KORTA VÄGEN. Vi är på. Vi tror att riktig förståelse börjar med ett bra samtal D. Uppnå dina mål snabbare! Folkuniversitetet

Transkript

1 Vi är på Våren 2015 No: 02 Jönköping KORTA VÄGEN Anne Bergquist: Flexibilitet och eget ansvar. Tips för effektiv språkutveckling. Våra steg för praktikplatser. Uppnå dina mål snabbare! Vi tror att riktig förståelse börjar med ett bra samtal D eltagarna i Korta vägen 5, som syns i vår tidnings andra nummer, slutade sin utbildning den 20 mars. När ni läser dessa rader tar nyanlända akademiker från den sjätte gruppen sina första steg på Korta vägen. Hoppas att de får en rolig och givande tid tillsammans. Det första numret av tidningen skrevs av gruppen KV-4 som deltog i projektet under april-oktober En av hjältarna var apotekare från KV-3. Då och då träffar jag folk som har varit på Korta vägen ännu tidigare. Det betyder att under 2,5 år har det i länet hunnit växa fram ett helt nytt samhälle som består av utländska akademiker beredda att använda sina kunskaper och kompetenser i Sverige. En stor del jobbar redan, medan andra fortfarande är aktivt arbetssökande. Vi tycker att det måste finnas en plats i samhället där arbetsgivarnas och arbetssökandes vägar kan korsas. En plats som - föreslår jag - är projektet Korta vägen och vår tidnings sidor. Här skriver vi om oss själva, vi berättar helt enkelt våra historier. Det mest spännande som jag har fått från projektet Korta vägen är att träffa så många olika människor från världens alla hörn. De har berättat om sin bakgrund och om sina erfarenheter, om dagsläget som påverkar dem som människor. Varje deltagare har unika upplevelser, och ofta kan det vara svårt att uppfatta hur svårt de haft det i sina hemländer. Och det är mest intressant att lära sig en främmande kultur och historia från kulturbärarna som finns omkring dig. Visst, man kan lära mycket från böcker och tidningar, men det kan aldrig ersätta ett ordentligt samtal med en människa som själv har sina egna upplevelser. Den här tidningen anser vi vara just en plats där man umgås med varandra. Vi vill tala ansikte mot ansikte med olika delar av det svenska samhället, diskutera våra problem och behov, dela ut bra nyheter, berätta våra historier och samtidigt söka våra egna vägar till arbete i Sverige. Nu tänker vi inte på monolog, utan på en bra dialog som vi kan ha tillsammans. Vad tycker ni? Veronika Ryumina, redaktör Folkuniversitetet

2 2 KORTA VÄGEN Linda Glaad: Korta vägen är en del av Högskolan i Jönköping T re dagar i veckan befinner sig deltagarna på Korta vägen på Högskolan för lärande och kommunikation. Den välkända miljön ska hjälpa akademiker att lära sig språket fortare och på högre nivå. Linda Glaad, uppdragsamordnare och svensklärare för projektet Korta vägen, berättar hur det har varit under den femte om gången Korta vägen i Jönköping och vad kan man förvänta inför KV6. en tänker vi ha Swedextesten även på B1-nivå med en officiell testledare. Alla vill ha med sig något vettigt papper förutom intyget som deltagarna får i slutet av Korta vägen. Är språkundervisningen baserad på individuella behov, eller är det en allmän kurs som passar för alla? Linda Glaad, uppdragssamordnare U nder sista tiden har KV fått fler partners från olika delar av samhället, både från offentliga och privata sektorn. Fler blir medvetna om vårt arbete för att förbereda kompetenta arbetssökande till livet i Sverige. Om vi kastar ett snabbt öga på kursen och gruppen som har slutat sin Korta vägen i mars, hur skulle du beskriva den? - Vi har i projektet ganska många deltagare som har kommit från Syrien. De fles- I den närmaste framtid- ta befinner sig på nybörjaren planerar vi att ha mycket nivå när de börjar kursen, och mer samarbete utåt. När jag det är många som utvecklar föreläste för studenter, som språket. Jag tycker att gruppluggar internationellt ar- pen KV5 har gjort det som är bete på HLK, blev de så in- möjligt för att nå bästa resultat tresserade av Korta vägen. både i språk och jobbsökning. Jag berättade om integration De är väldigt ambitiösa och i praktiken och att deltagarna seriösa deltagare. på KV längtar efter att prata svenska med svenskarna. Ut- - I KV5 har vi fått nya läraländska akademiker som ska re i det svenska språket och delta i följande KV får prata förutom vanliga språkövninmer svenska med studenter gar arbetade de mycket för som finns här på Högskolan. att deltagarna ska få bättre Projektet Korta vägen är resultat efter B2 Swedextest, inte en liten ö, där det befin- som vi brukar göra i slutet av ner sig nyanlända, utan en del kursen. De märker ofta att de av HLK, och samarbetet bör blir extra stressade när de behöver läsa texten och svara på och ska ökas. frågorna ganska snabbt under begränsad tid. I framtid- Det kan vara att hitta rätt pra n eller bra råd för att öka ens självförtroende. HLK och Folkuniversitetet är välkända utbildningssamordnare och det kan också öppna dörrar som ibland verkar stängda. - Ofta märker vi att många deltagare har svårt att koncentrera sig på grund av släktingar som fortfarande bor i krigsdrabbade länder. Dåligt - Vi kombinerar arbete i samvete, stress, trauma kan grupp och individuellt. Grup- störa språkinlärning, t ex kan pen brukar inte vara så stor det kännas svårt att fokusera och lärarna är bra på att se vad och koncentrera sig, och det varje person behöver, även förstår vi och vi försöker att om deltagarna arbetar mycket stötta och ställa upp för dem. tillsammans. Korta vägen är en flexibel utbildning och det - Men finns också en personer innebär att arbetet ska vara som är väldigt ambitiösa och individuellt anpassat. Språ- vana vid att livet ska gå snabbt. kutveckling går snabbare när Men att lära sig ett andraspråk man kommunicerar med an- som vuxen är ganska svårt. De dra människor, lyssnar på an- som har otroligt bråttom blir dra. Om en deltagare behöver ibland besvikna över att resulnågon extra hjälp, är lärarna taten inte är så påtagliga. Från hela tiden tillgängliga. Under vår sida försöker vi att förkkursen träffar deltagarna en lara, att resultaten kommer att logoped för att träna sitt uttal, visa sig i alla fall. och det är naturligtvis väldigt individuellt. Även vår studie- På vilket sätt skulle vägledare försöker genom indu som uppdragsdividuella samtal hitta kortare vägar till deltagarnas framtid. samordnare vilja förbät- tra Korta vägen? - Att jobba med Korta vägen, oavsett om man är lärare eller samordnare, känns väldigt meningsfullt, och jag har möjlighet att lära känna - Många kan förstås hitta jobb deltagarna väldigt bra. Jag ser själva, men ibland fastnar hur de utvecklas under tiden, man trots goda möjligheter vilka otroliga framsteg de gör och förutsättningar i arbet- i språket. Men som uppdragslöshet och då behöver man ssamordnare känner jag att hjälp att upptäcka nya vägar. det finns bitar kvar som jag Varför behöver akademiker hjälp för att komma ut på den svenska arbetsmarknaden? vill förbättra. Vi, personalen på Korta vägen, måste också utvecklas för att göra jobbet bättre och använda vara resurser och kompetenser maximalt effektivt. Vi ska utveckla vårt arbete med yrkessvenska. Dessutom önskar vi fler samarbetspartners när det gäller praktiken. Tjugosex veckor är nästan ett halvt år, och från början känns det som en lång tidsperiod. Men när kursen tar slut, tycker nästan alla deltagare att det skulle vara bättre att inte sluta, utan kanske studera lite till. Det betyder att de trivs här och att vårt arbete är meningsfullt för dem. Linda Glaad Tips för effektiv språkutveckling: -Prata svenska med svenskar om tillfälle ges -Träna allsidigt läs, skriv, lyssna, prata -Repetera efter lektioner -Sätt upp mål och delmål -Läs skönlitteratur -Se svenska filmer/ tv-serier

3 Våren 2015 No. 02 I april 2015 startade den senaste gruppen med invandrade akademiker sin arbetsmarknadsutbildning, Korta Vägen. Gruppen är väldigt internationell och har ett brett antal representanter från olika kulturer och med olika yrkesbakgrund. Två dagar i veckan är de på Folkuniversitetet. Hur planeras upplägget för KV-6, frågade vi Anne Bergquist, platschef på Folkuniversitetet i Jönköpings län. Anne Bergquist, platschefen på FU i Jönköpings län Vi utgår från att deltagaren satsar seriöst på Korta vägen för att nå närmare målet, dvs jobb eller fortsatt utbildning. De två dagarna i veckan ägnas åt att skriva/förbättra CV och personligt brev, träning på anställningsintervjuer, övningar i yrkessvenska, bokning av relevanta studiebesök samt besök på lämpliga praktikplatser. Interkulturell kommunikation ingår också som en viktig del för att öka acceptans och förståelse för våra olikheter. - I vår folkbildningsverksamhet pågår här under veckan olika dag- och kvällskurser, t ex akvarellmålning, bokföring eller spanska. Deltagarna på Korta vägen är välkomna att kostnadsfritt ta del av dessa för att få fler upplevelser och möjlighet till språkligt utbyte i olika konstellationer. Det blir en ytterligare möjlighet till att få inspiration och självförtroende för att etablera sig i ett nytt land. Varför, tycker du, är det bra att gå på Korta vägen? - Det är flera fördelar, den positiva kombinationen av Högskolan med sin akademiska miljö och Folkuniversitetet med en mer informell studiemiljö. Möjligheterna till nära kontakt och kommunikation med lämpliga praktikföretag/organisationer. Mixen av ämnen som är framtagna för att ge varje deltagare bästa möjliga förutsättningar. Under 26 veckor får gruppen det bästa av två världar, samtidigt som de bygger sin egen värld. Jag ser ofta när våra deltagare umgås tillsammans t ex under lunchtid och kaffepauser. De berättar sina livshistorier, skojar och skrattar, provar olika nationella maträtter och pratar svenska oavsett hur mycket de kan. De bor i själva verket i det här multikulturella samhället som vi alla så ofta diskuterar omkring. Efter Korta vägen får de nya kunskaper, men också nya bekanta och vänner. Och samtidigt förkortas vägen till jobbet. Hur utvecklas deltagaren som arbetssökande? - Förutom att man utvecklas språkligt, både i allmänsvenska och yrkessvenska så uppstår nya möjligheter och nya perspektiv. En av de viktigaste sakerna här på Korta vägen är att deltagaren söker och hittar ett tydligt mål och blir medveten om vilka steg som krävs för att nå det målet. Om man kliver in på Korta vägen måste man vara aktiv själv och ta eget ansvar, man Folkuniversitet har varit samarbetspartner för Korta vägen i Jönköping sedan första året. Har undervisningsfokus förändrats på något sätt under den tiden? - Folkuniversitetets fokus har hela tiden byggt på flexibilitet och individuell anpassning. Men under sista kursen har vi satsat väldigt intensivt på just individuella förutsättningar. För att skapa en hållbar ut- PÅFOLKUNIVERSITETET BYGGER VI ETT MULTIKULTURELLT SAMHÄLLE får vara lite flexibel. Vi vet att veckling är det viktigt att hitta föregående och nuvarande rätt praktikplats i rätt bransch deltagare känner varandra till rätt person. Om det inte och sprider information, både riktigt är den branschen som positiv och negativ. Jag tycker man kommer ifrån, försöker vi att hitta något från det att varje person måste se Korta vägen som en personlig närmaste området, där man resa, där du har med dig allt skulle kunna använda sina möjligt i form av stöd och utrustning, men slutligen beror här principen visar bra resul- kunskaper. Vi känner att den det på dig själv hur långt du tat, att avståndet mellan våra kan gå och vad resultatet blir deltagare och arbete förminskas påtagligt. Och vi ska av ditt äventyr. försöka att fortsätta göra detta även i framtiden. - Vi jobbar också för att starta ett kursråd där deltagarrepresentanter och representanter från Arbetsförmedlingen, Folkuniversitetet, Högskolan samt ett par representanter från näringslivet träffas för att följa utvecklingen i utbildningen, lyfta frågor om nätverk, driva seminarier och kompetensutvecklingsfrågor - allt för att nå vårt gemensamma mål: att minska arbetslösheten i samhället samt öka specialistkvaliteten. Det kan också vara intressant att jobba med möjliga poängkurser på Högskolan för de som har gått Korta vägen. Det kan höja statusen för projektet ännu mer. Vad skulle du vilja förbättra med Korta vägen? - Jag tror att våra kontakter med näringslivet måste bli ännu mer aktiva, för att alla våra deltagare ska få chansen att komma ut i samhället och visa vad de kan. Deltagarna på Korta vägen består av en grupp aktiva arbetssökande med bra kompetenser och ofta kvalificerad yrkeserfarenhet som arbetar intensivt med att lära sig svenska. Det enda som fattas är ett större kontaktnät. Vi vet att jobb idag till stor del förmedlas via nätverk, d.v.s. att känna någon som känner någon. Och ju mer vi närmar oss näringslivet, desto lättare kommer det att bli. KV Folkuniversitetet Mångfald ger möjligheter

4 4 KORTA VÄGEN Pravin Kubavat, AF: Samhället bör satsa mer på akademikers språkutveckling! Arbetsförmedlare Pravin Kubavat är ansvarig för Korta vägen i Jönköpings län. Projektet har skapats för att hjälpa oss, nyanlända akademiker, med våra första steg på den svenska jobbmarknaden. Men arbetssökning är en dubbelsidig process, där arbetsgivare och arbetssökande vänder sig till varandra. Vår tidning bad Pravin om råd hur vi kan göra försöken att skaffa kvalificerade jobb mer effektiva. Tillsammans funderade vi hur samhället kan satsa för att minska arbetslösheten i landet. Vilka tips för effektiv jobbsökning kan du ge till arbetslösa, invandrade akademiker? - När man söker jobb gäller olika slags regler som ibland är viktigare än ett fint betyg från universitetet. Det finns många saker som kan påverka dina chanser. Du som arbetssökande behöver marknadsföra dig, skriva CV och personliga brev på rätt sätt. Arbetsgivarna har oftast inte mer än en minut att välja lämpliga kandidater bland alla CV, och det intryck som man får inom denna minut påverkar om du blir kallad på intervju eller inte. Sedan måste du bete dig på arbetsintervjun på rätt sätt. Det händer ofta att man berättar om sitt hemland, familj och barn istället för att säga varför man vill ha jobbet. Du måste tala ganska bra svenska, förstå kulturella skillnader och även den personliga kemin kan spela en roll. Hur stor är språkets roll? - När jag träffar mina sökande här på Arbetsförmedlingen är det första som jag säger: språket är nyckeln till nästan alla dörrar: utbildning, arbete och frihet. Med språket menar jag att man kommunicerar, både socialt i vanliga livet och på jobbet. Man kan utveckla språket nästan överallt: prata med en granne eller besöka ett språkkafé. Men någon som inte bott så lång tid i landet känner sig ofta blyg eller rädd att bygga kontakter med nya människor. Projektet Korta vägen ökar deras möjligheter. Och vi får inte glömma bort yrkesspråket, som också är svenska, men kan vara helt okänt i en annan miljö. Detta får man under praktiken eller speciallektioner. Vi försöker utveckla projektet på detta sätt mer och mer. Vad får man med sig efter 26 veckor på Korta vägen? - Projektet har samma mönster gång på gång och ser likadant ut nästan hela landet. Deltagarna får stöd i språket och jobbcoachning, och förutom detta får de använda kontakter, som personalen på Högskolan och Folkuniversitetet har med sig, och börja bygga sitt eget nätverk. Den tredje och ganska viktiga delen är praktiken. De lär sig exakt hur det är att jobba inom den branschen som de vill. Under tiden kan de tänka på att förhållanden på arbetsplatser i Sverige är helt annorlunda i jämförelse med deras hemländer. Exempelvis delegerar man jobb här på ett annat sätt och en anställd måste göra många fler uppgifter än de som han föreställde sig innan. Ibland kan det finnas många saker som man är duktig på, med det räcker inte för att skaffa ett riktigt jobb i Sverige. Den bild som man får efter praktiken kan i framtiden hjälpa dem att välja rätt, meningsfull väg till arbete. Hur kan Korta vägen förbättras för att använda akademikers resurser på ett mer effektivt sätt? Jönköping är ett industriellt område som är känt för att driva fram och använda nya idéer. Denna industri skriker hela tiden efter tekniker. Och nu vill vi försöka att handlägga möjligheter att specialisera Korta vägen mot ingenjörer och IT-specialister. Kan samhället förändras på något sätt för att minska slöseriet med invandrade akademikers resurser? - Staten investerar ganska mycket för att högutbildade snabbt ska kunna hitta en lösning, rusta sig själva och knyta kontakter med arbetsgivare. Nu, anser jag, måste samhället satsa på att ha snabba språkkurser, speciellt för akademiker, där man får studera väldigt intensivt för att gå från nybörjare till ganska hög nivå på kort tid. - Samtidigt kan arbetsgivarna visa större intresse för kunskaper och möjligheter som deltagare på Korta vägen har med sig. Cheferna är egentligen den enda instans som kan ge anställning till dessa akademiker och det skulle vara bra om de känner till att det finns en plats i samhället där kompetenta och erfarna människor befinner sig, och som lär dem att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden. Vi vet att när arbetsgivare bjuder in en person på praktik måste det finnas någon som tar hand om praktikanten, och det kan kosta extra tid och pengar för företaget. Men jag tycker att arbetsgivarna borde tänka att detta kan vara en bra investering inför framtiden. Och om sökande som är nya i Sverige och får höra nej, tyvärr alltför ofta, kommer de att bli besvikna på landet och på samhället och samtidigt förlora den kompetens som de fick med sig från sina hemländer. KV Korta vägen börjar med tydlig information När handledare på Arbetsförmedlingen rekommenderar Korta vägen för en utländsk arbetssökande akademiker, börjar man fundera: Passar den här kursen för mig? Vad kommer jag att få med mig efter kursen? Har jag tillräcklig språknivå för att börja? För att ta reda på detta och andra frågor är det bra om man besöker ett informationsmöte som anordnas av Korta vägens samordnare innan en ny kurscirkel ska påbörjas. Informationsmötet på Högskolan för lärande och kommunikation den 26 februari besöktes av invandrade akademiker från alla möjliga hörn av Jönköpings län. Uppdragssamordnare Linda Glaad, tillsammans med Anne Berquist, platschef på Folkuniversitetet och Pravin Kubavat, ansvarig för projektet från Arbetsförmedlingens sida, förklarade vad Korta vägen innebär, hur utbildningen genomförs och vilka delar som ingår. På mötet fick alla potentiella deltagare lyssna och ställa frågor - men endast på svenska, även om några personer ville få hjälp att tolka informationen till sitt eget språk. - Vi brukar inte kalla in någon tolk för dessa möten, förklarade Pravin Kubavat. Framför allt måste de som vill delta i Korta vägen kunna språket på en nivå som motsvarar åtminstone SFI-D, vilket betyder att man förstår allt som sägs under mötet ganska bra. I annat fall är det bra om man studerar språket några månader till, och sedan återkommer med sin ansökan. För vårens kurs som påbörjades den 7 april och kommer att vara till oktober 2015, lämnade fler än 60 personer in ansökningar. 40 av dem fick kallelse till en intervju och ett språkprov, och 25 blev antagna och får studera på Korta vägen -6. Fyra personer har av olika skäl försvunnit från gruppen, men Linda Glaad ska göra några intervjuer till för att komplettera gruppen. Vi önskar dem Lycka till! och hoppas att de får det så bra under kursen. KV

5 Våren 2015 No K orta Vägen Tatiana Kutsa Ekonom och tullinspektör, Ukraina Jag har två yrken från mitt hemland, men mest tyckte jag om att jobba med tullen. Korta vägen kan hjälpa mig att utvecklas i språket och känna mig tryggare och bekvämare i det svenska samhället och sedan hitta mitt drömjobb. Deltagarna berättar J ag kommer från Vietnam. När jag började på Korta vägen hoppades jag att jag skulle lära mig svenska bättre. Här fick jag mycket hjälp från lärarna. Jag vill lära mig svenska bättre och studera vidare, för att komma tillbaka till mitt jobb som lärare på lågstadiet. Jag jobbade som lärare i elva år i mitt land. Här fick jag praktik under en månad på Norrängens förskola i Jönköping. Jag tycker att det Mhd. Nabil Nouri Kirurg, Syrien Här i Sverige behöver jag skaffa legitimation för att jobba som läkare. Jag har jobbat både i Syrien och Libanon, och för några månader sedan har jag skickat mina papper till Socialstyrelsen. Nu behöver jag lära mig språket till C1-nivå och hoppas att jag snart kommer att gå vidare mot mitt mål. Claudia Casrillo Colombia, Revisor I mitt yrke är språket jättviktigt. Nu känns det svårt att prata och skriva på svenska, men efter 26 veckor på Korta vägen tror jag att jag kommer ta ett stort steg framåt. Jag tror att lärarna och coacherna här har mycket erfarenhet som kommer att hjälpa oss. Mhd. Taher Karbouj Grafisk designer, Syrien Munira Pak, Uzbekistan Lärare i kemi och biologi H ela livet är en skola, det är aldrig för sent att lära sig, kunskap är en lätt börda att bära! Det du kan, kan ingen ta ifrån dig! Det du har lärt dig, kan ingen Nuha Hanna, Syrien Modersmålslärare Jag hoppas att hitta ett jobb som designer i Sverige. I mitt hemland arbetade jag på reklambyrå. Jag tycker mycket om design som jag ser runt omkring mig och vill bidra med mina egna ideer. J Ahed Al-Sibai Grafisk designer, Syrien Nu studerar jag på Korta vägen och tror att kursen kommer att hjälpa mig hitta jobbet där jag kan använda min erfarenhet. ag vill uttrycka min åsikt om Korta vägen. Det är ett bra projekt som har hjälpt mig att utveckla mitt språk. Jag tror att jag har tagit det första steget till att få jobb som lärare igen. Jag har fått en praktikplats på Strandskolan i Bankeryd. Det är intressant att man får praktik genom att studera E n av de viktigaste faktorerna för en effektiv språkinlärning är en bra social och emotionell atmosfär. På Korta vägen 5 fungerade vi som en familj i en god läromiljö. Vi kunde skapa en vänlig atmosfär av ömsesi- gick bra. Jag gick dit, målade och lekte med barn. Där fick jag träna på att prata svenska med personalen. Tillsammans med klasskamraterna på Korta vägen fick vi besöka många olika platser, bland annat gjorde vi en fantastisk utflykt till Stockholm. Det var jättetrevligt att få mer kunskap om Sveriges huvudstad. KV Thuy Lan Bui, Vietnam Lärare på lågstadiet ta ifrån dig. Jag kom först till Sverige från Uzbekistan på grund av att mitt barn behövde behandling av en svensk läkare. Sedan stannade jag i Sverige för kärlekens skull. I mitt hemland har jag arbetat i många år, jag började som laboratoriespecialist. Jag är utbildad på högskola i kemi och biologi. Efter sex år fick jag arbete som lärare på en grundskola i Uzbekistan. Men min önskan var att få fortsätta utbilda mig till ingenjör. Därför reste jag till St. Petersburg för där fanns den utbildning jag behövde. Innan jag kom till Sverige arbetade jag i många år som medicinsk ingenjör. Nu är mitt mål att lära mig bra svenska, att ta körkort och få en praktikplats och sedan jobb. Jag känner att jag har många år kvar att arbeta. Därför tror jag att Korta vägen 5 hjälper mig att övervinna mina hinder. På Korta vägen har jag träffat bra lärare med varmt hjärta och många trevliga kamrater, som känns som en enda stor familj. Nu måste vi tyvärr snart lämna varandra, men ni kommer alla att finnas kvar i mitt hjärta! KV kursen. Min första tanke var att det är jätteviktigt för mig själv. Jag såg skolan som en social plats. Jag har träffat mina arbetskamrater och lärt mig så mycket som möjligt. Vi börjar kl. 8. Jag tycker om att lärare börjar med att be till Gud att han ska hjälpa oss. Där har jag hjälpt till på fritids efter skolan. Alla lärare är jättesnälla och hjälpsamma. Jag går till skolan två dagar i veckan. Det är jätteviktigt för mig att gå på olika lektioner och vara i klassrummet. Jag har följt tre fina lärare som hjälpt mig att utvecklas och lära mig svenska som praktikant. Rektorn är en trevlig person och snäll. Skolan är inte så stor men jag hoppas i alla fall fortsätta min praktik där. Eftersom jag trivs bra med eleverna och alla lärarna. Jag tycker om att följa lärare i olika ämnen som matematik, svenska och teknik. Det är möjligt att få bra uppgifter till min erfarenhet som lärare. Jag får en bra bild om hur den svenska skolan fungerar och hur de jobbar. Det är också viktigt att förstå hur relationen mellan lärare och elever är i Sverige. Jag hoppas att fortsätta min praktik i skolan och att jag en dag kommer bli anställd som lärare. Till sist vill jag tacka alla lärare som arbetar för att Korta vägen ska bli ett framgångsrikt projekt. KV dig förståelse och trivsel som ledde till ett gott resultat. Tack till alla lärare och elever!!! KV Olga Letavina, Ryssland Gjuteriingenjör

6 6 KORTA VÄGEN Camilla Littorin: Gör dina kompetenser synliga! Vilka företag finns i området där jag bor? Hur kan jag få kontakt med dem? Vilket jobb kan jag göra just nu? Vad behöver jag komplettera? Kan jag språket på tillräckligt hög nivå? Sådana frågor måste nyanlända akademiker ställa till sig själva för att nå den svenska arbetsmarknaden, tycker Camilla Littorin, chefen på näringslivsavdelningen i Jönköpings kommun. Att delta i projekt som Korta vägen kan vara ett stort stöd för arbetssökande. Men man måste rusta sig själv ganska hårt hela tiden för att öka sin attraktion för arbetsgivare, säger hon. Varför går utländska akademiker och svenska arbetsgivare ofta olika vägar som har svårt att korsas? - Oavsett kompetens och oavsett hur duktig man är på det som man gör, är det språket som bygger vägar mellan cheferna och arbetssökande. Det räcker inte att du kan prata på arbetsplatsen, du måste också skriva och förstå rätt. Alla myndigheter och de flesta företag har regelverk som kräver att all dokumentation ska vara på svenska, man måste kunna lämna t ex offerter, rapporter och förslag, uttrycka sig tydligt samt kunna diskutera gällande problem. Till och med inom IT-branschen, där man i hela världen brukar använda engelska, har de som inte kan det svenska språket ordentligt, svårt att få jobb. Om man är vuxen och hitkommen från en helt annan kultur, kan det ta ganska lång tid innan man skaffar sig den språknivå som krävs. Är man då hopplös på arbetsmarknaden? - Om man inte har hunnit att lära sig behärska språket ordentligt, då är det möjligt att söka jobb på stora företag som befinner sig på den internationella marknaden. Då kan man komma på en position där man inte behöver prata så bra svenska. Men ett andra språk och en utländsk bakgrund kan vara ett bra hjälpmedel också. Personer med ett främmande språk och kulturbärare kan vara värdefulla medarbetare för ett företag som funderar på att skaffa sig en andra marknad. Kan det finnas en ledig nisch för personer med högskoleutbildning? - Jag tror inte att det finns någon ledig nisch för någon speciell akademisk examen. Oftast är det en akademisk examen som krävs i botten men yrkeserfarenhet och konsten att sälja sig själv, spelar störst roll. Personerna som har kommit från olika länder, har med sig massor av kunskap och förståelse som vi svenskar inte har - allt från kulturella skillnader till kontaktvägar och specifika arbetsuppgifter, t ex att ta fram material på rätt sätt, förbereda presentationer, hitta tekniska lösningar mm. De personerna förstår hur man tänker och reagerar i hemlandet. Svenska företag är ganska exportintresserade, men bara de största har muskler att förverkliga den här processen. Men om man anställer en person med utländsk bakgrund och livserfarenhet, som har kontakter och kan det levande språket, rustar man påtagligt sitt företag och ökar sina chanser att komma in på en ny marknad. Det behöver de svenska företagen få en ökad kunskap om samt även få goda exempel på. Det känns som att sådana jobb inte kommer att räcka till alla - Men alla akademiker behöver inte vara anställda. De kan starta egna företag utifrån sina kompetenser. Här i Sverige kan man få hjälp från t ex Nyföretagarcentrum när man vill starta eget, från att skriva affärsplan till att skaffa banklån. Statistiken visar att människor som startar eget här i Sverige anställer mer folk med utländsk bakgrund. Företaget kommer ha svenska kunder, bygga affärsrelationer. Det är ett bra sätt, tycker jag, att synliggöra, att använda sina kompetenser. Och det är också ett bra sätt att lära sig behärska det svenska språket. Allt det gäller för idag. Men om vi ser till framtiden, kommer situationen vara i samma läge? - Redan idag måste arbetsgivarna söka möjligheter att anställa människor med utländsk bakgrund och utbildning och ta bort kraven på perfekt svenska. Företagen måste ta in ny, kompetent arbetskraft och ge människor med utländsk bakgrund en möjlighet att lära sig språk, kultur, facktermer mm. om vi i framtiden ska kunna säkerställa den tillväxt och det välstånd vi idag har i Sverige. Om vi ska se mer långsiktigt, kan vi se att inom tio år kommer stat, kommun och landsting att tappa otroligt många anställda som går i pension, och vi kommer behöva nästan en halv miljon nya medarbetare. Dessutom vet vi att medelåldern bland landets småföretagare är +55 år. De kommer också att gå i pension, och vem ska ta hand om de företagen, d.v.s. restauranger, kemtvättar, målerifirmor, livsmedelsindustrier, bilverkstäder mm? Antingen kommer de här företagen att läggas ner eller så kommer någon annan som tar över. Och dörrarna måste öppnas nu för att ta in folk som ska ersätta arbetskraft i den närmaste framtiden. Slöseri med resurser idag kan leda till stora problem imorgon. Finns det några hemligheter för att öppna dörrar till jobbmarknaden? - Hemligheter finns inte, men det finns regler som gäller både för infödda och nyanlända människor, men som utländska ibland inte känner till. T ex att personliga relationer är jätteviktiga i Sverige, och att en chef hellre anställer en person som han har träffat tidigare eller känner till på något sätt. Och samtidigt som man lägger stor kraft på att lära sig språket, måste man göra sig synlig på jobbmarknaden: umgås så mycket som möjligt, bygga relationer, delta i nätverk och föreningar och sedan använda det här nätverket så mycket som möjligt. Då får man en chans att sticka ut och bli anställd, bland hundra lika duktiga sökande. Så det är kontakter som bestämmer allt? - De bestämmer mycket, men viktigast, antar jag, är att man är beredd att anpassa sig. Det kan hända att man med alla goda möjligheter bor på fel ställe, där ens kompetenser inte kan bli användbara på rätt sätt, och att flytta kan vara en bra lösning då. Ibland försöker arbetssökande kontakta cheferna direkt och missar bemannings- och rekryteringsföretag, som också kan hjälpa att hitta en väg till jobb. Ibland söker man bara avancerade jobb och glömmer att syftet är att komma in på jobbet, försörja sig, och efter en viss tid gå vidare till en högre nivå. Allt detta gäller vilken människa som helst. Och när vi pratar om näringslivet, måste vi komma ihåg att allting handlar om lönsamhet och konkurrensförmåga, inte minst i den privata sektorn. Varje konsult eller varje medarbetare måste inom en inte alltför lång tid, bära sina egen kostnader. För att ett företag ska kunna drivas krävs bra affärer och lönsamhet, för att i sin tur kunna investera i nya maskiner, utveckling och ta hand om sina anställda. KV Näringslivsavdelningen: Näringslivsavdelningen i Jönköpings kommun är ett team som jobbar för att ha så bra kontakt som möjligt mellan kommunen och näringslivet. Vi har som mål att skapa goda förutsättningar för det befintliga näringslivets utveckling och expansion samt att stimulera och underlätta nyetableringar och nyföretagande. Vår uppgift är också att hjälpa till med kontakterna med kommunen och att fungera som smörjmedel för att nå huvudmålet ett aktivt och välfungerande näringsliv. Tack vare ett blomstrande näringsliv som skapar jobb och tillväxt kommer det in skattepengar till kommunen som vi kan använda till vård, skola, omsorg, infrastruktur mm., d.v.s. ett komfortabelt liv för alla i Jönköpings kommun. KV

7 Våren 2015 No. 02 Anna Gillek Dahlström: Tänk inte på brister utan på fördelar Trots att man brukar prata om det multikulturella samhället som byggs i Sverige, är det svårt att ta in nya kulturer, även i näringslivet, anser Anna Gillek Dahlström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län. Men om vi väljer att se möjligheter och att lämna all osäkerhet, kommer alla att vinna på det. Varför har svenska arbetsgivare och nyanlända akademiker som söker jobb ibland så svårt att träffas? - Det finns ett stort behov för kompetens på alla nivåer, och nästan varje människa med akademisk utbildning kan hitta sin plats. Men om arbetsgivare vill anställa en person, väljer han ofta dem som är nära, som han förstår bra språkligt och kulturellt. Arbetssökande behöver inte ha perfekt svenska, men man måste klara sitt jobb och daglig kommunikation på vårt ganska svåra språk. Motståndet från företagare kan vara ganska hårt, och då dyker onödiga rädslor upp. Dessutom finns det inga naturliga arenor att mötas på. - Tyvärr är det svenska samhället inte det lättaste att komma in i. Vi hör ofta om kulturella missförstånd, som händer mellan infödda och nyanlända människor. Men läget kommer att förbättras om vi börjar bygga upp en dialog helt enkelt, även på arbetsplatser. Ju mer vi kommunicerar, desto lättare blir det. Svenskarna är tack vare flera lugna århundraden rädda för konflikter och det okända. För att komma till rätta med de irrationella rädslorna, krävs det fortfarande ett visst mod för de som sitter vid chefsbordet. Hur kan arbetsgivarna förbereda sig för denna multikulturella dialog? - Jag tror att ett ganska stort antal företagare vill pröva de kompetenser som man har med sig. En del har redan tagit emot akademiker med en annan bakgrund och har kunnat se vad det tillför företaget. De som tänker påbörja den multikulturella dialogen måste vara tydliga med vad arbetssökande behöver satsa på, om de vill komma in på företag. Vilket gäller oavsett bakgrund på den som ska anställas. Å andra sidan behöver cheferna fundera mer på de möjligheter och fördelar de får tillsammans med de personer som tar med sig en annan kultur, istället för att tänka på osäkerheten. Är stat och samhälle behjälpliga med dessa frågor? - Vi ser att nyanlända som kommer hit som flyktingar behöver ganska lång tid för att gå hela vägen genom det svenska immigrations- och integrationssystemet, och det är verkligen synd eftersom det lätt blir passiviserande att det tar så mycket tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden. När man kommer på arbetsintervju, vill cheferna veta vilka kompetenser som man har. Om man är ekonom som har gått på universitet i Sverige, känner chefen till vad utbildningen innebär, han kan lätt tolka betygen och vet vad kursen som man har läst innebär. Numera är myndigheterna bättre på att översatta och bedöma de betyg som akademiker har med sig från sina länder. Men i vissa fall är det ändå svårt och kan ta tid. Vi önskar ofta att den vi anställer ska ha ett eget driv, vilja satsa på sitt jobb och tillföra företaget någont. Men vi måste också förstå att denna process inte kan vara ensidig. Det är toppen om man behåller sitt driv tills man får ett riktigt jobb, men om man får vänta flera år innan man får komma ut på arbetsmarknaden tror jag tyvärr att det är många är de som har hunnit förlorat sin Vilka branscher behöver särskilt utländska kompetenser? - Jag tror absolut att reklam- och mediebranschen kan vara en sådan bransch, eller på företagens kommunikations/marknadsföringsavdelningar. Man producerar varor eller tjänster, men man måste sälja dem också. Vi brukar säga att Sverige är ett exportberoende land, så vi behöver ett bra samarbete med andra länder. Vem kan veta exakt hur marknaden och marknadsföring fungerar i vissa länder? De som har bott där ganska längre, som själv har med sig denna kultur, borde ju vara perfekta för ett sådant jobb. Ett bra sätt att undvika kulturkrockar. - Under tiden kommer fler och fler produkter och marknader, utvecklingen sker i ett internationellt perspektiv. Med utländska kompetenser kan vi se på industrin med nya ögon, hitta möjligheter som vi inte ser idag. Vilket sätt fungerar bäst om man söker jobb i näringslivet? - Det vanliga sättet för företag att rekrytera nya medarbetare är genom informella kontakter och nätverk. Att någon redan anställd på företaget eller någon som man känner och har förtroende för rekommenderar en person med rätt kvalifikationer. Men att lära känna personer som finns i dessa nätverk är svårt när man inte befunnit sig i landet så länge. - Andra vägar företag ofta använder sig av för att hitta nya kompetens till företagen är spontanansökningar (att man skickar in en ansökan till företaget utan att de har någon tjänst utannonserad), via arbetsförmedlingen och via bemannings- och rekryteringsföretag. - Och rekryterings- och bemanningsföretagen kan man ju se som ett slags nätverk. De har som mål att matcha individers kompetenser med företags behov, att hitta rätt plats till rätt person, att marknadsföra individer till företag, att lyfta fram deras positiva sidor. Och om vi ser tio år tillbaka, ser vi att bemannings- och rekryteringsföretag har gjort mycket för att integrera de personer som har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. - Men tiden står inte still och det kommer nya former och vägar för hur företag rekryterar personal. Ett av dem kan vara projekt som Korta vägen, där arbetssökande nyanlända akademiker kämpar för att öka sina chanser att få jobb. Vi måste bara göra företagen uppmärksamma på att projekt som detta finns. KV Svenskt Näringsliv: Vi baserar vår opinionsbildning för ett bättre svenskt företagsklimat på en dialog med våra medlemsföretag, med näringslivet. Att veta vad som fungerar bra och mindre bra, vad vi ska försöka påverka till det bättre är grunden i vårt arbete. Våra 49 medlemsorganisationer arbetar med sina branschspecifika frågor och personalstödjande funktioner. Vi jobbar bland annat med frågor som rör arbetsmarknad, EU, företagsklimat, löner, miljö, skatter, infrastruktur, utbildning och forskning, men även mycket annat som också är viktigt för näringslivet. Som regionalt kontor försöker vi jobba med regionala tankar inom ett nationellt perspektiv. Vi möter lokala politiker i Jönköpings län, men även länets riksdagsledamöter, för att ge en bild av de svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns i dagens näringsliv. KV

8 8 KORTA VÄGEN Kristina Babamyan Armenien, Jurist Carolina Kentson, Lärare i svenska på HLK Tips för effektiv språkutveckling: 1. Ta alla chanser till interaktion och kommunikation - lyssna, prata, skriv, fundera kring språket. Våga ta för dig i språket, våga utsätta dig för språket så mycket som möjligt! En ny chans Varje person har vissa perioder av speciella prestationer under hans eller hennes liv. Jag hade också den typen av uppsving i mitt liv under 2014, när jag i september fick den unika chansen att komma och studera i detta underbara projekt. Under den första tidsperioden hade jag intrycket att sex månaders studier skulle vara en mycket lång tid. Men jag hade fel. Lektionerna var så intressanta och fullmatade, att jag inte kunde förstå hur snabbt tiden gick. Det är mycket svårt nu att ordna alla mina tankar, alla mina känslor och allt i en text. Korta vägen var en ny fas, en ny period för mina yrkesmässiga prestationer och karriär. Projektet var en ny chans, en ny möjlighet för mig att studera det svenska språket, att få nya kunskaper från de bästa specialisterna, att kommunicera med infödda talare, för att genomföra olika intressanta aktiviteter, dela personliga tankar, idéer, för att ibland göra misstag och att lära av mina personliga misstag. Jag fick tillfälle att bekanta mig med den svenska kulturen, litteratur, historia och traditioner. Det är av största vikt att nämna det faktum att Korta vägen gav mig en ny internationell miljö, där jag fick nya vänner. Jag vill tacka alla mina lärare, vänner och personalen på projektet för dessa stora och oförglömliga dagar och erfarenheter. KV 2. Lägg in språket i din egen själ. Låt inte språket bli mekaniskt inlärt. Språk är också interaktion och kommunikation med dig själv, tänk på det nya språket, prata och resonera med dig själv på det nya språket 3. Producera mycket själv. Tänk att språk är kommunikation med andra. Du ska berätta något för någon annan. Det är när man själv producerar som utveckling sker. 4. Läs, läs, läs. Läs skönlitteratur. Det är fantastiskt, en seger att kunna läsa en riktig bok på det nya språket även om boken är kort! Vi vill gärna höra dina åsikter! Kontakta oss via e-post: kortavagen.tidningen@gmail.com Praktikplats är ett viktigt steg på jobbstegen Julia Keleh Syrien, Ekonom För två år sedan flyttade jag till Sverige på grund av kriget i Syrien. Därefter började ett nytt liv, ett annat liv än det jag levde i mitt hemland. Jag hade utbildat mig som ekonom vid Aleppo universitet på avdelningen för datoroch informationssystem. Därefter arbetade jag med min man inom handel, import och export av varor mellan Syrien och andra länder, dessutom var jag ansvarig för den finansiella och administrativa avdelningen i företaget. De första sex månaderna i Sverige var en jättejobbig tid. Först vill jag tacka den svenska regeringen och folket för deras gästfrihet och mottagande. Så länge jag minns från barndomen har jag haft ambitionen att vara en framgångsrik person och ambition är det som tjänar förmågan att utöva större ansträngning för att uppnå det man vill. Inget önskat mål utan motivation, och det finns motivation bakom ambition. Det finns saker i livet som vi inte förväntar oss, som kriget i mitt hemland Syrien. Detta smutsiga krig som tvingade mig att lämna mina drömmar i mitt hemland och livet Sedan började jag studera SFI och det var mitt första steg i det svenska språket. Efteråt hörde jag om ett program för akademiker från utlandet och som heter Korta vägen. Sex månader av träning och utveckling inom svenska språket och att lära sig om svenska samhället på djupet för att lättare komma in på arbetsmarknaden och hitta ett jobb eller praktik. Arbetet är grunden för livet som vi lever, det betraktas som den viktigaste källan till försörjning för varje människa på jorden. Ur detta perspektiv sätter arbetet standarden för varje levande människa, kulturellt och socialt, och bestämmer nivån för livet. Vikten av arbetet och dess nödvändighet ger stolthet och värdighet och är människans skyddande sköld. Det är inte så lätt att börja ett helt nytt liv och arbeta i ett nytt land, på grund av språket samt en annorlunda arbetskultur mellan Sverige och mitt land. Ambitionen är hemligheten bakom framgången Rezan Jor Jino Syrien, Ekonom som entreprenör som jag hade byggt upp. Jag fick fly från kriget och komma till ett nytt land som jag inte visste någonting om, och en osäker framtid. Jag är utbildad inom företagsekonomi och informationssystem med specialisering inom affärsinformatik. Jag har startat och drivit mina egna företag i tio år med olika inriktningar, exempelvis inom import och export med varor mellan Syrien och andra länder i världen, valutaföretag och växling av utländsk valuta. Jag hade en fabrik som tillverkade kläder som sedan importerades utomlands. Det jag har åstadkommit i mitt entreprenörskap, all den utveckling och allt arbete man har lagt ner för bygga upp något från grunden, är jag stolt över. Även om jag har fått lämna det, så har jag uppnått en dröm som jag haft sedan min barndom. Man förlorar en del av sitt liv när man måste fly från det som man mådde bra av, det kommer att bli svårt att leva som tidigare, men det handlar om göra Genom Korta vägen och min lust att jobba, skaffade jag min första praktikplats på REVIDECO, ett företag som de jobbar inom revision, redovisning och rådgivning. Jag tycker att praktikplats är ett viktigt steg på jobbstegen, trots att man inte får någon lön. Istället skaffar man mycket erfarenhet och dessutom bra kunskap om arbetsmarknaden. På min praktikplats jobbar jag med två personer, John Jaresund och Viktoria Alstermark, som jobbar med bokföring och revision och båda försöker att lära mig allt om jobbet. Jag är nöjd och trivs med min praktikplats hos mina arbetskamrater. I framtiden hoppas jag att få ett jobb inom min bransch som ekonom. Till sist vill jag tacka gruppen på Korta vägen, början med Arbetsförmedlingen i Sävsjö, Jönkoping, underbara lärare på HLK, jobbcoacher på Folkuniversitetet samt Erik Lagerqvist i REVIDECO. KV nya uppoffringar i det nya landet och i livet. Livet går vidare, men visst måste man klara hinder och en tuff utmaning nu när man är i Sverige. Men styrka och motivation att blicka framåt, att se nya möjligheter, driver mig framåt. Jag hoppas att jag med min erfarenhet och kunskap kan bidra med något till Sverige i framtiden. Jag har nu varit i Sverige i två år och fått möjligheten få gå på Korta vägen i 26 veckor. Jag har fått lära känna olika människor och jag har trivts jättebra i gruppen samt med lärarna, både på Högskolan och Folkuniversitetet. Jag har kommit mycket längre i utvecklingen i svenska språket, och fått kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Jag hade en underbar tid och jag önskar alla som har gått med mig på Korta vägen stor lycka i livet. Jag hoppas att alla drömmar och mål uppnås inom en snar framtid. Ha bara tålamod för det är nyckeln till framgång.kv

9 Våren 2015 No. 02 RESAN TILL STOCKHOLM. Vi gjorde den tillsammans! I februari åkte deltagarna på Korta Vägen 5 på en gemensam studieresa till Stockholm. Det blev en minnesvärd resa. Gayane Gaboyan Den här resan samlade nästan alla klasskamrater för att umgås på bästa sätt. När vi kom till Stockholm, sken solen och det gjorde att vi kände oss piggare. Det var en fin dag som alla behöver ha. Under två dagar har vi hunnit besöka intressanta platser och träffa personer som berättade mycket om dessa platser. Vi har varit i riksdagen, på Dramaten, vi åt middag tillsammans och tittade på musikalen Chicago. Det var en fantastisk och Rezan Jor Jino Inledningsvis vill jag tacka Korta vägen för utflykten till Stockholm. Vi hade en jättebra tid i Stockholm med våra klasskamrater och lärarna. På tåget åt jag frukost tillsammans med mina klasskamrater och dessutom med de passagerare som satt bredvid oss. Vi lämnade väskor och vilade en stund på Comfort-hotellet, som verkade skönt och bekvämt. Sedan gick vi till Riksdagen, där vi träffade en man som heter Andreas Karlsson, representant från Kristdemokraterna. Han visade hur riksdagen fungerar i Sverige. Vi tillbringade nästan två tim- mar där och kände oss trötta. Då gick vi till en italiensk restaurang som ligger nära riksdagen. Platsen var jättevacker och trevlig i motsats till maten som jag inte tyckte om. På kvällen besökte vi Kulturhuset som ligger i Stadsteatern i Stockholm. Musikalen Chicago som vi såg var fantastisk, eftersom de flesta var kända skådespelare. Dessutom var det mycket folk där på kvällen. Å andra sidan ville jag se på den viktiga matchen i Champions League mellan Barcelona och Manchester City, men tyvärr började Chicago och matchen på samma tid. I alla fall vann mitt favoritlag, dessutom njöt jag av Chicago. spännande musikal på svenska som jag såg. Jag lovade mig själv att besöka den en gång till. För mig var det ett stort uttryck som jag ska komma ihåg hela livet. Nästa dag efter frukost tog vi en guidad tur med bussen som åkte runt staden. Turen tog en och en halv timme. Det var spännande för att vi såg hela Stockholm. Efter det var vi i Globen. Vi åkte upp på Globens topp och njöt av den vackra utsikten. Sedan tog vi en trevlig promenad igenom Gamla Stan och besökte Tyska kyrkan. Nuha Hanna I februari samlades vi på tåget, målet var att resa till Stockholm som vi väntat på och planerat redan från våra första dagar på Korta vägen. Resan tog tre timmar innan vi nådde Stockholm. Först gick vi till hotellet och lämnade bagaget där. Efter gick vi tillsammans i staden för att besöka Riksdagen. Där träffade vi en trevlig ung man som heter Andreas Karlsson från Kristdemokraterna. Han berättade för oss om politiker, deras jobb och hur valsystemet fungerar i Sverige. Vi gick runt genom hela Riksdagen och tittade på nästan alla platser. När vi var klara, tackade vi honom för hjälpen och tog ett foto med honom. Efter lunch samlades vi och gick till Kungliga Dramatiska Teatern. Vi tittade på olika platser och på många olika kläder och skor som skådespelarna använder när de spelar sina roller i pjäserna. På kvällen gick vi till Kulturhuset för att titta på musikalen Chicago. Under bussturen nästa dag såg vi Stockholms historiska platser. Stockholm har ett fantastiskt kulturliv. Vi tittade på olika vackra, gamla och moderna byggnader och platser, lyssnande på guidesbeskrivning. De två dagarna i Stockholm gick snabbt som en vacker dröm. Jag kommer inte glömma de två härliga dagarna. Men jag alltid brukar säga: borta är bra, hemma är bäst. Så det var underbart att vara hemma igen efter en så rolig tid. Thuy Lan Bui Munira Pak Från början visste vi att Stockholmsresan skulle bli rolig och intressant, eftersom vi åkte med bra lärare. Centrum i staden var väldigt bekvämt för en promenad. Vi gick till Riksdagen och fick höra massor av intressanta saker. Dessutom tittade vi runt i den Fadi Darmo Resan till Sveriges huvudstad är ett av de roliga minnen som vi kommer komma ihåg för evigt. Sedan vi började på Korta vägen, hade vi hört om en rolig resa till Riksdagen och många aktiviteter under två dagar. Datumet var bestämt av lärarna och det var den 23 till 24 februari. På den första dagen vaknade jag tidigare än vanligt för att vara på stationen innan kl. 6. På Jönköpings centralstation träffade jag några klasskamrater. De andra på tåget kom från andra här jättefina byggnaden som byggdes på 1800-talet. Några av oss i gruppen ville gärna se Globen, som vi bara sett på TV. Det gjorde vi nästa dag. Högst upp på Globen var det ett fantastiskt panorama, som jag sent ska glömma! Det var synd att inte alla skolkamrater kunde vara med på den trevliga resan! städer. Det tog ungefär tre timmar och en kvart och under restiden åt vi pajer som var hemlagade av mina kompisar. Vi delade pajerna med de andra resande i vår vagn. Kanske såg det ovanligt ut för svenskarna, men tvärtom för oss. På kvällen samlades vi för att gå till en musikal, Chicago. Den handlade om relationen mellan människor, pengar, svek och kärleken. Fastän jag inte förstod allt, var musikalen jätterolig. Tiden gick snabbt på grund av mycket intressant information. Soliga dagar och en spännande resa det var precis det som jag behövde efter en jobbig månad. Innan Korta vägen slutade för oss, åkte vi till Stockholm i två dagar. Där besökte vi många platser, bl. a. Riksdagen. Vi fick veta att Riksdagen har mer än 300 möten varje år. Det var spännande för att vi kunde prova att sitta på stolarna som riksdagsmännen använder. Då förstod vi mer om Riksdagen. Även om jag har läst böcker om det svenska samhället i skolan, kunde jag inte förstå allt om jag inte hade varit i Stockholm. Det var spännande att jag fick se många platser tillsammans med mina klasskamrater. Vi pratade mycket och tog många kort tillsammans. Vi gick också till Dramaten. Mannen som jobbar där visade oss hela byggnaden, sex våningar. Jag kommer ihåg en stort förråd med kläder som skådespelarna använde förr och använder nu, även drottningens och kungens kläder. Vi såg många fina tavlor som har målats för många år sedan. Jag tyckte mycket om Dramatens byggnad, även om den var gammal. Resan var en rolig upplevelse och jag vill tacka lärarna från projektet Korta vägen för det.

10 1 0 KORTA VÄGEN Jönköpings läns museum: Vi vill träffa dem som kan andra kulturer Dour Mirdavodi Pourzadeh, deltagare i Korta vägen 5, har praktiserat på Jönköpings läns museum från januari till april Mot slutet gjorde hon en presentation för hela museets personal och berättade om Nouruz, de iransktalande folkens nyårsdag som i år inföll den 20 mars. Nouruz firas av perser, afghaner, balucher, pashtuner, tadzjiker, zazaer och azerer för att välkomna våren och solens återkomst. Under presentationen förklarade Dour varifrån denna tradition kommer, om hur man firar den tillsammans med sina familjer, släktingar och vänner, om vilken mat som tillagas och varför måste man stiga upp tidigt på morgonen den trettonde festdagen. - Alla de som jobbar på museet behöver ha breda kunskaper av världen, och det bästa sättet att skaffa dem är genom att träffa folk från olika kulturer. Därför såg vi det som en möjlighet att ta in ny kompetens och erfarenhet med en praktikant som har en utländsk bakgrund, säger Marie Källvant, HR-chef på Jönköpings läns museum. Dour var den första deltagare från Korta vägen som gjorde praktik på Jönköpings läns museum. Hon har kommit från Iran, där hon utbildade sig som arkeolog och jobbade på Teherans nationalmuseum. Nu kunde hon använda sina kompetenser i ett nytt land och en ovan arbetsmiljö. Under praktiken hjälpte hon till att flytta osteologiska material, nämligen mänskliga ben som man har grävt upp och bevarat på museet. - Det här jobbet kräver mycket noggrannhet och uppmärksamhet, berättar Åza Fjällborg, tekniker på länsmuseet, som har varit Dours handledare under praktiken. - Benen bör flyttas försiktigt och lådor måste märkas varifrån de kommer - i museivärlden används gamla begrepp som socknar (ungefär kyrkoförsamlingar) och härader (rättsliga geografiska områden). Man behöver ha speciella arkeologiska kunskaper för att göra det, och det kändes tryggt att lämna de här materialen i Dours händer, eftersom hon vet hur känsliga de är och kan ta hand om dem. Marie Källvant och Åza Fjällborg Hur hittade ni den här uppgiften till henne? - När Dour kom till praktiken, försökte vi hitta en riktig uppgift som var bra att göra. Vi har precis köpt in nya lådor som vi tänkte använda, men vi hade inte hunnit med och vi tänkte att det skulle vara en bra uppgift för vår nya praktikant. Vi hade förklarat för henne hur man gör det och förstod att hon kunde klara det. Kanske att hennes uppgifter här var enklare än jobbet som hon gjorde i Iran, men vi måste börja med något i alla fall. Hur var Dour som praktikant? - Hon var nyfiken och väldigt intresserad, hon ställde hela tiden allmänna frågor eller specifika yrkesfrågor. Hon fick lära känna olika typer av artefakter som finns i norra Europa men inte Mellanöstern, och samtidigt har hon lärt sig många nya ord som hon inte kunde på svenska eller på persiska tidigare. De orden är det inte säkert att alla kan även om man har bott i Sverige under en lång tid. Dour hade alltid block och penna med sig för att skriva ned ny information. Vad behöver Dour eller någon annan utländsk arkeolog som vill jobba på museum i Sverige komplettera? - Man behöver förbereda sig på mycket fysiskt arbete som man gör tillsammans med teoretiska uppgifter. Till exempel är man som arkeolog ofta ute och gräver. De jobbar mycket fysiskt och är samtidigt tvungen att sitta en viss tid vid skrivbordet och skriva sina rapporter. Därför behöver man förutom arkeologiska kunskaper och bra fysisk form ha ganska hög nivå i svenska språket som är jätteviktig om man befinner sig på en arbetsplats. Men å andra sidan har vi inte så många arkeologer som kan andra språk, förutom svenska och engelska, och vi skulle behöva personal som kan ovanliga språk. För Dour var det kanske ganska svårt att använda svenska på heltid under praktikdagarna, men hon klarade det. Och när hon gjorde sin presentation om Nouruz, kände hon stor glädje, för att hon vågade stå och prata så mycket om sin kultur och sina traditioner. - Vi känner alltid behov att bredda oss på kompetenser och träffa olika drivna människor. För att komma på praktik och känna hur det är på arbetsplatsen, krävs det inte någon speciell utbildning. Det räcker med att man är intresserad av Sveriges och världens historia, vill träna språket och lära känna hur jobbet fungerar på museer i Sverige, lägger Marie Källvant till. KV Marie Källvant, enhetschef för administration och service/hr: Länsmuseet ligger i centrala Jönköping och har jättefina utställningslokaler. Varje dag sker många olika projekt för barn, ungdomar, studenter och pensionärer här. Att besöka länsmuseet är ett bra sätt att lära sig om svensk historia, kultur och språk. KV Dour Mirdavodi Pourzadeh, Iran, Arkeolog Min praktik Mitt namn är Dour Mirdavodi Pourzadeh och jag föddes i en välutbildad och konstintresserad familj i Iran och växte upp i Teheran som är Irans huvudstad. Jag har magisterexamen i arkeologi från Teherans universitet och jobbade nästan fyra år som arkeolog på Irans nationalmuseum och Irans kulturorganisation. Jag kontrollerade kulturföremålen med dokument och arkiv. Dessutom arbetade jag med invigningen av Teherans islamiska museum. Jag forskade om Irans historiska föremål i fem av landets län. Min specialitet är den historiska perioden i Iran innan islam. Efter det fick jag problem och blev jag tvungen att jobba på en annan plats och det var Irans universitetsjukhus. Jag arbetade där i elva år som administratör. Trots att det var en bra plats, eftersom jag samarbetade direkt med chefen, var mitt hjärta hela tiden med min utbildning och stora intresse för arkeologi. På sjukhuset samordnade jag utbildningen av läkarstuderande, specialistläkare och administrativt stöd till överläkarna. Jag jobbade tills 2006, sedan kom jag till Sverige på grund av att jag gifte mig. Här i Sverige studerade jag SFI, grund-vux, svenska som andraspråk A och B började jag studera på Korta Vägen 5. Korta Vägen är en bra kurs för invandrarutbildning. Jag tror att man kan lära sig svenska snabbare och på ett bra sätt på denna kurs. Med hjälp av Korta Vägen fick jag praktik på Jönköpings länsmuseum. Jag är jättetacksam till mina lärare som hjälpte mig att få en praktikplats som jag tycker mycket om och som är hemma för mig. Dessutom är jag tacksam till Sergei Muchin och Marie Källvant som gav mig chansen att praktisera. På museet träffade jag den trevliga personalen med arkeologer, konservatorer, tekniker, fotografer och min snälla och trevliga handledare som heter Åza Fjällborg. Mina uppgifter är mindre, men jag hoppas att jag kan få fler uppgifter i framtiden. Mina förhoppningar för framtiden är kulturell kommunikation mellan Iran och Sverige. Jag kan vara som en bro för goda kontakter mellan de två länderna. Jag skulle gärna presentera Irans kultur, historia och tradition med en föreläsning, till exempel om Nouruz som är en högtid i Iran, eller en utställning om en av Irans antikvierade områden. Till sist hoppas jag att jag kan jobba som arkeolog vid Jönköpings länsmuseum i framtiden och att jag blir fast anställd på museet. KV

11 Våren 2015 No. 02 Åsa Lauenstein, Forskningsingenjör på Swerea SWECAST Swerea SWECAST är ett forskningsinstitut som har direkt koppling till Sveriges gjuteriindustri. Vi arbetar med olika typer av metaller och just vår avdelning arbetar med gjutstål. Det arbete som vi gör kan ske på väldigt olika sätt: det kan vara uppdrag för industrin, ett forskningsprojekt eller ett projekt som vi själva driver av ren nyfikenhet. Men gemensamt är de gjutna material som vi vill undersöka för att få veta vad materialen har för egenskaper, inifrån och ut. Och det är till detta arbete som vi har plockat in Olga Letavina som praktikant. Olga tog kontakt med oss redan innan hon började delta i projektet Korta vägen, och vi ansåg att hon hade precis den kompetens som passade för vår verksamhet. Vi hade inga lediga tjänster att erbjuda henne, men däremot diskuterade vi olika möjligheter för praktik hos oss. Och när möjligheten dök upp för Olga att delta i Korta vägen, blev hela processen väldigt enkel. Vi erbjöds ett färdigt program, där det stod ordentligt hur praktiken skulle se ut. Då blev steget till ett besked för oss väldigt litet och för oss var det orsaken till att vi kunde säga ja utan att behöva tänka på finansiering och tidssatsning. Jag tycker att det är mycket enklare använda helt förberedda koncept som Korta vägen, både för arbetsgivarna och de akademiker som söker sysselsättning här i Sverige. - När Olga kom in i bilden, upptäckte vi att hon hade precis den kompetens för att driva fram ett projekt, som tidigare har hamnat mellan stolarna på grund av finansiering och lågprioritering. Hon fyllde den platsen och vi kunde använda vår färdiga idé och påbörja jobbet. Hon Åsa Lauenstein: Vi måste hänga med i den tekniska utvecklingen! har varit på arbetsplatsen två dagar i veckan och har jobbar med materialen, och under resten av tiden lärde hon sig svenska som också är jätteviktigt att ha med sig på arbetsplatsen. - Både vi och Olga var nyfikna på att samarbeta med varandra. Hon har en väldigt gedigen grundutbildning från 80-talet i Ryssland, hon arbetade ungefär tio år inom detta område, men det var för ganska längre sedan. Olga sa att utrustningen som hon hade arbetat med tidigare skiljer sig väldigt mycket från den som vi använder i Sverige idag. Inom den tekniska världen går tiden väldigt fort, företagarna rustar sig oavbrutet med moderna metoder och maskiner. Men den kompetens som Olga hade med materialen och grundläggande saker, den räckte till. - För oss är det inga konstigheter att jobba i en internationell miljö, för att vi har ett visst antal anställda som har kommit från utlandet. Vi är vana att arbeta på engelska också och ibland känner man att det går fortare och enklare att kommunicera så. Det var en utmaning från början att komma ihåg att vi skulle prata svenska med Olga på arbetsplatsen. Som hennes handledare tycker jag att det svenska språket är en väldigt viktig del av praktiken, och vi försökte göra allt för att hon skulle vara del i en riktig svensk arbetsmiljö. - Förutom språket är det viktigt att man även lär sig om koderna som gäller på jobbet, t ex fika, som är en stor del av hela arbetsprocessen. Även de som är mest resultatinriktade är tvungna att ta sig bort från mikroskopen och sätta sig vid fikabordet två gånger om dagen. Vi har också tränat mycket på att småprata, många utländska och särskilt Olga är inte vana vid det. På vårt företag går man ofta ut och bygger sitt nätverk i korridoren, man pratar och diskuterar de arbetsuppgifter som man fått från chefen tillsammans med sina kollegor. Här krävs en väldigt hög kompetens, var och en har sina egna kunskaper och ingen kan veta allt. Om man inte utbyter information med sina medarbetare, bjuder på sig själv och får hjälp, då klarar man inte jobbet. - Vi är väldigt nöjda med det arbete som Olga har gjort hos oss och vill att hon ska fortsätta sin praktik. Vi har lärt känna henne väldigt väl, vi vet vad hon kan och hur hon är Åsa Lauenstein och Olga Letavina på praktikplats Åsa Lauenstein på Swerea SWECAST Olga Letavina, Ryssland. Gjuteriingenjör Vägen till mitt mål! Att flytta till ett annat land innebär många svårigheter och utmaningar. Hur ska man göra för att känna sig delaktig och fullvärdig i detta nya liv? Vilken väg ska man välja? Jag kom till Sverige för två år sedan. Sedan dess har jag avslutat studier på SFI och yrkessvenska för invandrare, läst svenska som andraspråk på grundläggande nivå på distans. Jag har två universitetsutbildningar från Ryssland, en som motsvarar civilingenjörsutbildning inom metallurgi och en som motsvarar en magisterexamen i ekonomi. Jag har arbetslivserfarenhet inom båda områdena. Men för att kunna komma ut i arbetslivet i Sverige krävs god kunskap i svenska språket. Jag fick ett tips om att man sökte folk till Swerea Swercast som är en forskningsinstitution för svensk gjuterinäring. Jag skickade in en intresseanmälan och hade tur som fick chansen att göra praktik hos dem. Det blev inte så lätt trots att jag kan och förstår vad de sysslar med, men svårigheten att förstå svenska facktermer gör det lite komplicerat och det gjorde mig lite rädd och osäker. som person. Det som krävs för att arbeta med forskning på SWEA- CAST är en ganska lång utbildning inom materialområdet (t ex som materialingenjör, gjuteriingenjör) och det är svårt för oss att hitta rätt person med rätt utbildning. Vi söker hela tiden människor med erfarenhet från gjuteribranschen och välkomnar både forskare och erfarna ingenjörer. Om vi kunde få ett tillskott av akademiker från andra länder, skulle det vara värdefullt. Jag tror att gjuteribranschen som idag, tyvärr, fortfarande är väldigt nationell, skulle vinna mycket på det. KV Hur ska jag komma till rätta med dessa problem? Jag hade via några bekanta som också invandrat till Sverige hört talas om programmet Korta vägen där man försöker ge invandrare med akademisk utbildning hjälp att utveckla sina kunskaper inom svenskt näringsliv. Jag fick möjlighet att studera på HLK och samtidigt praktisera några dagar i veckan på Swerea Swecast. Då det blev praktik och inte allvar på en gång kändes allt mycket bättre och jag lärde mig inte bara mer svenska utan också en del yrkestermer på svenska. Jag lärde mig också en hel del om hur det fungerar inom svenskt näringsliv, avseende koder och hur det fungerar. Jag fick också en del extra utbildning på Tekniska högskolan som hjälpte mig att utnyttja mina kunskaper på svenska. Jag har trivts mycket bra på min praktik och har också fått förtroende att utföra uppgifter på egen hand, vilket gett mig ett starkare självförtroende. Jag har känt ett gott stöd från min handledare och att hon har haft förtroende för mig och gett mig ansvar för dessa uppgifter. Att jobba inom forskningen var intressant och något nytt för mig, men jag vet att med mina kunskaper och ett större ordförråd av svenska yrkesspecifika termer kommer jag att kunna göra goda arbetsinsatser inom mitt yrkesområde. Studierna på Korta vägen kombinerat med praktiken har varit bra och nu känner jag mig mer som en fullvärdig medborgare som ser fram mot ett arbete i Sverige och är på god väg mot mitt mål. KV

12 1 2 KORTA VÄGEN En stor del av de akademiker som kommer till Sverige idag har utbildat sig till läkare och jobbat ett visst antal år i sina hemländer. Om man har fått sin utbildning i något EU-land, får man sin legitimation direkt och kan sedan söka jobb. De som kommer från icke-eu-länder har en längre resa framför sig och den inleds med att skicka alla behövliga papper till Socialstyrelsen. Sedan måste man vänta på besked och klara olika prov (t ex språkprovet och kunskapsprovet), beroende på beskeden. Språkprovet innebär att man ska ha C1-nivå enligt Swedex-systemet. Språkvetare anser att man inte kan nå denna nivå om man inte har bott i Sverige under ganska lång tid och gått en speciell språkutbildning. Idag erbjuder Folkuniversitetet i Jönköping språkkurser för de utländska läkare som redan jobbar inom den svenska vården. De som bara försöker att skaffa svensk legitimation får utbilda sig på Komvux eller gå extra språkkurser som erbjuds av olika skolor samt Folkuniversitetet. Tandläkare Mazen Mustafa, som kom för två år sedan från Syrien och har utbildat sig i Ryssland, har sin åsikt på situationen: - Läkare kan inte fungera utan jobb, för medicinska kunskaper man måste hålla levande hela tiden och använda dem på arbetsplatsen med sina patienter. Ingen av oss vill förlora kunskaper, men det gör vi när vi sitter hemma. Första steget till jobbet är språket, utan godkänd C1- nivå eller motsvarande SSA-3 (svenska som andra språk -3) tar Socialstyrelsen inte fram alla våra papper. I Sverige idag finns det inte i svenskkurser, som vi läkarna från icke-eu-länder - kan ta för att lära oss svenska på kort tid och på hög nivå. Sådana kurser skulle kunna hjälpa samhället att fylla den läkarbrist, som alla ofta pratar om. Helena Karlsson: Patientmötet står på första plats Helena Karlsson, HR-konsult på Vårdcentralerna Bra liv i region Jönköpings län: Idag har Bra liv 31 vårdcentraler i Region Jönköpings län, vi finns i 12 av länets 13 kommuner och det är första instansen man går till om man känner hälsoproblem. - Vi är landstingsdrivna och 76 % invånarna är på listade på våra vårdcentraler. Här tar vi hand om patienterna innan de får remiss till specialistläkare, så det är specialister i allmänläkare som jobbar på vårdcentralerna. Vi har även utbildningsläkare som ska bli specialister inom allmänmedicin eller byta specialisation. - Ungefär 30 % av dem har kommit till Sverige både från EU- och icke-eu-länder. Vi jobbar för att ha patienten i fokus, att kunna erbjuda bra omsorg och kompetens från våra anställda, oavsett vilken bakgrund de har som läkare. - Vi är väldigt noga med att de som har kommit från andra länder ska ha likvärdig kompetens som en svensk doktor har. På personalavdelningen träffar vi sökande läkare med olika kunskaper, beroende på vilken utbildning man har, vilket land man kommer ifrån och vilket system som används i landet för att man ska läsa till specialistläkare. Därför kräver vi förutom papper alltid en provtjänstgöring. - För oss är det väldigt viktigt med språket, läkarna måste kunna kommunicera med patienter utan påtagliga brister. Region Jönköpings län samarbetar med Folkuniversitetet när gäller språkutbildning för våra anställda. Vi kombinera språkutbildning med seminarier, där de nyanlända läkarna får information om det svenska vårdsystemet. - Utbildningen är väldigt fokuserat på patientmötet, t ex tränar vi mycket på: hur säger jag när jag ska förklara och varför ska jag säga så? Hur ska jag inte säga? Hur kan jag förklara för patienten? Hur gör jag om jag inte förstår så bra? Och med mera, med mera. Allt detta gör vi för att patienterna alltid ska känna hänsyn och omsorg från oss. - Idag är det ganska tufft med jobb, fram för allt för läkare med utländsk utbildning för att få svensk legitimation om man kommer ifrån ett icke EU-land. - De läkare som kommer till Sverige oavsett om de jobbar eller inte, måste från början träna språket så mycket som de kan. Man måste vara beredd att det tar tid och inte tappa tålamodet. Ibland kan det vara jättesvårt i början, men efter en viss tid kommer språket. Jag brukar säga: den dag när du förstår vad alla säger på fikat, när du förstår alla skämt omkring dig, då kan du säga att du verkligen behärskar språket tillräckligt. När man har arbetat ett tag, är det bra om man får ännu en påbyggnad av språkundervisning, eftersom det alltid finns en gräns i självspråkutbildning, och för att komma upp en nivå måste man bygga på. - Det spelar förstås stor roll vilket grundspråk man har. Kan du engelska bra, då lär du dig svenska lättare och ännu lättare om du kan tyska. Oavsett modersmål måste ni som arbetssökande komma ihåg att vi, arbetsgivarna inom vården, ofta prioriterar dem som kan både svenska och engelska på ganska hög nivå. - Vi är väldigt intresserade av att skaffa kontakter med allmänläkare som vill jobba hos oss. Om man är nyfiken och vill komma på intervju så kan man kontakta oss och skicka CV, t ex via vår hemsida: KV Jako Tammo, Syrien, Gynekolog Mitt namn är Jako Tammo, jag är 54 år gammal och assyrier från Syrien. Min fru är från Rumänien och vi har tre barn tillsammans. Jag har utbildat mig till specialist i obstetrik som gynekologläkare i Rumänien. Tillsammans med min fru startade jag en egen klinik i Syrien, där jag jobbade i ca 20 år med de flesta vanligt förekommande behandlingar man gör som obstetrikspecialist och gynekologläkare. Jag är en social person, vilket har varit en fördel i mitt jobb då jag har mycket kontakt med patienter. Jag trivs med att möta nya människor och har lätt för att prata och se till att patienten känner sig välkommen och bekväm när de kommer in till kliniken. Just nu studerar jag på Korta vägen. Jag vill lära mig svenska språket så fort så möjligt, lära mig om svenska koder och integrera mig i det nya svenska samhället, för att sedan hitta jobb inom vården. Jag har en gedigen erfarenhet av alla de uppgifter som förekommer i syfte att ge service inom vården. Jag har en god förståelse för både administrativa system och den medicinska terminologin. Då många av behandlingarna har rört människor med olika bakgrund har jag fått vana att arbeta med människor oberoende av bakgrund och kulturella skillnader. Som person är jag oftast glad och spontan. Jag tycker om att ha roligt på jobbet samtidigt som jag alltid tar ansvar för att jobbet blir bra och att patienterna alltid känner sig nöjda när de lämnar oss. Jag ser fram emot att komma igång och jobba i Sverige. Min känsla säger mig: Många länder i världen är bra att leva och jobba i, men Sverige är FANTASTISKT. KV Joelle Khabian, Förenade Arabemiraten, AT-läkare En underbar upplevelse På min första dag på praktiken träffade jag verksamhetschef Anette Sparf på Rosenhälsan i Huskvarna. Anette tog mig runt och visade mig hela vårdcentralen och introducerade mig till all personal. Jag blev överväldigad av deras varma välkomnande och alla var mycket hjälpsamma och vänliga. Stämningen på hela platsen var mycket trevlig, alla var så snälla och behandlade varandra med respekt. Under min praktik där fick jag delta som läkare, jag kunde sitta med patienter och prata med dem och sedan undersöka dem, på läkarexpeditionen diskuterade vi den aktuella utredningen och behandlingar. Den bästa delen av praktiken var att jag deltog en dag med varje person, t.ex. en dag var jag med en sjuksköterska på öppenvård, en annan dag var jag med en undersköterska och en dag var jag med en sjukgymnast, så detta gav mig en övergripande idé om hur hela vårdcentralen arbetade som en enhet. Jag lärde mig mycket från många skickliga distriktsläkare som hjälpte mig med mina läkarprover. Sammantaget var det en trevlig upplevelse och en som jag inte kommer att glömma. KV

13 Vilket är nästa steg för att gå vidare? Fråga Simon Stenered! Simon Stenered, Studievägledare på HLK När utländska akademiker vill söka jobb i Sverige måste de ha diplom och andra behörighetspapper översatta och dokumenterade på rätt sätt genom svenska myndigheter. Vilken myndighet behöver man skicka sina papper till? Hur lång tid tar det att få dem färdiga? Kan man söka jobb direkt eller behöver man komplettera något? Vilka kurser behöver man klara om man omskolar sig på en svensk högskola? Svaret på dessa frågor och mycket annan behjälplig information får deltagarna på Korta Vägen från Simon Stenered som är studievägledare på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. - För att våra träffar på Korta vägen ska bli mer effektiva, är det bra om man har sina papper bedömda och validerade innan man påbörjar kursen. Det är viktigt att man så fort som möjligt skickar sina papper till respektive myndighet, beroende på ens utbildning. Men när man kommer till ett nytt land är man ofta osäker på vilka steg som kan hjälpa för att anpassa sig till nya omständigheter. Under Korta vägens kurs har jag några gånger individuella samtal med deltagarna, då jag bedömer hur situationen ser ut och tillsammans funderar vi hur man kan göra läget bättre. Ibland man kan gå ut direkt i jobb, men ofta behöver man skaffa legitimation eller komplettera sin utbildning. Då får man information och vägledning kring detta, om vad som krävs för att söka utbildning på universitet i Sverige. Framför allt saknas svenska på en hög nivå, och om man kommer från ett land där man inte läser så mycket engelska, då behöver man komplettera det språket också. En viss del av Våren 2015 No. 02 den svenska språkutbildningen får man på KV, men det är ofta svårt att undvika att studera mer på andra språkkurser, t ex på vuxenutbildningen. Att validera alla papper tar ofta ganska lång tid. Vad kan man göra mer effektivt? - Framför allt måste man ta reda på så mycket som möjligt om det svenska samhället med sina koder, om hur svenskarna tänker och lever och om hur arbetsmarknaden fungerar. Precis det som man gör med sina kurskamrater på Korta vägen och mer individuellt arbete. Man måste hålla svenska språket levande hela tiden, prata språket som svenskarna använder och ju mer folk man träffar, desto bättre blir det. - Man måste också vara beredd på att ens utbildning, om den genomfördes i ett icke- EU-land, möjligtvis inte räcker i Sverige. Det beror på olika regelsystem i olika länder. Jag möter ofta deltagares chock, när de upptäcker att deras utbildning som de har lagt mycket tid på, behöver kompletteras upp till flera år. Det kan vara besvärligt att inse detta, men man får försöka att inte bli besviken, utan istället tänka hur situationen snabbt kan förbättras. Även om vägen till jobb ibland inte är så kort, så handlar kursen Korta vägen precis om det. Hur kan Högskolan för lärande och kommunikation hjälpa till? - Vår del innebär att använda medel och pengar för att öka akademikers chanser för att få ett arbete. Alla deltagare kommer i kontakt med lärarna på Högskolan, som kan hjälpa att kämpa för språket. Vi har också möjlighet att ordna en enskild kurs till en student om det skulle underlätta för att få ett arbete. Deltagare på Korta vägen behöver ibland inte ha de behörigheter som annars krävs på Högskolan. Vi lär oss också av våra misstag, men med varje kurs får lärare och samordnare mer erfarenhet och varje grupp får en mer intressant och effektiv utbildning. KV Goran Vukojevic, praktiksamordnare på FU: Var ärlig mot din arbetsgivare! Deltagarna på Korta vägen ser på kursen på olika sätt. Några tycker om språkutbildningen på Högskolan som hjälper att gå snabbt fram i svenska. Några känner att det är spännande att tillbringa tid med sina kurskamrater och skaffa bra vänner som kommer att vara nära även i framtiden. Men framför allt ger Korta vägen alla möjligheten att se långt in i framtiden, att sätta sina mål och att ta det första steget dit. Praktiken på en riktig arbetsplats kan vara ett bra stöd i detta, anser Goran Vukojevic, praktikssamordnare på Folkuniversitetet i Jönköping. Jag har jobbat som praktiksamordnare och jobbcoach på projektet Korta vägen sedan oktober Jag ser det som en utmaning att försöka hjälpa de utländska akademiker som nyligen har kommit till Sverige. Man ska inte dra för länge med sina kunskaper, de ska inte sitta hemma och rulla tummarna utan måste ut så fort som möjligt, för att visa vad de kan göra just nu och vad de behöver komplettera för att snabbare komma till deras första jobb i Sverige. Hur jobbar coacher med deltagare på Korta vägen? - Första steget är att hitta en utgångspunkt. Vi börjar med enskilda samtal, vi vill veta lite mer om varje deltagare. Vad är man utbildad för, hur mycket har man jobbat och vilka uppgifter har man haft? Vi går igenom de delar som deltagaren är duktig på, och försöker komma fram till vad de egentligen vill jobba med. Några är kanske osäkra och vill omskola sig eller prova annorlunda uppgifter som de aldrig har gjort innan. Efter det skriver man ner en målsättning, arbetar fram CV, tränar på arbetsintervjuer och samtidigt försöker vi att hitta en praktikplats till dem så fort som möjligt. Hur skaffar man den praktikplatsen? - Praktiken är väldigt individuell för varje deltagare på Korta vägen. Man kan säga att det är den mest individuella delen av hela utbildningen. Allt beror på vad man är utbildad för. Är man lärare, läkare eller civilingenjör, då är det ganska lätt att hitta praktikplats. För jurister till exempel är det nästan omöjligt. Men det finns ett stort antal yrken, som inte är så vanliga, och det kan finnas bara en deltagare med sådan inriktning i varje kurs. Då måste man hitta en praktikplats som passar precis för denna deltagare. Vi försöker använda alla medarbetares kontakter för att uppnå det. Här börjar det nätverket, som vi ofta pratar om, att fungera. Man ringer runt till olika företag, åker dit och knackar på dörren, berättar om syftet med projektet Korta vägen. De flesta företag som jag kontaktar är väldigt välkomnande, de vill hjälpa till med att ta in praktikanter och testa dem i arbetsmiljön. Men kanske finns många arbetsgivare som är omedvetna om att det på Korta vägen befinner sig utländska akademiker med olika inriktningar och egenskaper som kan ingå i arbetet och verkligen vara behjälpliga. Hur ofta får du nej från arbetsgivare? - Alla arbetsgivare utgår från sin tid och sina resurser. De företagare som jag besöker tackar oftare ja. De som inte har några möjligheter att ta in praktikanter idag, de stänger inte dörren. Då provar vi en gång till om några månader med andra deltagare. Ibland får man nej när deltagaren själv inte är beredd att gå ut, t ex inte kan anpassa sig kulturellt eller har stora språkbrister. Därför rekommenderar jag alla som är på Korta vägen att studera svenska så mycket som möjligt, för att få färre negativa svar under Korta vägen eller i framtiden, på riktiga arbetsintervjuer. Vad mer måste man tänka på när man träffar en potentiell arbetsgivare? - Det är mycket som både kan störa och stödja. Man ska inte visa på något sätt om man är blyg eller rädd, utan vara lugn och berätta för arbetsgivaren om sina fördelar och positiva sidor. Men innan man går på arbetsintervjun, får man själv bedöma sina egna möjligheter. Jag är säker på att man måste vara ärlig med chefen. Om man inte är en morgonpigg människa eller är ovan att jobba på nätterna, då bör man prata om det direkt. Det kan påverka så att man inte blir anställd. Men fel arbetsplats kan påverka ens liv på ett ännu mer negativt sätt. KV

14 1 4 KORTA VÄGEN jag som stödjande Då person deltar i programmet Korta Vägen möter jag en mycket engagerad och entusiastisk grupp människor som inte önskar något högre än att hitta ett arbete. Det är verkligen roligt att Lars Johansson, Folkuniversitetet: Mitt nya jobb i Sverige möta dessa deltagare och se hur ivriga de är att hitta just sitt uppdrag här i sitt nya hemland, ett uppdrag som stämmer med deras kompetenser och erfarenheter. Jag är också imponerad över hur snabbt deltagarna tillägnar sig en grundläggande kunskap i det svenska språket. De visar på stor motivation och god förmåga. Förutom den intensiva utbildning deltagarna får i svenska på högskolans kurser så börjar vi med att försöka förstå och orientera oss i det svenska samhället. Det är viktigt att kunna uttrycka sig i enlighet med den svenska kulturen för att göra sig förstådd och kunna visa på sin kunskap och sina färdigheter. Det är ju tyvärr så att den som inte till fullo behärskar ett nytt lands språk ofta blir betraktad som mindre kunnig även om personen är högt kvalificerad. Det är tröskeln tränar vi oss i att komma över. Vi lägger stor vikt vid att deltagarna ska hålla känslan för sin egen kunskap och erfarenhet högt och inte förlora sin självkänsla även om man ibland upplever att språket lägger hinder i vägen. Vi jobbar sedan individuellt med frågor av typen Vad vill jag egentligen vara i Sverige? eller Vad vill jag göra? och slutligen Varför? Varje deltagare skriver ner sina personliga mål. Därefter söker vi de vägar som kan leda fram till målet. Vi beskriver konkret de vägar som ska ge resultat. Att veta vart man ska är ju en grundförutsättning för att man ska kunna välja väg och lägga kraft på att ta sig fram på den vägen. Deltagarna beskriver sina personliga mål, gör sina handlingsplaner och börjar under perioden på Korta Vägen att genomföra alla de aktiviteter man själv har identifierat och beslutat. Vi tränar på intervjun hos en blivande arbetsgivare etc. etc. Allt med stor inlevelse och entusiasm. När deltagarna har orienterat sig på den svenska arbetsmarknaden händer det att man tar ut nya mål och söker en ny väg för sitt jobbsökande. Ett riktigt handlande att man anpassar sina mål efter de möjligheter man ser när man börjat se sammanhangen i det nya landet. Det är verkligen tillfredsställande att se att så många av deltagarna i Korta Vägen verkligen hittar till ett arbete där de kan få dela med sig av sin erfarenhet och kunskap i det svenska näringslivet. Vilken nivå ska jag välja? Våra språkkurser är indelade i sex nivåer enligt Europarådets referensram för språk, från A1 till C2. Tanken med referensramen är att såväl kursdeltagare och språkutbildare som arbetsgivare ska kunna referera till en gemensam skala. Se vilken beskrivning som stämmer in på dig! Farida Chauhan, jobbcoach på Folkuniversitetet 5 snabba tips för ett lyckat CV 1. Skräddarsy CV:et för varje jobb. 2. Redogör för hål i ditt CV. 3. Var kort och koncis. 4. Använd dig av nyckelord. 5. Be andra korrekturläsa CV:et för att undvika stavfel. Nivåbeskrivning: Nivå A1 Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser som har att göra med de mest grundläggande och konkreta situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t.ex. namn, var och hur någon bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa mig. Nivå A2 Jag kan förstå fraser och de vanligaste orden som har att göra med personliga förhållanden (t.ex. mycket grundläggande person och familjeinformation, shopping, närgeografi, arbetssituationen). Jag kan kommunicera i enkla och vanemässiga sammanhang och kräver ett enkelt och direkt utbyte av information om vardagliga ämnen och aktiviteter. Jag kan använda ett antal fraser för att på ett enkelt sätt beskriva min familj och andra människor, hur jag lever och bor, min utbildningsbakgrund och mitt nuvarande eller senaste jobb. Nivå B1 Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga livet (t.ex. familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden, mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och förklaringar till mina åsikter och ambitioner. Nivå B2 Jag kan följa huvuddragen i komplexa texter om konkreta såväl som abstrakta ämnen. Inom mitt specialområde förstår jag även fackdiskussioner. Jag kan kommunicera med så pass hög grad av ledighet och spontanitet att ett samtal med en infödd samtalspartner förlöper i stort sett problemfritt. Jag kan uttala mig klart och detaljerat om ett stort antal varierande ämnen, jag kan förklara min ståndpunkt i en problemsituation och kan diskutera olika lösningars för- och nackdelar. Nivå C1 Jag kan läsa en stor mängd krävande, även längre texter, och är medveten om både konkret och underförstått innehåll. Jag kan uttrycka mig nästan helt spontant och obehindrat; det händer mycket sällan att jag uppenbart letar efter ord. Jag kan använda språket flexibelt och effektivt för sociala och yrkesmässiga ändamål. Jag kan uttala mig klart och välstrukturerat om komplexa sakförhållanden, jag kan ge utförliga beskrivningar eller rapporter och kan väva samman punkterna språkligt och innehållsmässigt. Nivå C2 Jag kan utan problem förstå så gott som allt som jag hör eller läser. Jag kan återge sakförhållanden och argument ur olika skriftliga eller muntliga källor i en sammanhållen framställning. Jag kan uttrycka mig i så gott som alla situationer spontant och helt flytande; jag kan förstå och använda stilvariationer och andra finesser (t ex ironi). Mitt språk är korrekt och varierat och jag har utvecklat en personlig stil.

15 Våren 2015 No. 02 Evelyn Khoshaba skriver om sitt hemland: Moder Syrien håller på att dö, mamma! I skydd av ljuset och i allas åsyn våldtas våra byar, vår barndom och våra drömmar. Varken solljus eller deras anspråklöshet kan skydda dem. På din dag brukade jag berätta för dig hur mycket jag saknar dig, hur mycket jag lider efter att du lämnade livet och hur livet har blivit ett helvete sedan du lämnade världen. Idag är mitt meddelande annorlunda. Idag kommer jag att sätta min längtan efter dig åt sidan, och ber dig att förlåta mig om jag säger att jag tackar Gud att du lämnade jordelivet innan du fick se alla hemska saker som vi lider av idag. Med sorg i mitt hjärta meddelar jag dig att Moder Syrien, i vars livmoder du vilar i frid, håller på att dö. Med all ondska i världen i sina hjärtan, har fiender till livet kommit från alla håll i världen och samlats där, i vårt Syrien, för att sprida mörker i vartenda hörn och ställa till med elände för varenda själ. Floden Khabour rinner fortfarande, men det finns inga barn som simmar i den.. Otaliga främlingar vandrar runt i byn, men inga gamlingar samlas längre framför husen och viskar och undrar vem de kan vara, precis på samma sätt som du och dina vänner brukade göra. Våren har kommit, jorden har börjat bära klänningen av blommor, men inga tjejer välkomnar den med sina leenden... Mörkerdyrkarna har tvångsförflyttat barnens skrik och ekot av tjejernas skratt... livet har tvångsförflyttats därifrån, mamma. Våren som vi välkomnade med sång och dans, välkomnar de med mord och blod. Allt som är kvar där är en flock rovdjur som håller på att fräta bort allt som lever.. Syrien är ett helvete. En mening som jag fick läsa förra året i klassen och som väckte en storm av vrede inom mig så att jag skrek högt: Syrien är ett land dit lukten av blod leder er, men för oss är det en plats där vi tog vårt första andetag, skrattade och grät för första gången i livet, där vi träffade de mest värdefulla och älskade människorna och förlorade många av dem, och den plats där våra själar fortfarande lever. Med andra ord är Syrien vår barndom och doften av jasmin leder oss fortfarande dit. Idag skäms jag för att försvara mitt ord och vågar inte säga emot den meningen. Idag är det jag som ska säga högt att Syrien är ingenting annat än ett helvete, där döden hotar all skönhet. Jo, det gör ju ont i både hjärtat och själen att säga så, men om jag inte säger det, kommer mitt leendelösa ansikte att avslöja det. Hoppet har övergett hjärtat och morgondagen är så mörk som aldrig någonsin förr, mamma. Ja, det är dödens stank som sprider sig överallt istället för doften av jasmin och lind. Förlåt mig, mamma, för att jag på din dag inte har något fint ord att säga, annat än att be till dammet som har ärvt vårt hus: var snäll och ta hand om min mammas bild så länge den hänger kvar på väggen. Av Evelyn Khoshaba, deltagare på Korta Vägen- 4 Olga Letavina, Ryssland. Några ord på vägen Försök att ta tillvara Allt gott som livet ger. Se det stora i det lilla Så kan guldkornen bli fler. Ge dig tid att reflektera En stund i lugn och ro. Låt sanningen bli vetskap Men släpp även fram din tro. Och när du möter mörker Och livets tvära kast Känn då hur livet rör sig Och ljuset får kontrast. Känn att du får styrka Av det som gör dig svag Att där finns nåt att lära Av som sker var dag. Susanne Grahn, språklärare på HLK 5 tips för språkinlärning Försök att tjuvlyssna på andra som talar svenska. Du kan exempelvis lyssna på bussen, tåget eller när du fikar eller går på restaurang. Genom att lyssna kan du lära dig prosodi och uttal. - Du lär dig också det informella språk som svenskarna använder till vardags. - Skriv något på svenska varje dag. Du behöver inte skriva långa texter. Det räcker att skriva SMS, mejl eller en inköpslista på svenska. Skriv gärna små hälsningar på svenska till dina familjemedlemmar eller till dina vänner. - Gör aktiviteter där du får tillfälle att möta svenskar. Du kan gå med i någon förening. I Sverige finns föreningar för nästan alla intressen bland annat idrottsföreningar, bostadsföreningar, kvinnoföreningar, föräldraföreningar, politiska föreningar, dansföreningar, bokcirklar m.m. Du kan också besöka ett språkcafé och samtala med svenskar. - Slutligen är det viktigt att ha tålamod. Det tar tid att lära sig ett nytt språk.

16 1 6 KORTA VÄGEN Ann-Margret Tengblad: Interkulturell kommunikation är lönsam kunskap Ann-Margret Tengblad Jag heter Ann-Margret Tengblad och är en socialantropolog och SFI-lärare som fick förmånen att träffa deltagarna som gick kursen Korta Vägen. Vi arbetade med interkulturell kommunikation som är den mest lönsamma kunskap som finns eftersom vi lever i en föränderlig och spännande tid. Världen krymper och vi reser till andra världsdelar på semester och gör alltmer affärer utanför våra gränser. Men vi behöver inte ens resa utanför landet för att möta andra kulturer och andra sätt att leva och lösa vardagens problem. Världen kommer till oss och då är det viktigt att vi möter den med friska och öppna ögon. Det är så uppfriskande att få se på det man är van vid med andra ögon. Det är också viktigt att alla som kommer hit får lära sig hur livets trafikregler fungerar i Sverige. Det är så mycket mer än språk man behöver när man kommer till ett nytt land och det var de sakerna vi pratade om. Deltagarna hade varit i Sverige i drygt ett år när jag träffade dem och de talade förvånansvärt bra svenska. Jag är så imponerad att de på så kort tid lärt sig så mycket trots att många hade traumatiska upplevelser i bagaget. Många hade tvingats lämna allt; familj, släkt, vänner, grannar, ett yrke, ett liv som man förstod, hus och hem. Tänk er själva att börja från noll långt bort från allt som du begriper och som är bekant och börja från början. Min mammas farfar, Samuel Petrus, for till Amerika med båt för 130 år sedan för att skapa sig ett bättre liv eftersom familjen svalt. Han trodde att han snabbt skulle kunna bli rik och ta över fru och de fem barn som fanns kvar i livet till Amerika. Mammas farmor hade fött tolv barn men sju hade dött. Det var inte krig och förföljelse som fick honom att lämna Sverige utan fattigdom. Olika saker får människor att lämna sina länder och de som jag träffade i Jönköping har alla sin historia. Jag är glad att jag fått chans att träffa dem alla. Vi har arbetat med interkulturell kommunikation som innebär att man tittar på vardags- och affärskulturer och försöker att förstå olika beteenden och värderingar. Var är jämställdhet och jämlikhet centrala värderingar och var är det en central värdering att mannen och kvinnan har olika uppgifter? Var är artighet eller att ta hand om och sätta upp den äldre generationen på piedestal centrala värderingar? Man tittar också på specifika företeelser i en kultur som är intressanta och ibland lönsamma att känna till. Vad menar man med att störa grannar? Är det att prata högt efter kl eller är det att inte hälsa på sin granne? Hur viktigt är det att passa tiden? Varför är det olika viktigt att passa tiden i olika kulturer? Vad innebär det att ha kontrakt på en lägenhet? Kan du sälja ditt kontrakt? Hur mycket får man prata om sina förtjänster eller hur låg profil är det klädsamt att ha? Vilka tabun finns det? I Sverige är det t.ex. tabu att sätta sig intill en främmande person på bussen och börja prata eller att röka inomhus. I Indonesien kan man börja prata med främmande personer på bussen men absolut inte klappa ett barn på huvudet. Man studerar organisationer, kunskapssyn och roller. Är samhället hierarkiskt uppbyggt eller anser man att platta organisationer är att föredra. Varför föredras konsensusbeslut i Sverige medan man i andra delar av världen blir irriterade på våra okunniga och obeslutsamma chefer. Naturligtvis får man aldrig glömma att vi är individer och inte bara bärare av en kultur och att kulturer förändras. Interkulturell kommunikation är människokunskap och vi lär oss genom den kunskapen att tänka utanför ramarna och att se på tillvaron med öppna ögon. Vi lär oss att vara nyfikna i stället för kritiska till det vi inte känner igen. Vad har man för nytta av att vara öppen och nyfiken? Den rena krassa och pekuniära nyttan är att vi blir effektivare. Accenture, ett världsomspännande konsultföretag, har genom undersökningar visat på att företag med interkulturell kompetens ökar sin effektivitet med 30 % och effektivitet är lika med lönsamhet. Jag tror inte att vi har råd att undvara interkulturell kompetens. Det är ju trots allt så att när värderingar krockar blir vi arga istället för att försöka förstå vad värderingen bottnar i. Varför tycker jag som förmodligen de flesta svenskar att jämställdhet är viktigt? Vi anser att kvinnor och män kan göra samma saker, men så var det inte för inte så länge sedan. Varifrån kommer de värderingarna. Vi är mer beroende av varandra än någonsin tidigare på vår planet. Många stora frågor måste vi lösa genom globalt samarbete såsom miljöfrågor, naturkatastrofer etc. I Sverige och förövrigt inom hela EU har vi en snabbt åldrande befolkning som ska försörjas av allt färre unga. Hur ska vi lösa det? Ett sätt är att vi arbetar tills vi är ca 70 år samtidigt som vi förlänger arbetstiden. Ett annat sätt är att öka invandringen och att vi slutar att se på dem som kommer hit som ett problem utan som en resurs. Bara det är ett steg mot en bättre integration och därmed ett bättre utnyttjande av den arbetskraft som finns i landet. Många som kommer hit blir två-språkiga och kan hjälpa oss att göra affärer med andra växande marknader. Detta ger oss naturligtvis konkurrensfördelar. Ytterligare en viktig orsak till interkulturell kompetens är att utveckling sker när människor som ser på saker på olika sätt och utifrån olika synvinklar möts. Då uppstår nya tankar och man gör inte som man alltid har gjort, för om man gör det händer inte speciellt mycket nytt. Allt nytt behöver inte alltid vara bra, men vi skulle inte vilja vara utan hjulet, bilen, snabbtågen, internet etc. Allt detta har utvecklats vid möten mellan människor som haft olika tankar och idéer. Ju mer vi lär oss om hur vi kan se på tillvaron på olika sätt och varför ju mer utvecklande blir mötet. Forskning visar att om arbetsplatsen speglar samhället i övrigt d.v.s. på en mångkulturell arbetsplats får man nya infallsvinklar, nya kunder och marknader samt lägre sjukfrånvaro. Med detta vill jag tacka alla deltagare i Korta Vägen för att ni är här även om ni inte flydde hit utan flydde från. KV Redaktör och intervjuare: Veronika Ryumina, journalist, Ryssland Deltagare på Korta Vägen-4 Lay-out: Saria Al-Azmeh, grafisk designer, Syrien Deltagare på Korta Vägen-5 Vill du vara med på Korta Vägen? Kontakta din handledare på Arbetsförmedlingen. Läs mer på Medredaktör: Johan Fingal, Folkuniversitetet Särskilt tack till alla lärare och elever som bidragit till denna tidning.