FLASKHALS Nu utreds sträckan Sundsvall-Härnösand. Nu byggs sista mötesplatsen Naturens väktare. Se upp för tåget! Åsa har fokus på miljön

Transkript

1 Ådals magasinet om projekt ådalsbanan # banan FLASKHALS Nu utreds sträckan Sundsvall-Härnösand Nu byggs sista mötesplatsen Naturens väktare Åsa har fokus på miljön tävling fönster ska ge en tystare järnväg Se upp för tåget! Livsfarligt att korsa spåret

2 Äntligen lägger vi ut rälsen Vi planerar för invigning av den upprustade Ådalsbanan i augusti Det innebär en hektisk period för att få färdigt allt till dess. Jag ser verkligen fram emot när vi kan öppna Ådalsbanan och därmed få full nytta av järnvägen längs Norrlandskusten mellan Sundsvall och Umeå. Tunnlar och broar är i stort sett färdigbyggda men än återstår en hel del arbete med järnvägen innan den är färdig. Räls ska läggas, kontaktledningar ska monteras och signalsystem ska köras igång. För boende vid bygget innebär arbetena att vi inte kommer att störa lika mycket med buller och damm. Vill passa på att nämna att det är den nybildade myndigheten Trafikverket som bygger färdigt Ådalsbanan. Banverket lades ned den 1 april och verksamheten har övergått till Trafikverket. För Ådalsbaneprojektet har den nya myndigheten inte inneburit några personalförändringar, vi är fortsatt samma människor som arbetar, fastän numera för Trafikverket. Jag vill också påminna om att järnvägen är livsfarlig att vistas på och även att det är ett lagbrott att göra det. Ådalsbanan kommer under året att trafikeras både av tunga godståg och av olika tåg för vårt bygge. Efter trafikstart 2011 ökar även trafikintensiteten och hastigheten på tågen. Uppehåll er alltså inte på järnvägen eller ens i nära anslutning till den. Jag uppmanar alla föräldrar att prata med era barn om hur farligt det är att vara på järnvägen. Avslutningsvis vill jag göra alla medvetna om att pågående upprustning av den 100 år gamla Ådalsbanan är historisk. Det som vi nu bygger byggs för framtiden, banan kommer att finnas kvar och användas ända in i nästa sekel (21-hundratalet). Såsom vi förundras över dåtidens rallare på Ådalsbanan kommer man antagligen att förundras över vilket fint hantverk man kunde utföra år 2010 och hur vi lyckades bygga så avancerade anläggningar med så primitiva medel. kenneth nordstrand projektchef Ådalsbanan ådalsbanan nyheter Arbete pågår i de nya tunnlarna Längs de nya järnvägssträckorna börjar alla åtta nya tunnlar bli klara för spårläggning. Sträckorna får en stenbädd av underballast och makadam som rälsen ska ligga på och längs de tre nya milen sätts kontaktledningsstolpar upp. Nu kan man se att järnvägen börjar ta form. Den 21 km nya järnvägsträckan mellan Härnösand och Veda är förberedd för spårläggning. Längs hela sträckan ligger en bädd med underballast och makadam för spåren. De sex tunnlarna har tätats och dränerats. En gångbana har gjutits på båda sidor om spåret med handledare på väggen, el och tunnelradio har installerats. Innan vintern lades rälsen från Veda i norr fram till den 220 meter långa Utansjötunneln. Efter ett uppehåll under vintern fortsätter nu spåret att läggas från Utansjö och vidare genom den meter långa Bjässholmstunneln, genom Vålångerdalen och in i Ådalsbanans längsta tunnel, den meter långa Kroksbergstunneln. I Svedje öppnar landskapet upp sig innan banan går in i den 155 meter långa Svedjebergstunneln och den 835 meter långa Gårdbergstunneln. Under juli beräknas spåret ha kommit på plats genom den meter långa Murbergstunneln strax norr om Härnösand. Då ska bland annat rälsen svetsas ihop och spåret fyllas upp med makadam. Under hösten blir spårarbetena klara. Längs Ådalsbanans nya järnvägssträcka mellan Bollstabruk och anslutningen till Botniabanan pågår förberedelser för spårläggning. I tunnlarna sker elinstallationer och arbeten med tunnelradio. Längs sträckan sätts kontaktledningsstolpar upp. En bädd av makadam för spåret läggs ut från Bollstabruk genom den 785 meter långa Hallbergstunneln och vidare norrut genom den meter långa Snarabergstunneln fram till mötesstationen i Västeraspby. I juli 2010 planeras spårläggningen komma igång på sträckan. 2

3 ådalsbanan notiser Ny gångtunnel byggs i Dynäs Sprängsalvorna har tystnat Sprängsalvorna har tystnat i de åtta nya tunnlarna längs Ådalsbanan. I oktober 2009 sköts den sista sprängsalvan i Snarabergstunneln strax norr om Bollstabruk. I februari påbörjades upprustningen och ombyggnationen av Dynäs mötesstation, den sista av Ådalsbanans mötesstationer som upprustas. Totalt uppgår antalet nybyggda och upprustade mötesstationer längs Ådalsbanan till 14 järnvägen. De mesta arbetena och en gångtunnel byggas under stycken, varav tre resecentrum kommer att pågå mellan februari där tågen ges möjlighet att mötas. och september Läs mer på I Dynäs ska fyra spår rustas sidan 14. Nytt spår ansluter till Botniabanan Spåret på den nya sträckan mellan Bollstabruk och anslutningen till Botniabanan norr om Nyland börjar läggas i juli och planeras vara klar i oktober För framtida generationer och regionens utveckling Tillsammans med Botnia banan och Ostkustbanan bildar Ådalsbanan en kustnära järnväg mellan Umeå och Gävle vidare ner till Stockholm. En järnväg som förkortar restiderna och skapar förutsättningar för regionförstoring och tillväxt. I augusti 2010 invigs Botniabanan och i projekt Ådalsbanan fortskrider bygget. Projekt Ådalsbanan närmar sig sitt färdigställande och planerar invigning av banan i augusti Fakta tunnlarna längs Ådalsbanan 8 nya tunnlar. Cirka 14 kilometer spårtunnel (där tågen ska gå). 12 kilometer servicetunnlar. Tunnlarna är byggda mellan 30 och 70 meter under marknivån. Den färdiga tunneln är cirka 7 meter hög och 7,5 meter bred. Sprängningarna har genererat cirka 3 miljoner kubikmeter bergmassor, vilket skulle kunna fylla Globen i Stockholm fem gånger. Nya spår har lagts i Mörtsal vid Högakustenbron. Nu kommer spåret på plats Under 2009 startade arbetet med att lägga spår i Veda vid Högakustenbron och fortsatte vidare ner till Mörtsal och genom den 230 meter långa Utansjötunneln. I mitten av april återupptogs spårläggningen längs den nya järnvägssträckan mellan Härnösand och Veda. Fakta spårentreprenaden Härnösand Veda Omfattar cirka 2,2 mil spår meter spår läggs per dag Två mötesstationer (Mörtsal och Svedje) Rälslängd: 420 meter Rälsvikt: 60 kg per meter Kontraktssumman uppgår till 114 miljoner Entreprenör: Balfour Beatty Rail Antal personer i arbete: st. I oktober 2010 planeras arbetena vara genomförda Åk under järnvägen Snart blir det möjligt att åka under järnvägen i centrala Härnösand. I höst beräknas nämligen den nya Bondsjöleden stå klar. Bondsjöleden får en ny dragning under järnvägen cirka 90 meter norr om den tidigare korsningen. Dagens korsning med bommar öster om stationen försvinner därmed, vilket anses nödvändigt med tanke på att trafiken på banan förväntas öka kraftigt. En ny rondell byggs också öster om järnvägen som knyter ihop Bondsjöleden med Djuphamnsvägen och Järnvägsgränd (som breddas). Det blir även en tre meter bred gång- och cykelbana genom underfarten. Från Murberget och parallellt med järnvägsbron blir det en ny gång- och cykelväg in till stationsområdet. En ny gång- och cykeltunnel har också byggts vid stationshuset. 3

4 bollstabruk härnösand Åsa står på miljöns sida Åsa Westerlund har koll på miljön. Som miljöhandläggare på Ådalsbanan är det hennes uppgift att se till att lagar och föreskrifter följs. Jag gillar branschen och att få jobba med infrastruktur, säger hon. 4

5 Jag har tidigare jobbat med miljöfrågor på myndigheter. Det är en erfarenhet som jag har nytta av i dag. Projekt Ådalsbanan är ett av Sveriges största järnvägsprojekt och omfattar 13 mil järnväg från Sundsvall i söder till Botniabanan i norr. fakta åsa Namn: Åsa Westerlund Ålder: 38 år Bor: Varvet, Örnsköldsvik Familj: Björn, 39 år, Filip, 10, Jakob, 7 och Isak, 5 Yrke: Miljökonsult Favoritfilm: Sagan om ringen Äter gärna: Lax Dricker: Bubbelvatten Senast lästa bok: Bibeln samt Lära kvinnor chefa män av Barbro Dahlbom-Hall Musik: Allt utom country och dansband. Gärna Anastasia och Stevie Wonder Intresse: Musik. Både att lyssna på och spela själv En stor del av vardagsrummet är täckt av instrument. Där finns olika sorters gitarrer, elbas, saxofon, tvärflöjt och ett piano. Bakom trummorna sitter Isak, 5 år. På kommando drar han, helt obesvärat, i väg ett solo. Vi klappar förtjust i händerna och Isak får något drömmande i blicken. Musiken är viktig för oss, säger Åsa Westerlund. Instrumenten står framme och vi spelar varje dag, tillsammans med barnen. Ibland sätter vi på Spotify och jammar tillsammans efter musiken. Åsa Westerlund är Isaks mamma. Och Filips och Jakobs. Tre grabbar. Men Åsa Westerlund är miljökonsult också. Sedan i höstas arbetar hon på halvtid som miljöhandläggare åt Ådalsbanan. På Ådalsbanan är hon stöd till byggledare i miljöfrågor samt kontaktperson gentemot myndigheter. Det passar henne bra. Jag har tidigare jobbat med miljöfrågor på olika myndigheter. Det är en erfarenhet som jag har nytta av i dag, jag är väl insatt i lagstiftningen och vet hur myndigheter fungerar. Förutom detta sköter hon också kontakten med entreprenörerna; åker ut och gör miljöronder: kollar att de sköter sina åtaganden utifrån miljöaspekten. Till exempel att de följer miljölagar när det gäller kemikaliehantering, avfallshantering och allmänna rutiner kring miljöfrågor. Jag gillar verkligen att vara ute och träffa folk, säger hon. Jag har kontor både i Härnösand och i Bollstabruk och jag åker ofta ut till entreprenörerna. En av miljöaspekterna det varit mycket diskussioner kring, och som tagit tid i anspråk, har varit hanteringen av det vatten som används vid tunneldrivningen. Regelbunden provtagning av vattnet sker så att det är tillräckligt rent för att släppas ut i havet. Det sprängmedel som används ger vattnet som rinner ut ur tunnlarna en hög kvävehalt under en begränsad period. Även detta har man koll på så att kvävehalten har minskat till normala nivåer innan man pumpar ut vattnet till mindre vattendrag. Hon har kontrakt på Ådalsbanan året ut. Sedan börjar projektet trappas ned. Jag kom ju in ganska sent och det mesta är faktiskt redan gjort, det var mer problem i början av projektet innan alla visste hur de skulle göra. På så vis har jag haft en bra sits och jag har inte stött på några större konstigheter. Åsa Westerlund är född och uppvuxen i Örnsköldsvik. I mitten av 90-talet flyttade hon och hennes man Björn till Västerås, de skulle vara där och jobba i ett år. Det blev nio. Och trots att de trivdes kändes det rätt att flytta hem. Släkten är bäst! Det var så skönt att komma hem med tre barn och ha mormor och morfar nära. Tidigare jobbade hon som lärare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (före detta Räddningsverket). Hon undervisade räddningstjänstpersonal i miljö-, risk- och säkerhetsfrågor. Jag gillar den här branschen, att jobba med infrastrukturfrågor. Det är intressant och det skulle vara roligt att få kliva in i ett liknande projekt. Mycket av fritiden går åt till musiken. Björn är med i Öviks Soul Association och de två brukar sjunga och spela på dop och bröllop ibland. Som miljöhandläggare ska man förstås leva som man lär. Och här kommer vi in på Åsas dåliga samvete. Jag älskar att resa. Innan barnen kom var vi bland annat i Indien och Zimbabwe, med barnen har vi varit i Thailand, Kroatien och Turkiet. Hon tystnar en stund. När man arbetar med miljöfrågor förväntas man inte resa och smutsa ner världen. Jag får ofta den frågan och vet inte alltid vad jag ska svara. Men jag kan bara säga som det är: det är ett val vi gjort för att det är viktigt för oss. 5

6 20 dödsolyckor varje år Nu läggs spåren på de nya sträckorna. Varje rälsdel är 420 meter lång och väger 25 ton. Varje år dödas cirka 20 personer i olyckor vid och runt järnvägen. Lika många skadas allvarligt och får men för livet. Det är olyckor som oftast kan undvikas genom att vara försiktig. Ofta tänker man det händer inte mig. Men det kan det göra, säger Beisi Sundin, säkerhetsinformatör. Under 2010 kommer grundskoleelever att få besök av Beisi Sundin och hennes kolleger. Förutom skolorna besöker man närboende vid järnvägen, skoterklubbar, körskolor, pendlare med flera. Inom Trafikverket finns sex säkerhetsinformatörer anställda, dessutom jobbar ytterligare 16 personer med information till skolor. Det är ett förebyggande arbete som handlar om att åstadkomma attitydförändringar vilket tar lång tid, säger Beisi Sundin. Ett tåg som går i 200 kilometer i timmen färdas 56 meter på en sekund. Det är en fotbollsplan på två sekunder. Man hinner inte reagera. Det går inte att säga jag flyttar mig om jag ser tåget komma. Då är det för sent. Det är oerhört viktigt att alla förstår hur farligt det är, säger Beisi Sundin och tillägger: Ett X 2000-tåg tar, vid normal inbromsning, 2,5 kilometer att stanna. Även vid en nödbromsning tar det en kilometer innan det står stilla. Cirka 20 personer dör i olyckor inom järnvägstransportsystemet varje år. Ungefär lika många skadas allvarligt. Av dödsfallen är 4 5 stycken barn. Beisi Sundin berättar att när det händer olyckor är det ofta grupper av människor, exempelvis två kompisar, som vill göra något spännande. Och när de pratar med ungdomar lägger de fokus på att ungdomar, när de känner att de gör något som är fel, till exempel genar över en bangård, ska våga backa i stället för att följa dem som driver framåt. En olycksorsak är när barn och ungdomar klättrar på stillastående vagnar och på så vis kommer i kontakt med elledningarna. De flesta vet att elledningarna är farliga, men inte hur farliga. Elen kan faktiskt hoppa, det vill säga att den slår ut från ledningen, eftersom det är så stark spänning och man behöver inte röra vid dem för att det ska gå illa. Och strömmen i ledningarna är alltid på, även om tågen står stilla, säger Beisi Sundin. Vuxna förebilder är, liksom i allt annat, viktigt. 3 saker att tänka på: 1. Använd godkända järnvägs övergångar. 2. Ett tåg kör 56 meter per sekund. Om du står på spåret hinner du inte reagera. När du väl ser tåget är det för sent. 3. Det är faktiskt förbjudet att beträda järnvägsspår och straffet är böter. De vuxna måste föregå med gott exempel och inte använda genvägar över spåren. Men det är lättare sagt än gjort. Hon berättar att de som är mest mottagliga för informationen är de yngsta, de mellan sex och tolv år. Men ju äldre man blir desto svårare är det att ändra beteendet. Därför har Trafikverket medvetet satsat för att försöka nå äldre ungdomar, bland annat genom en ny informationsfilm där Christoffer Lindhe och Greger Källsholm, som båda med en hårsmån överlevt olyckor vid järnvägen, medverkar. Det är oerhört viktigt med trovärdighet för att nå ungdomar. Finns det ingen trovärdig avsändare lyssnar de inte, säger Beisi Sundin. Fotnot: Här kan du se informationsfilmen: filmer 6

7 Gamla vanor en trafikfara Spåret längs Ådalsbanan har funnits sedan slutet av 1800-talet. Under många år har trafiken varit minimal. Det är ett av det största säkerhetsproblem Trafikverket har att brottas med i dag. Det krävs nämligen att folks invanda beteende förändras. Det går inte att stängsla in hela banan. Alla måste förstå att det är livsfarligt att korsa spåret, säger Ingela Andersson, säkerhetshandläggare. Den där stigen ned till badsjön som morfar visade mig när jag var liten. Det är klart jag vill visa den för mina barn. Vi har ju alltid gått där. Ska man gå runt blir det en rejäl omväg. Så kan det låta. Och det är just detta som Ingela Andersson, säkerhetshandläggare på Ådalsbanan, och hennes kolleger brottas med nu. För snart förändras saker. Snart kommer det att gå många fler tåg än förut. Snart kommer de att köra mycket snabbare än förut. Snart kommer de att gå mycket tystare än förut. Banan har funnits sedan 1800-talet. Under många, många år har det inte gått så många tåg, och de som gått har kört sakta. Människorna har skapat sina egna genvägar, trampat upp små stigar, kanske i flera generationer. Men när den nya banan är i gång utsätter de sig själva för en oerhört stor risk om de fortsätter att använda dem, säger Ingela Andersson. Hon poängterar hur viktigt det är att bara använda godkända övergångar. De nya tågen är snabbare och de går tystare för att störa mindre och smälta in bättre i miljön. Vilket ju också är en fara. Det gäller att vuxna är förebilder för barn och ungdomar och inte använder genvägar. Åtgärder har vidtagits. Delar av banan har, i samarbete med kommunerna, försetts med stängsel. Det har funnits ett antal obevakade plankorsningar längs med banan och en del av dessa tas bort. Samtidigt leder man bil- och gångtrafiken till plankorsningar med bom eller ljud- och ljussignal. Vi har också grävt diken för att göra det svårare att korsa spåren, för att markera att här ska man inte gå. Vi har dessutom gjort en inventering över de genvägar som finns. Men det går inte att stängsla in hela banan, vi måste få människor att ta nya vägar, säger Ingela Andersson. Och det gäller inte enbart den egna säkerheten. Det kommer att gå många persontåg på banan. Dels måste man tänka på lokföraren, dels på passagerarna. Om en lokförare ser någon på spåret måste han eller hon nödbromsa. Om då någon står upp i tåget kan det gå illa. En del i projekt Ådalsbanan är att öka säkerheten runt spåret. Bland annat försvinner 200 av de 300 plankorsningarna som finns längs banan. 7

8 kramfors Flygplatsen kan bli en vinnare Kramfors/Sollefteå flygplats blir en knutpunkt får både tåg, vägtrafik och flyg. Allt finns samlat. Buss, tåg, pendlarparkering och flyg. Kramfors/Sollefteå flygplats har blivit en knutpunkt i och med bygget av Ådalsbanan. Vi är den enda flygplatsen norr om Stockholm som har direktaccess till järnväg, säger vd Mats Hasselryd. mats hasselryd menar att Kramfors/Sollefteå flygplats har alla förutsättningar att bli en vinnare i framtidens trafiksystem. Samverkan mellan olika trafikslag är nyckeln och här har vi lyckats skapa en mötesplats för inte bara järnväg och flyg, utan även bussar och bilar. Även bygget av en station efter Ådalsbanan vid flygplatsen är ett exempel på samverkan mellan olika aktörer. Trafikverket bygger plattformen och ansvarar för en ny anslutning av flygplatsvägen till väg 786. Kramfors och Sollefteå kommuner ordnar bland annat pendlingsparkeringar och transfer till flyget. Tanken är också att Norrtåg och Länstrafiken, som sköter trafiken med buss och tåg, tillsammans med flygoperatörerna ska anpassa tidtabellerna mellan tåg och flyg. Kombinationen mellan tåg och flyg gör att vi har goda möjligheter att bli ett nav för hela Norrlandskusten, säger Mats Hasselryd som dock pekar på att utvecklingen också beror på vad som händer med övriga flygplatser i länet. Flygplatserna i Örnsköldsvik och Midlanda har Luftfarsverket beslutat lämna och förhandlingar pågår med kommunerna om ett övertagande. En ökning av trafiken i Kramfors/ Sollefteå öppnar i sig upp för mer trafik, som charter. Idag har vi inte organisation för att ta hand om chartertrafik, men ökar trafiken måste vi öka bemanningen och då kan vi ta emot även chartertrafik. I framtidsvisionen finns även en ny station/terminalbyggnad. Lokalerna vid flygplatsen är små och så småningom vill vi bygga nytt vid stationen för Ådalsbanan. Tänk dig att du checkar in redan på tåget, kliver av vid stationen, går igenom ankomsthallen och bussas direkt till flyget. Kramfors kommun jobbar just nu med en ny översiktsplan för området. Tanken är att det ska ges plats för småindustri och annan verksamhet som har nytta av närheten till det nya navet som flygplatsen kommer att bli. 8

9 ådalsbanan notiser Efterarbeten vid Timrå station Vid Timrå station har fem spår blivit fyra, med betongslipers, ny räls och nya växlar. Stationen har fått två nya plattformar för av- och påstigning. För gående och cyklister finns en ny gång- och cykelväg under järnvägsspåren. En del efterarbeten på stationen utförs under sommaren och hösten Parallellt kommer också bygget av gång- och cykelvägar samt bussangör elser att pågå. I maj startar bygget av en vägbro över järnvägen och in till SCA:s fabrik Östrand. Den beräknas vara färdig sommaren Nya spår i Timrå. Använd mark återställs Under byggtiden lånar Trafikverket mark tillfälligt från cirka 400 fastigheter längs de 13 milen mellan Sundsvall och Botniabanans anslutning. När bygget är avslutat är verket skyldig att återställa marken: skogsmark till skogsmark, åkermark till åkermark och så vidare. Detta görs i samråd med fastighetsägaren som efter återställningen får tillbaka sin mark. Plantering och återställning av marken pågår under och sker efterhand på de ställen där bygget blir klart. Renoveringen av anrik bro fortsätter I fjol påbörjades renoveringen av Bergeforsenbron i alla fall halva. Arbetet med den ena halvan avslutades i höstas, och nu har bron stått orörd över vintern. Nu renoveras den andra halvan och i mitten på maj börjar man bygga ställningar. I oktober räknas arbetet vara färdigt. I renoveringen ingår: Rostskyddsmålning Byte av brolager (det bron står på under pelarna) Förstärkning av delar av bron ovanpå pelarna Byte av gångbanorna som är av trä och ska vara det fortsättningsvis Tillfälligt spår i Bollstabruk I Bollstabruk rustas Ådalsbanans nordligaste och sista del befintligt spår fram till den nya järnvägssträckan, en sträcka på ca 900 meter. I juni 2010 byggs ett tillfälligt spår för att leda förbi tågtrafiken under byggtiden. Det tillfälliga spåret rivs när järnvägen har kopplats ihop med det nya spåret mot Botniabanan sommaren Fakta tillfälligt spår Byggstart v 21 Cirka 4 veckors stopp i tågtrafiken Arbetet utförs i huvudsak dagoch kvällstid Cirka 500 meter befintligt spår rivs Schaktarbeten och markförstärkning görs Cirka meter nytt spår läggs Kontaktledningsarbeten genomförs Entreprenör: Peab markarbeten Underentreprenör: InfraNord som gör spårarbeten Cirka personer i arbete Arbetena ska vara klara måndag 28 juni Hela vårdhemmet flyttas till Kramfors Nära järnvägen i Bollsta ligger Längan, ett vårdhem med gruppboende för dementa. För att göra plats för järnvägen måste byggnaden tas bort. Men istället för att riva huset flyttas hela byggnaden till Kramfors, där verksamheten ska återupptas. Flytten av Längan sker närmare sommaren och vårdhemmet ska sedan vara färdigt att tas i bruk hösten Redan nu pågår förberedel ser inför flytten. Demonteringen av huslängan är påbörjad och man har också gjort provlyft. Även den tänkta transportvägen från Bollsta till Kramfors granskas inför flytten. Längans nya adress blir Viktoriagatan i Kramfors. Nu ska stationerna bli mer tillgängliga Stationerna på Ådalsbanan ska, tillsammans med 60 järnvägsstationer i Sverige, göras mer tillgängliga så att funktionshindrade, barn och äldre lättare ska kunna ta sig till tåget. Det blir till exempel ledstråk och skyddszoner till och på plattformar, bättre knappsatser vid hissar, skyltning med symboler, tydliga kontrastmarkeringar vid trappor, bättre ledstänger, ökad belysning och fler sittplatser. Åtgärderna kan variera mellan stationerna, men alla åtgärder följer samma standarder. Läs mer på under rubriken Stationer för alla. 9

10 härnösand Det är helt otroligt, jag ser tåget men jag hör det inte. Staffan Mattson. Så skapas en tystare järnväg För att skapa en bra boendemiljö och minska bullret från den framtida tågtrafiken byter Trafikverket fönster på ungefär fastigheter längs Ådalsbanan. Totalt handlar det om cirka fönster som byts ut. projekt ådalsbanan består av 13 mil järnväg. 3 mil är helt ny medan den befintliga järnvägen rustas på en sträcka om totalt 10 mil. Det är framför allt längs den befintliga sträckan som många fastig hetsägare berörs. Längs de nybyggda sträckorna går spåret mycket i tunnlar eller längs sträckor utan så många fastigheter, säger Roger Söderberg, som är Trafikverkets byggledare för bulleråtgärder längs Ådalsbanan. Men har inte de boende längs järnvägen störts av tågen även tidigare? Vissa hade säkert bullerproblem, men dels har kraven blivit hårdare för buller i inomhusmiljö, dels räknar vi med att det kommer att gå betydligt fler tåg längs banan jämfört med tidigare vilket ökar störningarna, säger Roger Söderberg. Till grund för bulleråtgärderna ligger utredningar om hur ljudet från tågen sprids i närområdet. Det är teoretiska beräkningar men av erfarenhet vet vi att de stämmer förvånansvärt väl med de faktiska bullernivåer vi kan mäta upp när tågen väl går. alla berörda fastighetsägare kontaktas sedan och en besiktning görs på plats av varje fastighet innan beslut om fönsterbyte tas. Har fastigheten gamla utåtgående fönster så kan man räkna med att få byta, konstaterar Roger Söderberg. För fastighetsägaren kostar det inget. Men det är inte alla fönster i huset som byts, utan endast i sovrum och vardagsrum. Dock passar en del fastighetsägare på att byta även resten av fönstren i samma veva, men då får de betala fönstren i de övriga rummen själva. Behöver jag som fastighetsägare själv höra av mig till Trafikverket om jag kommer att störas av bullret i framtiden? Nej, de fastigheter som berörs kommer vi att kontakta. När beslut om fönsterbyte är fattat handlar Trafikverket upp entreprenörer som gör själva fönsterbytet. Hur mycket får det bullra? Om ljudnivån inomhus riskera överstiga 45 dba utreds behov av åtgärd. Att minska bullret från järnvägstrafiken handlar främst om att byta fönster. Att bygga bullerplank som man kan se efter vissa vägar blir för dyrt. På vissa ställen där vi får jordmassor över vid markarbeten kan vi bygga vallar, men den kostnadseffektivaste åtgärden i de flesta fall är att byta fönster, säger Roger Söderberg. och många fönster blir det. Totalt räknar projektteamet att cirka gamla fönster kommer att bytas mot bullerdämpande fönster. Allt planeras vara klart under Blir det inte väldigt dyrt att byta så många fönster? Det är något som vi måste göra för att klara de riktvärden som gäller för buller. Eftersom vi köper in så stora partier får vi också bra priser på själva fönstren. 10

11 I närhet av jetplan 145 decibel Svagt vindbrus 35 decibel Örats smärtgräns 125 decibel Normalt samtal 65 decibel Sovrumsmiljö 25 decibel Storstadsgata 75 decibel Diskotek 110 decibel Passerande godståg och persontåg 85 decibel Staffan fick nya fönster Nya fönster i sovrum och vardagsrum. Och mindre störningar från trafiken. En bra grej för mig, säger Staffan Mattson i Härnösand. Staffan Mattson med sitt nya sovrumsfönster. det bruna trähuset ligger fint i en södersluttning vid södra infarten till Härnösand. Men med E4 på ena sidan och järnvägen på den andra har Staffan Mattsson varit van vid ljuden från trafiken. Speciellt vägtrafiken har ökat mycket med alla långtradare, påpekar han. Men eftersom han har järnvägen som närmaste granne tillhör Staffan Mattson i Härnösand en av de närmare fastighetsägare som berörs av Trafikverkets bulleråtgärder inom projekt Ådalsbanan. I januari fick han nya fönster i sovrummen och vardagsrummet. Dessutom passade jag på att byta ut ett gammalt fönster i hallen, men det fick jag betala själv, berättar han. De nya fönstren är måttbeställda och ser på håll likadana ut som de gamla. Men på nära håll ser man skillnad. Underhållsfria, treglasfönster har ersatt de gamla 70-talsfönstren. Jag upplever en väldigt stor skillnad jämfört med tidigare. Det är helt otroligt, jag ser tåget men jag hör det inte, säger han och visar hur banvallen ligger nästan i jämnhöjd med fönstret på över våningen. som gammal snickare vill Staffan Mattson också framhålla fönsterfirmans kompetens. De har gjort ett bra jobb och snabbt gick det också. Och nattsömnen har blivit bättre. Tidigare vaknade jag alltid vid femtiden på grund av tåget, nu hör jag det inte alls, säger Staffan Mattsson. Och nu hoppas han bara på ett uppsving för tågtrafiken. Då kanske mer gods går på järnväg istället så det blir lite färre långtradare på E4:an. Ådalsbanan är först i Sverige med det nya europeiska trafikstyrningssystemet ERMTS, som innebär att man inte längre behöver optiska signaler längs banan. Kommunikationen till lokföraren sker i stället via radio. 11

12 nya mötesstationer stavreviken hussjöby hällenyland häggsjön härnösand timrå birsta sundsvall 2011 står Ådalsbanan klar för trafik. Då kommer det att gå 8 12 turer mellan Sundsvall och Umeå om dagen. Turen tar 2 timmar och 45 minuter. Som ett led i projekt Ådalsbanan har sträckan Sundsvall Härnösand rustats upp. Bland annat har fem nya mötesstationer byggts. Flaskhals i det nya tågsystemet Järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand blir en flaskhals i det nya tågsystemet. I höst startar en järnvägsutredning för att se över alternativen för en ny sträckning. järnvägen mellan Sundsvall och Härnösand har en relativt låg standard jämfört med anslutande sträckor norr och söderut. Banan är enkelspårig och har en geometri med snäva kurvor på en stor del av banan som inte tillåter högre hastigheter än km/tim, konstaterar Kenth Nilsson, som är regiondirektör på Trafikverket. restiden med tåg är minuter, jämfört med 35 minuter med bil. Järnvägen slingrar sig fram mellan städerna och är också hela 65 kilometer lång, vilket är 13 kilometer längre än E4:an på samma stäcka. Inom projekt Ådalsbanan har sträckan rustats, bland annat med fem nya mötesplatser, för att möjliggöra den ökande trafiken men fortfarande finns stora begränsningar inte minst vad gäller hastigheten. De nybyggda delarna av Ådalsbanan klarar hastigheter på 250 km/tim och de nya tågen som ska trafikera sträckan har en maxhastighet på cirka 180 km/tim. med en ny sträckning räknar man med att restiden kan minska till minuter med fjärrtåg och cirka 20 minuter för regionaltågen. I den förstudie som gjorts har tre alternativa sträckningar för järnvägen tagits fram. Ett som följer E4, ett nordligare och ett sydligare alternativ. kostnaderna för projektet beräknas till mellan 6 och 7 miljarder kronor, beroende på alternativ och byggtiden beräknas till 5 år. Trafikverket ska närmast göra ett ställningstagande till vilket eller vilka alternativ som ska utredas vidare. Det som sedan görs i den kommande järnvägsutredningen är att granska de olika alternativen bland annat vad gäller framkomlighet, men också ur samhällsekonomisk och miljömässig synvinkel, för att sedan föreslå ett alternativ till ny sträckning. Resultaten av utredningen väntas vara klara kring års skiftet 2011/2012. Men det betyder inte att det sedan är klart för en ny järnväg mellan Sundsvall och Härnösand. Ett antal beslutsteg återstår, inte minst vad gäller finansiering. I regeringens beslut om infrastruktursatsningar åren som kom i våras finns bara en mindre summa med för järnvägen Sundsvall Härnösand som täcker järnvägsutredningen. Blir det då en ny järnväg? Det är svårt att säga i dagsläget, men järnvägsutredningen är i alla fall ett nödvändigt steg på vägen, säger Kenth Nilsson. 12 Ådalsbanan

13 Kramfors inviger den 28 augusti Vid Kramfors resecentrum har järnvägsspåret sänkts med upp till två meter. Banan har fått modern standard med ny kontaktledning, betongsliprar och helsvetsad räls. Kring spåret pågår bygget av det långa skärmtak som sträcker sig över plattformen och busshållplatserna. Det beräknas vara klart i slutet av maj. I maj planeras också den nya stationsbyggnaden vara klar. Markarbeten kring resecentrum pågår fram till slutet av juli. Kramfors kommun inviger resecentrum den 28 augusti En vägbro över väg 90 och järnvägen bildar en ny infart till Kramfors centrum. Vägbrobygget pågår och vägbron planeras öppna för trafik i slutet av september. Vissa efterarbeten kan förekomma. Ådalsbanan rustas för det nya trafikstyrningssystemet ERTMS. Det innebär att en hel del tester genomförs för nya signaltekniska funktioner på olika delar av banan. Att införa ny teknik på en befintlig bana, där det finns plankorsningar och andra specifika signaltekniska lösningar, kräver en hel del funktionalitetstester utöver det som genomförs på en nybyggd järnvägssträcka, säger Lars-Olof Persson, platschef Tid för tåg Snart finns en sammanhängande järnväg längs Norrlandskusten för resor och transporter. Botniabanan står färdig senare i år och invigningen av den går av stapeln den 28 augusti Botniabanans invigning sker med ett rullande invigningståg som kommer att stanna vid resecentrum i samtliga kommuner längs sträckan (Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå). Vid ådalsbanan notiser fakta ERTMS ERTMS är ett gemensamt trafikstyrningssystem för Europa som införs för att stärka järnvägens konkurrenskraft och för att göra det enklare att köra tåg över landsgränserna. Testgänget, sittande från vänster: Carina Andersson och Michael Densfelt båda från Bombardier. Stående från vänster: Peter Collén, Infranord, Christer Lundebo, Bombardier och provdriftledare Richard Åslin, Bombardier. Test av ny europeisk teknik för den projektgrupp som jobbar med installationen av ERTMS. Under en testvecka i april kontrollerades hur plankorsningar fungerar med radiosignaler istället för optiska signaler. Personal från SJ passade också på att göra tester av ombordutrustningen, ETCS, på sina lok en översättningsenhet för det nuvarande ATC-systemet och en förutsättning för framtida ERTMS-drift. 28 Augusti 2010 alla dessa resecentrum genomförs invigningsceremonier. Den dagliga trafiken startar den 30 augusti på sträckan Örnsköldsvik Umeå. Trafiken på Ådalsbanan startar ett år senare, i augusti Augusti

14 Ådalsbanan byggdes i etapper åren Den första delen mellan Långsele och Sollefteå stod klar Järnvägen förlängdes till Härnösand 1893 och först 30 år senare, 1925, öppnades delen Härnösand-Sundsvall för trafik. dynäs Leif Oscarsson är en av två byggledare i Dynäs han ansvarar för spåren, kollegan Lena Sandberg är markbyggledare. Allt vi gör främjar industrin i området, men det blir även en standardhöjning för genomgående persontrafik, säger han. Full fart i Dynäs På bangården i Dynäs är sig inget likt. Maskiner och människor i arbetskläder trängs med den sista snön, oväsen och förundrade ortsbor. Det kan vara svårt att tro nu, men när vi är klara blir anläggningen både bättre och tystare än förut, säger byggledare Leif Oscarsson och ler. det var den 1 februari som vardagen för de boende runt omkring bangården i Dynäs, strax utanför Kramfors, förändrades. In kom Peab och Infranord med 20 man och ett antal maskiner: hjullastare, pålningsmaskiner, lastbilar, schaktmaskiner med mera. Vi hade ett informationsmöte med de boende där vi informerade om vad som skulle hända och de fick ställa frågor. Och det är klart att det fanns oro. Men vi har försökt hjälpa dem och lösa de problem som uppstått, säger Leif Oscarsson, spårbyggledare för Ådalsbanan. En familj var till exempel lite orolig för hur barnen skulle ta sig över spåren för att komma till och från skolan. Sådana frågor har man löst. Ett problem av en annan karaktär var dock detta: En morgon kom det en ung kvinna ner till barackerna. Hon sa eftersom ni börjar så tidigt på morgonen och väcker mig hade jag inget annat att göra än att ställa mig och baka lite kakor åt er. Och så räckte hon fram en burk med kakor åt grabbarna. Det är klart man uppskattar sånt. Vi för ju inte oväsen för att jäklas, säger Leif Oscarsson. men vad gör man, egentligen? Och hur kommer det att bli när det är färdigt? Det kommer att finnas samma mängd spår, fyra. Men bangården blir betydligt längre än förut, cirka meter i stället för 600. Ett antal nya växlar tillkommer. Ett nytt signalsystem. Dessutom 14

15 byggs ett nytt, längre uppställningsspår samt en lastkaj. En ny gångtunnel har redan grävts ned. Bland mycket annat. Det blir ju en generell standardhöjning på hela området. Dessutom ökar vi axeltrycket från 18 till 25 ton, det innebär att man kan köra med tyngre tåg. Vi förbättrar också spårgeometrin. leif oscarsson förklarar att de flesta förändringar kommer att gynna industrin, framför allt Mondi Dynäs AB, men att även persontrafiken som passerar kommer att märka skillnad, till exempel genom att de kommer att kunna köra fortare. Arbetet är indelat i fyra etapper, just nu befinner det sig i etapp 2. Helt färdigt blir det inte förrän i höst, vecka 39. Det hade förstås gått mycket fortare om vi kunnat stänga av spåren helt och jobba i vår takt, men det går inte. Mondi måste ha ett spår öppet för transporter till och från fabriken. Däremot stänger vi av helt under vissa perioder, till exempel under fem intensiva veckor i sommar då vi ska hinna med så mycket som möjligt. så de boende kan ställa in sig på att ha sällskap av maskiner, och arbetare, ett tag till. Och på tidiga morgnar. För det är klart det låter. Men det som stör mest är kanske inte det man först skulle gissa på. Det är backningsvarningen på hjullastarna. Tätt följt av vibrationerna när vi använder vältmaskiner. Och det kanske är svårt att tro nu, men när vi är färdiga kommer anläggningen att bli tystare än den var förut. Bland annat för att spåret nu blir helsvetsat, utan skarvar. Men ännu dröjer det alltså ett tag. Och den stora frågan nu är: Vem blir först med en tårta? Ofta tvingas entreprenöranställda bo långt hemifrån och veckopendla. Men Nils Nyström, Härnösand, har hittills haft tur. Sedan jag började jobba åt Peab 2008 har jag kunnat bo hemma hela tiden. Det är perfekt, säger han. Nils har koll på millimetrarna Dynäs är hans nya arbetsplats. Måndag till fredag tillbringar han vid och längs spåren, i kyla och snö eller slask och blåst. Men mätningstekniker Nils Nyström, 24 år, klagar inte. Det här är jätteroligt. Jag gillar verkligen mitt jobb. nils nyström är från Härnösand. Sedan 2008 arbetar han som mätningstekniker åt Peab. Hela den tiden har Ådalsbanan varit hans arbetsplats: först i Härnösand, sedan i Timrå och nu i Dynäs. Det har ju varit perfekt, jag har kunnat bo kvar hemma hela tiden. Det är en bonus, det är inte alltid man kan det, säger han och syftar på de arbetare som har långt hem och bor i husvagnar eller i övernattningslägenheter invid bygget. Vad är då en mätningstekniker? Det är egentligen ett enklare ord för lantmätare, men med inriktning mot bygg och anläggning. Vi mäter alla dimensioner utom temperaturen till exempel hjälper Nils Nyström och hans kolleger (de är två mätningstekniker samt ett mätbiträde) grävmaskinisterna: de behöver veta var de ska gräva och var de ska placera saker och ting, de behöver höjd- och andra lägesangivelser. nils pluggade på mätningsteknikerutbildningen (1,5 år) i Härnösand innan han började jobba. Och trots att han bara är 24 år gammal har han redan en del erfarenhet från den här typen av arbetsplatser. Och det är arbetsplatser han gillar. Det finns en jargong på sådana här arbetsplatser som jag gillar. Den är rå men hjärtlig. Kommer man utifrån tror man kanske vi är tokiga, men jag trivs. Ändå tror han inte det är mätningstekniker han vill vara hela yrkeslivet. Nej, men jag är gärna kvar inom branschen. 15

16 Effekterna av den nya järnvägen I rapporten Från räls till resande har Bästa Resan låtit göra en analys av Botnia- och Ådalsbanans potentiella effekter på regionens utveckling. Den visar att folkmängden kommer att öka med cirka personer i åldern år jämfört med om inte järnvägen hade byggts. Banan ger också fler jobb och cirka 1,2 miljarder kronor i ökad lönesumma fram till år Det finns dock stora osäkerheter i kalkylerna och de är enligt rapporten snarast i underkant eftersom den endast tar hänsyn till förbättringar av arbetsmarknaden. Uppsving för regionen Folkmängden kommer att öka. Inkomsterna likaså. Och fler jobb skapas. Det visar en analys av Botnia- och Ådalsbanans effekter för den regionala utvecklingen. vilka effekter får den nya järnvägen för regionens tillväxt och sysselsättning? Det är en intressant fråga som man försökt besvara inom ramen för projektet Bästa Resan. Anna Modin på länsstyrelsen i Västernorrland är en av två projektledare. Hon talar om en unik möjlighet för Västernorrland och Norrland. Den nya järnvägen skapar en regionförstoring. De nya snabbtågen förkortar avstånden och ett nyttjande av persontrafiken kan ge effekter såväl på ökad tillväxt som större arbetsmarknad och ökad tillgänglighet till såväl arbete som utbildning och kultur. Men att bara bygga en järnväg räcker inte. Bra lokal kollektivtrafik, god och samordnad samhällsplanering, information och marknadsföring och förbättringar av exempelvis bytespunkter mellan olika färdmedel är viktiga delar för att nå full effekt. anna modin påpekar att det är viktigt att se helheten i trafiksystemet och utgå från resenärens perspektiv. Regionen har en stor utvecklingspotential men för att nyttja den behövs en väl utbyggd kollektivtrafik. Vi kan öka effekten av satsningarna i järnvägen genom att koppla på det övriga trafiksystemet och göra det lättare för invånarna att åka kollektivt hela eller delar av sträckan. En viktig del av projektet är att förändra attityder och beteenden så att fler åker kollektivt. För den regionala attityd- och resvaneundersökning som gjorts visar också att de som bor i regionen på det hela taget är väldigt bilkära. Exempelvis sker endast åtta procent av resorna med buss eller tåg, medan 62 procent av alla resor inom länet görs med bil. Vi säger naturligtvis inte åt folk att skippa bilen. Det vi vill är att få människor att tänka till, reflektera och förhoppningsvis upptäcka att bilen inte alltid är det bästa alternativet. Undersökningen visar också att 70 procent kan tänka sig att minska sitt bilåkande till förmån för buss eller tåg. Men då måste det bli billigare och finnas fler förbindelser. bästa resan bidrar också till fysiska förbättringar tillsammans med kommunerna för att underlätta resandet. Det handlar bland annat om satsningar på särskilda knutpunkter med bättre parkeringar, vindskydd och bättre belysning. Upphandling pågår och enligt planerna startar dessa arbeten i höst. En konkret åtgärd görs också av våra två transportrådgivare som besöker större arbetsplatser och gör kostnadsfria analyser av de anställdas resor. Tillsammans med företagen utformar de handlingsplaner och ger tips och råd på hur de kan öka sitt kollektiva resande, berättar Anna Modin. Fakta Bästa resan Projektet startade i november 2008 och pågår till sista juni Den totala budgeten är knappt 46 mkr, varav 23 mkr är EU-stöd. Medfinansiärer är bland andra Västernorrlands sju kommuner plus Nordmaling och Umeå, landstingen, länsstyrelsen samt Trafikverket. Läs mer på 16

17 Nu ska det bli fart på tågresorna i Norrland Järnvägssatsningarna banar väg för en ny era för tågtrafiken i norr. Inom några år kommer 3 4 miljoner resenärer att välja tåget. Erfarenheten från andra regioner är att bra tågförbindelser har stor betydelse för regionens utveckling, säger Olle Tiderman, trafikchef för Norrtåg. ått åka tåg norr om Härnösand är inte lätt. Förutom natttågstrafik finns i dag bara en enda dagtur mellan Luleå och Kiruna. Det är allt. Men snart ska det förändras rejält. Redan i höst tjuvstartar trafiken mellan Umeå och Örnsköldsvik och från 2011 kommer cirka 12 turer dagligen att trafikera Sundsvall Umeå. Det blir även satsningar på sträckan Sundsvall Trondheim, mellan Umeå och Luleå och mellan Luleå och Narvik. Totalt handlar det om 140 mil järnväg som operatören Botniatåg kommer att trafikera. Norrtåg har i flera år jobbat för att utveckla tågtrafiken i norra Sverige, från Sundsvall i söder till Narvik i norr. Ådalsbanan, liksom den nya Botniabanan, är viktiga länkar i den framtida trafiken. En orsak till att det inte finns någon persontrafik är att järnvägen inte gått där majoriteten av befolkningen bor, det vill säga efter kusten. Botniabanan är, tillsammans med den rustade Ådalsbanan, nyckeln till framgång. Nya banor och nya snabba tåg kommer att binda samman arbetsmarknaden på ett nytt sätt, säger Olle Tiderman som är övertygad om att norrlänningarna kommer att börja åka tåg. norrtåg räknar om några år med cirka 3 4 miljoner resenärer om året på den norrländska pendeltågtrafiken, varar ungefär hälften är pendlare. För att nå framgång krävs ett bra utbud, att tågen går ofta och när folk vill åka. Andra viktiga faktorer är restiden och att tågen har en hög komfort. Olle Tiderman ser många nya spännande relationer mellan olika arbetsmarknader växa fram, inte minst mellan Örnsköldsvik och Umeå. Även Ådalen drar en stor vinstlott. Ett problem är sträckan Sundsvall Härnösand som blir en flaskhals i systemet. Norrtåg har handlat upp nya tåg för trafiken och de byggs för närvarande på en fabrik i Tyskland. De kommer att börja testköras i sommar och ska stå redo för trafik i augusti 2011 när Ådalsbanan invigs. Men redan i höst kommer trafiken att tjuvstarta med inhyrda tåg på sträckan Örnsköldsvik Umeå. olle tiderman tror på succé. Känslan att sitta i en skön fåtölj med datorn uppkopplad och en kaffekopp vid bordet istället för att sitta bakom ratten i snöblask och halka gör att många kommer att upptäcka tågets fördelar. Trådlöst internet ombord, bistro, eluttag vid varje stol och specialbeställda stolar med extra sittkomfort är bara några av detaljerna som ska bidra till en bekväm resa. Fakta Norrtåg Norrtåg ägs av länstrafikbolagen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Totalt kommer 12 tågsätt att trafikera Norrland för Norrtågs räkning. 11 tågsätt om 4 vagnar, CORADIA Nordic X62, tillverkas av ALSTOM. Tågen kommer bland annat trafikera sträckorna Sundsvall Umeå och Sundsvall Trondheim. 1 tåg, ITINO MV3, tillverkas av Bombardier, ett dieseltåg som ska trafikera sträckan Umeå Lycksele där banan inte är elektrifierad. Botniatåg AB kommer att ansvara för den regionala dagstågstrafiken. Först ut blir en planerad tjuvstart av trafiken på nya Botniabanan mellan Örnsköldsvik och Umeå som startar 30 augusti Botniatåg är ett nybildat och samägt bolag mellan SJ AB och DB Regio Sverige AB (tillhör koncernen Deutsche Bahn). 17

18 Hallå där infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) Hur ser du på Ådalsbanan? Det är ett viktigt, prioriterat projekt som skapar regional utveckling. Varför är Ådalsbanan viktig ur ett nationellt perspektiv? Det gäller att snabbt knyta ihop Ådalsbanan med Botniabanan, då får vi ut maximal effektivitet och utkapacitet på de stora investeringar som görs. Det finns ett starkt samband mellan Botniabanan, Ådalsbanan och Ostkustbanan. Ådalsbanan höjer kapaciteten och ger större möjligheter för, i de här trakterna, framför allt godsflöden. Ådalsbanan är en regional del men viktig i helheten för att få full effekt på transporter genom Sverige och ut i Europa. Men även på pendeltrafiken ger det stora effekter genom att det knyter ihop regionen. Det ska ge människorna mervärde att välja tåget. Finns det fler viktiga regionala aspekter? Den är en förutsättning för regional utveckling. Ådalsbanan möjliggör en större arbetsmarknad där järnvägen och tåget har en stor betydelse. Dels att kunna pendla, dels att kunna arbeta under pendlingstiden. Det är en viktig fördel gentemot bilen och därför är även exempelvis komforten på tågen viktig. Vad har den för betydelse för människor och företag i regionen? Det är oerhört viktigt med en bra infrastruktur bland annat för att folk inte ska behöva flytta. Dessutom är den också viktig för industrin i närområdet liksom för den längre bort. Ökad kapacitet och bärighet har betydelse, det är viktigt att industrins producenter känner trygghet under hela transporten. Vad har du för erfarenheter från andra regioner där man genomfört liknande satsningar? Det pågår väldigt många stora projekt just nu. I ärlighetens namn har vi inte satsat på järnvägen på många år. Vi har inte byggt nytt och vi har inte skött underhållet. Nu pågår en massa projekt som vi inte ser effekterna av förrän om ett antal år. Men man kan jämföra med Stockholm/Mälarregionen inte i antalet invånare, men ändå där har satsningar gjort att folk kan bo långt från arbetsplatsen och ändå ta sig till jobbet. Man behöver inte längre flytta till Stockholm om man har jobbet där men bor i Västerås eller Eskilstuna. Det ser vi tydliga exempel på. Tack vare bra och trygg service på järnvägen skapar man möjligheter. Det gör att man dels som anställd är mindre sårbar, man har fler arbetsgivare att välja på, dels har arbetsgivaren större möjlighet att hitta rätt kompetens. Vilken roll spelar Ådalsbanan i klimatarbetet? En oerhört stor roll. En kapacitetshöjning som möjliggör tunga transporter kan innebära att vi får bort delar av lastbilstransporterna. Men den är också viktig för närregionen och den enskilda människans möjlighet att leva klimatsmart genom att man kan bo kvar i sin hembygd trots att arbetet är någon annanstans.? 1. Vad betyder Ådalsbanan för regionen? 2. Vad betyder den för dig personligen? Carina Edström, Nordingrå: 1. Att vi alla kan börja åka kollektivt! Det går ju inte nu. Nu tar vi bilen överallt. Det blir också bättre förbindelse för regionen, både norrut och söderut. 2. Det blir betydligt lättare att ta bilen till Kramfors och därifrån ta tåget om jag ska någonstans. I dag måste jag ta bilen till Sundsvall först. Det blir en stor skillnad. Stefan Persson, Frånö: 1. Det blir väldigt bra för företagarna och indus trierna när de kan välja alternativa transporter för sitt gods. I stället för att allt ska gå med lastbil. Det blir ett stort plus. 2. Mycket. Jag räknar med att man ska kunna ta sig enkelt och snabbt till Härnösand där jag jobbar. I dag kör jag 220 mil i månaden med bil. Så jag hoppas det ska bli stor skillnad. Magasinet Ådalsbanan ges ut av Trafikverket och delas ut av Posten till samtliga hushåll i Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå kommuner. Ansvarig utgivare: Kenneth Nordstrand. Projektledare: Marie Lundqvist, , marie.lundqvist@trafikverket.se Produktion: Journalisthuset i Sundsvall. Texter: Thomas Ekenberg, Marie Lundqvist och Andreas Stickler. Foto och illustrationer: Danielle Dahlström, Håkan Nordström, Bo Fernström, Marie Lundqvist, Malin Sedin och Kerstin Stickler. Form: Ulrika Lönnberg. Tryck: Colorprint, TRYCKSAK Ida Söderberg, Ullånger: 1. Det kommer att få stor betydelse och ge ett stort uppsving för hela Kramfors kommun. I mitt jobb som inflyttningslots försöker jag pusha för de nya möjligheterna att exempelvis pendla. 2. Jag skulle åka till Piteå i jobbet vilket visade sig vara nästan omöjligt. Då tänkte jag vad skönt det kommer att bli när tågen börjar rulla. Anette Viklund, Härnösand: 1. Jag hoppas att det ska bli positivt, även om jag är skeptisk till att folk skulle börja pendla till Umeå bara för att det finns en järnväg. 2. Vi har ett sommarhus vid Älandsfjärden så vi berörs i allra högsta grad. Vi ska få nya fönster som minskar bullret. 18