KVINNA I ZAMBIA. Gunnel Eom Kvinnostudie 3

Transkript

1 KVINNA I ZAMBIA av Gunnel Eom Kvnnostude 3 l l

2 l 'Q 1 Ål ~ E,1 L ~~~~ :J;å 19?~ ~ ~ m~

3 Ö ~ ö 1 ZAMBIA Tgvgser - och prevnshuvudorter 'FC L n ea UPPER Ph'/& '{annan. ~ "85 ÖN~ h8~~ "* 'N Z&nre om - < HaaN * "{ LMRFUÅ $dumé"b 1.HM = I A HGRTH : -. Ndelq, mg 3 '{Ö ' '. U VA&6' Wmpw, * =1:1 I ~ ]. KA N'.8' (hd { ~.] - - "{. KAÖÖ"'. um',, ImJé' QWSAIB (anm ' O Ä {3 N - ~%'F& - 7 Mera J ~'3, LNn' * { gl -.@Jesa. MabW Befswnm NY CKELDATA O Yta Befolknng Därav boende tätorter Befolknng under 15 år Medellvslängd Statsskck Statschef Regerngspart Huvudstad Språk Valuta Lås- och ekrvkunnghet Deltagande prmärekolan Antal nvånare per läkare BNP per nvånare och år =1:12 4,7 mld 35 % 46 % 47 är (1969) republk presdent Kenneth Xaunda Unted Natonal Independence Party (bvrga parter förbjudna) Lueaka (262 nv) engelska är offcellt förvalt - nngsspråk. Dessutom fnns ett stort antal lokala språk 1 Kwaoha = 1 ngwee = 5.6 kr 26% av kvnnorna, 43 % av männen ca 8 % ca 9 Zooo 1=1 - (1975)

4 INNEEÅLLSFÖETECKN1NG 5 2 ~ I ~ 3 3 ~ ~ ~ J Nyokeldata KVINNANS RÄTTIGHETER Två lagsyetem Grundläggande rättgheter Poltska rättgheter Arbetsratt Famljerått. Cvl lagstftnng Äktenskap Sklsmässa Ogfta mödrar Änkanä rättgheter ;Famljerått. Tradtonell lagstftnng Allmänt Äktenskap Sklsmässa Änkans rättgheter Slutsatser Den offcella synen på kvnnan Kvnnobrgaden sd KVINNANS ROLL I LANDSBYGDSU TVBCKLINGEN Kvnnans roll det tradtonella självhushållet Kommersalserngen av jordbruket Den kooperatva rörelsen Rural Reoonstruoton Programme Kurser för kvnnor Hålsovården URBANIBERINGENS EFFEKTER PÅ KVINNANS STÄLLNING Allmänt Bakgrund Boendefsrhållanden Famljestruktur Famljestorlek Famljeplanerng Sklsmässor Ogfta mödrar

5 Utbldnngsmöjlgheter Grundutbldnng Vdareutbldnng och högre utbldnng Zamba Natonal Servce Vuxenutb1dnng Alfabetserng Kursverksamhet fsr kvnnor Sysselsättnng Barntllsyn Referat av Tranberg- Hansens artkel, and Work" "Narred Women ad , ] V % 1 5 I { E 1- n 4. BIBLIOGRAFI ÖVER LITTERATUR SOH SITUATION I ZAMBIA BEHANDLAR KVINNANS ~ {. 'I I' KÄLLFÖRTECKNING 4Ä N :. ; I 6

6 1 1. KVINNANS HÄTTIGEETER $ ÅH E 2, ~ * 3 1.?..5} = '11 Två lageyetem I Zamba, lksom 1 många andra afrkanskaöstater, fungerar två olka rättsystem parallellt. Det ena är det tradtonella rättsystemet eller eedvaneråtten och det andra den cvla la etftnn n. 4 d 2 E :1 *2 Sedvanerätten är nte densamma över hela landet. De olka folkgrupperna har sna egna lageyetem. Lkheterna ar emellertd många frågor stora. Det är främst famljeråttslga frågor com de tradtonella lagarna ännu galler. I fråga om t.ex. gfter - mål, sklsmässa och arv följer de flesta zamber sedvanerätten. De tradtonella lagarna har växt fram under en td då alla bodde byar på landsbygden. Den snabba urbanserngen Zamba - ca 35 procent av befolknngen bor numera tätorter - och de därmed för - ändrade levnadsvllkoren har gjort att de tradtonella lagarna ofta är svåra att tllämpa samtdgt com de ger upphov tll orättvsor, vlket t.ex. är fallet arvsfrågor. Regerngen har nte uttryckt någon avskt att nom den närmaste framtden avskaffa sedvaneratten, dvs påbjuda att den cvla lagstftnngen skall gälla alla sammanhang. Trots att det fnns uppenbara fördelar med att ha ett enhetlgt rattssystem com behandlar alla lka, och trots att det fnns nslag sedvaneratten som strder mot regerngens prncper om Jämlkhet;mellan könen bedbme ett avskaffande av sedtaneratten com både omöjl1 t Och olämplgt dagens läge. Det rättslga system som vuxt fram nom en folkgrupp under generatoner år en del av dess kultur och betngat av levnadeförhållanden som, 1 alla fall på landsbygden, tll många delar är lkadana dag som fbr t.ex. hundra år sedan.

7 (Loeal % 2 Den cvla lagstftnngen år nte heller bättre avpaesad fbr dagens Zamba. Den ar nämlgen tll stora delar en drekt kopa av den brttska lagstftnngen. Detta galler bl.a. famljeratten. Den zambska regerngen tllsatte under 1975 en särskld utrednng med uppgft att utforma ett enhetlgt zambskt lagsystem som bygger på både sedvaneråtten och den c - vla lagstftnngen. FÖr ärenden som faller under sedvaneråtten fnns en = särskld rattenstans, lokalrätterna Courte). Högsta domstolen och underratterna har endast undantagsfall myndghet att befatta sg med tllämpnngen av de tradtonella lagarna. : F Grundläggande rättgheter I den nya grundlagen, som antogs 1973, stadgas att alla personer Zamba, oberoende av ras, ursprung, pollska åskter, hudfärg, tro eller kön skall åtnjuta de grundläggande rättgheterna, dvs rätt tll: 1. lv, frhet, personlg säkerhet samt lagens skydd. 2. tanke- och yttrandefrhet samt föreamlnge- och organsatonbfrhet. 3. skydd av prvatlvet och skydd mot fbrlust av egendom utan ersättnng. Grundlagen behandlar dessa rättgheter mer detalj varvd den bl.a. utförlgare redogör br skydd mot dskrmnerng p.g.a. ras, folkslag, ursprung, pollska åskter, hudfärg och tro. Däremot behandlas ej motsvarande skydd mot könedskrmnerng. Poltska rattgheter De poltska rättgheterna Zamba är lka for män och kvnnor. Alla zambeka medborgare över 18 år har röst - rätt. För valbarhet tll natonalforsamlngen krävs att man är 21 år och medlem partet (Unted Natonal Independence Party, UNIP, är det enda tllåtna partet). Fbr närvarande är av natonalfbreamlgens 125 ledamöter

8 ' kvnnor, varav två stter regerngen. 1) 1 H.l" E. E 3 * 7. ~?? 'I K;. å : I 1 3 II 4 ' ål 4 3 I partets centralkommtté, som konsttutonellt är överordnad regerngen, stter f.n. tre kvnnor. 1) I övrga partorgan domnerar männen ännu mer, bortsett naturlgtvs från kvnnobrgaden, som ar partets kvnnoeörbund. Kvnnor är lkaberåttgade att upprätthålla offentlga ämbeten. Inom den centrala förvaltnngen som omfattar ca två tusen befattnngshavare på höge och mellannvå är dock endast ungefär en procent (21) kvnnor. 2) Av dessa Er två mnstrar, (handels- och betånde - mnstrarna), två ambaesadörer (Sverge och Japan) och tre dstrktsguvernörer. Övrga kvnnor fnns på lägre mellannvå. Arbeteratt Den ensklde arbetstagarene anstå11nngsförhå11ande på den prvata marknaden regleras mycket lten utsträcknng av lagstftnngen. Detta sker stället genom avtal mellan fackförenngar och arbetegvarorganeatoner, vlkas funktonssått och nbördes förhållande en tur regleras av lagstftnng. Statsanstä11da nklusve anställda ncm.statsföretae GOh övrga statskontrollerade nsttutoner har löner och övrga anetällnngeförhållanden noggrant reglerade, men de saknar förhandlngeratt. En övereyn av etatsanatälldae löner och anstä11nngeförhå11anden blev klar under 1975 och de framlagda förslagen antogs med vssa modfkatoner av partet och regerngen. 1. Uppgfter per den Government Dreotory, jun 1975.

9 4 Prvatanstallda som nte är anslutna tll några fackförenngar har en mycket svag stallnng gentemot arbetsgvaren. Denna måste vd avskedanden akttaga vss uppsågnngetd, ar skyldg att följa de bestämmelserna om mnmlön com exsterar br vssa branoher och skall betala bostadsbdrag tll anställda med en månade1ön understgande 45 Kwaoha (oa.25 kr), dock nte tll gfta kvnnor. Fbr övrgt dkterar arbetsgvaren själv vllkoren. Ean har t.ex. möjlghet att avskeda kvnnlga anställda vd gftermål eller gravdtet, vlket också torde förekomma ganska ofta. Statsanstallda har jämförelsevs mycket goda anställ - n1ngsförhå11anden med pensoneförmåner, möjlghet att få lån för nköp av kaptalvaror, eubventonerad bostad m.m. Ogfta kvnnor står dessa avseenden på jämställd fot med mannen. För gfta kvnnor däremot ar förhållan - dena tll vss del annorlunda. De har t.ex. nga bostadsförmåner. Man anser att det är mannen famljen som ska hålla med bostad. Både gfta och ogfta kvnnor stat - lg tjänst har rätt tll tre månaders obetald barnledg - het. Undantagna är ogfta kvnnlga lärare, aom blr avskedade vd gravdtet. Bakom denna oråttvea lgger uppfattnngen om läraren som ett föredöme för sna elever. Den kommsson som nylgen sett över statsanstålldae ansta11nngeförhå11anden föreslog att rårarna skulle få samma rått tll barnledghet com övr - ga statsanställda kvnnor. Detta förslag blev emellertd nte godtaget av regerngen och partet. t C E {? F ' I - 7 I. ~ I % { PensonsförmAnerna gäller nte de som är anställda på kontrakt. Kvnnlga anställda har rått att övergå tll kontrakteanstallnng vd gftermål. Detta ger en något högre lön, och är förmånlgt om man räknar med att göra längre avbrott stt yrkesverksamma lv fbr att "ta hand om famljen". Pör att kunna dra full nytta av pensonförmånerna måste man namlgen arbeta sammanlagt 25 år varav mnst 1 år en följd.

10 5 Å Lbnerna är desamma fbr man och kvnnor samma tjänstestållnng. Kvnnorna återfnns dock oftast på sekreterarposter och lagre nvåer herarkn. 5 3 'För.faokfbrenngeanslutna.nom den prvata sektorn varerar anstållnngsförhållandena beroende på det avtal man fbrhand1at eg fram tll. Normalt ger man tre månadels obetald barnledghet. I lagstftnngen fnns ett par speoalbeetåmmelser kvnnor på arbetsmarknaden. Kvnnor har rått tll en dags ejukledghet per månad utan uppvsande av sjukntyg. Kvnnor får nte arbeta 1 tllverknnganduet - rer nattetd och bverhuvudtaget nte 1 gruvor. Br 11 PamI*erEttE C1vö1a stftnn Äktenskap Gfter man eg enlgt åktenskapsfrordhn gnö(narrage Ordnanoe) år äktenskapet ställt under den cvla lagetftnngens jursdkton. De cvla lagarna år tll stbrsta delen hämtade drekt från den brttska lagstftnngen. Endast en mndre del av aktenskapen ngås under den cvla lagstftnngen. Under åren gfte sg blott 924 zambska par under Ektenskapsfbrordnngen. FBr att gfta eg ska båda parter vara fyllda 21 år samt vera ogfta (sklda, änka/anklng). Även ett tre - dtonellt äktenskap fbrhndrar,gftermål under äktenskapsfbrordnngen. Den gfta kvnnan har prncp samma ekonomska rättgheter com sn make. Eon har ratt att själv dsponera sn prvata egendom, både det hon Brt med sg boet och det hon fbrvårvat under äktenskapet, nklusve lbne- och andra nkomster. Hon har också rätt att ta lån, att drva egen rbrelse etc,

11 6 och är själv ansvarg Br sna handlngar och f3r de traneaktoner hon gör med en egendom. Samma rättgheter galler fbr den gfte mannen. Han dsponerar själv över sn egendom och sna nkomster. Eftersom en mycket lten del av de gfta kvnnorna har något avlönat arbete, har mannen ofta rått att dsponera huvuddelen av famljens nkomster. Mannen år fdreörjnngsp1ktg gentemot hustrun och eventuella barn, medan hustrun nte har motsvarande skyldgheter. FBraldrarna har gemensamt vårdnaden om barnen. I Sklemåsea Den cvla eklemåssolagstftnngen galler äktenskap under Ektenskapeförordnngen. De lagar som gäller är dentska med de brttska. Gltga eklsmåesoorgake ar: otrohet, grymhet, mentalejukdom, sodom, våldtäkt samt att partnern gvt eg våg fbr mnst tre år sedan. Det ålgger den skls - av dessa skål fore- måssosökande att bevsa att något lgger. Under den td com sklemessofbrhandlngar pågår har hustrun rått tll underhåll vare sg det Er hon eller mannen com sbker sklsmässa. o När sklsmassan bevljats kan domstolen &lågga mannen att betala en klumpeumma eller ett årlgt underhåll tll kvnnan under kortare eller längre td. Normalt betalar mannen en tredjedel av en nkomst underhåll tll en f.d. hustru, men.detta beror bl.a. på kvnhans mej1gheter att sjalv fnna egen utkomet.

12 7 1 ; 1 är :l O l I. E

13 8 Å När en afrkan avlder utan att efterlåmna testamente fördelas hans efterlämnade ägodelar enlgt sedvaneratten den del av landet som personen eller hans föräldrar ursprunglgen kommer från. När en vt man avlder utan att ha. skrvt testamente fördelas hans egendom mellan änkan och barnen enlgt brttsk lag. : F I l & 1.2. Fa1l erätt tradtonell la, Btetnn Allmänt Det fnns ett stort antal folkgrupper 1 Zamba. Av dessa är Bomba, Loz, Lunds, Chewa, Tunga, Lamba, Luvale, Kaonde och Ila de största. De har sna egna tradtonella lagar, men lkheterna dem emellan är ofta stora. De största skllnaderna fnns mellan matrlneåra och patrlneara folkgrupper. 1) Äktenskap Vlka lagar som skall tllämpas beror på olka fakto - rer. Vd fördelnngen av arv är det den avldnee folk - tllhörghet som är avgörande. Äktenskap kan ngås enlgt sedvaneråtten hoe den folkgrupp någon av parterna tllhör och vd konflkter, sklsmässa o dyr. är det denna sedvanerätt som gäller. I vssa frågor är det de tradtonella lagarna på boetadsorten som gäller. Det fnns, com tdgare nämnts, möjlghet att gfta eg enlgt den cvla lagstftnngens åktenskapeeörordnng. Detta är dook mycket ovanlgt. De allra flesta gfter sg enlghet med de tradtonella lagarna. Pdlrggml: Bn framträdande egenskap hoa det tradto - nella äktenskapet är förekomsten av polygam. Männen har rätt att ha flera hustrur samtdgt. Kvnnorna har nte samma rättghet. I e ll - 1. Natrlneår = elaktekapen räknas på moderns sda Patrlneär = " " " faderns "

14 . 9 Polygam är emellertd nte längre eå vanlgt. 9 Procent av alla gfta man har endast en fru. Ner än é I é 1 ' 'l 3 'J - Il ;l. 4 'f ' ~ '3 [ 1 ~ ~,.'l l f Y 1 1.1* 3 l % % -3 Tdgare - och vss mån fortfarande på landsbygdenhade detta system klara fördelar för alla parter. Famljen fck Bkad arbetskraft, vlket nnebar att man kunde odla upp en stbrre areal och kvnnorna hade hjälp av varandra och slapp alltför täta havandeskap. I de urbanberade delarna av Zamba ddr de flesta gfta kvnnor nte har mdj11ghet att bdra tll famljens budget klarar endast ett fåtal man av att BrsBrJa mer ån en hustru. Gftermålet: En kvnna skall fbr att kunna få gfta sg ha uppnått puberteten och vara ogft (skld,anka). Hon själv, men även hennes far, måste ge stt samtycke tll äktenskapet fbr att det ska bl gltgt. En man.behbver däremot nte sn fars samtycke fbr att få gfta sg. F If l J I Tdgare kunde famljen arrangera äktenskap fbr sna barn utan att dessa tllfrdgades. Numera krävs att berörda parter eka ge stt samtycke, vlket nte hndrar att det fortfarande, sareklt på landsbygden, 1 många fall är fbrå1drarna som valjer ut äktenskapepartner. I det fall kvnnans far motsätter sg äktenskapet äktenskap skall detta förhndra att ett tradtonellt stånd. I stadsområdena har dock numera föräldrarna mycket ltet nflytande på valet av make/ maka. Godkannandet från brudens far har reducerats tll en ren formaltet. kommer tll Brudprse De båda parternas famljer förhand1ar om det brudpre Bom ska betalaeötll kvnnans famlj. Brudpreete storlek, betydelse och nnehåll uppvsar stora skllnader mellan olka delar av Zamba.

15 l 1 Dess storlek och sammansättnng varerar också beroende På Om kvnnan vart gft tdgare. Ir hon gravd påverkar också detta brudprset. Brudpreet består bvera11t Zamba av ett antal olka avgfter. Fbljande typer är de vanlgaste: 1. lten avgft för att nleda aktenakapsfbrhandrngar. 2. lten avgft för att bekrafta att Bverenskommelse nåtte. 3. avgft br rätten att sammanbo med hustrun. 4. avgft fbr att fastställa ratten tll barn bdda nom äktenskapet. 5. avgft tll brudens mor. 6. avgft fbr att kvnnan ar oskuld. 7. oermonella avgfter. r l'.. Alla dessa avgfter fdrekommer nte Uvera11t Zamba. Vssa är också av mndre betydelse, medan andra är nbdvånd1ga för att äktenskapet skall träda kraft. Äktenskapet ngåe när båda parter, samt kvnnans far, gvt stt samtycke och de våsentlga delarna av brudprset betalate. Det blr slutgltgt stadfäst antngen och med att bruden flyttar hem tll sn make, eller 1 och med aktenskapete fullbordan, beroende på vlken del av landet det gäller. Rattf {äter s Idghéter'Enom aktenskapet: En väsentlg ojåmlkhet mellan kdnen råder beträffande sexuallvet. Mannen har ulletandga sexuella rättgheter gentemot en hustru och kan, om hon är otrogen, begära skadestånd av mannen fråga, och vssa områden även av sn hustru. Hustrun saknar denna mbjlghet. Ett vsst undantag fnns de norra delarna av landet där, om mannen är otrogen under arn hustrus gravdtet och hon dbr 1 barnsäng, hennes släktngar kan kräva honom på ett ansenlgt skadestånd..

16 . ~ ~ I 11 '$ J,G 11 '2 ~ 3 {? ~ ;1 L, l Det är mannens skyldghet att ordna bostad åt famljen samt att försörja hustru och barn. Underlåtenhet dessa båda frågor är prncp straffbart, men leder normalt aldrg långre än tll upp16snngöav aktenskapat. Den" Fr-;e~v*1>Ena;n's Öä; 'derattx Ägodelar och fast egendom som örvärvate av kvnnan före äktenskapet förblr hennes prvata egendom efter gftermålet. Gåvor tll hustrun och arv från hennes slåktnngar under akten - skapet räknas också com hennes personlga egendom. Reglerna ar'däremot lte oklara betraffande eventuella arbetenkometer. Tradtonellt har hustrun rått tll nkomster från eget arbete av typ ölbrygenng, hantverk och försäljnng av trådgårdsprodukter. Beträffande lönenkomster fran hel- eller deltdsarbete fnns däremot nga defntva normer. Det vanlgaste torde dock vara att kvnnan själv anses ha rått tll dessa nkomster. Konflkter 1 äganderattsfrågor förekommer mycket sällan 1 andra sammanhang än vd sklsmässa. Äganderätten behandlas därför mer utförlgt avsnttet om sklsmässa. O Bs=-dens s#t"äl:lnn : Barnets e1öktt11hbrghet är bestämt redan vd födelsen och kan nte andras. Barnet hör tll moderns släkt ett matrlneårt samhälle och tll faderns släkt 1 ett patrlneärt samhälle. Utomäktenskaplga barn tllhör alltd moderns släkt. Inom äktenskapet är båda föräldrarna förmyndare tll barnen. Det fnns ngen beetamd myndghetsålder, utan pojkar blr myndga när de gfter sg eller och med att de lämhar hemmet br att börja arbeta eller när de anses uppnått mogen ålder. Samma oak gäller flckorna,, med det undantaget att de, oberoende av ålder, skall ha en fars samtycke vd gftermål. Sklsmässa Sklemäseoprooeduren och gltga grunder för skls - mässa enlgt eedvanerätten är 1 stort sett desamma över hela Zamba.

17 ~ l R 12 Sklsmässa kan genomfärae antngen genom en överenskommelse utanför domstolen mellan parterna och deras släktngar eller genom färhandlngar lokalrätten. När det är kvnnan som bbrjar sklsmässoprooeesen behsver hon nte någons samtycke fbr att Bra detta, men däremot begär rätten ofta att någon av hennes släkrngar (t.ex. fadern, en bror eller morbror) är närvarande. Dennes nställnng tll sklsmässan beaktas av rätten, men är normalt nte avgbrande. Statstk på området saknas, men det torde vd en mycket stor del av eklemässorna vara hustrun som tar ntatvet. En orsak tll detta är att mannen har mbj1ghet tll månggfte och därfsr nte behsver sklja sg fb att kunna gfta sg på nytt, vlket däremot är nädvändgt för kvnnan. Grendéf"fbr"sklsmäesaz Orsaker som man kan åberopa vd begäran om sklsmässa är nte klart specfcerade och gvna, utan rätten bevljar sklsmässa om den anser det bevsat att äktenskapet msslyckats och nte går att reparera. Hustrun kan t.ex. åberopa makens färeum1ghet att försörja famljen, mpotens'eller rymhet'eom bevs för att äktenskapet nte kan fortsätta. Mannen kan t.ex. framhålla hustruns lättja, otrohet eller oeruktbarhet som grund för sklsmässan. Efter sklsmässan har kvnnan rätt att gfta om sg så snart hon Önskar. Skadestånd = I många fall kan den part som genom stt handlande orsakat sklsmässan beordras att betala skadestånd tll den andra parten, av rätten. f E. ~ ~ F. " ~ E {

18 ~ Bddelnnéx Inom äktenskapet förekommer prncp ngen gemensam egendom utom eventuellt produktonen nom famljens jordbruk, eå vd sklsmässa tar var och en av makarna sn prvata egendom med sg ut ur boet. Hustruns prvategendom kan ndelas fyra kategorer: 1. All egendom hon fört med boet. 2. Egendom som förvärvats under äktenskapet genom hennes eget arbete. Vss osäkerhet råder dock rsrande 1önenkomster från Brvärvearbete. 3. Gåvor och arv lll -hustrun under äktenskapet från andra än maken, samt personlga ägodelar, kläder o dyr. som gvts av maken.' 4. Hustrun kan också ha rätt tll en andel växande grbdor och lagrad säd. Hustrun har nte rätt tll någon del av de ägodelar com nkspts av mannen under äktenskapet tll det gemensamma boet som t.ex. mbbler och andra hushålleartklar. Hon har nte heller rätt att bo kvar det gemensamma hemmet och nte rätt tll någon andel den jord com ägo av hennes man. O Det bbr påpekas att makarna har rätt att själva besluta om bodelnng utan att vara bundna av några regler. Det är endast när makarna nte kan enas som rätten träder n. Rätten är nte heller alldeles bunden av ovan nämnda regler utan kan någon mån varera dessa med hän- Byn tll omständgheterna. Väkuh~~~~~hmfbarnens I vårdnadsfrågor lksom 1 fråga om bodelnng har makarna rätt att själva träffa en Överenskommelse. Kan de nte enas blr det 1oka1rätten som avgsr. Barnets bästa är den ojämfärlgt vktgaste faktorn fbr domstolen att beakta. Andra faktorer är barnets ålder, dess s1äktt111härghet och dess egna önskemål, särsklt när det rör sg om stbrre barn.

19 14 Även om det är modern som har vårdnaden om barnen kan fadern t.ex. ha rätt att ge stt samtycke vd dottorne gftermål, rått att ta emot brudprs samt vssa socala rättgheter. Har fadern vårdnaden om barnet har däremot nte modern några klara rättgheter genrexmtlmnmt. Änkans rattgheter UhU~&~~Tl: Lokalrätten beslutar normalt nte underhåll tll hustrun eller barnen vd en sklsmässa. FBrst helt nylgen har några få lokalråtter läror - ter bbrjat tllddma barnen underhåll. Bfterlevnaden av beslutet har dock vart varerande. Under cvl lagstftnng upphör alla åktenekaplga om något band att gälla och med makens död, och änkan är fr att gfta om sg omedelbart. Under de flesta afrkanska tradtonella rättseystemen är detta nte fallet. Änkan har nte rått att gfta om sg eller ha ett sexuellt förhållande nnan vssa ceremoner genomgåtts. Vlka ceremoner com krävs varjetar mellan olka delar av Zamba. Vanlgast ar följan - de varanter: 1. Rltuellt samlag med den avldnes efterträdare,1) vlket syftar tll rtuell renng. (Vanlgt Loapula, södra, centrala och norra provnserna samt kopparbältet). 2. En sorgetd kombnerad med en ceremon som tjänar som förlösnng av änkan från äktenskapet. (Vanlgt 1 Östra provnsen). 3. I västra provnsen akttar änkan en vss sorgetd samt genomgår vssa ceremoner, men har rätt att gfta om sg eller ha ett sexuellt fbrhå11ande omedelbart efter makens död. 1. Den slåktng som alver den avldnes eamhällsställnng

20 15 Tdgare var många delar av Zamba änkan tvungen att betala en avgft tll den avldnes släktngar vd renngsrtualen. Detta är numera helt frvllgt. Arvet: När man talar om arv eedvaneråttalga same manhang, är det att märka att arvsbegreppet nte endast omfattar materella tng, utan att Even samhällsställnng ärva. Gemensamt ör de flesta folkgrupper Zamba är att den som Övertar den avldnes eamhällsstållnng också ärver merparten av den efterlämnade egendomen. Denna person övertar också den avldnes skyldgheter, t.ex. gentemot - barnen. Tll skllnad mot vd gftermål och sklsmässa, där sedvaneråtten är lkartad Sver hela landet, uppvsar arvelagarna stora varatoner mellan olka folkgrupper. De.stora ekljelnjerna går mellan matt - och pattllneåra folk. De flesta folkgrupper Zamba är matrlneära. Nedan gee några exempel på olka arvslagar: Hos det patrlneära Ngonfolket, efterträds den avldne av sn äldste son, som också ärver'all egendom. Änkan har emellertd rätt att, så långe hon nte gfter om sg, fortsätta att dsponera den avldnee hus och Jord. De matrlneära Lozs utser en efterträdare tll den bortgångne. Ägodelarna delas lka mellan söner och ogfta döttrar. Änkan har nte rätt tll makens jord, men kan få möjlghet att bo kvar. Hon har rått tll kläder, huegeråd och ltar samt en andel av skörden.

21 13 ~. ~ ~ ~ ~ 16 Hos Bembafolket, com även de är matrlneära, får den som utses tll efterträdare vanlgen en större del av arvet än övrga släktngar. Arveberättgande är den dbdes syskon och syetrarnas barn. Barnen tll den döde hör tll moderns släkt och saknar därför prncp arvsrätt. Änkan har rätt tll en andel av skörden, kläder husgeråd m.m. Hon återvänder normalt tll sn egen famlj vd makens dödsfall. J { - H H l: sl 4 t l l l [. L Även under de flesta sedvanerättslga system har man möjlghet att genom ett muntlgt testamente påverka fördelnngen av sn egendom, t.ex. att ett matt - lneärt system låta sna egna barn ärva. Det går däremot nte att genom testamente överföra egendom tll andra än släktngar. Hustrun är därgenom utesluten. Möjlgheten fnns naturlgtvs att skrva ett testamente enlgt den cvla lagstftnngen med hustrun com förmånstagare. Eat makarna ett gemensamt bankkonto år änkan ensamrätt tll dessa medel vd makens dödsfall. Förmåner som kan komma änkan tll del: Fatal Aocdents Act kan ge änkan rätt tll skadestånd om makens död orsakats av någons vårdslöshet (t.ex. 1 trafken, på arbeteplatsen). Workmené Com eneaton Ordlnanoe. De flesta anställda täcks av denna förordnng, som ger hustrun och barnon rätt tll ansenlgt understöd om mannen dödas arbetet. Cvl Servce Penson Act ger änkan och barnen tll en etatetjänsteman betydande understöd vd mannens bortgång. I } l e '{ l.(. { 5 I E L

22 . ~ 17 ~? 1 3. Å Slutsatser Zamba Natonal Provdent Fond är en pensonefond, som täcker de flesta anställda nom den prvata sektorn. Medlemmar 1 fonden anger en valfr person som för - månstaeare' händelae,av dödsfall. Zamba år ett ungt land. Under en relatvt kort tds - perod har levnadsbetngelserna kraftgt förändrats fbr en stor del av befolknngen. En tredjedel av befolknngen bor nu tätorter och lever ett lv som de flesta avseenden skljer sg från det tradtonella bylvet. Trots detta fungerar fortfarande den gamla aedvanerätten nom famljerätten. Detta leder ofta tll stora orattveor mot kvnnorna. Änkorna är värst drabbade. När en kvnna mster sn man genom dbdefa11, kommer mannens släktngar och ger anspråk på hans ägodelar. I en famlj som har haft det relatvt gott ställt, kbpt mbb1er, radoapparat och kanske en bl och har en bra tjånstebostad, fbr1orar hustrun allt detta*när mannen dbr. Mannens släktngar tar ågodelarna och = hon mster en eventuell tjånstebostad. Vd sklsmässa drabbas också kvnnan hårt om famljen har haft en hygglg levnadsstandard. Mannen har rätt tll alla ägodelar com kbpts fbr hans lön. Vanlgen är gfta kvnnor hemmafruar och har nte haft någon nkomst. De blr och med sklsmässan ofta ställda på bar backe. Något underhåll kan varken barnen eller hustrun räkna med. Änkornas svåra lott har under senere td uppmärksammats massmeda och regerngen har beslutat att se över lagstftnngen på detta område. Poloyn är att bevara det com ånnu är ekålgt de tradtonella lagarna, men att undanrbja de värsta oråttveorna.

23 % De'offecella e en å kvnnan Den offcella synen på kvnnornas stallnng och deras roll utvecklngsarbetet framgår bl.a. av enhetepartets program och de natonella utveeklngsplanerna. - "EumanBmen" är den etatsbårande deologn 1 Zamba. Preeden Kaunda har redogjort fbr nnebörden av 1) hnmanemen två grundlaggande deologska manfest. I dessa beskrvs det samhälle man vll skapa, de brs - ter som ännu råder och hur man bör omeorma samhället. Ingenstans nämns dock kvnnan, hennes stuaton Zambla och hennes roll eamhallsutveoklngen. Den senaste utvecklngsplanen 2) ger nästan lka lte belysnng.av kvnnans behov. Endast avsnttet om häleovården nämns kvnnan särsklt. Det galler då behovet av utbyggnad av mbdra- och barnhäleovården. r? ; (,. f F Presdent Kaunda tar endast undantagsfall upp kvnhans stuaton sna tal. När det händer - t.ex. vd Eppnandet av KvnnobrgadenB konferens - kan budskapet vara fdljande: "De zambska kvnnorna har alla möjlgheter. De kan frtt välja yrke och är nte på något satt dskrmnerade fbrhå11ande tll mannen. Det fnns kvnnor på höga poster nom partet och fb - valtnngen. Det galler bara fsr kvnnorna att nse en vktga roll landets utvecklng, ta på sg stt ansvar och bl produktva. Kvnnobrgaden behöver en bält - re organsaton på gråsrotsnvå br att kunna mobl - sera kvnnorna och göra dem delaktga revolutonen. 5) Regerngen ser nte något behov av sn medverkan".. l. {.? p.; pg;) gå,} 1 1. Humansm 1 Zamba and a gude to lc Implementaton Part I and II. Kenneth Kaunda 1967 resp Second Natonal Development Plan, Frtt från Öppnngstal av presdent Kaunda vd den första Women's Brgade Conference eep

24 19 Enlgt den offcella synen exsterar nte något kvnnoproblem. Kvnnor och man är jåmnatallda = rv aäö~1é - é' 'een = - E 1 F 1 1? I Women'e Brgade som är partets kvnnoorganlsaton, ska samtdgt fungera com paraplyorganaaton för alla kvnnoorgansatoner 1 Zamba. Brgadens ordförande och främsta talesman, fru Kankasa, ar medlem 1 partets centralkommtté. Fru Kankasa synes vara mer konservatv kwnnofråger ån utbldade kvnnor 1 allmänhet. Hon framhåller att de zambeka kvnnorna har goda fbrutsattnngar att få utbldnng och att hävda sg nom arbetelvet och poltken samt att de gfta männen är vålvlllga och lbter sna hustrur arbeta utanfbr hemmet. Eon är motståndare tll famljeplanerng med motverngen att Zamba är underbefolkat. Hon uppmanar kvnnorna att nte bara tänka på sna rättgheter utan också vara medvetna om sna skyldgheter mot famljen och samhället. "Kvnnan skall vara com blomman, som bet söker sg tll". Kvnnobrgaden arbetar bl.a. Br bättre arbetbvll - kor fbr kvnnorna och fbrsbker t.ex. få tll stånd tre månaders betald barnledghet. också fsr ökad produkton Brgaden arbetar av grdnsaker och hönsprodukter genom att blda särsklda forenngar fbr kvn - nor på landsbygden. Den örsbker också brmå kvnnor att starta egna jordbruk, Kvnnobrgadens medlemmar deltar aom lärare alfa - beteerngeprogram och forsöker genom nformaton och dekussonsgrupper att sprda kunskap om hälsooch barnavård, nutrtonsfrågor, hushållskunskap etc.

25 ~ KVINNANS ROLL I LANDSBYGDSUTVECKLINGBN Zamba kan med afrkanska mått ge ntryck av att vara relatvt val utvecklat med den starka urbanserng som skett efter självständgheten Trots detta. utgörs större delen av befolknngen av fattga'småbrukare nom ejälvhushållssektorn. Av alla jordbru - kate tllhörde 197 mer än 9 procent denna kategor, 7 procent var s.k. "emergent farmers" och endast 55 - överväldgande vta - drver jordbruk 1 stor skala (oommeroal farmers).1) Tll småbruken räknas här dem com nte såljer mer an hälften av en produkton. Den vanlge småbrukaren lder brst på rådgvnng och andra tjänster, kommunkatoner och marknader. Dessa problem är evårhanterlga ett eå glesbefol - ka land som Zamba. I I* & P ; Kvnnans*&%11'&' ~~t*tradtone1 "stetvhuehå1let I det tradtonella bysamhället är mannens och kvnhans roller klart åtsklda och noggrant defnerade. Mannen och kvnnan kompletterar varandra fråga om färdgheter. De är ömsesdgt beroende av varandra samtdgt som de fungerar självständgt nom sna respektve arbetsområden. Fördelnngen av sysslor kan varera något mellan olka folkgrupper. Den vanlga arbetsförde1nngen är att kvnnorna sköter allt jordbruksarbete utom svedjnng och röjnng. Kvnnorna har sna åkrar där de odlar för famljens behov. De föreogar över jordbrukeproduktonen och nkomsterna från försäljnng av ett eventuellt överskott. Därtll sköter kvnnan matlagnng och därtll hörande sysslor, såsom vattenhämtnng och vedsamlande, och har huvudansvaret fbr barnen. åj'.1' $. E: ;u - e 'r- - "? I' n - -? r n - - mer ; - me 1. Lombard- Tweede "Agroulture n Zamba snce Independence". Nec Zam 1974.

26 21 Mannen röjer och svedjar, jagar, fskar, sköter eventuell nbtboskap och handhar de samhällelga angelagenheterna.. fl e Kvnnan har således en betydande roll ur fbrebrj - nngseynpunkt. En man har svårt att klara sg utan - en huatru. Har han råd att skaffa sg mer än en fru, betyder detta att han kan odla upp dubbelt aå stor areal. Genom en stora ekonomska betydelse har kvnnorna också ofta stort nflytande på sna mån, även om det år männen som fattar beslut vktga angelägenheter. Inkomsterna från fdreäljnng av överekottsprodukt;on deponerar kvnnorna själva. Dessutom kan de skaffa sg extrankomster genom att brygga majs61 (ohbuku) fbr fbreå1jnng. Ölbryggnng på kommersell bass är dock ett relatvt nytt fenomen. Tdgare bryggdee och serverades 81 endast 1 samband med vssa ceremoner, exempelvs brbllop. 2 2 E*öräaé*ra1*ééfeääéé1&-1éå "hn'hbrdbruket, #[~. Även om de flesta jordbrukare huvudsaklgen producerar Br famljens behov, har försäljnngen av jordbruksprodukter fått stor betydelse också fbr småbrukargruppen. Den vktgaste grddan är majs, och trots att det är kvnnorna com gbr det huvudsaklga och skbrdar) arbetet med majsen (sår, rensar ogräs anses den vara en "men's drop". Mannen tar hand om fbreå1jnngen av majsen när det är fråga om stbrre kvantteter. Den säljs tll det statlga nköpsorganet tll ett fastställt prs. Tradtonellt skall fbrtjeneten gå tll hans hustru, men éåtsker ofta nte längre. Tll "women'a orops" räknas bl.a. jordnötter och grdnsaker, höns och ägg. Dessa produkter ealjer kvnnorna själva på lokala marknader.

27 22 Tendeneen är således den, att så snart det blr fråga om större förtjänster tar männen över huvudansvaret. Detta kan också nnebära att mannen börjar arbeta mer jordbruket. Pbr att öka produkto - non och lämna självhuehållsstadet ar detta nödvåndgt Där 'Hän eretfva*rbreleen Kooperatonen kom att få starkt ökad betydelse Zamba strax efter självständgheten. Landsbygden skulle utvecklas första hand genom att bårkraft - ga kooperatva förenngar upprättades. Under slutet av Bextotalet ökade antalet förenngar och medlemmar mycket snabbt, snabbare En det var möjlgt att klara av admnstratvt. Satsnngen tll en början på en producentkooperaton där jorden ägdes och brukades kollektvt msslyckades och huvuddelen av förenngarna upplöstes efter några år. Sedan början av 197-ta1et försöker man stället utveckla en servce-kooperatv förenngsrörelee baserad på amljejordbruket. $ L De kooperatva förenngarna hjälper sna medlemmar med marknadaförngen av jordbruksprodukter, tll - handahåller gödnngsmedé1 och utsade och kan ge vssa lån tll medlemmarna. Det är männen com är mest aktva nom förenngarna. Nan uppmuntrar kvnnorna att också bl medlemmar och nbjuder alltd både man och kvnnor tll mötena. Av tradton är dock kvnnorna tysta manlga församlngar. På en del hål anltar man därför en kvnna 1) att hålla möte med de kvnnlga medlemmarna. fl:} s 5 = : - ä.f.*.f=w"g = = F* 1. Woman organser.

28 ~ 1; 23 Styrelsemedlemmar, unktonärer och medlemmar utbl - das främst genom kursverksamhet. KurBerna omfattaem - non som förenngekunskap, stadgar, enkel bokfbrng och jordbruksamnen. Det är huvudsaklgen mån com deltar dessa kurser. Förenngarna ordnar också särsklda kvnnokureer eömnad, matlagnng och lknande ämnen. % H Kvnnorna själva är dock mest ntresserade av att få jordbruksutbldnng. Den kooperatva avdelnngen nom jordbruksmnsteret har varje provns särskl - da enheter, ek. "moble unte", som utgörs av jordbrukenstruktörer com åker ut tll byarna och ger undervsnng på platsen. Ett sådant program är specellt betydelsefullt ör kvnnorna, com är bundna tll hemmet av barnen och sna olka sysslor E1éeräåf'Hö'é = oreéhårää=#81*ö& Fw ramme Större delen av Zambae befolknng lever av jordbruk. Ändå är nte landet självförsörjande med lvsmedel. Zamba har efter självständgheten haft goda nkomster från kopparexporten och har ansett sg ha råd att mportera lvsmedel tll betydande kostnader. De låga kopparprserna under 1974 och 1975 medförde en avsevärd mnsknng 1 exportnkomsterna vlket starkt be-. gränsade mportutrymmet. Behovet av att skapa en mer dvereferad ekonom och att öka lvamedeleproduktronen nom landet blev därmed alltmer uppenbart. Under det senaste året har regerngen därför påbörlat en landsomfattande kampanj för att få tll stånd en ökad jordbruksprodukton bl.a. genom att uppmuntra stadsbor att flytta tllbaka tll landsbygden. "Back to the land" är ett av de stora alagorden.

29 24 Ett omfattande natonellt program, det s.k. "Rural Reconstructon Programme", påbörjades 1 stor skala 1 början av 1975 och har sedan dess stadgt utvd - gatb. Över hela landet har särsklda lager upprättats där man 1 första hand skall ge arbetslösa ungdomar praktsk utbldnng. jordbruk. I lägren odlas majs,, andra basgrödor och grönsaker och man håller höns för ägg- och kycklngprodukton. Lägren ska vara självförsörjande och dessutom ge ett överskott att säljas på lokala eller natonella marknader. Ansvaret ör Rural Reconstructon Programme lgger under försvarsmnsteret och nstruktörer och lågerledare kommer tll stor del från armén. Programmet har uppmärksammats mycket massmeda, särsklt under programmets första månader då det bl.a. ofta framkom att ungdomar gvt eg väg från lägren. Partfunktonärer, regerngstjänetemän och presdenten har därvd hotat med att dessa "deeerters" skall svartlstas så att de aldrg kan få anställnng 1 statlg tjänst. Samtdgt understryks att lägren nte är fängelser och föräldrar uppmanas att skcka sna barn tll närmaste Bural Reconstruoton'camp. Under våren 1976 har det kommt många postva rapporter om den goda produktonen på många Rural Recenstructon Camps. Statstk och faktek nformaton om Rural Reoonstructon-programmet saknas dock. Tydlgt är att betydlgt fler pojkar än flckor söker sg tll lägren. En av orsakerna tll detta är att många föräldrar är rädda för att sända sna döttrar tll ett lager med både pojkar och flckor, med tanke på rsken att flckorna skall bl gravda.

30 Ku*r'se*:E '1*61* kvnnor l. På Farm Tranng Centres 1) runt om landet ordnar jordbrukemnateret kurser ör kvnnor på landsbygden. Kurserna syftar bl.a. tll att lära kvnnorna förbättrade odlngs- och lagrngemetoder nom ramen för den exsterande typen av jordbruk. En mycket stor del av bl.a. majsskörden förstörs varje år Zamba p.g.a. otlleredsställande 1agr1ngsfbrhå11anden. Kvnnorna får också lära eg att ta tllvara överskott av grönsaker genom tolknng samt enkel marknadsförng. Varje år hålls 5-6 kurser av detta slag. Arbets- och Socalmnsteret drver'cdmmunty Deveo~. ont Centres varje provns. Eåråges bl.a. särsklda kurser för kvnnor. De år lära eg höns - uppeödn1ng, sbmnad, stcknng, närngslåra och lk - nande ämnen. Dessa centra utnyttjas också 1 alfa - betserngsprojekt... Kurserna på Farm Tranng Centres och Communty Development Centres är kostnadefra. Partet har kvnnlga unktonärer, Woman Regonal Seoretares, ute dstrkten. Deras huvudsaklga uppgft är att moblsera kvnnorna poltskt, men de ordnar även kurser av ungfär samma typ som Communty Development Oentres Eäzlsöväa 2) Zamba satsar stora resurser på sjuk - och hälsovården, både på utbyggnaden av nya sjukhus och hälso- personal. centraler och på utbldnng av stycken totalt Zamba. 2. Mnstry of Health. Ten Year Natonal Health Plan

31 26 Hälsostuatonen är på sna håll mycket ot11freds - ställande. Undernärng och protenbrst är mycket vanlgt bland barn låga åldrar, både städerna och på landsbygden. Barnadödlgheten är hög, 16 barn av 1 dör före ett års ålder. Vanlga barnsjuk - domar är mäeslng, lungnfektoner, masksjukdomar, vattkoppor, kkhosta och mag- och tarmsjukdomar. Mässlng och kkhoeta är ofta dödlga beroende på barnens dålga allmänkondton. År 1967 påbörjades en vaccnatonskampanj mot mässlng. Det fnns 76 sjukhus Zamba, varav knappt hälften är statlga. De övrga drvs av mssonsstatoner och gruvbolag. Hälsocentraler och klnker fnns utsprdda över hela landet. Varje hälsocentral betjänar genomsntt ca 8 männskor. Hälsocentralerna leds av sjukvårdeassstenter som har en tvåårg utbldnng. De flesta av dessa är män. Antalet hälsocentraler var 513 år 1971 med sammanlagt 4 sängplatser. Barns- och mödravården: De senaste åren har stor vkt lagts vd förebyggande mödra- och barnhålsovård. "Under fve clncs" har etablerats runt om landet. År 197 fanns det 6 sådana klnker. Samma år beräknas ca 4 procent av alla gravda kvnnor ha stått under tllsyn. Vd ca en tredjedel av örlossnngarna fanns utbldad personal tll hjälp. Enlgt hälsomnsterets planer skall mödra- och barnhälsovården byggas ut så att början av åttotalet 8 procent av alla mödrar och barn ska stå under tll - syn. Nan avser överhuvudtaget att lägga mer vkt vd preventv hälsovård förhållande tll den kuratva.

32 27 3. URBANISERINGENS EFFEKTER Pl KVINNANS STÄLLNING 3.1. Allmänt Bakgrund Förvandlngen tll ett s.k. modernt samhälle nuvarande Zamba började omkrng sekelskftet. Kolonserngen av Rhodesa skapade ett stort behov av arbetskraft tll de europeska farmerna och gruvorna Sydrhodesa. Zamba, dåvarande Nordrhodesa, ut - vecklades dock nte nämnvärt under denna td. Zamba betraktades huvudsaklgen com arbetskraftsleverantör. Införandet av skatter gjorde att många män fck lämna sn famlj byn och bege sg tll Sydrhodeea eller Sydafrka för att tjäna pengar. U Härgenom skapades ett system där männen var borta från byn långa peroder. Kvnnorna fck sköta jordbruket utan den hjälp av mannen de var vana vd. Detta fortsatte flera årtonden framåt och har haft stor betydelse för bl.a. hur Zambas jordbruk utvecklats. Genom den mer omfattande utbyggnaden av képparndustrn på 192-ta1et skapades en mängd nya arbetstllfällen. Fortfarande var dock nte bolagelednng och kolonal - makt ntresserad av att ha en bofast afrkansk arbetarebefolknng gruvområdena. Man vll bevara systemet med tllfällghetsarbetare. Afrkanerna skulle ha kvar sna famljer på landsbygden, för att bevara ett stablt samhälle. 1 Löner och bostäder anpassades således för ungkarlar. Dessutom kunde myndgheterna med hjälp av olka slag av förordnngar hålla kvar kvnnorna på landsbygden. T.ex. tlläts många dstrkt nte ogfta kvnnor att lämna dstrktet. Gfta kvnnor måste ha sn man säll - skap.

33 28 I början av femtotalet nsåg man från myndgheternas sda att det nte gck att stoppa nflyttnngen tll tätorterna och man accepterade en vss astboende afrkansk befolknng städerna. Från 1953 blev det möjlgt att regstrera äktenskap städerna vlket också främjade urbanserngen. Kvnnorna började således alltmer att flytta tll städerna. Tll en början var det mest gfta kvnnor som flyttade tll sna män, som redan arbetade staden. Efter självständgheten har emellertd också ogfta kvnnor allt högre utsträcknng bcrjat flytta n tll tätorterna. Under peroden var nettonf1yttnngen tll tätorterna av kvnnor t.o.m. större än den av män. Fortfarande fnns det emellertd ett underskott av kvnnor urbana områden och ett överskott på landsbygden. Boendeförhållanden När kvnnan lämnar landsbygden och kommer tll staden hamnar hon en helt ny stuaton. Hon lämnar det tradtonella bysamhället där hon är delaktg ett fungerande socalt system och kommer tll en omgvnng som är mer komplcerad och där hennes tradto - nella värderngar nte gäller längre. I staden hamnar den nynflyttade famljen sannolkt en s.k. "squatter area", som är ett område med olag - lg bebyggelse. Bostadsbreten är stor och de flesta är nödsakade att bygga stt eget hus ett av de områden som omgärdar staden. Under 1974 bestod nära 6 procent av nybyggnatonen tätorterna av svart - byggen squatter areas. Andelen av befolknngen som bor dessa områden Ökar ständgt. I Lusaka bodde ) 42 procent av nvånarna squatter areas.. 1. "Narrowng the Gaps lte " JASPA, IL, Adds Abeba

34 ? Ofta bor man mycket trångt 1 hus av lera eller soltorkat tegel. Husen står tätt och de eantära forhällandena är undermålga ? - 8 1l Myndgheterna har på senare år sett eg tvungna att acceptera att dessa squatter areas är oundvklga,.3 J. 1 Ål " eftersom man nte kan tllhandahälla tllräcklgt med bostäder. Fbr närvarande genomförs Lusaka ett mycket omfattande och nternatonellt uppmärksammat projekt för upprustnng av ett antal equatter projekt, areas. Detta com stöds av Världsbanken, kommer nu också I Famljeetruktur att utvdgas tll andra städer och tätorter Zamba. I Städerna.blandas männskor från olka folkgrupper med sklda språk och tradtoner. Man är nte längre omgven av släktngar och stamfränder och har nte kvar det stöd som etorfamljen gav. Kärnfamljen har blvt den domnerande enheten. Detta betyder ofta en forsämrng av kvnnans ställnng, eftersom hon blr starkt beroende av en man, som vanlgen är den enda 1äntagaren famljen. På landet har kvnnan en betydelsefull roll jordbruket. I staden blr ofta hemmet hennes arbetsplats. Under gjordes en undersbknng 1) en "squatter area" utanfor Lueaka, vlken behandlar gfta kvnnors arbetemöjlgheter. Det framkom bl.a. att hälften av de ntervjuade kvnnorna nte kände tll makens 1önen1vå. I vssa famljer hade hustrun nte tll - gäng tll några pengar, utan mannen gjorde alla n - ksp. Det vanlgaste var dock att kvnnan fck en vss summa 1 månaden som skulle räcka tll mat och kläder tll henne själv och barnen. Vad mannen gjorde med resten av lönen kände hustrun nte tll. Ingen av kvnnorna undersäknngen var själv löntagare. Dessa kvnnor hade således nte någon kontroll Över faml - jens ekonom. 1. Karen Tranberg-Haneen: Narred Women and Work, Afrcan Socal Research Nr 2 Dec

35 3 Famljestorleken Det var vanlgt förr att män com hade råd att betala brudprs för mer än en hustru hade tv& eller flera fruar. Eftersom kvnnan gjorde huvuddelen av jord - bruksarbetet var polygamn en god affar för mannen. Numera är det dock mndre vanlgt med månggete. Vd folkräknngen 1969 hade nttotvå procent av de gfta männen bara en hustru. Femton procent av kvn - norna levde polygama äktenskap vd samma tdpunkt. Den ekonomska motverngen tll polygamn håller på atttförsvnna genom att allt färre arbetar med trad - tonellt jordbruk. Tvärtom måste man som 1öntagare ha det gott ställt för att kunna försörja mer än en hustru. Huehållen är emellertd fortfarande jämförelsevs stora. Nära hälften av alla zambeka hushåll består av eex personer eller fler. Det är normalt för en kvnna att ha 6-8 barn. Famljeplanerng Famljeplanerng är en mycket omdskuterad fråga. Gfta kvnnor har möjlghet att å preventvmedel på sjukhus och häleocentraler. Mannen måste emellertd ge stt samtycke och härgenom hndras sannolkt många kvnnor, som själva skulle vlja göra uppehåll 1 barnafödandet, från att få tllgång tll preventvmedel. Motståndarna tll famljeplanerng (därbland kvnnobrgadens ordförande, ru Kankasa) ser den som ett sätt att hndra männskor från att skaffa sg så många barn de önskar och som ett medel att mnska beeolknngstllväxten. Zamba är ett glest befolkat land och är betjänt av en snabb öknng av befolknngen. hävdar man.

36 % ~ ~ 31 ~ V 5 Q Förespråkarna betonar att famljeplanerng nte behöver betyda att famljen skaffar sg förre barn, men att det blr längre td mellan varje barn, vlket är tll gagn för både moderns och barnens hälsa. Tradtonellt har man haft olka metoder för att förhndra att barnen kom för tätt, t.ex. att kvnnan flyttade hem tll en släkt när barnet fötts och ~ $.*3 1 $. stannade där tll barnet var ett år eller mer. Nu fungerar nte längre den typen av famljeplanerngsmetoder och kvnnan får ofta barn nästan varje år, vlket är mycket påereetande fbr hennes hälsa, och även för famljens ekonom. '.l 'är 3 O Sk11emåesor Sklsmassor är vanlga städerna. Zamba har aldrg vart utmärkt av särsklt stabla äktenskap och och med urbanserngen har eklemässorna ökat 1 antal. Enlgt den senaste folkräknngen 1969 var elva procent av kvnnorna 1 åldersgruppen 25 år och däröver sklda och för kvnnor över 5 år var motsvarande sffra sexton procent. De kvnnor som var omgfta nkluderades nte 1 dessa sffror. Av männen var en betydlgt. ~ mndre andel sklda (mndre än hälften eå många) vlket beror på att de större utsträcknng gfter om sg, och då företrädesvs med kvnnor som nte vart gfta tdgare. ~ Kvnnor som är sklda eller anker (to procent av kvnnorna över 25 år var anker) har en besvärlgare stuaton städerna än på landsbygden, där de kan å hjälp av släktngar. I städerna måste dessa kvnnor försörja sg själva och en ofta stor barnaskara. Möjlgheterna att gfta om sg är små, då anker nte är så eftertraktade på äktenskapemarknaden.

37 32 Ogfta mödrar Ett stort socalt problem är de ogfta mbdrarna. Det föds många barn utom äktenskapet och särsklt städerna där de tradtonella samlevnadereglerna är uppmjukade och den västerländska lveetlen see som en förebld av många. En bdragande orsak är också att man nu går 1 skolan en längre td och gfter sg senare än vad som var bruklgt förr. Flckan som blr med barn utan att vara gft är en skam ör sna föräldrar. Fbr flckan själv nnebär gravdteten att hennes framtdeutskter blr kraf - tgt försämrade. Hon måste omedelbart avbryta sn skolgång. Även om hon ges möjlghet att återuppta utbldnngen efter att barnet är fött, kan detta vara praktskt svårgenomförbart. Fadern tll barnet kan bndae vd faderekapet endast om han själv erkänner sg som far. På mndre platser där alla känner alla torde det vara svårt att svära sg fr från ett faderskap, men städerna är det mycket vanlgt att flckorna ensamma får ta hand om sna utomäktenskaplga barn. Möjlgheten att gfta sg är nte så stor fbr en kvnna som har barn utom äktenskap. Får hon nte hjälp av sn famlj, kan det vara svårt för henne att htta någon försörjnng. I den stuatonen är det lätt att den unga kvnnan kommer n en ond crkel med tll - fällga förbndelser med olka män, fler barn, större ekonomska problem, fler män, osv. l Ut'H1'Tdn' möjrfgheter Sedan självständgheten år 1964 har den Zambska staten gjort en stor satsnng på utbyggnaden av under - vsnngsväsendet.

38 33 Vd självständgheten var tllgången av utbldade zamber mycket knapp. Endast ungefär hundra zamber hade akademsk utbldnng, och bara 12 hade gått genom eekundärskolan. Av hela befolknngen hade endast en procent gått eju år prmårskola. 1) Det utbldade fåtalet var huvudsaklgen mån.. Fem år senare hade laget redan märkbart fbrbättrate. Då hade 12 procent av kvnnorna och 26 procent av männen gått mnst em år prmarskolan. Fortfaran - de saknar dock de flesta utbldnng (62 procent av kvnnorna och 43 procent av mannen). Majorteten av befolknngen 2) år analfabeter. Grundutbldnng Av de barn com nu växer upp får de flesta åtmnstone några åre ekolutbldnng. År 1973 gck 81 procent av 3) barnen åldern 7-14 år prmårskolan. Utbldnngembjlgheterna är desamma ör pojkar och flckor, men pojkarna är majortet på alla nvåer. Andelen flckor sjunker ju högre man kommer på ut - bldnngeetegen. Första året prmärskolan är nästan hälften av eleverna flckor, men 1 sjunde klass har andelen sjunkt tll 38 procent. Av eleverna ssta årekursen 1 sekundårekolan är 25 procent flckor. (Jämfört med många andra afrkanska stater torde dock detta vara förhållandevs höga andelar). All undervsnng på prmär- och sekundårskolenvå är kostnadsfr, lksom även kost och log fbr elever Bom går skola på annan ort än hemorten. Eleverna måste dockrsjälva hålla med ekolunform, vlket på eekundårskolenvå är relatvt dyrbart. FSr en flcka com bdrjar sekundärskolan kostar utrustnngen ca 5 Kvacha, vlket är mer än en månade16n fsr en ldgavl&md. = IL "Narrowng the Gaps" JASPA Adde Abeba Folkräknngen Mnstry of Educaton, Educatonal Statstcs