Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Djurö nationalpark

Transkript

1 Sammanfattning remissvar till Naturvårdsverkets förslag till ändrade föreskrifter för Djurö nationalpark Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om inskränkningar i rätten att använda mark och vatten inom nationalparken 1 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. anordna upplag eller tippa, 2. dra fram ledning eller rör i mark, vatten eller luft, 3. anlägga stig eller väg, 4. uppföra eller utöka byggnad eller annan anläggning eller koja, 5. uppföra mast eller vindkraftverk, 6. uppföra stängsel eller annan hägnad, 7. anlägga brygga, förtöjningsboj eller fast förtöjningsplats, Hans Kongbäck, Vänernatur: Ankringsoch tilläggsmöjligheterna är av naturliga skäl få. Under högsäsong är konkurrensen om platserna vid befintliga bryggor stor och kommer att öka då fler båtbesökare är att vänta. Frågan hanteras inom ramen för skötselplanen. Synpunkten är dock vidarebefordrad till förvaltaren.

2 Malbergshamn: Den befintliga bryggan är från början avsedd för transporter i samband med tillsyn. Bryggan är oftast fullbelagd och djupet är begränsat, oftast beroende på den nya regleringsstrategin. Åtgärder: Befintlig brygga förlängs och förses med en plattform längst ut så att fler båtar kan förtöja. ( se bilaga 2 ] Ytterligare en brygga av typen flytande betongbrygga placeras i östra delen av hamnbassängen. ( se bilaga 2 } Här finns större vattendjup. Segelbåtar med mer än 1.5 m djupgående kan inte gå in till den nuvarande bryggan Långholmen: Befintlig brygga byggs ut för att ge plats för fler båtar. Dunderkaren: Här finns en mindre servicebrygga för tillsynsman belägen i mycket skyddat läge. Bryggan är oftast fullbelagd. Befintlig brygga byggs ut alternativt byggs en ny brygga för att ta emot fler båtar. Martin Sandmark, Vänervård: De befintliga bryggorna idag är otillräckliga och bör göras större för att kunna ta emot fler båtar. Det uppstår idag stor trängsel i bl.a. Malbergshamnen. Angörningsmöjligheten till Djurö är få och de platser som finns bör göras mer tillgängliga. Mariestads kommun: På sikt kan Se ovan. Se ovan.

3 besöksfrekvensen komma att öka, t.ex. om turbåtstrafik, etableras och då kan behov av en ombyggnad/-tillbyggnad av befintliga bryggor vid Malbergshamn uppkomma. Det bör därför enligt kommuns mening finnas med under 4 punkt ett att naturvårdsförvaltaren har möjlighet att vid behov vidta sådana åtgärder. Skaraborgs Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets: Ett ökat antal besökare med egen båt till Djurö nationalpark och en samtidig ökning av kommersiellt arrangerade turer kräver att nuvarande brygga frigörs för tilläggning med turbåtar och att en separat brygga med platser för besökare med egen båt anordnas i Malbergs hamn. Bryggan utförs lämpligen som flytbrygga i helbetong. (Bilaga 2.) Se ovan. I Malbergshamn finns i dag en förtöjningsboj "Kryssarklubbsboj" som Svenska kryssarklubbens Vänerkrets ansvarar för. Bojen bör finnas kvar som ett komplement till en ny brygga. Se även Övriga synpunkter, Om behov av tilläggningsplatser. Ekoturismföreningen: Tillgängligheten i parkens naturhamnar redan idag är en Se ovan.

4 begränsande faktor under vissa perioder. En turismverksamhet byggd på exempelvis chartrade segelturer för små grupper med en eller två övernattningar på Djurö, lär i så fall förmodligen kräva någon form av bokning för att kunna fungera med betalande gäster. Något som i sin tur lär förutsätta tillståndsoch anmälningsplikt för att kunna fungera i praktiken. 8. bedriva täktverksamhet, prospektera eller bortföra torv, mineral eller annat geologiskt material, 9. gräva, schakta, utfylla, borra, mejsla eller spränga eller vidta åtgärd som skadar berg, mark, sten eller botten, 10. muddra eller dumpa, 11. utföra vattenreglering, dämma, leda bort vatten eller på annat sätt påverka hydrologin, 12. dika eller dikesrensa, 13. bedriva skogsbruk genom att avverka, ta bort döda träd eller utföra annan skogsbruksåtgärd, 14. använda bekämpningsmedel eller tillföra växtnäringsämnen,

5 15. kalka mark eller vatten, 16. plantera in eller sätta ut växter, djur eller andra organismer, 17. jaga eller utfodra vilt, Svenskt Friluftsliv anser att skrivningen om utfodring strider mot svensk jaktlagstiftning. Enligt 4 jaktlagen så är såväl markägaren (staten) som eventuell jakträttshavare, skyldig att stödja viltet vid behov. Detta kan innebära utfodring och då kan man inte ha en föreskrift som strider mot lagen. Svenskt Friluftsliv föreslår att sista delen av 1 punkt 17 stryks (eller utfodra vilt). I 4:6 ges förvaltaren rätt att stödutfodra dovhjortspopulationen, men även annat vilt kan behöva stödutfodras. Naturvårdsverket gör bedömningen att ett förbud mot utfodring inte skulle strida mot jaktlagen. Bestämmelsen i 4 jaktlagen om att markägaren ska stödja viltet innebär inget uttryckligt krav på utfodring. Att stödja viltet kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom utfodring, men även genom den markanvändning som väljs i området. Naturvårdsverket bedömer i det sammanhanget att markanvändningen i nationalparkerna i sig gynnar naturligt förekommande viltpopulationer. Det kan dock finnas tillfällen då utfodring inte strider mot syftet med nationalparken. Det kan till exempel gälla om det är fråga om rödlistade/utrotningshotade arter eller andra arter där populationerna är små, som behöver stödutfodring. Man kan även tänka sig en situation där utfodring kan ske på ett sätt som inte motverkar syftet med nationalparken, t.ex. genom en fågelmatning, och därmed tillföra ett värde för besökaren. Förbudet har därför ersatts med tillståndsplikt, något som gör det möjligt att kunna utfodra vilt så länge det inte strider mot syftet med

6 nationalparken. Svenska Jägareförbundet: Skrivningen om utfodring står per definition i strid med 4 jaktlagen som anger att markägaren och jakträttshavaren har en skyldighet att sörja för särskilda åtgärder i form av skydd och stöd för viltet I något fall anger förslaget till ny föreskrift emellertid att länsstyrelsen ska kunna tillåta utfodring. I detta fall utgör föreskriften därför endast ett potentiellt lagbrott Se ovan. Markägaren, i detta fall svenska staten, kan inte undandra sig det ansvar som ålagts Sveriges alla markägare genom olika föreskrifter för olika nationalparker. Vi finner det anmärkningsvärt att förslaget överhuvudtaget kan uppstå. Självklart ska svenska staten ta sitt ansvar och vårda det vilda. Vi föreslår därför att det inte införs något förbud mot utfodring i några nationalparker. Ekoturismföreningen: Bakgrunden till detta tillägg förklaras inte, men Djurö nationalpark kan eventuellt vara en nationalpark lämplig för vilt- och fågelskådning. Då bör inte föreskrifterna i onödan begränsa möjligheterna för att utveckla en sådan verksamhet, som däremot bör vara tillståndspliktig. Se ovan.

7 18. fiska, Svenskt Friluftsliv I 1:18 införs ett nytt förbud mot att fiska. Vid genomläsning av konsekvensanalysen framkommer att naturvårdsverket menar att när förbudet mot kommersiell verksamhet tas bort kommer det öppna för kommersiellt yrkesfiske i nationalparken. Detta vill man förhindra. Så som föreskrifterna nu är skrivna är allt fiske förbjudet enligt 1:18, men samtidigt är handredskapsfiske tillåtet enligt 2:19. Dessa två paragrafer måste harmoniseras. Bestämmelsen är ändrad till att medge fiske med handredskap och bestämmelserna är också harmoniserade med varandra. Om siklöjefisket i Vänern - Vänerns Fiskarförbund och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund: Insjöfiskarna Svenskt Friluftsliv föreslår att det istället införs ett förbud för allt fiske med mängdfångande redskap. Vänerns Fiskarförbund och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund: Insjöfiskarna Omständigheter till stöd för Insjöfiskarenas önskan om att behålla sikfisket i Vänern: I Vänern bedrivs ett yrkesfiske efter siklöja, det fisket bedrivs huvudsakligen på tre (3) områden i sjön. De tre (3) fiskeområdena i Vänern är Lurö skärgård, vid Stenkalles grund utanför Karlstad samt vid Djurö. Siklöjans förekomst varierar mellan åren, så vissa år finns den bara i 2 områden varför samtliga områden är av stor betydelse för Vi har efter diskussion med länsstyrelsen och berörda yrkesfiskare gjort bedömningen att ett undantag för yrkesfiske efter siklöja kan tillåtas.

8 fiskeriföretagen. Ett flertal av yrkesfiskarena har fartyg som medger fiske på samtliga lokaler. Siklöjefisket regleras dels av (FIFS 2004:37) där fisketider och tillåtna redskap anges samt av länsstyrelserna vilka utfärdar nätdispenser. Under de c:a 50 år som siklöjefisket pågått har reglerna ändrats av myndigheterna för att anpassa fisket så att det kan bedrivas hållbart, vilket är ett gemensamt intresse både för myndigheterna och för yrkesfiskarena. Under 2012 var siklöjefisket i Vänern värt drygt 21 mkr i förstahandsledet, d vs vid försäljning från yrkesfiskarena till fiskegrossister. Saluvärdet i konsumentledet, d v s från detaljister till konsument är mångdubbelt större. Siklöjefisket bedrivs i Vänern från 17 oktober till 17 december årligen och fisket sker under en del av siklöjans lekperiod. Siklöjan leker 3-4 månader under oktober till januari. Ett 20-tal yrkesfiskare deltar i siklöjefisket vid Djurö. Siklöjan är en pelagisk art som under tiden före och efter leken befinner sig ute i Vänern och den kommer in till fiskeplatserna i samband med leken. Siklöjefisket vid Djurö bedrivs med förankrade nät på minst 15 meters djup. Näten förankras på grundbranter och sträcks rakt ut ifrån land. Inget fiske bedrivs på

9 grundområdena, där bland annat fågelskyddsområdena finns. Det siklöjefiske som under lång tid pågått vid Djurö stör inte på något sätt ändamålet för Djurö nationalpark. Fisket sker på fisk som endast befinner sig inom nationalparken under lekperioden höst/vinter. Under den del av året (vår/sommar) som parken besöks av allmänhet sker inget fiske, varför allmänheten inte på något sätt störs av yrkesfisket. Yrkesfisket i Vänern är ett riksintresse och omfattas av regeln i MB 3:5, 2 st. Enligt gällande fiskelag (SFS 1993:787) är fisket i Vänern efter siklöja tillåtet på enskilt vatten in till 8 meters djup av alla. Vänerns Fiskarförbund och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund: Insjöfiskarna anser att siklöjefisket även fortsättningsvis skall vara tillåtet inom Djurö nationalpark för licensierade yrkesfiskare. Själva fisket regleras av Havs och vattenmyndigheten (FIFS 2004:37) och länsstyrelsernas nätdispenser. Förslagsvis kan bestämmelsen i 2 pkt 19 formuleras på följande sätt: Fiska, förutom fiske efter siklöja för licensierade yrkesfiskare

10 fiske med handredskap för allmänheten, trollingfiske är förbjudet 19. anlägga fiskodling, eller 20. anlägga campingplats, lägerplats eller annan anläggning för friluftslivet. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken 2 Inom nationalparken är det förbjudet att 1. gräva eller hacka eller skada, rista i eller måla på berg, mark, eller sten, 2. flytta eller bortföra sten, 3. bryta kvistar eller fälla eller skada levande eller döda träd eller buskar, 4. skada eller störa djurlivet, klättra i boträd eller uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, Martin Sandmark, Vänervård: Ändra till: närmare än XXX meter från rovfågelbo, lya eller gryt. Det saknas kunskap om vad som är lämpligt avstånd och varierar bland fågelarterna som häckar Djurö. Vad som är nära är Vi håller med om att det kan vara svårt att förstå vad som avses med nära. Vi bedömer dock att det är svårt att ange exakta avstånd eftersom vad som kan anses som nära varierar mellan arterna och från en situation till en annan. Vi bedömer därför att

11 svårtolkat för de som inte är fågelkunniga. Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF): Den föreslagna lydelsen förtydligar och ökar skyddet av däggdjur och fåglar, vilket är positivt. bestämmelsen uppfyller sitt syfte. OK. 5. framföra motordrivet fordon, 6. närmare strand än 100 meter framföra motorbåt, vattenskoter eller annan motordriven farkost med högre hastighet än 7 knop Martin Sandmark, Vänervård: Stryk närmare strand än 100 meter För att minska störningen och öka upplevelsen av tystnaden, orördheten bör förbudet gälla hela nationalparken Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF): Öster och söder om de större öarna finns totalt åtta fågelskyddsområden.(i den till remissen bifogade kartan har även Lågskär, så vitt vi kan förstå felaktigt markerats som fågelskyddsområde.) Att färdas i hastigheter över sju knop drygt 100 meter från dessa områden innebär Bestämmelsen överensstämmer med vad som redan gäller i nationalparken och utgör därmed ingen skärpning eller lättnad. Nationalparken är stor och vi bedömer att detta är en bra kompromiss mellan behovet av att få ned störningen på grunt vatten nära land och samtidigt ge möjlighet att förflytta sig längre sträckor på ett snabbt och effektivt sätt. Vi har också infört ett generellt förbud mot framförande mot vattenskoter för att minska risken för störning i området. Lågskär är nytt fågelskyddsområde.

12 definitivt risk för störningar (se vidare under 3 p). I de trånga farvattnen kan hundrametersgränsen innebära svårtolkade situationer för båtförarer och vid eventuell övervakning. Avståndet från land till nationalparksgränsen i de vanliga områdena för ankringsplatser är inte särskilt stora. Bullret från snabba motorbåtar och vattenskotrar är inte förenligt med nationalparkens syfte att bevarar en stor och väl sammanhållen, relativt opåverkad sötvattensskärgård i väsentligen orört skick. VgOF yrkar att föreslaget till föreskrift ändras vad beträffande hastighetsbegränsningen till sju knop. Denna ska omfatta hela nationalparkens område. På så sätt minskas störningarna av djurlivet och regelverket blir tydligare. Skaraborgs Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets: Hastighetsbegränsning till 7 knop skall gälla hela vattenområdet inom nationalparken och inte bara 100 m närmast land. Hastighetsbegränsningen skall införas på de officiella sjökorten vilket inte är fallet i dag. Djuröskärgården skall vara ett hänsynsområde liknade de som skapats vid våra kuster (Jämför Kosterskärgården). Hastigheten 7 knop är fullt tillräcklig och förhållandevis hög i svårnavigerade områden Se ovan. Se ovan.

13 och innebär inga negativa konsekvenser för vare sig sjösäkerhet eller tillgänglighet. Svenskt Friluftsliv vill i samanhanget erinra om att Havs- och Vattenmyndigheten i regeringsuppdrag från 2013 Vattenskotrar och andra mindre motordrivna vattenfarkoster föreslår att upphäva den svenska vattenskoterförordningen och flytta fokus från typen av farkost till ickeönskvärda beteenden till sjöss. Om Vattenskoterförordningen upphävs kommer definitionen av en vattenskoter tas bort. Svenskt Friluftsliv föreslår att man istället bara använder begreppet motordriven farkost. Vi bedömer ändå att det är viktigt att framförande av vattenskoter ska vara förbjudet, eftersom dessa är störande och i stor utsträckning används för nöjeskörning och därmed kan orsaka stor störning på en viss plats. För allmänheten är det också ett vedertaget begrepp. Om definitionen av vattenskoter ändras framöver, får vi se över bestämmelsen. 7. åka vattenskidor, wakeboard eller liknande efter motorbåt eller annan motordriven farkost, 8. förtöja båt för längre tid än två dygn vid samma plats, 9. starta eller landa med luftfartyg, 10. flyga över området på lägre höjd än 300 meter, 11. tälta eller sätta upp vindskydd eller liknande anordning a. inom det område på gräsmarken mitt på Djurö som har markerats på Sune Westerberg, Vänerliv och Luröskärgårdens Natur o Kulturförening: Bra att tältning tillåts på flera ytor. OK.

14 karta i bilaga 1, eller b. i övrigt inom nationalparken mer än två dygn i följd på samma plats, Statens fastighetsverk ser positivt på de ökade möjligheterna att fritt tälta på ön. Mariestads kommun bedömer inte att förändringen innebär någon större skillnad i sak med undantag för att tältningsförbudet lättas upp och begränsas till det för hjortpopulationen känsligaste området. Något som även det bör underlätta för besök på öarna. Martin Sandmark, Vänervård: Ändra punkt a. till: förutom på anvisade platser och maximalt två dygn i följd på samma plats. Konsekvenserna av tältningen är inte utredd och min åsikt är att man bör gå försiktigt fram och inte tillåta tältning på hela ön utan i utpekade områden. Detta för att underlätta tillsyn och bedöma ev. Konflikter, påverkan på natur- och kulturvärden och slitage, men även undvika negativa upplevelsevärden för besökare och gäster i t.ex. fyrvaktarstugan. Om det blir fritt att välja tältplats (förutom område markerat i karta i bilaga 1) finns risk att tältning sker i områden som kan påverka naturvärden negativt, exempelvis fågelhäckning. Risk föreligger också att död OK. OK. Vi bedömer att riskerna för skada eller störning genom att tillåta tältning i hela nationalparken, förutom på gräsmarken mitt på Djurö, är små. Förändringen kan vara viktig för att underlätta besök i nationalparken. Det är dessutom möjligt för förvaltaren att underlätta för tältning genom att iordningställa och anvisa lämpliga tältplatser. På så vis får man en kanalisering och de flesta skulle troligen välja dessa platser utan att man skulle behöva förbjuda tältning i övrigt.

15 ved (stående döda tallar, lågor, döda grenar från tallar etc.) fälls, plockas och används till lägereldar i anslutning till tältplatserna. Mängden död ved i skogen på Djurön upplevs allmänt låg (relativt stora delar ung skog som inte hunnit utveckla död ved pga. skogsbruk in på 1950-talet) varvid man får anse död ved extra viktig på Djurön. På kulturmarken på centrala delen av ön bör inte tältning vara tillåten (och den är kanske heller inte möjlig då marken försumpats). Tältning kring fyrvaktarbostaden på södra delen av Djurö Alternativ 1: Platsen är olämplig som tältplats innan kulturmarksskötsel (slåtter) genomförs (se separat motivering gällande föreslagen slåtter på följande sidor). Tältning i den delen kan således vara genomförbar efter slåttersäsong (vanligtvis 15:e juli 15:e augusti men bör på Djurö kunna kortas ned till 15:e juli 31:e juli) och ej innan slåttersäsong. Perioden 1.a augusti t.o.m. 31.a april kan tältning genomföras på kulturmarkerna runt fyrvaktarbostaden. Tältning bör ej i området för att påverka hävdgynnad flora negativt (slitage, nedtrampning av hö) samt öka rekreationsvärdet av hävdad äng med inslag av ängsblommor. Det är också viktigt del i naturvärdena i nationalparken och upplevelsevärdet.

16 Kulturmarken runt fyrvaktarbostaden i söder bör således få restrektioner om tältning under vissa delar av året med anledning av kulturmarksskötsel (se separat motivering) Alternativ 2: Tältning får ske vid fyrvaktarbostaden på en anvisad plats. Här slåttras gräset ned för att underlätta tältningen. Ytan kan exempelvis vara 25*25 meter med informationsskyltar som visar till platsen och vid platsen. Den anvisade platsens läge skall ligga på ett sådant sätt att upplevelsen av kulturmiljön kring fyrvaktarbostaden hålls så genuin som möjligt. Vänervård förespråkar alternativ 2 med motivering att tillgängligheten skulle ökas markant om tältning kunde ske vid den idag mest lämpade platsen vid fyrvaktarbostaden. Några fler områden för tältning bör också utpekas med hänsyn tagen till möjligheten till tillsyn (övervaka konsekvenserna av tältningen, exempelvis slitage) och påverkan på naturvärden. * Tälta, sätta upp vindskydd eller liknande anordning bör således ske på utpekade platser där bedömningen är att liten påverkan kan ske på natur- och kulturvärden. Svenskt Friluftsliv stödjer denna lättnad av tältförbudet. Detta underlättar och välkomnar OK.

17 människor ut till Djurö nationalpark. Ekoturismföreningen: Även när det gäller tältning på ön förordar vi att någon form av anmälnings- eller bokningssystem övervägs. Detta skulle i så fall omfatta alla besökare och underlätta för förvaltningen att ge alla besökare rätt information och styra upp deras närvaro på ön. Kanske bör även föreskrifterna om förtöjning och tältning på samma plats i högst två dygn även kompletteras med en tidsgräns för hela besöket i parken. 12. elda, förutom på anvisad plats, Sune Westerberg, Vänerliv och Luröskärgårdens Natur o Kulturförening: Har reagerat över det vanliga uttrycket i föreskrifter att man endast får elda på angiven plats! Vad är ANGIVEN PLATS? Har själv problem i mitt jobb där folk eldar där det finns tidigare uppgjorda eldplatser av andra båtfolk och som inte är "angiven plats". Sådana platser finns på många ställen och jag tar bort sådana eldplatser per år. Hur markeras att detta är en särskild ANGIVEN PLATS av förvaltaren i naturen? Har på några platser satt upp fast skylt med eldförbud där jag vet att de återuppstår eldplatser. Men det finns ingen liten bra skylt med eldförbud som inte stör. Vi bedömer att detta inte behövs. Antalet tältande besökare till nationalparken kommer sannolikt att vara lågt även när tältning tillåts mer fritt. Om det skulle uppstå problem kan vi se över och skärpa bestämmelsen. Ett av de grundläggande syftena med nationalparkerna är att dessa ska vara öppna för alla och främja friluftslivet. Att begränsa vistelsens totala längd inom nationalparken skulle direkt motverka detta syfte. Plats anvisas av förvaltaren genom information på skyltar och på liknande sätt. Vi bedömer dock att det kan vara tillåtet med grill och friluftskök i hela nationalparken. 13. på land medföra okopplad hund eller Svenska brukshundsklubben: SBK ser OK.

18 annat husdjur som inte är kopplat, mycket positivit på att det blivit tydligt i föreskrifterna att det är tillåtet att medföra hund under förutsättning att den hålls kopplad inom Djurö nationalpark. 14. på ett störande sätt orsaka ljud med ljud- eller musikanläggning eller på annat sätt, 15. under tiden 1 april 31 juli färdas eller uppehålla sig inom de områden (fågelskyddsområden) som har markerats på bilaga 1, Martin Sandmark, Vänervård: Ändra till: under tiden 1 februari 31 juli färdas eller uppehålla sig inom de områden (fågelskyddsområden) som har markerats på karta i bilaga 1 Datum för fågelskyddsområdet för havsörn bör gälla under 1 februari-31 juli. Fågelskyddsområden bör även ses över vart 5 år så att de hålls aktuella. Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF): Nu gällande föreskrift kungjordes Sedan dess har det utvecklats förekomst av häckande havsörn inom det fågelskyddade området. Det är väl belagt att störningar och starka ljud kan innebära att en häckningsplats överges vid påträngande mänsklig närvaro. Det är inte minst aktuellt under den tidiga perioden då örnparet bestämmer häckningsplats, bygger bo eller förbättrar befintligt bo, parar sig, påbörjar äggläggningen och ruvar äggen. Mot denna bakgrund yrkar VgOF att förslaget till Vi bedömer att förbudet är tillräckligt för att uppnå sitt syfte och att det inte behövs något specifikt fågelskyddsområde för havsörn. Antalet besökare i området före den 1 april är så lågt att risken för störning är liten. Se ovan.

19 föreskrift ändras så att fågelskyddsområdena får en skyddsperiod som omfattar den sedvanliga tiden för havsörn, d.v.s. 1 februari -15 augusti. Eftersom havsörn relativt ofta växlar mellan olika häckningsplatser, bör skyddsperioden omfatta samtliga fågelskyddsområden. Mot bakgrund av den ökade kunskapen om Djurös fågelliv som den årliga inventeringen av Vänerns fåglar gett yrkar VgOF att det nuvarande fågelskyddsområdet kompletteras enligt följande (se även bifogad karta): a. Blindeskären och Vileskären får status av fågelskyddsområden. b. Lågskär får status av fågelskyddsområde. c. Fågelskyddsområdet Rågholmen m.fl. utökas till att innefatta även Harholmarna med intilliggande skär. Skaraborgs Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets: Fler besökare i Djuröskärgården och att havsörnen blivit en allt vanligare häckfågel i Vänerlandskapet innebär att såväl förbudstiderna som tillträdesförbudens omfattning måste ses över. För fågelskyddsområdena i Djurö skärgård bör förbudstiden vara 1 februari-15 augusti och ytterligare några viktiga fågellokaler bör ingår t.ex. Lågskär (anges felaktigt som Vi bedömer att Lågskär bör omfattas av fågelskydd. Vad gäller övriga områden anser vi att detta behöver utredas ytterligare. Se ovan.

20 fågelskyddsområde i den aktuella remissen). 16. bedriva militär eller polisiär övningsverksamhet, 17. placera ut skylt, tavla, affisch, orienteringskontroll, snitsel, markering eller liknande, Svenskt Friluftsliv menar att denna formulering istället bör hamna under 3 Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att. Samtidigt bör ordet orienteringskontroll tas bort. Vi anser det inte rimligt att ha ett totalförbud för all form av orienteringskontroller. Bestämmelsen är flyttad till tillståndsplikt. 18. cykla, eller Svenskt Friluftsliv anser att förbudet att cykla bör tas bort. Den skada som eventuellt kan uppkomma är försumbar i sammanhanget. Naturvårdsverket gör efter diskussion med länsstyrelsen bedömningen att det inte behövs något förbud mot cykling. Risken för skada är liten. 19. fiska, förutom med handredskap. Trollingfiske är dock förbjudet. Martin Sandmark, Vänervård: Ändra till: fiska med annat än handredskap. Trollingfiske ingår inte i handredskapsfisket och bör således inte anges som ett tillägg i punkten. Punkt 19 bör helt omformuleras då den inte tydligt anger om man får fiska med nät (handredskap?) vilket bör förbjudas i området för att uppnå nationalparkens syfte (att bevara naturmiljön i huvudsak orörd) eftersom nätfiske utgör den största påverkan på fiskepopulationerna i förhållande till de olika fiskemetoderna. Nätfiske är förbjudet då det inte ingår i handredskap. Vi bedömer att trollingfiske också bör vara förbjudet oavsett om det ingår i handredskapsfiske eller inte, eftersom detta inte är förenligt med syftet med nationalparken. Svenskt Friluftsliv: I 1:18 införs ett nytt Se under 1 18.

21 förbud mot att fiska. Vid genomläsning av konsekvensanalysen framkommer att naturvårdsverket menar att när förbudet mot kommersiell verksamhet tas bort kommer det öppna för kommersiellt yrkesfiske i nationalparken. Detta vill man förhindra. Så som föreskrifterna nu är skrivna är allt fiske förbjudet enligt 1:18, men samtidigt är handredskapsfiske tillåtet enligt 2:19. Dessa två paragrafer måste harmoniseras. Svenskt Friluftsliv föreslår att det istället införs ett förbud för allt fiske med mängdfångande redskap. Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar 3 Utan tillstånd från länsstyrelsen är det inom nationalparken förbjudet att 1. genomföra idrottstävlingar eller andra idrottsarrangemang, Kustbevakningen: Gällande förslaget att ändra förbudet mot att bedriva kommersiell verksamhet i allmänhet, till att nu enbart gälla idrottstävlingar och andra idrottsarrangemang: Kustbevakningen vill behålla den tidigare lydelsen, men med det nu föreslagna tillägget att det är utan tillstånd från länsstyrelsen. Farhågor finns för att det annars kommer att bli en kraftigt ökad turism till området med en större risk för Naturvårdsverket har diskuterat denna fråga ingående med länsstyrelsen som är förvaltare av nationalparken och har i samråd med länsstyrelsen kommit fram till att det inte finns något behov av att reglera organiserade aktiviteter. Det finns idag inga eller mycket begränsade problem med organiserade grupper, oavsett om det är fråga om kommersiella eller icke-kommersiella arrangemang. Tvärtom bedömer förvaltaren

22 överträdelser mot föreskrifterna som vilket i förlängningen innebär att en högre närvaro av Kustbevakningen krävs för att kunna upprätthålla ordningen. att det idag fungerar bra. Nationalparken har potential att ta emot betydligt fler besökare än idag, både organiserade och icke-organiserade. Meningen med föreskrifterna är att se till att syftet med nationalparken uppfylls. Men när det gäller besökare och de problem med slitage eller störning som kan uppstå genom ett stort antal besökare eller besökare med olämpligt beteende, kan dessa många gånger istället bättre lösas genom information, kommunikation, kanalisering och satsning på anläggningar och anordningar och en fungerande tillsyn. Om det skulle uppstå problem orsakade av organiserade/kommersiella arrangemang eller för den delen oorganiserade besökare, så finns det en beredskap att hantera detta genom information, kommunikation, kanalisering och en satsning på anläggningar och anordningar och mer tillsyn. Dessutom ger övriga bestämmelser i föreskrifterna ett i grunden starkt skydd. Skulle oacceptabla skador eller störning trots detta uppstå har Naturvårdsverket möjlighet att skärpa föreskrifterna. Naturvårdsverket har dessutom inhämtat erfarenheter från de nationalparker som idag

23 inte har någon tillståndsplikt alls för organiserad verksamhet såsom t.ex. Store mosse NP, Tivedens NP och Söderåsens NP. Utifrån dessa erfarenheter gör vi bedömningen att behovet av att reglera kommersiell eller organiserad verksamhet i Djurö nationalpark i dagsläget är litet eller obefintligt. Sammantaget gör Naturvårdsverket bedömningen att någon tillståndsplikt för närvarande inte behövs. Om förutsättningarna förändras har Naturvårdsverket dock möjlighet att se över föreskrifterna på denna punkt. LRFs uppfattning är att turistföretag inte motsätter sig en tillståndsprocess för att få verka i en nationalpark. Men givetvis måste ansökningsprocessen då vara rimligt snabb och okomplicerad. En framgångsfaktor för turismen är en nära dialog och samverkan mellan de som vill bedriva verksamhet i nationalparken och parkens förvaltare. Turistföretagaren kan då t.ex hjälpa förvaltaren med rådgivning/vägledning till andra besökare i parken. Att naturturism och övrigt friluftsliv tillsammans kan överutnyttja svensk natur är ingen hypotetisk fråga. Enligt färska uppgifter i media finns det avskräckande Se ovan.

24 Om behov av anmälningsplikt för större grupper Lidköpings kommun exempel på slitage, störning och dålig upplevelsekvalitet från en illa organiserad och allt för omfattande kanotturism i bland annat Dalsland. Vi rekommenderar även att läsa Skogsland 24 januari 2014 om Äventyrsturister som totalt missbrukar allemansrätten Hanteringen av naturturism inom våra nationalparker ska självklart vara ett tydligt föredöme för hur samspelet mellan besökare och förvaltare/markägare bör fungera även på andra håll runt om i Sverige. Genom klokt skrivna föreskrifter om nationalparkerna kan Sverige ta ett steg i den riktningen. Lidköpings kommun: För att säkerställa en bra förvaltning och minimera riskerna för överexploatering och irreversibla processer av nationalparkens natur och kulturlandskap krävs kunskap om nuläget. Det saknas kontinuerliga inventeringar i dagsläget. Riktade satsningar sker idag både från Region Värmland och Västra Götalandsregionen, samtidigt som turismsatsningar ökar från kommunerna runt Vänern. Besöksnäringen förutspås öka i Vänerlandskapet och turismsatsningar kommer att prioriteras i framtiden. Utan tillståndsplikt och anmälningsplikt blir det svårt att få kunskap om vilka verksamheter som kommer att pågå inom nationalparken vilket är en riskfaktor. Totalt har Vänern 22 Se ovan.

25 Om behov av tillståndsplikt för kommersiell verksamhet Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF): 000 öar. Att Naturvårdsverket i detta sammanhang, då det finns stor risk för ett ökat exploateringstryck, föreslår att minska övervakningen och kontrollen av utvecklingen i Vänerns enda nationalpark kan tyckas märkligt. Lidköpings kommun anser att någon typ av anmälningsplikt bör finnas både för kommersiella och organiserade, större grupper även utöver idrottsarrangemang för att minimera risken för att skada natur- och kulturvärdena i Djurö. Därmed ställer sig Lidköpings kommun positiv till en hållbar ökning av friluftslivet och natur- kultur och landsbygdsturism i nationalparken. Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF): Det är av intresse att man öppnar för möjligheten att bedriva ekoturism inom området. VgOF ser positivt på detta. En korrekt kommersiell turistverksamhet ökar kunskapen och förståelsen för vår natur och är gynnsam för samhällsekonomin. Begreppet ekoturism innefattar kunskapsförmedling inte bara om naturen utan även om gällande skyddsbestämmelser. I det fall allmänheten bryter mot föreskrifterna beror det i de allra flesta fall på bristande kunskap och på ovana att vistas i känslig natur. Kompetent guidning bör ingå. Ekoturism innebär också att miljön i det Se ovan.

26 naturskyddade området skyddas mot förslitning. Detta kräver ansvarstagande turistföretag och adekvat tillsyn. Enligt Naturvårdsverkets förslag ska varken tillståndsplikt eller samrådsplikt för kommersiell eller organiserad verksamhet förekomma. Det är intressant att aktörer som tillfrågats är positiva till tillståndsplikt enligt föreliggande konsekvensanalys. Det är VgOF:s bedömning att tillståndsplikt minskar risken för oseriösa företag. Ett ansökningsförfarande, där man bland annat beskriver planerad verksamhet, kan göras relativt förenklat med ett snabbt svar enligt en mall. Tillsynen förenklas genom att man får en överblick av vilka aktörer som bedriver verksamhet i nationalparken. Det är rimligt att en ökad tillströmning av besökare i första hand betingas av den kommersiella verksamheten. En situation med för stor förslitning kan hanteras lättare om man har tillgång till ansökningshandlingar. Om det visar sig att tillståndsplikt är onödigt kan förfarandet relativt lätt avvecklas. Det är mer komplicerat att i efterhand införa tillståndsplikt. Mot denna bakgrund yrkar VgOF att tillståndsplikt för kommersiell verksamhet införs i de nya föreskrifterna.

27 Om kommersiell verksamhet Mariestads kommun Mariestads kommun: Naturvårdsverkets förslag till att ta bort förbudet mot kommersiell verksamhet är bra då det underlättar för t.ex. motorbåtstrafik till Djurö vilket ökar möjligheten för människor att besöka öarna. Idag är besökare i princip hänvisade till egen båt. En utveckling av besöksnäringen i skärgården har stor vikt i Mariestads kommuns översiktsplan. Möjligheten till en hållbar upplevelseinriktad besöksnäring är även en viktig tanke inom arbetet med i biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Kommunen bedömer att Djuröarna inte kommer att påverkas negativt då antalet besökare, åtminstone i början, ändå bedöms bli relativt begränsat av tillgänglighetsskäl. Tillväxtverket: Det går endast att ta sig till Djurö nationalpark med båt och det finns för tillfället inga kommersiella båtturer. I konsekvensanalysen anges emellertid att det sedan 2013 finns en ny förutsättning som kan leda till ett ökat intresse för organiserade aktiviteter, nämligen Naturum Vänerskärgården, Victoriahuset vid Läckö slott. stiftelsen Läckö Slott fick som tidigare nämnts Stora Turistpriset stiftelsen har ett etablerat samarbete med naturvården och ideer om sådant som skulle kunna utvecklas. Det skulle också kunna leda till intresse och OK. Se ovan.

28 satsningar från naturturistföretag. I konsekvensanalysen sägs att företag som skulle kunna vilja bedriva kommersiell verksamhet i nationalparken är till exempel naturturismföretag, fiskreseföretag samt båtföretag som kan köra ut besökare till parken. Om behov av tillstånd för kommersiell verksamhet Skaraborgs Naturskyddsförening, Tillväxtverket anser att det bästa alternativet, enligt det underlag som har presenterats, vore att ta bort förbudet mot kommersiell verksamhet och att införa tillståndsplikt för organiserad verksamhet. Detta kan komma att kräva utökade resurser för administrativ hantering på länsstyrelsen, men ger samtidigt möjlighet att följa och övervaka nationalparkens utveckling. För att minska den administrativa bördan kan man kräva någon form av kvalitetscertifiering för företag som ska vara verksamma i parken, typ Naturens Bästa eller liknande, samt långsiktiga avtal med entreprenörer. Tillståndsplikten bör kunna kombineras med långsiktiga avtal på 3-5 år för kvalitetssäkrade och seriösa företag, det minskar också den administrativa bördan för förvaltaren. Avtal kan sägas upp om en av parterna missköter sitt åtagande. Skaraborgs Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets: Vi bedömer att det inte är möjligt att genom föreskrifterna ställa krav på någon certifiering eller särskilda kriterier. Vad gäller frågan om kvalitetsturism så gör vi även bedömningen att det inte är möjligt att reglera detta genom föreskrifterna och att det inte heller är vår sak att avgöra vad som är kvalitet. Vi gör bedömningen att nationalparken ska vara öppen för alla oavsett syftet med besöket och arrangör så länge man följer gällande föreskrifter. Se ovan.

29 Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets Om kommersiell verksamhet Gullspångs kommun Möjligheterna att besöka nationalparken är begränsade, antalet besökande är mycket lågt. Det båtburna friluftslivet är väderberoende, kommersiellt arrangerade båttuter förekommer mycket sparsamt. Besök med egen båt och möjlighet till kommersiellt arrangerade båtturer med guidning måste underlättas. Djuröskärgårdens isolerade läge innebär att antalet besökare fortsatt kommer vara begränsat. Skärgårdens orördhet och vildhet skall vara ett signum även i framtiden men också att fler besöker nationalparken. För att dessa tillsynes motstridiga målsättningar skall vara förenliga behövs information till besökarna och en aktiv förvaltning som kräver tillstånd för mer omfattande eller kontinuerligt pågående verksamheter. Enklast och tydligast rutin för att reglera olämplig verksamhet i national-parken är att tillstånd krävs för kommersiell naturturism och mer omfattande verksamhet organiserad av ideella organisationer eller enskillda. Tillgänglighet och besöksfrekvens gynnas inte av en oreglerad naturturism. Gullspångs kommun ställer sig positivt till förslaget då tillåtande av kommersiella verksamheter inom nationalparker anses gynna besöksnäringen. SLU: En begränsning för större arrangemang OK. Se ovan.

30 som kan skada naturmiljön och störa andra besökare är motiverad, även i en idag litet besökt nationalpark som Djurö. SLU anser därför att det inte är tillräckligt att låta denna begränsning stanna vid tillståndsplikt för idrottsarrangemang. Alla större grupper riskerar att skada naturmiljön och störa besökare. SLU föreslår därför att åtminstone samrådseller anmälningsplikt införs i föreskrifterna för arrangemang med över 35 personer eller som genomförs fler än tre gånger per år. SLU stödjer därför också den föreslagna tillståndsplikten, så att bestämmelserna harmonierar med föreslagna nya föreskrifter för andra nationalparker i landet. Detta ger också större möjlighet att följa utvecklingen av naturturism i nationalparken. Lidköpings kommun: För att säkerställa en bra förvaltning och minimera riskerna för överexploatering och irreversibla processer av nationalparkens natur och kulturlandskap krävs kunskap om nuläget. Det saknas kontinuerliga inventeringar i dagsläget. Riktade satsningar sker idag både från Region Värmland och Västra Götalandsregionen, samtidigt som turismsatsningar ökar från kommunerna runt Vänern. Besöksnäringen förutspås öka i Vänerlandskapet och turismsatsningar Se ovan.

31 kommer att prioriteras i framtiden. Utan tillståndsplikt och anmälningsplikt blir det svårt att få kunskap om vilka verksamheter som kommer att pågå inom nationalparken vilket är en riskfaktor. Totalt har Vänern öar. Att Naturvårdsverket i detta sammanhang, då det finns stor risk för ett ökat exploateringstryck, föreslår att minska övervakningen och kontrollen av utvecklingen i Vänerns enda nationalpark kan tyckas märkligt. Lidköpings kommun anser att någon typ av anmälningsplikt bör finnas både för kommersiella och organiserade, större grupper även utöver idrottsarrangemang för att minimera risken för att skada natur- och kulturvärdena i Djurö. Därmed ställer sig Lidköpings kommun positiv till en hållbar ökning av friluftslivet och natur- kultur och landsbygdsturism i nationalparken. Martin Sandmark, Vänervård: Onödigt att inbjuda till eventuella idrottsevenemang som kan störa rekreativa värden (tysthet, stillhet, orördhet etc.). Många tävlingar kräver dessutom anläggningar eller anpassningar som riskerar påverka natur- och kulturvärden negativt. Bör förbjudas. Mariestads kommun: Idrottsevenemang förekommer i nuläget inte på öarna och det är Naturvårdsverket bedömer att vissa typer av idrottstävlingar kan utföras utan att skada syftet med nationalparken. Detta ska dock prövas i det enskilda fallet vid varje sådan ansökan. OK.

32 lämpligt att reglera eventuellt kommande sådana genom tillståndplikt. Västergötlands Ornitologiska Förening (VgOF): För en person med brett idrottsintresse är det svårt att föreställa sig vilken landbaserad idrott som skulle kunna genomföras i nationalparken utan att markskador uppstår. Skaraborgs Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Värmland och Svenska Kryssarklubbens Vänerkrets: Idrottstävlingar skall inte tillåtas. Företeelsen strider mot syftet med nationalparken som också är Natura 2000 område. Ekoturismföreningen: Utifrån tidigare framförda synpunkter i vårt remissvar för Ängsö nationalpark, ifrågasätter vi om förslaget med tillståndsplikt enbart för idrottstävlingar eller andra idrottsarrangemang är tillräckligt för att i framtiden värna om nationalparkens naturoch kulturvärde och besökarnas möjlighet till kvalitetsupplevelser. Se vidare bilaga 1 i detta dokument. Se ovan. Se ovan. Se ovan. Vi menar också att likställandet av naturturism och ideellt organiserade arrangemang utan en djupare analys är olycklig. Vi förordar istället att ideellt

33 organiserat friluftsliv ska anmäla sina besök med hjälp av en enkel webbfunktion. Det skulle även ge förvaltaren mer information om besökarna, vilken sedan kan användas för att styra besöksströmmar och utveckla parkens natur- och ekoturism. Undantaget är organiserade idrottstävlingar som lämpligen bör hanteras via dispenser. 2. samla insekter, spindlar, snäckor, sniglar eller andra ryggradslösa djur, 3. plocka, samla eller gräva upp växter, inklusive mossor, eller lavar eller vedlevande svampar, eller Paragraf/Punkt föreslagen lydelse Framförda synpunkter/remissvar Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar 4. utföra vetenskapliga undersökningar eller bedriva miljöövervakning som innebär markering, insamling, fångst eller annan påverkan på naturmiljön. Framförda synpunkter/remissvar Generella undantag Åtgärd/Naturvårdsverkets kommentar

34 4 Utan hinder av inskränkningarna i 1 3 är det inom nationalparken tillåtet 1. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att utföra åtgärder enligt fastställd skötselplan såsom att underhålla och förbättra vandringsleder, utföra gränsmarkering, uppföra anläggningar för friluftslivet, utföra naturvårdande skötsel och genomföra informationsskyltning, Martin Sandmark, Vänervård: Hela punkten, som är mycket omfattande, bör brytas ned i tydliga delmoment, förslag enligt nedan: 1. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att utföra åtgärder enligt fastställd skötselplan såsom; Friluftsliv a. underhålla och förbättra vandringsleder b. genomföra informationsskyltning c. uppföra anläggningar för friluftsliv (exempelvis vandringsleder, kanotleder, utprickning för sjöleder och farliga grund/bränningar, bryggor, bojar etc.) d. slåtter av område för tältplats (se tidigare förslag) Naturvård e. naturvårdande skötsel (exempelvis röjning av fågelskär, friställning av värdefulla träd, röjning av värdefulla biotoper som pga. Vänerns vattenreglering växer igen etc.) f. tillfälliga virkes och risupplag i samband med naturvårdande skötsel Kulturvård g. kulturmarkskötsel h. uppförande av traditionell hägnad (trägärdsgård) på kulturmarker i. på anvisad plats använda hötipp j. tillfälliga virkesupplag vid restaureringar Vilka enskilda åtgärder som avses framgår av skötselplanen. Bestämmelsen anger endast vilka typer av åtgärder som avses.

35 och eventuell igenväxning av kulturmarker k. rensning av befintliga diken i kulturmarker och dess anslutning l. byggnadsvård m. fornvård Underhåll m. utföra gränsmarkeringar p. vid behov muddra infarten till södra bryggan på Djurö Kommentar: Ovanstående punkter (det går säkerligen att lägga till fler, ta bort några osv. ska betraktas som förslag till vidare arbete) följer nationalparkens fastslagna syfte, exempelvis kulturmiljöerna vid områdets bosättningar vårdas och naturmiljön med dess vegetation och skyddsvärda djurliv bevaras i huvudsak orörd. Syftet skall uppnås genom...vård i anslutning till befintlig bebyggelse och f d åker- och slåttermark. (Skötselplan för Djurö nationalpark, kap 2.2). Genom att jobba med att uppnå syftet kommer också tillgängligheten att förbättras och området kommer att få ökade rekreativa-, kulturella-, natur- och sociala värden. Exempelvis försumpas området centralt på Djurö där det idag växer ek och lind. Rensning av diken i området, röjningar och vård i enlighet med nationalparkens syfte bör genomföras och ingå i arbetet med att tillgängliggöra nationalparken. Se vidare i motiveringar längre ned i dokumentet angående kulturmarksskötsel m.m.

36 2. för länsstyrelsen att vid behov muddra infart till södra bryggan på Djurö, 3. för förvaltaren eller av länsstyrelsen utsedd uppdragstagare att färdas eller uppehålla sig inom område med tillträdesförbud och att framföra motordrivet fordon, motorbåt eller luftfartyg för att utföra åtgärder enligt fastställd skötselplan eller i annat tjänstesyfte, 4. för personal inom polisen, kustbevakningen, sjukvården eller räddningstjänsten att vid insatser färdas eller uppehålla sig inom område med tillträdesförbud, samt använda motordrivet fordon, motorbåt, luftfartyg och hund och vid behov vidta andra åtgärder. Anmälan ska om möjligt göras till länsstyrelsen i förväg, annars snarast efter genomförandet, Mariestads kommun: På sikt kan besöksfrekvensen komma att öka, t.ex. om turbåtstrafik, etableras och då kan behov av en ombyggnad/-tillbyggnad av befintliga bryggor vid Malbergshamn uppkomma. Det bör därför enligt kommuns mening finnas med under 4 punkt ett att naturvårdsförvaltaren har möjlighet att vid behov vidta sådana åtgärder. Vilka anläggningar och anordningar som får och behöver uppföras inom ramen för förvaltningen av nationalparken hanteras inom ramen för skötselplanen. Om åtgärden inte finns med där behöver en dispens sökas. 5. för behörig person att eftersöka och Svenska brukshundsklubben: Tydligt OK.

37 avliva skadat vilt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad, 6. för förvaltaren att förvalta områdets dovhjortspopulation genom att vid behov jaga, göra stödutsättning eller utfodra, undantag för möjligheten att söka skadat vilt med okopplad hund och att det gäller just viltvård. Martin Sandmark, Vänervård: Föreskriften står i konflikt med nationalparkens syfte att naturmiljön med dess vegetation och skyddsvärda djurliv bevaras i huvudsak orörd. Dovhjort är inplanterat och därmed inte naturligt förekommande på Djurö och har en negativ inverkan på naturvärden och på nationalparkens syfte (...att bevara en orörd miljö...) och bör därför avlägsnas. Svenska Jägareförbundet: Förvaltarens möjligheter att bedriva jakt efter dovhjort torde ha motiverats av särskilda behov att bedriva jakt efter arten i den aktuella nationalparken. Ett sådant behov kan även uppstå avseende andra arter såsom mårdhund, vildsvin o.s.v. i enlighet med vad som angivits ovan. En begränsning av jakt till vissa arter är därför inte lämplig utan nedan angivna förslag bör istället användas för att möjliggöra en adaptiv viltförvaltning. Vi bedömer att dovhjortspopulationen kan finnas kvar utan att det påverkar nationalparkens värden negativt. Denna population behöver dock förvaltas och därmed kan dessa åtgärder behövas. Naturvårdsverket gör bedömningen att det är lämpligt att kunna genomföra av myndighet beslutad skyddsjakt i nationalparken i enlighet med 23 b och 29 jaktförordningen. Dessutom kan det finnas anledning att bedriva skyddsjakt efter främmande djur i den svenska faunan samt att kunna ha möjlighet att sätta ut t.ex. råttfällor om problem skulle uppstå med råttor, möss eller liknande. Därför bedömer Naturvårdsverket att det är rimligt att lämna undantag för förvaltaren att bedriva skyddsjakt enligt 26 och bilaga 4 punkten 1, till jaktförordningen. Om det skulle uppstå behov av att bedriva

38 7. för behörig person att utöva av förvaltaren initierad skyddsjakt och i samband med detta medföra hund som inte är kopplad, Svenska Jägareförbundet: Punkten är i huvudsak bra men använder termen "skyddsjakt" som är missvisande. Skyddsjakt är per definition jakt och endast i undantagsfall kan den bedrivas av annan än jakträttshavaren. T.ex. så jagas vildsvin i princip året runt under allmän jakttid bl.a. för att minska skador på grödor. Detta är dock inte skyddsjakt i lagens mening. Endast viss begränsad skyddsjakt kan ske av jakträttshavaren själv avseende vildsvin t.ex. på fält med oskördad gröda. Istället bör termen "jakt" användas och då får lagstiftningen i övrigt reglera när förvaltaren bedömer det nödvändigt att t.ex. reglera en population genom jakt oavsett viltart. Det finns även andra situationer då jakt måste kunna behövas, t.ex. då polismyndighet beslutar enligt 9 jaktlagen avliva djur som är farliga för människors säkerhet Även då Naturvårdsverket anser att vissa arter i sig annan jakt, utöver de situationer som undantagsbestämmelserna ovan tar syfte på, får frågan prövas i det enskilda fallet genom en ansökan om dispens som prövas i sedvanlig ordning. Om en ansökan om jakt avser en art som ställer till sådan skada på nationalparkens växt- eller djurliv att syftet med nationalparken kan anses skadas, bedömer Naturvårdsverket att särskilda skäl kan föreligga och dispens i så fall kan ges. Se ovan.