Vad kan skriftspråk avslöja? - en jämförande studie av barn med och utan läs- och skrivsvårigheter.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kan skriftspråk avslöja? - en jämförande studie av barn med och utan läs- och skrivsvårigheter."

Transkript

1 Vad kan skriftspråk avslöja? - en jämförande studie av barn med och utan läs- och skrivsvårigheter. Författare: Lotta Sjödahl Examensarbete Speciallärarutbildningen Vårterminen 2010 Handledare: Christer Jacobson och Anna Fouganthine

2 Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Examinator: Examensarbete, Speciallärarprogrammet Vad kan skriftspråk avslöja? - en jämförande studie av barn med och utan läs- och skrivsvårigheter Lotta Sjödahl Christer Jacobson Anna Fouganthine Ia Nyström

3 ABSTRACT The aim is to examine how written production differs between students with and without difficulties in writing. The study also examine how different difficulties within writing interplay. It is based on analysis of ten-year old student texts with 30 texts from both an experimental and a control group. The texts were written in Both spelling, technique of writing and syntactic complexity differ between the groups. No significant correlations between different aspects of writing difficulties could be found in the experimental group. A possible explanation is that the students are unaware of their respective difficulties and therefore not hampered in the rest of the writing. The idea that metacognition should be included as a component in the theory of simple view writing is discussed. The group of students without difficulties in reading and writing has unexpectedly a higher proportion of phonetic unacceptable errors. This is discussed and an alternative explanation model of writing development is introduced.

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar Begreppsdefinitioner Avgränsningar Disposition TIDIGARE FORSKNING Likheter och skillnader mellan läsning och skrivning Skrivandets komponenter En interaktiv skrivmodell Metakognition och skrivning Stavning Fonologiska principen Morfologiska principen Lexikala principen Ortografisk skrivning Stavningsutveckling Tidigare forskning kring stavning Skrivteknik- interpunktion och handstil Syntaktisk komplexitet Tidigare forskning kring samband mellan stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet Stavning och syntaktisk komplexitet Skrivteknik och syntaktisk komplexitet METOD Läsutveckling i Kronoberg Urval Bearbetning av data Stavning Skrivteknik Syntaktisk komplexitet Analysprocessen Begränsningar i materialet Validitet och reliabilitet Etiska frågeställningar RESULTAT Resultat för skillnader i stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet Jämförelse av stavning - kvantitativ skillnad Stavning - kvalitativ skillnad Skrivteknik Handstil Interpunktion Syntaktisk komplexitet Resultat för samband mellan variabler Sammanfattning...29

5 5 ANALYS OCH DISKUSSION Samband mellan variabler Skillnader mellan grupperna Stavning Skrivteknik Syntaktisk komplexitet SLUTSATSER PEDAGOGISKA KONSEKVENSER FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER REFERENSLISTA BILAGOR

6 3 1 INLEDNING När jag ska läsa för Lasse (läraren) har jag lärt mig texten nästan utantill. När jag sen läser högt rabblar jag bara det mesta. Jag smygtittar och om ögonbrynen sitter högt vet jag att jag läst helt rätt Paulina 11 år, 2010 Under mina dryga 15 år som lärare, har jag träffat många barn som trots stora svårigheter med att läsa och skriva, klarat sig bra genom lågstadiet. Paulina är en av dem. Hon har lyckats hitta raffinerade vägar att undvika och dölja sina svårigheter. Min önskan att hitta svårigheternas orsak på ett tidigt stadium finns som drivkraft bakom denna studie. Många lässvaga barn utvecklar strategier för att dölja sina läsproblem (t.ex. Treiman, 1997; Fridolfsson 2008; Miller & Kupferman, 2009). Fonologiska tester och avkodningstester kan hjälpa till att avslöja elevers brister och de processer som ligger bakom läs- och skrivsvårigheter. Hur eleven skriver kan vara ytterligare ett sätt att avslöja det som är svårt att få syn på. Skrivning kräver större kunskap om ords arkitektur och uppbyggnad än läsning och genom att analysera elevers stavning kan ledtrådar till svårigheter hittas. Felstavningar och andra brister i skrivandet, behöver inte i första hand betraktas som tillkortakommanden utan som intressanta indikatorer på strategival och en väg in till elevens införlivade tankar (Höien & Lundberg, 2006). I skrivning ingår förutom stavning bl.a. meningsbyggnad och skrivteknik. Alla är delprocesser, som tävlar med varandra om de kognitiva resurser som finns inför skrivuppgiften (Medwell & Wray, 2008). Denna studie avser fånga hur skrivsvårigheter manifesterar sig i elevers fria skrift, hur olika delar av skrivningen påverkas därav och eventuellt påverkar varandra. I jämförelse med studier kring läsning har relativt få studier tittat på läs- och skrivsvaga elevers skrivning (Höien & Lundberg 2006; Joshi & Carreker, 2009). Fokus i studier inom skrivutveckling har framför allt legat på stavning. Studier i stavning har jämfört elever med liknande avkodningsförmåga, där elevernas ålder skiljer sig, i syfte att undersöka om elever med avkodningssvårigheter följer den gängse stavningsutvecklingen (bl.a. Stanovich 1997; Cassar m. fl. 2005). Det är även intressant att jämföra skriftspråket hos elever med samma begåvningsmässiga förutsättningar, i samma ålder men där skrivförmågan skiljer sig. Kunskap om skillnaderna kan leda till att svårigheterna definieras innan undvikandestrategier utvecklas. Syntaktiska och skrivtekniska aspekter av läs- och skrivsvagas språkanvändning har inte ägnats samma intresse som stavning i tidigare studier. Genom att studera såväl stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet och deras inbördes samspel kan orsaker till svårigheter spåras. Orsaker till svårigheter är betydelsefull kunskap för att kunna erbjuda adekvat intervention. Uppsatsen består av en jämförelsestudie där stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet analyseras och utvecklingen jämförs. Forskare har olika uppfattningar i huruvida en utveckling sker stegvis eller om stegen bör ses som olika processer som elever bör ha tillgång till utan inbördes progression. Den stegvisa beskrivningen av stavningsutvecklingen används för att jämföra elevernas stavningsutveckling.

7 4 Uppsatsen består också av en sambandsstudie som med utgångspunkt i den första studien studerar olika kunskapsbristers eventuella samband med varandra. Flera forskare (Mc Cutchen 1995,1996; Christensen, 2005; Medwell & Wray, 2008) menar att svårigheter med en kunskap som t.ex. stavning påverkar flera andra aspekter av skrivningen. Andra forskare (Wengelin, 2002) menar att det är hur stor fokus som läggs på den enskilda svårigheten som avgör hur andra aspekter av skrivningen påverkas. Båda studierna utgår från skrivningens båda delkomponenter som enligt teorin simlple view writing beskrivs som inkodning samt budskapsförmedling (Hagtvet, 2009). Som underlag har studien haft tillgång till elevtexter skrivna av elever i år fyra, som samlades in i samband med forskningsprojektet Läsutveckling i Kronoberg år Hälften av texterna är skrivna av elever med läs- och skrivsvårigheter och den andra hälften av en begåvningsmässigt matchad kontrollgrupp. Tidigare tester har visat att många elever i försöksgruppen har låga resultat på ordavkodning samt har fonologiska svårigheter (Jacobson, 1995). Avkodningssvårigheter och fonologiska svårigheter är två huvudkännetecken vid dyslexi (Höien & Lundberg, 2006). Det är dock okänt huruvida de elevtexter som valts ut till studien är skrivna av elever med dyslexi eller ej. Däremot kommer tidigare forskning kring skrivning hos barn och vuxna att användas som teoretisk bakgrund. 1.1 Syfte och frågeställningar Förhoppningen är att resultatet ska kunna bidra till att öka kunskapen kring hur läsoch skrivsvårigheter präglar skrivandet. Kunskapen kan användas för att avslöja brister som ligger bakom svårigheter och till att svårigheter upptäcks i ett tidigt skede. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur svårigheter i stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet samspelar eftersom detta är viktigt att ta hänsyn till vid utformningen av framgångsrik undervisning för elever med skrivsvårigheter. Studien utgår från följande frågeställningar: 1. Hur skiljer sig stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet hos elever med läs- och skrivsvårigheter med samma begåvningsmässiga förutsättningar? 2. Vilka samband finns det mellan svårigheter med stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet. 1.2 Begreppsdefinitioner Skrivteknik åsyftar handstil samt användning av interpunktion. Ibland används uttrycket skrivmekanik med vilket handstil och skrivflyt (förmåga att skriva obehindrat) avses. Syntaktisk komplexitet avser det system av regler och den grammatik som fogar samman fraser och satser till komplexa strukturer (Teleman m. fl. 1999). Enklare uttryckt, hur ord fogas samman till meningar. Begreppet förknippas ofta med mätningar av menings- och ordlängd, antal ord och språklig syntaktisk utveckling (Vogel, 1975). Andra begrepp som förtjänar en definition i uppsatsen är skrivsvårigheter, fonologisk medvetenhet, dyslexi samt metakognition. Skrivsvårigheter kan enligt Graham &

8 5 Harris (1993) bero på tre olika svårigheter; svårigheter med stavning/skrivteknik, brister i planeringen eller brister i revisionen. Enligt mitt sätt att se på skrivsvårigheter finns det ytterligare kunskapsbrister som kan orsaka skrivsvårigheter. Dessa finns samlade i figur 1 längre fram i uppsatsen. Fonologisk medvetenhet avser en medvetenhet av ljud i språket (Höien & Lundberg, 2006) Det betraktas som en grundförutsättning för att förstå sambandet mellan grafem och fonem d.v.s. den alfabetiska principen och för avkodning och inkodning. Dyslexi som anses vara en specifik läs- och skrivsvårighet beror enligt forskare (bl. a. Höien & Lundberg 2006; Elbro 1997) på en fonologisk defekt. Defekten manifesterar sig i att eleven har svårt att uppfatta eller överföra fonem till motsvarande grafem. Svårigheten kan leda till att eleven får svårigheter med att segmentera som i sin tur kan leda till otydliga representationer av ordet i minnet (Johansson, 2010). Störningen leder till dålig rättskrivning (Höien & Lundberg, 2006). Metakognition är förmågan att reflektera över sitt lärande, sin förståelse och sitt eget tänkande (Dysthe, 2003). En metakognitiv kompetens innebär förmåga att observera, reflektera och reglera det egna tänkandet och lärandet (Hagström, 2007). I bilaga 1 finns ordlista för ytterligare begrepp nämnda i uppsatsen. 1.3 Avgränsningar Studien kommer inte att ta hänsyn till förmåga att generera idéer (d.v.s. kreativitet och originalitet) Inom ramen för meningsbyggnad kan hänsyn till tempusanvändning vara rimligt att titta på, vilket studien inte tar hänsyn till. Skrivhastighet är ytterligare en intressant variabel som studien inte undersöker. 1.4 Disposition Uppsatsen består av åtta kapitel. I detta kapitel ges en bakgrund till studien. Även syfte och frågeställningar, avgränsningar och disposition presenteras. Kapitel två syftar till att beskriva de teoretiska utgångspunkter som har betydelse för studien och redogör för tidigare forskning kring stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet i samband med läs- och skrivsvårigheter. Inledningsvis klargörs skillnader och likheter mellan att läsa och skriva. Därefter förklaras teorin om the Simple View Writing. Begreppet metakognition beskrivs och kopplas till skrivning. Sedan följer en redogörelse för de principer och strategier som ligger som underlag för den stavningsutveckling som därefter beskrivs. En närmare granskning av stavningsutvecklingen gör det möjligt att definiera huruvida det finns skillnader i hur gruppernas stavning utvecklas. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning kring stavningsutveckling hos elever med skrivsvårigheter. Sista delen av kapitlet ägnas åt skrivteknik och syntaktisk komplexitet. Tidigare studier som jämför samband mellan stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet avslutar kapitlet. Kapitel 3 utgör uppsatsens metoddel. I kapitel 4 redovisas studiens resultat. I det femte kapitlet problematiseras och diskuteras de viktigaste resultaten mer ingående. Kapitel sex lyfter fram studiens slutsatser. Kapitlet sju omfattar praktiska implikationer. Uppsatsen avslutas med förslag till möjliga framtida studier.

9 6 2 TIDIGARE FORSKNING De teoretiska utgångspunkter som har betydelse för studien är the Simple View Writing samt kognitiva teorier kring skrivande. Simple view writing är en förenklad beskrivning av skrivandets komponenter. De kognitiva teorierna beskriver dels hur skrivningen påverkas av metakognition dels hur skrivningen utvecklas i olika faser. I kapitlet redogörs inledningsvis för skillnader och likheter mellan läsning och skrivning. 2.1 Likheter och skillnader mellan läsning och skrivning Läsning och skrivning kan enligt Catts & Kahmi (2005) ses som två sidor av samma process. Likheten ligger i att läsaren och skribenten är beroende av samma förmågor som goda språkliga förmågor, erfarenheter, bakgrundskunskaper och fonologisk medvetenhet. Läsning och skrivning vilar båda på samma bas, den alfabetiska, ortografiska och morfologiska kunskapen. Korrelationen mellan elevens relativa förmåga att läsa och skriva är enligt Ehri (2000) mellan 0,68 och 0,86. Vid en närmare granskning kan synen på läsning och skrivning som två sidor av samma process ifrågasättas. Trots en korrelation finns det också skillnader som visar att skrivning och läsning inte är inverterade operationer. Skrivandet kräver ett explicit användande av de gemensamt nödvändiga kunskaperna. Läsning kan ta stöd av kontexten och använda förståelse som facit. Skrivningen har däremot inget facit och ställer därmed högre krav på metakognitiva förmågor det vill säga av att planera, kontrollera, granska och revidera. Stavning kräver därtill mer information från minnet eftersom varje bokstav måste kommas ihåg och översättas (Ehri, 2000). Skrivandet kräver således ett explicit användande av fonologi. Behovet av exakt återgivning verkar ge större konsekvenser för stavning än läsning och kan göra stavning till en mer korrekt indikator av elevers svårigheter än läsning (Read, 2009). 2.2 Skrivandets komponenter Eftersom läsning och skrivning trots skillnader till stor del är beroende av samma förmågor har modeller över vad läsning består i översatts till skrivning. Den enkla och vedertagna modellen simple view reading har därav fått en syster vid namn simple view writing. Förenklat brukar läsning beskrivas som en produkt mellan de två komponenterna avkodning och förståelse och uttryckas: avkodning förståelse = läsning (Hoover & Gough, 1990) Formeln står för att läsaren måste kunna avkoda d.v.s matcha bokstäver till ljud och förstå ordet för att kunna läsa. När avkodningens hastighet ökar och så småningom automatiseras ökar förståelsen. En nödvändig förutsättning för god läsförmåga är en automatiserad ordavkodning (Adams, 1990). Juel (1988) har på ett motsvarande sätt beskrivit skrivning som produkten av stavning och idégeneration och gett formeln benämningen simple view writing: Stavning idégeneration = skrivning

10 7 Idégeneration avser förmågan att generera kreativa tankar och organisera ideér. En elev med skrivsvårigheter karakteriseras av svårigheter med stavning eller idégeneration eller med båda delar. Även Hagtvet (2009) har på liknande sätt beskrivit skrivning: inkodning budskapsförmedling= skrivning Inkodning står för omvandling av talets språkljud, fonem, till bokstäver. Med budskapsförmedling menas att förmedla satser och ord till ett exakt budskap. Inkodning och budskapsförmedling är oskiljaktiga och balansen dem emellan är viktig (Hagtvet, 2009). Simple view writing syftar till att ge en förenklad beskrivning av skrivprocessen. Formeln kan verka enkel, men enligt Juel (1988) är bara de två produkterna nödvändiga för att karaktärisera förmågor som är nödvändiga för såväl låg- som högpresterande skribenter. Eftersom förmåga att generera kreativa idéer, som jag ser det, mer karaktäriserar högpresterande elever tar min studie avstamp i Hagtvets (2009) formulering. I följande avsnitt görs ett försök att bryta ner komponenterna inkodning och budskapsförmedling i för skrivningen viktiga kunskapsdelar En interaktiv skrivmodell I en skrivsituation interagerar olika kunskaper och belastar minnet i mer eller mindre utsträckning. Minnet kan delas upp i arbetsminnet och långtidsminnet. Arbetsminnet lagrar temporärt nödvändig information för att klara skrivuppgiften och är begränsat i hur många saker det kan hålla reda på och hur lång tid det kan lagra information (Medwell och Wray, 2008). Långtidsminnet är också viktigt vid skrivning eftersom det är i långtidsminnet som tankar och upplevelser finns samlade (Höien & Lundberg, 2006). I figur 1 beskrivs kunskaper som påverkar inkodning och budskapsförmedling.

11 8 Fonologisk medvetenhet Textminne Språklig säkerhet Fonem och grafem Skriva Metakognition Stavning Ordförråd Skrivteknik Elevens schema Figur 1: Egen modell med utgångspunkt i Ehris (1995) interaktiva läsmodell. De kunskaper som hör till inkodningen är placerade i de grå cirklarna. De vita är kopplade till budskapsförmedlingen. Fetstilta kunskaper ingår i den presumtiva studien. Därmed kommer studien att rikta ljus mot såväl inkodning som budskapsförmedling. I kommande resonemang översätts för enkelhets skull inkodning till stavning och skrivteknik samt budskapsförmedling till syntaktisk komplexitet. Eleven kommer ihåg sin text i textminnet och kan därigenom skapa en röd tråd genom texten. Textminnet hjälper således skribenten med kompositionen av texten. Den språkliga säkerheten handlar om hur eleven bygger sina meningar d.v.s. användning av bisatser, ordklasser och variation av meningslängd. Det avser även pragmatik d.v.s. en förståelse för hur andra tänker om det skrivna (Frost, 2002). Metakognition i samband med skrivning kan innebära att eleven planerar, läser igenom och reviderar sitt skrivande och kan ses som strategier för att göra sig förstådd. I modellen utmärker sig metakognitionen genom att vara tvåfärgad. Syftet med detta är att påvisa att metakognitionen påverkar såväl stavning och skrivteknik som syntaktisk komplexitet. Ett väl utvecklat ordförråd kan öka ordvariationen och påverka textens kvalitet. Elevens text påverkas av det eleven har upplevt tidigare - befintliga scheman och den förkunskap eleven har. Handstil och användning av interpunktion är exempel på skrivteknik som är väsentlig att behärska eftersom den påverkar hur texten upplevs. Stavningen kan påverka andra aspekter av skrivandet och kan verka hämmande för skrivandet. Kunskap om den fonologiska, morfologiska och lexikala principen stöttar stavningen som i sin tur kan påverka läsarens uppfattning om texten. Kännedomen om grafem och fonem stöttar främst vid

12 9 skrivandet av nya ord och bygger upp ortografiska bilder av ett ord (Share, 1999). Med fonologisk medvetenhet menas medvetenhet om ljud vilket är förutsättning för att utföra korrekt ljudanalys. Skribenten kan flytta uppmärksamheten mellan de olika kunskapsområdena. Användandet av kunskaperna kan ske automatiskt, med flyt eller strategiskt. Automatiska processer kräver lite eller ingen uppmärksamhet från arbetsminnet. Kunskaper som kan användas med flyt är relativt resurseffektiva och snabba men är inte automatiska i det avseendet att de kan störas och påverkas av andra processer (Mc Cutchen, 1995). Strategiska kunskaper är kunskaper som används medvetet för att höja resultatet och kräver viss ansträngning. Kognitiva processer som är tillgängliga för medvetna processer i arbetsminnet och långtidsminnet är extremt begränsade (Christensen, 2005). En process på låg nivå, som handstil och stavning anses vara, kan störa en process på högre nivå som kompositionen av texten (Medwell och Wray, 2008) Således kan t.ex. stavningssvårigheter, då detta konsumerar en stor portion av arbetsminnet, begränsa barnets möjligheter att generera idéer och välja ord. Genom att automatisera processer på låg nivå har skribenten större möjligheter att ägna sig åt processer på högre nivå (Christensen, 2005). En annan väg att klara överbelastningen kan vara att isolera kognitiva resurser och ägna uppmärksamhet åt en svårighet i taget (Christensen, 2005). 2.3 Metakognition och skrivning Metakognition kan ses som tänkande om tänkande (Flavell, 1985). God metakognitiv medvetenhet innebär att man är medveten om vad man kan, hur man lär sig, vad man gör och varför man gör som man gör (Sjöström, 1998, Dysthe m.fl. 2002). Medvetenheten innebär en ökad förmåga att använda och reglera det egna tänkandet och lärandet. Strategier är en central aspekt i metakognitionen (Höien & Lundberg, 2006). Elever med väl utvecklad metakognitiv kompetens har strategier för att utveckla sitt lärande (Sjöström, 1998). Exempel på strategier vid skrivning kan vara att ta hjälp av tidigare erfarenheter, att planera, att läsa igenom, att revidera och ställa frågor om sin egen text. Metakognitiv kunskap utvecklas med tiden (Flavell, 1985). Både Dewey och Piaget menar, enligt Stensmo (2007), att det reflektiva tänkandet utvecklas först under de mellersta skolåren och representerar övergången till ett mer vuxet tänkande. Höien & Lundberg (2006) anser istället att första steget mot en metakognitiv medvetenhet börjar långt tidigare - i samband med att barnet inser att hon/han faktiskt inte kan skriva. Det andra steget mot att utveckla sin metakognitiva förmåga sker i samband med inkodning av ord. Eleven lär sig då använda strategier som övervakning (läsa om) och revidering (rätta stavning). När inkodningen är befäst kommer den metakognitiva kompetensen mer att handla om att ställa diagnos på sin förmåga att förmedla sitt budskap (t.ex. genom att ställa sig frågor som: är det begripligt, är något oklart?) och välja strategier som förbättrar budskapsförmedlingen.

13 10 Elevens metakognitiva förmåga har betydelse för hans/hennes skrivutveckling (Flavell, 1985, Myrberg, 2003). Ett väl utvecklat metakognitivt tänkande gör att eleven kan förändra och förbättra sitt tillvägagångssätt för att bli en bättre skribent. Många elever med dyslexi är enligt Höien & Lundberg (2006) passiva och ostrategiska i sitt metakognitiva förhållningssätt till texten. Möjliga orsaker till detta kan vara bristande erfarenheter av skrivande eller att inkodningen av ord tar mycket uppmärksamhet vilket stör andra processer. 2.4 Stavning Innan en redogörelse ges för hur stavningens utveckling kan se ut, är det på sin plats att kort redogöra för betydelsefulla principer och strategier i samband med stavningsutveckling. Även en beskrivning av begreppet ortografisk skrivning redovisas, vilket erövrandet av principerna kan leda fram till Fonologiska principen Fonem är språkets minsta betydelseskiljande språkljud t.ex. lat mat. För att eleven ska kunna förstå den alfabetiska principen måste han/hon kunna dela upp språket i fonem. Fonologiska principen är den mest grundläggande principen i skriften och avser att varje fonem någorlunda representeras av ett grafem Den skrivstrategi som enbart använder sig av fonologiska principen kallas för fonologisk strategi. Strategin behövs när läsaren ska koda in ett nytt ord. Den fonologiska strategin är uppmärksamhetskrävande och belastar minnet eftersom de enskilda ljuden och dess ordning ska hållas i minnet (Höien & Lundberg, 2006) Morfologiska principen Morfem är ordets minsta betydelsebärande information. Morfemen spelar en viktig roll i svensk ortografi (den visuella representationen av talat språk) och är goda indikatorer för ett ords stavning och betydelse. En egenhet hos morfemet är att det behåller sitt utseende oavsett hur ordets ljudbild påverkas av kontexten, vilket kallas morfologiska principen. Det böjda ordet kan alltså stavas ljudstridigt på grund av sitt ursprung t.ex. högt. Morfologiska principen är därmed dominant över den fonologiska principen. Den morfologiska principen möjliggör att förstå ord och stava dem utan att ha sett eller hört orden förr. Det är också effektivare att spara ordet i det ortografiska lexikonet som morfem än som ett helt ord (Elbro & Arnbak, 1996). Morfologisk strategi avser elevens medvetna val att använda sig av den morfologiska principen för att skriva ett ord Lexikala principen Vissa ord har en oförutsägbar stavning och måste läras in. Orden kan stavas på ett visst sätt av etymologiska skäl d.v.s. utifrån ordets härledning eller för att de är låneord t.ex. cykel (latin). För att lära sig vilka ord som har en lexikal stavning krävs det att man exponerats rikligt för det aktuella skriftspråket. Den lexikala principen är dominant över den fonologiska principen. Valet av strategier vid skrivning av ett nytt ord grundar sig på i vilken grad eleverna tagit till sig den fonologiska, morfologiska och lexikala principen. Bedömningen av vilken utvecklingsfas eleven befinner sig i baseras på vilken/vilka strategier hon/han använder sig av (se t.ex Frith, 1985; Höien & Lundberg, 2006) och hur flexibel användningen av de olika strategierna är (Varnhagen, 1995). Svenskans

14 11 stavningskonventioner bygger på hänsyn till de tre principerna och en analys av brott mot dem kan avslöja elevens svårigheter, vilket är en förutsättning för god intervention Ortografisk skrivning När eleven har erövrat den fonologiska, morfologiska och lexikala principen kan eleven stava ord. En ortografisk skrivning avser ett automatiskt hänsynstagande till principerna där bokstäverna organiseras som prefix, morfem och ändelser (Ehri, 1991). Målet är att det tekniska skrivandet ska ske ortografiskt så att de kognitiva resurserna kan frigöras till skrivandets innehåll. En förutsättning för att skribenten kan skriva ett ord utan ansträngning är att ordet har setts så många gånger så att en ortografisk identitet byggts upp av ordet (Höien & Lundberg, 2006). Enligt self teaching hypthesis (Share 1999) är erövrandet av den fonologiska strategin nödvändig för att utveckla ortografisk skrivning. Detta eftersom inkodning av bokstavssekvenser, enligt Share, är avgörande för att utveckla ortografiska representationer. Enligt hypotesen nöts kopplingarna mellan ljud och deras motsvarande bokstäver in när barnet segmenterar fram ord. Segmenteringen ses som det instrument med vilket barn själv skaffar sig ortografiska representationer. Ortografisk skrivning bör enligt Ehri (1995) inte ses som en strategi eftersom den sker omedvetet och inte kan styras genom metakognition som de andra strategierna Stavningsutveckling Elevernas stavningsfärdigheter kan jämföras för att se om stavningsutvecklingen hos elever avviker eller följer samma väg. Hänsyn tas då till olika utvecklingssteg. Stavningsutvecklingen finns beskriven av flera forskare ( t.ex. Ehri; 1991; Frith 1985). Höien & Lundberg (2006) förordar följande stavningsutvecklingsmodell som utgår från den fonologiska principen och den morfologiska principen. 1. Pseudoskrivning - det första skrivandet som är en form av låtsasskrivande. 2. Logografisk skrivning - Barnet har ännu ej förstått den alfabetiska principen utan kopierar skrift t.ex. sitt eget namn 3. Alfabetisk - fonemisk skrivning - I denna fas har barnet börjat förstå den alfabetiska principen och skriver ljudriktigt. Det alfabetiska stadiet kännetecknas av att vokaler och nasaler hoppas över och bokstavsnamnens eventuella vokalljud tas till vara t.ex. Emma blir istället MA. Alfabetisk - fonetisk stavning visar att skrivaren använder en fonologisk stavningsstrategi i t.ex. sdol. 4. Ortografisk - morfemisk skrivning - Barnet tar i sin stavning hänsyn till morfologiska konventioner Flera forskare (Höien & Lundberg 2006; Ehri 1991; Frith 1985; Gentry,1982) menar att läs- och skrivutvecklingen kan delas in i stadium där den ortografiska läsningen/skrivningen bygger på fonologisk läsning/skrivning. Idén att fonologin ersätts av andra strategier kallas för developmental bypass (Treiman, 2000). Enligt Worthy & Invernizzy (1990) följer stavningsutvecklingen samma utveckling för goda som för mindre goda stavare och mindre goda stavare verkar enligt dem inte fastna i ett utvecklingssteg.

15 12 Uppdelandet av läs- och stavningsutvecklingen i faser har litet stöd i empirisk forskning. Flera forskare ifrågasätter teorin om stavningsutveckling som hävdar att fonologiskt processande i början av elevens utveckling följs av morfologisk och lexikal kunskap Det finns, enligt Catts & Kahmi (2005), skäl att tro att de olika stegen inte infaller lika för alla utan att eleven använder sig av olika strategier parallellt. Stadieteorierna som redovisats bygger på antagandet att inkodande går via fonologiskt ljudande. Enligt Catts & Kahmi (2005) och Treiman (2000) förefaller det som bekanta högfrekventa ord läses (eller skrives) ortografiskt medan lågfrekventa obekanta ord avkodas (eller inkodas) fonologiskt. Catts &. Kahmi (2005) menar att man lär sig läsa/skriva högfrekventa ord ortografiskt just för att de är högfrekventa och stöd för frekvenseffekten finns att hämta i annan forskning (Martineta, Valdoisb & Fayol, 1993). Läs- och skrivutvecklingen kan enligt Catts & Kahmi därför inte delas in i stadier där man först läser/skriver alfabetisk-fonemiskt och därefter ortografiskt utan menar istället att man snarare kan säga att de olika faserna beskriver olika processer som barnet behöver ha tillgång till för att lära sig att läsa/skriva. Även Moats (2005) menar att eleverna sällan rör sig genom stadierna i en distinkt progression utan att det finns en variation i stavningsutvecklingen. Hon menar istället att stavningsutvecklingen bör beskrivas som en kontinuerlig sammanslagning av fonologisk, morfologisk och ortografisk kunskap. Gough, Juel & Griffith (1992) delar upp läsare i cuereader och cipherreader. En cipherreader läser med hjälp av den alfabetiska principen medan en cuereader förlitar sig på visuella ordbilder. På motsvarande sätt kan skribenter delas in i cuespellers och cipherspellers. En elev som använder sig av visuella ordbilder (cuespellers) kan ha större möjligheter att stava rätt på irregulära ord än en elev som använder sig av den alfabetiska principen (cipherspeller). Cuespellers kan därmed stava morfemiskt och lexikalt korrekt eftersom eleven stavar från minnet utan att använda en alfabetisk-fonemisk stavning. Cuespellers kan inte heller anses ha fastnat i den logografiskt visuella skrivningen eftersom de har förstått den alfabetiska principen. En tredje fas med alfabetisk-visuell stavning skulle, som jag ser det, istället kunna representera cuespellers. Alfabetisk visuell stavning skulle därmed kännetecknas av ordbildsskrivning till viss del stödd av den alfabetiska principen. Cuespellers kan ses som exempel på att stavningsutvecklingen inte sker med en distinkt progression utan att utvecklingen kan variera Tidigare forskning kring stavning Analys av stavning är relevant för en undersökning av skrivförmågan hos elever med skrivsvårigheter eftersom stavningsproblem beskrivs som särskilt ihållande hos elever med fonologiska svårigheter (se t.ex. Høien & Lundberg, 2006). I en jämförelse av internationell forskning kring stavningssvårigheter kan emellertid svårigheter uppstå. Olikheter mellan olika språks ortografi gör det svårt att jämföra studier mellan länder med olika ortografier (t.ex. Sverige och England. Svårigheten i att finna en metod som analyserar stavfel och som inte är språkspecifik utan kan vara applicerbar till både transparenta ortografier (grafem och fonem matchar) och djupa ortografier (många ord utan matchning mellan grafem och morfem) har förmodligen hållit tillbaka jämförbara studier i stavning i olika språk (Nauclér, 2004). Strävan i nedanstående korta redogörelse har varit att lyfta fram forskning från språk med såväl transparanta som djupa ortografier och inriktar sig på jämförande forskning kring barn och vuxna med och utan dyslexi.

16 13 Forskningen är oense kring huruvida det finns kvalitativa skillnader i stavningen mellan barn med och utan fonologiska svårigheter. I studier har forskare försökt urskilja om det finns fonologiska, lexikala och morfologiska skillnader i stavningen hos grupperna och många forskare har i sina studier använt sig av en stavningsmatchad kontrollgrupp. Kontrollgruppen är därmed en grupp yngre barn med jämförbar stavningsförmåga. En sådan jämförelse är förenad med vissa svårigheter. Ökad läserfarenhet ger utökad repertoar av ortografiska representationer vilket ger äldre elever med dyslexi en favör i jämförelse med yngre normalläsare (Höien & Lundberg, 2006; Treiman, 1997). Ett av undantagen från studier som använt en yngre kontroll är utförd av Coleman m.fl. (2009). I studien jämfördes 65 unga män med 65 unga män utan dyslexi i uppsats och diktamen. Samtliga män studerade på universitet. Männen med dyslexi hade svårare för att stava vanliga frekventa ord. I diktamen låg skillnaderna på fonologisk och morfologisk medvetenhet. Trots att akademiska studenter kan förväntas ha större kompensatoriska resurser än en generell population med dyslexi skrev dyslektikerna fler fel, hade ett lägre skrivflyt och gjorde fler morfologiska fel (Colman m.fl. 2009). Studier med en yngre kontrollgrupp och en äldre försöksgrupp har visat på olika resultat vad gäller den fonologiska stavningen. Det gör att även studier av denna sort intressanta. Enligt Treiman (1997), finns det inte någon fonologisk skillnad på stavningsfel i jämförelsen mellan 10-åriga barn med dyslexi och sjuåriga barn med normal stavningsförmåga. Treiman menar att elever med fonologiska svårigheter endast är sena i sin stavningsutveckling, vilket yttrar sig i en primitiv stavning i jämförelse med sina jämnåriga kamrater. Andra forskare stödjer den fonologiska defekthypotesen d.v.s att äldre elever med dyslexi gör fler fonologiskt relaterade felstavningar än en yngre kontrollgruppen och därför anses felstavningarna hos dyslektikerna vara typiskt fonetiska (Snowling, Stackhouse & Rack, 1986). Det finns också forskning som tyder på att elever med stavningssvårigheter följer en annorlunda stavningsutveckling än yngre elever som stavar normalt för sin ålder. Lennox & Siegel (1996) har i en stor studie visat detta. Särskilt vid stavning av svåra ord, anser de, att elever med stavningsproblem använder sig av visuella strategier, då normalstavaren istället använder sig av fonologiska strategin. Några forskare menar att de ortografiska kunskaperna (de visuella representationerna) är lika bra eller bättre hos elever med dyslexi i jämförelse med en normalstavande kontrollgrupp En av dem är Treiman (1997) som i sin studie med sjuåriga barn med normal stavningsförmåga och 10-åriga barn med dyslexi visat att detta. Ortografiska kunskaper mättes i studien genom att eleverna fick bedöma vad som var visuellt acceptabelt i ett nonord. Treiman tolkar resultatet som ett bevis för att de äldre försökseleverna på grund av sin ålder kan mer om ortografiska sekvenser. Miller & Kupferman (2009) menar att elever med dyslexi kodar in orden visuellt, inte fonologiskt och därför har lika goda ortografiska kunskaper som jämnåriga elever. Det finns även forskning som tyder på att de ortografiska kunskaperna är lika eller sämre hos elever med dyslexi i jämförelse med en yngre kontrollgrupp. Moats (1993) fann att försökseleverna gjorde fler oförutsägbara fel på de lexikala ord som måste memoreras hela. Även Cassar m.fl. (2005) har jämfört elever med dyslexi och en

17 14 normalstavande yngre kontrollgrupp. Studiens resultat visar att kontrollgruppen har samma svårigheter som den tre år yngre kontrollgruppen. Till skillnad från Miller & Kupferman, menar de istället att elever med dyslexi inte utvecklar särskilt gott sinne för bokstavsmönster som de använder för att kompensera svaga fonologiska förmågor. Cassar m.fl. menar att om den fonologiska grunden är svag kan inte stavningsmönster lagras för att stödja god stavning. Det finns forskning som påvisat att skillnaderna inte främst föreligger i den fonologiska stavningen utan i den morfologiska stavningen av ord (Elbro 1989, Cassar m.fl. 2005, Egani & Pring, 2004). Elbro(1989) har i en av sina studier visat att studenter med dyslexi inte är lika morfologiskt medvetna som normala läsare i samma ålder med samma resultat på Raven-test (ett icke språkligt begåvningstest) eller ens med elever som är flera år yngre. Elever med stora stavningssvårigheter verkar inte spontant identifiera de använda morfologiska principerna, enligt Elbro (1990). Andra studier av Elbro (1996) och Berstein (2008) har visat att dyslektiker använder sig av morfem igenkänning som en kompenserande strategi vid stavning p.g.a. bristande fonologisk strategi. Sammanfattningsvis råder det en oenighet bland forskare kring huruvida stavningsutvecklingen kan delas in i olika steg eller om del olika stegen bör ses som beskrivning av olika processer som eleven behöver för att lära sig stava. Det föreligger även skilda uppfattningar kring ifall elever med skrivsvårigheter följer samma stavningsutveckling eller har en annorlunda stavningsutveckling. Vidare skiljer sig uppfattningen kring huruvida elever med svårigheter utvecklar ortografiska kunskaper i samma takt som jämnåriga elever. Få studier har riktats mot morfologiska i stavningen men flera forskare menar att det finns skillnader mellan normalstavande elever och elever med svårigheter vad gäller den morfologiska kunskapen. 2.5 Skrivteknik- interpunktion och handstil Meningen med att skriva är otvivelaktigt att skribenten själv och helst andra medmänniskor ska kunna läsa det skrivna, så att meddelandet går fram och inte misstolkas. Därför är det viktigt med en tydlig handstil. Handstil och skrivflyt ses ofta, enligt min erfarenhet, som en mindre ansedd aspekt av skrivning och irrelevant för att generera komplex text. Höien & Lundberg (2006) menar att många med läs- och skrivsvårigheter har dålig handstil och dåligt skrivflyt som döljningsstrategi eller p.g.a. bristande träning. Dålig handstil ses då som en konsekvens av skrivsvårigheter. Nu växer bevisen för att en skrivmotorisk automatisering (skrivflyt) d.v.s. att skriva utan att behöva tänka hur bokstäverna ser ut, är kritisk för att generera kvantitativa, kreativa och strukturerade texter (Graham 1990, Mäki 2001, Mc Cutchen 1995,1996, Christensen 2005). I motsats till Lundberg & Höien som ser en dålig handstil som en konsekvens av läsoch skrivsvårigheter ses en brist i handstil som en orsak till skrivsvårigheter. Enligt Martlew (1992) har barn med dyslexi en sämre handstil. Det förefaller även finnas skillnader i flickors och pojkars handstil. Flickors handstil är mer läsbar och de skriver fortare (Berninger, 2008). Enligt Mäki m.fl.(2001) har skribenter en visuell motor som plockar fram en minnesbild av bokstäver samt gör det möjligt att producera läsbara bokstäver smidigt

18 15 och riktigt. God visuell motor möjliggör att metakognitiva processer som planering och revidering, kan utnyttjas bättre eftersom mekaniken inte belastar arbetsminnet (Mäki, 2001). Att eleven blandar versaler och gemener kan bero på osäkerhet på deras utformning (Fridolfsson, 2008) och tecken på en brist i den visuella motorn. Utan empiriska bevis är min erfarenhet att elever med skrivsvårigheter har svårare att hålla sig på raderna och har inkonsekvent storlek på mellanrum och bokstäver i större utsträckning än barn utan skrivsvårigheter. Hur en elev sätter punkt kan avslöja ett barns metasyntaktiska förmåga (Catts & Kahmi, 2005). Svårigheter med interpunktioner är vanligare hos elever med läs- och skrivsvårigheter (Catts & Kahmi, 2005, Connelly m.fl., 2006). Catts & Kahmi menar att punktion är svårt och ihållande även för barn utan skrivsvårigheter och redogör för en studie som visar att skillnaden på hur barn i år ett och tre använder interpunktion korrekt är liten (46 % mot 53 %). 2.6 Syntaktisk komplexitet Syntaktisk komplexitet avser här hur man sätter ihop sin text och åsyftar kohesion mellan meningarna, text- menings- och ordlängd samt ord- och meningsvariation. Även bisats- och adjektivfrekvens omfattas av begreppet. Äldre barn skriver texter med mer textkohesion än yngre (Mc Cutchen, 1995). Svaga skribenter verkar enligt Josephson & Melin (1990) lägga meningar sida vid sida istället för hopflätade till en text. Enligt Josephson & Melin (1990) kännetecknas en elev som kommit långt i sin utveckling av varierad meningslängd och varierat ordval. När elever skriver längre uppsatser producerar de oftast mer innehåll d.v.s. beskriver fler iakttagelser och reflektioner, gör fler påstående och invändningar, förklarar mer och drar fler slutsatser. Textlängden är därmed en grundläggande förutsättning för utveckling av andra formella och innehållsliga egenskaper (Petterson, 1989). När det gäller forskning kring huruvida textlängd, meningslängd och ordlängd skiljer sig åt mellan personer med och utan läs- och skrivsvårigheter verkar forskningen vara knapphänt. Wengelin (2002) har i sin studie hos vuxna personer med läs- och skrivsvårigheter funnit att de i jämförelse med personer utan svårigheter gör färre bisatser. Connely m.fl. (2006) har i en studie på universitetsstuderade med dyslexi funnit att texterna är kortare och mindre komplexa. Långa meningar ställer enligt Johansson (2010) högre krav på det verbala korttidsminnet. Eftersom detta, enligt Johansson (2010) är bristfälligt hos elever med fonologiska svårigheter kan långa meningar antas ställa till problem för elever med dyslexi. Långa meningar kan ses som tecken på att eleven har svårt med interpunktionen eller på att eleven använder en komplex syntax. Ordlängden kan vara intressant ur två perspektiv. Det första perspektivet är att ordlängden ger ett mått på elevens språkutveckling. Små barn skriver oftare korta ord för att sedan öka dess längd. Ytterligare ett steg i språkutvecklingen som oftast påvisas i vuxen ålder är att skriva effektivare ord och enklare syntax (Petterson, 1989). Med tillgång till fler effektiva ord kan vi befria oss från en del långa ord och skrymmande fraser som t.ex. förse med frimärke- frankera. Ordlängden hos vuxna skribenter minskar därför i de bästa fall snarare än ökar och satsdelarna blir snarare

19 16 kortare. Men vägen från den enkla enkelheten till den svåra enkelheten går således över det komplexa och tunga språket. Därför är det bra att eleverna skriver långa ord och med svårare språk för annars kan de inte komma närmare den avspända och sparsmakade stilen (Petterson, 1989). Det andra perspektivet är att ordlängden kan misstänkliggöra fonologiska svårigheter. Ett långt ord ställer högre krav på det verbala korttidsminnet (Hedman, 2009) Ett konsekvent undvikande av långa ord skulle kunna vara en kompenserande strategi hos elever med fonologiska svårigheter som riskerar överbelasta arbetsminnet vid skrivning av långa ord. Ytterligare ett antagande är att ordvariationen skulle kunna vara begränsad av att elever med skrivsvårigheter är mer restriktiva med att skriva nya ord och istället skriver ord som de känner sig trygga med. Enligt Josephson & Melin (1990) kännetecknas en elev som kommit långt i sin utveckling av varierat ordval. Ett ökat antal adjektiv och pronomen och mindre vanliga verb kan ses som indikatorer på en språkutveckling(abrahamsson & Bergman, 2006). Även bisatser och inskjutna benämningar ökar i takt med att utveckling sker ( Lundberg, 2008). En indelning i utvecklingsfaser som rör meningsbyggnad och lexikon skulle därmed kunna beskrivas enligt följande tre steg: 1. Texten domineras av substantiv. Få adjektiv förekommer. 2. Ökad längd på meningarna. Längre ord. Fler adjektiv. 1. Användning av bisatser. Varierad meningslängd och varierat ordval. 2.7 Tidigare forskning kring samband mellan stavning, skrivteknik och syntaktisk komplexitet Följande avsnitt redogör för hur svårigheter i stavning eventuellt kan påverka textens syntaktiska komplexitet. Därefter redovisas forskning kring hur den syntaktiska komplexiteten påverkas av bristande skrivteknik Stavning och syntaktisk komplexitet Flera forskare (Mc Cutchen 1995, 1996; Christensen 2005; Mäki 2001) är överens om att en flytande stavning är viktig för att nå högre aspekter på skrivning. Graham m.fl. (1997) har i en studie undersökt i vilken grad stavningen påverkar syntaktiska kvalitet (innehåll) och flyt (textlängd och kohesion). Enligt studien verkar inte den syntaktiska kvalitet påverkas av stavningen hos barn i mellanåren. Vid tolkandet av dessa resultat är det, viktigt att beakta att studien gäller för elever på mellanstadiet som inte har några svårigheter med sin stavning. Då är det tänkbart att eleverna inte hindras av sin stavning, eftersom de vid det laget blivit ganska säkra på stavningen av de ord som de använder (enligt studien stavar de 95 % av sina ord korrekt). Antagandet får stöd av Berninger m.fl. (2008) som i en omfattande studie visat att stavning hos dyslektiker förutsäger den syntaktiska komplexiteten. Det finns även forskning som visat att det inte är första hand är svårigheten med att stava som utgör hinder för produktionen utan istället oron att stava fel. Wengelin (2002) har i en studie visat att vuxna elever med läs- och skrivsvårigheter är väl medvetna om att de är dåliga stavare och att detta påverkar deras skrivning. Detta har Wengelin visat genom att titta på hur eleverna pausar när de skriver ord och hur ofta

20 17 de ändrar stavningen. Resultaten har jämförts med en matchad grupp döva elever. Den döva elevgruppen utförde påfallande färre antal pauser och korrigeringar vilket av Wengelin tolkas som att denna elevgrupp var omedveten om sina stavningssvårigheter. Den omedvetna döva elevgruppen producerade längre och ordrikare texter än den medvetna elevgruppen med läs- och skrivsvårigheter Skrivteknik och syntaktisk komplexitet Flera forskare (Mc Cutchen 1995,1996; Mäki 2001 m.fl.; Christensen 2005; Medwell & Wray, 2008) är överens om att en flytande skrivteknik är viktig för att nå högre aspekter på skrivning. Detta verkar gälla både vuxna och barn. Bourdin och Fayol (1994) har i en studie visat att vuxna som ombeds skriva kursiva versaler, inte kunde dra nytta av sin överinlärda och flytande skrivteknik och därför visade sämre resultat på skrivandet. I studier med elever i tidiga år har eliminering av mekaniska krav genom diktamen resulterat i en ökning av textproduktion (Scardmalia, Bereiter & Goleman, 1982; Hidi & Hidyard 1983). De flesta studier pekar på att brister i skrivtekniken ger kvalitativa och kvantitativa konsekvenser för kompositionen (Christensen, 2005). Empirisk forskning i förhållandet mellan skrivteknik och syntaktisk komplexitet har dock visat olika resultat för elever i skolans mellanår. Scardmalia, Bereiter & Goleman (1982) konstaterar i sin studie att mekaniken inte har någon betydande roll för kvalitén i år fyra och sex för de svagaste skribenterna. Studien har dock litet stöd av Graham (1990) som har replikerat studien på svaga skribenter i samma ålder. Istället fann Graham att mekaniken hade inflytande på både längden och kvaliteten på studenternas texter. Ytterligare en studien utförd av Graham m.fl. (1997) på barn utan dyslexi stödjer att mekaniken är signifikant relaterad till textkvaliteten.

21 18 3 METOD Kapitlet redogör för det projekt som ligger bakom studien, hur urval och datainsamling har skett. Vidare beskrivs hur bearbetningen av data genomförts, hur stavning, syntaktisk komplexitet och skrivteknik analyserats. Därefter rapporteras elevtexternas begränsningar. Även frågor kring reliabilitet och validitet i samband med undersökningen samt svårigheter i analysprocessen diskuteras. Kapitlet avslutas med etiska frågeställningar. Undersökningen har en positivistisk kunskapsinriktning. Strävan är att utifrån kvantitativa data kunna genomföra en jämförande studie och en sambandsstudie. Undersökningen kan ses som deduktiv då den utgår från teorier kring skriftspråket (Bryman, 2002). 3.1 Läsutveckling i Kronoberg Som underlag för min studie användes insamlat material i samband med forskningsprojektet Läsutveckling i Kronoberg. Projektet som påbörjades 1986 var ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syftet att utveckla och utvärdera metoder och hjälpmedel för elever med specifika lässvårigheter (Jacobson & Svensson, 2006). 3.2 Urval Urvalet av informanterna i projektet Läsutveckling i Kronoberg gjordes med hjälp av lästestet OS400 (Sörgaard & Peterson, 1974) samt Ordkedjetestet (Jacobson, 1993)1989 när eleverna gick i årkurs två. Totalt testades 2167 elever av elevernas speciallärare. De elever, som enligt proven presterade sämst erbjöds att delta i studien, vilket var totalt 125 elever. Av dessa tackade 103 elever ja, 82 pojkar och 21 flickor. Undersökningen uteslöt elever med annat modersmål (Jacobson, 2006). För att kunna matcha kontrollelever med försökseleverna användes problemlösningsprovet Ravens matriser (Raven, 1965) för samtliga elever, vilket utfördes av kommunernas skolpsykologer. Ravens matriser användes enbart i syfte att matcha kontrollelever och vid urval av försökselever togs ingen hänsyn till resultatet på Raven. Urvalet av kontrollelever valdes efter kriterierna att eleverna skulle gå i samma klass, vara av samma kön, och ha jämförbart test på Ravens matriser. Sammanlagt 90 kontrollelever valdes ut. Av de 90 eleverna var 70 pojkar. Resultaten av urvalstesten OS400 (Sörgaard & Peterson, 1974) och Ordkedjetestet (Jacobson, 1993) visade att det fanns en stor skillnad mellan grupperna i ordavkodning. Däremot skilde sig inte resultaten signifikant på Ravens matriser mellan försökseleverna och kontrolleleverna (Jacobson, 1995). Inom ramen för Läsutveckling i Kronoberg genomfördes ett omfattande testbatteri för kontroll- och försökselever. Fokus låg på läsaspekten och elevernas skrivutveckling har inte tidigare betonats i projektet (Jacobson, 1995). Resultat från den fria skrivning som utfördes i år fyra utifrån bildserien 91:an Karlsson användes i denna studie. Texterna var obearbetade med undantag från en mindre studie (Jacobson, 1995). För studien, låg 30 elevtexter från försöksgruppen

22 19 samt 30 elevtexter från kontrollgruppen, som grund. Av de sammanlagt 60 eleverna som var med i studien, följs 40 av dem upp i en pågående fortsatt uppföljningsstudie. 3.3 Bearbetning av data Studien har en positivistisk kunskapsinriktning. Analysernas syfte var att utifrån kvantitativa data finna kvalitativa och kvantitativa skillnader/likheter i stavning, syntaktisk komplexitet och skrivteknik grupperna emellan samt att urskilja samband mellan olika resultat Stavning Stavningsanalysen i denna studie utgick från Nauclérs (1989) begreppsapparat. En klassificering av stavfel gjordes i brott mot fonologiska, morfologiska och lexikala konventioner (Nauclér, 1989). Respektive konventionsbrott delades in i acceptabla eller oacceptabla fel beroende på om ljudanalysen utförts korrekt eller ej. Dubbelteckningsfel noterades separat. Även svårdefinierade stavfel kategoriserades för sig själv. Det gav följande felklasser som underlag till denna studies analys: Fonologiskt -fonetiskt acceptabla fel - fonetiskt oacceptabla fel Morfologiskt -fonetiskt acceptabla fel - fonetiskt oacceptabla fel Lexikalt - fonetiskt acceptabla fel - fonetiskt oacceptabla fel Dubbelteckningsfel fonologiska Dubbelteckningsfel morfologiska Svårdefinerade fel Fonologiska fel är fel som gjorts på grund av att eleven inte känner till hur stavningen av ljud i en viss omgivning påverkas, till exempel sjed. Sjed är ett fonetiskt acceptabelt brott mot den fonologiska konventionen eftersom en korrekt ljudanalys av ordet har utförts. Däremot är till exempel sed ett fonetiskt oacceptabelt brott mot den fonologiska konventionen eftersom ljudanalysen utförts felaktigt. Den morfologiska konventionen innebär samma stavning av samma morfem oavsett kontext. Ett fonetiskt acceptabelt fel som bryter mot den morfologiska konventionen är t.ex hökt. Stavas ordet istället hödt är felet ett fonetiskt oacceptabelt fel mot den morfologiska konventionen, eftersom ljudanalysen är oacceptabel. Ett brott mot den lexikala konventionen beror på att eleven inte känner till stavningen som gäller för detta enskilda ord t.ex. varj som är ett fonetiskt acceptabelt stavfel som bryter mot den lexikala konventionen. Ett fonetiskt oacceptabelt brott mot den lexikala konventionen är således ett lexiakalt ord där stavningen inte stämmer med uttalet t.ex. vark.

23 20 Tabell 1: Exempel på stavfel ur elevtexterna och hur de har kategoriserats. Konventioner Fonetiskt acceptabelt Fonetiskt oacceptabelt Fonologiska såm jips pungkt suldater boktor kopisar Morfologiska Lexikala slaksmål falig dokton ock gorde häjdå argsit (argsint) benskudd blodtösig kipsat (gipsat) En uppdelning i fonetiskt oacceptabla och fonetiskt acceptabla fel ger möjlighet att urskilja om det finns brister i den fonologiska processen och/eller i den ortografiska stavningen. Eftersom dubbelteckningsfelen är frekventa finnas det skäl att titta på dem separat (Nauclér, 1989). Utelämning eller tillägg av dubbelteckning kan bero på att eleven har svårt att avgöra om vokalen är kort eller lång och därför kräva annan intervention än övriga fonologiska, morfologiska och lexikala stavfel. Av denna anledning separerades dubbelteckning i analysen. Utöver detta kategoriserades svårdefinierbara stavfel. Hit hör ord som är omöjliga att kategorisera till enbart en typ av fel, till exempel elsken. Ordet kan ses som ett fonetiskt oaceeptabelt ord då det inte är stavat ljudenligt. Å andra sidan är ordet ett fonetiskt acceptabelt ord om man tar hänsyn till elevens dialekt (ilsken på småländska= elsken). Stavfelet kan således kategoriseras till två kategorier och hamnar därav i kategorin svårdefinierbara stavfel Skrivteknik Handstilen bedömdes efter nio punkter: Svårtydda bokstäver Olika stora bokstäver Flygande eller dippande bokstäver Ovanligt stora bokstäver Ovanligt stort avstånd mellan bokstäverna Ovanligt små bokstäver Olika stora mellanrum mellan orden Ovanligt stora mellanrum mellan orden Ovanligt små mellanrum mellan orden Bedömningen av handstil gjordes utifrån att eleven hade ovanstående svårigheter i minst tio procent av sina ord. Frekvensen tio procent visade sig, i den pilotundersökning som förelåg huvudundersökningen, vara en rimlig gräns för vad som föreföll vara onormal avvikelse. Undantag från procentsatsen var flygande och dippande bokstäver där 20 % av orden avvek för att notering skulle ske. Anledningen till att en högre procentsats valdes här var att det krävdes för att falla utanför det normala enligt resultaten från pilotstudien. Varje punkt (se ovanstående

24 21 punkter)som bedömdes stämma gav en poäng. En elev kunde därmed ha mellan 0-9 poäng, där nio var sämst. Under- och överanvändning av punkt noterades. Därefter korrigerades de meningar som felaktigt försetts med punkt eller uteslutit punkt (möjliga meningar). Däremot korrigerades inte meningar som hölls ihop med konjunktioner trots att de med fördel skulle ha behövts delats. Under- och överanvändning av punkt delades därefter med antal möjliga meningar för att få ett mått på hur vanlig icke normenlig användning av punkt var Syntaktisk komplexitet Innehållet bedömdes enligt följande: 1. Sammanhängande och begripligt 2. Visst sammanhang men oklara delar 3. Ej begripligt På meningsnivå beräknades antal långa meningar, genomsnittlig meningslängd, meningslängdsvariation samt meningsbyggnad (antal bisatser). Med långa meningar avsågs meningar med fler än sex ord. Meningslängden krävde samma modifiering av texten som i bedömningen av över- och underanvändning av punkt för att inte äventyra validiteten. Långa meningar kan annars bero på svårigheter med interpunktion. Genom att modifiera texten uteslöts risken att förmåga att sätta punkt korrekt påverkade resultatet. Meningsvariationen beräknades genom att samtliga meningars längd (antal ord) räknadess och därefter beräknades standardavvikelse. Antal ord, långa ord och ordvariation beräknades inom ramen för syntaktisk komplexitet på ordnivå. Långa ord var i analysen ord med fler än sex bokstäver. Ordvariation beräknades med hjälp av typ/roke som är ett variationsmått som tar hänsyn till textlängden ( 3.4 Analysprocessen I samband med en pilotstudie, där sammanlagt 12 elevtexter analyserades, upptäcktes anledning att tränga djupare in i analysen av stavningen. Analysen tog därför, efter pilotstudien, hänsyn till om stavfelen är fonetiskt acceptabla eller oacceptabla i brott mot fonologisk, morfologisk och lexikal konvention. Att dela in felen i fonetiskt acceptabla och oacceptabla brott gjorde det möjligt att analysera om felen berodde på brott mot stavningsregler eller på grund av felaktig ljudanalys. Indelningen var inte helt enkel. Som exempel kan nämnas ett vanligt förekommande fel som Kalsson (Karlsson). Vid en första anblick kan stavfelet klassas som ett fonetiskt oacceptabelt fel eftersom en bokstav saknas, vilket kan påvisa att en felaktig ljudanalys har genomförts. Utgår man istället från hur ordet sägs är ljudanalysen korrekt och felet av fonetiskt acceptabel karaktär. Hur felen klassificerats finns dokumenterat i bilaga 2. Texternas röda tråd (hur sammanhängande texten är) var svår att mäta då majoriteten av barn höll sig strikt till att skriva om varje bild. Den röda tråden valdes ändå att efter en modifiering i analysen att tas med. Även skrivstandard (muntlig alt. skriftligt språk) var svårtolkat då bildserien verkar uppmuntra till talspråk och ställer mindre krav på att använda situationsbundet språk

25 22 än berättelser som handlar om icke närvarande personer och händelser. Av denna anledning uteslöts denna variabel i huvudstudien. Bedömningen av handstilen har omarbetats flertalet gånger. Först utformades en skala men eftersom handstilen kan skilja sig på så många olika sätt var detta ett svårt sätt att mäta den på. Av den anledningen valdes poängsystemet. Korrekt tempusanvändning samt nominalfrasernas längd uteslöts efter pilotundersökningen för att ha ett hanterbart analysmaterial med rimligt antal variabler. Figur 2: Exempel på elevtext från en av försökseleverna. Eleven har valt att strikt skriva till varje bild. 3.5 Begränsningar i materialet Studien kan ses som en sekundär analys eftersom materialet samlats in och i viss mån även bearbetats av någon annan. Fördelen med att göra sekundäranalys är tillgången till ett stort unikt material. Nackdelen är att det saknas en del nyckelvariabler vilket styr undersökningens utformning. Testtillfället var produktorienterat och inte processorienterat vilket gjorde att elevens planering och utvärdering i samband med skrivsituationen inte var mätbar. Den finns därför inte med i analysen. Studien tog inte hänsyn till skrivtempo vilket det finns skäl för att resonera kring i samband med skrivsvårigheter. Skrivtempot var dock inte möjligt att mäta då testsituationen inte var tidsbestämd.

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Skrivflyt. Examensarbete. en interventionsstudie i klassundervisningen

Skrivflyt. Examensarbete. en interventionsstudie i klassundervisningen Examensarbete Skrivflyt en interventionsstudie i klassundervisningen Författare: Anne Gunnarsson Handledare: Marianne Björn Milrad Termin: VT12 Kurskod: PP2174 2 (50) ABSTRAKT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

Första delen är att kunna forma bokstäverna så att jag kan skriva det jag vill

Första delen är att kunna forma bokstäverna så att jag kan skriva det jag vill Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Första delen är att kunna forma bokstäverna så att jag kan skriva det jag vill - En studie kring främjande faktorer i den tidiga skrivundervisningen Therese

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se

Användarhandledning för det kompensatoriska. läshjälpmedlet Precodia. http://www.precodia.se Användarhandledning för det kompensatoriska läshjälpmedlet Precodia Målgrupper för programvaran Precodia Personer med lässvårigheter av olika slag (läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter,

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Kurs läs och skriv Avkodningstest Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:

Läs mer

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg

Sambanden mellan stavning och läsförståelse. i årskurs sju. Henrik Husberg Sambanden mellan stavning och läsförståelse i årskurs sju Henrik Husberg Avhandling i specialpedagogik för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Vasa, 2008 ABSTRAKT Författare Årtal

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Examensarbete Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Författare:Ulla Saldner Birgitta Sixtensson Handledare: Linda Fälth Termin: VT12 Kurskod: PP2174 2 ABSTRACT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Engelsk

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se Läsa och skriva ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de låter? Elever med svårigheter hur lär de sig

Läs mer

Kapitel 11. Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter. Gerty Engh Camilla Forsberg

Kapitel 11. Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter. Gerty Engh Camilla Forsberg Kapitel 11 Texter skrivna av studenter med läs- och skrivsvårigheter Gerty Engh Camilla Forsberg Inledning Syftet med detta kapitel är att hjälpa högskole- och universitetslärare att uppmärksamma och känna

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning

Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Att tillägna sig det skrivna språket informellt, i samspel med en läsande och skrivande omgivning Ragnhild Söderbergh Lunds Universitet (emeritus) Abstract Denna text är

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Examensarbete i speciallärarprogrammet INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Författare:Helén Egerhag och Evalotta Svärd Handledare:Christer Jacobson Termin: VT11

Läs mer

Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar

Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar Fonologisk medvetenhet och skrivförmåga hos 6-åringar En komparativ studie i tre förskoleklasser Emi Werner Åström Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande Examensarbete

Läs mer

Samband mellan handskrivning, stavning, textlängd, textkvalitet och avkodning En kvantitativ studie i skolår 2

Samband mellan handskrivning, stavning, textlängd, textkvalitet och avkodning En kvantitativ studie i skolår 2 Linköpings universitet Speciallärarprogrammet Marika Axelsson Lindgren Samband mellan handskrivning, stavning, textlängd, textkvalitet och avkodning En kvantitativ studie i skolår 2 Examensarbete 15 hp

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Examensarbete Speciallärarprogrammet Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Författare: Marie Sjöblad Barbro Tedenstad Handledare: Linda Fälth Termin: VT11 Kurskod: PP2174 2 ABSTRAKT SPECIALLÄRARPROGRAMMET

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Elevtext 1 (svenska) beskrivande

Elevtext 1 (svenska) beskrivande Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska) beskrivande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet att kunna skriva

Läs mer

Plan. Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter. Filip skriver engagera. Filip 15 år. Vad vet vi? Läs- och skrivsvårigheter

Plan. Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter. Filip skriver engagera. Filip 15 år. Vad vet vi? Läs- och skrivsvårigheter Plan Skrivsvårigheter Från tanke till text med och utan läs- och skrivsvårigheter Hur kan de förklaras med en modell av skrivprocessen Lite om att stödja skrivande Att skriva för hand och på dator Åsa

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem Åsa Elwér Talat språk... Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från

Läs mer

Läsförståelse och hörförståelse

Läsförståelse och hörförståelse Läsförståelse och hörförståelse Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21 Läs- och hörförståelse Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson) Inläsningstjänst och Legimus Talat och skrivet språk (Wengelin

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av

Läs mer

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Datorn som verktyg i den tidiga läsoch skrivinlärningen- Ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Datorn som verktyg i den tidiga läsoch skrivinlärningen- Ur ett specialpedagogiskt perspektiv Självständigt arbete i specialpedagogeller speciallärarprogrammet, 15 hp Datorn som verktyg i den tidiga läsoch skrivinlärningen- Ur ett specialpedagogiskt perspektiv Författare: Louise Pettersson Handledare:

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering

LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering ISB Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI - identifiering, åtgärder och diagnostisering READING AND WRITING DIFFICULTIES/ DYSLEXIA - identification, measures,

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, lärarmatris Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord

Läs mer

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Talat språk Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Den sena dyslexidiagnosen

Den sena dyslexidiagnosen STUDENTARBETEN I SPRÅKDIDAKTIK Den sena dyslexidiagnosen En kvalitativ studie av hur fem dyslektiker upplever och har upplevt sina läs- och skrivsvårigheter samt hur de har upplevt att de blivit bemötta

Läs mer

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Om elevers läs- och skrivinlärning under de första åren

Läs- och skrivinlärning Om elevers läs- och skrivinlärning under de första åren LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Läs- och skrivinlärning Om elevers läs- och skrivinlärning under de första åren Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer