Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn 52 5,2 70,2% 29,8% 56 6,2

Transkript

1 Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Smedjans förskola Upprättad av Ann-Christin Granfors Verksamhetens förutsättningar 1.1 Organisation Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Förskolan har tre avdelningar under verksamhetsåret har grupperna varit indelade i:1-3 år, 3-4 år samt en 5-årsgrupp. Nya fina lokaler men där finns vissa åtgärder som behöver göras tex blänk från de plåtbelagda överdelen av huset samt åtgärda den dåliga dräneringen i sandlådorna samt andra ytor. Bristerna finns dokumenterade vid husmöten samt de besiktningar som gjorts. Verksamheten har inte fått någon tidsplan för åtgärderna. Den dåliga dräneringen i sandlådorna utgör en stor risk för allvarlig olycka, pedagogerna känner stor oro när vattenansamlingarna uppstår. Sandlådorna får då stängas av skyddsombudet, har även anmält detta till förvaltningen. 1.2 Personal Barn och personal Antal barn Antal barn per årsarbetare Andel med pedagogisk högskoleutbildning Andel med annan utbildning för arbete med barn Andel utan utbildning för arbete med barn. 52 5,2 70,2% 2,% 56 6,2 Översta siffrorna baseras på den officiella SCB-statistiken den 15 oktober. De nedre baseras på den 15 maj. Kompetens och kompetensutveckling: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs Personaltäthet Rekrytering Omvärldsanalys Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det? Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetensutvecklingsinsatser? På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Förskolans bemanning ligger i nivå med nämndens riktlinjer avseende förskollärare/barnskötare Bemanningen har legat under nyckeltalet, detta för att budget skall kunna hållas. Smedjan genererar ett överskott som får täcka andra verksamheters underskott. I de fall då det rekryterats förskollärare har det varit lätt då det funnits många sökande.

2 2 () Inflyttningen till Sätila är konstant och det byggs många nya hus, företrädesvis är det småbarns familjer som flyttar in. Efterfrågan av plats på förskolan har kunnat tillgodoses men barngrupperna är stora. Det fortsatta implementeringsarbetet Lpfö /10 kommer att omfatta dokumentation vilket stämmer bra överens med behoven som finns i verksamheten. Pedagoger med specialpedagogisk kompetens behövs för verksamheten inte minst för stöd för barn med en sen språkutveckling, en kommunövergripande satsning inom området skulle gynna verksamheterna. Delaktighet i verksamheten, medarbetarsamtal, pedagogiska diskussioner är några av de metoder som ger mig som förskolechef kunskap om kompetensnivå/behov. Samarbetet med Navet har bidragit till ett ökat intresse och nya kunskaper inom det naturvetenskapliga området. Barnen har fått göra många experiment och pedagogerna har väckt nyfikenheten hos barnen Vad tror ni händer och varför? 1.3 Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar) Kommentar/Analys: Ständiga neddragningar och sparbeting märks väl i verksamheten. Vikariestoppet var verkningsfullt men det slet hårt på pedagogerna. Förskolan är ny och behov av investeringar är lågt. Materialanslagen räcker om man hushåller väl. 2. Övergripande frågeställningar Vilka strategier/arbetssätt/metoder finns som pekar på att förskolan betraktar barns uttrycksformer som en helhet och stödjer och stimulerar alla sätt att uttrycka sig? -Barnobservationer för kartläggning av gruppen behov. -Arbeta i små grupper där barnen kan och vågar mer. -Erbjuda och inspirera barnen att använda olika uttrycksformer. -Material är tillgängligt. -Valtavla. -Utforma den fysiska miljö för att få bra rumsfunktioner. -Tema med fokus på skapande verksamhet. Förskolan arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t ex språk, musik, rörelse, drama och bildskapande: 7 Förskolan ser barns skapande som ett sätt för barnet att uttrycka sig och som därför ska förstås snarare än bedömas som bra dåligt, rätt fel etc: Vilka strategier finns för att stödja och stimulera barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden liksom deras tilltro till sin egen förmåga att lära? Medvetna pedagoger som lägger mycket tid på samtal med barnen. Skapa en VI-känsla på enheten. Barnens förslag ligger som grund för planeringen

3 3 () All personal diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande: Barnens ställs successivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kunskap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och experimentera: Alla pedagoger är delaktiga i barnens sökande efter kunskap genom att stimulera till aktiviteter som leder till nya frågor, nytt forskande och nytt experimenterande: Förskolan uppmuntrar barnen att ta initiativ och att ifrågasätta: Hur arbetar förskolan för att uppmuntra barns förståelse och intresse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön? - Navet gav ny kunskap och inspiration för pedagogerna. - Skräpplockardagar. - Skogen och närmiljön bjuder på många utmaningar. - I alla vardagliga situationer utmana barnen i grundläggande matematik såsom antal, geometriska former osv. - Det dagliga samtalet, barnens frågor, uppmuntra till reflektion utveckla frågeställningar. Alla på förskolan diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska ta tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö: 7 Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skapande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp: Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt:

4 4 () Vilka strategier finns för att stärka och stimulera barnens alla språk och deras språkutveckling? Rim och ramsor, rytmik, sång och språklekar. Arbeta i smågrupper. Pedagogerna har ett medvetet språkbruk som ökar barnens ordförråd och begreppsuppfattning. Frågor som uppmuntrar till ett fortsatt samtal. Utmana med frågor! Sagoläsning dagligen. Lyssna. Förskolan lyckas ge alla barn tillräckligt med talutrymme: Alla diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling: Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd: Enheten har inte haft barn med annat modersmål Förskolan stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i till exempel lek, skapande verksamhet och temaarbete: Hur använder sig förskolan av kunskap om lekens grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande? - Skapa en VI-känsla. - Gruppstärkande aktiviteter och lekar. - Skapande,fantasi och utmaningar utifrån barnens intressen och behov. - Skapa stimulerande rum, såväl utomhus som inomhus, där barnen har möjlighet till rollekar, bygg och konstruktion. Förskolan strävar fortlöpande efter att utveckla arbetssättet så att förskolan inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro: Alla på förskolan är medvetna om och reflekterar över sin egen betydelse för att utveckla barns lek: 10 Pedagogerna tar en aktiv roll i leken: 10

5 5 () Vilka strategier finns för att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande? Rutiner finns för dokumentation(portfolio) men brist på reflektion/planeringstid innebär att dokumentationen inte ligger på den nivå som pedagogerna önskar. Arbetet i barngruppen har högsta prioritet. Vikarie stopp/brist utgör ofta ett hinder för att arbetslagen skall kunna få ut sin planeringstid. Vid behov upprättas pedagogiska handlingsplaner, tillsammans med föräldrarna och specialpedagogen. Utvärderingar av mål för verksamheten blir inte alltid det verkningsfulla verktyg som önskas. Brist på planeringstid är ett ständigt problem! Det finns tydliga rutiner för att dokumentera varje barns utveckling och lärande: Dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområden i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med: 7 Resultatet av dokumentationen används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande: 7 Elevhälsan Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå? Verksamheten har inte haft tillgång av psykolog. Specialpedagogiska insatserna är mycket bra och håller hög kvalitet. Arbetslagen upplever att det finns ett bra stöd. Den nuvarande organisationen för EHT innebär att området fått minskad tillgång vilket är beklagligt. En pedagog från ett arbetslag med specialpedagogisk utb används som extra stöd för de olika enheterna. Specialpedagogen lyfter särskilt fram behovet av riktade insatser för barn med sen språkutveckling. I vilken stödjer elevhälsan barnens utveckling och lärande: Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen Ökat föräldrarinflytande: Föräldrarna uppmanas att delta i den dagliga verksamheten men det ger dålig respons. Föräldramöten utformas så att föräldrarna får uppgifter och kan arbeta i mindre grupper, det har varit populärt i föräldragruppen. Många påtalar vinsten med att man träffar de andra föräldrarna och knyter nya kontakter. Svårt att finna VAD föräldrarna önskar delaktighet i?

6 6 () Samarbete med F-klassen och skolan: Plan finns för överlämningsrutiner men ett utökat och fördjupat samarbete mellan verksamheterna skull ge positiva effekter för alla.pedagogiska diskussioner och ökade kunskaper om de olika verksamheterna samt förståelse för skolans kunskapskrav skulle gynna barnen. Vilka kompetenser behöver barnen? Var står barnen kunskapsmässigt när de kommer till F-klassen? Möter man alla barn på rätt nivå? Finna gemensamma strategier som gynnar barnets lärande och till sist även ger ett mätbart resultat för Marks kommun meritvärde. Förskolan jobbar aktivt för att motverka traditionella könsmönster. I området finns en genuspedagog. Samtliga enheter har deltagit i det utvecklingsarbetet för att främja jämställdhet mellan könen. Ett ständigt arbete och diskussioner för att pedagogerna skall vara medvetna om behovet av att analysera verksamheten och kartlägga hur enheten arbetar med frågorna. Planen för kränkande behandling har reviderats. Utvärdering av eventuella insatser skall göras under hösten. Vid kommande revidering är målet att öka föräldrarnas delaktighet. Barnens delaktighet i planering: Fortsatt arbete med att finna bra former för att öka barnens delaktighet samt synliggöra det för barnen. Förstår barnen delaktighet? Frågan är hur pedagogerna får barnen att se sammanhanget och var deras inflytande blir tydligt. Temaarbete är en bra form för att göra barnen delaktiga. 3. Brukarperspektiv Vårdnadshavarnas perspektiv (andel) Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas språkligt I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas inom matematik och naturvetenskap Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte 36,4 54,5, ,6 36, ,5 54, ,2 45, ,4 45,5 54, Nöjd föräldraindex (Högsta värde=100) Svarsfrekvens 3 20% (11 svar) Analys av resultatet: Låg svarsfrekvens. Föräldrarna påtalar ofta det goda arbetet som pedagogerna utför. Upplevelsen är att föräldrarna är nöjda och att man har kännedom om vart man kan vända sig (förskolechefen) om det finns synpunkter på verksamheten. I enkäten framkommer även synpunkter på att åtgärder ej genomförs ute på gården(tsf)

7 7 () 4. Analys av prioriterade områden i målplanen/utvecklingsplanen Mål: Insatser/Åtgärder: Trygghet och gruppkänsla Smågrupper som styrdes av pedagogerna. Fokus på valtavlan, Tydliga strukturer. Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Ganska snart kunde pedagogerna släppa på de fasta grupperna. Barnen klarade att göra egna val på tavlan.det uppstod ett lugn i barngruppen som i sin tur resulterade i en bra lärmiljö, det blev utrymme för diskussioner och barnen utvecklade sina förmågor till kommunikation. Mål: Insatser/Åtgärder: Röd tråd för verksamheten Färre antal avbrott i verksamheten. Ett tillåtande klimat, där barnen känner/vet att pedagogerna respekterar deras lek och uppmuntrar att leka klart. Bedömning av måluppfyllelse Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Barngruppen har blivit mer tillåtande mot varandra och visar varandra respekt genom att inte störa eller avbryta den pågående leken.resultaten syns även i utomhus aktiviteterna. Lekens innehåll har ändrat karaktär och barnen bjuder in pedagogerna med självklarhet att delta i leken. Hela verksamheten tar del av metoderna och det planerade gruppindelningarna inför hösten kommer att gynnas. Utveckla den pedagogiska dokumentationen där barnens lärprocesser synliggörs tydligare. Löpande dokumentation som föräldrarna kan ta del av skall ökas i frekvens Må l: Insatser/Åtgärder: Gemensamt tema: Grodan och hans vänner. Stärka det gemensamma arbetet. Ett enkelt och konkret tema som passade alla åldersgrupper men med tyngdpunkt på vänskap Bedömning av måluppfyllelse

8 () Analys av resultatet: Ev särskilda åtgärder 12/13 för ökad måluppfyllelse: Temat tog en annan vändning en vad pedagogerna tänkt. Barnen fokuserade väldigt konkret på GRODOR. Olika typer av material användes bl.a. skapades en jättegroda i papir mache, barnen utvecklade sina kunskaper om färg vilket ledde till att man arbetade med veckans färg. Många av barnen lärde sig färgerna. Barnens skapande resulterade i en omfattande vägg dokumentation 5. Helhetsbedömning Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området Utveckling och lärande : Analys/Kommentar: En välfungerande verksamhet, pedagogerna är väl förtrogna med förskolans läroplan och man strävar efter en hög måluppfyllelse. Det övergripande implementeringsarbetet av Lpfö har resulterat i ökade kunskaper och kvalitet inom flera områden. Barnsynen och förhållningssätt, förståelse för uppdraget resulterar i god kvalitet. Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område? Pedagogerna behöver utveckal dokumentationen och förmågan att analysera verksamheten och göra kopplingarna till utvecklingsområden. Utvärdera och använda resultatet för fortsatt utveckling. Synliggöra barnens delaktighet i planerad verksamhet. Naturvetenskapliga området Språkutveckling, medvetna strategier.