Projektmaterial. Alma folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial NÄTVERK FÖR AFATIKER Alma folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 Alma folkhögskola Bakgrund... 3 Bakgrund, idé och mål... 3 Planering... 3 Rekrytering, deltagare, lärare, kurstid, planering, metoder och teknik... 3 Genomförande med kommentarer... 5 Datortillgång, introduktionsvecka, och resor... 5 Metoder, mitt-träff... 6 Avslutningsvecka, utvärdering och teknik...8 Reflektion... 9 Måluppfyllelse... 9 Funderingar... 9 Slutord

3 NÄTVERK FÖR AFATIKER Bakgrund Bakgrund, idé och mål var ett projekt som vände sig till tidigare deltagare på Sånga-Säby folkhögskolas långa kurser för personer som har fått afasi. Vad det innebär att vara drabbad av afasi får ni på folkhögskolevis själva ta reda på. Lämplig WWW är: Bakgrunden till projektet är att den lärare som är ansvarig för skolans ordinarie kurser för personer med afasi, redan i början av nittiotalet skissade på en idé med distansundervisning för målgruppen. Projektet lades dock åt sidan på grund av bristande tillgång till pengar och teknik anslöts skolan till Internet via en fast uppkoppling samtidigt som penningmedel fanns att söka hos DUKOM. Mot den bakgrunden och att vi på skolan har lång erfarenhet av att undervisa personer med afasi, tyckte vi att vi skulle starta projektet. Idén var: - att kombinera den nya informationstekniken med undervisning på distans för personer med afasi. - att arbeta på ett folkhögskolepedagogiskt sätt utifrån deltagarnas individuella förutsättningar och behov. - att på detta sätt pröva och hitta metoder och pedagogik som var tillämpbara vid IT-stödd distansundervisning. Våra mål med kursen var att skapa möjligheter för personer med afasi att bibehålla och utveckla sin språkliga nivå och skapa ett nätverk för de afatiker som tidigare gått på våra kurser. Ett delmål, för deltagarna, var att var och en skulle ha en hemsida på nätet innan kursen var slut. Digitalkamera köptes för detta ändamål. Planering Rekrytering, deltagare, lärare, kurstid, planering, metoder och teknik Till projektet rekryterades 14 deltagare med afasi som i viss mån kan läsa och skriva. Spännvidden går mellan att knappt kunna tala till att tala relativt obehindrat, knappt kunna skriva till att skriva obehindrat, kunna läsa långsamt till att läsa obehindrat. Eftersom varje deltagares handikapp är unikt går det inte att generalisera deras svårigheter att kommunicera. Rekryteringen skedde med personliga inbjudningar. En till projektet knuten person (koordinatorn) som arbetat med de flesta i vår målgrupp 3

4 under tidigare internatkurser, valde i samråd med projektledaren sedan ut de deltagare som skulle ingå i projektet. Samtliga deltagare hade datorvana med Windows sedan tidigare kurser på folkhögskolan. Vissa hade träffats tidigare som kurskamrater, och andra var nya bekantskaper. Hälften kom från storstockholmsområdet och den andra hälften från olika platser i Sverige. Hälften var kvinnor och hälften var män. Åldern varierade från 25 till 58 år. Fem lärare inklusive en koordinator, som anställdes i ett tidigt skede för att rekrytera deltagare och hålla ihop de inblandade, engagerades för kursen. Lärartimmarna betalades med det vanliga statsbidraget eftersom kursen betraktades som vilken folkhögskolekurs som helst. En logoped med afasi- och dataerfarenhet kontaktades för att hjälpa till vid de tre internatträffarna och ha enskilda samtal med deltagarna för att se deras individuella behov. Kursen pågick från den 16 september 1996 till den 16 maj Deltagarna och lärarna träffades tre gånger under läsåret. En introduktionsvecka (5 dagar) i september 1996, tre dagar i januari 1997 och en avslutningsvecka (5 dagar) i maj Jul- och nyårsuppehåll ingick i kursplanen. Utvecklingen och planering av kursen skedde nästan undantagsvis via nätet och telefon. Koordinatorn, Brita Lifvergren som arbetade från Söderköping såg till att hemsidor för projektet ordnades med wwwadress: Koordinatorn och projektledaren träffades också personligen i förbifarten, några gånger på Centralstationen i Stockholm vid hennes fåtaliga besök i Stockholm. Eftersom nätet blev den huvudsakliga kommunikationsformen, sparades all e-post som ett slags loggbok/dagbok, men mest för att minska pappersflödet mellan de inblandade som planerade kursen. Efter att ha träffat deltagarna vid första träffen i september 1996 bestämdes: att de ämnen som skulle ingå i kursen var: Läs och skriv, samhälle, miljö samt matematik. 4

5 att metoderna skulle varieras vartefter datamognaden ökade hos både lärare och deltagare. att en metod i läs och skriv skulle vara att deltagarna skrev dagböcker och skickade dem via e-post till koordinatorn. att på hemsidan lägga ut de gemensamma uppgifterna som skulle besvaras via e-post att på hemsidan skulle finnas bilder på lärare och deltagare med länk till deras e-post. att i FC-basen öppna konferenser i de olika ämnena. Tanken var att den teknik som skulle användas måste vara lättillgänglig och idag vanligt förekommande. Endast ett fåtal av deltagarna hade egna datorer (se nedan) varför skolan lånade ut 10 st datorer och 14 modem. Datorerna var PC, 486:or 8 Mb internminne med WIN Som distribution användes Internet och DUKOM:s FirstClassbas. Tele2 fick leverera anslutningsabonnemangen till Internet. Till e-posthantering valdes Pegasus som e-postprogram. För surfandet på nätet valdes Netscape 3.x. Genomförande med kommentarer Datortillgång, introduktionsvecka, och resor Under rekryteringsfasen upptäcktes att datortillgången hos den tilltänkta målgruppen var låg vilket medförde att begagnade datorer fick lov att ordnas. Ett nödrop på skolans huvudmans FirstClassbas öppnade vägen till inköp av 8 begagnade datorer. Datorer och modem lånades sen ut till deltagarna. I introduktionsveckan i september (vecka 38, 1996), ingick dataprogramsträning och genomgång av deltagarnas individuella önskemål samt planering av kursens innehåll i stort. Istället för att genast komma igång med kursen som planerat vidtog, efter introduktionsveckan, ett resande för projektledaren runt till de enskilda deltagarna för att installera och konfigurera datorerna som så småningom levererades under hösten Vi hoppades att detta skulle gå på tre veckor med resor till Jmtland, Gotland och Vrmland och _stergtland. Men att kpa begagnade, uppiffade datorer blev en felsatsning. Leverantören fick problem med att hitta hårddiskar varför leveranserna drog ut på tiden. Först i slutet av november blev den sista deltagaren inkopplad. Den sista datorn levererades i januari 1997! Vi 5

6 blev tvungna att låna från skolans elev- och lärardatorer. Mycket arbete fick också läggas ned på att konfigurera datorerna vilket det ofta blev problem med på olika sätt. I snitt gick mer än ett dygns arbetstid per dator åt. Den datakunskap som deltagarna tillägnade sig under introduktionsveckan, hade i vissa fall försvunnit och fick återerövras med hjälp av individuell undervisning i hemmet i samband med installation av datorn. Samtliga deltagare har fått personligt besök hemma, somliga fler besök, och hjälp på plats hemma med uppkopplingen mot Internet och DUKOMs FC-bas. Metoder, mitt-träff Under hösten 1996 började vi prova olika metoder. Varje vecka lade koordinatorn ut en ny veckans resa och veckans bild (länkar) till andra sidor på nätet, på kursens hemsida. Resan och bilden beskrevs sedan av deltagarna som en övning i läs- och skrivämnet. Vartefter deltagarna kopplades mot Internet ökade trafiken med e-post till/från koordinatorn med dagboksanteckningar och reseskildringar. I FirstClassbasen introducerade vi konferenser i ämnena: samhällskunskap, läs och skriv, matematik, miljö. Utöver ämneskonferenser: skapade vi en kafémapp, en mapp för datafrågor och en för frågor och svar. De konferenser som blev aktiva var: milj, kaféet och frågor och svar. Att miljömappen visade sig bli aktiv berodde på att en deltagare ställde en fråga om Agenda 21 till matematikläraren som också är miljölärare. En debatt startade och något som vi kallade veckans miljönyhet lades in i den konferensen. Matematikmappen visade sig vara onödig då kommunikationen löstes med snigelpost för uppgifterna och via personliga brev i FC-basen för svaren. Att de övriga ämnesmapparna inte kom igång kan bero på förseningen av utrustningen samt ovana lärare. Lärarna i svenska och samhälle har haft svårt att veta vad de skulle göra för att komma igång. Nytt media, datorovana, skolans flyttning till annan ort, andra kurser och tidsbrist kan vara orsaken till detta. Under mitt-träffen tre dagar i januari 1997 hade vi en enkel utvärdering där vi ställde fyra frågor och lät dessa gå laget runt för att besvaras. (Betänk att deltagarna är personer som drabbats av afasi och att skriftliga utvärderingar inte låter sig göras så enkelt.) 1. Vad föredrar du att arbeta med, FirstClass eller Pegasus (e-postprg) via Internet? 2. Är du nöjd/icke nöjd med höstterminen? 6

7 3. Hur långa arbetspass har du varit aktiv vid datorn? 4. Har du upplevt dig som en del i en grupp? På fråga nr 1, Vad föredrar du att arbeta med, FirstClass eller Pegasus? svarade en förkrossande majoritet (samtliga 14) att det var enklast att arbeta med e-postprogrammet Pegasus Kommentarer: Kan bero på att det var tomt i mapparna utom miljömappen. Vilket förklaras med att miljöläraren endast arbetar med FirstClass, hemifrån. Det är för många mappar och flaggor (inklusive DUKOM:s alla mappar). Frustrerande att läsa eftersom vi läser långsamt. Blir bortkopplade pga inaktivitet. Bättre sen vi fått förlängd tid. Vara uppkopplad länge/blockera telefonen. Beslöts därför att avlägsna de mappar som inte används och fördela innehållet annorlunda. Dock fortsätter vi med FirstClass och ser till att samhällsmappen får en funktion. På fråga 2, ansåg sig alla utom tre vara nöjda. Två av dem uppfattade uppgifterna, som vi lägger ut via hemsida på Internet, som barnsliga samt att det inte hänt något i andra ämnen. Här påpekades att matematiken hade fungerat bra. Den tredje hade problem med datorn. (Mac). Byttes senare till en PC. På fråga 3, varierade svaren från några ggr per vecka till dygnet runt. Kan konstateras att merparten varit aktiva vid datorn 1-4 timmar per dag. (OBS aktiva, inte uppkopplade). Fråga 4 fick vi det förväntade svaret att ingen känt sig som del i en grupp. Efter mitt-träffen fortsatte arbetet som förut med kommunikation via FirstClassbasen och e-posten. I samhällsmappen i FirstClassbasen introducerades en stafett där deltagarna skulle skriva om händelser och nyheter i sina lokala tidningar. Detta medförde att samhällsmappen fick ökad aktivitet. Inte så mycket lokala rapporter men desto mer av frågor och svar kring olika samhällsfrågor. 7

8 Avslutningsvecka, utvärdering och teknik Avslutningsveckan samlades alla utom två av deltagarna för att utvärdera och planera strategin för en fortsatt kurs. Under denna vecka övades också att tillverka egna hemsidor. Under utvärderingen ställdes samma frågor som vid mitt-träffen och svaren blev i stort sett desamma. Deltagarna har varit nöjda med kursen, föredragit e-post framför FirstClass. De flesta har varit uppkopplade varje dag. Flera hade skrivit till andra än gruppdeltagarna. Tillgången till dator hemma har medfört att den har använts till annat än kursen. Svenskträning, chat, eget surfande på nätet och t.o.m. cadprogram. Det som har varit mest negativt är tekniken. Hårdvarufel som: trötta möss, glappande tangentbord, monitorer som gått sönder, Mer sällan har mjukvaran varit felaktig. Däremot har distributionssidan falerat en hel del. Servern som vi har vår hemsida på, besöktes den 21 januari 1997 av en illvillig hacker varvid serverns alla hemsidor förstördes. På internet hade vi vår arbetssida inställd som deltagarnas startsida i Netscape. Tyvärr hade Tele2Connectionpaketet en förmåga att ändra tillbaka de inställningarna till sin hemsida, då och då. Detta medförde bekymmer för deltagarna och en hel del tid fick läggas ned på att via telefon försöka ändra tillbaka inställningarna. De modem som vi försett deltagarna med, har en fabriksinställning som gör att de svarar efter en signal. Uppringningsprogrammet Trumpet, återställer med ett kommando modemen till fabriksläge vilket medfört att det hittills varit omöjligt att åtgärda att de svarar. Alltför mycket arbetstid har lagts ner på att försöka lösa detta det. Problemet fick aldrig sin lösning. Förutom våra egna dataproblem klagades det i början av kursen mycket på 0200-numret till FC-basen. Det kunde bli upp till tio försök för att få kontakt. (17 var rekordet). Oftast blev det mellan ett till fyra försök. Ibland var det upptaget, ibland blev det inget modemsvar, ofta fungerade uppkopplingen och kontakt en bit in i basen varefter det fastnade vid uppkopplad och inga mappar visar sig. Tänk på att det går en markering per kontakt med basen trots att man ej kommer vidare. Deltagarna föredrog 0200-numret för att spara in på markeringar. Unde vårterminen fungerade det bättre.. Modempoolerna på Tele2 för Internet har däremot till största delen fungerat bra förutom när de tydligen bytte server på Tele2. Fjärregistreringspaketen och registrering av anslutningarna har 8

9 fungerat utmärkt. Endast en deltagare har skött det själv. De övriga tretton har fått hjälp av projektledningen. Reflektion Måluppfyllelse Efter avslutad kurs har kommunikationen via Internet fortsatt. Deltagarna har kontakt med varandra och lärarna. Målet med ett nätverk för afatiker har uppfyllts till en del. Om kursen förnyas och fortsätter med nya deltagare, är jag övertygad om att nätverket sakta men säkert kommer att växa. Enligt utomstående utvärderare (Lillemor Rhenberg) har den språkliga utvecklingen kunnat utläsas av e-posten. Skrivandet blir med tiden mer målande, mer uttrycksfullt. Detta kan enligt samma utvärderare också ha att göra med att när deltagarna blivit mer vana med mediet släppte också osäkerheten. En hemsida för varje deltagare blev inte av. Det blev för svårt att via Internet, tekniskt lösa den delen av kursen för vår målgrupp. Tiden för handledning var för knapp för att undervisa i hanteringen av hemsidor. Funderingar En projektansvarig och en koordinator, båda med erfarenhet från pedagogisk verksamhet med afatiker och mycket god dataerfarenhet, både tekniskt och användarmässigt, har visat sig vara en ovärderlig tillgång för processens utveckling. Det nav som kommunikationen snurrade runt var koordinatorn. För en ordinarie kurs utan projektmedel måste vi lösa frågan om hur en sådan tjänst skall utformas och finansieras via vanliga statsbidraget. Lärarnas varierande aktivitet verkar bero på bristande datorvana, ovana med att bedriva individuell undervisning på detta sätt och att normala kurser kanske prioriterades. Hur skall undervisningstid räknas? Skall man pricka minuter vid datorn? Väsentligt för framtida distanskurser med IT-stöd vad gäller lärarna/skolan är att lösa följande frågor: Vidarutbildning i data/distans. Arbetstidsberäkning. (Vad är en lektion?) Resurstilldelning. (Hur beräkna deltagarveckor, som är normen för vår resurstilldelning?) 9

10 Löpande antagning. (Antagning av deltagare när som helst på året är ej möjlig i dagens sätt att beräkna statsbidrag för kursen.) Distansundervisning som metod för målgruppen har av döma av samtal med deltagarna varit både till fördel och nackdel. För en del har det varit utmärkt att själv kunna förlägga sin studietid medan andra hade föredragit en mer personlig kontakt med handledaren. I bl.a. matematiken har vi konstaterat en väsentlig höjning av kunskapsnivån för vissa jämfört med när de gick motsvarande internatkurs på skolan. Väsentligt för framtida distanskurser med IT-stöd vad gäller vår målgrupp är att lösa följande frågor: tillgång till teknik i hemmet. (Dator räknas sällan som handikapphjälpmedel.) tillgång till mjuk/hårdvarusupport lokalt. (Stöd hemma har visat sig vara ovärderligt.) studiefinansiering. (Kollisioner mellan de samhälleliga bidragssystemen.) studiesociala frågor. (Ordna en gruppkänsla på distans.) Slutord Det har varit en utmaning att få testa ny pedagogik och metodik. Vår målgrupp har tvingat oss lärare att lära oss vara begränsade i information och text. Beaktat ovanstående reflektioner anser jag att projektet nådde sina mål och att det här är en verksamhet som går att utveckla inte bara för afatiker utan även för andra kurser på vår skola om bara byråkratin går att lösa. Projektet har rönt stor uppmärksamhet runt om i landet (världen) och rapport om det har bl.a. lämnats på en konferens Technology for People with Disabilities i Los Angeles av Magnus Magnusson som var knuten till projektet som logoped. Projektet fortsätter nu ett läsår till med nytillkomna deltagare. Röskär den 22 oktober 1997 Johnny Lundell Projektledare. 10

11 11