Samrådsunderlag. Vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, byggande och drift av en containerhamn i Sundsvall

Transkript

1 Samråd 16 juni - 26 augusti 2011

2 Sökande Logistikpark AB Åke Jonsson c/o s kommun Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Tel: Mobil: ake.jonsson@sundsvall.se Organisationsnummer: Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Besöksadress: Landsvägsallén 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Organisations nummer: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner miljöfrågor Environmental Tel anne.thoren@wspgroup.se Samhällsbyggnad Tel bo.eskebaek@wspgroup.se 2

3 Innehåll Administrativa uppgifter...4 Sammanfattning Bakgrund Tillståndssprocessen Planerad verksamhet...6 Allmän beskrivning...6 Vattenverksamhet...8 Hamnverksamhet...8 Godshantering...8 Hamnens beräknade kapacitet Lokalisering och alternativ...12 Val av plats...12 Alternativ utformning...14 Nollalternativ Beskrivning av området...14 Planförhållanden...14 Övrig beskrivning av området...15 Enligt miljöbalken gällande bestämmelser och skydd Förväntad miljöpåverkan...20 Ianspråktagande av mark- och vattenområden...20 Luft...20 Vatten...21 Avfall...23 Buller...23 Övrigt Förebyggande åtgärder...24 Ianspråktagande av mark- och vattenområden...24 Luft...24 Vatten...24 Avfall...25 Buller Fortsatta undersökningar Mottagande av samrådssynpunkter Referenser...27 Bilaga 1: Förslag till disposition av miljökonsekvensbeskrivningen...28 Bilaga 2: Underlag utpekade riksintressen...29 Bilaga 3: Förslag till detaljplan för området...31 Bilaga 4: Berörda fastigheter och fastighetsägare - inbjudna till samråd den 16 juni 2011 Bilaga 5: Berörda nyttjanderättsinnehavare och rådighet 3

4 Administrativa uppgifter Logistikpark AB c/o s kommun Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Organisations nummer: Fastighetsbeteckning Vattenområde Vattenförekomst Kontaktperson Korsta 8:1, Korsta 8:11, Korsta 7:1, Korsta 7:24, Korsta 7:34, Korsta 7:37, Korsta 7:39, Korsta 7:72 Ombildning av fastigheterna pågår sbukten Draget SE Åke Jonsson Logistikpark AB c/o s kommun Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 Tel: Mobil: Kommun Berörda fastigheter och fastighetsägare Koordinater (för berörda vattenområden samt för ev. utsläppspunkter) Berörda nyttjanderättsinnehavare Rådighet Se sändlista till samrådet (bilaga 4). Vattenområdet, Korsta 7:1. Koordinater för utlopp från dagvattendammar: Norra: ; Södra: ; Hamnområdets centrumpunkt: ; Sweref 99, 1715 Svensk cellulosa AB är fastighetsägare. Se även bilaga 5. s Logistikpark AB har rådig-het med stöd av 2 kap. 4 4 punkten lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Se även bilaga 5. 4

5 Sammanfattning Logistikpark kommer att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga och driva, utfyllnad av intilliggande vattenområde samt kulvertera en del av Tunabäcken. Syftet med containerhamnen är att öka hamnkapaciteten för att klara av det ökade transportbehovet i regionen från såväl den närliggande industrin som det transportbehov som genereras vid den planerade kombiterminalen. Lokaliseringen har bedömts var mycket bra från såväl logistisksynpunkt som från miljösynpunkt. Fördelar med den valda platsen är möjligheten att kunna samordna verksamheten med den befintliga Tunadalshamnen, förutsättningarna för en hamn med ett stort djup och bra funktion för containerhantering, närheten till transportintensiv industri och möjligheten att kunna kombinera väg-, järnvägs- och sjötransporter på ett effektivt sätt. Den nu aktuella etableringen kommer att ske på mark som idag är naturmark och genom att fylla ut en del av vattenområdet. Den dominerande negativa miljöpåverkan av containerhamnen bedöms vara ianspråktagandet av såväl mark- som vattenområdet. 1. Bakgrund Enligt kommunens fördjupade översiktsplan för Tunadal-Korsta-Ortviken 1 är tanken att området ska fungera som ett transportcentrum med en strategisk hamn och en kombiterminal, med möjlighet att lasta om mellan olika trafikslag. En kombiterminal möjliggör en effektiv logistik mellan båt-, tågoch lastbilstransporter. Området har en stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringslivet i kommunen och regionen. De verksamheter som idag finns i området har ett stort behov av att kunna expandera. En förutsättning för denna utveckling är att den befintliga hamnverksamheten utvidgas. 2. Tillståndsprocessen För att anlägga och driva containerhamnen krävs tillstånd enligt 9 2 och 11 kapitlet i miljöbalken för hamnverksamhet, utfyllnad av intilliggande vattenområde samt en kulvertering av Tunabäcken. Processen att söka tillstånd enligt miljöbalken inleds med detta samråd enligt 6 kapitlet i miljöbalken. Enligt 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar gäller att hamnverksamhet alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket medför krav på ett s.k. utökat samråd. Syftet med samrådet är att informera om och få in synpunkter från berörda 1 Kommunfullmäktige antog den fördjupade översiktsplanen 26 oktober Planen vann laga kraft den 21 april I Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är verksamhetskoden för hamn 63.10; Hamn där trafik medges för fartyg med en bruttodräktighet på mer än

6 sakägare, intresseorganisationer, allmänhet och myndigheter om de planerade arbetena, val av lokalisering, utformning och förutsedd miljöpåverkan. De synpunkter som framförs i anslutning till samrådet kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning och i den formella tillståndsansökan. Den planerade hamnverksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagstiftningen, viket innebär att ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras, en säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser ska upprättas och lämnas till berörda myndigheter. Riskanalysen ska förutom containerhamnen även beakta de intilliggande verksamheterna. Analysen kommer att omfatta hanteringen av farligt gods inom hela planområdet samt tillfartsvägar till närliggande transportled för farligt gods. 3. Planerad verksamhet Allmän beskrivning Den planerade hamnen ska etableras i huvudsak som en s.k. containerhamn med ca fartygsanlöp per år. De varor som främst kommer att hanteras är containrar, styckegods och bulk, varor för detaljhandeln, varor för industri inklusive farligt gods, biobränslen (flis, pellets) samt papper och sågade trävaror. LNG kan komma att tas in med fartyg och lagras i hamnen för vidare distribution i regionen. I hamnen kommer fartygen erbjudas landström och anslutning till kommunalt VA. En översiktlig bild av utformningen visas i figur 1. Figur 1: Översikt över den planerade containerhamnen 6

7 Figur 2: Situationsplan för den planerade containerhamnen 7

8 Vattenverksamhet En etablering av containerhamnen innebär att 3 hektar naturmark kommer att exploateras och ett cirka 7 hektar stort vattenområde kommer att fyllas ut. Utfyllnaden av vattenområdet görs för att erhålla tillräckliga ytor för hamnoch terminalverksamheten samt för att få ett tillräckligt vattendjup invid kajen. Den planerade längden på kajen är 525 meter. En närmare beskrivning av hur utfyllnaden kommer att genomföras och vilket material som används kommer att redovisas i teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Djupförhållandena på platsen innebär att det inte behöver muddras. Om det av geotekniska skäl ändå visar sig vara nödvändigt att muddra kommer ansökan om tillstånd även att omfatta muddring och hantering av muddermassor. För att bygga kombiterminalen och de ytor som behövs kring denna kommer området att hårdgöras och höjdplaneras så att hamn, kombiterminal och hanteringsytor hänger samman med endast små lutningar. Detta innebär att området kommer att ligga på en nivå +3 till ca +6 meter över havet. För att skapa denna nivå kommer befintlig mark inom det planerade området att behöva sänkas med mellan 5 och 35 meter. Tunabäcken som rinner genom detta område kommer därmed att behöva sänkas mellan 5 och 10 meter från nuvarande nivå och kulverteras på sträckan genom logistikparken, se figur 6. Total kulverterad längd blir ca 400 meter. Hamnverksamhet Containerhamnen dimensioneras utifrån ett typfartyg som kan lasta TEU 3, och är 32 meter brett, 217 meter långt med ett maximalt djupgående på 13 meter. Containrar ska kunna lyftas av och på fartyget med en Ship-to- Shore (STS) containerkran som går på räls längst ut på kajdäcket. I en första utbyggnadsetapp kommer kapaciteten klaras med en kran. Innanför kajspåret finns uppställningsytor för containers. I en första utbyggnadsetapp dimensioneras uppställningsytorna för en lagring av TEU 3. Containrar matas till och från STS kranen med Reachstackers och/eller dragtruckar. I ett senare skede kan gränsletruckar vara ett alternativ för en effektiv hantering i hamnen, men de kräver stora godshanteringsvolymer för att vara lönsamma. Innanför uppställningsytan kommer parallella terminalspår att anläggas för en effektiv kommunikation mellan sjö- och järnvägstransporter. Godshantering Hamnen ska i första hand etableras för att möta kraven på en ökad transportandel av gods med container. Det ska också finnas möjlighet att över kaj hantera RoRo- och bulkvaror. I tabell 1 redovisas en prognos över de godsvolymer som kommer att hanteras. 3 Twenty-foot Equivalent Unit eller 20-fots container 8

9 I området omedelbart norr om den planerade hamnen, invid Korsta kraftvärmeverk, planeras att uppföra en biogasanläggning för fordonsbränsle. Eftersom det i regionen saknas ledningar för att distribuera gas kommer biogasanläggningen, med stor sannolikhet, att ha metan i vätskefas som slutprodukt. För att säkerställa ett robust och säkert försörjningssystem till transportsektorn kommer flytande naturgas att behövas som reserv. LNG kan idag transporteras med bil, järnväg och på fartyg. Det bedöms vara rationellt att framöver lagra LNG i hamnen som har tillgång till alla av de tre möjliga transportsätten. För att säkerställa en kontinuerlig tillgång på fordonsgas bör det operativa ansvaret för drift och övervakning av biogasanläggningen och LNG-depån integreras så långt som möjligt. Det är därför en fördel att det är nära mellan biogasanläggning och LNG-depån. De kommer att dras ett ca 200 meter långt icke elektrifierat järnvägsspår genom hamnområdet för direkt upplastning av containrar på järnväg och för in och uttransport av LNG. Tabell 1: Prognos för godsvolymer över kaj i containerhamnen Containrar över kaj, Totalt (TEU/år) varav import varav export RoRo-enheter över kaj, (enheter/år) 6 varav import varav export Bulk över kaj (m3/år) inkl. LNG 8 varav import varav export Genomförd marknadsundersökning, Logent. 5 Uppskattat, efter Logents marknadsundersökning. Skogsindustrin är en stor exportör. 6 Uppskattat, samtal med Tunadalshamnen och SCA 7 Uppskattat, efter Logents marknadsundersökning. Skogsindustrin är en stor exportör. 8 Uppskattat, LNG: 200 ton fylls två ggr/år dvs. 800 m3/år, brännbart avfall SEAB: ton/år= m3/år. 9 Uppskattat, merparten är import av biobränsle och LNG. Kontakter med Imerys m.fl. pekar på en något ökad import. 9

10 Hamnens beräknade kapacitet Genom de i tabell 1 prognostiserade volymerna har antalet fartygsanlöp per år beräknats, se tabell 2. Tabell 2: Beräknat antal fartygsanlöp per år Containerfartyg (Antal anlöp per år) 10 RoRofartyg Bulkfartyg inkl. LNG Farleden in till den befintliga Tunadalshamnen medger att fartyg med ett djupgående på 13,0 meter kan tas in till kaj vid ett normalt vattenstånd. Farleden har ett minsta djup på 14,9 meter vid medelvattenstånd. För att beskriva dimensioneringsförutsättningarna, konstruktion och hantering av gods i containerhamnen har valts, fyra typfartyg; Containerfartyg Fartyget lastar TEU är 220 meter långt, 32 meter brett och har ett djupgående på 13 meter. RoRofartyg Fartyget lastar ton, är 190 meter långt, 29 meter brett med ett djupgående på 8 meter. Bulkfartyg Fartyget lastar ton är 130 meter långt 20 meter brett och har ett djupgående på 7 meter. LNG-fartyg Fartyget lastar m3 LNG är 90 meter långt 15 meter brett och har ett djupgående på 7 meter. I ett senare skede, år 2025, ska hamnen kunna ta emot LNG-fartyg som lastar upp till ton. Godsvolymer och fordonstrafik till containerhamnen och kombiterminalen Den planerade logistiknoden har som övergripande syfte att skapa gynnsammare logistiska förutsättningar för företag att bedriva verksamhet i regionen. Detta syfte ska uppnås genom att åstadkomma en intermodal logistiknod med effektiva kopplingar mellan transporter på väg, järnväg och sjö. I anslutning till dessa kopplingar upprättas även yta för lageretablering. I planeringen ingår därför att i omedelbar anslutning till containerhamnen bygga en kombiterminal för hantering av lastbärare mellan hamn, järnväg och väg. 10 Uppskattat, nyckeltal Norvik 450 ökande till 1000 TEU/anlöp. Tunadal har 300 ökande till Uppskattat, nyckeltal Norvik 100 enheter/anlöp ökande till 160. Tunadal har 100 enheter/anlöp ökande till Uppskattat utifrån lastkapacitet på nuvarande bulkfartyg, ca m3/ anlöp. 10

11 Prognoser för godsvolymer till kombiterminalen samt trafik till och från kombiterminalen och containerhamnen visas i tabell 3, 4 och 5. En del av de ytor som iordningställs kommer att nyttjas till lagring av biobränsle för Korsta kraftvärmeverk. Tabell 3: Prognos på godsvolymer, transit eller lagring, till kombiterminalen Containrar, trailer, flak, totalt antal lyft/år 13 Biobränsle (m3 / år) Tabell 4: Prognos på fordonstrafiken till och från kombiterminalen och containerhamnen med gods Järnvägsvagnar/år Lastbilar/år Tabell 5: Prognos på fordonstrafiken till och från containerhamnen Järnvägsvagnar/år Lastbilar/år Genomförd marknadsundersökning, Logent. 14 Uppgifter från SEAB (3 900 m3/dygn i 30 veckor, 3 900*7*30= m3/år) 15 Fullängdståg, 750 m, har 71 vagnar, SEAB ska ha 2 tåg/v under 30 veckor/år = 30*2*71=4 200 vagnar/år med ambition att ta in mer på järnväg. Antag 5 % av gods över kaj går ut med järnväg=2 250 TEU/år (2025). 2 TEU/vagn ger vagnar/år. 5 % av bulk över kaj (2025)= 4 000m3/år. 50 m3/vagn ger 80 vagnar/år. 5 % RoRo över kaj(2025)= 200 enheter. 3 enheter/vagn ger 70 vagnar/år. Antag 10 % av gods till KT via järnväg= lyft (2025). 2 lyft/enhet. 2 enheter/vagn ger 8 000/2*2= vagnar/år. Totalt 2025; = vagnar/år (2025). Vilket är 100 tåg/år eller 2 i veckan till KT. Hamnen: = vagnar/år (2025) % av gods över kaj går med bil= TEU (2025). 4 TEU/bil ger bilar/år. 90 % av gods till KT går med bil= lyft/år. 2 lyft/enhet och 4 enheter/bil ger /2*4= bilar/år. 95 % av bulk över kaj med bil= m3/år. En bil lastar 50 m3 bulk i snitt vilket ger bilar/år. 95 % RoRo går med bil=3 800 enheter. 6 enheter/bil ger 630 bilar/år. SEAB kommer att ta in m3/dygn bränsle i 30 veckor. Viket ger 3 900*7= m3/v. Avgår m3/v (3 000 m3/tåg)som kommer in på tåg, ger m3/v med bil. En bil lastar 130 m3 således /130=162 bilar/v under 30 veckor/år ger bilar/år. Totalt antal bilar = bilar/år (2025) Hamnen: = bilar/år (2025) 11

12 4. Lokalisering och alternativ Val av plats Den ansökta platsen för det nya hamnområdet ligger i direkt anslutning till den befintliga Tunadalshamnen (söder om den), se figur 3. Banverket genomförde ( ) en fördjupad idéstudie Lokalisering av Kombiterminal i sregionen som kom fram till att området i Tunadalshamnens närhet är det mest optimala området att lokalisera en ny kombiterminal som ger goda möjligheter till koppling mellan flera transportslag. I en lokaliseringsutredning 17 har andra möjliga lokaliseringar av en containerhamn utvärderats utifrån vissa kriterier. De alternativa lokaliseringar som har utvärderats är Gävle hamn, Härnösands hamn, Söråker hamn samt Tunadalshamn. Den valda platsen har bedömts vara optimal ur resurs- och logistiksynpunkt då den är i direkt anslutning till den befintliga hamnen och den planerade kombiterminalen (för omlastning mellan olika trafikslag). Samlokaliseringen och de planerade anslutningarna till angränsande infrastruktur gör att stora mängder gods på ett effektivt sätt kommer att kunna flyttas mellan lastbil, järnväg och fartyg. Att godstransporterna kan ske på ett effektivt sätt är av stor betydelse för den transportintensiva industri som finns i området, men också bra ur miljösynpunkt, se figur 2. Andra fördelar med den valda platsen är att det, utan att det behöver genomföras några omfattande muddringar, 18 är möjligt för stora fartyg att komma in till kajen. Kajen är dimensionerad för fartyg med 13 meters djupgående. Detta djup finns inte i det befintliga hamnområdet. En samlokalisering med kombiterminalen är även en fördel ur massbalanssynpunkt. Massor från avplaningen av marken inom detaljplaneområdet kommer att användas för utfyllnad vid såväl vid containerhamnen som vid Tunadals sågverk. Det kommer att råda en massbalans i området. Nackdelar med den valda lokaliseringen är att naturmark med höga naturvärden behöver tas i anspråk. Den aktuella kuststräckan är hårt exploaterad. Kaptensudden, området söder om s hamn fram till pappersbruket, är en relativt orörd kustremsa med fina grundområden och vassrika vikar och därför värdefull för den biologiska mångfalden. Delar av stranden är i dag tillgänglig för allmänheten. De delar av Tunabäcken som korsar området kommer att behöva kulverteras. 19 Ytterligare en nackdel med lokaliseringen är att boendet i de befintliga bo- 17 Lokaliseringsutredning, Containerhamn till sregionen, WSP Den muddring som kan komma i fråga är om materialet i området är olämpligt ur stabilitets synpunkt och därför behöver bytas ut mot lämpligare material. 19 PM.kulvertering av Tunabäcken, WSP

13 Datum: städerna vid Granli/Petersvik kommer att avvecklas för att undvika olägenheter.20 En förändring av detta område, från bostads- till industriområde, kommer att ske oberoende av hamnutbyggnaden eftersom det planeras för en ny järnväg och kombiterminal i området. För närvarande pågår diskussioner om inlösen av fastigheterna. Figur 3: Karta över området 20 Enligt den fördjupade översiktsplanen 13

14 Alternativ utformning Anläggningens utformning är resultat av en process där hänsyn tas till detaljplanebegränsningar, processeffektivitet, tekniska begränsningar och möjligheter, logistik samt att minimera brand- och explosionsrisker, arbetsmiljörisker interna transporter, risk för luktolägenheter, buller etc. Utformningen som visas i figur 2 är ett resultat av denna process. Vid detaljprojektering kan utformning komma att justeras ytterligare med hänsyn tagen till ovan nämnda faktorer och specifika markförhållanden. Nollalternativ Konsekvenserna vid ett nollalternativ, d.v.s. att containerhamnen inte byggs bedöms vara att; Förutsättningarna för att bygga den planerade kombiterminalen minskar i och med att underlaget blir sämre, Transportkapacitet för industrin i området kommer att fortsatt vara begränsad, Utrymmet för att etablera nya verksamheter i området, kommer att vara begränsad, Transporterna på väg kommer att öka, vilket innebär att belastningen på vägnätet bli större, risken för olyckor ökar och utsläppen till luft blir större Möjligheten att utveckla näringslivet i kommunen och regionen påverkas negativt, Vattenområdet kommer inte att fyllas ut, Inga åtgärder behöver vidtas i Tunabäcken. 5. Beskrivning av området Planförhållanden För området finns en översiktsplan från 2005 och en fördjupad översiktsplan från En detaljplanering av området pågår parallellt med tillståndsprocessen och kommer att samordnas med den. Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Tunadal-Korsta-Ortviken är att utveckla området till ett transportnav med en effektiv logistik mellan båt-, tåg- och lastbilstransporter. Området är tänkt att vara ett transportcentrum med en strategisk hamn och kombiterminal. Området Tunadal-Korsta-Ortviken har stor strategisk betydelse för utvecklingen av näringslivet i kommunen och regionen. De verksamheter som redan idag finns i området har stort behov av att kunna expandera. Tunadalshamnen har i en statlig hamnstrategiutredning SOU 2007:58 föreslagits som en av tio strategiska hamnar i landet. Enligt riktlinjerna i den fördjupade översiktsplanen ska dagvattenhante- 21 Kommunfullmäktige antog den fördjupade översiktsplanen 26 oktober Planen vann laga kraft den 21 april

15 ringen klarläggas för alla verksamhetsområden i samband med detaljplaneringen, så att inte sfjärden och Alnösundet belastas med ytterligare föroreningar. I samband med detaljplaneringen ska även markföroreningssituationen utredas liksom säkerhetsnivån och lämpliga bullerskyddsåtgärder. En övergripande bullerutredning för området mellan Ortviken i söder till Västlandsdalen i norr har genomförts under april Intilliggande naturmark finns söder och väster om det nya hamnområdet (Kaptensudden) och utmed höjdryggen söder om Korstaverket. Enligt den kommande detaljplanen för området kommer naturområden att sparas (se utkast till plankartan i bilaga 4). Tjuvholmen (ön i sfjärden) är i kommunens skötselplan avsatt som ett skyddsområde, där skogen inte ska avverkas. Det finns även friluftsintressen i form av grill- och badplats på ön. Övrig beskrivning av området Mark Marken i det område som berörs av hamnen är naturmark som inte tidigare har använts för industriell verksamhet. Det förväntas därför inte finnas några föroreningar i området. Markbearbetningen i området kommer att medföra ett överskott av massor, som kommer att användas för utfyllnaden i vattenområdet. En provtagning kommer att göras för att säkerställa att det är rena massor. Tunabäcken Tunabäckens totala längd är ca 1,5 km. Bäcken rinner upp strax söder om bostadsområdet Sibirien i östra delen av Korsta - Skönsberg. Avrinningsområdet är ca 1 km 2 stort med både åker och skogsområden som markslag. Mindre avsnitt är kulverterade. Bäckfåran är mycket grund och igenvuxen i bäckens mynningsområde. Detta tillsammans med kulvertering under Petersviksvägen och råvattentuben gör att någon fiskvandring inte torde förekomma. En flygbild över bäcken sträckning visas i figur 4. I VISS vatteninformation Sverige finns inga uppgifter om bäcken. 15

16 Figur 4: Tunabäcken från Tuabäcksvägen via Sommarstigen till utloppet i Alnösundet. Utfyllnadsområdet Djupförhållandena på platsen innebär att det inte behöver muddras. Om det av geotekniska skäl ändå visar sig vara nödvändigt att muddra kommer ansökan om tillstånd även att omfatta muddring och hantering av muddermassor. I juni 2011 kommer en undersökning av utfyllnadsområdet att genomföras. Syftet med den är att undersöka de geotekniska förhållandena och att kontrollera om sedimenten är förorenade. SGU har genomfört maringeologiska undersökningar i sbukten med utökade undersökningar under I anslutning till utfyllnadsområdet finns en avloppsledning från rökgaskondenseringen i kraftvärmeverket. I det fortsatta arbetet kommer det att utredas hur avloppsledningen lämpligen bör hanteras. Enligt miljöbalken gällande bestämmelser och skydd Miljömål (2 kap. miljöbalken) s kommun har prioriterat fem av de nationella miljökvalitetsmålen, Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, samt ett samlat mål om rent vatten. Riksintresse (3 och 4 kap. miljöbalken) Enligt den fördjupade översiktsplanen finns i angränsande områden utpekade riksintressen för väg, sjöfart och yrkesfisket (se bilaga 3). Däremot saknas 16

17 utpekade riksintressen för natur- och friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Trafikverket har den 17 januari 2011, med stöd av 3 kap. 8 miljöbalken, bedömt att s hamn (Tunadalshamnen) är av riksintresse för sjöfarten utpekandet gäller både i Alnösundet och på land. Även hamnen i Ortviken är betecknat som riksintresse. Trafikverket har även bedömt att Johannedalsvägen är en riksintressant kommunikationslänk då den förbinder två riksintressen, Tunadalshamnen och E4. Fiskeriverkets har i rapport Finfo 2006:1 bedömt att sfjärden (se bild 2) är av riksintresse för yrkesfisket (3 kap. 5 miljöbalken). Det gäller fångstområde för lax och sik samt lekområde för siklöja. Det närmsta förekommande yrkesfisket bedrivs i Klingerfjärden vid Indalsälvens mynning. Det finns ingen fiskodling i närheten och inte heller något riksintresse för odling. I området saknas geografiskt utpekade riksintresseområden enligt 4 kap. miljöbalken. Samtliga utpekade riksintressen redovisas i figur 4. 17

18 Figur 5: Karta över samtliga riksintressen inom planområdet: Ur Fördjupad översiktsplan (FÖP) Tunadal-Korsta-Ortviken, Del 3, Miljökonsekvensbeskrivning 18

19 Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) I miljöbalkens 5 kap. finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer, de anger vilken miljökvalitet som ska uppnås när det gäller luft, vatten och buller. Miljökvalitetsnormer luft Det finns angivna Miljökvalitetsnormer för högsta tillåtna halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (Luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna för kadmium, arsenik, nickel och bens(a)pyren gäller först och för PM2,5 först s kommun har i april 2011 sammanställt rapporten; Luften i 2010, i den finns mätresultat och en analys av hur miljökvalitetsnormerna för luft följs. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid har under 2011 överskridits i kommunens båda mätpunkter. När det gäller normen för partiklar så klarades den 2010, men det är ännu osäkert om den kommer att klaras under Det är problem med att nå de nationella och regionala miljömålen för kvävedioxid, partiklar och flyktiga organiska kolväten. Miljökvalitetsnormer vatten Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt har i föreskrifter (22 FS 2009:59) fastställt miljökvalitetsnormer (MKN) för distriktet. Den vattenförekomst som är berörd av containerhamnen är Draget 22. Vattenmyndigheten har fastställt följande MKN för Draget; God ekologisk status 2021 och god kemisk ytvattenstatus 2015 (exklusive kvicksilver 23 och med undantag för flouranten, kadmium och kadmiumföreningar, för vilka det är en tidsfrist till 2021). För skyddade områden finns beslutade normer för Avloppskänsliga vatten fosfor- kust(seca001). När det gäller statusklassificeringen är den ekologiska statusen måttlig (undantag för främmande arter med en tidsfrist till 2021), den kemiska ytvattenstatusen är klassificerad som ej god. Motiveringen till bedömningen när det gäller den kemiska statusen är att vattenförekomsten är starkt påverkad av omkringliggande industriell verksamhet. När det gäller den ekologiska statusen visar analysen en negativ påverkan från tidigare och nuvarande industri. VM har bedömt att det är en risk för att såväl MKN för kemisk som ekologisk status inte kommer att nås till Bedömningen baseras på påverkan från såväl pågående som tidigare verksamheter, förekomst av prioriterade ämnen samt den sammanvägda ekologiska statusen. För ytterligare information om vattenförekomsten se vattenmyndigheternas informationssystem, VISS. 22 SE Enligt VISS gäller att i EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver (prioriterat ämne) i biota till 20 µg/kg. I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster, sjöar, vattendrag och kustvatten främst på grund av interna-tionella luftnedfall. 19

20 Miljökvalitetsnormer för buller Miljökvalitetsnormer för buller bygger på ett EG direktiv för buller som infördes i svensk lagstiftning i förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Enligt förordningen finns en skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram samt sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Kravet på kartering börjar gälla när ett samhälle har fler än innevånare. Eftersom har färre än innevånare, finns det inte något formellt krav på bullerkartering. Det finns därför inte heller några beslutade miljökvalitetsnormer. Områdesskydd (7 kap. miljöbalken) Strandskydd är det enda områdesskydd som gäller i området. Generellt strandskydd gäller såväl vid kusten som vid bäckarna. Enligt den fördjupade översiktsplanen kommer strandskyddet i det aktuella kustområdet och vid Tunabäcken succesivt att upphävas i den kommande detaljplanen. Ansökan om tillstånd kommer därför inte omfatta en ansökan om dispens från strandskyddet. 6. Förväntad miljöpåverkan Ianspråktagande av mark- och vattenområden En etablering av containerhamnen innebär att 3 hektar naturmark kommer att exploateras och ett cirka 7 hektar stort vattenområde kommer att fyllas ut. För att plana ut markområdet kommer det att behöva utföras markarbeten i området. Den planerade nivån på hamnplanen kommer att vara +3 till ca + 6 meter över havsnivån. Marknivån kommer att succesivt stiga från strandkanten till ca 10 meter över havet. Det idag befintliga grönområdet och den kulturhistoriska bebyggelsen i Granli/Petersvik kommer delvis att tas i anspråk och därmed påverkas. Etableringen innebär att tillgången till stränder kommer att minska, längden på den nya kajen uppskattas till ca 525 meter. Stranden vid Korsta - Av det kilometerlånga relativt oexploaterade strandområdet mellan Ortvikens pappersbruk till Tunadals terminalområde kommer ca 400 meter att tas i anspråk för kommande anläggningar. Luft Hamnverksamheten innebär emissioner från transporter till och från området samt från lastmaskiner och fartygens hjälpmaskiner. I vilken omfattning omgivningen kommer att påverkas beror på hur verksamheten kommer att bedrivas och hur den utformas. En ambition i det fortsatta arbetet är att välja maskiner och utrustning som har en så låg emissionsnivå som möjligt. 24 Länsstyrelsernas gemensamma Vatteninformationssystem; 20

21 Som en del av det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen kommer utsläppen beräknas och relateras till dagens situation och hur de kommer att påverka förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsnormerna och miljömålen. Utsläppen till luft berör framförallt normerna för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, partiklar och ozon. Vatten Hamnverksamheten kan påverka vattenmiljön på flera sätt, den förändrade markanvändning från naturmark till hamnverksamhet kommer att innebära att förorenat dagvatten behöver tas omhand och avledas från området. De verksamheter som kommer att etableras inom området kan innebära föroreningar, vilket även trafiken såväl på land som i vattnet kan göra. Fartygen kan generera förorenat bulkvatten, barlastvatten, avloppsvatten och föroreningar från service t.ex. verkstäder och blästring vid kaj. En analys behöver göras av hur de beslutade miljökvalitetsnormerna för Draget kommer att påverkas (se nedan). Strömningsförhållandena kan förändras i och med att en utfyllnad görs. Ändrade strömningsförhållanden kan innebära förändringar i var erosion respektive sedimentation sker. Det behöver utredas på vilket sätt den nu aktuella utfyllnaden eventuellt kommer att påverka strömningsförhållandena. En utfyllnad innebär alltid en temporär grumling av vattnet. Tunabäcken I anslutning till området ligger Tunabäcken. Bäcken kommer att påverkas av, dels genom förändringar i markanvändningen inom tillrinningsområdet, men även fysiskt då delar av bäcken behöver kulverteras för att kombiterminalen ska kunna byggas. Kulverteringen kommer att ske utanför det egentliga hamnområdet (se figur 6). I och med att området där bäcken kulverteras kommer att hårdgöras kan dagvatten från detta område komma att tillföras bäcken efter rening. På detta sätt kan bäckens flöde bibehållas även efter områdets utbyggnad. Uppströms Södra- och Norra sommarstigen sker ingen påverkan på bäckens lopp eller vattenföring av projektet. Bäckens mynningsområde i havet kommer inte att ändras då inga åtgärder eller byggnationer planeras i detta område. 21

22 Figur 6: Karta över planerat verksamhetsområde och sträcka där Tunabäcken avses kulverteras. Miljökvalitetsnormer vatten När det gäller hamnens inverkan på möjligheten nå miljökvalitetsnormerna för Draget gäller följande. Vattenmyndigheten har redan idag bedömt att det är en risk för att såväl MKN för kemisk som ekologisk status inte kommer att nås till Bedömningen baseras på påverkan från såväl pågående som tidigare verksamheter, förekomst av prioriterade ämnen samt den sammanvägda ekologiska statusen. Den kemiska statusen är starkt påverkad av den omkringliggande industrin. Även den ekologiska statusen är påverkad av såväl tidigare som nuvarande industriell verksamhet. Den ekologiska statusen är måttlig (undantag för främmande arter med en tidsfrist till 2021), den kemiska ytvattenstatusen är klassificerad som ej god. En etablering av containerhamnen innebär en risk för ytterligare belastning och därmed svårighet att nå miljökvalitetsnormerna. Kvalitetsfaktorn övergödning samt kemisk status kan påverkas genom att dagvatten och spill från verksamheten bidrar till ökade utsläpp av kväve, fosfor och andra kemiska ämnen. Den tillkommande hamnverksamheten innebär en utfyllnad och en byggnation av en 525 meter lång kaj, vilket innebär att en idag orörd strand kommer att bli morfologiskt förändrad. 22

23 Även kvalitetsfaktorn främmande arter är av betydelse, lastning och lossning av fartyg innebär alltid en risk för införsel av främmande arter. Utfyllnad Undersökningar kommer att genomföras för att bedöma om det material som kommer att användas till utfyllnaden är förorenat. Avfall Hamnverksamheten som sådan genererar avfall, t.ex. från service av fartyg, kemikaliehantering, avfall från fartyg, Hamnen kommer att ta omhand avfall från såväl fartyg som från hamnverksamheten enligt gällande bestämmelser. Buller Såväl den nya hamnverksamheten som den ökade trafiken till den kommer att innebär förändringar i ljudmiljön. Väg- och järnvägstrafiken till området förväntas öka som följd av utbyggnaden av hamnen. När det gäller hamnverksamheten alstras buller främst av lastning/lossning, interna transporter samt buller från fartygen. I en utredning 25, Buller från containerhamnen, har de beräknade ljudnivåerna redovisats. Containerhamnens ekvivalenta ljudbidrag till den närmaste omgivningen beräknas vara ca 40dbA vilket innebär att den endast marginellt kommer att påverka den totala ljudbilden i området, som i huvudsak domineras av den befintliga industrin. De som kan uppleva störande buller från verksamheten är de boende på Alnön och i Granbackenområdet. Bostäder i området vid Granli/Petersvik kommer att lösas in och avvecklas. De beräknade ljudnivåerna, utan att några speciella åtgärder vidtas, beräknas som högst till ca 40 dba vid de närmaste bostäderna. Beräkningarna visar att hamnen kommer att uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för såväl befintlig som nyetablerad industri. Riktvärdena med avseende på de ekvivalenta ljudnivåerna nattetid är 45 dba (befintlig industri) respektive 40 dba (nyetablering). Även riktvärdet för maximal ljudnivå 55dBA kommer att innehållas vid normal verksamhet. Övrigt Om och på vilket sätt riksintresset för yrkesfisket kan påverkas av den nya hamnverksamheten och genom utfyllnaden utreds i det fortsatta arbetet. 25 ÅF , Logistikpark, Buller från Containerhamnen Rapport nr C 23

24 7. Förebyggande åtgärder Ianspråktagande av mark- och vattenområden Hamnverksamhet är en typ av verksamhet som alltid bedöms medföra en betydande miljöpåverkan 26. En av de viktigaste åtgärderna för att begränsa den negativa effekten av en hamn är valet av lokalisering. Den nu aktuella lokaliseringen bedöms vara optimal. Containerhamnen är i direkt anslutning till en redan befintlig hamn. Vattendjupet vi den planerade kajen är tillräckligt stort, det kommer därför inte behöva genomföras en muddring för att fartyg ska kunna gå in till kaj. Det finns ett begränsat antal boende i närområdet som bedöms bli störda av den tillkommande verksamheten. För att begränsa störningen är det viktigt att hamn- och industriytor anpassas till förutsättningarna på platsen. Markområdet kommer att behöva planas ut, det kommer även behövas massor för utfyllnaden i vattenområdet. Massor till utfyllnaden kommer att tas från det intilliggande området där det planeras att bygga en kombiterminal. För hela närområdet beräknas det uppstå massöverskott som kan användas i närliggande byggprojekt. För att minska risken för olägenheter från verksamheten kommer en del av grönområdet i direkt i anslutning söder om hamnområdet att bevaras. Luft Den största källan till utsläpp till luft är transporter till och från området, inom området samt utsläpp från fartygen. Transporterna till och från området kommer till stor del att ske med järnväg. Lokala transporter till Ortviken kommer att ske med eltåg. Inom området kommer huvudsakligen truckar som drivs med el eller biogas att användas. För att begränsa utsläppen från fartygen kommer det att finnas elanslutningar så att de inte behöver köra motorer vid kaj. Även kommande revideringar i lagstiftningen om innehåll av svavel i fartygsbränsle och en övergång till användande av LNG som bränsle för handelssjöfarten kan komma att påverka luftsituationen i positiv riktning. Vatten För att begränsa utsläppen till Alnösundet kommer åtgärder vidtas för att samla upp och rena dagvattnet från hamnområdet. Dagvattnet kommer att fördröjas och renas i två sedimenteringsdammar före det släpps ut i Tunabäcken respektive Alnösundet. Bassängerna är m 2 och har en konstant vattenyta och en aktiv volym på ca m 3 per avskiljare. I figur 2 framgår var de är placerade. Integrerat 26 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 24

25 med dammarna byggs utrustning för oljeavskiljning. Dammarna konstrueras så att en direkt genomspolning undviks. Kommunen saknar gränsvärden för utsläpp av dagvattenvatten. Referensvärden som används av Svenskt vatten och andra kommuner kommer därför att användas för att dimensionera dagvattenhanteringen. Avloppsvatten från området och från fartygen kommer att avledas till det kommunala avloppsreningsverket. Maskinrumsavfall kommer att kunna tas omhand av hamnen. Hantering av kemikalier inom området kommer att göras på ett sådant sätt att eventuellt spill undviks. För att begränsa de negativa effekter som en utfyllnad kan medföra kommer följande åtgärder att vidtas. Det kommer endast att användas rena bergmassor för att fylla ut vattenområdet. För att begränsa den negativa påverkan på fisken och fisket kommer utfyllnaden att genomföras under tidsperioden november april. För att undvika grumling under byggskedet kommer, om förhållandena medger det, åtgärder i form av t.ex. skyddslänsar, geotextiler eller bubbelskärmar att användas. För att begränsa risken för införsel av främmande arter diskuteras behovet av att vidta åtgärder vid lastning och lossning av fartyg samt tömning av bulkoch barlastvatten. Avfall Avfall kommer att lämnas till kommunens avfallshantering. Sopseparering kommer att ske. I figur 2 framgår var sophanteringen inom området kommer att ske. Buller Med stöd av den genomförda bullerutredningen kommer förslag till åtgärder tas fram för att minimera påverkan vid närmaste bebyggelse. Åtgärderna inkluderar ramper, containerhantering, upphandling av tysta fordon, akustiskt övervakningssystem, utbildningsinsatser och avskärmningar etc. 25

26 8. Fortsatta undersökningar Som en del av det fortsatta arbetet med att söka tillstånd för containerhamnen planeras följande undersökningar att genomföras; - En geoteknisk undersökning av utfyllnadsområdet. Om den visar att det av byggnadstekniska skäl behöver muddras, före en utfyllnad kan ske, behöver det även utreds hur muddringen bör genomföras och hur muddermassorna bör hanteras, - Undersöka om sedimenten i det planerade utfyllnadsområdet är förorenade, - En biologisk undersökning av Tunabäcken och hur kulvertering bör genomföras för att minimera de negativa miljöeffekterna, - Hur utfyllnaden kommer att påverka strömningsförhållandena, Spridningsberäkningar med avseende på grumling, - Underlag för att bedöma utsläppen till luft, transportrörelser till inom och till och från området, - Utreda lämpliga åtgärder för att begränsa buller från verksamheten, - En riskanalys, för hantering av LNG och hantering av andra brand och explosionsfarliga ämnen, - Hydrologisk och ev. annan miljöpåverkan av den planerade sprängningen och avjämningen av berget, - Undersöka om det finns föroreningar i marken, som ska användas för utfyllnad, - En analys av hur de beslutade miljökvalitetsnormerna för Draget kommer att påverkas, - Fiskundersökningar i påverkansområdet, - En sjömätning av relevanta hamnområden och farleder, utmärkningsförslag, simulering av den nya farleden enligt Sjöfartsverkets synpunkter. 9. Mottagande av samrådssynpunkter I och med detta samråd önskar s Logistikpark att få in synpunkter om den planerade containerhamnen. De inkomna synpunkterna kommer att tas omhand i det fortsatta arbetet med att utarbeta såväl en miljökonsekvensbeskrivning som en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för verksamheten. Synpunkter tas tacksamt emot senast den 26 augusti 2010 på följande adress: WSP Environmental Anne Thorén Stockholm-Globen Eller per e-post till: anne.thoren@wspgroup.se 26

27 10. Referenser I arbetet med fördjupad översiktsplan och detaljplan har ett antal underlagsrapporter utarbetats. Följande dokument innehåller information som är ett bra underlag även i tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Lokaliseringsutredning, Containerhamn till sregionen, WSP PM-Kulvertering av Tunabäcken, WSP Buller från Containerhamnen, ÅF-Infrastructure AB/Ingemansson. Rapport C Fördjupad Översiktsplan Tunadal Korsta Ortviken, 2010 Vattenmiljö, Tunadal Korsta - Ortviken, WSP SGU maringeologiska undersökningar i sbukten Förorenad mark, Tunadal-Korsta-Ortviken (2008) Föroreningar i bergrum PM Översiktlig trafikutredning (delutredning till fördjupad översiktsplan) PM Landskapsbildsanalys (delutredning till fördjupad översiktsplan) Översiktlig riskanalys (delutredning till fördjupad översiktsplan) Farligt gods (delutredning till fördjupad översiktsplan) Regionalekonomisk konsekvensanalys (delutredning till fördjupad översiktsplan) 27

28 Bilaga 1: Förslag till disposition av miljökonsekvensbeskrivningen 28

29 Bilaga 2: Underlag utpekade riksintressen Trafikverket har den 17 januari 2011, med stöd av 3 kap. 8 miljöbalken, bedömt att s hamn är av riksintresse som allmän hamn, TEN. Trans European Network Riksintresse för sjöfarten gäller för Tunadalshamnen, både i Alnösundet och på land. Även Ortviken är betecknat som riksintresse. Johannedalsvägen är en riksintressant kommunikationslänk då dem förbinder två riksintressen, Tunadalshamnen och E4. Vägar som har bedömts vara av riksintresse E14 Tpl Gärdedal Timmervägen (Hulivägen) E4 Skönsberg-Myre (i ) Y Framtida E14. -norska gränsen Y planerad E4. Helsingborg-Haparanda Väg E14 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E14 går mellan Sunds Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter av såväl gods som personer. Järnväg som har bedömts vara av riksintresse , Ådalsbanan, Ostkustbanan och mittbanan. Y Y Y Maland Y Framtida Sunds- vall- Härnösand Framtida Bergsåker Framtida Härnösand - Västeraspby Planerad Malandsspråret triangelspår, ny anslutning till Tunadals hamn som möjliggör direktanslutning till hamnen för norrgående trafik, förbinder spår 231 med 233, ingår som en del av den framtagna förstudien för -Härnösand. Förstudie framtagen för ny sträckning av Ådalsbanan mellan och Härnösand, förstudien påvisar ett antal möjliga korridorer. Bergsåkersspåret triangelspår, ny anslutning mellan Mittbanan och Ådalsbanan (224 och 233) som möjligör direktförbindelse, en förstudie finns färdigställd. Den är enkelspårig och elektrifierad. Ådalsbanan får nya järnvägssträckor mellan Härnösand och Veda (ca 21 km) samt mellan Bollstabruk och Norr Nyland, det vill säga anslutningen till Botniabanan som i projektet benämns Norr Nyland (ca 8 km). Planerat färdigställande under år sfjärden och/alnösundet är riksintresse för yrkesfisket. I det berörda området regleras dock främst att fiskodling inte ska bedrivas. 29

30 30

31 Datum: Bilaga 3: Förslag till detaljplan för området 31

32 Åke Jonsson VD Logistikpark AB Telefon: , E-post: Marie Israelsson Informatör Telefon: , E-post: Logistikpark AB är ett helägt bolag i s kommunkoncern.