Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partiklar (PM 10 )
|
|
- Maj Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riskbedömning av gatu- och vägstråk i Göteborgsregionen för partiklar (PM 10 ) Jonny Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 143 Juni 2007
2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och Syfte 4 Miljökvalitetsnorm för partiklar 4 Miljömål Frisk luft - Delmål för Partiklar 5 Metod 5 1. Beräkning av lokalt bidrag 5 2. Beräkning av bakgrundsbidraget 5 3. Beräkning av percentiler för dygnsvärdet 6 4. Val av gaturum och vägområden 6 Osäkerheter och felkällor 8 Rangordning och presentation 8 Resultat 8 Uppmätta PM 10 halter i Göteborgsregionen Diskussion 10 Referenser 13 Bilagor 14 2
3 Sammanfattning Göteborgsregionens luftvårdsprogram har låtit värdera och rangordna de gaturum- och vägstråk i Göteborgsregionen där det finns risk att partikelhalterna överskrider miljökvalitetsnormen för partiklar (PM 10 ). Riskbedömningen baseras på en enklare beräkningsmetod av väg- och gatunätet i Göteborgsregionen. Bedömningen syftar till att ge en översiktlig bild av den aktuella situationen och ge underlag för den fortsatta övervakningen av partiklar i regionen. Gator och vägar har, efter en första riskbedömning, beräknats och delats in i tre riskklasser. Det är framförallt normvärdet för dygn (50 µg/m 3 ) som riskerar att överskridas i regionen. Störst är risken vid närliggande bostadsbebyggelse vid de två stora infartslederna till Göteborg, Kungsbackaleden genom Gårda i Göteborg och Alingsåsleden förbi Olskroken i Göteborg. Även om risken är mindre i gaturummen och vägnätet i övriga kommuner, är det angeläget att följa utvecklingen av PM 10 -halterna i hela Göteborgsregionen. Detta gäller framförallt de gator och vägar som rangordnats i gruppen med risk för överskridande av normvärdet för dygn. Detta framgår också av de regionala mätningar som pågår eller genomförts i centrala gaturum och trafikstråk med stora trafikflöden. 3
4 Riskbedömning av gatu- och vägstråk där det finns risk för höga partikelhalter i Göteborgsregionen Bakgrund och syfte Partiklar bedöms vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i svenska tätorter. Göteborgsregionens luftvårdsprogram har gett Göteborgs stads Miljöförvaltning i uppdrag att värdera och rangordna de gaturum och vägstråk i Göteborgsregionen där det finns risk att partikelhalterna överskrider miljökvalitetsnormen för PM 10 -partiklar. Riskbedömningen baseras på en enklare beräkningsmetod. Gatorna har, efter en första sortering, beräknats och rangordnats i tre riskklasser. Inga siffervärden för enskilda gator redovisas i rapporten på grund av osäkerheter i beräkningsmodellen. Rangordningen av regionens gator och vägar ger underlag för prioritering av var man bör gå vidare med mer avancerade beräkningsmodeller för att följa luftkvalitetens utveckling och för prioritering av mätningar av luftkvaliteten i utsatta områden. Kommunernas kontaktpersoner för luftfrågor har fått möjlighet att lämna förslag på gator/vägar som de anser bör ingå i bedömningen. Kommunernas medverkan är viktig i det fortsatta arbetet med beräkningar och utsläppsdatabas för Göteborgsregionen. Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 10 ) Miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft syftar till att skydda människors hälsa. MKN har funnits sedan Miljöbalken infördes 1 januari MKN för PM 10 är angiven dels som 90-percentil för dygn (50 µg/m 3 ) och dels som årsmedelvärde (40 µg/m 3 ). Detta innebär att antalet dygnsvärden över 50 µg/m³ begränsas till 35 per år. Årsmedelvärdet får inte överskridas. Se tabell 1. När ett normvärde ska kontrolleras i en kommun är normalt målsättningen att i ett första steg kontrollera om den nedre utvärderingströskeln överskrids på en i kommunen belastad plats. Utvärderingströsklarna för gällande MKN för PM 10 är idag lågt satta. Med hänsyn till rådande bakgrundshalter skulle samtliga vägar och gator i regionen överskrida den nedre utvärderingströskeln för PM 10 för dygn. Nya krav för luftkvalitet beslutas i EU-direktiv som sedan införs i svensk lagstiftning. Ett nytt direktiv är under framtagande och beslut väntas tidigast hösten Direktivet utgör en revidering och sammanslagning av tidigare ramdirektiv och dotterdirektiv för luftkvalitet samt introduktion av kontroll av små partiklar (PM 2,5 ). Det ursprungliga förslaget till direktiv har diskuterats inom EU och den skärpning för partiklar i ett andra steg efter 2010 som inledningsvis förespråkades är nu borttagen (referens 1). Diskussionen tyder också på att partikelnormens utvärderingströsklar kommer att höjas. Höjningen innebär att tröskelnivåerna hamnar i samma relativa nivå som för övriga 4
5 luftkvalitetsnormer, dvs. en övre utvärderingströskel på 80 % respektive en nedre utvärderingströskel mellan % av normvärdet (referens 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för PM 10 Medelvärdestid Normvärde Tillåtet Utvärderingströsklar överskridande Dygn 90-percentil 50 µg/m 3 35 dygn/år nedre 20 µg/m 3 övre 30 µg/m 3 Kalenderår Medelvärde 40 µg/m 3 Får ej överskridas nedre10 µg/m 3 övre 14 µg/m 3 Nationellt miljökvalitetsmål Frisk luft - delmål för partiklar Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft säger att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Delmål 5 är satt för PM 10 och PM2,5 fram till år Dygnsvärdet ska då vara högst 35 µg/m 3 och årsmedelvärdet 20 µg/m 3. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. För PM2,5 gäller på motsvarande sätt halterna 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde och 12 µg/m 3 som årsmedelvärde. Metod Riskbedömningen av gaturummen har gjorts med hjälp av SMHI:s nomogrammetod för uppskattning av halter av PM 10 (referens 3). Metoden ger en grov uppskattning av föroreningshalterna i gators och vägars närhet och bygger på tre delar. I de två första uppskattas det lokala bidraget i form av årsmedelvärden av PM 10 och i den tredje delen bestäms percentiler för dygnsmedelvärdet (extremvärden). 1. Beräkning av lokalt bidrag Med hjälp av fordonsmängd (antal fordon per dygn) och valda emissionsfaktorer från Vägverkets Handbok (referens 4) har avgasrelaterade emissioner uppskattats för valda gaturum och vägområden. Nomogrammetoden tar, förutom trafikmängd, även hänsyn till fördelning mellan tunga och lätta fordon samt vägtyp och vägbredd. Metoden tar även hänsyn till uppvirvling av vägdamm, vilket är nödvändigt för att kunna identifiera de gator och vägar där det finns risk för höga partikelhalter. Spårvagnstrafiken har lyfts in i modellen, en källa som verkar spela en viss roll i Göteborg. Spårvagnstrafiken har getts samma faktor för resuspension av partiklar som vägtrafiken. 2. Beräkning av bakgrundsbidraget Bakgrundsbidraget har uppskattats utgående från tillgänglig kunskap om långdistanstransporterade partiklar samt uppmätta årsmedelvärden vid mätstation Femman i taknivå i centrala Göteborg. Den urbana bakgrundshalten av PM 10 i Göteborg ligger på drygt 20 µg/m 3 och adderas till de beräknade halterna i Göteborg, Mölndal och Partille. Mätningar i Stockholm och det s.k. Kartläggningsprojektet visar att PM 10-5
6 halten i urban bakgrund och landsbygdsmiljö inte skiljer sig åt i någon större utsträckning (referens 5). Analysen från projektet visar på en variation i södra Sverige mellan µg/m 3. Mot bakgrund av detta resultat har för övriga kommuner i Göteborgsregionen bakgrundshalten 15 µg/m 3 adderats till det beräknade lokala bidraget för respektive gata/väg. 3. Beräkning av percentiler för dygnsvärdet För att beräkna percentiler för dygnsvärdet har de tidigare framtagna relationer i mätdata mellan årsmedelvärden och extremvärden utnyttjats (referens 3). 4. Val av gaturum och vägområden Urvalet av väglänkar för beräkning och bedömning har gjorts utifrån ett par olika kriterier. Samtliga gator och vägar i regionen, exklusive Göteborg, har valts genom att först selektera samtliga väglänkar för respektive kommun.det totala antalet väglänkar i utsläppsdatabasen för Göteborgsregionen uppgår till 2180 (referens 6). Utifrån trafikriktvärden (tabell 2), har sedan gaturum med trafikflöden över fordon/dygn och öppna vägområden med trafikflöden över fordon/dygn valts ut. Dessutom har några kommuner lämnat förslag på lämpliga gator och vägar som bör ingå i riskvärderingen. Samtliga dessa, ett 20-tal förslag, har tagits med i beräkningarna utom i ett fall där trafikdata saknats (referens 7-10). Alla valda gator har sedan granskats och indelats med hjälp av flygfoton för att bedöma utformning och ungefärlig bredd på varje gata (referens 4). Trafikriktvärdena (tabell 2) är framtagna utifrån inledande beräkningar av väglänkar i Mölndal och Göteborg. En liknande riskbedömning har tidigare gjorts av Göteborgs stads Miljöförvaltning för Göteborg (referens 14). I den riskbedömdes 71 väglänkar, som har lyfts in i regionens rangordning. Urvalskriterierna för Göteborgslänkarna sammanfaller i huvudsak med urvalskriterierna som gjorts för övriga regionens gator. Vissa av dessa gator och vägar saknar dock intilliggande bostäder och är därav ej medtagna i denna rapport. Efter att kriterierna för denna riskvärdering tagits fram, har Vägverket i en rapport presenterat kritiska trafikflöden för att klara PM 10 -normen för olika gator och vägar med dagens väghållning och dubbdäcksanvändning (tabell 3 och referens 13). Vägverkets rapport är i linje med de urvalskriterier som tillämpats i riskvärderingen för Göteborgsregionen, men uppdelningen av trafikflöden har preciserats för fler typer av gaturum. 6
7 Tabell 2. Antal fordon per dygn kopplat till risken för att 90-percentilen för beräknat dygnsvärde, 50 µg/m 3, överskrids utifrån erfarenheter från mätningar och beräkningar i Göteborg och Mölndal. Typ av gaturum eller vägområde Antal fordon per dygn Dubbelsidig bebyggelse 20 m brett gaturum >7000 Dubbelsidig bebyggelse 40 m brett gaturum >10000 Öppen väg 25 m till vägmitt >15000 Öppen väg 50 m till vägmitt >25000 Öppen väg 100 m till vägmitt >45000 Tabell 3. Antal fordon per dygn (ca) för att MKN för PM 10 ska underskridas, Typ av gaturum eller vägområde Dubbelsidig bebyggelse 15 m brett gaturum Dubbelsidig bebyggelse 24 m brett gaturum Dubbelsidig bebyggelse 33 m brett gaturum Dubbelsidig bebyggelse 60 m bred esplanadgata Enkelsidig bebyggelse Öppna trafikleder Antal fordon per dygn 7000 f/d f/d f/d f/d f/d f/d För de gaturum och väglänkar som sorterats ut har sedan en bedömning gjorts av vilken punkt vid gatan eller vägen som kan antas ha den sämsta luften. Det vill säga där gaturummet är som mest slutet eller där avståndet till intilliggande bebyggelse är som kortast. För dessa punkter har risken för överskridande av MKN för partiklar beräknats med nomogrammetoden. Totalt har 172 väglänkar beräknats (tabell 5). Trafikuppgifterna är hämtade från regionens utsläppsdatabas, arbets-edb 2006 (tabell 4). Specifika indata för varje beräkning är uppgifter om antalet lätta fordon, tunga fordon och spårvagnar som passerar under ett vardagsdygn. Gaturummen och vägavsnitten har delats in i gaturum, 20 m eller 40 m breda, eller öppna vägar 25 m, 50 m eller 100 m från vägens mitt till bostad eller plats där många människor exponeras. De gator och vägar som beräkningsresultatet visat på att det finns risk för överskridande har slutligen sammanställts per kommun (bilaga 1). Tabell 4. Trafikuppgifter hämtade från arbets-edb 2006 Kommun Trafikuppgifter från år År för EDBuppdatering Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv /04 Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungssund Tjörn Öckerö
8 Osäkerheter och felkällor Storleken på uppvirvlingsbidraget i modellen bygger på studier som har gjorts i Stockholm. Det finns för närvarande inte kvantifierade uppgifter från övriga delar av landet, vilket kan utgöra en väsentlig felkälla. I värderingen av slutresultatet har det särskild betydelse då övre utvärderingströskeln för PM 10 är lågt satt och det uppvirvlade bidraget betydelsefullt. Ett flertal viktiga faktorer saknas i nomogrammetoden. Detta gäller till exempel hushöjder i gaturummen, inverkan från bullerplank och bidrag från eventuellt lokalt förhöjda bakgrundshalter. Ytterligare en faktor som nomogrammetoden inte tar hänsyn till är i vilket väderstreck den enskilda gatan breder ut sig i, vilket påverkar upptorkning av vägbana och omsättning av luften i gaturummet och i sin tur partikelhalterna. Bedömningen av gaturummets utformning är ytterligare en felkälla. Modellens två gaturumsschabloner överensstämmer sällan med verklighetens gaturum och det finns flera tveksamma fall om gatan ska bedömas som ett gaturum eller öppen väg. Sanningen ligger oftast mitt i mellan, vilket inte modellen kan ta hänsyn till. Rangordning och presentation Mot bakgrund av beräkningsmetodens felkällor och övriga osäkerheter i beräkningsunderlaget presenteras beräkningsresultaten inte som siffervärden. Istället har bedömda gator och vägar rangordnats i fallande ordning utifrån beräkningsresultatet och därefter delats in i tre riskgrupper för respektive kommun (bilaga 1). De tre riskgrupperna som listas i resultatet är enligt följande: Stor risk (röd) - beräknat årsmedelvärde och 90-percentil av dygnsvärdet överskrider miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ). Risk (gul) - beräknat 90-percentil av dygnsvärdet (50 µg/m 3 ) överskrider miljökvalitetsnormen. Beräknat årsmedelvärde (40 µg/m 3 ) underskrider normen. Liten risk (grå) beräknat årsmedelvärde överskrider övre utvärderingströskeln (14 µg/m 3 ) men inte något normvärde. Resultat I tabell 5 visas resultatet av riskbedömda gator och vägar uppdelat per kommun. Det är framförallt normen för dygnsmedelvärden som riskerar att överskridas i Göteborgsregionen, kategorin risk (tabell 5). Årsmedelvärden över normen, kategorin stor risk, har dock beräknats för bebyggelse intill de stora trafiklederna i Göteborg, Kungsbackaleden genom Gårda och Alingsåsleden förbi Olskroken. 8
9 Tabell 5. Bedömda och beräknade gator och vägar per kommun Kommun Totalt Beräknade Stor risk Risk Liten risk Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungssund Tjörn Öckerö Totalt Uppmätta PM 10 -halter i Göteborgsregionen PM 10 -halten kan bestämmas med t.ex. ett direktvisande TEOM-instrument. Detta instrument mäter partiklar kontinuerligt utan att någon extra analys behöver utföras. För närvarande finns det sex TEOM-instrument i drift i Göteborgsregionen, vid Femman, Haga och Gårda, varav den i Gårda tillhör Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Övriga instrument finns de mobila mätvagnar som tillhör Göteborgs stads miljöförvaltning. Dessutom mäts mindre partiklar (PM 2,5 ) i Göteborg, vid Miljöförvaltningens Hagastation samt för tillfället även vid Gårda- och Femmanstationen på uppdrag av Vägverket. MKN för PM 10, är som tidigare nämnts (tabell 1) för år 40 µg/m 3 och för dygn 50 µg/m 3 (90-percentil). Dygnsvärdet får alltså överskridas högst 35 dygn per år. Tabell 6 visar de mätresultat som uppmätts på olika platser i regionen under senare år. Av tabellen framgår att ingen av mätningarna visar på överskridande av normvärdet för år. Normen för dygn överskrids dock vid den regionala mätstationen i Gårda (gatunivå). Uppmätta halter ligger på taknivå omkring 20 µg/m 3 och med högsta dygnsvärde runt µg/m 3. Vid de fasta mätstationerna överskreds 2006 normvärdet för dygn 13 gånger på Femmans tak (taknivå), Gårda hade 43 (gatunivå) och Haga 27 (gatunivå). Mätningar med mobila mätstationer, som redovisas i tabell 6, har genomförts under vinter- och vårförhållande. Det är under den perioden de flesta dygn med halter över normvärdet normalt inträffar. Inga av dessa mätningar spänner dock över ett helt år som normen gäller för. Antal dygn över normvärdet under mätperioden ger dock en god uppfattning om normen riskerar att överskridas, då de flesta av överskridandena inträffar under vårvintern. Resultaten visar inte någonstans på ett överskridande av MKN för PM 10. Marginalen till normvärdet för dygn är dock litet vid några av mätplatserna i Göteborg. 9
10 Tabell 6. Tabellen anger mätplatser där PM 10 mäts kontinuerligt i Göteborgsområdet och platser i Göteborgsregionen där periodvisa mätningar skett under vinter- och vårförhållanden de senaste åren. Kommun Gata/väg Trafikflöde (fordon/dygn) årseller period medelvärde (µg/m 3 ) Antal dygn >50 µg/m 3 Mätperiod Gaturum 20 m Alingsås Norra Strömgatan Jan-april 05 Göteborg Gustav Dalensg Göteborg Friggagatan Göteborg** Sprängkullsg (Haga) Gaturum 40 m Kungsbacka Vallgatan Febr-maj 05 Göteborg Guldhedsgatan Jan-april 06 Öppen väg - avstånd till vägmitt 25 m Göteborg** (Gårda) Kungsbackaleden Öppen väg - avstånd till vägmitt 50m Partille Göteborgsvägen 20 2 Febr-juni 04 Öppen väg avstånd till vägmitt 100 m Mölndal Kungsbackaleden* Jan-juni 06 Göteborgsvägen* Taknivå Göteborg** (Femman) Femmanhuset *Mätplatsen inom 100 m från E6 och 25 m från Göteborgsvägen. ** Fasta mätstationer (kontinuerliga mätningar) Diskussion Resultatet av beräkningarna ska ses som en enkel första skattning av om det föreligger en risk för överskridande av normen för PM 10 i gaturum eller vägarnas närhet. Om PM 10 - halten bedöms ligga i det röda intervallet är risken stor för överskridande. I det gula intervallet finns det en risk för överskridande, medan det i det grå intervallet finns en liten risk för överskridande av normen. Riskvärderingen för Göteborgsregionen utgår från miljökvalitetsnormen, men tar ingen hänsyn till den nedre utvärderingströskeln. Skälet är att bara genom att beakta den lägsta använda bakgrundshalten hamnar samtliga gator och vägar över den denna utvärderingströskel. Utvärderingströsklarna kommer troligen att höjas genom nytt EUdirektiv som är under framtagande, vilket kan förändra bilden. Når vi miljömålen? Beaktas delmålet för Frisk luft kommer troligen de gator och vägar, som har fått beteckningen risk i föreliggande rapport, inte att nå målet Risken för överskridande av delmålet beror främst på uppvirvling av damm samt användningen av dubbdäck, som orsakar stora utsläpp av partiklar till luften. Ökad kunskap om hälsoriskerna med partiklar visar på att risken med denna del av PM10-stoftet kan komma att nedvärderas samtidigt 10
11 som risken med det avgasrelaterade finare stoftet uppvärderas (referens 1). Risken med det långdistanstransporterade stoftet kan också komma att bedömas som en marginell eller försumbar risk (referens 1). Vad detta i förlängningen kan innebära för kontrollen av luftkvaliteten är i dagsläget oklart. Den fortsatta kontrollen Risklassningen är vägledande för hur den fortsatta kontrollen av partiklar lämpligen bör göras. Klassningen kan förslagsvis tolkas enligt följande: Liten risk - Metoden räcker som underlag. Risk - Indikerar metoden risk för överskridande av dygnsnormen (50 µg/m 3 ) bör en kombination av modellering och mätning användas för att ge ett bättre underlag att jämföra mot MKN. (I några av de riskklassade gaturummen eller vägområden har mobila mätstationer varit uppställda.) Stor risk - Vid två mycket utsatta bostadsområden nära tungt trafikerade trafikleder har skattningen visat på att även årsmedelvärdet (40 µg/m 3 ) riskerar att överskridas. En stor risk för överskridande bör givetvis följas upp med ett långsiktigt mätprogram, vilket också sker vid en av platserna, Gårdastationen vid Kungsbackaleden i Gårda där PM 10 mäts kontinuerligt sedan Den andra platsen ligger också i Göteborg, Riddargatan (E20). På den platsen sker inga mätningar. Mätningar och beräkningar Riskbedömningen ger underlag för Luftvårdsprogrammets fortsatta övervakning av partiklar i Göteborgsregionen. Bland annat för prioritering av vilka gator som bör följas upp med mer avancerade beräkningsmodeller. Inom ramen för Luftvårdsprogrammets verksamhet har en långsiktig mät- och beräkningsverksamhet tagits fram (referens 15). Målsättningen med strategin är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv. I stort innebär strategin att beräkna mer och mäta mindre. Mätkampanjer (indikativa mätningar) ska i första hand användas till att utveckla och förbättra beräkningsmetoderna. Kontinuerliga mätningar vid tre fasta mätstationer fortsätter som tidigare. Syftet med en mät- och beräkningsstrategin är att: Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad inom ramen för luftvårdsprogrammet. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effektivt. Ca 80 % av Sveriges kommuner borde göra mätningar av partiklar enligt Naturvårdsverkets bedömning. Endast ett tiotal av de största kommunerna har kontinuerliga mätningar av luftkvalitet. Det låga antalet beror främst på att det är 11
12 komplicerat och dyrt att kontinuerligt mäta luftsituationen. Därför har olika simuleringsmodeller utvecklats. För närvarande används sådana mest som ett första hjälpmedel för att avgöra om det krävs mätningar. Göteborgs stad arbetar med att ta fram en lokalt anpassad simuleringsmodell för PM 10 med mindre felmarginal och risk för överskattning av partikelsituationen som den modell som används i den här aktuella riskvärderingen. Modellen beräknas kunna börja testas under senare delen av
13 Referenser 1. Naturvårdsverket, telefonkontakt med Titus Kyrklund, maj Luftföroreningar i Göteborg Partiklar, Göteborgs stads miljöförvaltning, Rapport nr: 2004:3. 3. SMHI nr.102, Foltescu, Gidhagen och Omstedt, Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Vägverket 2000, Beskrivning av tillståndet i Sverige med avseende på luftkvalitet och emissioner samt miljömål för luftkvalitet och utsläpp. 5. ITM Luftlaboratoriet, Kartläggningsprojektet Delrapport 23 februari Kartläggning av inandningsbara partiklar i svenska tätorter och identifikation av dem viktigaste källorna. H. Aureskoug mfl. 6. Arbets-EDB 2006, Göteborgs stads miljöförvaltning Kungsbacka kommun, Daniel Hellsing. 8. Lerums Kommun, Gunilla Rådman 9. Mölndals Kommun, Lars-Erik Jevås 10. Partille Kommun, Anna Stjernholm 11. Eniro/Lantmäteriverket och Göteborgs stads Infovisare. 12. Naturvårdsverkets miljömålsportal, Åtgärder för att minska emissioner av partiklar från slitage och uppvirvling från Vägtrafik, Vägverket, remissunderlag PM 10 Riskbedömning av gaturum i Göteborg, rapport 2005:17, Göteborgs stads Miljöförvaltning 15. Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, , 13
14 Bilagor Bilaga 1 14
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merPartikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2
Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern 2006 Uppdragsrapport 2006:2 Förord I denna rapport presenteras en mätning av partiklar (PM 10 ) på Guldhedsgatan i Göteborg under
Läs merMätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merKompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker
Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för
Läs merRen regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram,
2008-11-10 Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, 2009-13 Luftvårdsprogrammet har i uppgift att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. En fortsatt
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs merDet ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN Ny hemsida och nytt namn Under våren sjösattes luftvårdsprogrammets nya hemsida. Nu kan du botanisera i en mer användarvänlig, mer innehållsrik och snyggare
Läs merHur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?
JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur
Läs merRen regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram,
2009-10-26 Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram, 2010-14 Luftvårdsprogrammet har i uppgift att övervaka och informera om den regionala luftmiljön. En fortsatt
Läs merRen regionluft Mät- och beräkningsstrategi för
Ren regionluft 2012-16 Mät- och beräkningsstrategi för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet har i uppgift att övervaka och informera om den regionala
Läs merPM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merLuftkvalitetsutredning förskola Bergakungen
Utredningsrapport 2016:01 Infovisaren Stadsbyggnadskontoret Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen Foto: Marit Lissdaniels Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten på taket
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merGATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN
UPPDRAG Luftmiljöutr Fredriksdalsgatan UPPDRAGSNUMMER 7001263000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Sammanfattning Spridningsberäkningar genomfördes för gaturummen vid detaljplansområdet
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merRen regionluft
Ren regionluft 2014-2018 Mät- och beräkningsstrategi 2014-2018 för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammets uppgift är att övervaka och informera om den
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merSpridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå
UPPDRAG Spridningsberäkningar, Skellefteå UPPDRAGSNUMMER 1321631000 UPPDRAGSLEDARE Leif Axenhamn UPPRÄTTAD AV Carl Thordstein DATUM Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå Sammanfattning
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Mölndal Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Läs merVäg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.
Uppdragsnr:1014 2837 1 (8) 2013-04-16 PM Luftkvalité Reviderad 2013-04-19 Nytt scenarioår 2030 Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad. Inledning I detta reviderade PM har
Läs merPM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad
Sid 1(9) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Plan- och byggavdelningen 2018-07-04, reviderad 2019-03-06 Karolina Norlin, 054-540 45 40 PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad SYFTE Denna PM tas fram för att
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Alingsås Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Läs merPM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP
ULRICEHAMNS KOMMUN PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PROJEKTNR. A039724 DOKUMENTNR.
Läs merRen regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lerums kommun 2012 Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 157 Lerum December 2013 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE...
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006
Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006 Malin Andersson Miljöförvaltningen Göteborg Delrapport 145 Februari 2008 2 Göteborgsregionens luftvårdsprogram Miljökvalitetsnormer Sedan
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merLuftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad
Luftkvalitetsutredning Krokslätt 182:2 bild Karta: Göteborgs Stad Förord Luftkvalitetsutredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapport
Läs merRen regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merJämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merRen regionluft
Ren regionluft 2013-2017 mät och beräkningsstrategi 2013-2017 för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Program för samordnad kontroll Luftvårdsprogrammet uppgift är att övervaka och informera om den
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merBeräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merLuftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
Läs merLuftutredning Litteraturgatan. bild
Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merKompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Beräkningar av luftkvalietet vid detaljplan för Tullholmssågen 4 m.fl. Karlstad Kommun Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan Göteborg 2019-02-12 Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merInstruktion till verktyget
Instruktion till verktyget VOSS - Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering 2018-04-26 Innehållsförteckning Verktyg för Objektiv Skattning med Spridningsmodellering VOSS... 1 Vad är VOSS?...
Läs merUnder två sommarveckor 2007 utfördes mätningar av bensen på
JUNI 8 Bra luft i småbåtshamnar Under två sommarveckor 7 utfördes mätningar av bensen på Tjörn i Skärhamn och Rönnäng. Syftet var att öka kunskapen om luftsituationen vid småbåtshamnar att kunna förbättra
Läs merDärför kommer EU-kommissionen under 2013 att. Det ligger i luften är Luftens år! ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN 2013 är Luftens år! 2013 är utsett till Luftens år inom EU. Luftkvaliteten i Europa har förbättrats stadigt de senaste 20 åren men mycket arbete återstår
Läs merRAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS
TOSITO INVEST AB Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan UPPDRAGSNUMMER 1321640000 GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Tosito
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Öckerö Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller miljökvalitetsnormer
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Härryda Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999 gäller
Läs merDjurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Läs merMiljöförvaltningen i Göteborg sammanställer
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merLuftkvaliteten vid Lundbyleden förmätning 2012
Luftkvaliteten vid Lundbyleden förmätning 2012 Dokumenttitel: Luftkvaliteten vid Lundbyleden förmätning 2012 Västsvenska paketet Utförande part: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Emma Björkman Förord Den
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun Utredningsrapport 2017:05 www.goteborg.se Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs merPreliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner
Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner Syfte Syftet med rapporten är att göra en första preliminär bedömning av luftkvaliteten i ett tidigt skede i planprocessen. För att på så vis få
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merRen Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009
Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009 Malin Andersson och Maria Holmes Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 152 - Stenungsund Oktober 2010 Miljökvalitetsnormer Sedan 1999
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merDet ligger i luften. Lägsta kvävedioxidhalterna i taknivå på 40 år Halterna av kvävedioxid i taknivå är de lägsta ETT NYHETSBREV JUNI 2015 FRÅN
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 215 FRÅN Foto:Viktoria Viklander. Mätstationen på femmanhuset. Lägsta kvävedioxidhalterna i taknivå på 4 år Halterna av kvävedioxid i taknivå är de lägsta sedan
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun Utredningsrapport 2017:07 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merSammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Sammanfattande rapport Bohusgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapportskrivning är genomfört
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merRen regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun
Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Alingsås kommun Utredningsrapport 2017:04 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merHans Backström. RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona
Hans Backström RAPPORT NR 2014-38 Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona Pärmbild. Bilden föreställer en vy över det utbyggda Pottholmen i Karlskrona Rapport Pottholmen 1 Senast sparad 2014-10-20
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev
Luftkvalitetsutredning Kvävedioxid och Partiklar, Forsåker, Mölndal Stad, Rev. 2 2015-12-21 Upprättad av: Jesper Lindgren, (WSP Environmental, Göteborg) Uppdaterad av: David Gombrii, (WSP Sverige AB, Göteborg)
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merWWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF Volvo Anläggningsmaskiner och Volvo Bussar ansluter sig till Volvokoncernens samarbete med WWFs program Climate
Läs merPM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN
PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN Marie Haeger-Eugensson och Anna Bjurbäck 2017-09-20 Projekt: A096520 Inledning Detta PM bygger vidare på tidigare genomförd luftkvalitetsutredning
Läs merLuftkvalitetsmätning Alingsås 2015
Luftkvalitetsmätning Alingsås 2015 Foto: Sture Alexandersson Emma Björkman Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad Rapport 161 Oktober 2015 1 Förord Den här utredningen är genomförd av miljöförvaltningen i
Läs merRAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER
MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered
Läs merUtredning Luftkvalité Liljedalsområdet
Kungälvs kommun Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet Göteborg 2017-08-17 Datum 2017-08-17 Uppdragsnummer 1320029372 Utgåva/Status Slutversion Daniel Nilsson Daniel Nilsson Erik Mattson Uppdragsledare
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merRegeringen fastställde i december
JUNI 2005 Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen Regeringen fastställde i december 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder
Läs merLuftutredning Distansgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Distansgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten runt Distansgatan i Göteborg och hur
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merDagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merLuftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005
Luftföroreningsmätningar på Vallgatan i Kungsbacka, vårvintern 2005 Harald Bouma Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 141 April 2006 2 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har fått i uppdrag att mäta, beräkna
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1
Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2
Läs merInledande kartläggning av luftkvaliteten i. Grums kommun. Grums kommun
RAPPORT Datum 1(8) Bygg- och miljöfunktion Rikard Ulander, tfn 0555-421 29 rikard.ulander@grums.se Inledande kartläggning av luftkvaliteten i Grums kommun Grums kommun Grums kommun Hemsida www.grums.se
Läs merLuftmiljöutredning kvarteret Kungsfisken. Kungsfisken 4 och 5. Broplatsen 4, Mölndal PROJEKTNR: DATUM:
Luftmiljöutredning kvarteret Kungsfisken Kungsfisken 4 och 5 Broplatsen 4, Mölndal PROJEKTNR: 171381 DATUM: 2017-12-11 Luftmiljöutredning kvarteret Kungsfisken Kungsfisken 4 och 5 Broplatsen 4, Mölndal
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merGaturumsberäkningar av PM10 på östra Artillerigatan år 2020
PM Gaturumsberäkningar av PM10 på östra Artillerigatan år 2020 2014-01-20 Bakgrund och syfte Trafikkontoret Göteborgs Stad avser att utreda luftkvaliteten i planerat bostadsområde norr om Artillerigatan.
Läs merLuftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005
Luftföroreningsmätningar på Norra Strömgatan i Alingsås vårvintern 2005 Uppdragsrapport nr: 2005:12 Foto framsida: Foto av mobila mätvagn 2 placerad vid Norra Strömgatan Alingsås Rapport sammanställd
Läs mer