Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Henånskolan, Orust

Transkript

1 Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Henånskolan, Orust Ordernr: AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Folke Bernadottes väg Ramlösa Tel Fax E-post info@akkonsult.com Webb Org nr

2 Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Rev nr. Antal sidor Antal bilagor Rapport Uppdragsnamn Upprättad av Henånskolan Michael Nilsson och Kjell Wader Beställare Orust kommun Verksamheten för Samhällsutveckling Henån Granskad av Mathias Lindskog Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Perolof Melin Michael Nilsson och Kjell Wader Sammanfattning Utförd undersökning har visat att det i Henåns nya skola förekommer både mikrobiella skador på linoleummattor och kemiska skador i lim/spackel. Riktad kemisk analys mot linoleummatta, lim och golvspackel, visar på hög kemikalieavgång (emission) från lim/spackel och linoleummattor. Kemisk analys av rumsluft visar att emissionerna avges till rumsluften och påverkar inomhusmiljön så att samma avvikande ämnen och halter förekommer i rumsluft. Det sannolika är att alla golv med linoleummattor kan komma att behöva åtgärdas. I skrivande stund är det dock ej klarlagt hur djupt kemikalierna har deponerats i betongen, varför detta bör kontrolleras för att kunna ge rätt åtgärdsförslag. Hur förhållandena är vid golv med PVC-fria mattor, trägolv och parkett får undersökas vidare. Den kemiska luftanalysen visar även på förekomst av ämnen som kan härröra från fuktig mineralull. Kontroll av mineralull från innerväggarna bör utföras, avseende mikrobiell och kemisk status. På våning 1 finns gipsskivor med mikrobiella skador kvar vid yttervägg pga tidigare vattenskador. Gipsskivorna på våning 1 är nedgjutna i avjämningsmassan. Eftersom detta innebär en risk för mikrobiell skada i samband med spacklingen, bör en noggrannare kontroll utföras av gipsskivornas mikrobiella status.

3 Innehållsförteckning UPPDRAG... 6 BAKGRUND... 6 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR... 6 METODER... 7 LUFTPROVTAGNINGAR... 7 Riktade mätningar... 7 ScreenAir... 7 BEDÖMNINGSGRUNDER... 8 LUKTKARAKTÄRISERING... 8 FUKT I MATERIAL... 8 SP:S RAPPORT 2005: RÖTANGREPP... 8 LINOLEUMMATTOR... 8 FUKTINDIKERING... 8 MIKROBIOLOGISKA ANALYSER... 9 Normala värden... 9 Något förhöjda värden... 9 Förhöjda värden... 9 Kraftigt förhöjda värden... 9 KEMISKA EMISSIONER I LUFT OCH RIKTADE MÄTNINGAR... 9 Bedömningsgrund avseende emissioner från frilagd betong-/golvspackelyta OMFATTNING KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING BEGRÄNSNINGAR LUKTBEDÖMNING OKULÄRBESIKTNING UTVÄNDIGT Kulvert INVÄNDIGT KONSTRUKTIONSINGREPP PROVPUNKT 17, VÅNING PROVPUNKT 18, VÅNING PROVPUNKT 19, VÅNING PROVPUNKT 20, VÅNING

4 PROVPUNKT 21, UTE PROVPUNKT 22, KULVERT PROVPUNKT 23, VÅNING Mikrobiell analys Fuktprofil i golv Luftprovtagning med exsickatorlock PROVPUNKT 24, VÅNING Mikrobiell analys Fuktprofil i golv Luftprovtagning med exsickatorlock PROVPUNKT 25, VÅNING Mikrobiell analys Fuktprofil i golv Luftprovtagning med exsickatorlock PROVPUNKT 26, VÅNING Mikrobiell analys Fuktprofil i golv Luftprovtagning med exsickatorlock PROVPUNKT 27, UTE PROVPUNKT 28, VÅNING Fuktprofil i golv PROVPUNKT 29, VÅNING Mikrobiell analys Fuktprofil i golv PROVPUNKT 30, VÅNING Fuktprofil i golv PROVPUNKT 31, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 32, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 33, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 34, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 35, VÅNING PROVPUNKT 36, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 37, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 38, VÅNING Mikrobiell analys PROVPUNKT 39, VÅNING

5 Mikrobiell analys PROVPUNKT 40, VÅNING FUKTTILLSKOTT JÄMFÖRELSE ÄLDRE OCH NYA SCREENAIR LUFTPROVTAGNINGAR Provpunkt Äldre ScreenAir analys Ny ScreenAir analys Provpunkt Äldre ScreenAir analys Ny ScreenAir analys FASTA MÄTPUNKTER GENOMFÖRANDE MÄTPUNKTER Mätpunkt 1, plan Mätpunkt 2, plan Mätpunkt 3, plan Mätpunkt 4, plan Mätpunkt 5, plan Mätpunkt 6, ute Mätpunkt 7, plan Mätpunkt 8, plan Mätpunkt 9, plan Mätpunkt 10, plan ÖVRIGA IAKTTAGELSER OCH NOTERINGAR RESULTAT YTTERVÄGG OCH GOLV VATTENSKADOR VENTILATION SAMMANFATTANDE RISKBEDÖMNING AV LINOLEUMMATTOR SCREENAIR LUFTPROVTAGNING FÖRSLAG PÅ FORTSATT UNDERSÖKNING YTTERVÄGG OCH GOLV BILAGOR FUKTTEORI FUKT I LUFT Begrepp Fukttillskott Kondens Transportmekanismer för fukt i luft FUKT I MATERIAL... 47

6 Uppdrag I uppdraget ingår att utreda innemiljöproblem i byggnad 1-2 samt att redovisa resultatet i en skriftlig rapport. Undersökningen utförs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varför en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund AK-konsult har tidigare utfört en inledande utredning av rapporterade innemiljöproblem, se rapport med samma uppdragsnummer daterad För resultat se ovan nämnda rapport. Man har sedan ovan nämnda utredning, utfört vissa åtgärder av de brister som noterats vid den första inledande undersökningen. I huvudsak har följande utförts när eleverna var på sommarlov 2012: Monterat TDV- rör i fogar i yttervägg. (Tryckutjämnande Dränerande Ventilerande rör) Rivit upp linoleum mattor i fuktpåverkade områden på golv vid yttervägg på båda planen samt avfuktat golv och nederdel vägg i dessa områden. Demonterat och ersatt enstaka fuktskadade invändiga fönster/dörrpartier i trä. Enligt uppgift har WindowMaster justerat in ventilationssystemet. Efter sommarlovet kom eleverna tillbaka till skolan och förhoppningen var att man löst innemiljöproblemen. Det visade sig dock att ett flertal lärare och elever fortfarande upplever hälsomässig negativ påverkan när man vistas i lokalerna trots utförda åtgärder. Beställaren tog beslut om att tillsvidare flytta verksamheten till andra lokaler och att en fortsatt undersökning skulle utföras. Denna rapport utgör en avrapportering av vad den fortsatta undersökningen och de nya analyserna hittills gett svar på. Tillgängliga handlingar Diverse plan och sektionsritningar. 6(47)

7 Metoder Fuktkvot i trä har bestämts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter och Bollman. Fuktindikering mot ytor har utförts med hjälp av fuktindikator GANN Hygromette Uni1 med tillhörande elektrostatisk givare B50 samt teleskopgivare LB70. Relativa fuktigheten (RF) i luft har bestämts via mätning på plats med Vaisala Luftprovtagningar Riktade mätningar Emissionsmätningar har utförts i rumsluft och riktad mätning mot linoleummatta och lim/spackelmassa under golvbeläggning. Luftprovtagning har utförts med pumpar som kalibrerats på laboratoriet före och efter mätning. Mätning mot linoleummatta har utförts på hela exsickatorlockets area. Mätning mot lim/spackelmassa har utförts på en area som är 100x100 mm. Foto 1, riktad luftprovtagning mot golv Riktade emissionsmätningar mot golv har utförts för att undersöka om källan till den avvikande ämnesprofil som tidigare uppmätts i luft kan komma ifrån golvkonstruktionen. Denna teknik har bland annat använts av Bornehag (1994), i utredningen av Dalen, samt av Hall och Wessén (1999). Genom att skära bort 10 * 10 cm matta blottläggs underliggande avjämningsmassa eller betong. På den blottlagda ytan placeras genast ett exsickatorlock och ett luftprov pumpas genom en kolabsorbent för att sedan analyseras med GC-FID/MS. ScreenAir Analysmetoden ScreenAir, går ut på att placera en luftpump i det rum, (luftvolym) som skall analyseras. Luftpumpen suger den undersökta luften genom ett antal olika absorbenter samt genom ett partikelfilter. De absorberade ämnena undersöks därefter kvalitativt och kvantitativt med hjälp av gaskromatografi och masspektrometri. Filtret undersöks bl.a. genom direktmikroskopering och odling. Analysmetoden mäter sex parametrar: 7(47)

8 1. Mikrobiell status 2. Fuktpåverkat material 3. Kemiska emissioner 4. Trafikavgaser 5. Lukt från träskyddsmedel 6. Effekten av ventilation Foto 2, ScreenAir provtagningsutrustning Bedömningsgrunder Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är. Fukt i material Riskbedömningen avseende mikrobiell tillväxt sker enligt SP:s Rapport 2005:11, se tabell 1 nedan. SP:s Rapport 2005:11 Tabell 1. Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial kunskapssammanfattning SP Energiteknik SP. rapport 2005:11 Materialgrupp Smutsade material Trä och träbaserade material 75-80* Gipsskivor med papp Mineralullsisolering Cellplastisolering Betong *Motsvarar ca % fuktkvot, (%FK) i furuvirke. Rötangrepp Fuktkrav: FK > 25 %, Temperaturområde ±0 till ca 35 C Linoleummattor Kritiskt fukttillstånd [% RF] Kritiskt fukttillstånd för linoleummatta avseende risk för mikrobiell påväxt i juteväv är 75 % RF. I nyproduktion kan limning av linoleummatta på betong utföras vid max 90 % RF på ekvivalent mätdjup. Fuktindikering Vid fuktindikering med ytavkännande elektrostatisk mätutrustning, erhålls mätvärden som i första hand används komparativt, dvs jämförs med motsvarande torra konstruktioner. 8(47)

9 Både fukthalt och densitet påverkar mätvärdet, varför olika material har sin specifika skala. Exempelvis gäller följande värden såsom normala, dvs torra med Gann: Betong Puts Gips Mikrobiologiska analyser Materialprov har tagits och skickats till Pegasus Lab för mikrobiologiska analyser. Man bedömer totalmängden av mögel och bakterier, både levande och döda. Följande intervall tillämpas: Normala värden Mängden mikroorganismer överrensstämmer med normalfallet för oskadade byggnader. Materialprov med denna nivå, bedöms ej vara skadat. Något förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 1.1 till 9.9. Materialprov med denna nivå, bedöms normalt ej vara skadat. Förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 10 till 100. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kraftigt förhöjda värden Provet innehåller mer än 100 gånger fler mikroorganismer än normalt. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kemiska emissioner i luft och riktade mätningar Pegasus lab analyserar ämnesprofilen i absorbentrör genom vilka luft pumpats. Metoden är den samma för rumsluft, luft som har passerat strax över golvytan under ett exsickatorlock samt för luft som passerat ett provrör med uttaget material från exempelvis golvspackel eller betong. Den sistnämnda mätningen utförs på laboratorium. Analysen detekterar bla restprodukter från alkalisk nedbrytning av mjukgörare i plastmattor och lim. Karakteristiska ämnen som bildas är framför allt 1-butanol och 2-etyl- 1-hexanol. Laboratoriets referensmaterial från skadade och oskadade konstruktioner ligger till grund för bedömningen av uppmätta halter. Prover som bedöms vara avvikande riskerar kunna påverka inomhusmiljön negativt. 9(47)

10 Bedömningsgrund avseende emissioner från frilagd betong-/golvspackelyta Pegasus har bedömt luftprovernas status genom att jämföra TVOC-halten och ämnesprofilen med referensmaterial från inomhusmiljöer där man ej upplever hälsoproblem. De vanligaste restprodukter vid nedbrytning av lim och matta vid hög fuktighet och alkalisk hydrolys är 2-etyl-1-hexanol och 1-butanol. Resultaten från utförda luftmätningar har jämförts med referensmaterial från C-G Bornehags avhandling Mönsteranalys av inomhusluft, Byggforsknings-rådet R23:1994. Uppmätta TVOC-halter har i denna rapport räknats om till Emissionsfaktor (EF) med formeln: EF= (TVOC(μg/m 3 ) x pumpad luftvolym(m 3 )) / (yta(m 2 ) x provtid(h)) till emissionsfaktor EF(μg/m 2 h). Exsickatorlockets yta är 0,0277 m 2. Vid de omfattande mätningar som gjordes i det riksbekanta flytspackelobjektet Enskededalen i Stockholm kunde inga anmärkningsvärda halter av VOC-ämnen uppmätas i rumsluften. Däremot kunde hög emission av VOC-ämnen uppmätas från frilagd betongyta i de lägenheter med kaseinhaltigt flytspackel där människor upplevde inomhusmiljöproblem. Ytterligare iakttagelser från dessa mätningar var att en stor andel av total-voc var mjukgörar-komponenten 2-etyl-1-hexanol (C-G, Bornehag. Mönsteranalys i rumsluft, Byggforsknings-rådet R23:1994). Tabell 1. Sammanställning uppmätta halter mot matta respektive mot frilagd spackelyta med respektive utan kaseinhaltigt flytspackel från C-G Bornehags doktorsarbete. VOC Kaseinspackel (μg/m 2 h) Kaseinfritt spackel (μg/m 2 h) PVC-matta (EF) Spackelyta (EF) PVC (EF) Spackelyta (EF) TVOC etyl-1-hexanol <1 9 n-butanol C 8 -alkoholer EF=emissionsfaktor Ovan relaterade iakttagelse i C-G Bornehags doktorsarbete har även i ett flertal av AKkonsults utredningsobjekt bedömts utgöra orsaken till upplevda inomhusmiljöproblem, även i miljöer där kaseinhaltigt flytspackel inte förekommit. Åtgärder för att eliminera inomhusmiljöpåverkan av den uppmätta förhöjda emissionen från betongytan har i dessa objekt visat sig vara verksamma. Referenser C-G, Bornehag. Mönsteranalys i rumsluft, Byggforsknings-rådet R23:1994 J. Grantén. Fuktsäker avjämning SBUF-projekt nr och 11680: 2004 respektive NT Build 484. Emission of Volatile Compounds On-site measurements with Field and Laboratory Emission Cell (FLEC) 10(47)

11 Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerad byggnad i två plan. Undersökt område Figur 1, planskiss plan 1 med markerat undersökt område Figur 2, planskiss plan 2 med markerat undersökt område 11(47)

12 Kortfattad byggnadsbeskrivning 2-plans skolbyggnad som är uppförd Grundläggningen är utförd med platta på mark med underliggande värmeisolering samt en mindre del med källare. Väggstommen är utförd med prefabricerade betongelement med mellanliggande cellplastisolering samt stålbalkar. Bjälklag till plan 2 och takbjälklag är utfört med HDF-betongbjälklag. Golvbeläggning består mestadels av linoleummattor samt i vissa rum parkett. I våtutrymmen finns PVC-fria plastmattor. I entréer och vissa rum finns klinkerplattor. Figur 3, principskiss över konstruktion Ventilationen är utförd som s.k. naturlig ventilation (WindowMaster som bygger på självdragsprincip) via frånluftsschakt samt fönster som öppnas automatiskt och styrs av temperatur och koldioxidhalt i rum. Vissa rum som ej har kontakt med yttervägg har mekanisk tilluft. Denna tilluft tas in genom en kulvert under mark. I andra rum som ej har kontakt med ytterväggar, trycks uteluft ned i schakt genom specialhuvar. Evakuering med hjälp av mekanisk frånluft sker på wc, förråd och liknande utrymmen. Uppvärmning sker via ett vattenburet värmesystem och vägghängda radiatorer. 12(47)

13 Begränsningar Någon kontroll av ventilationssystemets funktion och dess effektivitet har inte utförts. Luktbedömning Vid vårt platsbesök noterades inga skaderelaterade lukter i lokalerna. Okulärbesiktning Utvändigt Ingen ny okulärbesiktning har utförts vid denna undersökning, se tidigare rapport daterad I den första rapporten påtalades risken med att avluftsschakten kan komma att fungera som tilluftsschakt vid viss vindriktning. Detta påvisades med spårrök vid den nu utförda undersökningen. Det innebär en risk för att man får in både förbrukad avluft samt luft från avloppsluftningarna i avluftsschakt och friskluftsintagen vid vissa vindriktningar. Foto 3, översikt ventilation på tak Kulvert Kulverten används som luftintag för friskluft. Kulverten är vid undersökningstillfället väl rengjord. 13(47)

14 Invändigt Vid vår fortsatta undersökning noterades att man inte rivit ut några material i mellanväggar som ansluter mot yttervägg i fuktiga områden. Man har inte utfört några åtgärder beträffande fuktskadade väggar i salar med nöddusch där läckage förekommit. Man har ej heller gjort några åtgärder vad avser fukt- och mikrobiellt skadat trägolv i slöjdsalarna. Det förekommer golvbrunnar i tilluftsschakt i byggnaden. Dessa har torkat ut och luft från dagvattensystemet kommer in i tilluftsschakt. Den inströmmande luften har en tydlig jordlukt. 14(47)

15 Konstruktionsingrepp Placeringen av konstruktionsingrepp framgår av markering på ritning i figur 4 och 5. Syftet var att ta luftprover, kontrollera konstruktionen, fuktförhållanden samt förekomst av mikrobiella skador. Nya provpunkter har numrerats med hänsyn till provpunktsnumreringen i den första rapporten som hade 16 provpunkter. Ny numrering börjar således med provpunkt 17 enligt nedan Provpunkter i vägg Provpunkter i golv Luftprover 11 Figur 4, planskiss plan 1 med markerade provpunkter 15(47)

16 Provpunkter i vägg Provpunkter i golv Luftprover, ScreenAir Figur 5, planskiss plan 2 med markerade provpunkter Provpunkt 17, våning 1 Provpunkten avser en ScreenAir luftprovtagning enligt planskiss ovan. Tabell 2, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 17 Indikering PP 17 Mikrobiell status Normal Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Normal Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal Kommentar: Luftprovet indikerar på avvikande fuktmarkörer (1-butanol, 2-heptanon) från golvkonstruktion och/eller fuktig mineralullsisolering. 16(47)

17 Provpunkt 18, våning 1 Provpunkten avser en ScreenAir luftprovtagning enligt planskiss ovan. Tabell 3, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 18 Indikering PP 18 Mikrobiell status Normal Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Normal Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal Kommentar: Luftprovet indikerar på avvikande fuktmarkörer (1-butanol, 2-heptanon) från golvkonstruktion och/eller fuktig mineralullsisolering. Provpunkt 19, våning 1 Provpunkten avser en ScreenAir luftprovtagning enligt planskiss ovan. Luftprovet är taget i tilluftsschakt. Tabell 4, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 19 Indikering PP 19 Mikrobiell status Normal Fuktmarkörer Normal Kemiska emissioner Normal Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal Kommentar: Luftprovet bedöms vara normalt. Provpunkt 20, våning 2 Provpunkten avser en ScreenAir luftprovtagning enligt planskiss ovan. Tabell 5, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 20 Indikering PP 20 Mikrobiell status Avvikande Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Normal med anmärkning Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal 17(47)

18 Kommentar: Mikrobiell status är avvikande genom förekomst av det kemiska ämnet 3-metyl-1-butanol som kan produceras av mikroorganismer. Ämnet kan även bildas vid fuktskador i trämaterial eller vid bakning och andra jäsningsprocesser. Luftprovet indikerar även på avvikande fuktmarkörer (1-butanol, 2-heptanon) från golvkonstruktion och/eller fuktig mineralullsisolering. Kemiska emissioner bedöms som normal med anm. på grund av relativt höga andelar glykoletrar. Glykoletrar förekommer bland annat som lösningsmedel och filmbildare i vattenbaserad färg, lim, polish, rengöringsmedel och liknande produkter. Provpunkt 21, ute Provpunkten avser en ScreenAir luftprovtagning ute som referens enligt planskiss ovan. Tabell 6, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 21 Indikering PP 21 Mikrobiell status Normal Fuktmarkörer Normal Kemiska emissioner Normal Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal Kommentar: Luftprovet bedöms vara normalt. Provpunkt 22, kulvert Provpunkten avser en ScreenAir luftprovtagning i tilluftskulvert enligt planskiss ovan. Tabell 7, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 22 Indikering PP 22 Mikrobiell status Normal Fuktmarkörer Normal Kemiska emissioner Avvikande Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal Kommentar: Kemiska emissioner bedöms som avvikande på grund av en hög andel av alifatiska kolväten. Den typ av alifater som påvisats i provet förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. 18(47)

19 Mätdjup (cm) Provpunkt 23, våning 1 Provpunkten är tagen i golv i korridor. Enligt uppgift från entreprenören skall här finnas plastfolie under betongen. På linoleummattan fuktindikeras Gann 78. Provbit togs av linoleummattan. På baksida matta finns skumgummi och viss kemisk lukt känns från undersida matta. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Fuktprofil i golv Spackel- och betongprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 20 mm. Tjockleken på betongen uppskattas till ca 200 mm. Under betongen syns plastfolie. Uppmätta RF på lab visas i diagram nedan. Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 1, uppmätt fuktprofil provpunkt 23 Kommentar: RF i betongytan är under kritisk nivå avseende mikrobiella skador och inga mikrobiella skador har påvisats från uttaget materialprov av linoleummattan. Luftprovtagning med exsickatorlock Luftprovtagning utfördes först mot linoleummatta och sedan mot spackel där 100x100 mm av mattan tagits bort. Luftprovtagning utfördes även i rumsluften och ute under de båda mätcyklerna. Pegasus lab bedömer att TVOC-halterna från linoleummatta och lim/spackel är hög och att den kemiska ämnesprofilen är avvikande. Vid kontroll av Pegasus provsvar 19(47)

20 framgår att det som bla är avvikande i provsvaren är halten 1-butanol. 1-butanol finns både i luft, från matta och från lim/spackel. Det uppmätta värdet av 1-butanol från lim/spackel är högt. Halterna av 2-etyl-1-hexanol är låga. Halten TVOC och 1-butanol mot de olika ytorna visas i figur nedan, enheten är μg/m ,9-7,7 xxxx TVOC (μg/m 3 ) xx 1-butanol(μg/m 3 ) , Figur 6, PP23 med uppmätt TVOC 53 och 1-butanol Beräkning av emissionsfaktorn EF(TVOC) och EF(1-butanol) Indata: Mot lim/spackel. Total pumpad luftmängd är 0,421 m 3. Provtagningstid är 17,98 timmar. En del av emissionen kommer från mattan. Fördelning av ytan är att linoleummatta finns på 56 % av ytan och att resterande är mot lim/spackel. Det uppmätta TVOC-värdet reduceras med 0,56 x 2420 = 1355 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. EF(TVOC)=(( ) x 0,421)/(0,01 x 17,98) = 1345 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var värden för problemutrymmen 1155 μg/m 2 h och detta värde överskrids. En del av emissionen kommer från mattan. Det uppmätta 1-butanol värdet reduceras med 0,56 x 7,1 = 4,0 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. EF(1-butanol)=((83 4) x 0,421) / (0,01 x 17,98) = 185 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var uppmätta värden för problemutrymmen 107 μg/m 2 h och detta värde överskrids kraftigt. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Slutsats luftprovtagningar i samråd med Joakim Honkanen på Pegasus lab: TVOC från mattan är högre än från spacklet, detta beror på en stor andel propylenglykol vilket sannolikt beror på ytbehandlingen. EF(TVOC) och EF(1-butanol) från lim/spackel är förhöjda i förhållande till problemfria miljöer. De höga halterna av 1-butanol brukar tyda på en kraftig alkalisk hydrolys och nedbrytning av limmet, alternativt kan 1-butanol finnas i limmet. Det som är oroväckande är att provstället finns mitt i huset med för byggnaden normala indikerade fuktnivåer under linoleummattan. Provpunkt 24, våning 1 Provpunkten är tagen i golv vid yttervägg i rum 2127 A, Bild. Provstället ligger bredvid upptagen och uttorkad betongyta som täckts med Dry-Top. På linoleummattan indikeras Gann 86. Provbit togs av linoleummattan. En svagt avvikande lukt kan kännas från uttagen provbit. 20(47)

21 Mätdjup (cm) Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Fuktprofil i golv Spackel- och betongprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 20 mm. Här finns en betongvot som på ritning kan uppskattas till ca35 cm. Uppmätta RF på lab visas i diagram nedan. Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 2, uppmätt fuktprofil provpunkt 24 Kommentar: Fuktnivån ligger över kritisk nivå 75 % RF angående mikrobiella skador på linoleummatta. Fuktprofilen indikerar på en tidigare uppfuktning från ytterväggen. Luftprovtagning med exsickatorlock Luftprovtagning utfördes först mot linoleummatta och sedan mot spackel där 10x10 cm av mattan tagits bort. Luftprovtagning utfördes även i rumsluften och ute under de båda mätcyklerna. Pegasus lab bedömer att TVOC-halterna från linoleummatta och lim/spackel är hög och att den kemiska ämnesprofilen är avvikande. Att TVOC-halten från linoleummatta är hög beror på en stor andel propylenglykol vilket sannolikt beror på ytbehandlingen. Vid kontroll av Pegasus provsvar iakttas att det som bla är avvikande i provsvaren är halten 1-butanol. 1-butanol finns både i luft, från matta och från lim/spackel. Det uppmätta värdet av 1-butanol från lim/spackel är högt. Halterna av 2-etyl-1-hexanol är låga. 21(47)

22 Halten TVOC och 1-butanol mot de olika ytorna visas i figur nedan, sorten är μg/m 3. Vid sidan om provstället finns bortskuren linoleummatta där lim/spackel täckts med lösliggande al-folie, detta kan störa inneluftens TVOC , xxxx TVOC (μg/m 3 ) xx 1-butanol(μg/m 3 ) , Figur 7, PP24 med uppmätt TVOC 53 och 1-butanol Beräkning av emissionsfaktorn EF(TVOC) och EF(1-butanol) Indata: Mot lim/spackel. Total pumpad luftmängd är 0,481 m 3. Provtagningstid är 17,82 timmar. Fördelning av ytan är att linoleummatta finns på 56 % av ytan och att resterande är mot lim/spackel. Det uppmätta TVOC-värdet reduceras med 0,56 x 680 = 381 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. EF(TVOC)=(( ) x 0,481)/(0,01 x 17,82) = 915 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var värden för problemutrymmen 1155 μg/m 2 h och vi är på väg mot detta värde. En del av emissionen kommer från mattan. Det uppmätta 1-butanol värdet reduceras med 0,56 x 7,0 = 3,9 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. EF(1-butanol)=((46-3,9) x 0,481)/(0,01 x 17,82) = 114 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var uppmätta värden för problemutrymmen 107 μg/m 2 h och detta värde överskrids. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Slutsats luftprovtagningar i samråd med Joakim Honkanen på Pegasus lab: EF(TVOC) l och EF(1-butanol) från lim/spackel är kraftigt förhöjda i förhållande till problemfria miljöer. De höga halterna av 1-butanol brukar tyda på en kraftig alkalisk hydrolys och nedbrytning av limmet, alternativt kan 1-butanol finnas i limmet. 22(47)

23 Mätdjup (cm) Provpunkt 25, våning 2 Provpunkten är tagen i golv vid yttervägg i rum 1255, Internationella gruppen. Provstället ligger bredvid upptagen och uttorkad betongyta som täckts med Dry-Top På linoleummattan fuktindikeras Gann 85. Provbit togs av linoleummattan. Materiallukt känns från mattprov. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på något förhöjda värden av svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Fuktprofil i golv Spackelprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 40 mm. Uppmätta RF på lab visas i diagram nedan. Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 3, uppmätt fuktprofil provpunkt 25 Fuktnivån ligger över kritisk nivå 75 % RF angående mikrobiella skador. Luftprovtagning med exsickatorlock Luftprovtagning utfördes först mot linoleummatta och sedan mot spackel där 10x10 cm av mattan tagits bort. Luftprovtagning utfördes även i rumsluften och ute under de båda mätcyklerna. Pegasus lab bedömer att TVOC-halterna från linoleummatta och lim/spackel är hög och att den kemiska ämnesprofilen är avvikande. Att TVOC-halten från linoleummatta är hög beror på en stor andel propylenglykol vilket sannolikt beror på 23(47)

24 ytbehandlingen. Vid kontroll av Pegasus provsvar iakttas att det som bla är avvikande i provsvaren är halten 1-butanol. 1-butanol finns både i luft, från matta och från lim/spackel. Det uppmätta värdet av 1-butanol från lim/spackel är högt. Halterna av 2-etyl-1-hexanol är låga. Halten TVOC och 1-butanol mot de olika ytorna visas i figur nedan, sorten är μg/m 3. Vid sidan om provstället finns bortskuren linoleummatta där lim/spackel täckts med lösliggande al-folie, detta kan störa inneluftens TVOC , xxxx TVOC (μg/m 3 ) xx 1-butanol(μg/m 3 ) Figur 8, PP25 med uppmätt TVOC 53 och 1-butanol 10 Beräkning av emissionsfaktorn EF(TVOC) och EF(1-butanol) Fördelning av ytan är att linoleummatta finns på 56 % av ytan och att resterande är mot lim/spackel. Det uppmätta TVOC-värdet mot spackel reduceras med 0,56 x 260 = 146 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. Indata: Mot lim/spackel. Total pumpad luftmängd är m 3. Provtagningstid är 18,18 timmar. EF(TVOC) = (( ) x 0,507) / (0,01 x 18,18) = 1015 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var värden för problemutrymmen 1155 μg/m 2 h och detta värde tangeras. Det uppmätta värdet av 1-butanol mot lim/spackel reduceras med 0,56 x 10 = 5,6 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. EF(1-butanol)=((64-5,6) x 0,507)/(0,01 x 18,18) = 163 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var uppmätta värden för problemutrymmen 107 μg/m 2 h och detta värde överskrids med råge. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Slutsats luftprovtagningar i samråd med Joakim Honkanen på Pegasus lab: EF(TVOC) mot EF(1-butanol) från lim/spackel är kraftigt förhöjda i förhållande till problemfria miljöer. De höga halterna av 1-butanol tyder på en kraftig alkalisk hydrolys och nedbrytning av limmet alternativt kan 1-butanol finnas i limmet. 24(47)

25 Mätdjup (cm) Provpunkt 26, våning 2 Provpunkten är tagen i golv i korridor mot norr. Bubblor finns under mattan. På linoleummattan fuktindikeras Gann 65. Provbit togs av linoleummattan. På baksida matta finns skumgummi. Materiallukt känns från mattprov. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Fuktprofil i golv Spackel- och betongprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 35 mm. Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 4, uppmätt fuktprofil provpunkt 26 Luftprovtagning med exsickatorlock Luftprovtagning utfördes först mot linoleummatta och sedan mot spackel där 10x10 cm av mattan tagits bort. Luftprovtagning utfördes även i rumsluften och ute under de båda mätcyklerna. Pegasus lab bedömer att TVOC-halterna från linoleummatta och lim/spackel är hög och att den kemiska ämnesprofilen är avvikande. Att TVOC-halten från linoleummatta är hög beror på en stor andel propylenglykol vilket sannolikt beror på ytbehandlingen. Vid kontroll av Pegasus provsvar iakttas att det som bla är avvikande i provsvaren är halten 1-butanol. 1-butanol finns både i luft, från matta och från lim/spackel. 25(47)

26 Det uppmätta värdet av 1-butanol från lim/spackel är högt. Halterna av 2-etyl-1-hexanol är låga. Halten TVOC och 1 butanol mot de olika ytorna visas i figur nedan, sorten är μg/m ,7 8,3 xxxx TVOC (μg/m 3 ) xx 1-butanol(μg/m 3 ) , Figur 9, PP26 med uppmätt TVOC 53 och 1-butanol Beräkning av emissionsfaktorn EF(TVOC) och EF(1-butanol) Då värdet på TVOC är liknande både över och under linoleummattan beräknas EF(TVOC) mot linoleummattan. Indata: Mot linoleummatta. Total pumpad luftmängd är m 3. Tid 17,72 timmar. EF(TVOC)=(750 x 0,532)/(0,0227 x 17,72) = 992 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var värden för problemutrymmen 1115 μg/m 2 h och detta värde tangeras nästan. Indata: Mot lim/spackel. Luftflöde 0,549 m 3. Tid 18,28 timmar. En del av emissionen kommer från mattan. Fördelning av ytan är att linoleummatta finns på 56 % av ytan och att resterande är mot lim/spackel. Det uppmätta värdet reduceras med 0,56 x 6,3 = 3,5 μg/m 3 som antages avges från linoleummattan. EF(1-butanol)=((43-3,5) x 0,549)/(0,01 x 18,28) = 118 μg/m 2 h. Enligt Bornehagen var uppmätta värden för problemutrymmen 107 μg/m 2 h och detta värde överskrids. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Slutsats luftprovtagningar i samråd med Joakim Honkanen på Pegasus lab: EF(TVOC) och EF(1-butanol) från lim/spackel är kraftigt förhöjda i förhållande till problemfria miljöer. De höga halterna av 1-butanol tyder på en kraftig alkalisk hydrolys och nedbrytning av limmet alternativt kan 1-butanol finnas i limmet. Provpunkt 27, ute Detta prov av utomhusluften avses som ett jämförelseprov vid provtagning med exsickatorlock mot lim och spackel. Det kemiska innehållet är normalt för utomhusluft. Provpunkt 28, våning 2 Provpunkten är tagen i golv vid yttervägg i rum 1255, Internationella gruppen. Provstället är vid upptagen och uttorkad betongyta som täckts med Dry-Top. På spackelytan fuktindikeras Gann (47)

27 Mätdjup (cm) Fuktprofil i golv Spackel- och betongprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 40 mm. Uppmätta RF på lab visas i diagram nedan. Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 5, uppmätt fuktprofil provpunkt 28 Provpunkt 29, våning 2 Provpunkten är tagen i golv i litet rum som används som förråd och nås från klassrum På linoleummattan fuktindikeras Gann 86. Provbit togs av linoleummattan. Juteväven på baksida matta är missfärgad och en svag mikrobiell lukt känns. Höga fuktnivåer indikeras mot ytterväggen, Gann 94. Fuktkvot i golvlist uppmättes dock till % vilket är ett torrt och normalt värde. Det höga Gann värdet kan bero på ytligt placerad armering. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk utökad basanalys. Provsvaret på linoleummatta visar på förhöjda värden bakterier och kraftigt förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Vid artbestämning har man funnit bakterien streptomyces som avger ämnet geosmin, vilket ger en jordkällarlukt. Fuktprofil i golv Spackel- och betongprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 35 mm. 27(47)

28 Mätdjup (cm) Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 6, uppmätt fuktprofil provpunkt 29 Provpunkt 30, våning 1 Provpunkten är tagen i golv vid ytterväggshörn i rum 2127 A, Bild. Provstället ligger vid uttorkad betongyta som täckts med Dry-Top. På spackelytan indikeras fuktnivån Gann 140. Spackelytan är mörkfärgad av fukt, se foto nedan. Foto 4, mörkfärgad spackelyta Fuktprofil i golv Spackel- och betongprover togs ut för RF-mätning på lab. Spackelskiktet är 20 mm. Mikrobiell lukt kan kännas från spacklet. Här finns en betongvot som på ritning kan uppskattas till minst 35 cm. Uppmätta RF på lab visas i diagram nedan. 28(47)

29 Mätdjup (cm) Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) Diagram 7, uppmätt fuktprofil provpunkt 30 Kommentar: Fuktnivån ligger över kritisk nivå 75 % RF angående mikrobiella skador. De mycket höga fuktnivåerna och den mörkfärgade spackelytan tyder på en nylig uppfuktning från ytterväggen. Provpunkt 31, våning 1 Provpunkten är tagen i golv vid pelare i korridor mot söder. På linoleummattan indikeras fuktnivån Gann 80. Provbit togs av linoleummattan. På baksida matta finns skumgummi. Viss kemikalielukt känns från uttaget materialprov av matta. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 32, våning 1 Provpunkten är tagen i golvet i hemkunskap vid ytterväggen mot söder. På linoleummattan indikeras fuktnivån Gann 85. Provbit togs av linoleummattan. Stark materiallukt känns från uttaget mattprov. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. 29(47)

30 Provsvaret på linoleummatta visar på något förhöjda värden av svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 33, våning 1 Provpunkten är tagen i golvet i hemkunskap vid ytterväggen mot öster. På linoleummattan indikeras fuktnivån Gann 80. Provbit togs av linoleummattan. Materiallukt känns från uttaget mattprov. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 34, våning 1 Provpunkten är tagen i golv vid pelare i korridor mot norr. På linoleummattan indikeras fuktnivån Gann 90. Provbit togs av linoleummattan. På baksida matta finns skumgummi. Skumgummiskiktet fastnar på betongen och juteväven är kraftigt missfärgad och mikrobiell lukt känns. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk utökad basanalys. Provsvaret på linoleummatta visar på något förhöjda värden av bakterier och förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 35, våning 1 Provpunkten är tagen i yttervägg i hemkunskap. Ett hål borrades in i betongväggen och betongprover togs ut. Ca 25 mm in finns armering. Höga fuktnivåer, Gann ca 100 indikeras på ytterväggen, detta beror sannolikt på att fuktindikatorn påverkas av armeringen. Fuktkvot i golvlist uppmättes till % där det högre värdet tangerar kritisk nivå för mikrobiell tillväxt. Provpunkt 36, våning 1 Provpunkten är tagen i mellanvägg som ansluter till yttervägg i rum 1146 där förhöjda fuktnivåer tidigare påvisats enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprov på gipsskiva. 30(47)

31 Konstruktionen är utförd enligt nedan, inifrån och ut: 2 x 13 mm gipsskiva Stålregelstomme Ingen vidare håltagning utfördes I provpunkten är nederdel gipsskiva motgjuten med avjämningsmassa ca 15 mm, vilket riskerar ha fuktat upp denna under byggtiden. Uttaget prov på gipsskiva har mindre missfärgningar. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipsskiva skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipsskiva visar på något förhöjda värden bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Provet innehåller dock relativt höga halter mikroorganismer och ligger i ett mellanläge. Laboratoriet anser att fler prover behöver tas ut för en säkrare bedömning. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 37, våning 1 Provpunkten är tagen i mellanvägg som ansluter till yttervägg i rum 1121 där förhöjda fuktnivåer tidigare påvisats enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprov på gipsskiva. Konstruktionen är utförd som i provpunkt 36. I provpunkten är nederdel gipsskiva motgjuten med avjämningsmassa ca 20 mm, vilket riskerar ha fuktat upp denna under byggtiden. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipsskiva skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipsskiva visar på förhöjda värden bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 38, våning 2 Provpunkten togs i golv enligt planskiss ovan. På linoleummattan indikeras normal fuktnivå, Gann 67. Provbit togs av linoleummattan. Ingen avvikande lukt eller missfärgning förekommer. 31(47)

32 Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella inte skador påvisats. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 39, våning 2 Provpunkten togs i golv enligt planskiss ovan. På linoleummattan indikeras normal fuktnivå, Gann 67. Provbit togs av linoleummattan. Ingen avvikande lukt eller missfärgning förekommer. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på linoleummatta skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på linoleummatta visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella inte skador påvisats. Provpunkt 40, våning 2 Provpunkten togs i golv i rum 1215 enligt planskiss ovan. I provpunkten borrades ett 40 mm hål igenom avjämningsmassa och ovandel betong i HDF-bjälklag. Kontroll utfördes av hur man tätat bjälklagskantens hål som finns i det prefabricerade HDF-bjälklaget. Det noterades att man delvis fyllt bruk eller betong i hålen i bjälklagskanten men dessa är ej helt fyllda. Detta innebär att det finns en möjlighet för luft i bjälklaget att komma ut i ytterväggen. Se foton nedan. Foto 5, hål i HDF-bjälklag vid yttervägg Foto 6, ljus syns ute i yttervägg 32(47)

33 Ytterväggen står delvis på en stålbalk och via denna kan luften även ta sig sidledes. Om och hur skarvar i ytterväggen är förseglade vid bjälklagskant vet vi ej, men är dessa otäta finns en möjlighet för inneluft att ta sig ut i skarven mellan ytterväggselementen. Med hjälp av ett s.k. endoskop, kan man se den rostskyddsmålade stålbalken i nederdel yttervägg, se foto nedan. Foto 7, stålbalk synlig via endoskop Foto 8, stålbalk synlig via endoskop Det är även så att HDF-bjälklag oftast har färdigborrade dräneringshål i botten på hålrummen i bjälklaget. Enligt uppgift från entreprenören är dessa ej tätade mer än i de områden nedpendlade akustiktak inte förekommer. Detta innebär att det sannolikt förekommer en möjlig transportväg för inneluft att komma ut i ytterväggarna och eventuellt även ut i skarvar mellan ytterväggselement. Detta innebär i sin tur en risk för kondens mot den tidvis kalla mjukfogens baksida i skarvarna. 33(47)

34 Fukttillskott Följande värden på RF, (relativ fuktighet) och temperatur uppmättes/uppskattades varefter ånghalt och fukttillskott beräknades: Tabell 8, uppmätta RF och temperaturer Mätpunkt Relativ fuktighet Temperatur Ånghalt Fukttillskott Utomhus, regn 93 %RF 14,4 C 11,5 g/m 3 Plan 2, ov 55 %RF 21,5 C 10,4 g/m 3-1,1 g/m 3 Kulvert 67 %RF 17,4 C 9,9 g/m 3-0,6 g/m 3 PP 23 linoleum/spackel 70 %RF 21,5 C 13,2 g/m 3 1,7 g/m 3 PP24 linoleum /spackel 82 %RF 21,5 C 15,5 g/m 3 4,0 g/m 3 PP25 linoleum/spackel 80 %RF 21,5 C 15,1 g/m 3 3,6 g/m 3 PP26 linoleum/spackel 66 %RF 21,5 C 12,5 g/m 3 1,0 g/m 3 PP28 spackelyta 63 %RF 21,5 C 11,9 g/m 3 0,4 g/m 3 PP29 linoleum /betong 80 %RF 21,5 C 15,1 g/m 3 3,6 g/m 3 PP30 spackelyta 93 %RF 21,5 C 17,5 g/m 3 6,0 g/m 3 Vid uppmätning av RF ute hade det börjat regna vilket kan förklara de negativa fuktillskotten inne och i kulverten. RF i spackelytan har uppskattats i provpunkter där RF uppmätts på uttagna provbitar på lab. Temperaturen i bjälklaget har antagits vara samma som inne. Observera att kritisk gräns för mikrobiella skador i linoleummattans juteväv är 75 % RF. Bredvid de områden där torkning utförts samt på nya provpunkter vid ytterväggen, ligger RF över kritisk nivå för mikrobiella skador. Under linoleummattorna är fukttillskottet mestadels högt, vilket innebär att betongbjälklagen håller på att torka. Kulverten ligger under mark och har därför sommartid låg temperatur i förhållande till uteluften. Detta medför att nedströmmande uteluft kyls ner varvid RF ökar. Tidvis kommer 75 % RF att överskridas, vilket är kritisk gräns för mikrobiell tillväxt. 34(47)

35 Jämförelse äldre och nya ScreenAir luftprovtagningar I två provpunkter kan man jämföra nu utförda ScreenAir analyser med samma analys tidigare utförd av Bengt Zetterström, Kinnekullahälsa AB, Provpunkt 17 Luftprovtagningen är utförd i rum I rummet har inga åtgärder utförts pga. fuktiga golvkonstruktioner. Äldre ScreenAir analys Det första luftprovet bedömdes enligt nedan. Tabell 9, resultat av luftanalys ScreenAir, Indikering Rum 2149 Mikrobiell status Avvikande Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Avvikande Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Avvikande Kommentar: TVOC-halt 390 mikrogram per m 3. I problemfria miljöer uppmäts oftast halter under 200 mikrogram per m 3. Mikrobiell status bedöms avvikande genom förekomst av dimetyldisulfid som kan produceras av mikroorganismer eller härstamma från avloppsskador. Luftprovet indikerar på avvikande fuktmarkörer (1-butanol, 2-heptanon) från golvkonstruktion och/eller fuktig mineralullsisolering. Effekt av ventilation bedöms som avvikande genom förekomst av en hög andel kemiska emissioner bla terpener som kan avges från nya eller fuktiga trämaterial. Ny ScreenAir analys Vid den nu utförda luftprovtagningen erhölls följande bedömning. Tabell 10, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 17 Indikering PP 17 Mikrobiell status Normal Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Normal Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal 35(47)

36 Kommentar: TVOC-halt 150 mikrogram per m 3, vilket ligger inom normalintervallet. Luftprovet indikerar på avvikande fuktmarkörer (1-butanol, 2-heptanon) från golvkonstruktion och/eller fuktig mineralullsisolering. Om man jämför de båda luftproverna kan följande noteras: Totalhalten (TVOC) har minskat till nivåer som man uppmäter i problemfria miljöer. Mikrobiell status, kemiska emissioner och effekt av ventilation bedöms nu vara normal. Fuktmarkörer är fortfarande avvikande genom förekomst av 1-butanol, 2-heptanon. Provpunkt 20 Luftprovtagningen är utförd i rum I rummet har åtgärder utförts pga. fuktiga golvkonstruktioner. Det förekommer en del linoleummatta som är uppriven men täckt med en löst lagd Drytop emissionsspärr vid en del av yttervägg. Äldre ScreenAir analys Det första luftprovet bedömdes enligt nedan. Tabell 11, resultat av luftanalys ScreenAir, Indikering Rum 1255 Mikrobiell status Avvikande Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Avvikande Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Avvikande Kommentar: TVOC-halt 770 mikrogram per m 3. I problemfria miljöer uppmäts oftast halter under 200 mikrogram per m 3. Samma avvikelser och bedömning som i den första mätningen i PP 17 ovan gäller för detta luftprov. 36(47)

37 Ny ScreenAir analys Vid den nu utförda luftprovtagningen erhölls följande bedömning. Tabell 12, resultat av luftanalys ScreenAir, PP 20 Indikering PP 20 Mikrobiell status Avvikande Fuktmarkörer Avvikande Kemiska emissioner Normal med anmärkning Trafikavgaser Normal Lukt från träskydd Normal Effekt av ventilation Normal Kommentar: TVOC-halt 200 mikrogram per m 3, vilket ligger precis på gränsen för normalintervallet. Kommentar: Mikrobiell status är avvikande genom förekomst av det kemiska ämnet 3-metyl-1-butanol, vilket kan produceras av mikroorganismer. Ämnet kan även bildas vid fuktskador i trämaterial eller vid bakning och andra jäsningsprocesser. Luftprovet indikerar även på avvikande fuktmarkörer (1-butanol, 2-heptanon) från golvkonstruktion och/eller fuktig mineralullsisolering. Kemiska emissioner bedöms som normal med anm. på grund av relativt höga andelar glykoletrar. Glykoletrar förekommer bland annat som lösningsmedel och filmbildare i vattenbaserad färg, lim, polish, rengöringsmedel och liknande produkter. Om man jämför de båda luftproverna kan följande noteras: Totalhalten (TVOC) har minskat till nivåer som ligger på gränsen till vad man uppmäter i problemfria miljöer. Effekt av ventilation bedöms nu vara normal. Fuktmarkörer är fortfarande avvikande genom förekomst av 1-butanol, 2-heptanon. Värt att notera är att halten 1-butanol är högre vid den senaste mätningen, vilket kan tyda på att den frilagda spackelytan avger detta ämne. Mikrobiell status är fortfarande avvikande men pga. 3-metyl-1butanol. Den första mätningen var endast störd gällande 3-metyl-1butanol. Inga avvikande halter dimetyldisulfid uppmäts vid den senaste mätningen. Kemiska emissioner bedöms som normal med anmärkning pga. en högre halt glykoletrar än normalt. Detta kan eventuellt förklaras med att man monterat in nya partier där bla färgen kan avge detta ämne. 37(47)

38 Fasta mätpunkter För att kunna utvärdera effekten av de åtgärder entreprenören utfört för att förhindra uppfuktning av golv och nederdel ytterväggar, har fast mätutrustning monterats i 9 olika punkter där förhöjda fuktnivåer tidigare uppmätts. Dessa mätpunkter är markerade på planskisser nedan. En mätpunkt är satt utvändigt för att kunna beräkna fukttillskott i invändiga mätpunkter. Mätpunkterna är placerade så att kommunikation kan fås med routern som är placerad i lärarrummet på ovanvåningen. Mätvärdena loggas timvis och kan följas via internet. Fast mätpunkt Router Figur 10, planskiss plan 1 med fasta mätpunkter markerade Figur 11, planskiss plan 2 med fasta mätpunkter markerade 38(47)

39 Genomförande Ett 40 mm hål borrades i ca 45 graders vinkel in mellan anslutning yttervägg/betonggolv, se foto nedan. Foto 9, borrhål i golvvinkel samt träplugg Foto 10, träplugg islagen och avsågad En träplugg på 43 mm slogs ned tills den bottnade i upptaget hål och sågades av jämt med golv och vägg. Den bara träytan täcktes med fogmassa för att förhindra uttorkning mot rum. En kvarsittande trådlös fuktkvotsmätare monterades fast i träpluggen, se foto nedan. Foto 11, monterad fuktkvotsmätare Förutom fuktkvoten i träpluggen mäter enheten även RF och temperatur i rummet den sitter monterad i. Träpluggen kommer att ställa sig i fuktmässig jämvikt med den omkringliggande betongen varvid man kan följa ett eventuellt uttorkningsförlopp eller en förnyad uppfuktning. Systemet har en viss inbyggd tröghet men efter tid kommer man tydligt att kunna följa trenderna. 39(47)

40 Mätpunkter Mätpunkt 1, plan 1 Mätpunkt 1 är monterad i rum Borrdjup ca 80 mm. Mätarens ID NR: A. Mätpunkt 2, plan1 Mätpunkt 2 är monterad i rum Borrdjup ca 60 mm. Mätarens ID NR:169500A6. Mätpunkt 3, plan1 Mätpunkt 3 är monterad i rum Borrdjup ca 60 mm. Mätarens ID NR: E. Mätpunkt 4, plan 1 Mätpunkt 4 är monterad i rum Borrdjup ca 70 mm. Mätarens ID NR: F. Mätpunkt 5, plan 1 Mätpunkt 5 är monterad i rum Borrdjup ca 70 mm. Mätarens ID NR: Mätpunkt 6, ute Mätpunkt 6 är monterad utomhus under skärmtak vid entré enligt planskiss ovan. Mätarens ID NR: Mätpunkt 7, plan 2 Mätpunkt 7 är monterad i rum Borrdjup ca 60 mm. Mätarens ID NR: F. Mätpunkt 8, plan 2 Mätpunkt 8 är monterad i rum Borrdjup ca 40 mm. Mätarens ID NR:169503BD. 40(47)

41 Mätpunkt 9, plan 2 Mätpunkt 9 är monterad i rum Borrdjup ca 40 mm. Mätarens ID NR: D. Mätpunkt 10, plan 2 Mätpunkt 10 är monterad i rum Borrdjup ca 50 mm. Mätarens ID NR:169502F1. Övriga iakttagelser och noteringar konstaterades att det fanns fritt vatten under fasadkanten mot sockeln utanför hemkunskapens kortsida på ett ställe. Kontroll av gipsskivor på innervägg gjordes på ett ställe i rum där fast mätpunkt 5 finns. Gipskivan går ej ned i spackelskiktet. På taket vid fönster som skall fungera som avluft blåser det in på ena sidan och ut genom andra. Dvs det transporteras knappast ut inomhusluft genom fönsterpartierna. Det saknas en ångspärr ovan HDF-bjälklaget mot taket. Detta borde innebära att byggfukt under vintern riskerar kondensera mot takpappen, frysa till is och sedan smälta vid varmare väderlek. Det finns även icke tätade dräneringshål i HDF-bjälklaget ovan ljudabsorbenter där inneluft kan söka sig in och vintertid komma ut mot kallare partier och kondensera. Rådet att det bör finnas fuktskydd under kylar och frysar på linoleummattor och parkett har ej följts. 41(47)

42 Resultat Yttervägg och golv Utförd undersökning har visat att det fortfarande förekommer fuktiga områden i golv, både på mellanbjälklag och på platta på mark. Dessa områden är lokala och förekommer vid yttervägg där det finns avvattningar från tak samt utvändiga mjukfogar mellan prefabricerade betongelement. Mikrobiella skador i linoleummatta och förhöjda fuktnivåer har även konstaterats vid pelare på våning 1. De fuktiga betonggolven har sedan gett upphov till fukt- och mikrobiella skador i organiska material monterade i kontakt mot dessa, t.ex. linoleummattor, parkett, träpartier, gipsskivor och golvsocklar i trä. Här räcker sannolikt inte punktvisa lokala åtgärder, eftersom skadornas utbredning är okänd och inte går att fastställa utan förstörande ingrepp. Man får därför räkna med att det finns mikrobiella skador vid samtliga ytterväggar och pelare samt att risken är stor att ny uppfuktning kan ske. Orsaken till att betonggolven fuktats upp vid ytterväggsskarvar är fortfarande inte fastställd vid den nu utförda undersökningen. Utvändiga fogar har nu inmonterade TDV rör. Fasta mätpunkter finns inmonterade vid yttervägg/golv och fuktnivån i dessa mätpunkter får ge svar på om utförda åtgärder haft avsedd effekt. Det har även noterats att hålrum i HDF-bjälklaget ej är förseglat mot yttervägg. Detta innebär en risk för att inneluft kan ta sig ut i ytterväggen och eventuellt kondensera mot kalla ytor. 42(47)

43 Vattenskador Det förekommer även äldre lokala fuktskador orsakade av utströmmande vatten, vilket givit upphov till fukt- och mikrobiella skador som bör åtgärdas genom utrivning av de skadade materialen. T.ex. utrivning av mikrobiellt skadade gipsskivor på vägg i anslutning till nödduschar där läckage skett, vilket ej är utfört. Ventilation Det noterades vissa risker med det sätt man tar in friskluft i byggnaden. Dessa risker består bland annat av risk för överläckage av luft från avloppssystemet till tilluftsintag. Risk föreligger även att schakt för avluft periodvis fungerar som tilluftsschakt. Att ta in friskluft via en kulvert i mark bedöms också vara förenat med risker om denna inte hålls ren. Miljön i kulverten kommer periodvis vara så fuktig att mikrobiell tillväxt riskerar ske på organiska material såsom damm, smuts växtrester etc. Ventilationens effektivitet kommer att följas upp av uppdragsgivaren genom mätning av CO 2 -halten. Det finns fasta givare för CO 2 -mätning men dessa fasta givare skall kalibreras. Enligt arbetsmiljöverket bör koldioxidhalten ej överstiga 1000 ppm under längre perioder. Sammanfattande riskbedömning av linoleummattor I tabell nedan, har resultat av uppmätt RF under linoleummattor, indikerade fuktnivåer samt skadebedömning från mikrobiologisk och kemisk analys sammanställts. Tabell 13, fuktindikering, RF, mikrobiell påväxt och kemskador (Röd text innebär kritiska nivåer/skada) Mätpunkt golv Fuktindikering på linoleum Relativ fuktighet i betongyta Mikrobiella skador i linoleum Kemskador i golv PP23, vån 1, husmitt 78 Ca 70 % Nej Ja PP24, vån 1, ytterv 86 Ca 82 % Ja Ja PP25, vån 2, ytterv 85 Ca 80 % Nej Ja PP26, vån 2, husmitt 65 Ca 66 % Nej Ja PP28, vån 2, ytterv 75, på btg Ca 63 % Linoleum borta Ej uppmätt PP29, vån 2, ytterv 94 Ca 80 % Ja Ej uppmätt PP30, vån 1, ytterv 140, på btg Ca 93 % Linoleum borta Ej uppmätt PP31, vån 1, pelare 80 Ej uppmätt Ja Ej uppmätt PP32, vån 1, ytterv 85 Ej uppmätt Nej Ej uppmätt PP33, vån 1, ytterv 80 Ej uppmätt Nej Ej uppmätt PP34, vån 1, pelare 90 Ej uppmätt Ja Ej uppmätt PP38, vån 2, ytterv 67 Ej uppmätt Nej Ej uppmätt PP39, vån 2, ytterv 67 Ej uppmätt Nej Ej uppmätt RF har uppmätts i 5 provpunkter under linoleummattor och 2 utan linoleummatta genom att betongprover tagits ut för RF-mätning på lab. I 3 av provpunkterna ligger RF över kritisk nivå för mikrobiella skador och i två av provpunkterna finns mikrobiella skador. I en av provpunkterna där torkning av betongen har utförts på bottenvåningen, har det åter uppfuktats pga inkommande vatten vid ytterväggen. 43(47)

44 Prover av linoleummattor har tagits ut vid ytterligare 6 provpunkter. Två av dessa provpunkter finns vid pelare på bottenvåningen och här påvisas mikrobiella skador på linoleummattorna. På samtliga 4 provpunkter där luftanalyser utförts från matta och lim/spackel är avgången av kemikalier hög från lim/spackel. De framräknade emissionsfaktorerna för TVOC och 1- butanol från lim/spackel är i nivåer vad man uppmätte på 1990-talet från emissionsskadade golv med kaseinhaltigt flytspackel. Det har sannolik skett en kemisk reaktion i limmet under linoleummattan, vi vet dock ej varför. Då linoleummattan är relativt genomsläpplig, finns det risk att dessa ämnen påverkat inomhusmiljön efter kort tid. I skrivande stund är det dock ej klarlagt hur djupt kemikalierna har deponerats i betongen, varför detta bör kontrolleras för att kunna ge rätt åtgärdsförslag. ScreenAir luftprovtagning De nu utförda ScreenAir luftanalyserna ger bl.a. en tydlig indikation på att det framförallt avges avvikande emissioner från golvkonstruktion och eller fuktig mineralull. ScreenAir luftanalys i tilluftskulvert bedöms fortfarande som avvikande på grund av att ämnen liknande diesel förekommer i luftprovet. 44(47)

45 Förslag på fortsatt undersökning Yttervägg och golv Vi kan konstatera att kemikalieavgången från lim/spackel är hög under linoleummatta. Det är dock ej klarlagt hur djupt kemikalierna har deponerats i betongen, varför detta bör kontrolleras för att kunna ge rätt åtgärdsförslag. Hur förhållandena är vid golv med PVCfria mattor, trägolv och parkett får undersökas vidare. Den kemiska luftanalysen visar även på förekomst av ämnen som kan härröra från fuktig mineralull. Kontroll av mineralull från innerväggarna bör utföras, avseende mikrobiell och kemisk status. På våning 1 finns gipsskivor med mikrobiella skador kvar vid yttervägg pga tidigare vattenskador. Gipsskivorna på våning 1 är nedgjutna i avjämningsmassan. Eftersom detta innebär en risk för mikrobiell skada i samband med spacklingen, bör en noggrannare kontroll utföras av gipsskivornas mikrobiella status. Helsingborg AK-konsult Indoor Air AB Granskad av Michael Nilsson Kjell Wader Mathias Lindskog michael.nilsson@akkonsult.com Bilagor Titel Antal sidor Henåns nya skola Protokoll 1 RF i betong och spackel.pdf Analyssvar ScreenAir.pdf Komp ScreenAir PP17-22.pdf PP23-37 mikr. analyser.pdf PP23-27, kemiska analyser.pdf Utökad mikrobiell analys PP 29&34.pdf 9 45(47)

46 Fuktteori Fukt i luft Begrepp Relativa fuktigheten (% RF) i luft talar om hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid den aktuella temperaturen. Mättnadsånghalten ökar med ökande temperatur. Detta innebär att luftens relativa fuktighet minskar om temperaturen höjs och ökar om temperaturen minskar. Fukttillskott RF inomhus styrs av vatteninnehållet utomhus och fuktproduktionen inomhus. Då vatteninnehållet utomhus i stort följer temperaturen utomhus innebär det att relativa fuktigheten inomhus är låg under vintern, då utomhusluften är kall och innehåller lite vattenånga, och hög under sommaren då utomhusluften innehåller mer vattenånga. Skillnaden i vatteninnehåll utomhus och inomhus benämns fukttillskottet. Fukttillskottet ökar med ökande fuktproduktion inomhus och med minskande ventilation. Risken för skador i vägg och takkonstruktioner ökar med ökande fukttillskott, beroende på konstruktionens utförande. Kondens Om temperaturen sänks tillräckligt mycket nås en temperatur där dimma uppstår i luften, som då håller 100 % RF. Denna temperatur kallas daggpunkten, d.v.s. all vattenånga kan ej bäras av luften. Kyls luften till en temperatur under daggpunkten kommer kondens, vattendroppar, att bildas. I byggnader är ofta det praktiska problemet att luften kommer i kontakt med en yta vilken har en temperatur lägre än luftens daggpunkt varvid kondens uppstår. Transportmekanismer för fukt i luft För att skador skall uppstå måste inomhusluften innehålla mer vattenånga än utomhusluften. Det finns två transportmekanismer som kan medföra sådana skador: Ångdiffusion, d.v.s. fuktvandring p.g.a. ånghaltskillnad över en konstruktion. Diffusionsskador är ovanliga i ytterväggar och tak uppkommer normalt endast om man monterat ett diffusionstätt material i den yttre, kalla delen av konstruktionen. Diffusionsskador är vanligare i betongplatta på mark, värmeisolerade källarväggar av trä samt i badrum mot ytterväggar. Ångtransport Diffusion transporterar dessutom långsamt relativt små mängder fukt. Diffusionsskador förhindras med en ångtät plastfolie på den varma sidan av konstruktionen. 46(47)

47 Konvektion, d.v.s. läckage av inomhusluft ut till en kallare del av konstruktionen. Om konvektion föreligger innebär det att fuktig luft relativt snabbt når kalla ytor ute i konstruktionen, vintertid bildas kondens. Detta förhindras genom att göra konstruktionen helt lufttät, t.ex. med plastfolie, eftersom även mindre luftläckage kan medföra skador. Lufttransport Konvektionsskador är den vanliga orsaken till fuktproblem på vindar eftersom den termiska stigkraften medför ett svagt övertryck uppe vid innertaket som medför att fuktig inomhusluft läcker upp på vinden. Skadorna visar sig som mögelpåväxt på undersidan av takets råspont och är ofta lätta att skilja från läckageskador. Kondens Fukt i material Fuktinnehållet i ett material anges ofta som fuktkvot eller relativ fuktighet. Fuktkvoten i ett material talar om hur mycket förångningsbart vatten det finns i materialet i förhållande till torrvikten. För alla material finns ett samband mellan fuktkvoten och relativa fuktigheten i materialet vilket kan utläsas ur sorptionskurvan för respektive material. Detta innebär att t.ex. en träbit som befinner sig i jämnvikt med luft med relativ fuktighet på 75 % får en fuktkvot på ca 17 %. Träbitens relativa fuktighet är då 75 %. Kritiskt fukttillstånd avseende risk för mikrobiell påväxt på trä är >17 % FK respektive >75 % RF. Kritiskt fukttillstånd för icke tryckimpregnerat trä med avseende på rötangrepp är >25 % FK respektive >95 % RF. Kritiskt fukttillstånd avseende risk för mikrobiell påväxt i mineralull uppges ej i litteraturen, men är sannolikt högre än för trä d.v.s. >85 % RF. 47(47)