Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partiklar (PM 10 )

Transkript

1 Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partiklar (PM 10 ) Jonny Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 143 Juni 2007

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och Syfte 4 Miljökvalitetsnorm för partiklar 4 Miljömål Frisk luft - Delmål för Partiklar 5 Metod 5 1. Beräkning av lokalt bidrag 5 2. Beräkning av bakgrundsbidraget 5 3. Beräkning av percentiler för dygnsvärdet 6 4. Val av gaturum och vägområden 6 Osäkerheter och felkällor 8 Rangordning och presentation 8 Resultat 8 Uppmätta PM 10 halter i Göteborgsregionen Diskussion 10 Referenser 13 Bilagor 14 2

3 Sammanfattning Göteborgsregionens luftvårdsprogram har låtit värdera och rangordna de gaturum- och vägstråk i Göteborgsregionen där det finns risk att partikelhalterna överskrider miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ). Riskbedömningen baseras på en enklare beräkningsmetod av väg- och gatunätet i Göteborgsregionen. Bedömningen syftar till att ge en översiktlig bild av den aktuella situationen och ge underlag för den fortsatta övervakningen av partiklar i regionen. Gator och vägar har, efter en första riskbedömning, beräknats och delats in i tre riskklasser. Det är framförallt normvärdet för dygn (50 µg/m 3 ) som riskerar att överskridas i regionen. Störst är risken vid närliggande bostadsbebyggelse vid de två stora infartslederna till Göteborg, Kungsbackaleden genom Gårda i Göteborg och Alingsåsleden förbi Olskroken i Göteborg. Även om risken är mindre i gaturummen och vägnätet i övriga kommuner, är det angeläget att följa utvecklingen av PM 10 -halterna i hela Göteborgsregionen. Detta gäller framförallt de gator och vägar som rangordnats i gruppen med risk för överskridande av normvärdet för dygn. Detta framgår också av de regionala mätningar som pågår eller genomförts i centrala gaturum och trafikstråk med stora trafikflöden. 3

4 Riskbedömning av gatu- och vägstråk där det finns risk för höga partikelhalter i Göteborgsregionen Bakgrund och syfte Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter. Göteborgsregionens luftvårdsprogram har gett Göteborgs stads Miljöförvaltning i uppdrag att värdera och rangordna de gaturum och vägstråk i Göteborgsregionen där det finns risk att partikelhalterna överskrider miljökvalitetsnormen för PM 10 -partiklar. Riskbedömningen baseras på en enklare beräkningsmetod. Gatorna har, efter en första sortering, beräknats och rangordnats i tre riskklasser. Inga siffervärden för enskilda gator redovisas i rapporten på grund av osäkerheter i beräkningsmodellen. Rangordningen av regionens gator och vägar ger underlag för prioritering av var man bör gå vidare med mer avancerade beräkningsmodeller för att följa luftkvalitetens utveckling och för prioritering av mätningar av luftkvaliteten i utsatta områden. Kommunernas kontaktpersoner för luftfrågor har fått möjlighet att lämna förslag på gator/vägar som de anser bör ingå i bedömningen. Kommunernas medverkan är viktig i det fortsatta arbetet med beräkningar och utsläppsdatabas för Göteborgsregionen. Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10 ) Miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa. MKN har funnits sedan Miljöbalken infördes 1 januari MKN för PM 10 är angiven dels som 90-percentil för dygn (50 µg/m 3 ) och dels som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ). Detta innebär att antalet dygnsvärden över 50 µg/m³ begränsas till 35 per år. Årsmedelvärdet får inte överskridas. Se tabell 1. När ett normvärde ska kontrolleras i en kommun är normalt målsättningen att i ett första steg kontrollera om den nedre utvärderingströskeln överskrids på en i kommunen belastad plats. Utvärderingströsklarna för gällande MKN för PM 10 är idag lågt satta. Med hänsyn till rådande bakgrundshalter skulle samtliga vägar och gator i regionen överskrida den nedre utvärderingströskeln för PM 10 för dygn. Nya krav för luftkvalitet beslutas i EU-direktiv som sedan införs i svensk lagstiftning. Ett nytt direktiv är under framtagande och beslut väntas tidigast hösten Direktivet utgör en revidering och sammanslagning av tidigare ramdirektiv och dotterdirektiv för luftkvalitet samt introduktion av kontroll av små partiklar (PM 2,5 ). Det ursprungliga förslaget till direktiv har diskuterats inom EU och den skärpning för partiklar i ett andra steg efter 2010 som inledningsvis förespråkades är nu borttagen (referens 1). Diskussionen tyder också på att partikelnormens utvärderingströsklar kommer att höjas. Höjningen innebär att tröskelnivåerna hamnar i samma relativa nivå som för övriga 4

5 luftkvalitetsnormer, dvs. en övre utvärderingströskel på 80 % respektive en nedre utvärderingströskel mellan % av normvärdet (referens 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för PM 10 Medelvärdestid Normvärde Tillåtet Utvärderingströsklar överskridande Dygn 90-percentil 50 µg/m 3 35 dygn/år nedre 20 µg/m 3 övre 30 µg/m 3 Kalenderår Medelvärde 40 µg/m 3 Får ej överskridas nedre10 µg/m 3 övre 14 µg/m 3 Nationellt miljökvalitetsmål Frisk luft - delmål för partiklar Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft säger att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmål 5 är satt för PM 10 och PM2,5 fram till år Dygnsvärdet ska då vara högst 35 µg/m 3 och årsmedelvärdet 20 µg/m 3. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. För PM2,5 gäller på motsvarande sätt halterna 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 12 µg/m 3 som årsmedelvärde. Metod Riskbedömningen av gaturummen har gjorts med hjälp av SMHI:s nomogrammetod för uppskattning av halter av PM 10 (referens 3). Metoden ger en grov uppskattning av föroreningshalterna i gators och vägars närhet och bygger på tre delar. I de två första uppskattas det lokala bidraget i form av årsmedelvärden av PM 10 och i den tredje delen bestäms percentiler för dygnsmedelvärdet (extremvärden). 1. Beräkning av lokalt bidrag Med hjälp av fordonsmängd (antal fordon per dygn) och valda emissionsfaktorer från Vägverkets Handbok (referens 4) har avgasrelaterade emissioner uppskattats för valda gaturum och vägområden. Nomogrammetoden tar, förutom trafikmängd, även hänsyn till fördelning mellan tunga och lätta fordon samt vägtyp och vägbredd. Metoden tar även hänsyn till uppvirvling av vägdamm, vilket är nödvändigt för att kunna identifiera de gator och vägar där det finns risk för höga partikelhalter. Spårvagnstrafiken har lyfts in i modellen, en källa som verkar spela en viss roll i Göteborg. Spårvagnstrafiken har getts samma faktor för resuspension av partiklar som vägtrafiken. 2. Beräkning av bakgrundsbidraget Bakgrundsbidraget har uppskattats utgående från tillgänglig kunskap om långdistanstransporterade partiklar samt uppmätta årsmedelvärden vid mätstation Femman i taknivå i centrala Göteborg. Den urbana bakgrundshalten av PM 10 i Göteborg ligger på drygt 20 µg/m 3 och adderas till de beräknade halterna i Göteborg, Mölndal och Partille. Mätningar i Stockholm och det s.k. Kartläggningsprojektet visar att PM 10-5

6 halten i urban bakgrund och landsbygdsmiljö inte skiljer sig åt i någon större utsträckning (referens 5). Analysen från projektet visar på en variation i södra Sverige mellan µg/m 3. Mot bakgrund av detta resultat har för övriga kommuner i Göteborgsregionen bakgrundshalten 15 µg/m 3 adderats till det beräknade lokala bidraget för respektive gata/väg. 3. Beräkning av percentiler för dygnsvärdet För att beräkna percentiler för dygnsvärdet har de tidigare framtagna relationer i mätdata mellan årsmedelvärden och extremvärden utnyttjats (referens 3). 4. Val av gaturum och vägområden Urvalet av väglänkar för beräkning och bedömning har gjorts utifrån ett par olika kriterier. Samtliga gator och vägar i regionen, exklusive Göteborg, har valts genom att först selektera samtliga väglänkar för respektive kommun.det totala antalet väglänkar i utsläppsdatabasen för Göteborgsregionen uppgår till 2180 (referens 6). Utifrån trafikriktvärden (tabell 2), har sedan gaturum med trafikflöden över fordon/dygn och öppna vägområden med trafikflöden över fordon/dygn valts ut. Dessutom har några kommuner lämnat förslag på lämpliga gator och vägar som bör ingå i riskvärderingen. Samtliga dessa, ett 20-tal förslag, har tagits med i beräkningarna utom i ett fall där trafikdata saknats (referens 7-10). Alla valda gator har sedan granskats och indelats med hjälp av flygfoton för att bedöma utformning och ungefärlig bredd på varje gata (referens 4). Trafikriktvärdena (tabell 2) är framtagna utifrån inledande beräkningar av väglänkar i Mölndal och Göteborg. En liknande riskbedömning har tidigare gjorts av Göteborgs stads Miljöförvaltning för Göteborg (referens 14). I den riskbedömdes 71 väglänkar, som har lyfts in i regionens rangordning. Urvalskriterierna för Göteborgslänkarna sammanfaller i huvudsak med urvalskriterierna som gjorts för övriga regionens gator. Vissa av dessa gator och vägar saknar dock intilliggande bostäder och är därav ej medtagna i denna rapport. Efter att kriterierna för denna riskvärdering tagits fram, har Vägverket i en rapport presenterat kritiska trafikflöden för att klara PM 10 -normen för olika gator och vägar med dagens väghållning och dubbdäcksanvändning (tabell 3 och referens 13). Vägverkets rapport är i linje med de urvalskriterier som tillämpats i riskvärderingen för Göteborgsregionen, men uppdelningen av trafikflöden har preciserats för fler typer av gaturum. 6

7 Tabell 2. Antal fordon per dygn kopplat till risken för att 90-percentilen för beräknat dygnsvärde, 50 µg/m 3, överskrids utifrån erfarenheter från mätningar och beräkningar i Göteborg och Mölndal. Typ av gaturum eller vägområde Antal fordon per dygn Dubbelsidig bebyggelse 20 m brett gaturum >7000 Dubbelsidig bebyggelse 40 m brett gaturum >10000 Öppen väg 25 m till vägmitt >15000 Öppen väg 50 m till vägmitt >25000 Öppen väg 100 m till vägmitt >45000 Tabell 3. Antal fordon per dygn (ca) för att MKN för PM 10 ska underskridas, Typ av gaturum eller vägområde Dubbelsidig bebyggelse 15 m brett gaturum Dubbelsidig bebyggelse 24 m brett gaturum Dubbelsidig bebyggelse 33 m brett gaturum Dubbelsidig bebyggelse 60 m bred esplanadgata Enkelsidig bebyggelse Öppna trafikleder Antal fordon per dygn 7000 f/d f/d f/d f/d f/d f/d För de gaturum och väglänkar som sorterats ut har sedan en bedömning gjorts av vilken punkt vid gatan eller vägen som kan antas ha den sämsta luften. Det vill säga där gaturummet är som mest slutet eller där avståndet till intilliggande bebyggelse är som kortast. För dessa punkter har risken för överskridande av MKN för partiklar beräknats med nomogrammetoden. Totalt har 172 väglänkar beräknats (tabell 5). Trafikuppgifterna är hämtade från regionens utsläppsdatabas, arbets-edb 2006 (tabell 4). Specifika indata för varje beräkning är uppgifter om antalet lätta fordon, tunga fordon och spårvagnar som passerar under ett vardagsdygn. Gaturummen och vägavsnitten har delats in i gaturum, 20 m eller 40 m breda, eller öppna vägar 25 m, 50 m eller 100 m från vägens mitt till bostad eller plats där många människor exponeras. De gator och vägar som beräkningsresultatet visat på att det finns risk för överskridande har slutligen sammanställts per kommun (bilaga 1). Tabell 4. Trafikuppgifter hämtade från arbets-edb 2006 Kommun Trafikuppgifter från år År för EDBuppdatering Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv /04 Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungssund Tjörn Öckerö

8 Osäkerheter och felkällor Storleken på uppvirvlingsbidraget i modellen bygger på studier som har gjorts i Stockholm. Det finns för närvarande inte kvantifierade uppgifter från övriga delar av landet, vilket kan utgöra en väsentlig felkälla. I värderingen av slutresultatet har det särskild betydelse då övre utvärderingströskeln för PM 10 är lågt satt och det uppvirvlade bidraget betydelsefullt. Ett flertal viktiga faktorer saknas i nomogrammetoden. Detta gäller till exempel hushöjder i gaturummen, inverkan från bullerplank och bidrag från eventuellt lokalt förhöjda bakgrundshalter. Ytterligare en faktor som nomogrammetoden inte tar hänsyn till är i vilket väderstreck den enskilda gatan breder ut sig i, vilket påverkar upptorkning av vägbana och omsättning av luften i gaturummet och i sin tur partikelhalterna. Bedömningen av gaturummets utformning är ytterligare en felkälla. Modellens två gaturumsschabloner överensstämmer sällan med verklighetens gaturum och det finns flera tveksamma fall om gatan ska bedömas som ett gaturum eller öppen väg. Sanningen ligger oftast mitt i mellan, vilket inte modellen kan ta hänsyn till. Rangordning och presentation Mot bakgrund av beräkningsmetodens felkällor och övriga osäkerheter i beräkningsunderlaget presenteras beräkningsresultaten inte som siffervärden. Istället har bedömda gator och vägar rangordnats i fallande ordning utifrån beräkningsresultatet och därefter delats in i tre riskgrupper för respektive kommun (bilaga 1). De tre riskgrupperna som listas i resultatet är enligt följande: Stor risk (röd) - beräknat årsmedelvärde och 90-percentil av dygnsvärdet överskrider miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ). Risk (gul) - beräknat 90-percentil av dygnsvärdet (50 µg/m 3 ) överskrider miljökvalitetsnormen. Beräknat årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) underskrider normen. Liten risk (grå) beräknat årsmedelvärde överskrider övre utvärderingströskeln (14 µg/m 3 ) men inte något normvärde. Resultat I tabell 5 visas resultatet av riskbedömda gator och vägar uppdelat per kommun. Det är framförallt normen för dygnsmedelvärden som riskerar att överskridas i Göteborgsregionen, kategorin risk (tabell 5). Årsmedelvärden över normen, kategorin stor risk, har dock beräknats för bebyggelse intill de stora trafiklederna i Göteborg, Kungsbackaleden genom Gårda och Alingsåsleden förbi Olskroken. 8

9 Tabell 5. Bedömda och beräknade gator och vägar per kommun Kommun Totalt Beräknade Stor risk Risk Liten risk Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungssund Tjörn Öckerö Totalt Uppmätta PM 10 -halter i Göteborgsregionen PM 10 -halten kan bestämmas med t.ex. ett direktvisande TEOM-instrument. Detta instrument mäter partiklar kontinuerligt utan att någon extra analys behöver utföras. För närvarande finns det sex TEOM-instrument i drift i Göteborgsregionen, vid Femman, Haga och Gårda, varav den i Gårda tillhör Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Övriga instrument finns de mobila mätvagnar som tillhör Göteborgs stads miljöförvaltning. Dessutom mäts mindre partiklar (PM 2,5 ) i Göteborg, vid Miljöförvaltningens Hagastation samt för tillfället även vid Gårda- och Femmanstationen på uppdrag av Vägverket. MKN för PM 10, är som tidigare nämnts (tabell 1) för år 40 µg/m 3 och för dygn 50 µg/m 3 (90-percentil). Dygnsvärdet får alltså överskridas högst 35 dygn per år. Tabell 6 visar de mätresultat som uppmätts på olika platser i regionen under senare år. Av tabellen framgår att ingen av mätningarna visar på överskridande av normvärdet för år. Normen för dygn överskrids dock vid den regionala mätstationen i Gårda (gatunivå). Uppmätta halter ligger på taknivå omkring 20 µg/m 3 och med högsta dygnsvärde runt µg/m 3. Vid de fasta mätstationerna överskreds 2006 normvärdet för dygn 13 gånger på Femmans tak (taknivå), Gårda hade 43 (gatunivå) och Haga 27 (gatunivå). Mätningar med mobila mätstationer, som redovisas i tabell 6, har genomförts under vinter- och vårförhållande. Det är under den perioden de flesta dygn med halter över normvärdet normalt inträffar. Inga av dessa mätningar spänner dock över ett helt år som normen gäller för. Antal dygn över normvärdet under mätperioden ger dock en god uppfattning om normen riskerar att överskridas, då de flesta av överskridandena inträffar under vårvintern. Resultaten visar inte någonstans på ett överskridande av MKN för PM 10. Marginalen till normvärdet för dygn är dock litet vid några av mätplatserna i Göteborg. 9

10 Tabell 6. Tabellen anger mätplatser där PM 10 mäts kontinuerligt i Göteborgsområdet och platser i Göteborgsregionen där periodvisa mätningar skett under vinter- och vårförhållanden de senaste åren. Kommun Gata/väg Trafikflöde (fordon/dygn) årseller period medelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn >50 µg/m 3 Mätperiod Gaturum 20 m Alingsås Norra Strömgatan Jan-april 05 Göteborg Gustav Dalensg Göteborg Friggagatan Göteborg** Sprängkullsg (Haga) Gaturum 40 m Kungsbacka Vallgatan Febr-maj 05 Göteborg Guldhedsgatan Jan-april 06 Öppen väg - avstånd till vägmitt 25 m Göteborg** (Gårda) Kungsbackaleden Öppen väg - avstånd till vägmitt 50m Partille Göteborgsvägen 20 2 Febr-juni 04 Öppen väg avstånd till vägmitt 100 m Mölndal Kungsbackaleden* Jan-juni 06 Göteborgsvägen* Taknivå Göteborg** (Femman) Femmanhuset *Mätplatsen inom 100 m från E6 och 25 m från Göteborgsvägen. ** Fasta mätstationer (kontinuerliga mätningar) Diskussion Resultatet av beräkningarna ska ses som en enkel första skattning av om det föreligger en risk för överskridande av normen för PM 10 i gaturum eller vägarnas närhet. Om PM 10 - halten bedöms ligga i det röda intervallet är risken stor för överskridande. I det gula intervallet finns det en risk för överskridande, medan det i det grå intervallet finns en liten risk för överskridande av normen. Riskvärderingen för Göteborgsregionen utgår från miljökvalitetsnormen, men tar ingen hänsyn till den nedre utvärderingströskeln. Skälet är att bara genom att beakta den lägsta använda bakgrundshalten hamnar samtliga gator och vägar över den denna utvärderingströskel. Utvärderingströsklarna kommer troligen att höjas genom nytt EUdirektiv som är under framtagande, vilket kan förändra bilden. Når vi miljömålen? Beaktas delmålet för Frisk luft kommer troligen de gator och vägar, som har fått beteckningen risk i föreliggande rapport, inte att nå målet Risken för överskridande av delmålet beror främst på uppvirvling av damm samt användningen av dubbdäck, som orsakar stora utsläpp av partiklar till luften. Ökad kunskap om hälsoriskerna med partiklar visar på att risken med denna del av PM10-stoftet kan komma att nedvärderas samtidigt 10

11 som risken med det avgasrelaterade finare stoftet uppvärderas (referens 1). Risken med det långdistanstransporterade stoftet kan också komma att bedömas som en marginell eller försumbar risk (referens 1). Vad detta i förlängningen kan innebära för kontrollen av luftkvaliteten är i dagsläget oklart. Den fortsatta kontrollen Risklassningen är vägledande för hur den fortsatta kontrollen av partiklar lämpligen bör göras. Klassningen kan förslagsvis tolkas enligt följande: Liten risk - Metoden räcker som underlag. Risk - Indikerar metoden risk för överskridande av dygnsnormen (50 µg/m 3 ) bör en kombination av modellering och mätning användas för att ge ett bättre underlag att jämföra mot MKN. (I några av de riskklassade gaturummen eller vägområden har mobila mätstationer varit uppställda.) Stor risk - Vid två mycket utsatta bostadsområden nära tungt trafikerade trafikleder har skattningen visat på att även årsmedelvärdet (40 µg/m 3 ) riskerar att överskridas. En stor risk för överskridande bör givetvis följas upp med ett långsiktigt mätprogram, vilket också sker vid en av platserna, Gårdastationen vid Kungsbackaleden i Gårda där PM 10 mäts kontinuerligt sedan Den andra platsen ligger också i Göteborg, Riddargatan (E20). På den platsen sker inga mätningar. Mätningar och beräkningar Riskbedömningen ger underlag för Luftvårdsprogrammets fortsatta övervakning av partiklar i Göteborgsregionen. Bland annat för prioritering av vilka gator som bör följas upp med mer avancerade beräkningsmodeller. Inom ramen för Luftvårdsprogrammets verksamhet har en långsiktig mät- och beräkningsverksamhet tagits fram (referens 15). Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. I stort innebär strategin att beräkna mer och mäta mindre. Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna. Kontinuerliga mätningar vid tre fasta mätstationer fortsätter som tidigare. Syftet med en mät- och beräkningsstrategin är att: Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad inom ramen för luftvårdsprogrammet. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effektivt. Ca 80 % av Sveriges kommuner borde göra mätningar av partiklar enligt Naturvårdsverkets bedömning. Endast ett tiotal av de största kommunerna har kontinuerliga mätningar av luftkvalitet. Det låga antalet beror främst på att det är 11

12 komplicerat och dyrt att kontinuerligt mäta luftsituationen. Därför har olika simuleringsmodeller utvecklats. För närvarande används sådana mest som ett första hjälpmedel för att avgöra om det krävs mätningar. Göteborgs stad arbetar med att ta fram en lokalt anpassad simuleringsmodell för PM 10 med mindre felmarginal och risk för överskattning av partikelsituationen som den modell som används i den här aktuella riskvärderingen. Modellen beräknas kunna börja testas under senare delen av

13 Referenser 1. Naturvårdsverket, telefonkontakt med Titus Kyrklund, maj Luftföroreningar i Göteborg Partiklar, Göteborgs stads miljöförvaltning, Rapport nr: 2004:3. 3. SMHI nr.102, Foltescu, Gidhagen och Omstedt, Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Vägverket 2000, Beskrivning av tillståndet i Sverige med avseende på luftkvalitet och emissioner samt miljömål för luftkvalitet och utsläpp. 5. ITM Luftlaboratoriet, Kartläggningsprojektet Delrapport 23 februari Kartläggning av inandningsbara partiklar i svenska tätorter och identifikation av dem viktigaste källorna. H. Aureskoug mfl. 6. Arbets-EDB 2006, Göteborgs stads miljöförvaltning Kungsbacka kommun, Daniel Hellsing. 8. Lerums Kommun, Gunilla Rådman 9. Mölndals Kommun, Lars-Erik Jevås 10. Partille Kommun, Anna Stjernholm 11. Eniro/Lantmäteriverket och Göteborgs stads Infovisare. 12. Naturvårdsverkets miljömålsportal, Åtgärder för att minska emissioner av partiklar från slitage och uppvirvling från Vägtrafik, Vägverket, remissunderlag PM 10 Riskbedömning av gaturum i Göteborg, rapport 2005:17, Göteborgs stads Miljöförvaltning 15. Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, , 13

14 Bilagor Bilaga 1 14