stödet ger kunderna mod att pröva nytt

Transkript

1 2016 TRYGGHETSSTIFTELSENS årsredovisning stödet ger kunderna mod att pröva nytt 91 procent har fått nytt arbete eller startat eget Vägen till ett nytt jobb ett rekordår för Trygghetsstiftelsens kunder!

2 Innehåll Vd har ordet 3 Det här är Trygghetsstiftelsen 4 Så gick det under Kalendarium 8 Avtal om omställning, så här går det till 10 Intervjuer med kunder 12 Intervjuer med arbetsgivare och fackliga representanter 15 Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice 16 Omställningsdagen 18 Avtal om lokala omställningsmedel 20 Arbetet på Trygghetsstiftelsen 22 Årsredovisning för räkenskapsåret Förvaltningsberättelse 24 Flerårsöversikt 24 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Kassaflödesanalys 27 Ekonomisk redovisning 28 Resultaträkning 28 Balansräkning 29 Kassaflödesanalys 30 Noter 31 Undertecknande 35 Revisionsberättelse 36 Styrelse 38 Huvudkontor Stockholm Trygghetsstiftelsen Box Stockholm Besöksadress: Kungsgatan 57 A, 5 tr Telefon: E-post: info@tsn.se Internet: Organisationsnummer: Utgiven av: Trygghetsstiftelsen en kollektivavtalsstiftelse Redaktör: Catharina Eriksen Grafisk form och produktion: Gylling Produktion AB Foto: Lars Clason, Erik Nordblad och Catharina Eriksen Tryck: 86,1% av de med tidsbegränsade anställningar fick ett nytt jobb eller annan lösning inom nio månader efter sista anställningsdagen. 82% av kunderna upplever att stiftelsens stöd bidragit till att de fått en ny sysselsättning. sid 9 Under hösten arrangerade vi sex webbinarier för att öka tillgängligheten. Min framtid ser ljus ut och jag är jättenöjd Fredrik Wallin s 14 sid 12 Kerstin Bergman är deckarexpert och älskar deckare. Hon driver ett eget företag, CrimeGarden. sid 10 Följ kundens resa med Trygghetsstiftelsen steg för steg fram till ett nytt jobb eller annan lösning. Framtidens yrken börjar på C: caring, creativity och complexity Läs mer på sidan 18

3 VD har ordet En god arbetsmarknad Vi ser tillbaka på ett bra år. Det exceptionellt goda arbetsmarknadsläget har även gynnat våra kunder och flera av Trygghetsstiftelsens målgrupper tillhör de grupper som är mest eftertraktade på arbetsmarknaden. Vår roll är viktig då vi bidrar till en smidig omställning för våra kunder. Det handlar ofta om små insatser som behövs men för individen och arbetsgivaren gör insatserna stor skillnad och det kan betyda en snabb övergång till nytt arbete eller ny bransch. Genom att vi är lyhörda och flexibla kan vi agera där det behövs och när det behövs. Resultatet är nöjda kunder och nöjda arbetsgivare. Våra kunder uppnådde i år det bästa resultatet på många år. Av de kunder som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist fick 81,1 procent nytt jobb innan uppsägningstiden löpt ut. Av de med tidsbegränsade anställningar hade 86,1 procent hittat nytt jobb eller annan lösning inom nio månader från att deras anställning löpt ut. Inga omfattande omlokaliseringar En fråga som diskuterats mycket under 2016 har varit en eventuell omlokalisering av myndigheter från Stockholm. Regeringen beslutade under året om omlokalisering av E-hälsomyndigheten och Fastighetsmäklarnämnden. En omlokalisering är en stor förändring för de som berörs och för verksamheten oavsett hur den genomförs. Frågan om omlokalisering av statlig verksamhet är inte ny. Genom åren har omfattande om lokaliseringar gjorts och Trygghetsstiftelsen har då haft en viktig roll att spela. Vi följer frågan noga och är beredda att finnas till hands när våra insatser behövs. En sammanhängande omställningskedja De nya omställningsavtalen i staten förtydligar parternas och myndigheternas ansvar för det övergripande omställningsarbetet. Omställningskedjan består både av ett lokalt långsiktigt och proaktivt omställningsarbete i myndig heterna som stödjer med arbetarnas kompetensutveckling och verksamhetens utveckling, och av det arbete som stiftelsen utför på uppdrag av parterna. Stiftelsens uppdrag inom ramen för avtal om lokala omställningsmedel handlar om att inspirera parter till en effektiv användning av medlen. Under 2016 har vi erbjudit stöd genom kunskap och inspiration vid olika seminarier. Det finns ett stort intresse av att delta och man upplever också att seminarierna är till nytta i arbetet. Vi har också tagit fram en skrift där vi beskriver förutsättningarna för omställningsarbetet i staten. Omställningsdagen den 15 november var en stor satsning. Syftet med dagen var att ge en helhetsbild av omställningsarbetet i statsförvaltningen idag. De nya avtalen syftar inte minst till att bredda synen på omställning i myndigheterna, det handlar även om förnyelse och utveckling inte bara uppsägningar och frågan behöver diskuteras på strategisk nivå i myndigheterna. Kunskap om avtal och roller i det statliga omställningsarbetet Under 2016 har vi erfarit att kunskapen behöver öka om de nya avtalen i staten och rollfördelningen mellan olika aktörer. Och vi har kunnat konstatera att det ibland leder till brister i information till medarbetare som sägs upp eller vars anställning löper ut och i värsta fall till att inte alla medarbetare som kvalificerar sig till avtalet anmäls. Styrelsen beslutade mot den bakgrunden om ett nytt mål för kännedom om omställning i staten från och med Utveckling av verksamheten Vi strävar hela tiden efter att utveckla vår kundverksamhet och hitta nya verktyg för att stötta våra kunder på vägen till nya sysselsättningar. Under 2016 har vi påbörjat ett omfattande utvecklingsarbete för att digitalisera delar av verksamheten. Där ingår bland annat en digitalisering av ansök ningsprocessen för ekonomiska förmåner, en utveckling av inloggnings sidorna på webben, att bygga en förbättrad digital lösning för anmälningar av nya kunder och att utveckla tjänsten rekryteringsservice. Under hösten har vi också ordnat webbinarier, vilket har blivit mycket uppskattat bland dem som inte har möjlighet att resa till våra lokaler för att delta på seminarier. Till sist vill jag tacka alla i myndigheterna, arbetsgivare och fackliga, för ett gott samarbete under året. Jag vill även tacka våra konsulter och samarbetspartners för ett toppenår och ser fram emot ännu ett spännande omställningsår. Åsa Lindh Verkställande direktör Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 3

4 DET HÄR ÄR TRYGGGHETSSTIFTELSEN 2016 stiftelsens historia Trygghetsstiftelsen bildades av staten och de centrala arbetstagarorganisationerna 1990 i samband med att trygghetsavtalet trädde i kraft. Stiftelsens stöd erbjuds till Sveriges 250 myndigheter och anställda. Från och med januari 2015 arbetar stiftelsen efter ett avtal kallat avtal om omställning. Kunder som anmäldes till Trygghetsstiftelsen innan dess omfattas av trygghetsavtalet för statligt anställda. Sedan starten har mer än personer omfattats av Trygghetsstiftelsens stöd och under 2016 anmäldes nya kunder till Trygghetsstiftelsen. Den 1 januari 2015 trädde även avtal om lokala omställningsmedel i kraft. Trygghetsstiftelsens roll i det avtalet är att sprida kunskap och inspiration för att stödja de lokala parternas arbete för en ändamålsenlig och effektiv användning av de lokala omställningsmedlen, bland annat genom seminarier. Seminarierna är öppna för avtalsslutande parter på lokal nivå vid samtliga medlemmar i Arbetsgivarverket. trygghetsstiftelsen är omställningsorganisationen inom det statliga avtalsområdet När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det Trygghetsstiftelsens uppgift att skapa förutsättningar för att hen inte ska bli arbetslös. Detsamma gäller för den vars tidsbegränsade anställning upphör. stiftelsen erbjuder Enskilda kunder individuellt stöd som effektivt bidrar till nytt arbete eller annan lösning. Arbetsgivare och fackliga representanter att delta i öppna aktiviteter med syfte att ta del av kunskap och få inspiration för en ändamålsenlig och effektiv användning av de lokala omställningsmedlen. Mål ekonomiskt resultat 2016 i korthet Avgifterna från statliga myndigheter till Trygghetsstiftelsen uppgick under år 2016 till 310 miljoner kronor vilket mot svarar 0,3 procent av lönesumman. Under 2016 kostade stödåtgärderna för kunderna 122 miljoner kronor. Verksamheten finansieras genom att alla statliga myndigheter betalar en årlig procentuell andel av lönesumman som de centrala parterna kommer överens om. Trygghetsstiftelsen har parternas uppdrag att förvalta omställningsavtalet och medlen. Trygghetsstiftelsens styrelse utgörs av representanter för Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O, Saco-S och Seko. för verksamheten Trygghetsstiftelsens övergripande mål är att kunderna ska ha ett arbete eller annan lösning så snart som möjligt. måluppfyllelse Under 2016 fick 81,1 procent av de tillsvidareanställda ett nytt arbete eller hittade en annan lösning innan uppsägningstiden tog slut. För de tidsbegränsat anställda hade 86,1 procent löst sin situation inom nio månader efter det att deras anställning löpt ut. Målsättningen var att 75 procent av kunderna i båda grupperna skulle ha en ny lösning innan de angivna tiderna och det lyckades mycket bra. 4 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

5 En sammanhållen omställningskedja Vår erfarenhet är att du behöver både engagemang och koll på hela omställningskedjan för en lyckad omställningsprocess. Som ett stöd till arbetet på myndigheterna har vi under året tagit fram en skrift där vi ger vår syn på hur omställningskedjan hänger samman och där vi också beskriver våra erfarenheter av omställning. Skriften går att ladda ner på tsn.se. Det går också att beställa tryckta exemplar utan kostnad.»mer än personer har omfattats av Trygghetsstiftelsens stöd.«att ligga steget före Nya omställningsavtal för staten Omlokaliseringar Under året beslutade regeringen att omlokalisera två myndigheter från Stockholm till Karlstad och Kalmar. Fler omlokaliseringar kan bli aktuella och Trygghetsstiftelsen förbereder sig inför de kommande besluten och det stöd som kan bli aktuellt till den personal som väljer att inte följa med till den nya orten. kännedom Vi har under året konstaterat att kännedomen om de nya avtalen och Trygghetsstiftelsens uppdrag inte är tillräcklig och styrelsen beslutade därför att införa ett nytt mål för kännedom om omställning i staten, med följande lydelse: Förutsättningar för ett väl fungerande omställningsarbete i staten är att parterna vid anslutna myndigheter och organisationer: känner till Trygghetsstiftelsen, känner till ansvarsfördelningen inom omställningsarbetet i staten samt har processer som säkerställer att avtal om omställning följs. här finns stiftelsen I slutet av året hade Trygghetsstiftelsen 27 anställda och kontor i Stockholm, Malmö, Göteborg och Sundsvall. Kontoret i Västerås avvecklades under hösten. På flera andra orter i landet hyr stiftelsen kontorsrum där kunderna kan träffa rådgivare och coacher. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 5

6 SÅ GICK DET UNDER 2016 Trygghetsstiftelsens kunder finner nya sysselsättningar snabbt. 81,1 procent av de statligt tillsvidareanställda som anmälts till stiftelsen på grund av arbetsbrist fick ett nytt jobb eller annan lösning innan uppsägningstidens slut. 86,1 procent av de statligt anställda vars tidsbegränsade anställning löpte ut fick en lösning inom nio månader från det att deras anställning löpte ut. En förklaring är att den svenska arbetsmarknaden just nu är mycket god. Våra seminarier är populära Trygghetsstiftelsen har individen i fokus i alla processer och utvecklar ständigt stödet till olika målgrupper. Exempel på aktiviteter som anordnats under 2016 är jobbsökardagar och ringverkstäder liksom seminarier om spontanansökan, kompetensinventering samt vikten av att ha en bra profil på LinkedIn. Flera aktiviteter har skett på engelska då många kunder inte har svenska som modersmål. 179 seminarier för deltagare har genomförts under året, vilket är betydligt fler jämfört med hur det såg ut Därtill fick kunder annan typ av individuellt stöd, vanligen coachning. Hög nöjdhet Kunderna är mycket nöjda med de aktiviteter som stiftelsen har genomfört under året. 82,3 procent upplever att vårt stöd har bidragit mycket eller ganska mycket till att deras förutsättningar att nå en ny sysselsättning har ökat. Ett nytt verksamhetsområde har tagit form Den 1 januari 2015 trädde avtal om lokala omställningsmedel i kraft och för Trygghetsstiftelsens del innebar det att man fick ett nytt uppdrag att bistå parterna med sakkunskap och inspiration i deras arbete med lokala omställningsmedel. Under 2015 byggdes verksamhetsområdet upp och under 2016 har stiftelsen fortsatt att utveckla området. Under 2016 har nio seminarier arrangerats och en Omställningsdag för myndighetschefer, HR-chefer och lokala fackliga representanter en dag som enligt utvärderingen var mycket uppskattad. Totalt har 400 personer deltagit på våra aktiviteter. Trygghetsstiftelsen har också under året tagit fram en skrift bestående av våra, under 25 år, samlade erfarenheter av omställningsarbete i staten. tillsvidareanställda tidsbegränsat anställda 81,1 18,9 86,1 13,9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lösta vid målsatt tid Olösta vid målsatt tid 0% 20% 40% 60% 80% 100% Lösta vid målsatt tid Olösta vid målsatt tid 6 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

7 Akademins dominans fortsätter Antalet personer som 2016 anmäldes till Trygghetsstiftelsen och avtal om omställning ligger något högre än det i genomsnitt gjort de senaste fem åren. Under 2016 anmäldes personer till Trygghetsstiftelsen. De flesta kommer från akademin. 90 procent av alla anmälda kom från ett universitet eller en högskola. Akademins kraftiga dominans innebär att antalet och andelen som är yngre än 35 år fortsätter att öka jämfört med tidigare år. Idag är 44 procent (43 %) av alla anmälda yngre än 35 år. Snittåldern för de anmälda kunderna är 38 år (39 år). Könsfördelningen på de som anmäls till Trygghetsstiftelsen har de senaste tio åren med ett par undantag bestått av en knapp majoritet kvinnor liksom 2015 var det istället en knapp majoritet män 53 % som anmäldes till Trygghetsstiftelsen. Kundstocken fortsätter att minska Personer som anmälts till Trygghetsstiftelsen och som inte fått en permanent lösning räknas till kundstocken. Vid utgången av 2016 bestod kundstocken av personer, vilket är betydligt färre än vid utgången av Det beror på att många har fått tillsvidareanställningar. De har därmed lämnat trygghetsavtalet eller omställningsavtalet och följaktligen stiftelsens kundstock. Bland aktuella kunder har 53 procent en tillfällig lösning eller är i målinriktad åtgärd. De allra flesta av dem har en tillfällig anställning. Andra är på praktik, inskolning, utbildning eller håller på att starta upp ett eget företag. Samtidigt har andelen och antalet arbetslösa minskat med två procentenheter och med 173 personer vid årsskiftet 2016/2017 jämfört med för ett år sedan. Övriga kunder som fortsatt räknas till kundstocken är under uppsägningstid, sjukskrivna eller föräldralediga. Andra har lämnat den svenska arbetsmarknaden eller har avlidit. Fler har fått tillsvidareanställning Utflödet anger hur många personer som fått en permanent lösning och därmed lämnat avtalet. Under 2016 lämnade kunder avtalet. Det är färre än det var under Det beror på att det i år är färre som lämnat avtalet på grund av att ramtiden löper ut och det är färre som har valt att gå i pension. Däremot är det fler som har fått en tillsvidareanställning var det kunder som fick en ny tillsvidaretjänst jämfört med kunder Majoriteten, 75 procent, av de som lämnat avtalet var tidigare anställda inom ett universitet eller en högskola. Snittåldern var 42 år och det var lika andel kvinnor som män (50/50) som fick en permanent lösning. Räknar vi bort de kunder vars ramtid löpt ut så är det 2016 jämfört med 2015 en högre andel som har fått ett nytt arbete medan andelen som har gått i pension har minskat. 91 procent fick ett nytt arbete eller startade eget företag. Kunderna (29 %) som fått arbete men inte meddelat stiftelsen var de fått arbete har vanligen fått ytterligare en tidsbegränsad anställning inom akademin. Av de kunder som fick ett nytt arbete 2016 (av de vi säkert känner till), fick 46 procent en ny statlig anställning vilket är samma nivå jämfört med Andelen kunder som fick anställning inom privat sektor har ökat än mer jämfört med året innan. 9 av 10 kunder kommer från akademin Inflöde UTflöde nytt arbete Tidsbegränsade 75 % 78 % Tillsvidare 25 % 22 % Kvinnor 49 % 47 % Män 51 % 53 % Kunder i åldern >55 år 11 % 8 % Kunder i åldern <35 år 43 % 44 % Snittålder 39 år 38 år Kunder från universitet och högskolor 84 % 90 % Statligt jobb 22 % 27 % Privat jobb 20 % 25 % Kommunalt jobb 5 % 7 % Startat eget företag 3 % 3 % Nytt jobb okänd sektor 38 % 29 % Pension 8 % 5 % Lång utbildning 1 % 1 % Övrigt 3 % 3 % Statligt jobb 46 % 46 % Privat jobb 43 % 42 % Kommunalt jobb 11 % 12 % Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 7

8 kalendarium Aktiviteter under året Trygghetsstiftelsen arrangerade nästan 200 aktiviteter för arbetssökande, fackliga representanter och arbetsgivare under året. Aktiviteterna var spridda över landet även om merparten arrangerades i Trygghetsstiftelsens egna lokaler i Stockholm, Malmö och Göteborg. I Umeå hade vi nio seminarier i Folkets hus. Nytt för i år är att vi arrangerat webbinarier. Drygt 200 personer deltog på Omställningsdagen i mitten av november. Deltagarna lyssnade på föreläsningar om omställningsarbete och framtidens arbetsmarknad och fick höra vad stiftelsen kan erbjuda sina kunder. Syftet med dagen var att ge en helhetsbild av omställningsarbete hos statsförvaltningen. En av talarna Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, pratade om framtidens arbetsmarknad och hur robotiseringen och digitaliseringen förändrar arbetslivet. Omställningsdagen kunderna är mycket nöjda med stiftelsens aktiviteter Design a cv for industry Det här är ett seminarium för kunder som disputerat. Föreläsaren berättade hur de ska presentera sig när de söker jobb utanför akademin och att de ska visa sina transferable skills, överförbara kunskaper. Många forskare är vana att undervisa och genom sin undervisning har de fått erfarenhet i att handleda, planera, organisera, leda och kommunicera. Det är värdefulla kunskaper i industrin, men för att den som läser cv:t ska förstå att forskaren har just den kompetensen ska det presenteras i cv:t. Rekryteringsservice Många lediga tjänster går till Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Ungefär en gång per månad gavs informationsträffar om denna tjänst. Kunderna fick information om hur de kan öka sina möjligheter att bli aktuella för inkommande tjänster. Efter varje informationsmöte fanns det möjlighet till personliga möten och återkoppling på det egna cv:t. Life Science Under en heldag fick deltagarna en inblick i läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbranschen. Det finns många olika roller och de kan vara svåra att hålla koll på för den som bara befunnit sig i den akademiska världen. Många av Trygghetsstiftelsens kunder har doktorerat och behöver kunskap om vilka typer av tjänster som finns utanför akademin. Lokala omställningsmedel De här seminarierna riktade sig till lokala parter på myndigheterna. Personal från myndigheter delar med sig av sina erfarenheter kring lokalt omställningsarbete. Seminarierna fungerar som mötesplatser för nätverkande och erfarenhetsutbyte kring omställningsarbete och deltagarna samtalade om de utmaningar de står inför och hur de kan arbeta för en långsiktig omställning. 8 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

9 Ansökningshandlingar LinkedIn för arbetssökande En av de absolut mest populära aktiviteterna för arbetssökande har i år precis som tidigare år varit LinkedIn. Seminarierna som finns för nybörjare och för mer avancerade användare har fått höga betyg i utvärderingarna. Totalt arrangerades detta seminarium vid hela 38 tillfällen i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Många av stiftelsens kunder är engelsktalande och flera av seminarierna hölls på engelska. Konsultträffar Några gånger under året bjuds Trygghetsstiftelsens konsulter in till konsultträffar. Där får de information om vad som är på gång i verksamheten under den aktuella perioden. De får även en presentation av resultat, statistik och praktiska nyheter som rör arbetet med stiftelsens kunder. I januari välkomnades konsulterna till Malmö där de fick titta på de nya lokalerna. Målet med det här seminariet är att kunderna ska få tips, verktyg och värdefulla insikter för att kunna ta fram offensiva ansökningshandlingar som tar dem till intervju. Här går man igenom platsannonser och analyserar dem och tittar på hur man anpassar sitt cv och personliga brev inför varje annons och svarar på det som efterfrågas. Det här seminariet arrangerades bland annat i Umeå. Spontanansökan NYHET! Webbinarier Under hösten arrangerade vi sex webbinarier. Några av de seminarier som arrangerades i Stockholm live-sändes. De som deltog kunde sitta hemma och delta via sin dator och skicka frågor och kommentarer till föreläsaren under seminariets gång. Det här ökar tillgängligheten för kunder som inte har möjlighet att resa till våra lokaler. Här fick deltagarna verktyg för att göra en bra och effektiv spontanansökan och hitta jobben som inte syns. Det är krävande att göra spontanansökningar, men den som jobbar med det håller igång och är aktiv. Den som bara söker jobb på annons hamnar ofta i ett passivt läge och väntar på åter-koppling. Steg två var att delta på seminariet Ringverkstad där kunderna ringer skarpa samtal till arbetsgivare. Att starta eget företag eller inte Tre procent av de kunder som lämnar avtalet och stiftelsen väljer att starta egen verksamhet. Här fick de svar på sina tankar och funderingar kring hur det går till. De får även lära sig hur starta-eget processen ser ut, vad det finns för företagsformer och hur en affärsplan med budget kan se ut. Den som vill förverkliga sin idé erbjuds en starta-eget-rådgivning. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 9

10 avtal om omställning Trygghetsstiftelsens omställningsprocess för kunder som omfattas av avtal om omställning När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller när en anställd vars tidsbegränsade anställning löper ut är det Trygghetsstiftelsens uppgift att så snabbt som möjligt skapa förutsättningar för att hen inte ska bli arbetslös. Det gäller även när någon till följd av omlokalisering väljer att inte följa med till den nya orten. Trygghetsstiftelsens stöd är individinriktat och utgår ifrån arbetslinjen. 1 Så här går det till Steg för steg Steg 1 Myndighetens anmälan När det är klart att en person kommer att sägas upp eller att hens tidsbegränsade anställning upphör anmäler arbetsgivaren personen till Trygghetsstiftelsen. Det är den formella anmälan och det innebär att stiftelsens arbete med den enskilde personen kan börja. 3 steg 3 Kundaktiviteter Trygghetsstiftelsen utgår från den enskildes individuella behov och har en bred palett med insatser för att matcha kundens behov. Många kunder väljer att delta i stiftelsens jobbsökaraktiviteter. Det kan till exempel vara jobbcoachning, cv-granskning på nätet eller seminarier. Kunderna ska skapa en handlingsplan för sitt jobbsökande och aktiviteterna ska leda till att den enskilde ökar sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. En viktig del i stödet är att skapa energi och motivation, därutöver kan det även handla om specifika utbildningsinsatser. Alla som kommer till Trygghetsstiftelsen uppmanas dessutom att registrera sitt cv hos Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Dit kan arbetsgivare vända sig för att snabbt och enkelt hitta kompetent personal. 2 steg 2 Första mötet mellan kund och rådgivare Den enskilde personen, Trygghetsstiftelsens kund, får träffa en av Trygghetsstiftelsens rådgivare på ett planeringssamtal. De identifierar den enskildes nuläge med yrkeserfarenhet, utbildning och tankar inför framtiden och diskuterar hur Trygghetsstiftelsen kan stötta på bästa sätt för att öka kundens möjligheter på arbetsmarknaden och hitta den snabbaste vägen till ett nytt jobb. För den som blir uppsagd tar det oftast tid att bearbeta alla fakta och ställa in sig på något nytt, men vi är måna om att kunden påbörjar processen så snart som möjligt. 10 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

11 4 steg 4 Fortsatt arbete framgångsfaktorer! Den enskilde och rådgivaren håller tät kontakt för att följa upp hur det går. Utifrån handlingsplanen som den enskilde arbetat fram för sitt jobbsökande beslutar de tillsammans om hen behöver ytterligare individuella insatser för att kunna lösa sin situation. Hur det fortsatta arbetet ser ut beror helt och hållet på den enskilde personens egna behov. Alla insatser går ut på att få en ny anställning. ekonomiskt stöd Utöver de jobbsökaraktiviteter som Trygghetsstiftelsen erbjuder ingår även ekonomiskt stöd för dem som blir uppsagda på grund av arbetsbrist och för dem som haft en tidsbegränsad anställning som varat i minst tre år. Inkomstförstärkning Enskilda som får en ny tillsvidareanställning med lägre lön än tidigare kan ha rätt till inkomstförstärkning om de har blivit uppsagda från en tillsvidareanställning eller haft en tidsbegränsad anställning som varat i minst sex år. A-kasseförstärkning Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller haft en tidsbe gränsad anställning som varat i minst tre år kan få a-kasseförstärkning om hen är med i a-kassan och den fastställda lönen överstiger a-kassans maxtak. Vem omfattas av avtal om omställning? Både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda kan omfattas av omställningsavtalet. Som tillsvidareanställd ska man ha haft minst tolv månaders sammanhängande anställningstid hos en och samma statliga arbetsgivare. Man kan även komma in i avtalet om man är arbetsskyldig och väljer att inte följa med till den nya orten vid en omlokalisering. För den som har en tidsbegränsad anställning krävs att man ska ha minst två års sammanhängande anställningstid hos en och sam ma statliga arbetsgivare. Medarbetare på Trygghetsstiftelsen Ewa Rouass administratör för anmälningar nya kunder Ewa tar emot anmälningar av nya kunder. Arbetsgivaren ska anmäla alla arbetstagare som blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller vars tidsbegränsade anställning löper ut till Trygghetsstiftelsen. De med en tidsbegränsad anställning ska ha arbetat i minst två år. Det är viktigt att alla anmäls för att få det stöd de har rätt till enligt avtalet. Afrim Goxhuli rådgivare i Malmö Afrims roll är att hjälpa kunden att komma ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Vid det första mötet, som är ett planeringssamtal, pratar de om kundens kompetensprofil och eventuella omständigheter som kan påverka situationen när hen söker nytt jobb. Det är ett mycket roligt och stimulerande jobb där jag varje dag träffar specialister som ger mig inblick i olika områden. Angelica Larsson handläggare ekonomisk förstärkning Många av Trygghetsstiftelsens kunder får a-kasseförstärkning och flera av dem som får nytt jobb med en lägre lön än vad de hade tidigare kan ansöka om att få inkomstförstärkning. Angelica bedömer vilket stöd kunden ska få. Vi har flera stora projekt på gång som ska förenkla ansökningsprocessen för våra kunder när de söker ekonomiskt stöd. Jag tror att det kommer att bli en hit! Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 11

12 AVTAL om OMSTÄLLNING Kerstin startade eget som deckarexpert Kerstin Bergman älskar deckare och driver ett eget företag, CrimeGarden där hon har rollen som deckarexpert. Hon startade företaget med stöd av Trygghetsstiftelsen när hon efter många år som forskare inte fick några nya forskningsmedel. Kerstin håller föredrag, agerar moderator och gör intervjuer med deckarförfattare på bibliotek, mässor och festivaler. Till exempel så intervjuar jag författare på scenen på bokmässan i Göteborg, berättar Kerstin. Hon är även recensent och kulturskribent och skriver regelbundet recensioner av nya deckare för tidningar och tidskrifter. Kerstin är litteraturvetare och docent och forskade om deckare i mer än tio år innan hon startade eget. Internationellt betraktas hon som en av de främsta experterna på svenska deckare och hon hade gärna fortsatt att forska, men fick tyvärr inte några mer forskningspengar. Använder sin kompetens Kerstin anmäldes som kund hos Trygghetsstiftelsen. Det tog ett tag innan hon bestämde sig för att starta eget och då hade hon sökt många olika typer av tjänster som varken hade med forskning eller litteraturvetenskap att göra. Kerstin betonar att hon är litteraturvetare, inte journalist, inte lärare, inte bibliotekarie och hon älskar deckare. Efter ett tags funderande bestämde hon sig för att använda sig av sin litteraturkompetens när hon skulle starta eget och en av Trygghetsstiftelsens coacher stöttade henne. Det var lite sista utvägen på något sätt, säger hon, jag fick inga jobb och funderade på vad jag var bra på. Något som var värt att testa. Det var fantastiskt bra att få stöd av Trygghetsstiftelsen med en starta-egetcoach som fick mig att tro på mig själv. Det var väldigt skönt med någon som peppade en på det sättet som han gjorde. De flesta uppdragen får hon i Skåneregionen, men även uppdrag norrut och det blir en del resande. Kerstin tycker att hon har hittat en bra nisch. Biblioteken som anlitar henne betonar gärna att hon är docent, samtidigt som hon själv säger att hon är lättillgänglig och inte krånglar till det när hon pratar inför publik. Det är kul och jag trivs bra med det jag gör. Hon trivs så mycket bättre Kerstin tycker att det känns ovant att behöva marknadsföra sig och var inte van vid det från universitetet. Men hon gör det och hon kontaktar mycket folk vilket gör att det rullar in mer och mer jobb. Många hör henne när hon pratar i radio. Det handlar om att bli känd och göra ett bra jobb. Det är ett fritt arbete och jag trivs så mycket bättre än vad jag gjorde på universitetet, trots att lönen inte motsvarar den jag fick på universitetet. Jag får feedback och bekräftelse och folk är engagerade och ställer frågor. Jag hoppas att det fortsätter med mer jobb i framtiden, säger Kerstin med tillförsikt. På crimegarden.se finns ett antal recensioner av nyutkomna svenska deckare. Där finns även Kerstins agenda för den som vill komma och lyssna på något av hennes föredrag. 12 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

13 Annemarie bröt med forskningen Annemarie Wöhri är en av de kunder som bytt karriär med hjälp av stödet från stiftelsen. Annemarie höll på att disputera inom strukturbiologi när Astra Zeneca bad henne delta på en workshop. Hon gav ett bra intryck och Astra Zeneca erbjöd henne en post doc-tjänst som hon tackade ja till. När hennes forskningsanslag tog slut efter tre år bröt Annemarie med forskningen. Hon säger att det var det bästa som hänt henne eftersom hon var tvungen att investera i sig själv och fundera över nya mål. Jag ville ha ett arbete som jobbcoach, jag kände det i mitt hjärta, säger hon. Genom Trygghetsstiftelsen fick hon coachutbildning och praktik på ett företag. Hon fick sedan en tjänst som coach, men redan efter några månader blev hon erbjuden en mer administrativ roll som koordinator inom samma företag. Hon arbetade där i tre år innan hon kontaktade Chalmers och fick ett nytt jobb där. Chalmers har möten med ledningsgrupper på företag och Annemaries roll är att följa upp dessa möten och se till att beslut blir genomförda. Emilia fick ett dolt jobb Emilia Heimann har disputerat i experimentell diabetes och arbetar idag som forskare och medicinsk skribent, ett jobb med arbetsuppgifter som hon verkligen vill ha. Hon fick stöd av Trygghetsstiftelsen i Göteborg och deltog på stiftelsens seminarier. Då träffade hon andra arbetssökande och lunchade med dem och utbytte erfarenheter. Genom stiftelsen fick hon även träffa en coach. Jag gjorde ett test för att se var min personlighet och ambitionsnivå passade in i en karriärsmodell och vad jag behövde utveckla. En dag blev Emilia kontaktad av en rekryterare som hittat hennes profil på LinkedIn. Det gällde ett dolt jobb som inte annonserats. Hon blev kallad på intervju och hela processen tog en vecka från första intervjun till att hon tackade ja till tjänsten. Det var tråkigt att vara utan jobb. Jag var arbetssökande i cirka sju månader och under den tiden blev jag kallad på sju till åtta intervjuer. Ehsan gav konkreta tips på sin kompetens Ehsan Yasari disputerade inom thermo och fluiddynamik på Chalmers och forskade sedan i flera år kring förbättring av motorers förbränning. När forskningen tog slut sökte Ehsan många jobb och det kändes periodvis tungt. Men han lyckades och idag jobbar han på Volvo Cars i Göteborg. Han blev ledsen när han blev refuserad och säger att det kan vara svårt att hålla humöret uppe när man söker jobb. Han blev tveksam till det han gjort, han undrade om det han gjort inte var tillräckligt bra, om hans svenska var för dålig. Han säger att det ibland är tiden som är fel, inte du, och att det är viktigt att ha en positiv attityd till jobbsökandet. Ehsan, som flyttat från Iran för att doktorera på Chalmers, berättar sin historia på engelska då han känner sig mer bekväm med det än med svenska. Han kan prata svenska och sökte sina jobb på svenska. För att känna sig säker skrev han ner allt på ett papper innan intervjuerna och övade. På intervjuerna gav han konkreta exempel på sin kompetens, och berättade hur han hanterade olika uppgifter, något som han tror var ett bidrag till att han fick det jobb han har idag. Elna uppskattar stödet från coachen Hade jag inte haft kontakt med Trygghetsstiftelsen hade jag inte kommit fram till mina drömmar och kastat mig ut till något okänt, säger Elna Follin. Som kund hos Trygghetsstiftelsen fick Elna träffa en av stiftelsens rådgivare för ett planeringssamtal. Hon gick på några av de seminarier som stiftelsen arrangerade, och hon träffade en av stiftelsens coacher. Coachen talade om för mig att det är klart att du kan jobba med det du vill, berättar Elna. Jag fick hjälp med att tänka till på vad jag är bra på. Jag var duktig på att visa vad jag hade gjort, men inte så duktig på att applicera kunskapen på andra områden och vi pratade om transferable skills, eller överförbara kunskaper. Elna arbetar idag på ett företag som säljer labbutrustning. Hon använder sin kunskap från akademin och jobbar med problemlösningar, precis det som hon tycker är roligt. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 13

14 Avtal om omställning En typisk kund hos stiftelsen Elna Follin som beskrivs på föregående sida är en typisk kund hos Trygghetsstiftelsen. Hon är 31 år och anmäldes till stiftelsen av Lunds universitet när hon disputerat i biomedicin. Hon har en magisterexamen i biologi och började strax efter sin examen att doktorera. 90 procent av stiftelsens kunder kommer från en anställning på ett universitet eller en högskola och merparten har en tidsbegränsad anställning. De har nyligen disputerat och snittåldern är 38 år. Fredrik Wallin Skönt att ha FLYT! nya kunder under 2016 Trygghetsstiftelsen fick nya kunder under året. Av dem tillhörde 135 personer det äldre trygghetsavtalet. Arbetsbrist åringar åringar åringar 263 Trygghetsavtalet 135 Fredrik Wallin hade arbetat på Svevia med drift och vägunderhåll i två år när han blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Samtidigt som han blev uppsagd konstaterade en läkare att en gammal skada i handleden innebar att han inte skulle kunna jobba med det han gjort tidigare. Jag pratade med en tjejkompis som läste en tvåårig yrkeshögskola, hon hade läst ett år då och var jättenöjd, berättar Fredrik. Sök, sök för skojs skull, sa hon. Jag sökte och kom in. Det var inte mycket att tveka på, jag är ju sån. Fredrik tackade ja till platsen och fick visst ekonomiskt stöd av stiftelsen och sin gamla arbetsgivare. Efter två år tog han sin examen som logistik- och verksamhetsutvecklare i Falköping. Han fick snabbt jobb efter examen och arbetar i dag på Eltel där han räknar på jobb för installation av fiber. Stödet från stiftelsen har varit till stor hjälp, säger Fredrik. Utan det stödet hade jag nog inte valt vägen jag valde. Det blir så när man träffar människor som sår frön. Jag behövde det där lilla fröet för att vidareutbilda mig och någon att bolla tankar med. Min framtid ser ljus ut och jag är jättenöjd. Det kunde inte ha blivit bättre, skönt att ha flyt. Att få skriva projektledare i cv:t smäller högt, säger en nöjd Fredrik. Filmade berättelser med kunder Fredrik Wallin deltog i ett projekt under hösten där vi filmatiserade hans berättelse. Stiftelsen spelade in filmer med tre kunder som fick berätta om sina resor och stödet de fått av Trygghetsstiftelsen. Filmerna visades på Omställningsdagen och ligger nu på Trygghetsstiftelsens webb. 6-åringar - de som haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut efter minst sex års arbete i följd, eller de som hade en anställning som den 31 december 2014 hade varat i minst tre av fyra år och anställningen löpte ut efter den 1 januari åringar - de som haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut efter minst tre års arbete i följd. 2-åringar - de som haft en tidsbegränsad anställning som löpt ut efter minst två års arbete i följd. Kerstin Bergman var en av de tre kunder som deltog i filmprojektet. 14 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

15 PARTERNAS ARBETE MED OMSTÄLLNING intervjuer med arbetsgivare och fackliga representanter trafikverket, Seko Per-Arne Utbult, Trafikverket Naturvetarna Andreas nyström arbetar som ombudsman för Naturvetarna med ansvar för statliga myndigheter, däribland Karolinska Institutet, och han har kontakt med många av de som anmäls till Trygghetsstiftelsen. Han får en del frågor från medar-betare som undrar om de är anmälda till stift-elsen och om de omfattas av omställnings-avtalet, något som han kan hjälpa till att kolla upp. Andreas månar om individen och ser insatserna som stiftelsen kan ge som viktiga bidrag för både den egna individen och samhället. Stödet från stiftelsen är en viktig del för deras medlemmar för att kunna gå vidare i sin karriär. Det går väldigt bra för de kunder som anmäls till Trygghetsstiftelsen, säger Andreas. Fredrik Sjöström Per-Arne Utbult, representerar Seko på Trafikverket. Han sitter med i den omställningsgrupp som har till uppdrag att finna lösningar där det finns omställningsbehov. Han är med i processen kring uppsägningar på grund av arbetsbrist, men han är inte med när medarbetaren väl fått kontakt med Trygghetsstiftelsen. Vi jobbar mest med lokal omställning i omställningsgruppen och jobbar för en bra lösning för våra medarbetare, vi har inget partsförhållande utan jobbar som en arbetsgrupp för att nå bra resultat, säger han. De allra flesta medarbetare som vi träffar hittar en annan lösning inom organisationen, men det har blivit en tuffare arbetsmarknad i dag än för femton år sedan. Allt vi gör går i linje för att Trafikverket ska vara en attraktiv arbetsgivare. Andreas Nyström Försvarsmakten och Officersförbundet Anders Häggberg Anders Häggberg HR-specialist på Försvarsmakten och Mikael Kenttälä, ombudsman på Officersförbundet, arbetar tillsammans med kompetensutveckling inom Försvarsmakten. Försvarsmakten har arbetat med kompetensutveckling sedan 2001 både på individnivå och med riktade gruppinsatser. År 2011 genomförde myndigheten partsgemensamt en omvärldsanalys och tog även ett omtag i arbetet med omställning för att skapa mer delaktighet. Det här har sedan utvecklats till en årlig aktivitet där organisationsenheternas partsgemensamma grupper delar med sig av goda exempel och framtidsspanar som en del i arbetet med lokala omställningsmedel. I ett av de första projekten för omställning utbildades och certifierades interna konsulter för att genomföra Livs- och Karriärplanering (LoK) med medarbetarna. Det implementerades och är numera ett av verktygen inom personalutvecklingen. Ett annat av Försvarsmaktens projekt är att utbilda medarbetare i personlig marknadsföring. Medarbetarna får under en dag träna sig på den muntliga kommunikationen och även utveckla sitt cv. Syftet är bland annat att stärka medarbetaren i den muntliga kommunikationen med sin chef. Det är ett lyckat projekt och vi kommer att implementera det i vår ordinarie verksamhet från och med 2018, berättar Anders. Lokala omställningsmedel ingår även i konceptet sammanhållen karriärplanering, där implementeringen pågår. Ett led i arbetet är att öka kunskapen om lokala omställningsmedel för både chefer och medarbetare och dialogen ska utgå från medarbetarsamtalet. Blekinge tekniska högskola Fredrik Sjöström är personalchef på Blekinge tekniska högskola. Högskolan har fått minskade anslag de senaste fyra åren och har fått säga upp personal. När skolan sett att de har haft en övertalighet inom ett område har de frågat om det finns någon medarbetare som vill göra något annat och söka sig till andra arbetsplatser. Lärosätet har en bra dialog med Trygghetsstiftelsen och Fredrik ser det som extremt viktigt att se den totala hjälpen man kan få i omställningsarbetet. Den som ställer upp och slutar frivilligt får reda på vilket stöd hen kan få och statistiken från stiftelsen visar att mer än 80 procent av de som anmäls dit kommer vidare till nya tjänster. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 15

16 Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice Carina matchar tjänster och personal Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice är en kostnadsfri service som låter arbetsgivare snabbt hitta kandidater med rätt kompetens. Carina Ericsson är den som är ansvarig för Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Både arbetssökande kunder och de arbetsgivare som söker personal kan vända sig till henne för att få stöd. Ungefär en gång i månaden arrangerar stiftelsen informationsträffar om Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice för intresserade kunder. Carina berättar då hur man som kund kan anmäla sig till kandidatbanken och bli tillgänglig för de tjänster som kommer till Trygghetsstiftelsen. De kunder som väljer att anmäla sig och få sitt cv inlagt i kandidatbanken matchas sedan mot de tjänster som anmäls till Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Rekrytera hos oss Hos Trygghetsstiftelsen kan myndigheter rekrytera kompetent personal fort och enkelt. I kandidatbanken finns flertalet yrkesområden representerade som bland annat naturvetare, disputerade forskare, administratörer, chefer, ekonomer, HR-personal, kommunikatörer, projektledare och utredare. Kontakta carina.ericsson@tsn.se eller rekryteringsservice@tsn.se med en kort kravprofil, så får du snabbt svar på om det finns matchande kandidater till er vakans. Det finns 850 aktiva kandidater i kandidatbanken! Den som är uppsagd på grund av arbetsbrist eller har haft en tidsbegränsad anställning som inte förlängs och omfattas av antingen omställningsavtalet eller trygghetsavtalet, kan skicka in sitt cv till Trygghetsstiftelsens kandidatbank. Kandidaterna intervjuas och deras kompetenser registreras för att finnas tillgängliga då en arbetsgivare hör av sig om vakanser. Rekrytera utan kostnad Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice har under 2016 fått in närmare 360 uppdrag, de flesta från Stockholm och Mälardalen, men stiftelsen välkomnar uppdrag från hela landet. Vi känner till 48 tillsättningar via Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice under året, och det kan vara fler som vi inte känner till då återrapporteringen är frivillig. Under 2016 kunde rekryteringsservice registrera knappt 300 nya kandidater inom en stor bredd av kompetenser. Det kom bland annat in många med forskarbakgrund inom främst naturvetenskapliga ämnesområden. Men även inom yrkesområden som bland annat administratör, ekonom, HR, jurist, kommunikatör och utredare. Eftertraktade yrkesroller Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice har nästan 850 kandidater i kandidatbanken. För närvarande finns en stor grupp med mycket kvalificerad kompetens, oftast disputerade vanligtvis inom olika naturvetenskaper, men även inom humaniora. De ser ofta ett jobb på en myndighet som något mycket efter-traktat. Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice får dessvärre mer sällan in den typen av förfrågningar och har därför svårt att matcha de personerna med de vakanser som kommer in. För övrigt är de mest förekommande kompetenserna profiler inom olika administrativa yrkesområden. Anmäl er till kompetensutskicket Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice skickar då och då ut ett så kallat kompetensutskick till stiftelsens arbetsgivarkontakter. Det görs i syfte att marknadsföra ett urval av aktuella kandidaters erfarenheter och kompetens. Den som är intresserad av att ta del av stiftelsens utskick är välkommen att kontakta carina.ericsson@tsn.se alternativt rekryteringsservice@tsn.se. 16 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

17 Bra och professionell matchning genom TrygghetsstiftelsenS rekryteringsservice Neena Svensson, gruppchef på HR-avdelningen på Polisen, har anlitat Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice för att få hjälp att hitta en administratör. Det började med en telefonkontakt där hon förklarade vad hon ville ha och att tjänsten behövde tillsättas omgående. Informationen kompletterade hon sedan med en annons för den efterfrågade tjänsten. Mycket nöjda med rekryteringen Neena fick snabbt förslag på sex, sju kandidater och profilerna stämde bra överens med deras behov. Två av de föreslagna kandidaterna kallades till intervju och Anette som blev erbjuden tjänsten har i dag en visstidsanställning som administratör. En tjänst som övergår till en tillsvidareanställning om behovet finns. Vi är mycket nöjda och glada med rekryteringen, säger Neena. Det var en väldigt bra och professionell matchning från Trygghetsstiftelsens sida. Neenas tycker att det var ett jättebra samarbete, och för framtida rekryteringar med liknande behov hör hon gärna av sig till Trygghetsstiftelsen rekryteringsservice igen. Anette Åkerblom blev kund hos Trygghetsstiftelsen under våren 2016 när Civilförsvarförbundet skar ner på sin verksamhet. Som kund hos stiftelsen kontaktade hon Carina Ericsson som ansvarar för Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Anette fick höra att hennes cv innehöll mycket bra erfarenheter som skulle leda henne till ett jobb snabbt. Och så blev det. I slutet av sommaren blev hon kallad till intervju hos Polisen. Anette blev erbjuden en tjänst och hon började jobba så fort alla säkerhetsfrågor var avklarade. Jag har hamnat på ett ställe där jag trivs så himla bra, säger Anette. Samtidigt har jag laddat min verktygslåda även för framtiden och kan titta i materialet om det skulle behövas. Anette berättar att hon var väldigt uppgiven när hon kom till stiftelsen. Jag tänkte att jag nog var gammal och att jag hade haft sån tur som fått en tjänst på Civilförsvarsförbundet men att nu var det kört. Hon säger att under tiden när man är uppsagd, sätts hela tillvaron i gungning och man blir oerhört stressad. På Trygghetsstiftelsen kände hon ett enormt stöd i att förstå och se sina kompetenser. Få verktyg att se möjligheter och formulera dem. Det som hon själv kände som dåligt vändes till bra erfarenheter som hon kunde visa upp för nya arbetsgivare. EN KVALIFICERAD ADMINISTRATÖR Genom Trygghetsstiftelsen säger hon att hon har fått en fantastisk coachning som fått henne att förstå att hon är en kvalificerad administratör med allt det som hon har gjort genom åren. Det här blev ju världens möjlighet, det här är kanske till och med bättre, säger Anette glatt. Jag känner att jag kan bidra på alla möjliga sätt med den erfarenheten jag har och att mina kunskaper inte är självklara. Det var en avgörande information som fick mig att växa och kunna skifta gammal mot kvalificerad. Anette Åkerblom Processen ledde till snabb rekrytering Snabb och trevlig service, säger Caroline Idermark, HRspecialist på Regeringskanslitet, om den service hon fick av Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Regeringskansliet anlitade Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice under hösten när de snabbt behövde en ny assistent. Caroline Idermark tog kontakt med stiftelsen, mejlade en förenklad kravprofil och fick snabbt förslag på flera bra kandidater som hade de erfarenheter de ville ha. Caroline kontaktade flera av kandidaterna. En del hade redan jobb på gång och var inte intresserade, men hon fick kontakt med Ingrid som kallades till intervju. Den kändes bra för båda parter och processen fortsatte och ledde till en rekrytering. Caroline är nöjd med hur rekryteringsprocessen gick till och hon kan absolut tänka sig att använda tjänsten igen. Ingrid har efterfrågade kunskaper När Ingrid Karlsson blev uppsagd tvivlade hon på sin kompetens och tänkte att hon var för gammal för att fått ett nytt jobb. Men hon har blivit kallad till många intervjuer och erbjudits flera jobb, bland annat genom Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice. Det första uppdraget hon fick via rekryteringsservice var en tillfällig tjänst som gd-sekreterare. I samband med att vikariatet löpte ut var hon på flera intervjuer både för jobb som hon sökt själv och via Trygghetsstiftelens rekryteringsservice. Plötsligt hade hon fått två erbjudanden om jobb och hon tackade ja till en tjänst som assistent på Regeringskansliet. Hon som tvivlat på sin kompetens och oroat sig för sin ålder. Det var ett tag som jag inte förstod riktigt att det var sant, min långa erfarenhet efterfrågades, säger hon nästan förundrad. Det kom rätt i tiden. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 17

18 omställningsdagen Omställningsdagen gav inspiration och helhet Drygt 200 personer deltog i Omställningsdagen som anordnades av Trygghetsstiftelsen i mitten av november. Deltagarna lyssnade på föreläsningar om omställningsarbete och framtidens arbetsmarknad och fick reda på mer om vad Trygghetsstiftelsen kan erbjuda. Syftet med Omställningsdagen var att ge en helhetsbild av omställningsarbete i statsförvaltningen. Vi vill bredda begreppet omställning. Det handlar om förnyelse och utveckling mer än bara uppsägningar. Frågan om omställning måste in i finrummet och upp på strategisk nivå hos myndigheterna, sa Åsa Lindh, vd för Trygghetsstiftelsen i sitt inledningstal. Framtidens yrken börjar på C Därefter gav Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, en översikt över framtidens arbetsmarknad och hur robotiseringen och digitaliseringen förändrat arbetslivet. Man kan inte stoppa tekniken från att gå framåt. Vårt välstånd kommer inte av att fler jobbar utan det kommer från ny teknik. Sedan kan omställningsperioder vara oerhört smärtsamma för individen, sa hon och pekade på utvecklingen i USA. Framtidens yrken börjar på C: Caring, creativity, complexity. Det är de här tre som kommer att vara framtidsyrken, sa hon. Helena Lindberg, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), berättade om flexibilitet och omställningsförmåga i tider av snabba förändringar. Detta var också ett av flera teman för paneldiskussionerna: Det gäller att hela tiden jobba proaktivt med att fundera över vad som behöver förändras och sedan göra det tydligt i organisationen. Det är inte status quo som gäller. Det leder bara till att vi står stilla och då går allting bakåt, sa Eva Liedström Adler, generaldirektör på Arbetsgivarverket. För att kunna möta de snabba omvärldsförändringarna krävs också kontinuerlig kompetensutveckling. Jag tror att man måste reformera och hitta system och finansiering som gör att vi faktiskt kan bygga på och växla karriär och kompetens hela livet, sa Åsa Lindh. Individen har eget ansvar Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, lyfte individens ansvar: I Sverige har vi det offentliga som har ett ansvar och vi har partssystemet. Men man ska inte heller glömma individens ansvar. Ibland betonar vi våra systems ansvar, men man har ett eget långtgående ansvar att underhålla sin egen kompetens och förmåga. Framtidsforskare Gustaf Josefsson avslutade dagen: Slutledningen är att vi aldrig har vetat så lite om framtiden som vi gör i dag, och det kommer inte att bli bättre. Vi måste ställa om hur vi förhåller oss till världen och människor, sa han och uppmanade deltagarna till att göra lärande till en vana och se helheten. Mer än 93 procent av deltagarna tyckte att dagen var mycket bra eller ganska bra och det har bland annat lett till att Trygghetsstiftelsen planerar för att arrangera en ny Omställningsdag under Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

19 Moderator Andreas Ekström ledde samtalet mellan Eva Liedström Adler stiftelsens styrelseordförande (Arbetsgivarverket), Maria Olwaeus styrelseledamot (ST) och Åsa Lindh vd Trygghetsstiftelsen Jag tycker att det har varit en inspirerande dag att få lyssna på de här olika föreläsarna och de synvinklar som finns på omställningsarbete Att man måste tänka brett tror jag är det som följt med mig genom hela dagen att se till helheten. En av de många deltagare som uppskattade innehållet i Omställningsdagen var Lars-Peter Alexandersson på HR-avdelningen på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 19

20 avtal om Lokala omställningsmedel lokala omställningsmedel 2015 slöt parterna på det statliga området ett nytt avtal, avtal om lokala omställningsmedel. Avtalet reglerar hur de lokala parterna ska besluta om de medel som årligen avsätts till proaktiva omställningsåtgärder, alltså det förebyggande arbetet. Enligt avtal om lokala omställningsmedel ska utgångspunkten för myndigheternas omställningsarbete vara de analyser ledningen gör av vilken utveckling och omställning myndigheten behöver för att utvecklas i takt med omgivningen. Utifrån den analysen ska de lokala parterna bestämma vad som ska finansieras av de lokala omställningsmedlen. Syftet med avtalet är dels att bidra till ett långsiktigt lokalt omställningsarbete, dels att stödja verksamhetens och arbetstagarnas utveckling utifrån arbetslinjen och ett längre arbetsliv alltså att skapa förutsättningar för att arbeta ett långt yrkesliv. Gemensamt arbete För att uppnå syftet med avtalet om lokala omställningsmedel behöver parterna på myndigheten arbeta tillsammans. 1. Analysera situationen och vilka utmaningar verksamheten står inför på kort och lång sikt. Analysera vilka behov av omställning som detta medför. 2. Teckna ett lokalt avtal. 3. Genomföra åtgärder. 4. Följa upp och analysera åtgärderna. Vad har medlen använts till och leder åtgärderna i rätt riktning eller behöver man justera arbetet? Trygghetsstiftelsens roll Trygghetsstiftelsens roll i det proaktiva omställningsarbetet är att sprida kunskap och inspiration för att stödja de lokala parternas arbete för en ändamålsenlig och effektiv användning av de lokala omställningsmedlen. Detta gör vi genom att erbjuda seminarier och genom att samla och sprida kunskap som kan vara till nytta för lokala parter. Det här har vi gjort under 2016 Under 2016 har vi hållit nio seminarier för arbetsgivare och fackliga kring lokala omställningsmedel samt Omställningsdagen. Totalt hade vi 400 deltagare på våra aktiviteter, varav 237 på seminarierna och 163 på Omställningsdagen. Av dessa var 140 fackligt aktiva (35 procent) och 256 kom från arbetsgivarsidan (64 procent). Datum Tema Antal deltagare 15 feb Omställning på kort och lång sikt 66 Medverkande: Utbildningsdepartementet, Statskontoret 14 mar Omställning i högskolan 36 Medverkande: Lunds universitet 28 apr Tema Servicecenter 29 Medverkande: Statens servicecenter, Rättsmedicinalverket 7 jun Kompetensanalys 34 Medverkande: Magnus Antilla, Doubleloop 30 aug Omställning i små organisationer 16 Medverkande: Institutet för språk och folkminnen 15 sep Omställning - Sundsvall 7 22 sep Omställning - Göteborg 5 28 sep Uppföljning 27 Medverkande: Gustav Petersson, Vetenskapsrådet 15 nov Omställningsdagen 163* 14 dec Omställning i stora organisationer Medverkande: Trafikverket Totalt 400 * I siffran 163 ingår inte Trygghetsstiftelsens medarbetare samt inbjudna talare. 17 måluppfyllelse Effektmål procent av myndigheterna har deltagit i någon av Trygghetsstiftelsens aktiviteter kring de lokala omställningsmedlen under året. RESULTAT Det totala antalet myndigheter och organisationer som ingår i vår målgrupp är 250. Eftersom 114 myndigheter deltagit i aktiviteterna under 2016, vilket är 46 procent av 250, är målet uppfyllt. Nöjdhetsmål procent av de som deltar i våra öppna aktiviteter kring lokala omställningsmedel ska uppleva att aktiviteten är till nytta för dem i deras arbete. RESULTAT Vi har i utvärderingar ställt frågan I vilken utsträckning bedömer du att ditt deltagande i seminariet är till nytta för dig i ditt arbete med lokala omställningsmedel? De som svarat Till mycket stor nytta samt Till ganska stor nytta har totalt sett varit 66 procent. Målet är inte uppfyllt. 20 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

21 intervjuer med myndigheter trafikverket Ta del av fler myndigheters omställningsarbete på tsn.se Trafikverket bildades 2010 när Banverket och Vägverket gick samman. Delar av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) ingår också i nuvarande Trafikverket liksom Rikstrafiken. Myndighetens uppdrag är att planera och utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem. Idag har myndigheten anställda. På Trafikverket har omställning varit en del av verksamheten sedan myndigheten bildades. Utgångspunkten för omställningsarbetet har också varit fast förankrad i myndighetens övergripande uppdrag och mål. Ansvaret för verksamhetsförändringar ligger ute i organisationen. Vid större förändringar är det verksamhetsområdets ledning som fattar beslut. I första hand försöker man lösa frågor om omställning inom verksamhetsområdet. Om det inte går lyfter man frågan till central nivå. Där finns en myndighetsövergripande struktur som arbetar med omställning: en beredningsgrupp med HR-chefer som samordnar arbetet och en omställningsgrupp där de fackliga organisationerna ingår och som har till uppdrag att finna lösningar på omställningsbehoven. Regelbundna, täta möten och ett gemensamt IT-baserat arbetsverktyg är bra stöd i arbetet. Och målet är att hitta bra individuella lösningar för alla medarbetare. Men vad betyder det här i praktiken? För medarbetaren betyder det att man erbjuds olika former av kompetensutveckling. Vid verksamhetsförändringar kan man få riktade utbildningar, matchas för nytt jobb inom myndigheten eller få stöd att gå vidare utanför myndigheten. Som chef för ett verksamhetsområde har man ansvar för att arbeta med kompetensplaner och behov och att vidta resurs- och kompetensanpassning inom sitt område. Men det betyder också att man har en helhetssyn på resursbehoven i myndigheten och att alla rekryteringsbehov matchas mot de interna resurser som finns. Sedan starten 2010 och fram till slutet av 2015 hade man konstaterat 854 övertaliga. Av dessa sades 214 upp på grund av arbetsbrist. För alla andra har man hittat andra lösningar som nya interna arbeten, delpension och andra lösningar utanför Trafikverket. Institutet för språk och folkminnen Institutet för språk och folkminnen samlar in, bevarar och forskar om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Man har också uppdraget att arbeta med språkvård och språkpolitik. På myndigheten arbetar ett hundratal medarbetare och man har verksamhet i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Institutet för språk och folkminnen har nyligen gått igenom en omställningsprocess. Där bestämde man sig för att ta fasta på det centrala avtalets inriktning mot att arbeta proaktivt för att på så sätt, så långt det går, undvika att hamna i nya omställningssituationer. Utgångspunkten för arbetet är myndighetens uppdrag och ordinarie verksamhetsplanering där ett gediget framåtsyftande analysarbete görs. Modellen är att medarbetare och chefer kan ansöka om medel för aktiviteter som ligger i linje med det som framgår av bilagan till avtalet. Det kan handla om utveckling av individ, grupp eller hela myndigheten. En utmaning är att dra gränsen mellan vad som ska bekostas av den normala kompetensutvecklingsbudgeten och när de öronmärkta lokala omställningsmedlen kan användas. Här arbetar arbetsgivare och de fackliga organisationerna tillsammans för att få fram bra idéer. För att få in tänket i vardagen valde man att fortsätta arbeta i den partsgemensamma grupp som man bildade när man arbetade med att ta fram ett avtal. På så sätt får man några som blir ambassadörer för frågan och kan stödja arbetet med att få organisationen att se lokala omställningsmedel som en resurs. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 21

22 att arbeta på TRYGGHETSSTIFTELSEN Värdegrund Vi kan omställning. Det är enkelt att ha med oss att göra. Vår verksamhet präglas av ett tillåtande klimat. Angelica, Lena, Larsson, Afrim Lena och Droh, Martin Martin Lindholm och Afrim Goxhuli började arbeta på Trygghetsstiftelsen under Trygghetsstiftelsens verksamhet bidrar positivt till samhällsutvecklingen. När en statsanställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist eller när en anställd vars tidsbegränsade anställning löper ut är det Trygghetsstiftelsens uppgift att snabbt skapa förutsättningar för att hen ska hitta ett nytt arbete. Vi är: Engagerade - Vi bryr oss om våra kunder och varandra och drivs av att inspirera och motivera till bästa resultat. Professionella - Vi är ansvarsfulla, kunniga och värnar om allas integritet. Resultatinriktade - Vi arbetar effektivt och målinriktat och tar ett gemensamt ansvar för vårt uppdrag. Särskilt fokus under året har varit att genomföra två studier av vår verksamhet, en nulägesanalys av målgrupper, vår organisation och vårt sätt att arbeta samt en förstudie inför ett digitaliseringsarbete. Nulägesanalysen har lett till ett antal utvecklingsprojekt med fokus på arbetssätt gentemot kund, samarbete internt och utveckling av nyckeltal och utvärderingsinstrument. Förstudien resulterade i en digital strategi och en handlingsplan. En konsult har fått uppdraget att förverkliga strategin som kommer att pågå de kommande åren. Utveckling och förändringar Utvecklingen har påbörjats med en digitalisering av inloggningssidorna för kunder och konsulter på webben. För kunderna ser vi det här som ytterligare ett verktyg för att komma närmare målet att hitta ett nytt arbete. Kunderna kommer bland annat att kunna göra jobbsökarövningar på webben, de ska kunna registrera sig till Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice och de kommer att kunna ansöka digitalt om ekonomisk förstärkning. Konsulterna kommer att få en bättre bild av sina uppdrag och bättre struktur för sin rapportering till stiftelsen. I digitaliseringen ingår även ett nytt digitalt flöde för anmälningar av nya kunder. Det har varit en del förändringsarbete internt under året, både administrativt och i verksamheten och vi arbetar kontinuerligt med utveckling både för en god arbetsmiljö för de anställda och för att stärka kundernas väg till nytt arbete. Vi har under året genomfört en IT-upphandling och bytt IT-driftare och vi har uppgraderat olika system som Agresso och Lime. Ökad kännedom Inför 2017 har styrelsen beslutat om nytt mål om ökad kännedom. Vi har sett att bristande kännedom hos arbetsgivare och arbetstagare om de nya avtalen och Trygghetsstiftelsens uppdrag bland annat leder till att alla kunder inte anmäls till oss eller att de anmäls sent och missar värdefull tid för att komma igång med jobbsökandet. Nya kollegor Det har varit personalförändringar på stiftelsen under året och vi har fått fyra nya medarbetare. Angelica Larsson är ny handläggare för ekonomisk förstärkning, Afrim Goxhuli är ny rådgivare i Malmö, Lena Droh är ny rådgivare i Stockholm och Martin Lindholm är ny administratör i Stockholm. I december hade Trygghetsstiftelsen 27 anställda varav tolv rådgivare, eller konsulenter som de kallats fram till december då de fick en ny titel som bättre beskriver deras roll gentemot kunden. Övriga anställda arbetar med rekrytering, administration, växel och reception, stabsfunktioner och ledning. I slutet av året rekryterades Jörgen Kihlgren som verksamhetschef och Irene Jagt som rådgivare med placering i Stockholm. Båda börjar sin anställning i början av Stiftelsen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Kontoret i Västerås avvecklades under året. Utöver egen anställd personal anlitar stiftelsen samarbetspartners som bland annat genomför jobbcoachningsaktiviteter med kunderna. Vi har gjort en upphandling av dessa samarbetspartners och vid årsskiftet hade vi skrivit avtal med ett drygt femtiotal leverantörer av konsulttjänster, varav ett knappt tiotal är nya för stiftelsen. Styrelsen har fått fyra nya styrelseledamöter Johan Sandström, Kronofogden, Ken Johnsson Arbetsgivarverket, Helen Thörnberg, Seko och Joakim Stierna från Högskolan i Halmstad. Antal anställda (31 december) Män 7 7 Kvinnor Totalt Medarbetarnas ålder år eller yngre år år år år eller äldre Anställningstid Mindre än 2 år till 5 år till 10 år till 15 år till 20 år 2 1 Mer än 20 år Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

23 Årsredovisning för räkenskapsåret 2016 Styrelsen och verkställande direktören för Trygghetsstiftelsen, en kollektivavtalsstiftelse ( ) med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 23

24 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att stödja och hjälpa arbetstagare inom det statliga avtalsområdet som har sagts upp på grund av arbetsbrist eller om en tidsbegränsad anställning löpt ut. Resultat och ställning Stiftelsens resultat blev för året positivt och uppgick till 194 mkr (116 mkr). Soliditeten (eget kapital i förhållande till totalt kapital) var 90 procent (87 procent). Kassaflödet blev positivt och uppgick till 173 mkr (117 mkr). Utbetalda stödåtgärder uppgick till 122 mkr (157 mkr). Finansiering Trygghetsstiftelsens verksamhet finansieras genom avgifter från statliga myndigheter. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O*, Saco-S och Seko. Totala avgiften för stiftelsen uppgick därmed under perioden 2016 till 0,3 procent, 310 mkr (304 mkr). Måluppfyllelse Trygghetsstiftelsens övergripande mål är att kunderna som kommer från en tillsvidareanställning ska ha ett arbete eller annan lösning innan uppsägningstidens slut. För kunder med tidsbegränsad anställning är målet arbete eller annan lösning inom nio månader. Under 2016 hade 81,1 procent (73,4 procent) av de tillsvidareanställda löst sin situation innan uppsägningen tog slut. För de tidsbegränsat anställda hade 86,1 procent (84,2 procent) löst sin situation inom nio månader. Kapitalförvaltning och kapitalets utveckling Stiftelsens kapital förvaltas av Kammarkollegiet i räntor och i nordiska företagsobligationer, SEB förvaltar i aktier i Sverige och i aktier globalt samt Natixis förvaltar i globala företagsobligationer. Syftet med kapitalet är att utgöra en buffert som vid varierande utgiftsnivå minskar behovet av frekventa avgiftshöjningar. På balansdagen är 39 procent (65 procent) av kapitalet placerat i räntor och 10 procent (0 procent) är placerat i Nordiska företagsobligationer hos Kammarkollegiet, 10 procent (0 procent) är placerat i globala företagsobligationer hos Natixis International Funds, 21 procent (24 procent) är placerat i aktier i Sverige och 20 procent (11 procent) är placerat i aktier utomlands hos SEB. Avkastningen för räntebärande papper uppgick till 1,13 procent (0,97 procent) mot index 0,80 procent, nordiska företagsobligationer uppgick till 1,22 procent (0,0 procent) mot index 0,80 procent, globala företagsobligationer -0,62 procent (0,0 procent) mot index -1,16 procent. Svenska aktier uppgick till 9,27 procent (5,32 procent) mot index 9,61 procent och avkastningen för aktier utland uppgick till 15,48 procent (4,80 procent) mot index 15,67 procent. Finansnettot uppgick till 38,9 mkr mot 14,6 mkr föregående år. Kassaflödet (inklusive kortfristinga placeringar) är fortsatt positivt 173 mkr (117 mkr) vilket har bidragit till att buffertkapitalet ökat. Diagrammet nedan visar resultatutvecklingen och hur det påverkat balansomslutningen och buffertkapitalet. * OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Förbunden är Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Ledarna, Lärarförbundet, TULL-KUST och Vårdförbundet. Resultatutveckling Mkr Resultat Balansomslutning Buffertkapital marknadsvärde 24 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

25 Flerårsöversikt Resultaträkning tkr Intäkter Avgifter från myndigheter Summa intäkter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Utbetalda stödåtgärder Driftkostnader Personalkostnader Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Övriga kostnader Summa kostnader Verksamhetsresultat Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner ÅRETS RESULTAT Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 25

26 Flerårsöversikt Balansräkning tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Aktier och andelar i aktiefonder Obligationer och andra räntebärande värdepapper Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Stiftelsekapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar pensioner Beslutade stödåtgärder Trygghetsåtagande till personal Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Soliditet 90 % 87 % 85 % 84 % 80 % 26 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

27 kassaflödesanalys tkr Inbetalningar Utbetalningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor Erhållen ränta inklusive fondrabatt Erhållna utdelningar Erlagd ränta och övriga finansiella kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Realisationsresultat försäljning materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början enligt balansräkning Likvida medel vid årets slut enligt balansräkning Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 27

28 Ekonomisk redovisning resultaträkning Stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av följande resultat- och balansräkningar. tkr Not Intäkter Avgifter från myndigheter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Utbetalda stödåtgärder Driftkostnader Personalkostnader Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Summa kostnader Verksamhetsresultat Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 9, ÅRETS RESULTAT Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

29 Balansräkning tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar 0 32 Skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar 8 Aktier och andelar i aktiefonder Obligationer och andra räntebärande värdepapper Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Stiftelsekapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner Beslutade stödåtgärder Trygghetsåtagande till personal Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 29

30 ekonomisk redovisning kassaflödesanalys tkr Inbetalningar Utbetalningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före räntor Erhållen ränta inklusive fondrabatt Erhållna utdelningar Erlagd ränta och övriga finansiella kostnader Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Realisationsresultat försäljning materiella anläggningstillgångar Ökning/minskning kortfristiga finansiella placeringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början enligt balansräkning Likvida medel vid årets slut enligt balansräkning Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

31 noter Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper Stiftelsens årsredovisning är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1(K3). Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. RESULTATRÄKNINGEN Intäkter Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som stiftelsen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkt vid försäljning av tjänster redovisas normalt vid försäljningstillfället. Ersättningar till anställda Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. Leasingavtal Samtliga leasingavtal där stiftelsen är leasetagare redovisas som operationell leasing (hyresavtal), oavsett om avtalen är finansiella eller operationella. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Uthyrning av kontorslokaler klassificeras som operationell leasing. Leasingintäkterna redovisas linjärt under leasingperioden. BALANSRÄKNINGEN Tillgångar, skulder och avsättningar värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Balanserade utvecklingskostnader 3 4 år Materiella anläggningstillgångar Som grundregel gäller att en materiell anläggningstillgång är en fysisk tillgång som innehas för att bedriva näringsverksamhet (ge kassaflöde). För ideell sektor gäller att materiell anläggningstillgång även omfattar fysisk tillgång som innehas för det ideella ändamålet även om grundregeln inte är uppfylld. De flesta anläggningstillgångar har klassificerats utifrån den senare regeln då de används för stiftelsens ideella ändamål. Nedskrivningsprövning sker alltid för sådana tillgångar som inte längre uppfyller kraven att definieras som materiella anläggningstillgångar. Enligt K3 ska omklassificering inte göras. Inventarier och datautrusning med ett anskaffningsvärde lika med eller under kr har utifrån väsentlighetsbedömning redovisats som kostnad. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Inventarier Datautrustning Finansiella tillgångar Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med tillägg för direkta transaktionsutgifter. 4 år 3 4 år Kundfordringar och övriga fordringar Fordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Kortfristiga placeringar Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier och räntebärande papper som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt. Värdepappersportföljer Stiftelsen har definierat två värdepappersportföljer, en aktieportfölj och en ränteportfölj. Båda portföljerna ingår i posten kortfristiga placeringar i balansräkningen. För de instrument som ingår i någon av dessa portföljer tillämpas värderingsprincipen på portföljen som helhet. Det innebär att vid prövning av lägsta värdets princip avräknas orealiserade förluster mot orealiserade vinster inom respektive portfölj. Alla transaktioner med värdepapper redovisas på likviddagen. Avsättningar En avsättning redovisas när stiftelsen har förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att behöva erläggas. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar stiftelsen, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga placeringar. Nyckeltalsdefinitioner Soliditet: Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 31

32 ekonomisk redovisning Not 2. Operationella leasingavtal Den operationella leasingen utgörs i all väsentlighet av hyrda lokaler och hyrda kontorsmaskiner samt hyrda bilar. Avtalen om hyra av lokaler löper normalt på tre till fem år. Avtalen förlängs med tre år om inte de sägs upp nio månader innan avtalen löper ut. Kontorsmaskiner leasas på två till fem år. Bilar leasas på tre år. Storleken på de framtida leasingavgifterna redovisas till nominellt belopp. Framtida minimileaseavgifter Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år 0 0 Under perioden kostnadsförda leasingavgifter Not 3. Antal anställda, löner och andra ersättningar Antal anställda Medelantal Kvinnor Män 6 7 Summa Löner och andra ersättningar tkr Styrelse och vd Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Styrelseledamöter, ordinarie Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare Pensionsförpliktelser Gentemot tidigare verkställande direktören Benne Lantz har utfästelse gjorts om pensionsutfyllnad från det att Benne Lantz uppnår 70 års ålder. Utfästelsen som täcks av avsättningar i balansräkningen har aktuarieberäknats. Utbetalningar månadsvis har verkställts med början i november För personal som varit anställda vid Trygghetsstiftelsen i minst tio år finns från och med månaden efter de fyllt 62 år och längst till och med månaden då de fyller 65 år möjlighet att helt avsluta sin anställning och få ett belopp motsvarande sex månadslöner insatt på en pensionsförsäkring hos en försäkringsgivare som den enskilde själv väljer. Alternativt kan arbetsgivaren köpa en avgångspension hos Alecta. En avsättning är skuldförd i balansräkningen för personal som har varit anställda i tio år och är mellan 62 år och 65 år. tkr Ingående balans Avsättningar Ianspråktaget Återfört Utgående balans Avtal om avgångsvederlag Verkställande direktör har ett avtal om avgångsvederlag uppgående till 24 månadslöner. Avtalet avser endast uppsägning från stiftelsens sida. Vid verkställande direktörens egen uppsägning gäller sex månaders uppsägningstid. 32 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

33 Not 4. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten tkr Ingående anskaffningsvärden Utgående anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 5. Inventarier tkr Ingående anskaffningsvärden Nyanskaffningar Avyttringar/utrangering Utgående anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avyttringar/utrangering Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 6. Finansiella intäkter och kostnader tkr Utdelningar aktier Realisationsvinster/förluster Ränteintäkter inklusive fondrabatt Värdereglering Räntekostnader Summa Not 7. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr Upplupna intäktsräntor och utdelningar Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader Summa Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 33

34 ekonomisk redovisning tkr Not 8. Kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde Verkligt värde Bokfört värde Fondandelar Svenska aktieandelar Utländska aktieandelar Summa Räntebärande Räntekonsortium Företagsobligationskonsortium Summa Not 9. Beslutade stödåtgärder Utöver de utbetalda stödbelopp som redovisas i resultaträkningen har stiftelsen i enlighet med det statliga trygghetsavtalet och avtal om omställning gjort utfästelser om stöd i olika former, utfästelser som helt eller delvis ännu inte resulterat i utbetalningar. Stiftelsen har reserverat 64 mkr (78 mkr) som en följd av de utfästelser som gjorts vid bokslutstidpunkten. tkr Ingående balans Återfört Utgående balans Not 10. Trygghetsåtagande till personalen Enligt ett lokalt kollektivavtal tillförsäkras stiftelsens anställda vid eventuella uppkommande uppsägningar på grund av arbetsbrist samma rättigheter som statsanställda har enligt avtal om omställning. Storleken av de framtida utbetalningar som kan komma att erfordras som en följd av avtalet bedöms till 18,3 mkr (17,9 mkr). tkr Ingående balans Avsättningar Återfört Utgående balans Not 11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Löneskatt Övrigt Summa Not 12. Ställda säkerheter tkr Bankgaranti för lokal i Malmö Utgående balans Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

35 UNDERTECKNANDE STOCKHOLM DEN 15 MARS 2017 Eva Liedström Adler Britta Lejon johan Sandström Ordförande marie Linell-Persson Valle Karlsson Elisabeth Mohlkert åsa Lindh Verkställande direktör VÅR Revisionsberättelse HAR AVGIVITS DEN 15 MARS 2017 Ann-Marie Begler Robert Andersson Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB Johan Rönnkvist Auktoriserad revisor Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 35

36 Revisionsberättelse Till styrelsen i Trygghetsstiftelsen en kollektivavtalsstiftelse, org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Trygghetsstiftelsen en kollektivavtalsstiftelse för år Stiftelsens årsredovisning ingår på sidorna i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvar samt De förtroendevalda revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för den andra informationen. Den andra informationen består av den främre delen i årsredovisningshandlingarna den sk verksamhetsberättelsen (men innefattar inte årsredovisningen och vår revisionsberättelse avseende denna). Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvar Jag har att utföra revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 36 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

37 Jag måste informera styrelsen och verkställande direktören om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. De förtroendevalda revisorernas ansvar Vi har att utföra en revision enligt stiftelselagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Trygghetsstiftelsen en kollektivavtalsstiftelse för år Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna och verkställande direktören inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Grund för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorernas ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande. Stockholm den 15 mars 2017 Ann-Marie Begler Robert Andersson Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Johan Rönnkvist Auktoriserad revisor Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen 37

38 styrelse 38 Årsredovisning 2016 Trygghetsstiftelsen

39 Trygghetsstiftelsens styrelse hade fyra sammanträden under verksamhetsåret. Styrelsen består av sex ledamöter med personliga ersättare. Utsedda av staten: Eva Liedström Adler ordförande Arbetsgivarverket Marie Linell-Persson Arbetsförmedlingen Johan Sandström Kronofogden Marie Eriksson (t.o.m ) Mälardalens Högskola Ersättare Ken Johnsson Arbetsgivarverket Inger Mattson Kasserud (t.o.m ) Arbetsgivarverket Anna Cedemar Riksarkivet Joakim Stierna Högskolan Halmstad Per-Olof Stålesjö (t.o.m ) Försvarsmakten Utsedda av fackliga organisationerna: Britta Lejon vice ordförande OFR/S,P,O Elisabeth Mohlkert Saco-S Valle Karlsson Seko Ersättare: Maria Olwæus OFR/S, P, O Karolina Ehrenpil Saco-S Helen Thornberg Seko Lars Johansson ( t.o.m ) Seko Revisorer under perioden har varit: Ordinarie: Ann-Marie Begler Försäkringskassan Robert Andersson SULF Ersättare: Mari Svensson Finansdepartementet Roger Hellefors (fr.o.m ) Seko Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Huvudansvarig auktoriserad revisor Johan Rönnkvist