Varmas delårsrapport

Transkript

1 1 (11) Varmas delårsrapport Jämförelsetalen inom parentes avser läget , om inget annat anges. Totalresultatet uppgick till 700 (1 149) miljoner euro. Placeringarna avkastade under sex månader 4,3 (5,0) procent och placeringarnas marknadsvärde uppgick till 41,9 (39,6) miljarder euro. Solvenskapitalet låg på en stark nivå, (10 291) miljoner euro; 35,3 (34,9) procent av ansvarsskulden och 2,1 (2,5) gånger högre än solvensgränsen. Det ekonomiska läget Vid slutet av årets andra kvartal rådde en orolig stämning i Europa. Den ekonomiska krisen i Finland blev ännu djupare. Grekland missade deadlinen för att betala tillbaka 1,5 miljarder euro av sitt lån till Internationella valutafonden, och de utdragna förhandlingarna med fordringsägarna strandade men fortsatte sedan i juli. De institutionella strukturerna i euroområdet har stärkts, och euroområdet förväntas klara sig igenom det osäkra läget även om det fortsätter en längre tid. Ekonomin har återhämtat sig något dels tack vare Europeiska centralbankens fortsatt aktiva räntepolitik, dels på grund av att behoven av att strama åt de offentliga ekonomierna inte längre är lika akuta och många länder klart har kommit ur den värsta krisen. Den osäkerhet som läget i Grekland orsakar på marknaden kastar dock en skugga över återhämtningen i Europa. Förutom en fungerande inre marknad behöver euroekonomin också draghjälp från världsekonomin. Många prognosinstitut sänkte i våras sina prognoser för den globala ekonomiska tillväxten. Kapitalmarknaden upplevde efter en lång tid av positiv utveckling korrigeringsrörelser i fråga om både aktierna och i synnerhet ränteplaceringarna. Aktiemarknaden, som fick ett kraftigt uppsving i början av året, tyngdes särskilt av misstron mot Greklands betalningsförmåga. Tvivlen skingrades då nya, striktare betalningsvillkor fastställdes, och mot slutet av juli vände kurvan uppåt igen för aktiemarknaden. I Kina har de ekonomiska riskerna ökat, och börskurserna vände brant nedåt. Förmögenhetsvärdenas långa uppåtgående kurva verkar ha differentierat sig från rörelserna i realekonomin, vilket gett upphov till en kraftig korrigeringsrörelse. Också i Kina har ekonomin stimulerats genom omfattande penningpolitiska interventioner. Den amerikanska ekonomins tillväxt förväntas fortsätta och bli starkare, och de försvagade utsikterna från början av året betraktas som tillfälliga. Sysselsättningsläget har förbättrats och centralbanken anser att ekonomin har stärkts tillräckligt för att man nu stegvis ska kunna börja normalisera penningpolitiken. Den stora frågan är fortfarande hur väl centralbanken, sannolikt i höst, lyckas med sitt nästa drag, nämligen att gradvis höja räntorna utan att skapa nervositet på marknaden. Den ekonomiska krisen i Finland är djup Totalproduktionen inom Finlands ekonomi minskade under den första halvan av året. Under perioden januari maj minskade industrins volym med 4,7 procent från året innan. Problemen på arbetsmarknaden förvärrades och arbetslösheten ökade klart under årets första hälft. Företagens förväntningar visar tills vidare inga tecken på en bestående förbättring. Nyheterna om att de fasta investeringarna inom industrin håller på att öka ger ändå vid handen att företagen också har positiva förväntningar. Investeringsnivån är fortfarande låg, men förväntningarna på att utvecklingen kommer att vända har åtminstone en psykologisk betydelse. Graden av kapacitetsutnyttjande är alltjämt låg inom industrin. Om den

2 2 (11) ekonomiska återhämtningen i euroområdet fortsätter och stärks börjar det äntligen återspegla sig i Finlands ekonomi. Det väsentliga är att stärka Finlands konkurrenskraft. Arbetspensionssystemet Innehållet i pensionsreformen 2017 framskred till lagberedning. De nya pensionslagarna bereddes på trepartsbasis under social- och hälsovårdsministeriets ledning, och lagutkasten färdigställdes i slutet av april som planerat. Riksdagen stiftar lagarna om det nya pensionssystemet och riksdagsbehandlingen inleds sannolikt denna höst utifrån den proposition som beretts. Antalet pensionärer ökar hela tiden och allt fler finländare lever på arbetspension. Det lagstadgade arbetspensionssystemet visar sin styrka och betydelse när det gäller att trygga den växande pensionärsbefolkningens inkomst. Med tanke på att vård- och omsorgsutgifterna för de äldre kommer att öka under de närmaste decennierna är det ytterst viktigt att arbetspensionssystemet ses över ansvarsfullt och i god tid. Vi vet att de utlovade pensionsförmånerna kan finansieras med dagens avgiftsnivå också i framtiden. Det här är viktigt för de finländska företagen och löntagarna. Varma vill för egen del se till att bolagets uppgift sköts så konkurrenskraftigt och effektivt som möjligt. Varmas ekonomiska utveckling Totalresultatet till verkligt värde för sex månader var 700 (1 149) miljoner euro. Det som påverkar totalresultatet klart mest är placeringsverksamhetens resultat, 680 (1 107) miljoner euro. Nettointäkterna av placeringsverksamheten, (1 899) miljoner euro, översteg den ränta som under årets första sex månader gottskrivs ansvarsskulden och som uppgick till (792) miljoner euro. Försäkringsrörelsens uppskattade resultat var 3 (27) miljoner euro och omkostnadsresultatet 17 (14) miljoner euro. Varmas solvens stärktes jämfört med situationen i början av året. I slutet av juni uppgick det solvenskapital som fungerar som riskbuffert för placeringsverksamheten till (10 291) miljoner euro, dvs. till 35,3 (34,9) procent i förhållande till ansvarsskulden. Solvenskapitalet består av eget kapital 109 (104) miljoner euro, värderingsdifferenser mellan de verkliga värdena och bokföringsvärdena (7 169) miljoner euro, ett utjämningsbelopp (1 146) miljoner euro och ofördelat tilläggsförsäkringsansvar -376 (1 873) miljoner euro. I ansvarsskulden ingår förutom det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret och utjämningsbeloppet den egentliga ansvarsskulden (28 576) miljoner euro och ett tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen, (915) miljoner euro. Solvenskapitalet var 2,1 (2,5) gånger högre än solvensgränsen och låg således på en betryggande nivå. Täckningen av ansvarsskulden var 132,5 (122,7) procent av ansvarsskulden. I en bilaga presenteras Varmas balans- och resultaträkning till verkliga värden, solvensen och dess utveckling, placeringsvolymerna och placeringsbestånden till verkliga värden grupperade enligt risk, totalresultatet per kvartal samt, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter, nyckeltalen för sex månader. Försäkringsverksamheten Antalet pensionstagare i Varma uppgick i slutet av juni till ( vid årets början). De utbetalda ersättningarna under januari juni var (2 318) miljoner euro. Sammanlagt nya pensionsbeslut fattades under årets första hälft, dvs. ungefär lika många som under motsvarande period föregående år. I slutet av juni var ( ) arbetstagare och företagare försäkrade i Varma. I fråga om antalet invalidpensionsansökningar har inga väsentliga ändringar skett hittills i år. Den genomsnittliga åldern för invalidpensionering har emellertid stigit något. Varma bedriver ett allt aktivare långsiktigt samarbete med sina kundföretag och deras företagshälsovård för att hjälpa dem att minska pensionskostnaderna och

3 3 (11) förlänga arbetskarriärerna. Ett synligt resultat av detta är bland annat att yrkesinriktad rehabilitering utnyttjas i allt högre grad. Varmas kunder har under rapportperioden fått ett ökat intresse för pensionsreformen, som träder i kraft 2017, och Varma har följaktligen satsat på klar och tydlig kundinformation i både webbtjänsten och direkta kundkontakter. Varma iakttar principerna om god försäkringssed. Placeringsverksamhet Varma uppvisade ett fortsatt gott placeringsresultat för årets första hälft trots de kraftiga korrigeringsrörelserna på aktie- och räntemarknaden under det andra kvartalet. Risken spreds mellan fastigheter och alternativa tillgångskategorier, vilket dämpade marknadsrörelsernas inverkan på placeringsportföljen. Placeringarna avkastade 4,3 (5,0) procent och uppvisade i slutet av juni ett värde på (39 631) miljoner euro. Solvensen var alltjämt hög, nämligen 35,3 (34,9) procent. Under årets andra kvartal upplevde kapitalmarknaden ovanligt stora korrigeringsrörelser i fråga om både aktierna och ränteplaceringarna. Aktiemarknaden, som fick ett kraftigt uppsving i början av året, tyngdes under det andra kvartalet särskilt av tvivlen på att Grekland skulle klara av att betala sin skuld som förföll i slutet av juni. I början av juli hade aktiemarknaden bottenkänning, då Grekland i juni lät bli att betala sin skuld till IMF och därefter ordnade en folkomröstning, där grekerna röstade för att de nya lånevillkoren inte skulle godkännas. Trots resultatet i folkomröstningen godkände Greklands regering och parlament senare i juli nya lånevillkor, som de facto var striktare än de föregående, vilket ledde till ett nytt uppsving på aktiemarknaden i slutet av juli. Räntemarknaden upplevde en ännu större korrigeringsrörelse än aktiemarknaden i fråga om statslånen i euroområdet. De långa räntorna i euroområdet sjönk till en rekordlåg nivå till följd av det omfattande program för köp av offentliga skuldebrev som Europeiska centralbanken inledde i mars. I Tyskland nådde 10-årsräntan i mitten av april som lägst en nivå på 0,05 procent, och räntenivåerna för de kortare maturiteterna blev klart negativa. Mot slutet av april började de långa räntorna, som sänkts till en konstgjort låg nivå, stiga kraftigt. Detta ledde till ett av de snabbaste prisrasen på räntepapper som någonsin skådats i euroområdet. Trots statsskuldkrisen i Grekland har ekonomin i det övriga Europa visat små tecken på återhämtning. I Finland kämpar vi däremot fortfarande med stora ekonomiska utmaningar och relativt låga tillväxtförväntningar. I början av årets andra kvartal hade aktiekurserna ett långt uppsving bakom sig, vilket resulterat i historiskt höga värderingsnivåer. Trots detta sporrade industriländernas förbättrade förväntningar på ekonomisk tillväxt i kombination med de låga avkastningsförväntningarna på ränteplaceringar alltjämt till en allokering till internationellt spridda aktieplaceringar. Den effektiva spridningen mellan hedgefonder, fastigheter och onoterade värdepapper lindrade de placeringsförluster som de kraftiga rörelserna på kapitalmarknaden orsakade under årets andra kvartal. Inga betydande ändringar har gjorts i allokeringen av Varmas placeringar mellan olika tillgångskategorier under rapportperioden. Den bästa avkastningen kom från aktieplaceringarna, men även de övriga tillgångskategorierna gav alltjämt en positiv avkastning från och med årets början. Den genomsnittliga nominella avkastningen under fem år var i slutet av juni 6,7 procent och avkastningen under tio år 4,9 procent. Den motsvarande reella avkastningen var 5,3 respektive 3,4 procent. Avkastningen på ränteplaceringar höll sig precis ovanför nollstrecket på 0,3 (3,4) procent, trots att statslånen i euroområdet genomgick ett kraftigt prisras under årets andra kvartal. Ränteplaceringarna uppgick till (13 741) miljoner euro, varav lånefordringarna stod för (1 633), statsobligationerna för (4 669), företagsobligationerna för (6 145) och penningmarknadsinstrumenten och depositionerna för 309 (1 295) miljoner euro. Under rapportperioden var avkastningen på lånefordringar 2,0 (1,0) och avkastningen på statsobligationer -1,3 (4,1) procent. Företagsobligationerna uppvisade en avkastning på 1,0 (4,8) procent och penningmarknadsinstrumenten och depositionerna en avkastning på 0,5 (0,0) procent.

4 4 (11) Aktiemarknaden i Finland och Europa, som stigit kraftigt i början av året, vände nedåt under årets andra kvartal i takt med att misstron mot Greklands skuldbetalningsförmåga ökade. Trots korrigeringsrörelserna på aktiemarknaden gav aktieplaceringarna fortfarande en god avkastning på 8,3 (7,2) procent. Aktieplaceringarna uppgick till (14 580) miljoner euro och fördelade sig enligt följande: noterade aktier (11 382) miljoner euro, kapitalplaceringar (2 326) och onoterade aktieplaceringar (871) miljoner euro. De noterade aktierna avkastade 8,9 (7,0) procent, kapitalplaceringarna 6,6 (8,0) procent och de onoterade aktieplaceringarna 6,4 (7,5) procent. I Finland överskuggades ekonomin alltjämt av den svaga tillväxten och framför allt av den låga exportefterfrågan. Trots det svaga samhällsekonomiska läget uppvisade de finländska aktierna en mycket stark kursutveckling i början av året. De inhemska noterade aktierna avkastade hela 13,6 procent under rapportperioden trots nedgången på aktiemarknaden under årets andra kvartal. Fastighetsplaceringarna gav en stabil avkastning på 3,4 (3,2) procent. Fastighetsplaceringarna uppgick till (4 266) miljoner euro, varav de direkta fastighetsplaceringarna stod för (3 721) och fastighetsplaceringsfonderna och de kollektiva investeringarna för 548 (545) miljoner euro. Varma har utökat den internationella spridningen av sina fastighetsplaceringar. De internationellt spridda fastighetsplaceringsfonderna gav en bättre avkastning än aktiemarknaden under årets andra kvartal. De direkta fastighetsplaceringarna avkastade 2,6 (2,5) procent och fastighetsplaceringsfonderna 8,9 (7,9) procent. Avkastningen på övriga placeringar var 4,0 (5,2) procent. De övriga placeringarna uppgick till (6 853) miljoner euro och bestod nästan helt och hållet av placeringar i hedgefonder, (6 609) miljoner euro. Hedgefondsplaceringarna utvecklades jämnt och spridde effektivt den risk som fluktuationerna på aktie- och ränteplaceringsmarknaden medförde. Hedgefondernas avkastning var 4,0 (5,5) procent. Avkastningen förbättrades av att dollarn fick en allt starkare ställning under början av året. Varma har placeringar i dollar särskilt bland aktieplaceringarna och placeringarna i hedgefonder samt företagsobligationerna. I praktiken har man satsat på gardering mot huvuddelen av valutakursrisken. I och med att den amerikanska dollarn stärktes gentemot euron förbättrades resultatet för valutapositionen, som hållits öppen. Valutaresultatet ingår i placeringsavkastningen inom de olika tillgångsklasserna. Marknadsrisken för placeringar utgör den största risken för bolagets resultat och solvens. Aktiernas andel av marknadsrisken för placeringar är klart störst. VaR-talet, som beskriver totalrisken i Varmas placeringar, uppgick till (1 008) miljoner euro. Driftskostnader och personal Varmas totala driftskostnader under årets första hälft uppgick till 72 (74) miljoner euro och fördelade sig enligt följande: personalkostnader 34 (34) procent, IT-kostnader 30 (30) procent, lagstadgade avgifter 9 (9) procent och övriga kostnader 27 (27) procent. För driftskostnaderna använde Varma 75 (78) procent av de erhållna omkostnadsdelarna som ingår i försäkringsavgifterna. Omkostnadsöverskottet för rapportperioden var 17 (14) miljoner euro. I slutet av juni hade moderbolaget 552 (546) anställda. Vid denna tidpunkt arbetade 56 (57) procent av personalen inom pensions- och kundrelationsfunktionerna, 13 (13) procent inom placeringsfunktionen och 31 (30) procent inom övriga funktioner.

5 5 (11) Bolagets förvaltning Varmas förvaltningsråd valde presidium på sitt sammanträde den 20 maj Kari Jordan valdes till ordförande för förvaltningsrådet, och Martti Alakoski och Satu Wrede fortsätter som vice ordförande. På Varmas webbplats finns en beskrivning av bolagets förvaltnings- och styrningssystem samt en utredning över löner och arvoden. Dessa utredningar grundar sig på den finska koden för bolagsstyrning, som Varma iakttar till den del den är tillämplig på arbetspensionsbolagens verksamhet. En lista över Varmas ledningsgruppsdirektörers innehav i offentligt noterade bolag finns att läsa via Varmas webbplats. Uppgifterna uppdateras i realtid. Ledningens börsinnehavsuppgifter uppdateras kvartalsvis. På Varmas webbplats finns ett sammandrag av Varmas insiderregler. Varma offentliggjorde i början av mars sina principer för ansvarsfull placering och sin praxis inom varje tillgångsklass. Principerna omspänner Varmas samtliga placeringstillgångar, och de har publicerats på Varmas webbplats. Riskhantering Varmas riskposition förändrades inte under rapportperioden. De väsentliga riskerna för Varma hänför sig till placeringsverksamheten och datasystemen. Ekonomiskt sett är placeringsriskerna mest betydande. Inom pensionsförsäkringsverksamheten hänför sig riskerna till handläggningen av pensioner och försäkringar samt funktionssäkerheten i fråga om de gemensamma systemen för branschen. Styrelsen har fastställt en riskhanteringsplan som gäller bolagets alla risker. I noterna till bokslutet redogörs närmare för försäkringsrisker, placeringsrisker, operativa risker och övriga risker samt hur dessa hanteras. Därtill presenteras kvantitativa uppgifter. Varmas styrelse bestämmer i sin placeringsplan bland annat de allmänna betryggande målsättningarna för placeringarna, målen för placeringarnas spridning och likviditet samt principerna för valutarörelsen. Vid beräkningen av solvensen och täckningen av ansvarsskulden beaktas placeringsriskerna enligt deras faktiska natur. Spridningen av placeringsportföljen bygger på en allokering som beaktar tillgångsklassernas avkastningskorrelationer. Utsikter inför framtiden Trots riskerna förväntar vi oss att den globala ekonomin fortsätter att växa svagt. Europeiska centralbankens starka och långvariga penningpolitiska engagemang stöder alltjämt återhämtningen i euroområdet. Förhandlingarna om Greklands situation kommer att stå högst på euroekonomins agenda en lång tid framöver, och risken för att landet lämnar valutaunionen kan inte uteslutas. Ovissheten om valutaunionens framtid kastar en skugga över de ekonomiska utsikterna. I Finland är det ekonomiska läget fortsättningsvis mycket problematiskt. Finlands ekonomi släpar långt efter konkurrentländerna. Problemen inom exporten och utmaningen med att stärka konkurrenskraften kräver alltjämt uppmärksamhet. Näringsstrukturen i Finland genomgår en omfattande förändring; det tar lång tid att bygga upp en ny grund för tillväxt. Verkställandet av regeringsprogrammet har bara börjat. På kort sikt försvagar de synnerligen omfattande anpassningarna av de offentliga finanserna den totala efterfrågan, men på längre sikt är de nödvändiga för att den offentliga ekonomin ska fås i balans. Att genomföra dessa anpassningar och strukturreformer och förbättra kostnadskonkurrenskraften är väsentliga målsättningar med tanke på Finlands framtid.

6 6 (11) Sysselsättningsläget är alltjämt kärvt. Varmas starka solvens tryggar kundernas pensioner. Det är ytterst viktigt att pensionsmedlen placeras framgångsrikt, eftersom förväntningarna på att lönesumman ska växa är svaga. Varmas starka solvens ger bolaget mer rörelsefrihet och skapar möjligheter att sträva efter höga avkastningar även på osäkra marknader. Helsingfors den 13 augusti 2015 Risto Murto Verkställande direktör Sifforna i delårsrapporten anger de oreviderade siffrorna för moderbolaget. Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma är Finlands största arbetspensionsförsäkrare och privata placerare. Bolaget sköter arbetspensionsskyddet för över personer inom den privata sektorn. År 2014 uppgick Varmas premieinkomst till 4,3 miljarder euro och pensioner utbetalades för 5,0 miljarder euro. Värdet på Varmas placeringar var 41,9 miljarder euro i slutet av juni YTTERLIGARE INFORMATION: Ekonomidirektör Pekka Pajamo, tfn eller Kommunikationsdirektör Satu Perälampi, tfn eller BILAGA: Tabeller

7 7 (11) Balansräkning enligt verkligt värde, moderbolaget mn 6/2015 6/ /2014 Aktiva Placeringar Fordringar Inventarier Passiva Eget kapital Värderingsdifferenser Utjämningsbelopp Ofördelat tilläggsförsäkringsansvar Solvenskapital sammanlagt Fördelat tilläggsförsäkringsansvar (till återbäringar) Aktieavkastningsbundet tilläggsförsäkringsansvar Egentlig ansvarsskuld Sammanlagt Övriga skulder Resultaträkning enligt verkligt värde, moderbolaget mn 1-6/ / /2014 Premieinkomst Utbetalda ersättningar Förändring i ansvarsskulden Nettoresultat av placeringsverksamheten Totala driftskostnader Skatter Totalresultat * * Resultat till verkligt värde före förändringen i tilläggsförsäkringsansvaret och utjämningsbeloppet Försäkringsrörelsens resultat Placeringsverksamhetens resultat Omkostnadsresultat Totalresultat

8 8 (11) Solvenskapital och dess gränser (Procent av den ansvarsskuld som använts vid beräkningen av solvensgränsen) Solvensgräns 16,8 14,1 15,8 Solvenskapitalets maximibelopp 67,1 56,6 63,1 Solvenskapital före utjämningsbelopp 31,5 31,0 30,1 Solvenskapital 35,3 34,9 34,0 Solvensutveckling Siffrorna är angivna enligt den lagstiftning som var i kraft under perioden.

9 9 (11) Placeringsfördelning till verkligt värde /2015 6/ /2014 Marknadsvärde Marknadsvärde Marknadsvärde 1-6/ / / mån Avkastn. Avkastn. Avkastn. MWR MWR MWR Vola- Basfördelning Riskfördelning Basfördelning Riskfördelning Basfördelning Riskfördelning mn % mn % mn % mn % mn % mn % % % % tilitet Ränteplaceringar 1) ,3 3,4 5,8 Lånefordringar ,0 1,0 2,6 Obligationer ,0 4,4 7,1 1,6 Statsobligationer ,3 4,1 7,4 Företagsobligationer ,0 4,8 6,9 Övriga finansmarknadsinstrument och depositioner ,5 0,0 0,5 Aktieplaceringar ,3 7,2 9,1 Noterade aktier ,9 7,0 7,4 8,9 Kapitalplaceringar ,6 8,0 13,5 Onoterade aktier ,4 7,5 19,7 Fastighetsplaceringar ,4 3,2 3,8 Direkta fastighetsplaceringar ,6 2,5 3,2 Fastighetsplaceringsfonder och kollektiva investeringar ,9 7,9 8,0 Övriga placeringar ,0 5,2 8,4 Hedgefonder ,0 5,5 7,8 1,9 Råvaruplaceringar Övriga placeringar Placeringar sammanlagt ,3 5,0 7,1 3,0 Effekt av derivat Placeringar till verkligt värde sammanlagt Den modifierade durationen för alla obligationer är 4,0. 1) Inklusive upplupna räntor Totalresultat kvartalsvis

10 10 (11) Nyckeltal i korthet 1-6/ / /2014 Premieinkomst, mn Nettointäkter av placeringarna till verkligt värde, mn Nettoavkastning på investerat kapital, % 4,3 5,0 7,1 6/2015 6/ /2014 Ansvarsskuld, mn Solvenskapital, mn 1) % av ansvarsskulden 1) 35,3 34,9 34,0 i förhållande till solvensgränsen 2,1 2,5 2,2 Utjämningsbelopp, mn Pensionsmedel, mn 2) ArPL-lönesumma, mn 3) FöPL-arbetsinkomstsumma, mn 3) ) Relationstalet har räknats ut i % av den ansvarsskuld som används vid beräkningen av solvensgränsen 2) Ansvarsskuld + värderingsdifferenser 3) Uppskattning av hela årets löne- och arbetsinkomstsumma för de försäkrade Placeringsfördelning till verkligt värde (Finansinspektionen) Basfördelning Riskfördelning 6/2015 6/ /2014 6/2015 6/ /2014 mn % mn % mn % milj % milj % milj % Ränteplaceringar sammanlagt , , , , , ,1 Lånefordringar 1) , , , , , ,9 Obligationslån 1) , , , , , ,5 Penningmarknadsinstrument och depositioner 1)2) 880 2, , , , , ,7 Aktieplaceringar sammanlagt , , , , , ,8 Noterade aktier 3) , , , , , ,2 Kapitalplaceringar 4) , , , , , ,1 Onoterade aktier 5) , , , , , ,5 Fastighetsplaceringar sammanlagt , , , , , ,6 Direkta fastighetsplaceringar , , , , , ,4 Fastighetsplaceringsfonder och kollektiva investeringar 548 1, , , , , ,2 Övriga placeringar , , , , , ,7 Hedgefonder 6) , , , , , ,8 Råvarufonder -35-0,1 1 0, , , , ,9 Övriga placeringar 7) -3 0,0-6 0,0 13 0,0-3 0,0-6 0,0 13 0,0 Placeringar sammanlagt , , , , , ,2 Effekt av derivat 665 0, ,0-81 0,0 Placeringar sammanlagt , , , , , ,2 Obligationsportföljens modifierade duration 4,0 1) Inklusive upplupna räntor 2) Inklusive kassa och bank samt köpeskillingsfordringar och -skulder 3) Inklusive blandfonder om dessa inte kan hänföras till någon annan post 4) Inklusive kapitalfonder och mezzaninefonder samt placeringar i infrastrukturen 5) Inklusive onoterade fastighetsplaceringsbolag 6) Inklusive alla typer av andelar i hedgefonder oberoende av fondens strategi 7) Inklusive de poster som inte kan hänföras till andra placeringsslag

11 11 (11) Nettointäkter av placeringsverksamheten, avkastning på investerat kapital (Finansinspektionen) Nettointäkter av placeringarna, markn.värde 8) Investerat kapital 9) Avkastningsprocent på investerat kapital Avkastningsprocent på investerat kapital Avkastningsprocent på investerat kapital mn mn % % % Ränteplaceringar sammanlagt ,3 3,4 5,8 Lånefordringar 1) ,0 1,0 2,6 Obligationslån 1) ,0 4,4 7,1 Penningmarknadsinstrument och depositioner 1) 2) ,5 0,0 0,5 Aktieplaceringar sammanlagt ,3 7,2 9,1 Noterade aktier 3) ,9 7,0 7,4 Kapitalplaceringar 4) ,6 8,0 13,5 Onoterade aktier 5) ,4 7,5 19,7 Fastighetsplaceringar ,4 3,2 3,8 Direkta fastighetsplaceringar ,6 2,5 3,2 Fastighetsplaceringsfonder och kollektiva investeringar ,9 7,9 8,0 Övriga placeringar ,0 5,2 8,4 Hedgefonder 6) ,0 5,5 7,8 Råvarufonder Övriga placeringar 7) Placeringar sammanlagt ,3 5,0 7,2 Icke hänförda intäkter, kostnader och driftskostnader Nettoavkastning av placeringsverksamheten till verkligt värde ,3 5,0 7,1 1) Inklusive upplupna räntor 2) Inklusive kassa och bank samt köpeskillingsfordringar och -skulder 3) Inklusive blandfonder om dessa inte kan hänföras till någon annan post 4) Inklusive kapitalfonder och mezzaninefonder samt placeringar i infrastrukturen 5) Inklusive onoterade fastighetsplaceringsbolag 6) Inklusive alla typer av andelar i hedgefonder oberoende av fondens strategi 7) Inklusive de poster som inte kan hänföras till andra placeringsslag 8) Förändringen i marknadsvärde räknat enl. rapporteringsperiodens början och slut periodens kassaflöden. Med kassaflöde avses skillnaden mellan köp/utgifter och försäljning/intäkter 9) Investerat kapital = Marknadsvärde vid rapporteringsperiodens början + dagligen/månatligen tidsavvägda kassaflöden