Kvalitetsredovisning Stommens förskola Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning

2 Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje förskola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag och bedöma dem i relation till de nationella målen, riktlinjerna och kraven i övrigt för området. Sammanfattning På Stommens förskola har man fortsatt med tidigare mål och arbetat vidare med att vara en hälsofrämjande förskola. Det gäller goda matvanor, utevistelse och rörelse som pedagogerna lägger stor vikt vid. Med mångfalden i fokus, förskolan är berikad med många barn från andra länder, arbetar man medvetet med framförallt språket, skapande aktiviteter och med förståelsen för att allas värde är lika viktigt. Likabehandlingsplanen ligger till grund för arbetet för det goda mötet och respekt för varandra. Den pedagogiska miljön behöver ständigt förändras efter barnens behov, detta är särkilt viktigt då förskolans lokaler inte är byggda för förskoleverksamhet. Under året har ett sinnesrum gjorts i ordning

3 Inledning Stommens förskola ligger mellan Landvetterskolan och bostadsområdet Södra Stommen. I förskolans närhet finns Landvetter centrum, naturområden och flera lekplatser. Lokalerna är ursprungligen byggda för en annan verksamhet (träningsskola), vilket påverkat arbetssättet på olika sätt sedan starten 2005 då förskolan öppnade i den ena delen av huset. Sedan våren 2009 är det förskola i hela byggnaden. På Stommens förskola finns det 3 avdelningar; Grön med barn mellan 1-2 år, Röd med barn mellan 2-4 år och Blå med barn mellan 4-5 år. I varje grupp arbetar tre pedagoger, förskollärare och barnskötare. Lokalernas utformning förutsätter gott samarbete mellan all personal för att använda resurserna på bästa möjliga sätt, både med hänsyn till att få rutiner att fungera väl och att tillvarata varandras kompetenser. Öppenhet för att hitta nya samarbetsformer pågår därför ständigt. På förskolan har man sedan ett par år tillbaka ett temaarbete om Kropp och hälsa. Detta område blev under 2010 förskolans signum genom samarbetet med Påängen, kommunens folkhälsoenhet och är ett arbete som fortgår. Temaarbetet har lett till att förskolan kan benämna sig Hälsofrämjande förskola, detta som ett resultat av de gemensamma insatserna för att öka barnens medvetenhet om att äta bra mat i lugn och ro, röra sig både ute och inne och att vara goda kamrater. Temat om Kost och Hälsa är också ett av tre områden som valts som prioriterade mål för verksamheten under året och som kommer att ingå i en kommande ansökan till utmärkelsen Förskola för Hållbar utveckling. I början av året tillsattes en tillfällig rektor och fr.o.m.höstterminen en ny förskolechef. Som ny chef har jag använt en stor del av hösten till att lära känna verksamheten. Tillsammans med medarbetarna har jag försökt hitta strukturer och rutiner både i det praktiska arbetet och i utvecklingsprocesser. Gerd Andersson Förskolechef Innehållsförteckning - 3 -

4 Mål för förskolan...4 Nationella mål för förskolan...4 Kommunala mål för förskolan...4 Enhetens prioriterade mål...4 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...4 Vi uppnår målen genom att...4 Enhetens kompetensutvecklingsplan...4 Förutsättningar för måluppfyllelse...4 Normer och värden...4 Enhetens prioriterade mål...4 Uppföljning av likabehandlingsplanen...4 Utveckling och lärande...4 Enhetens prioriterade mål...4 Barns inflytande...4 Enhetens prioriterade mål...4 Förskola och hem...4 Enhetens prioriterade mål...4 Hållbar utveckling

5 Mål för förskolan Nationella mål för förskolan Nationella mål för förskolan och uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för förskolan Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Inflytande sker bland annat genom brukarenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete

6 Förskolans läroplan finns hela tiden med som underlag vid utformningen av upplägget av arbetet bland barnen. Frågor som pedagogerna ställer sig är: Vad visar barnen intresse för just nu? Enskilt? Flera? Hur tar vi tillvara på detta för att utmana lite till? Hur kan vi utmana i matematik, språk och naturkunskap samtidigt som vi låter barnens intressen styra verksamheten. Hur tänker vi kring pedagogiska lärandemiljöer? Eftersom pedagogerna upplevde att temaarbetet från förgående år fortfarande kändes aktuell, så bestämde man sig för att fortsätta med dessa prioriterade mål: Dessa finns beskrivna senare i redovisningen. Mål Stommens tre ben Värdegrund Varje barn ska få stöd i att utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga. Lärande Varje barn ska utifrån sina förutsättningar vara medveten om och ha inflytande över sitt eget lärande. Hållbar utveckling Varje barn ska få ökad medvetenhet om livsstilens betydelse för god hälsa. Varje barn ska få stöd i att söka kunskap, som stärker dem i att vilja påverka sin egen och sina medmänniskors framtid. Vi uppnår målen genom att Värdegrund Stå upp för allas lika värde, se och respektera varandra för den vi är. Ständigt arbeta för god kommunikation och bästa möjliga möte mellan barn, föräldrar och pedagoger. Ha roligt tillsammans. Lärande Göra barnen delaktiga i beslut som rör deras egen vardag. Dokumentera och synliggöra barnens lärprocess. Arbeta för att ha ett bejakande förhållningssätt. Ta vara på och utveckla barnens lust att lära genom lek. Hållbar utveckling Arbeta med tema om kost, hälsa och rörelse och därigenom grundlägga goda vanor och sund livsstil. Göra frukosten till en av dagens viktigaste måltider

7 Enhetens kompetensutvecklingsplan Två pedagoger har tidigare deltagit förskollärarlyftet, vilket resulterat att man ser mer möjligheter att arbeta med språket, matematiken och naturkunskapen. All personal har deltagit föreläsningar som funnits med på stängningsdagarna. På vårterminen deltog alla på lärstämman Växtkraft för hållbart lärande. En utbildningsdag var förlagd till Navet i Borås som handlade om matematik och naturkunskap. Höstterminens föreläsning handlade om Pedagogisk dokumentation och det var Ann-Charlotte Lindgren som föreläste. Dessa dagar har varit delar av inplementeringen av vår nya läraoplan. All personal har även varit på kommunens information I allmänhetens tjänst. Eftersom flera av barnen på förskolan har annat modersmål än svenska, så har personalen uttrykt önskan om att lära sig Tecken som stöd, för att kunna komunicera på fler sätt med barnen. Denna kompetensutveckling kommer att ske under vårterminen Alla har gått på kurs i att lära sig mer om Macen, för att bättre kunna utnyttja detta redskap i arbetet. Under vårterminen har man träffats i lärgrupper, under höstterminen användes ett APT till lärgrupps-samtal. Funderingar finns att samordna lärsamtal med Högåsens förskola

8 Förutsättningar för måluppfyllelse Barn Totalt f-10 f-09 f-08 f-07 f-06 f-05 Totalt Antal inskrivna barn Antal barn med annat modersmål än svenska Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem 15 oktober 2011 Personal Antal Antal Totalt Totalt 2010 kvinnor män 2011 Totalt antal anställda som arbetar med barn 9 9 Totalt antal anställda som arbetar med barn omräknat till heltidstjänster 9 9 Källa: Enhetens egna uppgifter till SCB per den 15 oktober 2011 Personalens utbildningsnivå Under VT var 3 förskollärare, 2 lärare för yngre åldrar och 4 barnskötare. Under HT var 2 utbildade till lärare för yngre åldrar, 6 barnskötare och 1 outbildad. Framför allt är det kontinuteten bland personalen som märks, när flera slutar och det varit svårt med rekrytering så tar det tid och kraft som ibland märks i det pedagogiska arbetet bland barnen. Att ha en blandning av nyutbildade som kommer med ny inspiration ihop med den stabilitet som finns bland dem som arbetat en längre tid är en bra kombination. Det är viktigt att sträva emot både stabilitet, kontinuitet och utbildade pedagoger. Ekonomiska förutsättningar Budget Budgetavvikelse Källa: Enhetens uppgifter från årsbokslut - 8 -

9 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Läroplan för förskolan) Enhetens prioriterade mål Mål: Varje barn ska få stöd i att utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga. Denna målformulering har definierats utifrån ett behöv att fördjupa pedagogernas samsyn i värdegrundsfrågor. Utifrån mångfalden - på Stommens förskola finns flera barn från andra länder och kulturer - var det viktigt att uttrycka en målformulering som innefattade alla olika barn i grupperna. Utifrån detta, med våra olika bakgrunder, var det naturligt att väva in likabehandlingsplanen i detta mål. Detta beskrivs ytterligare i kapitlet om Likabehandlingsplanen Återkoppling till föregående års målarbete och resultat När vi har arbetat med dessa områden så har vi också sett resultat i barngruppen, barnen blir bättre på att lyssna på varandra och att hjälpa varandra. I och med att det en stor del av barngruppen byts ut varje hösttermin så känns det viktigt att fortsätta med detta arbete. Det är också ett sätt att låta de gamla barnen få vara goda förebilder. Strategier för att nå målet - Stå upp för allas lika värde, se och respektera varandra för den vi är. - Ständigt arbeta för god kommunikation och bästa möjliga möte mellan barn, föräldrar och pedagoger. - Ha roligt tillsammans. Vi pratar tillsammans om att vi alla är olika, kan olika saker, lär av varandra och att vi kan göra en handling på olika sätt. Vi betonar vikten av att lyssna på varandra, både vuxna och barn. Ett exempel är arbetet med sommarminnen : Varje barn har fått berätta om något, övriga barn fick i uppdrag på att lyssna och ställa frågor till barnet som berättade. Med detta ville vi utveckla barnens berättar- och lyssnarkompetens samt empatiska förmåga genom att stödja barnen att sätta sig in i en annan persons upplevelser. Som exempel på sätt att kommunicera arbetar vi för att genom konkreta handlingar skapa positiva möten i vardagssituationerna. Ett sätt är handpåläggning där man enkelt visar när man vill prata med någon som redan pratar med en annan person genom att lägga handen på personens axel (eller höften, om det gäller barn - vuxen)

10 På detta sätt gör man den andre uppmärksam på att man vill säga något och den andre visar genom att nicka eller bekräfta att man sett att personen vill komma in i samtalet. Genom arbetsmaterialet Snick och Snack vännerna i Kungaskogen (Text: Lisa Grane. Bild: Ingela Bergmann. Musik: Vilhelm Ersmark/Joc Lind/Lisa Grane. Förlag: ILKA Förlagsprodukter AB/Wasa Music AB, Malmö), har barnen blivit involverade i värdegrundsfrågor på ett positivt, lekfullt sätt utan pekpinnar. Att använda dockor som beskriver olika situationer som uppstår bland barnen så kan barnen oftast lättare sätta ord på sina känslor. Ett verkningsfullt sätt att arbeta med barnens inbördes relationer är genom massageövningar. Detta har genomförts på olika sätt, genom att barnen masserar varandra med massagebollar, genom att tillsammans hitta på rörelsesagor som sedan används vid massageövningar eller att pedagogerna masserar barnen på ryggen i samband med vilan, som avslappning. Syftet är att träna på beröring och därigenom skapa tillit och förtroende i barngruppen. Måltiderna är ett viktigt tillfälle för kommunikation. Här liksom i många andra situationer finns det många tillfällen att skratta och ha roligt tillsammans (barn-barn, barn-vuxen, vuxen-vuxen). Positiv anda och vilja att se det goda hos varandra är en strategi vi använt för att stödja barnen att utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmåga. Vi har roligt ihop med barnen, det är viktigt att barnen ser att vi trivs tillsammans och gläds med barnens framsteg. Det stärker dem ytterligare. Lusten till lek och nya utmaningar smittar när glädjen finns med. Resultat och måluppfyllelse Vi ser att barnen oftare hjälper varandra i tamburen. Vi hör att barnen säger: Jag kan visa dej om du vill..., man kan faktiskt göra på olika sätt, du får låna mitt gosedjur... Vid maten hjälper barnen varandra med att skicka maten, man kan hjälpa en kompis att hälla upp mjölken eller bre en smörgås. De äldre går ofta in till de yngre barnen, finns med där i lekar och vid t.ex. mellanmål. Det är extra spännande att få vara stor och hjälpa den som är yngre. Nyckeltal ur brukarenkäten, Normer och värden

11 Jag upplever att barnen lär sig att visa hänsyn till varandra i förskolan Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar Jag upplever att personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett positivt sätt. Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 90 % 93 % 98 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Arbetet med grundläggande värden kommer att fortsätta under VT Inför HT kommer vi att fundera vidare över hur arbetet fortlöper och hur vi ska gå vidare utifrån ovanstående beskrivna mål och strategier. Att ännu mer utnyttja våra barns olika nationaliteter för att få en ökad förståelse för varandra vill vi ta tag i mer. Uppföljning av likabehandlingsplanen Varje skola och förskola ska ha en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen och en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen. Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet och Skolinspektionen rekommenderar att man gör en samlad plan. Förskolechef, personal och barn ska hjälpas åt att ta fram en likabehandlingsplan för att skapa en trygg förskolemiljö. I planen ska det stå vad förskolan ska göra för att alla barn ska behandlas på lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 2 I Härryda kommun används begreppet likabehandlingsplan. Syftet med en likabehandlingsplan är att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i förskolan. Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna handlingar. Pedagogerna arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas ökade möjligheter att se och möta varje barn respektfullt. Slutsatsen är att vi på Stommens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn barn och att de vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen. 2 Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling - lagens krav och huvudmannens ansvar, Skolverkets Stödmaterial

12 Vi arbetar för att främja likabehandling genom att: - Vara respektfulla mot varandra. - Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. - Stå upp för demokratiska värden och att mångfald berikar. - Samtala med barnen om människors olika förutsättningar. - Inte avbryta vuxna eller barn som samtalar, istället lägga handen på personens axel om man vill få kontakt. - Bejaka barnens förslag, för att ge barnen ökat inflytande och delaktighet. - Stötta barnen i att hantera konflikter. - Kontinuerligt samtala i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer. - Utmana oss själva i vuxenrollen våga ta ställning för barnen. (Utdrag ur: Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Stommens förskola) Barnen är mer uppmärksamma på vad och hur man pratar med varandra och de kommer till de vuxna för att få stöttning när de upplever att kompisarna säger fel eller gör fel. Vi upplever att för barnen är det naturligt att vi är olika och ser olika ut. Detta är viktigt att ta tillvara för att lägga grunden till ett förhållningssätt som bör prägla synen på varje enskild människas värde under hela livet. Det främjande arbetet Enhetens likabehandlingsplan uppdateras varje år, diskuteras bland personalen, frågor ställs till barnen och den tas upp i brukarrådet. I det dagliga arbetet bland barnen uppmärksammas hur man på olika sätt kan hjälpa en kompis, t.ex. hjälpa någon med ett blixtlås, hälla upp mjölk eller vid behov hämta en vuxen. Eftersom Stommens förskola är berikad med barn från flera olika länder och kulturer så ingår det naturligt att se till allas lika värde och att positivt ta tillvara varandras olikheter. Kartläggning På förskolan har man intervjuat barnen om var och när man kan känna sig rädd. Man är också uppmärksam på dagliga situationer, i vilka sammanhang ser vi att barnen verkar otrygga. och i samtal med föräldrar om barnens trygghet. Personalen har påtalat att lokalernas utformning är ett hinder för att ha full uppmärksamhet över hela barngruppen. Vid uppkomna ärenden

13 Det som inträffar är vanliga konflikter mellan barnen och det hanteras direkt genom att pedagogerna stöttar barnen i att sätta ord på det som hände och att komma överens om hur man ska reda upp konflikten. Förankring av planen I barngruppen förankras planen genom att man hela tiden arbetar praktiskt med den. I brukarrådet diskuteras planen och vi tar tillvara vårdnadshavarnas tankar om den. I personalgruppen är den levande och den genomsyrar hela verksamheten! Uppföljning och utvärdering Vi kom fram till att det som står i den gäller fortfarande. Endas små justeringar har gjorts. Våra slutsatser är att fortsätta att arbeta i samma anda som tidigare. Strategier för vidareutveckling Just nu så behöver vi fortsätta att arbeta utifrån den nuvarande planen. Genom att dokumentera och diskutera dilemman så kan vi hela tiden bli bättre på att hantera olika situationer

14 Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Läroplan för förskolan) Enhetens prioriterade mål Mål: Varje barn ska utifrån sina förutsättningar vara medveten om och ha inflytande över sitt eget lärande. Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Att ha tid för reflektion och planering är a och o för att ha en väl strukturerad vardag. Ju mer medvetna vi pedagoger är ju mer inflytande låter vi barnen ha. Reflektionen ökar också vårt seende för lärandeprocesser, vilket vi behöver ta tillvara på ännu mer. Strategier för att nå målet Vi uppnår målet genom att: - Göra barnen delaktiga i beslut som rör deras egen vardag. - Dokumentera och synliggöra barnens lärprocess. - Arbeta för att ha ett bejakande förhållningssätt. - Ta vara på och utveckla barnens lust att lära genom lek. På Stommen förskola finns en strävan att som personal vara pedagogiskt medveten för att kunna sätta ord på barnens handlingar och lärande i alla möten och situationer under dagen. En förutsättning är en pedagogiskt utmanande miljö som ger rika tillfällen till lärande och nya utmaningar. Under året har man bl.a. gjort i ordning ett sinnesrum : Ett rum för vila, avslappning, musik, massage mm. Att bygga upp en lärande miljö tar tid och måste alltid vara föränderlig. Alla grupper har arbetat med att läsa böcker, göra rim, ramsor, språklekar och sånger och därigenom stötta barnen i att sätta ord på känslor och att benämna saker med ord. Genom att regelbundet gå till biblioteket har barnen varit delaktiga i urvalet av litteratur. Böcker med anknytning till barn med annan kulturell bakgrund har lånats och använts med barnen och i kontakten med föräldrarna som fått översätta och vara delaktiga i att göra den egna kulturella bakgrunden mer synlig på förskolan. Lärandet sker i varje situation under hela dagen vilket pedagogerna uppmärksammar och tar tillvara. Här är ett exempel på när matematiken används utomhus och barnen ska leta efter saker med det antal som jag fått på min lapp och samla i en påse

15 Digitalkameran har varit med i vardagssituationerna och vid planerade aktiviteter. Dokumentationen har visats för föräldrar och barn genom att placera en dator med bildspel i hallen men också genom att sätta upp teckningar och bilder på väggarna för att synliggöra barnens lärande. Pedagogerna har genom samtal satt ord på de förhållningssätt som ska gälla på förskolan. Genom att uppmuntra barnens framsteg och att vara närvarande vid barnens olika lekar är det lättare att bejaka och ta vara på barnens intressen. För de yngsta barnen innebär att ha inflytande över sitt eget lärande att de kan välja vilka aktiviteter de vill vara med på. Vid samling är oftast några med medan andra lullar omkring och tar in det som kompisarna gör genom att finnas i närheten. Detta sätt innefattar också andra aktiviteter och pedagogerna är uppmärksamma på när det är dags för barnen att ta nästa steg och vilja vara med. Man har arbetat mycket med sånger, rörelsesånger, rim, ramsor och att läsa böcker för de allra yngsta. Alfabetet har funnits uppsatt synligt på väggen och pedagogerna räknar dagligen tillsammans med barnen (t.ex. hur många barn vi är idag). Man har arbetat mycket med färg, lera och vatten, vilket får de yngsta barnen att uppleva olika material med alla sina sinnen. Detta tar pedagogerna tillvara genom att benämna det man arbetar med: - i språket - i matematiken (lång - kort, mjuk - hård, varm - kall, störst - minst, över - under) - i naturkunskapen (genom att benämna hur olika material känns, ser ut, luktar mm.) Här har några av de yngsta barnen sångsamling med Resultat och måluppfyllelse Målsättningen att barnen ska vara delaktiga i beslut som rör deras egen vardag har funnits med som pedagogisk idé sedan flera år tillbaka bland personalen på Stommens förskola. Barnens val är centrala och ska styra verksamheten med pedagogerna som trygga men utmanande vuxna som håller ihop och håller i barngruppen så att vardagen fortfarande har en god struktur och ett tydligt sammanhang mellan olika aktiviteter. Barnen växer som individer, får ett större självförtroende, vilket vi ser genom att de tar för sig mer och mer och vågar anta utmaningar. Barnen är bra på att leka i olika konstellationer, vi som pedagoger ser mycket lärande i leken. Barn lär varandra och vi stöttar med utmaningar och material. Vi ser att barnen ofta tittar och pratar om den dokumentation som finns uppsatt på väggarna

16 Det kan vara djurbilder - liten, stor, större, störst, lång, kort osv. Vi ser att barnen pratar för sig själva eller ihop med en kompis om olika bokstäver som finns på bokstavs-planschen. Bild-skärmen i tamburen används för att både barn och vårdnadshavare får tillgång till dokumentation genom bildspel. Den används även i samband med lässtunder ihop med dokumentkameran och via den visas bilder från boken direkt på bildskärmen. I-paden går runt på avdelningarna, i de äldre barnens grupp har den används i samlingar ihop med språket. Lärdomen är att dessa verktyg ska vara komplement till allt annat vi gör. Möten med varandra, skogsutflykter lek och rörelse mm. måste prioriteras. Här är ett exempel på dokumentation med bilder på barn, där det står Välkommen på alla våra olika språk kopplat till bilder på barnen. Den ger tillfällen att prata om att ord heter olika på olika språk men också att bokstäverna kan se olika ut och kan läsas från olika håll. Det här visar på vikten av att ha en tanke om det som är uppsatt på väggen. Dels att dokumentera tillsammans med barnen, dels att låta barnen utmanas i sina tankar för att gå framåt i sitt lärande. Dels att dokumentera tillsammans med barnen, dels att låta barnen utmanas i sina tankar för att gå framåt i sitt lärande Vår planeringstid har emellanåt uteblivit vilket märks på att dokumentationen inte hunnits med på det sätt som vi önskat. Vi önskar också att vi vid fler tillfällen än nu kan låta barnen vara mer delaktiga i utformningen av sin dag. Att mer kunna välja om jag vill leka inom- eller utomhus är önskvärt och det vill vi hitta en bättre struktur för. Vi har inte förändrat miljön för IKT utan arbetet med detta material förs vid de befintliga borden på de olika avdelningarna. Detta behöver vi utveckla mer

17 Nyckeltal ur brukarenkäten, Utveckling och lärande: I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan ges mitt barn stöd för att utvecklas språkligt I förskolan ges mitt barn stöd för att utvecklas inom matematik och naturvetenskap Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 95 % 96 % 91 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Vi behöver hitta en bättre struktur för att öka barnens inflytande över sin vardag. Genom att ha en gemensam matsal för Röd och Blå grupp så kan barnens lekar fortsätta efter måltiderna, utan onödiga avbrott för undanplockning och städning. Vi har även sett över tiderna för maten, hur vi kan samarbeta för att vara mer flexibla under dagen. Detta leder till att barnen kan leka färdigt utan att behöva passa en exakt tid. Vi behöver fortsätta arbetet med den pedagogiska miljön för att så bra som möjligt göra den mer utmanande för lek och lärande

18 Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Läroplan för förskolan). Enhetens prioriterade mål Arbete med barnens inflytande och delaktighet har varit ett prioriterat mål under 2011 under rubriken Lärande. Detta har redovisats i avsnittet ovan eftersom detta perspektiv sammanförts i den lokala arbetsplanen som en helhet i det formulerade målet: Vi ser att sambandet mellan ha en väl planerad och reflekterad dagsstruktur ökar barnens möjligheter till medinflytande. När vi är trygga med strukturen så finns mer tillfällen för barnens olika önskemål och det är lättare att säga ja. Skillnaden märks tydligt vid ex sjukperioder, när mycket tid går åt att fundera över hur man bäst ska pussla mellan avdelningarnas personal, för att göra dagen så trygg som möjligt för barnen. Då är det inte lika enkelt att låta barnen ha samma inflytande. Strategier för att nå målet Genom att ge barnen valmöjligheter under hela dagen är de själva med och påverkar sin vistelse på förskolan. Bland annat om de vill vara ute eller inne, vilken bok de vill läsa osv. Vid vissa tillfällen röstar vi för att komma fram till ett gemensamt beslut. Genom att kontinuerligt uppmuntra att välja själva och inte efter hur kompisen gör, försöker vi göra barnen medvetna om att alla är olika och att det är okej att tycka annorlunda. För att skapa en trygghet försöker vi arbeta i mindre grupper. Vi arbetar vidare med vår frukostbuffé där barnen får möjlighet att välja frukost och skapa en lugn inledning på dagen. I samband med skapande aktiviteter har barnen olika material tillgängligt som de kan välja att använda. Vi stöttar barnen att fundera och reflektera tillsammans kring olika frågor, t.ex. om vilka utflykter de tycker är spännande, om olika mat, att vara delaktig i att ta fram maträtter till en önskevecka eller hitta på namn på aktivitetsgrupperna

19 Resultat och måluppfyllelse Nyckeltal ur brukarenkäten, Barns inflytande: I förskolan uppmuntras mitt barn i att ta egna initiativ och eget ansvar. Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 92 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Samtala i huset kring vad barns inflytande innebär för oss här på Stommens förskola och vid vilka tillfällen under dagen vi kan planera för att öka barnens inflytande. Göra barnen mer medvetna om olika material och göra materialet mer tillgängligt för barnen. Detta är något som ständigt behöver arbetas med. Att förstå demokrati och att ta ansvar för sina egna handlingar är något som behöver genomsyra vardagen. Att ständigt visa på exempel och att vara goda föredömen är viktigt. För att bli mer tillåtande är det viktigt att vi samarbetar och har ett öppet klimat. Det är viktigt att se till situationen och ta eget ansvar för den och inte alltid låta regler styra. Att behandla olika för att vi är unika är en slogan som alltid behöver tänkas på

20 Förskola och hem Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Läroplan för förskolan). Enhetens prioriterade mål Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Arbetslaget skall beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (Läroplan för förskolan). Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Det viktigaste är att ha tillit till varandra och att ha respekt för varandras olikheter. Den dagliga kontakten med barnens föräldrar är oerhört viktig och i de mötena skapas förtroenden för varandra och för verksamheten som barnen finns i. Detta gör pedagogerna genom att berätta, tillsammans med barnen, om hur dagen har varit och att visa på barnens lärande. Det görs med ord, genom bilder som finns uppsatta, genom bilder på TV-skärmen mm. Strategier för att nå målet På förskolan arbetar personalen för att vara lyhörda för föräldrarnas önskemål, ta till vara på deras erfarenheter, lyssna på föräldrarnas förslag och vilja att dela med sig av sina kunskaper. Flerspråkiga barn uppmuntras att använda sitt hemspråk i samråd med föräldrarna som också bidragit med att läsa böcker och att skriva räkneord på sitt modersmål. Utvecklingssamtal genomförs en gång på hösten, som uppföljning av inskolningen och en gång på våren utifrån ett kommungemensamt samtalsunderlag. Om föräldrar önskar kan ytterligare samtal erbjudas. Resultat och måluppfyllelse Under 2011 har samarbetet med föräldrarna varit positivt. Olika aktiviteter har förekommit, utvecklingssamtal har fullföljts och även samtal vid behov. Föräldrarna visar att de är trygga med sina barns verksamhet. Pedagogernas strävan att nå ut till föräldrarna vad det gäller det dagliga arbetet med barnen både vad gäller att informera och att göra föräldrarna delaktiga har utfallit väl. Detta upplever vi genom de positiva möten som oftast förekommer när barnen lämnas och hämtas

21 Det anordnas även diverse gemensamma trevliga aktiviteter tillsammans med föräldrarna vilket ökar gemenskapen, t.ex luciafirande. En tradition på Stommens förskola är att brukarrådet ansvarar för den årliga Tomtevandringen, en samling på eftermiddagen för hela familjen. Då uppträder barnen med sång, man går runt i området för att leta efter Tomten, barnen får lämna sina önskelistor och de får små paket, det bjuds på glögg och pepparkakor mm. Denna aktivitet är uppskattad av barn, föräldrar och personal! Brukarrådet har träffas ca en gång / termin. Det består av ett par representanter från varje avdelning, pedagoger och förskolechef. En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen på hälften av förskolorna. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och barn tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat med siffrorna 3-4. Eftersom enkäten genomfördes för första gången 2011 så har bara hälften av förskolorna ännu svarat. Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan. 100 % Förskolan samarbetar med mig angående mitt barns utveckling och lärande. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp 86 % 91 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Vi vill fortsätta att arbeta i samma anda som förut; att i de dagliga mötena ta tillvara på och använda oss av varandras gemensamma målsättning - våra barns bästa!

22 Hållbar utveckling Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.(läroplan för förskolan) Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Den övergripande satsningen Kraftsamling för Hållbar utveckling inom sektorn UTK innebar ett startskott för arbetet för hållbar utveckling på Stommens förskola. Miljöombudet och förskolechef har deltagit i de arrangerade träffarna. Detta ledde till en ökad förståelse för detta arbete och det bestämdes att en ansökan om utmärkelsen Skola (förskola) för hållbar utveckling skulle kunna bli en möjlig följd av det hälsofrämjande temat. Målen för arbetet på förskolan formulerades: - Varje barn ska få ökad medvetenhet om livsstilens betydelse för god hälsa. - Varje barn ska få stöd i att söka kunskap, som stärker dem i att vilja påverka sin egen och sina medmänniskors framtid. Strategier för att nå målet Strategier för att nå målet Vi uppnår målet genom att: - Arbeta med tema om kost, hälsa och rörelse och därigenom grundlägga goda vanor och sund livsstil. - Göra frukosten till en av dagens viktigaste måltider. Exempel: - Rörelse, utevistelse, vila utomhus. - Förbättringar av miljön i matrummet. - Sitter länge vid varje måltid, barnen får äta i sin takt. - Uppmuntrar barnen att ska smaka på allt. - Frukt serveras dagligen - Rörelselekar, dans och sång till musik på samlingarna - Drop-in frukostar - barnen får äta frukost när de kommer och föräldrar kan också äta på förskolan tillsammans med sina barn

23 Resultat och måluppfyllelse Arbetet med detta har fortlöpt. Vi har dock inte utvecklat det mer, vilket är något vi behöver ta tag i. Vi har inte heller arbetat klart med ansökan till Skola (förskola) för hållbar utveckling En av anledningarna är att det varit två chefsbyten under året och tid har gått åt till att sätta sig in i och lära känna varandra och verksamheten. Nyckeltal ur brukarenkäten, Hållbar utveckling Jag upplever att mitt barn lär sig om hållbar utveckling i förskolan Andel brukare som lämnat svar 3 eller 4 88 % Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Dessa strategier beskrevs i föregående års kvalitetsrapport. Eftersom vi inte arbetat så tydligt med dessa under året så finns de kvar som en grund för 2012 års arbete med Hållbar utveckling - Fundera över nya mål utifrån Stommens förutsättningar och behov. - Öka medvetenheten hos barnen om vad temat handlar om. - Involvera föräldrarna på flera olika sätt. - Ökad delaktighet bland barnen för utvärdering av aktiviteter. - Inköp av en kompost. - Stötta barnen att smaka på olika slags mat. - Fortsätta med rörelsesånger och utveckla det. - Många promenader till våren för att ge barnen ökade möjligheter att träna motorik och balans. - Återuppta arbetet med ansökan till