KYLLAGER I BEFINTLIGT KYLNÄT
|
|
- Gerd Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning och Utveckling FOU 2003:102 KYLLAGER I BEFINTLIGT KYLNÄT Fredrik Setterwall, Professor (em) Fredrik Setterwall Konsult AB Benny Andersen, Göteborg Energi (EnergiAffärer InWest)
2 KYLLAGER I BEFINTLIGT KYLNÄT Fredrik Setterwall, Professor (em) Fredrik Setterwall Konsult AB Benny Andersen, Göteborg Energi (EnergiAffärer InWest) ISSN
3 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten Svensk Fjärrvärme AB
4 Innehållsförteckning Kyllager i befintligt kylnät...1 Innehållsförteckning...2 Figurer...2 Sammanfattning...3 Summary Bakgrund Sätt att producera kyla Värmedriven kylproduktion Plats för kylproduktion Lokalt producerad kyla Termisk energilagring Sensibel termisk energilagring Latent termisk energilagring Kylbehov Lastkurvor Fallstudie: Kvarteret Perukmakaren Beskrivning av kylnätet Kundunderlag Lastkurvor sommaren Möjligheter till lagring av kyla Beräkningar av ett möjligt lager Rekommendation för kylnät i kvarteret Perukmakaren Slutsatser Referenser Bilagor Karta över ledningsdragning för kylnätet vid Perukmakaren Kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial...23 Figurer Figur 1 Individuella luftkonditioneringsaggregat på ett hotell (Foto M. Rydstrand)...9 Figur 2 Lagringskapacitet kwh/m Figur 3 Kostnad för lager i kronor/kwh...12 Figur 4 Lastkurva från Chalmers Tekniska Universitet (Rydstrand 2002)...13 Figur 5 Lastkurva i tre svenska kommuner (I. Larsson 2002)...14 Figur 6 Uppskattad lastkurva i befintligt kylnät (effekt, kw, mot tiden på dygnet)...16 Figur 7 Temperaturfördelning utomhus ( o C mot tiden under dygnet)...17 Figur 8 Uppskattad lastkurva I befintligt kylnät (Effekt, kw, mot tiden under dygnet)...17 Figur 9 Temperaturfördelning utomhus ( o C mot tiden på dygnet)...18 Figur 10 Lagrets laddning Figur 11 Effektökning, kw, som funktion av lagerstorlek, kwh
5 Sammanfattning Möjligheterna har undersökts att, genom termisk energilagring som ett sätt att utjämna belastningen i ett kylnät, kunna knyta fler kunder till ett befintligt kylnät utan att öka produktionskapaciteten. En fallstudie har gjorts för ett nät i centrala Göteborg i kvarteret Perukmakaren. Produktionskapaciteten i nätet är i dag 4,2 MW men skall utökas senast 2005 till 5,3 MW. Det finns ett kundunderlag för ytterligare 1 MW utöver den redan planerade kapacitetsökningen. En jämförelse beträffande energidensitet och kostnader för olika typer av korttidslager har utförts. Lagertyperna är vattenlager, islager, PCMlager och PCMslurry. Volymmässigt är PCMslurryn mest fördelaktig men kostnaden för denna typ av lager är hög. En fördel med slurry är att den kan pumpas och därmed leverera hög effekt samtidigt som energidensiteten är hög. Lastkurvor för nätet vid Perukmakaren indikerar att en ökning av kapaciteten är möjlig trots att vissa dagar lastkurvan är mycket flack. Att lastkurvan är flack beror på det extrema klimatet under sommaren 2002 med höga nattemperaturer jämfört med dagstemperaturen. Kylningen i kommersiella lokaler tycks vara hög även på natten när lokalerna inte används. Troligen styrs kylningen endast av utomhustemperaturen och inte av tiden på dygnet. En anpassning av kylningen av kommersiella lokaler också till tiden på dygnet skulle göra lagring till en mer attraktivt lösning. I närheten av kylcentralen Perukmakaren finns inget fysiskt utrymme för termiska energilager att finna på ekonomiskt möjliga villkor. Ett alternativ är att genom att använda PCMslurry få lagringsutrymme i rörsystemet. Volymen på det befintliga rörsystemet är c:a 40 m 3. I denna volym kan man lagra upp till kwh vilket skulle kunna ge utrymme för nya kunder med ett effektbehov av upp till 900 kw. Kostnaden för en sådan lösning skulle bli c:a 1,5 Mkr. 3
6 Summary The possibility has been investigated to, by utilizing thermal energy storage as a mean to equalize the load in a cooling net, increase the number of customers without increasing the production capacity. A cooling net in the centre of Gothenburg, Perukmakaren, has been used as a case study. The maximal cooling capacity is 4.2 MW which will be increased to 5.3 MW by introduction of an absorption chiller in the year There exist customers in the area with the need of 1 MW cooling power above the already decided increased capacity. Comparison with respect to energy density and cost for different types of short term thermal energy storage has been performed. The different technologies in the comparison are stratified water tanks, ice storage, PCM storage and PCM slurries. The energy density is highest and thus volume needed is lowest for PCM slurries. The cost however is high. An advantage with the PCM slurry is that it is possible to pump the slurry and thus achieve a high cooling power. The load curves from Perukmakaren indicate the possibility to increase the power although the curves for some days are very flat. This flatness is due to the unusual climate during the summer year 2002 with high night temperatures compared to the temperature during the day. It seems as if the cooling in the commercial buildings is high even in the nights when they are not in use. The reason could be that the cooling is dependant only on outdoor temperature and not on the time of the day. Adjustment of the cooling to the actual need would make thermal energy storage an attractive option. We have not succeeded to find any physical room for thermal energy storage facilities to a feasible cost. The only option is to use the existing pipelines for storage, by introducing a PCM-slurry into the pipes. The volume of the pipes is 40 m 3. It is possible to store kwh in this volume enabling an increase of the maximal power with 900 kw. The cost of this will be in the order of 1.5 Mkr. 4
7 1. Bakgrund Behovet av komfortkyla ökar snabbt. En anledning är att byggnader isolerats för att spara energi för uppvärmning. Med ett ökat antal värmealstrande apparater inne i byggnaden kommer temperaturen att stiga och behovet av luftkonditionering att öka. Andra skäl kan vara ökade krav från de som arbetar eller befinner sig i byggnaden. Kylbehov finns i dag i Sverige främst i kontor, laboratorier, sjukhus och kommersiella lokaler såsom gallerior eller andra köpcentra. Följer Sverige trenden från andra länder kommer också efterfrågan på komfortkyla att öka från privata kunder. Behovet av kyla varierar över tiden både på lång sikt mellan vinter och sommar och på kort sikt mellan natt och dag. Framställning av kyla sker med högre effektivitet om produktionen sker kontinuerligt. Genom att lagra den producerade kylan får man lägre energiförbrukning för produktion samtidigt som det möjliggör ett högre effektuttag. Därigenom kan fler kunder knytas till en befintlig produktionsanläggning. Detta arbete skall belysa möjligheter och problem med termisk energilagring av kyla i ett befintligt kylnät. En fallstudie på ett mindre lokalt kylnät i Göteborg ligger till grund för slutsatserna av arbetet. De synpunkter som kommer fram kan i många fall också användas vid planering av nya kylnät. 5
8 2. Sätt att producera kyla Sättet att producera kyla varierar mellan olika ställen beroende på lokala förutsättningar. 2.1 Frikyla Frikyla finns att tillgå under stora delar av året och på sina håll under hela året. Stockholms centrala delar försörjs med kyla från ett djuphål i Värtan med en temperatur på vattnet med lite årsvariation. Västerås kommun tar kallt vatten från Mälaren och använder det som kylvatten till sin absorptionskylmaskin för därigenom hålla en hög effektivitet på maskinen. Sundsvall har ett lager av snö som samlas in under vintern och tillfredställer kylbehovet hos ett sjukhus under den varma delen av året. 2.2 Elektriskt driven kylproduktion Värmepumpar och kylmaskiner fungerar i princip på samma sätt. Energi tillförs förångaren vid låg temperatur. Det förångade köldmediet komprimeras i en kompressor och köldmedelsångan kondenserar i kondensorn. På grund av det höjda trycket är kondenseringstemperaturen högre än temperaturen i förångaren. Arbetar maskinen som en värmepump tas energin från kondensorn till vara för uppvärmningsändamål. Arbetar den som en kylmaskin är temperaturen i kondensorn i allmänhet så låg att man inte har någon nytta av denna energi. Den måste då kylas bort på annat sätt och kylmaskinen kräver därför en värmeväxlare för kylning antingen med luft eller med vatten. När en värmepump inte används för uppvärmning kan den användas som kylmaskin i stället. Den behöver då kompletteras med en kylanordning till kondensorn. 2.3 Värmedriven kylproduktion Genom sorption av ett köldmedium på en fast sorbent kan luft fås torr och varm. Genom kylning av den varma luften, t.ex. genom värmeväxling med ventilationsluften från byggnaden och därefter återfuktning av luften fås en tilluft till byggnaden som är, både i fråga om temperatur och om luftfuktighet, lämplig för arbetsklimatet. Absorptionskylmaskiner drivs med värme och lämpar sig väl till kylproduktion där det finns tillgång till billig spillvärme vanligtvis från avfallsförbränning eller spillvärme från industrier. Inte heller en absorptionskylmaskin skiljer sig i princip från en absorptionsvärmepump. I absorptionskylmaskinen är kompressorn ersatt med en absorbator, en lösningsmedelspump och en generator. Det förångade köldmediet absorberas i en saltlösning i absorbatorn. Den utspädda saltlösningen pumpas till generatorn där värmeenergi tillförs. Köldmediet avdunstar från saltlösningen som åter blir koncentrerad och kan återföras till absorbatorn för förnyad absorption. Köldmedieångorna kondenserar i en kondensor. På grund av den lägre köldfaktorn (definierad som producerad kylenergi delat med tillförd drivenergi) i en absorptionsmaskin jämfört med en kompressionsmaskin kommer behovet av att kyla efter kondensorn att vara väsentligt högre. Kyltorn är därför vanligt förekommande i de fall det inte finns tillgång till kylvatten från sjöar eller vattendrag. Termokemisk ackumulator, TCA, är ett nytt alternativ för individuellt anpassad kylproduktion. Tekniken skiljer sig från absorptionstekniken genom att koncentrationen i generatorn hålls så hög att saltet kristalliserar. Därigenom ges möjlighet till lagring av drivenergin. Detta gör maskinen speciellt lämplig för solproducerad kyla eller för tillämpningar där drivkällan är 6
9 intermittent. Tekniken ger också möjlighet att utnyttja den kallare nattemperaturen för kylning och därigenom hålla en hög effektivitet på kylprocessen. 7
10 3. Plats för kylproduktion 3.1 Lokalt producerad kyla Individuella kylaggregat är en vanlig syn på många håll, speciellt i de varmare delarna av världen. Oftast är dessa aggregat kompressordrivna. Fördelen med dessa är individuell anpassning av temperaturer och flöden medan nackdelen ligger i låg effektivitet och därmed hög energiförbrukning. Vidare är det estetiska intrycket mindre fördelaktigt eftersom varje aggregat är försett med en utomhusplacerad luftkylare. Användning av akviferlager för lagring av kyla och värme från värmepumpar förekommer för lokal kylproduktion om de geologiska förutsättningarna finns för detta. Ytterligare en förutsättning är att lagen inte lägger hinder i vägen. Möjlig påverkan på grundvattnet har medfört att det i vissa länder inte är tillåtet med denna typ av lagring. En lokalt producerad kyla med kylmaskiner har lägre effektivitet än centralt producerad kyla, eftersom den värme som samtidigt bildas inte kan tas tillvara, internt i en enskild byggnad, på samma sätt som när värmen kan avsättas i ett stort fjärrvärmenät. 8
11 Figur 1 Individuella luftkonditioneringsaggregat på ett hotell (Foto M. Rydstrand) Figure 1 Individual air conditioning units at a hotel (Photo M. Rydstrand) 3.2 Decentraliserad kylproduktion Kylaggregat, oftast kompressordrivna, gemensamt för flera lägenheter eller kontorslokaler i samma hus är ett mer effektivt alternativ samtidigt som luftkylaren kan göras mindre iögonfallande. Kylöar med produktion av kyla för ett mindre område med ett rörnät för distribution av köldbärare, oftast vatten, är ett sätt att producera och distribuera kyla. Såväl eldriven som värmedriven produktion förekommer. 9
12 3.3 Centralt producerad kyla Sådan innebär att kyla produceras centralt för ett större område och distribueras med en köldbärare i större rörledningar. 10
13 4. Termisk energilagring 4.1 Sensibel termisk energilagring Sensibel lagring av energi innebär att värmekapaciteten vid en temperaturändring utnyttjas för lagring av energi. Eftersom vid kyltillämpningar skillnaden mellan framlednings- och returtemperatur är relativt liten (8 10 o C) krävs stora volymer för att lagra kyla. Användes vatten som lagringsmedium är lagringskapaciteten omkring 9 kwh/m 3. För lagring av stora energimängder används ofta underjordiska lager. Är de geologiska förutsättningarna goda kan lagringen ske i ett akviferlager, dvs. lagring i vatten under mark. I andra fall kan lagring i berg vara aktuellt, borrhålslager. Nackdelen med underjordslagring är svårigheten att ta ut en hög effekt. För ett borrhålslager ligger effekten på W/m borrhål. För lägre krav på lagringskapacitet utgör en vattentank ett alternativ. Fördelen med att använda vatten som lagringsmedium samtidigt som vatten utgör köldbärare är att den uttagna effekten från lagret är hög. Effekten beror inte på värmetransport mellan två medier, utan begränsas av hur snabbt det är möjligt att tömma tanken. 4.2 Latent termisk energilagring Ett annat sätt för termisk energilagring är att utnyttja det latenta värmet för fasövergång mellan fast och flytande material. Ett exempel på detta är islager. Lagringskapaciteten är stor, c:a 70 kwh/m 3 räknat på isen. Eftersom isen inte kan uppta hela volymen måste detta värde reduceras till c:a hälften dvs kwh/m 3. En nackdel är att ett islager måste laddas med köldbärartemperaturer under noll grader. Detta medför en reducerad verkningsgrad på kylmaskinen. Beräkningar visar (Hayashi et al, 2000) att energiförbrukningen minskar med 38% om kylmaskinen levererar 5 o C i stället för 0 o C köldbärare. Fasändringsmaterial (PCMs) såsom eutektiska saltblandningar, salthydrater eller paraffiner har ett fasomvandlingsvärme på kwh/m 3 för salter och (på grund av den lägre densiteten) kwh/m 3 för vaxer. Värdet på lagringskapaciteten uppgår till drygt hälften av detta värde eftersom lagret också måste ha plats för köldbäraren. Salter har nackdelen att det kan krävas en lägre temperatur än smältpunkten för att ladda lagret, s.k. underkylning. Genom olika tillsatser till saltet kan underkylningen minimeras. Vidare kan, speciellt för salthydrater, en fasseparation ske. Detta beror på att salthydratet kan ha många former, olika antal kristallvetten, beroende på temperaturen. När saltet kristalliserar kan en annan form bildas än den önskade. Denna form faller då till botten av lagringstanken och kan därför inte ombildas den önskade formen. Också detta fenomen kan minimeras med hjälp av tillsatser. Både salter och vaxer har nackdelen att effektuttaget är beroende av värmetransporthastigheten mellan köldbäraren och lagringsmaterialet. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial för energilagring. 11
14 En slurry av is eller PCM uppvisar en hög lagringskapacitet samtidigt som effektuttaget kan hållas högt eftersom köldbärare och lagringsmedium är desamma. En pilotanläggning i Japan använder ett tertiärt ammoniumsalt som med vatten bildar ett chlatrat som är pumpbar. (Hayashi et al, 2000) Lagringskapaciteten kan uppgå till 60 kwh/m 3, dvs. ungefär lika mycket som för salter. Detta höga värde är förmånligt eftersom hela volymen kan utnyttjas i motsats till ett saltlager där utrymme måste finnas för köldbäraren att ta upp eller avge energi till lagret. I figur 2 visas lagringskapaciteten i kwh/m 3 för olika typer av lagringsmedium (vatten, is fasändringsmaterial i form av salt och i form av paraffin samt en uppslamning av fasändringsmaterial i vatten). I figur 3 visas kostnaderna i svenska kronor /kwh lagrad energi i lagret för samma material Water Ice PCM salt PCM paraffin PCM slurry Figur 2 Lagringskapacitet kwh/m 3 Figure 2 Storage capacity kwh/m Vattenlager Islager PCMlager salt PCMlager paraffin PCMslurry Figur 3 Kostnad för lager i kronor/kwh Figure 3 Cost of storage SEK/kWh 12
15 5. Kylbehov 5.1 Lastkurvor Formen på lastkurvan, dvs. kyllastens variation med tiden, är av stor betydelse för dimensionering av ett lager. En typlastkurva, representerad nedan i figur 4 hämtad från Chalmers Tekniska Universitet, innebär en hög baslast med överlagrade slumpvisa variationer. Medellasten är ca 2/3 av topplasten. Om nu kyla kontinuerligt produceras med maximal effekt och överskottet lagras i ett termiskt energilager skulle man alltså kunna ta ut 50 % mer kyla. Under förutsättning att värmetransporten kan göras tillräckligt snabb kan man använda detta till att kraftigt öka toppeffekten. Med den slumpvisa variation av kylbehovet som visas i figur 4 nedan kan lagret göras relativt litet eftersom laddning och urladdning av lagret kan ske flera gånger under ett dygn. 3,50 Typkurva 2 Mätdata från 15/6-21/7 3,00 MWh kyla / h 2,50 2,00 1,50 1,00 Kylbehov Medel AKM 0,50 0, Klockslag Figur 4 Lastkurva från Chalmers Tekniska Universitet (Rydstrand 2002) Figure 4 Load curve from Chalmers Technical University (Rydstrand 2002) En annan typlastkurva representeras av lastkurvan från tre svenska kommuner i figur 5. Också i detta fall är medeleffekten ca 2/3 av toppeffekten men topplasten förekommer koncentrerat till tiden mellan 12 och 18. Också i detta fall kan man genom lagring av kyla vid låglast öka uttaget av kyla med 50 %. Eftersom laddning av lagret sker i huvudsak under natten och urladdning under dagen, dvs. en laddning och en urladdning per dygn, behövs ett större lager i detta fall jämfört med en lastkurva med slumpvis variation av kylbehovet. 13
16 Kyllast (%) Stad X Stad Y Stad Z Tid Figur 5 Lastkurva i tre svenska kommuner (I. Larsson 2002) Figure 5 Load curve in three Swedish communities ( I. Larsson 2002) 14
17 6. Fallstudie: Kvarteret Perukmakaren 6.1 Beskrivning av kylnätet I kvarteret Perukmakaren hyr Göteborg Energi av AP Fastigheter plats i ett parkeringsgarage. I detta utrymme finns begränsad plats för kylmaskiner. För tillfället finns två kompressormaskiner vardera med en effekt av kw. Under en andra utbyggnadsetapp (klar år 2005) planeras installation av en absorptionskylmaskin driven med fjärrvärme. Kapaciteten på denna beräknas till kw. Totala kapaciteten efter utbyggnad kommer således att uppgå till 5,3 MW. Något ytterligare utrymme finns därefter inte tillgängligt i parkeringsgaraget. Bilaga 1 visar ledningsnätet från kylcentralen (KC) till de olika kunderna. Sammanlagt är ledningsnätet knappt 700 meter långt. Dimensionen på rören varierar från 400 mm till 110 mm diameter beroende på hur långt ut i kylnätet röret befinner sig. I detta kylnät är det möjligt att leverera drygt 4,7 MW kyleffekt. Ytterligare 2 MW kyleffekt kan levereras lokalt inom den byggnad i vilken kylproduktionen äger rum. 6.2 Kundunderlag I dag levereras kyla till en galleria och till ett flertal kontorshus. Den kontrakterade effekten uppgår till 4,4 MW och kommer efter utbyggnaden år 2005 att uppgå till 5,5 MW. Den kontrakterade effekten överstiger den effekt som är möjlig att producera med befintliga kylmaskiner. Detta är möjligt genom att alla kunder inte förväntas ha maximalt kylbehov vid samma tidpunkt. Ytterligare kundunderlag finns i närområdet för en sammanlagd effekt på 1 MW. Eftersom det inte är möjligt att hitta plats för fler kylmaskiner kan detta ökade effektbehov tillfredsställas endast om det är möjligt att införa termisk energilagring för att vid effekttoppar ladda ur lagret och därigenom tillfredsställa det högre effektbehovet. Vid låglast skulle då kylmaskinerna köras på hög effekt och ladda lagret med kyla. Vinsten skulle vara dels att man kan ta ut mer effekt än vad maskinerna kan leverera samtidigt som maskinerna kan köras med högre effektivitet. 6.3 Lastkurvor sommaren 2002 Någon lastkurva för det befintliga kylnätet i Perukmakaren finns inte tillgängligt. Elförbrukningens variation över dygnet finns däremot redovisad. Då effektiviteten för en kylmaskin är beroende av dellastegenskaper kan inte någon exakt lastkurva tas fram från dessa data. Genom ett antagande att kyllasten är proportionell mot elförbrukningen kommer kylbehovet vid låga laster att överskattas. Detta innebär att mer energi finns tillgängligt för lagring än vad som kan komma fram från en lastkurva framtagen från elförbrukningen. I figurerna 6 och 8 återfinns den uppskattade lastkurvan för systemet. Uppskattningen har gjorts så att den högsta elförbrukningen den studerade dagen anats motsvara full last, dvs 4,2 MW. Kyllasten vid dellast har sedan ansetts proportionell mot elförbrukningen. Två dagar har studerats, (figur 6) och (figur 8). Anledningen till detta val är att elförbrukningen varit som högst under en period just dessa dagar. (Elförbrukningen har visserligen varit högre den 19 augusti men tydligen har kylsystemet varit ur drift tiden just före denna höga förbrukning. Elförbrukningen har varit nära noll under tiden kvällen den 16 augusti till klockan 12 den 19 augusti. För dimensionering av lagret har dock elförbrukningen 15
18 den 19 augusti legat till grund för uppskattning av effektbehovet.) Augustidagen uppvisar en väsentligt högre förbrukning än dagen i juni. Detta beror på att mellan de båda observationstillfällena har flera kunder kopplats till kylnätet. Kurvan för juni liknar den för tre kommuner enligt figur 5 men skiljer sig ifrån denna genom att lasten under natten är lägre i Perukmakaren än i de tre kommunerna. Den lägsta lasten är endast ca 25% av fullast. Medelvärdet över dygnet är också något lägre än för de tre kommunerna. Medellasten motsvarar ca 2,6 MW dvs 62% i stället för 67% som i kommunfallet. Augustikurvan däremot visar en ganska jämn belastning utan några stora variationer. Lägsta belastning utgör ca 75% av toppeffekt medan medelvärdet över dygnet ligger så högt som 90% av toppeffekten. Det är i detta fall svårt att öka effektuttaget i önskad omfattning genom att lagra energi under ett dygn. Det är därför nödvändigt att titta på flera dygn i följd för att avgöra möjligheterna att öka effekten. För att försöka finna orsaken till de olikheter som finns mellan de båda lastkurvorna har utetemperaturens variation över dygnet återgivits i figurerna 7 respektive 9 för de båda studerade dagarna. Något samband mellan hög temperatur och högt kylbehov kan man inte se. Inte heller är temperaturen jämnare över dygnet under augusti jämfört med juni. Däremot är i augusti nattemperaturen högre än motsvarande tid i juni. Orsaken till olikheterna i lastkurvor ligger alltså inte i temperaturens variation. Sannolikt är det kundernas olika beteenden som återspeglas i de olika kurvorna. I augusti har ju fler kunder kopplats in sannolikt med ett annat förbrukningsmönster , , , , , , , ,00 500, Figur 6 Uppskattad lastkurva i befintligt kylnät (effekt, kw, mot tiden på dygnet) Figure 6 Estimated load curve in existing cooling net (power, kw, versus time) 16
19 Figur 7 Temperaturfördelning utomhus ( o C mot tiden under dygnet) Figure 7 Temperature distribution out door ( o C versus time) 4 500, , , , , , , ,00 500, Figur 8 Uppskattad lastkurva I befintligt kylnät (Effekt, kw, mot tiden under dygnet) Figure 8 Estimated load curve in existing cooling net (Power, kw, versus time) 17
20 21 20, , , , Figur 9 Temperaturfördelning utomhus ( o C mot tiden på dygnet) Figure 9 Temperature distribution out door ( o C versus time) 6.4 Möjligheter till lagring av kyla Olika placeringar av ett lager har undersökts. Alternativ 1 och 2 hade anvisats som potentiella placeringar av ett energilager. 1. I källaren på Wallenstams fastighet (inom kvarteret VALLGRAVEN) 20:18. Detta utrymme visade sig vara ett kryputrymme med en takhöjd på ca 130 cm. De utrymmen som ställts i utsikt för placering av ett lager visade sig vara upptagna för andra ändamål. 2. Parkeringsutrymme och intransport till Gillblads butiken vid Kyrkogatan 21. Denna plats bedömdes vara mer ett affärsläge än ett utrymme för kyllager. Detta innebär att det ekonomiska incitamentet att begagna detta som en plats för ett termiskt energilager inte fanns. Möjligt utrymme för ett lager var ca 50 m3. Takhöjd i utrymmet är ca m. 3. En möjlighet är att placera ett lager i den närbelägna kanalen. Hur lagret skulle utformas eller vilka konsekvenser ett lager skulle få för utnyttjande av kanalen eller för dess flora och fauna har inte undersökts. 4. Placering vid domkyrkan i marken utmed Korsgatan Vi fick inte röra denna mark eftersom det är en begravningsplats för döda Det har därför visat sig att det inte finns något fysiskt utrymme i kylnätet Perukmakaren eller i dess närhet. Det som återstår är att använda det befintliga rörsystemet för lagring av termisk energi. Volymen av rörsystemet är c:a 40 m Beräkningar av ett möjligt lager Målet är att undersöka om man genom termisk energilagring kan tillgodose kylbehovet hos ytterliggare kunder som har ett maximalt effektbehov som överstiger produktionskapaciteten med 1 MW, dvs. att maximala effektuttaget är 5,2 MW medan installerad kapacitet är 4,2 MW. En hypotetisk lastkurva har därför tagits fram för det tänkta systemet. Detta har skett genom antagandet att kyleffekten är proportionell mot den uppmätta elförbrukningen. Vidare har den högst uppmätta elförbrukningen, 169 kwh/h, ansetts motsvara de installerade maski- 18
21 nernas maximala effekt, 4,2 MW. Denna höga elförbrukning har uppmätts den 19 augusti mellan klockan 1200 och Den lastkurva som framkommit på detta sätt antas motsvara det nuvarande kundunderlagets kylbehov. För att få fram kylbehovet för ett tillskott av kunder med ett maximalt behov av ytterligare 1 MW har denna lastkurva multiplicerats med 5,2/4,2, dvs. 1,24. Beräkningarna har sedan gått till på följande sätt: 1. En lagerstorlek i kilowattimmar har uppskattats 2. Den 1 augusti kl har lagret ansetts fulladdat 3. Under tiden till har tillförts 4200 kwh genom produktion av kyla i de två kylmaskinerna 4. Under samma tid har förbrukats det antal kilowattimmar som motsvarar den ur elförbrukningen beräknade åtgången multiplicerat med effektfaktorn (1,24) 5. Lagret innehåller kl det ursprungliga antalet kilowattimmar ökat med 4200 och minskat med den beräknade förbrukningen enligt punkt 4 6. Om beräkningarna visar högre energiinnehåll än den uppskattade storleken enligt punkt 1 sätts lagerinnehållet till detta värde. 7. Beräkningarna upprepas för samtliga timmar under månaden augusti. 8. Om lagret vid någon tidpunkt innehåller ett negativt antal kilowattimmar ökas lagerstorleken enligt punkt 1 och beräkningarna upprepas. Om lagret aldrig innehåller 0 (noll) kilowattimmar minskas lagrets storlek enligt punkt 1 och beräkningarna upprepas. På detta sätt har storleken av ett lager för att tillgodose det ökade effektbehovet beräknats till kwh. Figur 10 visar hur laddningen av lagret varierar över dygnet den dag då lagret vid någon tidpunkt är helt tömt, dvs den dag som har varit dimensionerande för storleken på lagret. Noteras bör att lagret beräknas vara fulladdat bara någon timme efter midnatt. Lagrets laddning kwh Laddning kwh Tidpunkt Figur 10 Lagrets laddning Figure 10 The charge of the storage Eftersom det fysiska utrymmet för ett termiskt energilager är begränsat har beräkningar också utförts för att se hur stor maximal effektökning man kan åstadkomma med ett mindre lager. Dessa beräkningar har skett på samma sätt som ovan beskrivits. Effektfaktorn i punkt 4 har 19
22 valts lägre. Resultatet av dessa beräkningar framgår av figur 11 där maximal effektökning (kw) redovisas som funktion av lagerstorleken (kwh) Effektökning kw Lagerstorlek kwh Figur 11 Effektökning, kw, som funktion av lagerstorlek, kwh Figure 11 Increase of power, kw, as a function of storage capacity, kwh 6.6 Rekommendation för kylnät i kvarteret Perukmakaren För att kunna öka den levererade effekten i kylnätet i kvarteret Perukmakaren med en 1 MW krävs ett termiskt energilager med en lagringskapacitet på kwh. Olika lagringstekniker ger olika lagringstäthet. Ett vattenlager med en lagringskapacitet av denna storleksordning skulle kräva en volym av 350 m 3. Olika statiska lager med fasändringsmaterial såsom salthydrater eller vaxer kräver en volym av 75 respektive 120 m 3. En pumpbar PCM-slurry skulle kräva ett utrymme av 50 m 3. Inga fysiska utrymmen av denna storleksordning finns att tillgå i närheten av kylcentralen eller av kylkunderna i nätet. Det enda utrymme som finns att tillgå är själva rörsystemet. Detta skulle i så fall fyllas med chlatrat från det japanska företaget NKK. Rörsystemets volym är 40 m3. Nätets volym skulle därför räcka till att höja effekten i kylnätet med 900 kw, dvs något mindre än vad som krävs för det nya kundunderlaget. Den extra volym som behövs för att komma till den önskade effektökningen är 10 m 3. En del av detta utrymme kommer att finnas i de rörledningar som krävs för att ansluta nya kunder. Troligen krävs därutöver en tank på några kubikmeter. Det torde inte vara omöjligt att hitta utrymme för ett så litet lager. Storleken av ett lager med olika lagringsteknik samt uppskattad investeringskostnad för ett sådant lager återges i nedanstående tabell Volym m 3 Investeringskostnad kkr Vattenlager Islager PCMlager, salt PCMlager paraffin PCMslurry
23 7. Slutsatser Termisk energilagring är ett sätt att öka effekten av ett befintligt kylnät. Genom att den kylenergi som inte för tillfället används, lagras i ett termiskt energilager kan effektuttaget vid topplast ökas. Investeringskostnaden för att med kylmaskiner öka effekten uppgår till kronor/kw beroende på teknik och vilka möjligheter det finns för kylning av kondensorn i maskinen. Genom att kylmaskinen kan gå på fullast under längre tid minskar också driftkostnaden för att framställa kyla eftersom verkningsgraden på en kylmaskin i allmänhet minskar vid dellast. Olika lagringsmedier och lagringstekniker ställer varierande krav på utrymme. Ett vattenlager kan lagra knappt 10 kwh/m 3 för en kyltillämpning medan de bästa fasändringsmaterialen medger en lagringskapacitet på upp till 60 kwh/m 3. Investeringskostnaderna varierar dock vilket medför att ett vattenlager trots den lägre lagringskapaciteten ofta är att föredra. I befintliga kylnät är det ofta svårt att hitta utrymme för ett termiskt energilager. Detta gäller speciellt för kylnät placerade i ett tättbebyggt samhälle. Befintliga utrymmen har ett kommersiellt värde som affärslokal, parkeringsutrymme eller dylikt. I sådana fall kan ett dyrare alternativ vara lönsamt. I de fall när inget ekonomiskt alternativ för fysisk plats för ett termiskt energilager finns att tillgå kan uppslamningar av fasändringsmaterial i det befintliga rörsystemet öka den lagringskapacitet som vattnet i rörsystemet utgör 21
24 8. Referenser K.Hayashi, S.Takao, H. Ogoshi, S. Matsumoto : Research and Development of High-Density Cold Latent Heat Medium Transportation Technology. Annex 10 5th Workshop Tsu Japan avdelningar/ts/annex10/ Ingvar Larsson: Dygnslagring av Kyla. Presentation vid Fjärrvärmeföreningens temadag fjärrkyla Rydstrand C.M., Martin V., Setterwall F. Feasibility study of phase change storage for improving the cooling capacity of absorption chiller systems. Annex 17 2 nd Workshop, Ljubliana, Slovenia
25 9. Bilagor 9.1 Karta över ledningsdragning för kylnätet vid Perukmakaren 9.2 Kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial 23
26 Bilaga 1 AP Fastigheter ledningsdragning Nygatan L:a Drottningg Stora L:a Kungsg Bilaga 1 Fontänbron Fredsgatan Östra Hamngatan Östra Larmgatan Harry Hjörnes Plats B /2 19 A - B kw 355 G - C kw 250 Korsgatan Kungsgatan 4: A :2 2:3 2:4 54A-60 5: Gamla Riksbanken 170 kw 19: : :2 19: : : Handelsbanken : Kungsgatan : kw :9 12: Perukmakaren L:a Nyg 42 F 19:3 15: :4 20:18 15: Östra Hamng 33 19:5 19:6 19:17 serv ga: :19 H 20: kw 15: :7 53 B ga:9 108 kw 21:6 20:6 55 D 19:18 21:20 19:9 20:8 G 212 ga:7 kw 21:9 20:9 21: Arkaden 1231 kw kw : :9 8:1 21 8:14 A 8:20 Centrumhuset 7:5 12:1 12: kw Kompassen 1252 kw 8:18 C 9:13 5:2 12:10 4:1 701:37 KC 3:1 2:1 3:7 3:2 2:9 1:13 2:8 2:7 3: :4 Sträcka Meter Effekt Dim 1 PE 3 d-m Dy 4:2 KC - A kw 400 B - D kw 315 D - G 4: kw 250 4:7 G - ÖH kw 125 ÖH 6 4: kw 125 KU B - F kw 110
27 Bilaga 2 Kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial o o PCM name type Tmelt H C H density C o density C Source o C kj/kg kj/l kg/l kg/l E ,45 EPS Ltd RUBITHERM RT 100 latent heat paraffin / , , RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 90 latent heat paraffin / , , RUBITHERM GmbH E ,55 EPS Ltd TH89 Salthydrate ,54 TEAP RUBITHERM PX 80 latent heat powder / ,64 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM GR 80 latent heat granulate / ,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM FB 80 latent heat fibre board / ,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 80 latent heat paraffin / , , RUBITHERM GmbH Salzhydrat/Salz PCM72 Eutektikum Merck KGaA ClimSel C ,7 Climator RUBITHERM RT 65 latent heat paraffin / , ,79 70 RUBITHERM GmbH ClimSel C / ,46 Climator E ,28 EPS Ltd TH58 Salthydrate ,29 TEAP STL55 (Sodiumacetatetrihydrat e) Salthydrate ,29 Mitsubishi Chemical??? (Mitsubishi license) Salthydrate ,29 Cristopia RUBITHERM FB 54 latent heat fibre board / ,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 54 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH
28 RUBITHERM PX 52 latent heat powder / ,64 RUBITHERM GmbH STL52 (Sodiumacetatetrihydrat e) Salthydrate ,3 Mitsubishi Chemical E ,67 EPS Ltd ClimSel C / ,36 Climator STL47 (Sodiumacetatetrihydrat e eut.) Salthydrate ,34 Mitsubishi Chemical??? (Mitsubishi license) Salthydrate ,34 Cristopia RUBITHERM RT 42 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM GR 41 latent heat granulate / ,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM FB 41 latent heat fibre board / ,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 41 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM PX 41 latent heat powder / ,64 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 36 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 35 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH ClimSel C 32 Salthydrate / ,45 Climator E ,46 EPS Ltd RUBITHERM RT 32 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH E ,3 EPS Ltd TH29 Salthydrate ,54 TEAP RUBITHERM RT 27 latent heat paraffin / , ,75 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM GR 27 latent heat granulate / ,75 15 RUBITHERM GmbH
29 RUBITHERM PX 27 latent heat powder / ,64 15 RUBITHERM GmbH A ,79 EPS Ltd S27 Salthydrate ,47 Cristopia STL27 (Calciumchloride hexahydrate) Salthydrate ,09 Mitsubishi Chemical RUBITHERM RT 26 latent heat paraffin / , ,76 70 RUBITHERM GmbH ClimSel C 24 Salthydrate / ,48 Climator A ,775 EPS Ltd RUBITHERM RT 20 latent heat paraffin / , ,75 70 RUBITHERM GmbH E ,48 EPS Ltd 20 TEAP ClimSel C Climator E ,78 EPS Ltd??? (Mitsubishi license) Cristopia E ,52 EPS Ltd??? (Mitsubishi license) Cristopia RUBITHERM RT 6 latent heat paraffin / , ,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH E ,47 EPS Ltd A ,77 EPS Ltd RUBITHERM RT 5 latent heat paraffin / , ,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH E ,54 EPS Ltd ClimSel C / ,42 Climator TH TEAP RUBITHERM RT -2 latent heat paraffin / , ,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH A ,766 EPS Ltd TH TEAP RUBITHERM RT -7 latent heat paraffin / , ,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH
30 SN03 Saltsolution ,01 Cristopia STL-3 (sodiumcarbonate sol) Saltsolution ,01 Mitsubishi Chemical TH TEAP SN06 Saltsolution ,07 Cristopia STL-6 (potasiumhydrogencarbo nate sol) Saltsolution ,07 Mitsubishi Chemical TH TEAP SN10 Saltsolution ,11 Cristopia STLN10 (Pottasiumchloride solution) Saltsolution ,05 Mitsubishi Chemical SN12 Saltsolution ,06 Cristopia SN15 Saltsolution ,02 Cristopia STL-16 (ammoniumchloride solution) Saltsolution Mitsubishi Chemical TH TEAP SN18 Saltsolution ,21 Cristopia STL-21 (sodiumchloride solution) Saltsolution ,12 Mitsubishi Chemical SN21 Saltsolution ,12 Cristopia TH TEAP SN26 Saltsolution ,21 Cristopia SN29 Saltsolution ,15 Cristopia TH TEAP SN33 Saltsolution ,24 Cristopia
31 Rapportförteckning Samtliga rapporter kan beställas hos Svensk Fjärrvärmes Förlagsservice. Telefon: , Telefax: , Nr Titel Författare Publicerad FORSKNING OCH UTVECKLING RAPPORTER 1 Inventering av skador på befintliga skarvar med CFC-blåsta respektive CFC-fria fogskum Hans Torstensson 2 Tryckväxlare Status hösten 1995 Bror-Arne Gustafson Lena Olsson 3 Bevakning av internationell fjärrvärmeforskning Sture Andersson Gunnar Nilsson maj-96 maj-96 maj-96 4 Epoxirelining av fjärrvärmerör Jarl Nilsson sep-96 5 Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler (abonnentcentraler) 6 Auktorisation av montörer för montage av skarvhylsor och isolering Former och utvärdering Lena Råberger Håkan Walletun Lars-Åke Cronholm 7 Direkt markförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Jan Molin Gunnar Bergström 8 Medierör av plast i fjärrvärmesystem Håkan Walletun Heimo Zinko 9 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i kulvertisolering av polyuretanskum Lars-Åke Cronholm Hans Torstensson okt-96 okt-96 dec-96 dec-96 dec Dynamiska värmelaster från fiktiva värmebehov Sven Werner mars Torkning av tvätt i fastighetstvättstugor med fjärrvärme H. Andersson J. Ahlgren 12 Omgivningsförhållandenas betydelse vid val av strategi för Sture Andersson ombyggnad och underhåll av fjärrvärmenät. Insamlingsfasen Jan Molin Carmen Pletikos 13 Svensk statlig fjärrvärmeforskning Mikael Henriksson Sven Werner maj-99 dec-97 dec Korrosionsrisker vid användning av stål- och plaströr i fjärrvärmesystem en litteraturstudie 15 Värme- och masstransport i mantelrör till ledningar för fjärrkyla och fjärrvärme 16 Utvärdering av fuktinträngning och gasdiffusion hos gamla kulvertrör Hisings-Backa Peeter Tarkpea Daniel Eriksson Bengt Sundén Ulf Jarfelt dec-97 dec-97 dec Kulvertförläggning med befintliga massor Jan Molin Gunnar Bergström Stefan Nilsson dec Värmeåtervinning och produktion av frikyla två sätt att öka Peter Margen dec-97 marknaden för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner 19 Projekt och Resultat Anders Tvärne mars
32 Nr Titel Författare Publicerad 20 Analys av befintliga fjärrkylakunders kylbehov Stefan Aronsson mars-98 Per-Erik Nilsson 21 Statusrapport Trycklösa Hetvattenackumulatorer 22 Round Robin test av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Mats Lindberg Leif Breitholtz Ulf Jarfelt maj-98 maj Mätvärdesinsamling från inspektionsbrunnar i fjärrvärmesystem Håkan Walletun juni Fjärrvärmerörens isolertekniska långtidsegenskaper Ulf Jarfelt Olle Ramnäs juni Termisk undersökning av koppling av köldbärarkretsar till fjärrkylanät Erik Jonson juni Reparation utan uppgrävning av skarvar på fjärrvärmerör Jarl Nilsson Tommy Gudmundson juni Effektivisering av fjärrvärmecentraler metodik, nyckeltal och användning av driftövervakningssystem Håkan Walletun apr Fjärrkyla. Teknik och kunskapsläge 1998 Paul Westin juli Fjärrkyla systemstudie Martin Forsén Per-Åke Franck Mari Gustafsson Per-Erik Nilsson 30 Nya material för fjärrvärmerör. Förstudie/litteraturstudie Jan Ahlgren Linda Berlin Morgan Fröling Magdalena Svanström juli-98 dec Optimalt val av värmemätarens flödesgivare Janusz Wollerstrand maj Miljöanpassning/återanvändning av polyuretanisolerade fjärrvärmerör Morgan Fröling dec Övervakning av fjärrvärmenät med fiberoptik Marja Englund maj Undersökning av golvvärmesystem med PEX-rör Lars Ehrlén apr Undersökning av funktionen hos tillsatser för fjärrvärmevatten Tuija Kaunisto maj-99 Leena Carpén 36 Kartläggning av utvecklingsläget för ultraljudsflödesmätare Jerker Delsing nov Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät Lennart Eriksson Håkan Walletun 38 Ändgavlar på fjärrvärmerör Gunnar Bergström Stefan Nilsson 39 Användning av lågtemperaturfjärrvärme Lennart Eriksson Jochen Dahm Heimo Zinko maj-99 sept-99 sept Tätning av skarvar i fjärrvärmerör med hjälp av material som sväller i kontakt med vatten Rolf Sjöblom Henrik Bjurström Lars-Åke Cronholm nov
33 Nr Titel Författare Publicerad 41 Underlag för riskbedömning och val av strategi för underhåll och förnyelse av fjärrvärmeledningar Sture Andersson Jan Molin Carmen Pletikos dec Metoder att nå lägre returtemperatur med värmeväxlardimensionering och injusteringsmetoder. Tillämpning på två fastigheter i Borås. 43 Vidhäftning mellan PUR-isolering och medierör. Har blästring av medieröret någon effekt? 44 Mindre lokala produktionscentraler för kyla med optimal värmeåtervinningsgrad i fjärrvärmesystemen Stefan Petersson Ulf Jarfelt Peter Margen mars-00 juni-00 juni Fullskaleförsök med friktionsminskande additiv i Herning, Danmark Flemming Hammer Martin Hellsten feb Nedbrytningen av syrereducerande medel i fjärrvärmenät Henrik Bjurström okt Energimarknad i förändring Utveckling, aktörer och strategier Fredrik Lagergren nov Strömförsörjning till värmemätare Henrik Bjurström nov Tensider i fjärrkylenät Förstudie Marcus Lager nov Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport Neuartige Wärmeverteilung Heimo Zinko jan Vattenläckage genom otät mantelrörsskarv Gunnar Bergström Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 52 Direktförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Påkänningar och skadegränser Gunnar Bergström Stefan Nilsson jan-01 jan Korrosionsmätningar i PEX-system i Landskrona och Enköping Anders Thorén feb Sammanlagring och värmeförluster i närvärmenät Jochen Dahm feb-01 Jan-Olof Dalenbäck 55 Tryckväxlare för fjärrkyla Lars Eliasson mars Beslutsunderlag i svenska energiföretag Peter Svahn sept Skarvtätning baserad på svällande material Henrik Bjurström Pal Kalbantner Lars-Åke Cronholm 58 Täthet hos skarvar vid återfyllning med befintliga massor Gunnar Bergström Stefan Nilsson 59 Analys av trerörssystem för kombinerad distribution av fjärrvärme och fjärrkyla Sven-Erik Sällberg Guaxiao Yao 60 Miljöbelastning från läggning av fjärrvärmerör Morgan Fröling Magdalena Svanström 61 Korrosionsskydd av en trycklös varmvattenackumulator Leif Nilsson med kvävgasteknik fjärrvärmeverket i Falkenberg 62 Tappvarmvattenreglering i P-märkta fjärrvärmecentraler för Tommy Persson villor Utvärdering och förslag till förbättring okt-01 okt-01 dec-01 jan-02 jan-02 jan
34 Nr Titel Författare Publicerad 63 Experimentell undersökning av böjar vid kallförläggning av fjärrvärmerör Sture Andersson Nils Olsson jan Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov Håkan Walletun jan-02 Daniel Lundh 65 Framtemperatur vid värmegles fjärrvärme Tord Sivertsson mars-02 Sven Werner 66 Fjärravläsning med signaler genom rörnät förstudie Lars Ljung mars-02 Rolf Sjöblom 67 Fukttransport i skarvskum Gunnar Bergström april-02 Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 68 Round Robin test II av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Ture Nordenswan april EkoDim beräkningsprogram Ulf Jarfelt juni Felidentifiering i FC med flygfoton Förstudie Patrik Selinder juni-02 Håkan Walletun 71 Digitala läckdetekteringssystem Jan Andersson aug Utvändigt skydd hos fjärrvärmerörsskarvar Gunnar Bergström sept-02 Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 73 Fuktdiffusion i plaströrsystem Heimo Zinko sept-02 Gunnar Bergström Stefan Nilsson Ulf Jarfelt 74 Nuläge värmegles fjärrvärme Lennart Larsson sept-02 Sofie Andersson Sven Werner 75 Tappvarmvattensystem egenskaper, dimensionering och komfort Janusz Wollerstrand sept Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2-stegskopplade fjärrvärmecentraler Håkan Walletun okt Isocyanatexponering vid svetsning av fjärrvärmerör Gunnar Bergström Lisa Lindqvist Stefan Nilsson 78 Förbättringspotential i sekundärnät Lennart Eriksson Stefan Petersson Håkan Walletun okt-02 okt Jämförelse mellan dubbel- och enkelrör Ulf Jarfelt dec Utvändig korrosion på fjärrvärmerör Göran Sund dec Varmvattenkomfort sommartid i småhus Tommy Persson dec Miljöbelastning från produktion av fjärrvärmerör Morgan Fröling Camilla Holmgren dec Samverkande produktions- och distributionsmodeller John Johnsson Ola Rossing 84 Användning av aska vid förläggning av fjärrvärmeledningar - Rolf Sjöblom förstudie 85 Marginaler i fjärrvärmesystem Patrik Selinder Heimo Zinko feb-03 feb-03 mars Flödesutjämnande körstrategi Gunnar Larsson april Black-Box -undersökning av fjärrvärmecentraler Håkan Walletun Bernt Svensson juni
35 Nr Titel Författare Publicerad 88 Långtidsegenskaper hos lågflödesinjusterade radiatorsystem Stefan Petersson aug-03 Sven Werner 89 Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar Tommy Gudmundson sep Total Kontra utförandeentreprenad Tommy Gudmundson sep Tryckväxlare för fjärrkyla Teknik och funktion Bror-Arne Gustafson sep Kylning av kylmaskiners kondensorer med fjärrkyla i livsmedelsbutiker Caroline Haglund Stignor sep Minskade distributionsförluster med diffusionstäta fjärrvärmerör Maria Olsson okt Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump Patrik Selinder Håkan Walletun Heimo Zinko okt Funktion hos 1-rörs radiatorsystem Avkylning, komfort och stabilitet Stefan Petersson okt-03 Bernt-Erik Nyberg 96 EPSPEX-kulvert Utveckling, utförande och uppföljning Tommy Gudmundson okt EPSPEX-kulvert Funktion under och efter vattendränkning Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg Gunnar Bergström okt Fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering Inventering av mätmetoder och gränsvärden Henrik Bjurström Lars-Åke Cronholm Mats-Olov Edström okt Undersökning av skarvar med isolerhalvor efter nio år i drift Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg Gunnar Bergström nov Strategier för framtidens fjärrvärme Markus Fellesson dec Fjärrvärmevärmda torkrumsanläggningar Peter Neikell Tobias Nilsson 102 Kyllager i befintligt kylnät Fredrik Setterwall Benny Andersen nov-03 nov-03 FORSKNING OCH UTVECKLING ORIENTERING 1 Fjärrkyla: Behov av forskning och utveckling Sven Werner jan-98 2 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport nr 534. Mätvärdesinsamling för perioden 23/5 30/ Symposium om Fjärrvärmeforskning på Ullinge Wärdshus i Eksjö kommun, december Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport nr 534. Mätvärdesinsamling för period 2. 1/1 31/ Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i kulvertisolering av polyuretanskum 6 Optimering av fjärrvärmevattens framledningstemperatur i mindre fjärrvärmesystem Lars Lindgren Conny Nikolaisen Lennart Thörnqvist Conny Nikolaisen Lars-Åke Cronholm Hans Torstensson Ilkka Keppo Pekka Ahtila jan-98 jan-98 juli-98 sept-99 jan
36 Svensk Fjärrvärme AB och Statens Energimyndighet bedriver forskningsprogram inom området fjärrvärme hetvattenteknik och fjärrkyla. SVENSK FJÄRRVÄRME AB STOCKHOLM Besöksadress: Olof Palmes Gata 31, 6 tr Telefon , Telefax Förlagsservice, beställning av trycksaker: Telefon , Telefax
Publikationslista Hetvattenprogrammet
Publikationslista Hetvattenprogrammet 1995-2005 Art nr Titel rapport Hetvattenprogrammet Rapport-nummer Anmärkning Inventering av skador på befintliga skarvar med CFCblåsta respektive CFC-fria fogskum
Läs merflexibla fjärrvärmerörs isoleringsegenskaper
flexibla fjärrvärmerörs isoleringsegenskaper Ulf Jarfelt, Olle Ramnäs, Camilla Persson, Charlotte Claesson Forskning och Utveckling 2004:117 FLEXIBLA FJÄRRVÄRMERÖRS ISOLERINGSEGENSKAPER Forskning och Utveckling
Läs merny metod för att bestämma fjärrvärmerörs isoleringsförmåga
ny metod för att bestämma fjärrvärmerörs isoleringsförmåga Bijan Adl-Zarrabi, SP Forskning och Utveckling 2005:122 NY METOD FÖR ATT BESTÄMMA FJÄRRVÄRMERÖRS ISOLERINGSFÖRMÅGA Forskning och Utveckling 2005:122
Läs merMINSKADE DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER MED DIFFUSIONSTÄTA FJÄRRVÄRMERÖR
Forskning och Utveckling FOU 2003:93 MINSKADE DISTRIBUTIONSFÖRLUSTER MED DIFFUSIONSTÄTA FJÄRRVÄRMERÖR Maria Olsson, WSP Environmental MINSKADE DISTRIBUTIONS- FÖRLUSTER MED DIFFUSIONSTÄTA FJÄRRVÄRMERÖR
Läs mersmartpac.se Swerod ENERGILAGRINGSSTAVAR MODERNT, EKONOMISKT OCH MILJÖVÄNLIGT
smartpac.se Swerod ENERGILAGRINGSSTAVAR MODERNT, EKONOMISKT OCH MILJÖVÄNLIGT Swerod är utmärkt för industrilokaler och större fastigheter. Swerod är energilagringsstavar som gör det möjligt att spara både
Läs merecotrench läggning av fjärrvärmerör
ecotrench läggning av fjärrvärmerör Alf Lindmark, Solcon AB Forskning och Utveckling 2004:114 ECOTRENCH LÄGGNING AV FJÄRRVÄRMERÖR Forskning och Utveckling 2004:114 Alf Lindmark, Solcon AB ISSN 1402-5191
Läs merEkoDim - BERÄKNINGSPROGRAM LÖNAR DET SIG ATT ISOLERA MERA?
Forskning och Utveckling FOU 2002:69 EkoDim - BERÄKNINGSPROGRAM LÖNAR DET SIG ATT ISOLERA MERA? Ulf Jarfelt, Chalmers Tekniska Högskola EkoDim BERÄKNINGSPROGRAM LÖNAR DET SIG ATT ISOLERA MERA? Ulf Jarfelt,
Läs merEnergilager i mark kombinerat med solvärme
Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,
Läs merRAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren
RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland
Läs merSNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA
SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger
Läs merFjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg
Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg Anna Svernlöv Per-Axel Berg Björn Ekbom Robert Grönlund Agenda Inledning och presentation av utbyggnadsplaner för produkten fjärrkyla
Läs merPM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING
18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via
Läs merEnergieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman
Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 141104 - Lennart Rolfsman 2014 Några påståenden Livsmedelskyla har väldigt stor förbättringspotential Alla butiker kan värma sig själva Installationer behöver
Läs merteknik, miljö och ekonomi är r i fokus?
Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merByggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB
Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande
Läs merHSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER
HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5
Läs merSäsongslagring av energi
Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten
Läs merNy prissättning för fjärrkyla. Resurssmart och påverkbar
Ny prissättning för fjärrkyla Resurssmart och påverkbar Ny prissättning från 2018 Värme och kyla i kretslopp Fjärrkyla är en klimatsmart och resurseffektiv energiform som bidrar till ett mer hållbart samhälle
Läs merSplit- vs ventilationsaggregat
Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...
Läs merDefinition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser
Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav
Läs merTEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER
UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan
Läs merEconet. Systemet som gör alla till vinnare
Econet Systemet som gör alla till vinnare Vårt innovativa Econetsystem sparar energi på flera sätt I Fläkt Woods innovativa system Econet är komponenterna sammankopplade för att ge en säkrare och effektivare
Läs merKraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager
Läs merGeoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30
Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust
Läs merOctopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Läs merEnergiförsörjning Storsjö Strand
Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur
Läs merAsfaltsytor som solfångare
Asfaltsytor som solfångare I detta projekt har ett system med asfaltsytor som solfångare kopplat till borrhålslager i berg designats och utvärderats med avseende på ekonomi och miljövinst. Den värme som
Läs merJämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring
UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik 2008-03-24 Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen
Läs merVärmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...
Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merBergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?
Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merTERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA
TERMISKA ENERGILAGER I FJÄRRVÄRMENÄT JULIA KUYLENSTIERNA JULIAKU@KTH.SE Parameter Grön = 3 poäng Gul = 2 poäng Röd = 1 poäng Summa Effekttäthet 10 3 2 38 LCC-kostnad 9 5 37 I och urladdningstemperaturer
Läs merSolceller Snabbguide och anbudsformulär
Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan
Läs merFasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål
TFE Fasomvandlingsmaterial för kyliga ändamål Av: Björn Lindgren Mönestam & Joel Falk Handledare: Lars Bäckström, Åke Fransson TFE 1 Sammanfattning En teoretisk studie av fasomvandlingsmaterial (PCM) avsedda
Läs merBergvärme rme och bergkyla
Bergvärme rme och bergkyla 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet Bergvärme rme Bergkyla Hur vanligt är r bergvärme? rme? Det finns ca 800.000
Läs merSol och frånluft värmer Promenaden
Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen
Läs merÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet
1 (5) ÖSTERSUNDS KOMMUN Odenvallen-Storsjöbadet Förstudie avseende värmeåtervinning från en eventuell konstfrusen bandyarena på Odenvallen till Storsjöbadet. Datum 2009-03-10 Utförd av Bertil Nordenberg
Läs merEkonomi och miljö i fokus. system
Ekonomi och miljö i fokus system - systemet med energieffektivitet i fokus Små värmeförluster Låga anläggnings- och driftskostnader Snabb och enkel projektering samt installation Finns med diffusionsspärr
Läs merVälkomna till informationsmöte
Välkomna till informationsmöte Lundby Södra anläggningssamfälligheter Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Information från Värmegruppen Agenda Värmegruppen informerar om arbetet
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs merVärmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat
2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total
Läs merFjärrkyla från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval
Fjärrkyla från Norrenergi Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval Fjärrkyla är behagligt för människor, maskiner När välisolerade fastigheter fylls av människor, värmealstrande datorer och annan
Läs merVarför konverterar man installationer
Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens
Läs merSmartPacTM. Swerod effektiv energilagring för solvärme, överskottsvärme och kyla. flyttar energin i tiden
SmartPacTM Swerod effektiv energilagring för solvärme, överskottsvärme och kyla flyttar energin i tiden effektiv energilagring för solvärme och överskottsvärme Swerod smart energilagring på en helt ny
Läs merENERGILAGER IN-A-BOX. Backavallen
ENERGILAGER IN-A-BOX Backavallen Energihushållning är lösningen för backavallen, en multisport anläggning med verksamhet året om. Backavallen är en modern multisportsanläggning belägen i Katrineholm som
Läs merTryckluft Varför tryckluft?
Varför tryckluft? Enkelt att distrubiera och ansluta Små verktyg med mycket kraft Ger ej upphov till gnistor (explosiva miljöer) Användning Maskinstyrningar sproduktion 100 % 5 % 20 40 % 1 Kolvkompressor
Läs merBDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB
BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset By 18 Krokslätts fabriker Fastighetsadress: Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Fastighets
Läs merEffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus
EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och
Läs merUppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19
Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...
Läs merGeoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson
Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager
Läs merDimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning
Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning joaved04@student.umu.se saanin04@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt
Läs merVärmesmart - Ett verktyg för dig med fjärrvärme. Hjälper dig att minska kostnader och utsläpp
Värmesmart - Ett verktyg för dig med fjärrvärme Hjälper dig att minska kostnader och utsläpp Värmesmart Värmesmart optimerar fastighetens uppvärmning och sparar energi! Mätning och analys av fler parametrar
Läs merOctopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Läs merP06 - VIDAREUTVECKLING AV VÄRMEPUMPSSYSTEM FÖR NNE-HUS
Effsys Expand Forskardagar 160518 P06 - VIDAREUTVECKLING AV VÄRMEPUMPSSYSTEM FÖR NNE-HUS Projektledare: Caroline Haglund Stignor Bitr. projektledare: Ola Gustafsson Finansiärer och Deltagande företag Huvudfinansiär:
Läs merLuftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning
Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merPROBLEM: Det kan vara svårt att veta. av varmvatten. solutions for flow technology
PROBLEM: Det kan vara svårt att veta anläggningens behov av varmvatten LÖSNING: VI HAR ACKumulatortankar för alla behov solutions for flow technology ACKUMULATORTANKAR TILLÄMPNINGAR System AT 8475 Varmvattenberedning
Läs merAdministrativa uppgifter
1 av 8 2019-06-02 10:27 Skriv ut ENERGIVERIFIERING - VIA BERÄKNING Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnads ID: Kommun: Fastighetsägare/byggherre: Energiberäkningen har utförts av: Datum:
Läs merSPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning
SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%
Läs mer(Framsida Adlibris, redigerad i paint)
(Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar
Läs merHögeffektiv värmeåtervinning med CO2
Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller
Läs merTermiska Energilager - ett nytt forskningsprogram av intresse för er
Fredrik Martinsson fredrik.martinsson@energiforsk.se Termiska Energilager - ett nytt forskningsprogram av intresse för er Fredrik Martinsson, programansvarig Termiska Energilager, Geoenergi2019, 5 februari,
Läs merSmart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid
Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering
Läs merEnergismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson
Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013
Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation
Läs merSkånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!
Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt
Läs merChecklista energitillsyn
Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter
Läs merThermal Energy Storage TES
Thermal Energy Storage TES För att möta det hållbara samhället En dag om värmelagring i fjärrvärmesystem Energiforsk, FVUab, Energiföretagen Sverige, Sinfra (f.d VÄRMEK) Stockholm den 2017-05-18 Håkan
Läs merSolfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg
Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi
Question today imagine tomorrow create for the future Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Energislöseri Ägarlägenheter i Estland Alla betalar individuellt sina egna kostnader Från fjärrvärme till gaspannor
Läs merSplit- vs ventilationsaggregat
Split- vs ventilationsaggregat 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. 2 Innehåll Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Byggnaden:... 3 Fördelning:... 3 Kylaggregat:... 3 Fläkt:... 3 Verkningsgrad:...
Läs merGOLD RX/HC. Luftbehandlingsaggregat med reversibel värmepump. Ventilation, värme och kyla i ett är oslagbart
GOLD RX/HC Luftbehandlingsaggregat med reversibel värmepump Ventilation, värme och kyla i ett är oslagbart Allt i ett Ventilation, värme och kyla i ett paket Det finns många olika lösningar för att förse
Läs merEnergiledargruppen. Presentation Fjärrkyla,
Energiledargruppen Presentation Fjärrkyla, 2008-06-17 1 Varför kyla? Sitter fler personer per ytenhet (effektivare kontor) Var sin dator Mer elektronisk utrustning i form av kopiatorer, skannrar etc. Större
Läs merDen enklaste och effektivaste vätskekylaren i ett färdigt modulpaket
Compact Chiller Unit Den enklaste och effektivaste vätskekylaren i ett färdigt modulpaket CCU separata aggregat CCU - styr Flexibla slangar Kraftmatning Manöver CCU-styr är baserat på BAS2 DUC. Specialprogram
Läs merKyla är dyrt, snö är gratis
Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.
Läs merVärmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager
Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Vad är det och vad gör Göteborg Energi? Lennart Hjalmarsson, maj 2017 Korttidslagring vad är det? [MW] Heat Generation in Gothenburg April 2-8,
Läs merNu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.
Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade
Läs merRum att leva och arbeta i...
Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid
Läs merENERGIGUIDEN REN ENERGI SVERIGE
ren värme ren vinst = ENERGIGUIDEN REN ENERGI SVERIGE Ditt verktyg för lägre värmekostnader Energiguiden ger dig koll på fjärrvärmeförbrukningen! Energiguiden är ett webbaserat och kostnadsfritt verktyg
Läs merEnergieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie
Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com
Läs merAbsorptionskylmaskin för Gålnäs industriområde.
UMEÅ UNIVERSITET Examensarbete Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik 2006-01-19 Absorptionskylmaskin för Gålnäs industriområde. Stefan Fällström Civilingenjörsprogramme i energiteknik vid Umeå
Läs merFastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB
Kortrapport Totalmetodiken Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: BELOK web Maj 2015 Chalmers Teknikpark Chalmersfastigheter AB Bengt Dahlgren AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder
Läs merOptimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå
Läs merNy prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi
Ny prissättning 2014 Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Energi och hållbarhet Norrenergi är Solnas och Sundbybergs eget energibolag. Vårt uppdrag
Läs merDVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem
Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem
Läs merNY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN
NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN 2019-09-01 NY PRISMODELL I arbetet för ett mer hållbart Kiruna inför vi nu en ny prismodell, hållbar både för miljön, för kunder och för oss. Våra kunder
Läs merCelsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet;
Läs merTermodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.
Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,
Läs merSnökylning av Norrmejerier
Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:
Läs merGrundläggande om geoenergi. Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm. Effekt och energi. Byggnadens värmebehov 16/10/2014. Effekt (kw) Fastighetsgräns
Geoenergi REGEOCITIES i Stockholm Grundläggande om geoenergi Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Stockholm 2014-10-15 Byggnadens värmebehov Effekt och energi Effekt (kw) Fastighetsgräns Användning Återvinning
Läs meryttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -
B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten
Läs merfrikyletekniker Vad är frikyla? baltic presentation av
presentation av frikyletekniker Vad är frikyla? Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt miljöpåverkan och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.
Läs merDUDDS KREMATORIEKAPELL
DUDDS KREMATORIEKAPELL Krematoriekapellet ritades av arkitekt Bertel Liljeqvist och togs i bruk år 1926. I byggnaden ingår två kapell, ett krematorium och en separat kolumbariebyggnad. Första kremationen
Läs merByggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1
Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Beställargruppen lokaler, BELOK, bildades 2001 och är ett samarbete mellan flera av Sveriges största lokalfastighetsägare
Läs mer