Krav- och kvalitetsbok

Transkript

1 Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom Hälsoval Värmland Gäller för år 2012 Version 1.1 november

2 Landstinget i Värmland Karlstad Telefon växel Webbplats Version 1.1 i november

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hälsoval Värmland... 8 Inledning... 8 Värdegrund... 8 Begrepp... 9 Förfrågningsunderlag... 9 Ansökan Godkännande Ekonomisk stabilitet Uteslutande av sökande Vårdenheten Plan för verksamhetens bedrivande Återkallelse Uppdraget Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Vårdåtagande Åtagande om psykisk ohälsa Medicinsk fotvård Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Samverkan Jouråtagande Närområdesansvar Rehabilitering Barnhälsovård Mödrahälsovård Familjecentral Ungdomsmottagning Tillgänglighet Bemanning och kompetens Utbildningsuppdrag Forsknings- och utvecklingsuppdrag

4 3.0 Allmänna villkor Läkemedel Hjälpmedel Medicinsk service Laboratoriemedicinska verksamheter Klinisk fysiologi Radiologi Mammografi Medicinsk teknik Sterilteknik Prislistor och justeringar Tolk Informationsmöten och samråd Tillgänglighet Utrustning Katastrofmedicinsk beredskap och planering Smittskydd Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Tillstånd Miljö Personal och ledning Underleverantörer Verksamhetsrevision Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Informationsförsörjning och IT-stöd Information och marknadsföring Försäkringar, ansvar och åligganden Efter avtalets upphörande

5 4.0 Regler för val av vårdenhet Uppföljning Syfte Landstingets styrmodell Uppföljningsplanen Revidering av uppföljningsdata Återkoppling till vårdenheten Återkoppling till medborgarna Patientsäkerhet Revision Ersättning och kostnadsansvar Ersättningens omfattning Hälsopengens viktning Avstämningstidpunkt Mödrahälsovårdspeng Målrelaterad ersättning för kvalitetsmål Särskild ersättning för socioekonomi Särskild ersättning för geografi Särskild ersättning för besök där tolk har använts Särskilda ersättningar Åtaganden inom närområdesansvaret Jouransvar Utbildningsläkare Studerande för verksamhetsförlagd utbildning Service- administrations- och lokaltillägg (SAL-tillägg) Patientavgift Vårdenhetens kostnadsansvar Medicinsk service Hjälpmedel Ekonomiska sanktioner Primärvårdsuppdrag utanför basåtagandet Rapportering och IT

6 7.1 Rapportering IT-stöd och IT-relaterade krav IT-stöd Kontrakt Förklaring Parter Landstinget i Värmland (LiV) xx (Leverantören) Kontraktstid och tillträde Förutsättningar Ändringar i förfrågningsunderlaget Ersättning Fakturering och betalningsvillkor Omförhandling Ändringar och tillägg Avdrag på ersättningen och vite Drift av annan verksamhet Meddelarfrihet Allmänhetens insyn Personuppgiftslagen Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Uppsägning av kontrakt Hävning av kontrakt Tvist Force majeure Arbetsgivaransvar Tolkningsordning Ogiltig bestämmelse i avtalet Hyresavtal Undertecknande Bilaga 2:1 Jourområden Bilaga 3:1 Riktlinjer för marknadsföring av vårdenheter inom Hälsoval Värmland Bilaga 4:1 Regelverk för invånarnas val av vårdenhet inom Hälsoval Värmland... 75

7 Bilaga 5:1 Uppföljningsplan Bilaga 6:1 De faktorer som ligger till grund för vårdenheternas ersättning för Bilaga 6:2 Viktlista för ålder och kön Bilaga 6:3 Målrelaterade ersättningar Bilaga 6:4 Särskild ersättning för geografi Bilaga 6:5 Patientavgifter år Bilaga 6:6 Besök hos andra vårdenheter

8 Hälsoval Värmland Inledning Detta dokument, nedan kallat förfrågningsunderlag, beskriver de krav som ställs på de vårdenheter som önskar etablera sig i Värmland inom ramen för Lagen om vårdval i primärvården. Syfte med Hälsoval Värmland är att: stärka medborgarnas ställning och inflytande över vården, öka medborgarnas förtroende för primärvården, möta framtida utveckling samt styra på kvalitet såväl i de medicinska insatserna som tillgänglighet, service och bemötande. Utvecklingsarbetet har anpassats till lagen om valfrihetssystem (LOV; proposition 2008/09:29) och kallas nedan Hälsoval Värmland. Förfrågningsunderlaget anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva vårdverksamhet inom Hälsoval Värmland. Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, skall finnas nära människorna. Hälsoval Värmland utgör basen för den nära vården i Värmland och skall genomföras uti medborgarnas medicinska behov. För patienten skall primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Hälsoval Värmland skall av befolkningen upplevas som det naturliga förstahandsvalet vid behov av hälso- och sjukvård. Primärvårdens arbetssätt skall präglas av hög kompetens med sammanhållna vårdprocesser, vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdenheter med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering skall ske i ett sammanhang. Värdegrund Det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Värmland är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning och ekonomiska förutsättningar. 8

9 Hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet skall känneteckna hälso- och sjukvården i Värmland. Alla har rätt till en god hälso- och sjukvård efter behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Verksamheten skall drivas uti de krav som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om en för alla människor god vård med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den skall också följa de grundläggande värderingar och förhållningssätt som Landstinget i Värmland (LiV) beslutat om i sin landstingsplan. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med FNs konvention om barnets rättigheter. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Värmland skall utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och minska kvalitetsbrister. Begrepp Med vårdenhet avses en funktionell enhet som tillhandahåller vård enligt förfrågningsunderlaget. En enhet kan vara likartad med nuvarande vårdcentral, men kan även vara en funktionellt sammanhållen enhet genom avtal med underleverantörer. Med leverantör avses en juridisk person eller motsvarande som bedriver vårdverksamhet inom Hälsoval Värmland. En leverantör kan bedriva vård vid flera vårdenheter. Förfrågningsunderlag LiV tillhandahåller detta förfrågningsunderlag som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet Hälsoval Värmland. Ansökan Ansökan utgörs av en blankett Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Hälsoval Värmland som skall besvaras och insändas tillsammans med i förfrågningsunderlaget övriga efterfrågade uppgifter. Svaren skall vara på svenska samt blanketten undertecknad av behörig företrädare hos leverantören. Ansökan skall avse hela det redovisade uppdraget. 9

10 1.0 Godkännande En leverantör får bedriva vård inom Hälsoval Värmland under förutsättning att leverantören godkänns av Landstinget i Värmland (LiV). Efter godkännande tecknas kontrakt mellan leverantören och LiV. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att tillhandahålla vårdverksamheten inom Hälsoval Värmland. I kontraktet anges utöver de ekonomiska villkoren även vårdenhetens lokalisering. Om en leverantör bedriver vårdverksamhet vid flera vårdenheter tecknas kontrakt för varje vårdenhet. Leverantören skall uppnå nedanstående krav för att godkännas. 1.1 Ekonomisk stabilitet Leverantören skall ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget. För privata leverantörer kommer LiV att kontrollera om dessa är: registrerade i aktiebolags-, handels-, eller föreningsregister, registrerade för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fria skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter. För att LiV skall kunna bedöma om den privata leverantören uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skickas följande handlingar in till LiV. För utländsk leverantör gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på företagets F-skattesedel Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. Blanketten kan rekvireras : Bevis om att sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret. Ovannämnda intyg får vara maximalt sex (6) månader gammalt och företes i original. Juridisk person under bildande måste vara bildad vid kontraktets undertecknande. Den juridiska personen skall vid samma tillfälle inneha F- skattesedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. 10

11 Juridisk person under bildande skall i ansökan om godkännande ange nuläge, förutsättningar och tidplan för sin etablering. En ekonomisk plan för verksamheten bifogas ansökan och intygas av namngiven revisor eller bank. LiVs bedömning av huruvida en leverantör skall godkännas kommer att ske uti leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. LiV kommer att göra en helhetsbedömning bland annat genom att inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att verksamheten har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. 1.2 Uteslutande av sökande LiV får utesluta en sökande som: är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud, är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande, genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och LiV kan visa detta inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts. Om sökanden är en juridisk person, får denne uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. 1.3 Vårdenheten Sökanden ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel man avser etablera en vårdenhet. I samband med kontraktsskrivning ska leverantören, efter samråd med LiV, i syfte att uppnå samsyn och med beaktande av LiV:s analys av befolkningens behov, ange lokalisering (adress) av vårdenheten. En godkänd vårdenhet har möjlighet att öppna filialer. En filial ska formellt godkännas av hälsovalskansliet. Verksamhet och omfattning ska beskrivas 11

12 så att kontrollmöjlighet säkerställs; eventuell förändring ska godkännas av hälsovalskansliet. Filialverksamhet kan bedrivas inom hela länet. För filialer finns inga krav på verksamhetens utbud eller omfattning. Den verksamhet som faktiskt bedrivs på en filial har dock samma krav på sig som motsvarande verksamhet vid en vårdenhet. Vid bedrivande av allmänläkarverksamhet ska verksamheten vara bemannad med specialist i allmänmedicin. Kraven på filialens lokaler är desamma som på lokaler för motsvarande verksamhet på en vårdenhet. Listning görs endast genom aktivt val på den för filialen ansvariga vårdenheten. Ingen listning sker på en filial. Filial ska på samma sätt som övriga vårdenheter inom samma geografiska område medverka i närområdes- och jourplanering. 1.4 Plan för verksamhetens bedrivande Sökanden skall visa att man kan uppfylla förutsättningarna för uppdragets fullgörande. I ansökan om godkännande redovisar sökanden en plan för hur och med vilka kompetenser verksamheten kommer att bedrivas för att uppfylla LiVs förfrågningsunderlag. Senast i samband med kontraktsskrivning skall en plan finnas med bland annat en förteckning över ingångna anställningsavtal för nyckelpersonal, beskrivning av och tidplan för hur kvarstående rekryteringsbehov avses lösas samt beskrivning av hur och med vilken tidplan lokaler kommer att ställas i ordning. 1.5 Återkallelse LiV har rätt att återkalla godkännandet för en vårdenhet om leverantören inte uppfyller villkoren för att bedriva vårdenheten. Godkännandet av en vårdenhet gäller i sex (6) månader, därefter äger LiV rätt att återkalla godkännandet för det fall ett kontrakt inte har träffats eller att verksamhet inte har startats inom angiven tid. 12

13 2.0 Uppdraget Verksamheter inom Hälsoval Värmland skall vara ett naturligt förstahandsval för invånare med behov av hälso- och sjukvård. En vårdenhet med god kvalitet och säkerhet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på individens livssituation, hälsotillstånd och vårdbehov inger trygghet och förtroende. Vårdenheten skall verka för en god och jämlik hälsoutveckling hos befolkningen genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt integrerat i all vård och behandling. Vid vård i hemmet skall patientens hemmiljö respekteras och en anpassning av vården skall ske uti patientens enskilda förutsättningar. Patienter och närstående skall informeras och göras delaktiga i sin vårdprocess. Policy eller rutiner skall finnas för hur patienter och närstående skall bemötas. Denna skall vara väl känd och förankrad bland medarbetare, genomsyra hela verksamheten och kontinuerligt följas upp. Uppdraget skall utföras i nära samarbete mellan olika personalkategorier såväl inom som utom vårdenheten så att adekvata behandlings- och rehabiliteringsalternativ kan erbjudas. Vårdenheten skall samverka med andra vårdenheter och samhällsaktörer. Samverkan med andra vårdenheter och huvudmän skall bedrivas på ett sådant sätt att patienten upplever vården som en sammanhållen vårdprocess. Uppdraget skall genomföras vid vårdenheten eller i dess närhet. Del av uppdraget kan utföras av underleverantör. Vårdenheten skall medverka i utvecklingen av behandlingsrutiner och vårdprogram samt följa de som är beslutade nationellt eller inom LiV. I åtagandet ingår att övriga specialistvårdens patienter skall ha tillgång till provtagning och de analyser vårdenheten enligt avtal åtagit sig att tillhandahålla. 2.1 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera individer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Vårdenheten skall på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Rutiner och metoder för arbetet skall dokumenteras. 13

14 Vårdenheten skall medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra samhällsaktörer. I uppdraget ingår att medverka i lokalt folkhälsoarbete i kommun/stadsdel och delta i gemensamma planerade aktiviteter. Ansvarsfördelningen för samverkan inom närområdet skall beskrivas i närområdesplanen. 2.2 Vårdåtagande Uppdraget omfattar planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, viss rehabilitering samt uppföljning. Åtagandet omfattar inte åtgärder som kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser, annan särskild kompetens eller som täcks av annan huvudman. Vårdenheten är alltid skyldig att ta emot patienter som bedöms vara i behov av medicinskt motiverade hälso- och sjukvårdsinsatser oavsett om patienten är ansluten till vårdenheten eller inte. I ansvaret ingår dödsfallskonstaterande och handläggning i samband med dödsfall samt utfärdande av intyg för tvångsvård inom psykiatrin och gäller såväl anslutna individer som de som vistas eller bor i närområdet. Verksamheten skall organiseras så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt kan tillgodoses. Vårdenheten skall särskilt beakta att god tillgänglighet och kontinuitet tillförsäkras dessa målgrupper. Vårdenheten skall ha en aktiv roll i en kring individen sammanhållen rehabiliteringsprocess eller sjukskrivningsprocess samt delta i utarbetande av gemensamma planer. Dokumenterade lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen skall finnas, exempelvis ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Samtliga läkare skall ha god kunskap om försäkringsmedicin. Varje vårdenhet skall ha ett fungerande medicinskt bedömningsteam. Alla patienter skall ha tillgång till distriktssköterska vid den valda vårdenheten. Distriktssköterska skall vid behov göra hembesök enligt gällande ansvarsgränser mellan primärvård och kommun. Vårdenheten ansvarar för att patienter med kroniska sjukdomar skall ges råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård, individuellt och/eller i grupp. Detta skall erbjudas som minst till patientgrupper med diabetes och astma/kol. Besök i patientens hem skall utföras när den enskilda patientens sjukdomstillstånd eller livssituation inte medger besök på vårdenheten eller då åtgärder motiverar besök i hemmet. Detta gäller framför allt prioriterade grupper av patienter som till exempel individer med sammansatt sjukdomsbild, nedsatt autonomi samt till barn och äldre. 14

15 Besök i hemmet till främst dessa patientgrupper skall erbjudas till de patienter som är anslutna till vårdenheten och bor inom dess närområde. För övriga anslutna erbjuds vård i hemmet i mån av möjlighet för vårdenheten. Läkemedelsgenomgång, översyn av patientens läkemedelsbehandling, skall genomföras enligt av LiV fastställd modell minst en gång per år för att säkerställa god kvalitet i äldres läkemedelsterapi. Läkemedelsgenomgång skall även utföras för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Vårdenheten ansvarar för hälsoundersökningar med flera vårdåtgärder avseende asylsökande och flyktingar, när detta är aktuellt inom närområdet samt följa LiVs beslutade riktlinjer, regler och rutiner inom verksamhetsområdet Åtagande om psykisk ohälsa Personer med psykisk ohälsa, sjukdom och psykisk funktionsnedsättning skall erbjudas bedömning, rådgivning, behandling och rehabilitering i enlighet med LiVs riktlinjer. Åtagandet gäller den hälso- och sjukvård som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård och gäller vuxna och unga vuxna. Psykoterapeutiska behandlingar skall ha karaktär av korttidsterapi. Psykologisk behandling KBT (kognitiv beteendeterapi) eller jämförbar behandling skall kunna erbjudas Medicinsk fotvård Medicinsk fotvård skall ske samordnat med övrig vård, stöd, behandling och rehabilitering som patienten har behov av och utföras enligt vårdrutin för medicinsk fotterapi inom allmänmedicin. Målgruppen är primärt personer med diabetes. Remittering för nybesök skall ske enligt LiVs riktlinjer och får utföras av läkare, distriktssköterska och diabetessjuksköterska Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården Vårdenheten skall ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 och gällande avtal eller överenskommelser om samverkan mellan LiV och kommunerna. En fast läkarkontakt med ansvar för läkarinsatserna skall erbjudas till personer med hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende samt i bostäder med särskilt stöd (LSS). Vårdenheten har ansvar för att komma överens med kommunen om formerna för samverkan kring gemensamma patienter och skall tillsammans med kommunen upprätta avtal om läkarmedverkan i hemsjukvården enligt LiVs riktlinjer. 15

16 Hemsjukvård till personer i ordinärt boende Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård och insatserna skall ha föregåtts av en vårdplanering. Åtagandet omfattar den hemsjukvård som ges i patientens hem och som inte kräver slutenvård, avancerad hemsjukvård (jämställd med slutenvård) eller täcks av annan huvudman. Vårdenheten har även ansvar för akuta insatser till hemsjukvårdspatienter som bor eller vistas inom närområdet och som är listade på vårdenhet i annat närområde. Vårdenhetens ansvar i kommunens boendeenheter Varje boendeenhet i närområdet skall ha en fast läkarkontakt. Detta ansvar kan fördelas mellan vårdenheter inom ett närområde. Ansvarsfördelning skall framgå i närområdesplan. Den enskildes valfrihet med möjlighet att välja läkare skall beaktas. I de fall patienten väljer att ansluta sig till en annan vårdenhet än den som har ansvar för boendet har vald vårdenhet ansvar för insatserna. Efter samråd kan akuta insatser överlåtas till boendets läkare. Ett medicinskt övertagande skall föregås av samordnad vårdplanering och justerad vårdplan enligt landstingets för var tid aktuella rutiner. Vårdenheten har ansvar för anslutna patienter även under perioder då patienterna befinner sig på korttidsboende. Om patienten befinner sig på korttidsboende utanför närområdet kan överenskommelse göras med vårdenhet inom aktuellt närområde. Vårdenhetens ansvar för anslutna patienter med hemsjukvård eller som bor i kommunal boendeenhet inom närområdet omfattar följande: utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat. Behovet av palliativa insatser och vård i livets slutskede skall särskilt beaktas, utse namngiven ansvarig läkare för patienten, erbjuda årliga genomgångar av hälsotillstånd, utföra läkemedelsavstämning enligt av LiV fastställd modell snarast efter registrering i hemsjukvård eller inflyttning till boende och därefter minst en gång per år, medicinsk konsultation inklusive telefonrådgivning till kommunens sjuksköterskor, patientanknuten handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal, 16

17 medverkan i samordnad vårdplanering i samband med utskrivning sjukhus (enligt rutin inom LiV), medverka vid upprättande, revidering och uppföljning av individuella vårdplaner, regelbundna besök vid boendeenheter enligt överenskommelse med kommunen samt utfärdande av dödsbevis och dödsorsaksintyg, kontakt med närstående samt utfärdande av intyg för tvångsvård inom psykiatrin Samverkan Samverkan kring patienten Vårdenheten skall samverka med berörda vård- och samhällsaktörer samt övriga engagerade personer i patientens vård när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av vårdenheten. Vårdenheten skall aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess uti patientens och dess närståendes perspektiv. Vårdenheten skall aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Vårdenheten skall känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policys som rör samverkan mellan LiV och andra huvudmän. Vårdenheten skall delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Vårdenheten skall aktivt delta i planering och utveckling av närsjukvården i samverkan med kommuner och sjukhus samt medverka i den samverkan och i de samverkansmöten som organiseras i närområdet eller har betydelse för samverkan inom närområdet. Ansvarsfördelning skall preciseras i närområdesplanen. Vårdenheten skall medverka i katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap med sjukhus och kommuner samt medverka/följa arbete i samverkansgrupper för smittskyddsverksamhet, säkerhetsstrategisk verksamhet, Strama, STI och läkemedelskommittén/- enheten Jouråtagande Vårdenheten skall ansvara för jour och beredskap enligt LiVs riktlinjer. Under ordinarie öppettid har vårdenheten, utöver den vanliga dagjoursverksamheten, ansvar för beredskapsjour vid den egna vårdenheten. Övrig tid har vårdenheten ansvar för att vårdsökande har tillgång till hälsooch sjukvård genom ett jour- och beredskapsansvar. Detta skall organiseras 17

18 tillsammans med övriga vårdenheter inom Hälsoval Värmland inom ramen för ett gemensamt jourområdesansvar (Jourområden se bilaga 2:1). Jourcentral skall finnas 8 timmar under lördagar, söndagar och helgdagar i jourområde 1-4 samt 12 timmar i jourområde 5. Tillgång skall finnas för akuta och planerade insatser av läkare och sjuksköterska. I jouråtagandet ingår såväl mottagningsbesök som besök i ordinärt och särskilt boende inom hemsjukvården samt läkare i beredskap. Jouråtagandet gäller för alla som är bosatta i området, tillfälligt vistas samt anslutna till vårdenheter inom jourområdet. Besök till jourcentralen bokas via sjukvårdsrådgivningen Vårdenheten har ansvar för läkare i beredskap under hela dygnet. I ansvaret ingår: akuta besök i hemmet, i kommunala boendeenheter och på häkte efter medicinsk bedömning, att konstatera dödsfall utanför sjukhus och kontakta anhöriga/närstående såvida inte annan myndighet gör detta samt utfärda dödsbevis och eventuellt dödsorsaksintyg samt skriva vårdintyg. att initiera/genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tjänstgörande läkare kan vid behov begära polishandräckning samt konsultationer till hälso- och sjukvårdspersonal i akuta patientärenden inom jourområdet. Jour- och beredskapsplan Vårdenheten skall i en jour- och beredskapsplan redovisa hur åtagandet om jour inklusive läkare i beredskap löses. Jourcentralens öppettider, bemanningsplan, eventuell samverkan inklusive distriktssköterskemottagning på helger skall framgå, liksom vem som är huvudansvarig för jourverksamheten samt adress om det är annan än för ordinarie verksamhet. Kompetenskrav för läkare under jourtid Jourcentralen ska minst bemannas av: specialist i allmänmedicin eller ST-läkare i allmänmedicin om handledaren godkänner eller läkare med annan specialitet. Läkare i beredskap ska minst vara: 18 specialist i allmänmedicin eller

19 ST-läkare i allmänmedicin om handledaren godkänner eller läkare med annan specialitet om chefsläkaren godkänner Närområdesansvar Vårdenheten har tillsammans med övriga vårdenheter inom Hälsoval Värmland ett gemensamt närområdesansvar. Med närområde avses den kommun eller stadsdel där vårdenheten är lokaliserad. Flera mindre kommuner eller stadsdelar kan också utgöra ett närområde. En gemensam närområdesplan skall upprättas enligt Hälsoval Värmland anvisningar, där ansvarsfördelningen mellan vårdenheterna avseende gemensamma åtaganden tydligt framgår. Planen skall godkännas av LiV inför verksamhetsstart. Förändringar i planen skall omgående meddelas och godkännas av LiV. Då nya vårdenheter är godkända föreligger en skyldighet för dem som har etableringar inom området att revidera planen i samverkan med den nya vårdenheten innan verksamhetsstart. När vårdenhet upphör, ankommer det på övriga vårdenheter att revidera planen senast en månad efter upphörandet. LiV ansvarar för att inkommen information meddelas medborgarna, berörda vårdaktörer och myndigheter. Gemensamma åtaganden som fördelas via närområdesplan: 1. Kommunal hälso- och sjukvård Utse ansvarig läkare till kommunala boendeenheter. Akuta insatser till icke anslutna personer med hemsjukvård. 2. Dödsbevis och vårdintyg Berör samtliga personer som är bosatta eller tillfälligt vistas i närområdet oavsett om de är listade hos vårdenheten eller inte. De som tillfälligt vistas i närområdet kan vara listade hos vårdenheter i annat närområde, vara folkbokförda i annat län eller inte vara bosatta i Sverige. För dessa personer skall vårdgivarna komma överens om fördelning av ansvaret mellan sig när det gäller: att konstatera dödsfall och kontakta anhöriga/närstående, utfärda dödsbevis samt dödsorsaksintyg, alternativt kontakta nästa vardag den avlidnes ordinarie läkare för utfärdande av det senare och att initiera/genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av tvångsvård. Tjänstgörande läkare kan vid behov begära polishandräckning. 3. Medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete 19

20 Samverka med kommunen och andra samhällsaktörer i närområdet, att svara för eller delta i utbildningsinsatser samt representation i folkhälsoråd eller motsvarande av närområdet prioriterade arbetsgrupper. 4. Medverka i samverkansforum i närområdet Samverka med kommun, övrig primärvård, länssjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling med flera samhällsaktörer. Den samverkan som finns inom LiV och kommun/stadsdel och andra myndigheter/aktörer skall säkras och utvecklas. 5. Åtagande om jour och beredskap inom närområdet (jourområdet) Upprättande av jour- och beredskapsplan. Administration av jourcentral. Rekvisition av jourläkemedel. 6. Barnhälsovård Delta i samverkan med kommun/stadsdel och andra aktörer i hälsofrämjande och förebyggande arbete samt kring barn med särskilda behov. Samverka med öppna förskolor och allmänna förskolor i närområdet om bland annat stöd i föräldraskap, hygienfrågor, smittskyddsfrågor och social eller utvecklingsmässig problematik. 7. Familjecentral Redovisa plan för samverkan och ansvarsgränser mellan vårdenheter och kommun/stadsdel inom ramen för familjecentral. Samverkansavtal om familjecentral. 8. Barnmorskemottagning Delta i samverkan med kommun/stadsdel och andra aktörer i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ansvara för gynekologisk cellprovstagning, där kvinnor mellan 23 och 60 års ålder erbjuds regelbunden provtagning för att förebygga cellförändringar och livmoderhalscancer. 9. Ungdomsmottagning Delta i samverkan med kommun/stadsdel, elevhälsan och skolhälsovården vid allmänna skolor och friskolor och andra aktörer i hälsofrämjande och förebyggande arbete för ungdomars fysiska och psykosociala hälsa. 20

21 10. Sjukvårdgrupp/kem-grupp till skadeplats Ha beredskap att skicka sjukvårdsgrupp eller kem-grupp till skadeplats i enlighet med LiVs beredskapsenhets bedömning av behov av detta inom vissa kommuner Rehabilitering En målsättning med Hälsoval Värmland är att stimulera till ett helhetsomhändertagande uti patientens och dess närståendes perspektiv. Det är angeläget att rehabiliteringsåtgärderna integreras i de vårdprocesser som finns inom primärvården och den samverkan som finns mellan vårdenheter och olika rehabiliteringsaktörer. En fortsatt utredning skall visa på former och omfattning av hur ett sådant åtagande kan ingå i Hälsoval Värmland på ett sätt som stärker patientens ställning och säkrar en god rehabiliteringsprocess. LiV har valt att inledningsvis lägga sjukgymnastik och arbetsterapi utanför åtagandet. Rehabiliteringsgaranti riktad mot vissa patientgrupper (patienter med icke specifik smärta i rygg, nacke och axel samt patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa) innebär att primärvården skall verka för att medicinsk utredning och rehabiliteringsplan upprättas inom 8 veckor och säkrar fortsatta behandlingskontakter med de instanser som skall svara för rehabilitering som inte kan utföras i primärvården. Rehabiliteringsåtgärderna skall vara multimodala och evidensbaserade samt kunna leda till ökad arbetsförmåga. All rehabilitering som omfattas av rehabiliteringsgarantin ingår därmed i basåtagandet. 2.3 Barnhälsovård Verksamheten skall utgå i ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att medverka till att säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att främja hälsa, förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt upptäcka och identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern samt förebygga risker i barnets närmiljö. Barnhälsovården skall erbjuda barnfamiljer ett lättillgängligt stöd med mål att främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Familjer med ökad risk för ohälsa och barn som far illa skall tidigt kunna identifieras och erbjudas adekvat stöd. Barnhälsovården skall bedrivas i nära samverkan med andra vårdenheter, myndigheter och frivilligorganisationer. 21

22 Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentraler eller som del av familjecentral. Barnhälsovården skall följa FNs konvention om barnets rättigheter och därtill hörande artiklar. Barnhälsovård skall bedrivas enligt Socialstyrelsens allmänna råd för hälsoundersökningar, Kravspecifikation för barnhälsovård Landstinget i Värmland och Metodbok för barnhälsovård Landstinget i Värmland. Sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård skall, för att upprätthålla kompetens och färdighet, arbeta minst halvtid av en heltidstjänst med barnhälsovård och ej ha ansvar för färre än 30 nyfödda barn per år. Läkare bör ej heller handlägga färre än 30 nyfödda barn per år. För övriga volymsoch kvalitetskrav hänvisas till Kravspecifikation för barnhälsovård i Landstinget i Värmland. Sjuksköterskan på BVC skall vara specialistutbildad inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller distriktssköterska. Läkare på barnavårdscentral skall vara specialistkompetent allmänläkare eller barnläkare eller läkare under specialiseringstjänstgöring (ST-läkare) inom nämnda specialiteter. Uppdraget kan utföras i samverkan med andra vårdenheter. Vid bristande barnunderlag skall kontakt tas med centrala barnhälsovårdsenheten. Vårdenheten har ansvar för barnets hälsovård fram till dess att kommunens elevhälsa tar över vid 6 års ålder. Uppdraget gäller även barn fyllda 7 år som väntar med skolstarten i första klass. Barnmedicinsk konsult (specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin) Barnavårdscentral, som inte har specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin i ordinarie läkarbemanning, skall samverka med lokal barnmedicinverksamhet/länssjukvård för att möjliggöra barnmedicinsk konsult-bvc vid behov. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog, logoped Barnavårdscentralen skall i sin dagliga verksamhet samverka med LiVs mödra- och barnhälsovårdspsykolog och logopeder i enlighet med Kravspecifikation för barnhälsovården i Värmland. Barnhälsovårdsenheten Barnhälsovårdsenheten består av barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska/verksamhetsutvecklare, assistent, mödra- och barnhälsovårdspsykolog och andra erforderliga kompetenser. Barnhälsovårdsenheten uppgifter beskrivs i Kravspecifikation för barnhälsovård LiV, och är riktad till alla verksamheter som bedriver barnhälsovård på offentligt uppdrag. Barnhälsovårdsöverläkaren har en myndighetsuppgift. 22

23 Barnavårdscentralerna skall följa de riktlinjer och rekommendationer som barnhälsovårdsenheten tar fram, delta i utbildningar samt följa krav på verksamhetsrapportering. Lokaler Verksamhet för barnhälsovård skall vara förlagd till ändamålsenlig lokal, särskilt avsedd för barnhälsovård och skild sjukvårdande verksamhet. Vårdkedjan barnavårdscentral barnmorskemottagning Det är av särskild vikt att verksamheten deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett välfungerande samarbete mellan mödrahälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården för att få en sammanhållen vårdkedja. Information och samverkan mellan barnmorskemottagningen och barnavårdscentralen skall ske så att patienten ges kontinuitet och trygghet. Samverkan bör formaliseras enligt barnhälsovårds- eller mödrahälsovårdsenhetens rekommendation om överrapportering (Metodbok för mödrahälsovården Landstinget i Värmland) och barnavårdscentralens personal skall delta i barnmorskemottagningarnas föräldrastöd i grupp. Samverkan med kommuner och andra myndigheter Barnavårdscentralen skall samverka med andra vårdenheter, myndigheter och huvudmän med mål att erbjuda barn och föräldrar ett lättillgängligt stöd i närområdet. Samverkan omfattar olika nivåer strukturell samverkan uti ansvar inom närområdet till individ och gruppnivå. Inom närområdet ansvarar barnavårdscentralen för att komma överens om samverkansform med kommuner och andra aktörer, där ansvaret för hälsoarbetet med barn och föräldrar tydliggörs och regleras. Barnavårdscentralen skall bland annat samverka kring stöd i föräldraskap, hälsofrämjande förebyggande insatser, frågor om social eller utvecklingsmässig problematik och tidig upptäckt av ohälsa hos barn. Familjer där barn riskerar att fara illa skall tidigt kunna identifieras och erbjudas stöd samt vid behov lotsas till adekvat instans. När det gäller barn i förskola ingår även ansvaret för att samverka i frågor om hälsovård, hygien och smittskydd. Barnavårdscentralen skall samverka med för verksamheten relevant primärvård, barnläkarmottagning, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, tandhälsovård, socialtjänst, förskola och skolhälsovård. Ansvarsfördelning mellan vårdenheter vid samverkan inom närområdet beskrives i närområdesplanen. Barnavårdscentralen skall ha en dokumenterad plan för samverkan, med bland annat former och rutiner för samverkan med andra vårdenheter och huvudmän. Den skall bland annat innehålla rutiner för samverkan med skolhälsovården samt samverkan kring barn med särskilda behov. 23

24 Rapportering Vårdgivare som bedriver barnhälsovård skall rapportera in den besöks- och verksamhetsstatistik som barnhälsovårdsenheten anger som nödvändig för uppföljning av verksamheten. Uppgifterna skall rapporteras till barnhälsovårdsenheten, LiV och centrala myndigheter och/eller register. 2.4 Mödrahälsovård Mödrahälsovård ska bedrivas enligt Kravspecifikation för verksamheten vid Barnmorskemottagningarna Landstinget i Värmland. Mödrahälsovårdens övergripande mål är en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Verksamheten skall utgå ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv och har en central roll för kvinnors och familjers hälsa. Mödrahälsovårdens uppdrag är att genom främjande och förebyggande insatser identifiera risker samt stötta det friska inom hela det reproduktiva fältet. För att nå målet skall mödrahälsovården innehålla nedanstående verksamheter. Hälsovård i samband med graviditet - Medicinskt basprogram - Erbjudande om information om fosterdiagnostik - Hälsoinformation under graviditet - Psykosocialt arbete Stöd i föräldraskap och föräldragrupper med förlossnings- och föräldraförberedelse Familjeplanering på individnivå - Preventivmedelsrådgivning - STI-prevention Utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner på grupp- och samhällsnivå Gynekologisk cellprovskontroll för att förebygga cervixcancer Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor Mödrahälsovård skall bedrivas i nära samverkan med andra vårdenheter, myndigheter och frivilligorganisationer. Verksamheten organiseras i form av barnmorskemottagningar eller som en del av familjecentral. Mödrahälsovården skall följa FNs konvention om barnets rättigheter och därtill hörande artiklar. Mödrahälsovård skall bedrivas enligt Kravspecifikation för verksamheten vid Barnmorskemottagningarna samt 24

25 Metodbok för mödrahälsovården Landstinget i Värmland. Dessa dokument utarbetas av mödrahälsovårdsenheten. Barnmorskan är nyckelperson i arbetet. Tjänstgöringsgrad för barnmorskan på > 50 % skall eftersträvas. För tydligare volym- och kvalitetskrav hänvisas till Kravspecifikation för verksamheten vid barnmorskemottagningarna. Mödra- och barnhälsovårdspsykolog Mödrahälsovården skall i sin dagliga verksamhet samverka med LiVs mödra- och barnhälsovårdspsykolog, i enlighet med Kravspecifikation för verksamheten vid barnmorskemottagningarna. Mödrahälsovårdsenheten Mödrahälsovårdsenheten utgörs av mödrahälsovårdsöverläkare, samordningsbarnmorska, assistent samt samordnande mödra- och barnhälsovårdspsykolog. Mödrahälsovårdsenhetens uppgifter beskrivs i Kravspecifikation för verksamheten vid barnmorskemottagningarna och är riktad till alla verksamheter som bedriver mödrahälsovård på offentligt uppdrag. Mödrahälsovårdsöverläkaren har en myndighetsuppgift. Personal inom mödrahälsovården skall följa de riktlinjer och rekommendationer som mödrahälsovårdsenheten tar fram, delta i utbildningar som anordnas av mödrahälsovårdsenheten samt följa krav på verksamhetsrapportering. Lokaler Verksamheten skall vara förlagd till ändamålsenlig lokal, särskilt avsedd för mödrahälsovård. Vårdkedjan barnmorskemottagning barnavårdscentral Det är av särskild vikt att verksamheten deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett välfungerande samarbete mellan mödrahälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården för att få en sammanhållen vårdkedja. Information och samverkan mellan barnmorskemottagningen och barnavårdscentralen skall ske så att patienten ges kontinuitet och trygghet. Samverkan bör formaliseras enligt Barnhälsovårds- /Mödrahälsovårdsenhetens rekommendation om överrapportering och barnavårdscentralens personal skall delta i barnmorskemottagningarnas föräldrastöd i grupp. Samverkan med kommuner och andra professioner Barnmorskemottagningarna skall samverka med andra vårdenheter, myndigheter och huvudmän med mål att erbjuda kvinnor och familjer ett lättillgängligt stöd i närområdet. Samverkan omfattar olika nivåer strukturell samverkan uti ansvar inom närområdet till individ- och gruppnivå. 25

26 Riskfamiljer skall tidigt identifieras och erbjudas stöd samt vid behov lotsas till adekvat instans. Ansvarsfördelning mellan vårdenheter vid samverkan inom närområdet beskrivs i närområdesplanen. Barnmorskemottagningarna skall ha en dokumenterad plan med bland annat former och rutiner för samverkan med andra vårdenheter och huvudmän. Rapportering Vårdgivare som bedriver mödrahälsovård skall rapportera in den besöksoch verksamhetsstatistik som mödrahälsovårdsenheten anger som nödvändig för uppföljning av verksamheten. Uppgifterna skall rapporteras till mödrahälsovårdsenheten, LiV samt till det Nationella Mödrahälsovårdsregistret. 2.5 Familjecentral Familjecentralen är en verksamhet där mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst är samlokaliserade. Målsättningen för verksamheten är att ge ett lättillgängligt stöd för barn och föräldrar och främja en god hälsa för barn och föräldrar uti hela familjens livssituation. Genom att det finns olika kompetenser och samsyn i en familjecentral kan adekvat och samlat stöd erbjudas familjerna. Öppna förskolan är en bra mötesplats där sociala nätverk stärks runt barn och föräldrar. LiV beslutade 1999 att främja utvecklingen av familjecentraler i Värmlands alla kommuner. De kommuner som ännu inte etablerat familjecentral får stöd LiV i detta arbete. Barnhälsovård (BHV) och mödrahälsovård (MHV) verksamheterna ska bedrivas vid familjecentral där sådan finns men även där sådan etableras. Verksamheten ska bedrivas enligt BHV och MHV:s Metodbok och Kravspecifikationer. Samverkan ska fastställas i samverkansavtal. LiV tecknar ett samverkansavtal med kommunen och vårdenheten. Uppdraget ska fastställas i närområdesplan. 2.6 Ungdomsmottagning Vårdenheten skall samverka med ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen arbetar hälsofrämjande och för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa. Den arbetar för att stärka ungdomar i att hantera sin sexuallitet, respektera sig själva och sin omgivning samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Ungdomsmottagningen bemannas av minst barnmorska och läkare samt kurator eller psykolog. 26

27 Ungdomsmottagningen skall arbeta enligt Riktlinjer för ungdomsmottagningar i Värmland och enligt målsättningar föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) samt delta i fortlöpande utvecklingsarbete. Ungdomsmottagningen skall arbeta för att: förebygga oönskade graviditeter och aborter, förebygga sexuellt överförbara sjukdomar, förebygga och arbeta för en tidig upptäckt av psykosocial ohälsa, bedriva somatisk och psykosocial behandling, verka för en positiv inställning till sexualitet och att vara ett komplement till hemmets och skolans stöd på väg ut i vuxenlivet, informera om, hänvisa, remittera eller anmäla till verksamheter och institutioner som kan erbjuda mer adekvat hjälp, då detta är aktuellt, verka för en ökad självmedvetenhet bland ungdomar och unga vuxna, ungdomsmottagningarna har en bred somatisk och psykosocial helhetssyn, skapa bästa möjliga förutsättningar för möten och samtal samt erbjuda preventivmedelsrådgivning, gynekologisk undersökning, graviditetstest, tester för könssjukdomar, medicinska kroppsundersökningar, information till skolklasser och akuta krisoch stödsamtal. Ungdomsmottagningen skall för att uppnå en grundläggande service och kvalitetsnivå ha en rimlig bemanning av barnmorska och läkare samt kurator/psykolog. Ansvarsfördelningen mellan vårdenheten och kommunen vid samverkan i ungdomsmottagning beskrivs i närområdesplanen. Samverkansavtal för ungdomsmottagningen tecknas av LiV med vårdenheten och primärkommunen. 2.7 Tillgänglighet Vårdenheten har ett patientansvar dygnet runt och skall fullfölja detta enligt gällande vårdgarantier. Vårdenheten skall säkra tillgänglighet för besök minst 45 timmar per vecka, alla vardagar under året för såväl akuta som planerade insatser. Under öppettiden skall även tillgängligheten beträffande telefonkontakter säkras. 27

28 Vårdenhetens öppethållande skall anpassas till anslutna patienters behov och det är önskvärt att förskjuten arbetstid tillämpas i högre utsträckning. Vårdenhet har möjlighet att tillfälligt under en kort begränsad tid stänga för planerings- och utbildningsdagar samt semester. Villkor för stängning är att det finns en klar överenskommelse med annan vårdenhet om hur omhändertagandet av patienter ska gå till samt att informationen till patienterna om detta är tydlig. Under mottagningsverksamhet skall vårdenheten vara tillgänglig per telefon för tidbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta besök. Personal som ansvarar för hälso- och sjukvårdsrådgivning skall lägst ha sjuksköterskekompetens. Besök i hemmet skall erbjudas då sjukdomstillstånd och livssituation inte medger besök på vårdenheten. Barnavårdscentralen och barnmorskemottagningen skall normalt bedrivas under vardagar minst mellan kl och vara tillgänglig för främst tidsbeställda besök eller telefonkontakt. Meddelande skall tas emot för kontakt senare samma dag eller nästkommande vardag när möjlighet att svara inte finns. De tider vårdenheten inte har öppet skall telefonsvarare ge information om barnavårdscentralens och barnmorskemottagningens öppettider samt hänvisa till alternativa vårdenheter eller 1177 eller båda eller relevant webbplats. Föräldragrupper kan vid behov även erbjudas kvällstid. Ungdomsmottagning skall normalt bedrivas under vardagar. Kvällsöppet skall erbjudas vid behov. Så kallade drop-in mottagningar skall erbjudas minimum 2 timmar per vecka. Ungdomsmottagningen bör även erbjuda tidsbeställda besök. Inom denna tidsram bör särskild tid avsättas för endast pojkar/unga män. Meddelande skall kunna tas emot för en kontakt så fort som möjligt, när möjlighet att svara inte finns. De tider ungdomsmottagningen inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdenheter eller 1177 eller båda eller relevant webbplats. Vårdenheten har ansvar för att vårdsökande har tillgång till basal hälso- och sjukvård även utanför vårdenhetens ordinarie öppettider genom jouransvar. Vårdenheten skall samarbeta med LiVs sjukvårdsrådgivning (1177) och skall meddela kontaktväg för sjukvårdsrådgivningen under såväl vårdenhetens öppethållande som när vårdenheten är stängd. Sjukvårdsrådgivningens uppgift är att ge råd i egenvård, behandlingsråd samt vid behov hjälp till kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdenheten skall använda samma beslutsstöd för rådgivning som 1177, RGS Webb. 28

29 Vid de tider då vårdenheten inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider samt hänvisa till alternativa vårdenheter eller 1177 per telefon eller till båda samt relevant webbplats. Vårdenheten skall följa intentionerna i nationella IT-strategin när det gäller digitala medier och digitala tjänster för kontakt med befolkningen. 2.8 Bemanning och kompetens Vårdenheten skall vara bemannad med specialist i allmänmedicin för att säkerställa uppdraget och tillgängligheten. Därutöver kan läkare med annan specialitet än allmänmedicin komplettera bemanningen. Minst hälften av läkarbemanningen skall bestå av specialister i allmänmedicin eller STläkare i allmänmedicin. Ordinarie läkare med annan specialistkompetens än allmänmedicin bör erbjudas specialistutbildning inom allmänmedicin. Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska. Patienter med diabetes och astma/kol skall erbjudas insatser av sjuksköterska med specialisering inom vårdområdet med minst 15 högskolepoäng. Personal som utför åtagande om psykisk ohälsa ska vara antingen psykolog. Legitimerad psykoterapeut alternativt inneha socionomutbildning eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdsutbildning med kompetens motsvarande grundutbildning i psykoterapi eller den tidigare steg 1 utbildningen. Detta kompetenskrav gäller för nyanställda årsskiftet 2010/2011. Medicinsk fotvård skall utföras av fotterapeut med utbildning inom gymnasieskolans 3-åriga omvårdnadsprogram alternativt annan sjukvårdsutbildning samt utbildning till fotterapeut. Därutöver krävs godkänd påbyggnadsutbildning i diabetesfotvård. Fotterapeut med lång dokumenterad erfarenhet av medicinsk fotvård kan ges dispens. Sjuksköterska på barnavårdscentral skall vara specialistutbildad inom hälsooch sjukvård för barn och ungdom eller distriktssköterska. Läkare på barnavårdscentral skall vara specialistkompetent allmänläkare eller barnläkare eller ST-läkare inom nämnda specialiteter. Barnmorskemottagningen skall bemannas av legitimerad barnmorska gärna med erfarenhet förlossningsvård. Läkaren skall vara specialistkompetent allmänläkare eller specialist inom obstetrik/gynekologi eller ST-läkare inom nämnda specialiteter. Utöver ovanstående skall vårdenheten ha tillgång till kompetens som krävs för att fullgöra uppdraget. Lägsta omvårdnadskompetens är undersköterska. 29