En hermeneutisk studie om vilken mening livet får vid vetskap om att man ska dö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hermeneutisk studie om vilken mening livet får vid vetskap om att man ska dö"

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd C-UPPSATS Sociologi med socialpsykologisk inriktning SOA135 VT2015 En hermeneutisk studie om vilken mening livet får vid vetskap om att man ska dö Uppsats kandidatnivå Beteendevetenskaplig programmet Författare: Anna Ling Handledare: Tomas Kumlin Examinator: Johan Vaide

2 EN DAG AV LIV FÖR LIVET Solen rullade sakta ner bakom bergets mjuka silhuett Nu rullar den vidare på sin eviga bana och lägger en ny dag framför våra fötter En helt ny dag En alldeles obrukad, oförstörd dag med miljoner möjligheter för den som hör, känner, lever Tänk om vi skulle fylla den här dagen med ljusa, varma, vänliga handlingar Tänk om vi alla skulle ge något extra till alla vi möter idag - - omtanke, vänlighet, uppmärksamhet, ett leende Tänk om vi skulle fylla vår nya dag med förståelse, vidsynthet, ödmjukhet Mänskligheten skulle kunna räddas om vi alla insåg att den här dagen, som vi fått som en gåva, kanhända är vår allra sista dag. Och aspen sjöng en sommarpsalm - Carl George Persson

3 Sammanfattning Den här studien syftar till att lyfta fram, belysa, tolka och öka förståelsen om hur människan i det senmoderna samhället lever med en medvetenhet om sin ändlighet och vilken mening livet får för dem. Som teoretisk och begreppslig referensram ligger den existentiella traditionen. Empirin utgörs av fem självbiografier som tolkas och analyseras utifrån en hermeneutisk metodansats. Självbiografierna är skrivna av personer som diagnosticerats med en obotlig sjukdom och inträtt i evigheten. Resultatet av studien utmynnade i tre faser. Livet rasar samman handlar om de oerhörda olustkänslor som personerna upplever efter vetskapen om att de ska dö. Här behandlas också de svåra prövningar som kroppens svek, nedbrytning och förändring bidrar till. Sökandet efter ett sätt att leva handlar om hur man efter diagnosen försöker finna ett sätt att leva mot ändligheten. Personerna upplever en grundtrygghet av att få leva så normalt som möjligt, få vistas i sitt eget hem och i betydelsefulla omgivningar. Det mest värdefulla för deras välbefinnande är kärleken, stödet och samhörigheten med nära och kära. Med medvetenheten om sin ändlighet fann personerna livet och det viktigaste blev att leva. Att finna livet i dess slutskede belyser de existentiella tankar och upplevelser som uppstår i livets slutfas. I denna fas försöker personerna finna en väg och tillhörighet in i evigheten. Nyckelord: Vetskap om sin stundande död, Mening, Vara, Icke-vara, Livsvärld, Ångest, Autenticitet, Existentiell, Hermeneutik, Narrativ Abstract The aim of this study is to highlight, illuminate, interpret and increase understanding of how humans in the late modern society lives with an awareness of their finitude and what the meaning of life will be for them. As a theoretical and conceptual framework is the existential tradition. The empirical data consists of five autobiographies which will be interpreted and analyzed from a hermeneutic methodology. The autobiographies are written by people who have been diagnosed with an incurable disease and entered eternity. The result of the study led to three phases. Life falls apart is about all the incredible feelings of discomfort the persons experience after the knowledge of their forthcoming death. This phase also addresses the difficult trials that body s betrayal, degradation and change are contributing to. The search for a way to live is about how one after diagnosis is trying to find a way to live against the finitude. The persons experience a fundamental security in living as normally as possible, reside in their own home and in significant surroundings. The most valuable for their wellbeing is the love, support and affinity with friends and loved ones. With the awareness of their finitude the persons found life and the most important thing was to live. Finding life in its final stage highlights the existential thoughts and experience that occurs in life s final phase. In this phase the persons tries to find a way and belonging into eternity. Keywords: Knowledge of one s approaching death, Meaning, Being, Non-Being, Lifeworld, Anxiety, Authenticity, Existential, Hermeneutics, Narrative

4 Förord Först och främst vill jag sända mitt varmaste tack till min fantastiske handledare Tomas Kumlin. Ditt engagemang, kunskap, förståelse och värme har berikat mig mycket under resans gång. Tusen tack snälla du för att du inte gav upp hoppet om mig, för att du såg mig och tillät mig följa mitt inre. Du har varit ett stort stöd och väglett mig framåt. Jag vill även tacka mina underbara nära och kära. Tack för allt stöd, vägledning, uppmuntran och all kärlek ni gett och ger mig. Jag är så lycklig över att ni finns i mitt liv och jag älskar er alla från djupet av mitt hjärta. Tack Mälardalens högskola för att ni förstår värdet av att lyfta fram de existentiella frågorna och ger oss studenter inblick i den existentiella traditionen. Slutligen vill jag också rikta mitt hjärtligaste tack till Mohammadrafi Mahmoodian, Helena Blomberg och Tomas Kumlin för er professionalitet, engagemang, värme och medmänsklighet. Ni är fantastiska lärare som fångat, inspirerat och gett mig kunskap och inblick i människans och sociologins värld. Från djupet av mitt hjärta TACK! Anna Ling

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Tidigare forskning Kroppens förändring Vardagen Pendling mellan hopp och förtvivlan Familjens betydelse Omgivningens förhållningssätt Värdet av information Bemötande och behov av egenvärde Existentiell reflektion vid livets slutskede Sammanfattning av tidigare forskning Mitt bidrag till fältet Teoretisk och begreppslig referensram Den existentiella traditionen Det existentiella perspektivet... 8 Vara och icke-vara... 9 Livsvärlden... 9 Tiden Existentiell skuld Döden Ångest Livskraft och livsmod Mening och autenticitet Metod Metodval Hermeneutik Förförståelse Urval och datamaterial Datainsamling Etik Analysförfarande Tolkningsprocessen Resultat Tematisk tolkning När världen föll samman Strävan efter att finna balans i vardagen Den svekfulla kroppen... 22

6 5.1.4 Kärlekens kraft och kärlekens plåga Ur mörker kommer även ljus Existentiella tankar och upplevelser i livets slutskede Helhetstolkning Livet rasar samman Sökandet efter ett sätt att leva Att finna livet i dess slutskede Diskussion Resultat i relation till syfte och frågeställning Resultat i relation till tidigare forskning Resultat i relation till teoretisk referensram Metodologiska reflektioner Egna reflektioner, min förförståelse och självkritik Referenser Litteraturförteckning Vetenskapliga artiklar Empiriskt material Bilagor Bilaga 1- Min förförståelsesammanfattning... 43

7 1 Inledning Människan är den varelse som är medveten om döden och sin ändlighet. I denna vetskap finns en stark dynamik som påverkar oss på olika sätt. Tanken om döden inverkar på oss genom dess obegriplighet. Vi vet alla att vi en dag kommer att dö, men vi vet inte när och hur detta kommer att ske. Det ligger bortom vår kontroll, vilket kan skapa en dödsångest och rädsla hos människan. Irvin Yalom menar att vår visshet om döden å ena sidan kan bidra till att människan gör allt i sin makt för att förtränga och förneka döden. Å andra sidan kan medvetenheten om livets ändlighet göra att människan får en djupare förståelse för livet och därigenom kan uppleva en mer genuin och autentisk existens. Det här medför att döden på många sätt speglar livet. Det gör att människans dödsångest både medvetet och omedvetet kan innebära en viktig motivation till livet. Oavsett hur vi väljer att förhålla oss till döden så kan ingen undvika den (Yalom 1980: 29-35, 41-49). Döden har alltid betraktats som en del av livet och redan under antiken myntade stoikerna begreppet memento mori vilket betyder kom ihåg att du är dödlig. Här avsåg man att människan genom att begrunda sin egen död mer skulle uppskatta livet här och nu och med det få en starkare livskänsla (Strang 2007: 17-18). I takt med sekulariseringen, där religionen och traditionen mer förlorat sin kraft, har ritualerna kring döden alltmer försvunnit. Döden existerar inte längre naturligt i individers vardagsliv förutom i de förmedlade erfarenheter vi möter genom nyhetsrapporteringar, böcker, film och tidningar. Anthony Giddens talar om att det skett en konfiskering av erfarenheten. Det innebär en institutionell bortträngning av olika moraliska frågor som individen kommer i kontakt med i livet och där döden är en av dem. Döden har blivit något skamfyllt som vi tränger undan från vårt vardagsliv för att slippa de tankar och känslor som väcks med denna. Vi isolerar tanken om döden genom att placera de äldre på äldreboenden och de sjuka på sjukhus (Giddens 2007: 61-65; Giddens 2008: 34-38, ). Kan den här bortträngningen av döden från vardagslivet befria oss från olustkänslor och tankar inför döden vilket gör det lättare för oss att leva, eller leder det till att vi upplever en större ensamhetskänsla och rädsla inför döden? Samhället har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar. Världen har öppnats upp och kommit in i våra vardagsliv. Vi kommer i kontakt med många nya influenser som har påverkan på oss genom bland annat internet, möte med andra kulturer, media, konsumtion och populärkultur. Den senmoderna människan är idag själv ansvarig för att utforma sitt liv och sin identitet. Med friheten tillkommer också ett ansvar, vilket medför att individen själv får ta ansvar för sina val och konsekvenserna av det. Att välja innebär inte bara en möjlighet, utan också en risk för att göra fel val. Idag är allt föränderligt och utsatt för en reflexiv betraktelse (Giddens 2007: 75; Giddens 2008: 40; Lindblom 2011: 110). Valmöjligheterna är oändliga och människan behöver reflektera över vem man vill vara och porträttera. Anthony Giddens talar om dessa val beträffande olika handlingsmöjligheter och livsbeslut som livspolitik. Detta innebär att självet är ett reflexivt projekt där vi strategiskt planerar våra liv mot framtiden (Giddens 2008: , 106, ). Det finns idag en strävan hos människan att förverkliga sig själv, att prestera och göra det bästa av sitt liv. Samtidigt ställs vi inför stora krav och förväntningar som vi ska leva upp till. Det här fick mig att fundera över hur dagens senmoderna människa lever och utformar sina liv i dödens skugga. Livet är en gåva som vi fått att förvalta och som är väldigt sårbar. Funderingen som jag har är vad vi gör med det liv och den tid som vi har till vårt förfogande. Lever vi i överensstämmelse med vår egen vilja och inre röst eller lever och presterar vi endast för andra? I dagens samhälle premieras hårt arbete, prestation, karriär, ekonomi och materiella tillgångar. Individen möter höga krav, stressar och pressar sig till max för att leva upp till de förväntade normerna och värderingarna som råder. Här upplever många en otillräcklighet och en svårighet att prioritera i livets olika delar. 1

8 Samtidigt har vi alla en mängd visioner, drömmar och förhoppningar om framtiden och livet. Det är på många sätt så vi lever idag. Vi lever i väntan på framtiden och tanken på vår ändlighet är inget som ingår i denna livsplanering. Först ska vi göra karriär och tjäna ihop tillräckligt med pengar och materiella ägodelar, sen kan vi slå oss till ro och göra det som vi alltid har drömt om. Upplever vi under denna tid själva livet? Ser vi skönheten i naturen, upplever vi kärleken i dess fullaste form, är vi levande och närvarande här och nu? I dagens samhälle mår allt fler människor sämre, där både den fysiska och psykiska hälsan påverkas. Detta fastän vår vällevnad har ökat. Vad skulle det innebära att ständigt ha ett medvetande om döden och om livets ändlighet? Skulle det göra oss fullständigt paralyserade eller skulle det göra att vi mer omfamnade livet? Möter vi döden naturligt eller förskjuter vi tankarna på den? Kan det vara så att vi genom att förtränga vår rädsla för döden och att vi med vår fulla fokus på att leva upp till de förväntade normerna, springer ifrån livet? Vilket förhållningssätt till livet och döden vore det bästa? Detta är viktiga frågor att fundera på. I dagens samhälle finns det ingen tid och utrymme för reflektioner kring existentiella frågor. Det finns inget offentligt forum som lyfter tankarna om livet, döden och livets mening. Kan vi genom att reflektera kring och medvetandegöra existentiella frågor få bättre förutsättningar att möta såväl livet som döden? Skulle det kunna leda till en ökad livskvalitet, subjektivt välbefinnande, autenticitet, inre trygghet och harmoni i livet? Jag finner att det är viktigt att man inom den sociologiska/socialpsykologiska forskningen kan lyfta fram och belysa individens resurser och den existentiella dimensionen av livet. Kan det vara välgörande för individen, dennes relationer och i förlängningen också för samhället att väcka existentiella funderingar och att dessa dimensioner av livet möts naturligt i vardagslivet? Det är med utgångspunkt från dessa ovanstående reflektioner som mitt syfte med studien har vuxit fram. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med den här empiriska studien är att lyfta fram, belysa, tolka och öka förståelsen om vilken mening livet får när man vet att man ska dö. Följande frågeställningar kommer att utforskas: Vad är det som händer med individen när hon får vetskap om att hon har en obotlig sjukdom och kommer att dö? Hur lever individen sitt liv med en medvetenhet om sin nära väntande död? Vad är det som blir betydelsefullt i livet när man vet att man inom kort ska dö? Jag tar i denna studie del av individers självupplevda berättelser av att leva med en obotlig sjukdom och följer deras resa mot livets slut. Jag studerar fem självbiografier där tre personer har cancer och två personer sjukdomen ALS. ALS är en neurologisk sjukdom som innebär att de nervceller som styr kroppens skelettmuskler förstörs. Det leder till att musklerna i kroppen förtvinar, talet försvinner och andningen till slut upphör. Genom att ta del av dessa personers tankar, känslor och upplevelser hoppas jag nå en kunskap och förståelse om hur vi kan leva våra liv så att livet blir lika närvarande som döden. 2 Tidigare forskning I det här avsnittet redovisar och presenterar jag vilken forskning som existerar kring hur individer lever med en medvetenhet om sin nära väntande död och vilken mening livet får för dem. Här finns en del kvantitativ forskning, men även viss kvalitativ forskning som belyser upplevelse av livshotande sjukdom. De flesta behandlas ur ett vårdvetenskapligt och medicinskt perspektiv. 2

9 För att rikta in mig mot mitt eget ämnesområde väljer jag att begränsa forskningen till den existentiella och fenomenologiska forskningen. Denna del av forskningen är begränsad, men tillräcklig för att göra en sammanställning av den. Jag genomför sökning av tidigare forskning via databaserna Sociological Abstract, PubMed och PsychINFO. De begränsningar som görs är att forskningsartiklarna är publicerade i vetenskapliga artiklar, så kallade Scholarly Journals, samt att de är vetenskapligt granskade, så kallade peer reviewd för att säkerställa god kvalitet. Sökord som jag använder mig av är bland annat experience of terminal illness/disease* AND existential*, living towards deaths* AND existential*, experience of dying* AND existential*. För att åskådliggöra den tidigare forskningen presenteras detta avsnitt i teman som jag finner att forskningen berör. Huvudteman är Kroppens förändring, Vardagen, Omgivningens förhållningssätt och Existentiell reflektion vid livets slutskede. 2.1 Kroppens förändring Detta tema behandlar den fysiska förändring och nedbrytning som sker med kroppen på grund av sjukdom och svåra behandlingar. Förändringen av kroppen medför att personerna får anpassa sitt vardagsliv efter den. Det bidrar även till olustkänslor som sorg, rädsla, ångest och en känsla av att förlora sin kropp. Anna Park Lala & Elisabeth Kinsella (2011) genomförde en fenomenologisk studie i Kanada för att undersöka hur upplevelsen av vardagens sysselsättning såg ut hos personer i livets slutfas. Semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer utfördes med åtta deltagare i åldern år som diagnosticerats med en obotlig sjukdom. Studien resulterade i fyra huvudteman. Ett av dem var Vägledd av kroppens vilja. Här fann man att personerna upplevde svårigheter med den förändring som skedde med kroppen på grund av sjukdom, vilket inverkade på deras fysiska och psykiska välmående. Personerna insåg att det var först när kroppen började svika och ge efter som de förstod kroppens betydelse. Man fann att de kroppsliga förändringarna påverkade vardagslivet. Personerna behövde lyssna till kroppen, ta hänsyn till den och finna strategier för att klara av vardagliga göromål. Det kunde handla om att planera utflykter där det fanns tillgång till toalett, att inte längre kunna lyfta barnbarnen för risken att bryta sig och att duscha med ljuset släckt på grund av rädsla och ångest över att se sin nedbrutna och magra kropp. Förändringen av kroppen väckte starka känslor, ledde till en sårbarhet och lidande hos personerna. Bridget Taylor (2014) undersökte hur den intima och sexuella relationen påverkades när man diagnosticerats med en obotlig sjukdom. Hon utförde en fenomenologisk studie i Storbritannien i form av samtalsintervjuer med 27 patienter och 14 partners i åldrarna år. Resultatet utmynnade i tre teman: Behov av närhet och samhörighet, Komma ifrån varandra och Upplevelse av att komma närmare varandra. Taylor fann att det vanligaste när man levde med döden ständigt närvarande var att paren gled ifrån varandra, vilket påvisades i temat Komma ifrån varandra. I detta tema beskrevs hur kroppen förändrades och bröts ned på grund av svåra behandlingar och operationer vilket förändrade personernas kroppsbild. Personerna var inte längre bekväma med sin kropp och kände sig inte attraktiva. Deras partner hade också svårighet att hantera de kroppsliga förändringarna. Det här medförde psykiska påfrestningar och påverkade personernas självförtroende. Deras sexliv försämrades och paren gled ifrån varandra. 2.2 Vardagen I det här temat framgår hur livet förändras när människan lever med en visshet om sin nära väntande död. I den tidigare forskningen finner man att det finns ett behov att få leva den återstående tiden av livet så normalt som möjligt. Vardagen innebär en pendling mellan hopp och förtvivlan. Det som ger individerna välbefinnande och mening i livet är familj och nära relationer. 3

10 2.2.1 Pendling mellan hopp och förtvivlan Siri Andreassen Devik, Ingela Enmarker, Guri Bitnes Wiik & Ove Hellzèn (2013) undersökte äldre personers upplevelse av att leva för sig själva på landsbygden i Norge med obotlig cancer. Den kvalitativa studien utfördes i form av fenomenologiska intervjuer med fem personer i åldrarna år. Ett av fyra huvudteman vara Att hålla sig levande genom hoppet med undertemat Att bemästra känslor i konflikt. Dessa berörde vardagens kamp mellan att å ena sidan känna ångest, tvivel och förtvivlan till att å andra sidan uppleva hopp och försöka hålla modet uppe och fokusera på positiva saker i livet. Berit Saeteren, Unni Å Lindström & Dagfinn Nåden (2010) ville med sin hermeneutiska studie nå en djupare förståelse om vad som främjar välbefinnande och vad som ger lidande hos patienter som diagnosticerats med obotlig cancer. Man genomförde kvalitativa intervjuer med 15 norska cancerpatienter i åldrarna år. Två av tre huvudteman i resultatet som visade sig vara viktiga i patienternas liv var Strävan efter välbefinnande och Lidande. I dessa fann man att vardagen innebar en pendling mellan hopp och förtvivlan, välbefinnande och lidande. I huvudtemat Strävan efter välbefinnande såg man att personerna upplevde välbefinnande genom att leva så vanligt som möjligt. De försökte hålla hoppet uppe, men kände samtidigt sorg och förlust på grund av de begränsningar som sjukdomen medförde. Här fann man också att livslusten ökade när hotet om döden var nära. Det gjorde att personerna började uppskatta andra värden i livet, levde i nuet och nådde en personlig mognad. I huvudtemat Lidande påvisades den smärta och lidande som personerna upplevde. De hade kroppsliga besvär, kände oro, rädsla och ångest inför den ovissa framtiden och den kommande döden. Malene Missel & Regner Birkelund (2011) utförde en studie för att undersöka och nå en djupare förståelse för hur patienter med obotlig matstrupscancer upplevde livsvärlden i en svår livssituation. Fenomenologiska intervjuer genomfördes med fem danska patienter i åldrarna år. Resultatet utmynnade i fem teman. Två av temana var Existentiell vändpunkt, förtvivlan och hopp och Erkänna döden och betydelsen av livet. Resultatet av dessa påvisade att vardagen innebar en pendling mellan känslor av tvivel, förtvivlan, hopplöshet och hopp, tacksamhet, kraft och mod. I temat Existentiell vändpunkt, förtvivlan och hopp fann man att när individerna fått vetskap om att de skulle dö föll deras livsvärld samman. Personerna ställdes inför en existentiell kris med upplevelser av förtvivlan, hopplöshet och ett ifrågasättande av varför detta drabbade just dem. Efter en tid av förtvivlan infann sig åter hoppet vilket gav dem ny kraft. I temat Erkänna döden och betydelsen av livet såg man att det viktigaste för personerna var att få leva så normalt som möjligt. De ville göra det mesta och bästa av den återstående tiden i livet. De kände tacksamhet inför livet och fick kraft och mod av att få leva så vanligt som möjligt Familjens betydelse Asgeirsdottir et al. (2013) genomförde en fenomenologisk undersökning för att studera andlighetens påverkan på individers liv och välbefinnande i livets slutskede. Kvalitativa intervjuer utfördes med tio isländska patienter som fick palliativ vård. Ett av resultatets tre teman var Meningen och betydelsen av familjerelationer - livskedjan. Här fann man att det mest värdefulla i livet för personerna var familjen. Det var det som gav livet mening. Personerna upplevde familjen som en del av livskedjan, vilken bestod av det förflutna, nuet och kommande generationer. Inför detta fick de en förnimmelse om något som var mycket större än de själva och som skulle leva vidare efter deras död. Genom detta fick personerna livskraft, sinnesro och kunde lättare möta den svåra livssituation de befann sig i. Park Lala & Kinsella (2011), som redovisats ovan, fann även de vilket värde som familjen innebar för personer som levde mot ändligheten. I huvudtemat Betydelsen av relationer påvisades att det mest betydelsefulla för personerna var att spendera tid med sin familj, släkt och vänner. 4

11 Man såg hur barnbarnen med sin spontanitet och kärlek lyste upp tillvaron och hur kärleken till maken/makan fördjupades. I detta tema fann man också att personerna i sin omsorg om sina anhöriga gjorde förberedelser för att underlätta för dem vid sin bortgång. Det handlade bland annat om att iordningsställa ekonomiska detaljer och att planera för sin begravning. Två teman av Taylors (2014) resultat, som redovisats ovan, av hur individers intima och sexuella relation påverkades vid obotlig sjukdom var Behov av närhet och samhörighet och Upplevelse av att komma närmare varandra. I denna studie fann Taylor att trots att det vanligaste var att paren gled ifrån varandra, så upplevde några att intimiteten och de känslomässiga banden förstärktes i parrelationen. Detta påvisades i temat Behov av närhet och samhörighet. Det visade sig i att personerna hade behov av att vara nära varandra och tillsammans samtala om det som upplevdes som svårt för dem. I temat Upplevelse av att komma närmare varandra såg man hur vissa par upplevde en starkare intensitet i sitt sexliv. Paren hade här ett behov av att visa sin kärlek till varandra och njuta av varandra så länge det var möjligt. 2.3 Omgivningens förhållningssätt Detta tema behandlar hur omgivningens och professionellas förhållningssätt inverkar på människors välbefinnande och lidande. Här belyses betydelsen av att erhålla information som berör sjukdom och dess påverkan på livet, samt betydelsen av att bli bekräftad som en egen individ och vikten av att bemötas med respekt Värdet av information Ännu ett resultat av Taylors (2014) tema Komma ifrån varandra, som redovisats ovan, var att personerna inte informerats om effekter av behandlingar och sjukdomens påverkan på deras sexuella liv och relation till sin partner. Personerna hade inte blivit informerade om att deras sexlust minskade på grund av behandlingarna, vilket ledde till missförstånd hos paren. Det bidrog till känslor av sorg, dåligt självförtroende och självkänsla, att man tvivlade på sig själv och upplevde att partnern inte längre var intresserad och kände attraktion till sig. Personerna upplevde här en osäkerhet, ångest och skuld. Detta medförde att paren gled isär och kom ifrån varandra. Saeteren et al. (2011) studie av vad som främjar välbefinnande och vad som leder till lidande hos personer med obotlig cancer resulterade i tre huvudteman. Ett tema var Behov av bekräftelse. Här fann man att personerna upplevde ett stort behov av att få ha kontroll och ansvara för sitt eget liv. För att åstadkomma detta behövde individerna få information om sjukdomens utveckling. Detta för att dels kunna förhålla sig till sjukdomen, men också för att kunna planera för den tid man hade kvar i livet. Andreassens Deviks et al. (2013) äldre personer som levde för sig själva med en obotlig cancer upplevde samtliga att de hade en begränsad kontroll över livet. Detta behandlades i huvudtemat Att leva upp till förväntningar om att vara en bra patient. Här påvisades att information ofta uteblivit. Personerna hade inte blivit informerade om symptom och utveckling av sjukdomen, om bieffekter av behandling, fortskridandet av sjukdomen samt hur de skulle leva och hantera vardagen med sjukdomen. Detta medförde rädsla, ångest och olustkänslor hos individerna Bemötande och behov av egenvärde Saeteren et al. (2010) studie resulterade i tre huvudteman, där ett var Behov av bekräftelse. Här fann man att personerna, som redogjorts för ovan, hade ett stort behov av att få upprätthålla ett egenvärde och få vara en unik individ. Att bli sedd, bekräftad och bemött med respekt ansågs oerhört viktigt. 5

12 Personerna ville bli behandlade väl och bemötandet från sjuksköterskorna var betydelsefullt för deras välbefinnande. Personerna önskade att sjukvårdspersonalen såg till hela människan, att de såg till både kropp, själ och ande. Här upplevde de att man mest såg till kroppen, vilket ledde till ett ökat lidande hos dem. I Andreassen Devik et al. (2013) studie påvisades hur de äldre personerna i Norge upplevde en känsla av att förlora sin värdighet. Detta såg man i huvudtemat Riskera att förlora sin identitet och sitt värde. Här beskrevs hur personerna blev bemötta med oförståelse, kände sig åsidosatta och hur en del sjukvårdspersonal behandlade dem som mindre värda. Personerna upplevde också att de utsattes för en åldersdiskriminering vilket väckte känslor av ilska och sorgsenhet. Det handlade bland annat om att personerna genomgick svåra behandlingar som inte skulle bota dem men som skulle kunna ge dem längre tid i livet. Här upplevde de att personalen ansåg att de som var mellan år var för gamla och därför inte borde få behandling. De kände att de endast var till en belastning. Personerna själva upplevde att dessa behandlingar var det som gav dem ett egenvärde. Det visade att de kämpade för sig själva och gjorde sitt yttersta för att få leva en tid till. 2.4 Existentiell reflektion vid livets slutskede Något som den tidigare forskningen finner är att individer har behov av att samtala med någon om existentiella frågor. Människan kan vid livets slutfas konfronteras med många utmaningar och kan behöva hjälp för att bearbeta svårigheter. Behoven av existentiell reflektion är något som Kevin P. Kaut (2002) beskriver i sin forskningsartikel. Kaut genomförde ett projekt tillsammans med Hospice-rörelsen i Akron USA gällande frågeställningar som uppstår vid livets slut. Här fann man att döende personer vid livets slutskede kunde konfronteras med olika fysiska, emotionella och relationella svårigheter. Det ledde till ett ökat behov hos personerna att få samtala med någon om viktiga existentiella funderingar. En del personer behövde hjälp och stöd för att lösa olika problem som de upplevde. Genom att erhålla detta kunde personerna lättare försonas med det som varit, bli fri från skuld, få ökad sinnesro och därmed ha lättare att möta döden. Resultatet visade också på ett behov av att få utforska sitt liv, sina värderingar i livet och sina förväntningar om ett liv efter döden. Behoven av att få samtala med någon om existentiella funderingar var även något som Saeteren et al. (2010) fann i sitt huvudtema Lidande, vilket redogjorts för ovan. Detta behov tillgodosågs varken från anhöriga eller från sjukvårdspersonal vilket resulterade i ökad smärta, lidande och känsla av ensamhet hos personerna. Det gjorde att döden förblev dold i tystnad och att de fick bära alla tankar inom sig själva. Park Lala & Kinsella (2011) fann även de ett behov av en existentiell reflektion i sin studie av upplevelsen av vardagens sysselsättning hos personerna som levde mot ändligheten. I huvudtemat Existentiell reflektion såg man hur personerna hade många existentiella tankar. De funderade över meningen med livet och döden, gjorde återblickar på livet och mindes gamla tider. Här uttrycktes sorg över saker som man ångrat att man inte gjort i livet och där man önskat ha agerat annorlunda. Som exempel ångrade en kvinna att hon inte hade följt sin dröm att utbilda sig till apotekare. Man fann att personerna sökte efter en mening och att meningsskapandet berörde både livet, döden, religiositet och andlighet. Andlighetens inverkan på individers liv och välmående i livets slutfas var något som undersöktes av Asgeirsdottir et al. (2013) vilket redovisats ovan. Resultatet utmynnade i tre teman: Meningen och betydelsen av familjerelationer - livskedjan, Meningen med Gud eller en högre makt och Andlig utövning. Alla dessa teman belyste andligheten. Med begreppet andlighet avsågs både religiösa och icke-religiösa aspekter av en individs liv. Här förenades allt som tillsammans gav en mening i livet. 6

13 Det handlade om såväl sociala relationer som existentiella dimensioner. Genom andligheten nådde personerna kärnan av sin existens. Det som gav personerna mening var familjen. Detta framgick i temat Meningen och betydelsen av familjerelationer - livskedjan. I temat Andlig utövning fann man att andligt utövande i form av böner, meditation, att tända ljus och reflektera över tillvaron stärkte personernas välbefinnande. Med hjälp av detta fann de lugn och upplevde att de blev mer koncentrerade på att fokusera på de goda och positiva sakerna i livet. Resultatet av studien visade också att personerna hade en tro på Gud eller en högre makt. Detta förmedlades i temat Meningen med Gud eller en högre makt. Personerna såg Gud eller den högre makten som en kärleksfull och omsorgsfull kraft. Det gav dem en känsla av trygghet, stöd och kraft i deras svåra livssituation. 2.5 Sammanfattning av tidigare forskning Den forskning som jag berör ovan påvisar att vetskapen om att leva sitt liv mot döden inte är en lätt process. De studier som jag tagit del av har flera gemensamma resultat och beröringspunkter. Kroppens förändring handlar om den förändring som sker med kroppen på grund av sjukdom och svåra behandlingar. Det påverkar individernas psykiska och fysiska välmående, vardagsliv och inverkar på deras intima och sexuella relationer. Under temat Vardagen visar det sig att det viktigaste för individerna är att få leva så vanligt som möjligt. Vardagen innebär dock en pendling mellan hopp och förtvivlan. Det som ger individerna välbefinnande och mening i livet är familj och nära relationer. Att vara tillsammans med familj, släkt och vänner är det som betyder någonting. Familjen är det som individerna också känner en oro för. De vill underlätta för dem, vilket gör att de förbereder och planerar sin begravning och iordningsställer ekonomiska detaljer. Tidigare forskning har sett att Omgivningens förhållningssätt inverkar på individernas välmående och lidande. Värdet av information har betydelse för individernas välbefinnande. Individen behöver få vetskap och information om sin sjukdom, behandlingar och hur den ovissa framtiden kommer att gestalta sig. De behöver få ha kontroll över sitt eget liv och få vara delaktig i sin egen process mot döden. Bemötande och behov av egenvärde belyser betydelsen av att få bli bemött som en egen unik individ och att få bli bemött med respekt. Att man ser, bekräftar och tar hänsyn till den unika människan. Detta är något som den tidigare forskningen funnit är bristfälligt. Det leder till lidande och att man mår dåligt. Den tidigare forskningen har också funnit att många individer har ett behov av en existentiell reflektion vid livets slutskede. Man har behov av att samtala med någon om existentiella funderingar och kan behöva hjälp att bearbeta olika svårigheter som man upplever. Detta behov tillgodoses inte tillräckligt, varken från sjukvårdens sida eller från nära anhöriga, vilket gör att man får bära allt inom sig själv. Trots att familjen är det mest värdefulla för individerna och det som ger dem mening i livet så har människan en svårighet att samtala om existentiella frågor. Här påvisas ett behov av att våga öppna upp för detta så att rädslan och ångesten inte blir så stor. 2.6 Mitt bidrag till fältet Vid studerande av tidigare forskning finner jag att det finns viss forskning kring existentiella frågor, det är något som genomförs, men den är inom sociologin fortfarande begränsad. Det som framkommer i denna forskning påvisar att det saknas tillräcklig kunskap, insikt och beredskap att hantera frågor om livet, döden och meningen med livet. Detta gäller såväl hos individer som hos professionella. Det finns således ett behov av att lyfta fram existentiella frågor i livet. Det är något som behöver belysas och medvetandegöras. Jag hoppas att min studie kan bidra till att väcka och öka denna medvetenhet. 7

14 Det jag kan addera till forskningen är att jag analyserar självbiografier. Man kan konstatera att all forskning som jag studerat är gjord med hjälp av intervjuer. Det kan innebära att man kanske inte får tillräckligt med viktig information då intervjuer endast sker vid få tillfällen. Det är inte heller säkert att personerna är helt öppna med sina tankar, känslor och upplevelser inför en utomstående intervjuare. Här ser jag det som en fördel att analysera självbiografier där jag följer individernas hela förlopp med deras egna tankar, känslor och upplevelser. Självbiografier är ofta detaljrika, precisa och konkreta. Här ges personer utrymme att öppet få berätta om sina egna upplevelser och erfarenheter. 3 Teoretisk och begreppslig referensram I följande avsnitt redogör jag för den teoretiska referensram och de begrepp som jag lutar mig emot i min analys av denna studie. 3.1 Den existentiella traditionen Min studie syftar till att öka förståelsen för hur individer lever med en vetskap om att de ska dö och vilken mening som livet får för dem. Frågor om livet och döden är frågor som behandlas ingående av den existentiella traditionen, varför det perspektivet är min teoretiska utgångspunkt. Med begreppet den existentiella traditionen menar jag det tänkande fokuserat på existentiella frågor som tar sin utgångspunkt i den existentiella filosofin och som idag finns spridd till en rad olika ämnen som filosofi, psykologi och sociologi. Inom denna tradition finns en hel del variation men det som ändå förenar dem är att man tenderar att fokusera på och återkomma till ett antal livsfrågor såsom existens, livets mening, frihet, kärlek, ansvar, död, ensamhet, skuld och lidande. Det är frågor som varje individ någon gång i livet behöver reflektera över och hantera. Det existentiella tänkandet syftar således till att fånga andan och känslan av själva livet. Här vill man nå en insikt om hur livet bör levas på ett för individen äkta och meningsfullt sätt. Det medför att man intresserar sig för individens liv och utveckling och utgår ifrån människans aktuella livssituation. Inom denna tradition läggs stor vikt på individens egen vilja och självbestämmande samt möjlighet och förmåga att förändras och utvecklas (Jacobsen 2000: 9-10; Jacobsen 2007: 1, 20). Det här betyder att man inom detta perspektiv ser människan som aktiv och skapande. Människan befinner sig alltid i relation. Hon befinner sig i vara-i-världen, vilket innebär att individen är en del av ett större sammanhang. Det gör att vi kan känna samhörighet med djur och natur, med människor som vi samspelar med och med vår egen inre värld som världen i övrigt. Vi är således en medverkande del av världen och står inte utanför den (May 2005: 130, ). Det är i detta sammanhang som vi kan tala om intentionalitet. Det handlar om att vi alltid är riktade mot någonting; vi har en medvetenhet om allt som vi upplever, ser, hör och drömmer om. Här försöker vi att skapa en mening och innebörd i allt som vi upplever (Wide 2011: ). 3.2 Det existentiella perspektivet I det här avsnittet presenterar jag ett urval av existentiella begrepp som jag hämtar från den existentiella traditionen. Det är begrepp som jag efter studerande av denna tradition och utifrån min egen förförståelse finner relevanta att använda i denna studie. Nedanstående begrepp blir mitt teoretiska perspektiv i undersökningen om vilken mening livet får vid vetskap om att man ska dö. 8

15 Vara och icke-vara En viktig fråga i livet för människan berör varat. Det är den grundläggande tillvaron; att någonting är och existerar. Att existera handlar enligt det existentiella tänkandet om att framträda och bli till. Människan är den varelse som med hjälp av sitt självmedvetande kan nå en insikt om sitt vara. Hon vet att hon existerar och har frihet att själv ta ställning till hur hon vill förhålla sig till sitt vara. Det innebär att hon kan välja att antingen förneka eller bejaka sin existens. Det mänskliga varat är således dynamiskt, inrymmer potentialer och möjligheter för människan att utvecklas och bli sitt sanna jag. På så sätt är människan i ständig tillblivelse och kan välja att förverkliga sin existens eller att vara och leva på ett osant sätt. Att sammansmälta med sin egen existens och verkligen uppleva att man existerar kan ge djupa insikter för människan. Det kan upplevas som en stark känsla av verklig närvaro, en känsla av att vara levande och ha rätt att finnas till. Detta talar Rollo May om som jag-är-upplevelsen. Denna upplevelse kan ge människan en stadig grund för att skapa en relation till sig själv och sin värld (May 2005: ). Det sanna varat införlivar både vara och icke-vara. Det medför att varat kan förstärkas av en upplevelse av icke-vara. Människan är den varelse som är medveten om att varat är sårbart och att vi alla en dag kommer att dö. Denna insikt kan skapa en ångest hos människan, vilket gör att människor förhåller sig till detta faktum på olika sätt. Ett vanligt sätt att fly ångesten enligt Rollo May är genom konformism och att vara som alla andra. Detta kan dock medföra att människan förlorar sina egna möjligheter och upplevelse av sin existens, för att för en kort tid undkomma ångesten. Genom att istället bejaka och acceptera icke-varat kan individen uppleva en mer autentisk existens och nå en ökad medvetenhet om sig själv, sin värld, människor omkring sig och omvärlden. Människan kan då nå en personlig utveckling och få en djupare förståelse för livet (May 2005: ). Livsvärlden Livsvärlden kan ses som det sätt som vi ger vårt vara eller vår existens en stadga. Vi omger oss med en värld inom vilken vi blir till. Rollo May talar här om tre olika aspekter av världen: omvärlden, medvärlden och egenvärlden. Emmy van Deurzen har utvecklat ännu en modalitet varvid världen för henne består av naturvärlden, den sociala världen, den privata världen samt idealvärlden. De fyra livsvärldarna handlar således om att människan befinner sig i en värld med många dimensioner. Naturvärlden/omvärlden handlar om vår fysiska och materiella värld. Det är den värld vi fötts in i och som vi måste anpassa oss till. Den berör vårt förhållande till naturen, växter, djur men även området där vi bor och rör oss i. Hit inräknas också våra kroppar, kroppsliga medvetenhet, kroppsbild, biologiska behov och drifter liksom hälsa och sjukdom. Den sociala världen/medvärlden är den värld vi socialiseras in i vilken handlar om våra normer och vårt förhållande till den kulturella och samhälleliga kontexten. Denna innefattar våra vardagliga möten, relationer, sociala nätverk och förhållningssätt till våra medmänniskor. Den privata världen/egenvärlden är varje människas unika värld som inbegriper våra tankar, känslor, egenskaper och förhoppningar. Den handlar om det personliga, om vår närhet till oss själva, vår identitet, vem vi är för oss själva och vem vi strävar efter att vara. Här kommer människans självmedvetande och självrelatering in, vilket gör att vi kan komma till insikt om vad olika saker i världen betyder för oss. Det innebär att vi ser saker i dess rätta perspektiv, för vad de är och vad de står för. Det gör att den privata världen även handlar om närheten till betydelsefulla andra; till personer som står oss nära och som vi har en nära och intim relation med. Idealvärlden berör slutligen människans förhållande till livets mening, värden, trossystem, ideal och inbegriper tillvarons religiösa och andliga dimension (May 2005: ; van Deurzen 1998: ). 9

16 Tiden Tiden är ett föränderligt begrepp som ger oss olika upplevelser i livsvärlden och varat. Det är en dimension som enligt Rollo May är mycket svårbegriplig. Ibland känns det som om tiden står stilla och vi upplever korta ögonblick av lycka och kärlek, men också svåra stunder av smärta och sorg. Det kan vara en stund av förälskelse eller ett dödsbesked som chockar oss. Människans djupaste upplevelser och erfarenheter utspelar sig just i tidens dimension. Martin Heidegger talar om att människan har en förmåga att överskrida tiden, både bakåt och framåt. Det gör att vi kan blicka tillbaka och minnas gamla tider, samtidigt som vi kan planera och drömma om framtiden. Det medför också att vi i nuet kan förändra uppfattningar om saker som hänt i det förgångna och välja hur vi vill förhålla oss till framtiden. Tiden är således betydelsefull för individens välbefinnande. Den bär på människans realiserbara möjligheter. Tiden kan väcka känslor och kopplas till våra sinnen. Vi kan till exempel känna doften av hyacinter som tar oss tillbaka till vår barndoms jular. Det som öppnar och ger oss tiden är medvetenheten om icke-varat. Det är först när vi förstår att livet är ändligt och att vår existens kan upphöra som vi förstår tidens betydelse. Detta kan skapa en existensångest och existentiell skuld, men det kan likväl bidra till att vi vill fånga och bättre ta vara på livet. Tiden är således existensens hjärta och människan kan välja hur hon vill förhålla sig till livet (May 2005: ; Strang 2007: 83-90). Existentiell skuld Att livet är föränderligt och att tiden rinner iväg gör att människan kan uppleva en existentiell skuld. Det är ett begrepp som utvecklats av framförallt Sören Kierkegaard och Martin Heidegger. Existentiell skuld kan uppstå när individen upplever att man inte har levt i enlighet med sitt innersta. Människan kan känna ånger inför att inte ha tagit tillvara de möjligheter till självförverkligande som existensen erbjuder. Det kan vara att man inte har förverkligat sina drömmar och att man känner att man inte tagit tillvara på de möjligheter man fått. Många existentiella tänkare menar att människan kan finna sina inre förmågor just genom den existentiella skulden. Den kan vara en väckarklocka till att någonting nytt väntar på att få komma fram. Den existentiella skulden är således kopplad till en livsmöjlighet och utgör en viktig komponent i människans självreflexion. Den kan leda till en ökad insikt och förmåga av att vilja ta vara på sina livsmöjligheter, vara ödmjuk och visa hänsyn till sina medmänniskor. Att man vågar vara den man är och gör det bästa av sitt liv (Yalom 1980: ). Döden Döden är en av icke-varats allra mäktigaste manifestationer. Det är symbolen för livets slut och vår existens upphörande. Döden är något som vi alla vet väntar på oss. Ingen kan undkomma döden och detta faktum skapar en oerhörd dödsångest hos människan. Att tala om och tänka på döden har i dagens samhälle blivit nästintill tabubelagt. Det gör att de flesta människor undertrycker och förnekar tanken om döden. Dödsångest innebär en rädsla för något obestämt och ogripbart. Det är en rädsla som är verkligt skrämmande eftersom den inte går att ta på och därmed konfronteras. Det är den skräck vi känner för att förintas, utplånas och bli intet. Rädsla kring döden handlar om mer konkreta rädslor kring döden som individen är medveten om, såsom att behöva skiljas från sina nära eller rädsla för vad som händer efter döden. Här ersätts skräcken för intet till skräcken för någonting (Yalom 1980: 29-30, 42-43, 189). För att bemästra dödsångesten utvecklar människan olika strategier. Här talar Irvin Yalom om två stycken försvarsmekanismer; tron på att vara speciell och osårbar och tron på den store frälsaren, som i förhållande till Rollo Mays mer generella flyktmekanism konformism som behandlats ovan i icke-varat, är mer individuella. De är mer knutna till individen, medan konformism är mer relationell där individen följer andra. Det här är försvarsmekanismer som människan griper tag i för att förhindra att tankar och känslor kring döden ger sig till känna. Tron på att vara speciell och osårbar handlar om att människan ser sig själv som osårbar. 1 0

17 Döden gäller alla förutom mig. Man är undantaget som bekräftar regeln. Denna tro medför att individen får en styrka och ett mod att våga möta livet och utmaningar utan att ångesten tar överhanden. Tron på den store frälsaren innebär att man har en tillit till att en högre makt eller en omnipotent skapare vakar över en, älskar och beskyddar en. Denna kraft besitter magiska egenskaper som skyddar en mot döden (Yalom 1980: , ). Ångest Tankar om och kring döden kan väcka en oerhörd ångest hos människan. Ångest innebär en extremt förlamande och smärtsam upplevelse av hot om förintelse. Det är ett subjektivt tillstånd där människan upplever att både man själv och den värld man känner till ska gå under och förgöras. Ångest väcks av våra tankar om att vi kan bli intet. Ångest är också det tillstånd som individen befinner sig i då hon konfronteras med utmaningen att förverkliga sina möjligheter och utvecklas. Detta kan upplevas som skrämmande för individen då den etablerade tryggheten går om intet, varför individen försöker att förneka den nya möjligheten till utveckling. Här uppstår det en inre konflikt där individen tvingas ta ställning till hur den ska förhålla sig till utmaningen. Om valet blir att bejaka ångesten kan detta leda till en skärpt upplevelse av livet och öppna en dörr för någonting nytt. Enligt Martin Heidegger erbjuder ångesten därmed människan en möjlighet att öppna sig för varat och finna sig själv (May 2005: ; Jacobsen 2000: 125). Livskraft och livsmod En person som vågar känna på sin ångest och som försöker ta tillvara på livets möjligheter har ofta en stark livskraft och livsmod. Livskraften handlar om en individs livsenergi och vitalitet. Det är den som gör att vissa människor överlever i svåra situationer, inte tappar modet och inte ger upp. Livskraften består enligt Paul Tillich av en biologisk och en andlig del som förenas i existensen. Den biologiska delen ser olika ut hos varje människa. Vi har alla olika motståndskraft och styrka att möta utmaningar i livet och vi förhåller oss till dem på olika sätt. Människan kan inte fungera utan att ha en riktning i livet, att ha ett mål och känna att vi ingår i ett större meningssammanhang. Här kommer den andliga/existentiella delen av livskraften in. Den handlar om att vi behöver känna glädje, mening, ingå i betydelsefulla sociala relationer och uppleva ett syfte med vårt liv. Genom detta förstärks livskraften och livsmodet hos människan (Jacobsen 2000: 218, ). Livsmodet är starkt förbundet med livskraften. Dessa påverkar varandra på olika sätt och inverkar på människan. Begreppet livsmod utvecklades av teologen Paul Tillich och innebär ett medvetet valt mod att leva. Här eftersträvas att med tankarnas kraft möta och konfrontera livet och inte låta existensångest och fruktan ta överhanden. Livsmodet är således en grundläggande stämning hos människan som säger något om dennes grundhumör och hur hon förhåller sig till livet; om hon har lust att leva och mod att möta livets utmaningar och svårigheter. En människa med stort livsmod har en stark livslust, känner glädje och njuter av livet. Detta härleds från en av livsmodets komponenter, nämligen livskänslan. Vi har alla olika upplevelser av vad som ger oss en känsla av att vara levande. Det kan vara när man är tillsammans med sina nära, när man befinner sig i naturen, vid havet, läser, älskar eller reser. Livsmodets andra komponent berör en moralisk del och tar sig uttryck i form av en ansvarskänsla (Jacobsen 2000: 217, ). Mening och autenticitet Människan har lättare att möta livets utmaningar och svårigheter om vi känner att det finns en mening med det vi gör och upplever. Enligt den existentiella traditionen råder det ett meningstomrum hos människan i det västerländska samhället. Traditionen var det som förr gav livet mening och innehåll där familjen, prästen och den sociala gemenskapen stod för svar och trygghet. I dag är varje individ medskapare till sitt liv och ska själv finna sin mening då det inte längre finns några utstakade roller och tydliga svar. 1 1

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

ISBN

ISBN Solanne 1 av Solanne Tillhandahålles genom föreningen Ny Livslust www.nylivslust.se info@nylivslust.se ISBN 978-91-639-1269-6 Tryckt i Sverige av Bäcklund Grafiska AB 2016 2 Gnistan 5 Lidande 9 Tolerans

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Att möta den döendes existentiella behov

Att möta den döendes existentiella behov Att möta den döendes existentiella behov Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Den existentiella krisen i palliativ vård

Den existentiella krisen i palliativ vård Den existentiella krisen i palliativ vård LISA SAND SOCIONOM OCH MED.DR ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK OCH STOCKHOLMS SJUKHEM/FOUU Varför stödja? Vad är det man vill åstadkomma? Vad gör döden med oss

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Åldrandets glädje. Sophia Ivarsson. om äldres åldrande ur ett positivt betraktande. tillägnad alla jag möter med denna bok

Åldrandets glädje. Sophia Ivarsson. om äldres åldrande ur ett positivt betraktande. tillägnad alla jag möter med denna bok Åldrandets glädje om äldres åldrande ur ett positivt betraktande tillägnad alla jag möter med denna bok Sophia Ivarsson Åldrandets glädje Bild, text och layout: Sophia Ivarsson Utgivare: Gloria Förlag

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Avhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?

Avhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Avhandling Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll? Programmet har gett mig en stabil grund att stå på för att kunna fortsätta att transformeras och stå stadigt i min sanning,

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare

Läs mer

När patienten känner meningslöshet om hoppets

När patienten känner meningslöshet om hoppets När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016 Bo Blåvarg leg psykolog Verksamhetschef Ersta Vändpunkten Ordförande SEPT 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende

Läs mer

Styrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi

Styrka, glädje och medkänsla. Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi Styrka, glädje och medkänsla Lär dig som förälder att se ditt barns styrkor med ansats i positiv psykologi Styrka, glädje och medkänsla Positiv psykologi Vad är det? Positivt föräldraskap Hur kan man jobba

Läs mer

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Åldrandets villkor; i dödens närhet Åldrandets villkor; i dödens närhet Inledning Döden är något som i alla tider fascinerat och skrämt människan. Det finns lika många tankar och idéer om vad som händer efter att man lämnat det jordeliv

Läs mer

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum

Läs mer

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss. FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande

Läs mer

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro Bild: Hannele Salonen-Kvarnström Är du orolig? Har du ett inbokat läkarbesök, provtagning eller undersökning? Får det dig att känna dig illa till mods?

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Jag hoppas du vill resa med mig och Björn på vägen fram genom Fragment och att du får uppleva, känna in och få tröst och inspiration om du behöver!

Jag hoppas du vill resa med mig och Björn på vägen fram genom Fragment och att du får uppleva, känna in och få tröst och inspiration om du behöver! Inledning I oktober 2013 blev jag inbjuden att delta i en sinnesrogudstjänst i Stora Kopparbergs kyrka i Falun. Jag gjorde en så kallad delning och den har efterfrågats av många människor och jag har därför

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?

Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Hantera motstånd och få ett bättre liv

Hantera motstånd och få ett bättre liv Hantera motstånd och få ett bättre liv Ett bättre liv betyder olika saker för olika människor men för de flesta innebär det att ha trygghet, glädje och harmoni i sitt liv. Det finns många sätt att skapa

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Tabuering och tystnad Det är två sorger i en. Ingen frågar

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

ACT Samtal Livsriktningskort för invididuell terapi och gruppterapi.

ACT Samtal Livsriktningskort för invididuell terapi och gruppterapi. Omfamna ögonblicket ACT Samtal Livsriktningskort för invididuell terapi och gruppterapi. Dr Louise Hayes och Dr Lisa Coyne En annan sorts samtal Vad är ACT-samtal? ACT samtalskort är ett terapeutiskt verktyg

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd

081901Brida.ORIG.indd i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Det påverkar dig och andra

Det påverkar dig och andra Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Predikan 2 Advent, 1 årg. Centrumkyrkan Mika 4:1-4, Lukas 21:25-36, Guds rike är nära. Psalm: 111, 108, 254, 109, P&S 732/Sv Ps 490.

Predikan 2 Advent, 1 årg. Centrumkyrkan Mika 4:1-4, Lukas 21:25-36, Guds rike är nära. Psalm: 111, 108, 254, 109, P&S 732/Sv Ps 490. Predikan 2 Advent, 1 årg. Centrumkyrkan 2017. Mika 4:1-4, Lukas 21:25-36, Guds rike är nära. Psalm: 111, 108, 254, 109, P&S 732/Sv Ps 490. Idag målas skräckbilder upp om tidens slut. Det är ett sk apokalyptiskt

Läs mer

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

Stödpersonverksamhet BCF Amazona Bröstcancerföreningen Amazona Telefon: 08-32 55 90 Frejgatan 56 113 26 STOCKHOLM E-post: info@amazona.se Stödpersonverksamhet BCF Amazona Till dig som är intresserad av att utbilda dig till stödperson

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll

ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG LJUSETS KÄLLA Sammanställt av Göran Boll ELDENS STIG & LJUSETS KÄLLA - INNEHÅLL 1. INLEDNING 2. STEG FÖR STEG 3. LIVSKVALITET 4. YOGA SOM FILOSOFISKT SYSTEM 5. GURUS YTTRE OCH INRE 6. INRE

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA

ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan Samtalsfrågor Alpha Kungsportskyrkan 1. Finns det mer att upptäcka i livet? 1. Gör en presentationsrunda. Be alla att få berätta vilken historisk person de hade velat träffa. 2. Vart går du om du har stora

Läs mer

ETIK. och konsten att vara en medmänniska

ETIK. och konsten att vara en medmänniska ETIK och konsten att vara en medmänniska Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken som ett livsnödvändigt måste i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna lilla skrift

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta 120419 DÖDENS MYSTERIUM DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer