H ankeiten. Carl Haglund. Styrelsen Svenska handelshögskolans studentkår. - Intervju med årsfesttalaren, s. 18

Transkript

1 01/2013 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Carl Haglund - Intervju med årsfesttalaren, s. 18 Styrelsen som hankeiter, bland hankeiter, s. 22 Eero Vaara - ny forskningsprofessor s.6 IRINA PROKKOLA - årets föreläsare, s. 18

2 s. 35 s. 15 CHEFREDAKTÖR Tor-Oskar Karlberg REDAKTÖRER Tor-Oskar Karlberg Sebastian Kihlman Laura Aaltonen Katarina Jåfs Antonia Bäckman Erica Hedkrok Robin Forsberg Nam Do Anneli Nylund Daniela Rönnberg s. 24 s. 40 s. 37 LAYOUT Sebastian Kihlman Katarina Jåfs Laura Aaltonen Sara Brännäs Tiina Hanhirova Tor-Oskar Karlberg ÖVRIGA MEDVERKANDE Andreas Holmberg Camilla Mäkinen Rasmus Ritamäki Torkel Tallqvist Erik Stenberg Jenny Ervast Sefe ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån HELSINGFORS UPPLAGA 2000 TRYCKERI WhyPrint Pärmfoto Peter af Hällström INNEHÅLL Knuttes hälsning Eero Vaara ny forskningsprofessor AoL - Garanterad inlärning på Hanken? Kandidatfest Årsfesten i bilder Årsfesttalare: Carl Haglund Årets föreläsare Stipendier och förtjänsttecken Nya styrelsen Ny ordförande för CN EC informerar NESU IHD 2013 Utbyteshistorier Andreas Holmberg - konsult i Kuala Lumpur SEFEs hälsning Understödsföreningens hälsning Skinkan i skick med Jemima Backman Frågesport 2 Hankeiten 01/2013

3 Big Wheels Keep on Turning TEXT: Tor-Oskar Karlberg BILD: Katarina Jåfs Ledare Ett nytt år har återigen inletts. Vi på Hanken har i vinterkylan fått uppleva fina fester och tunga studier liksom så många generationer före oss. Då allt detta redan upplevts i mer eller mindre samma format men av andra människor så tvingas vi rätt så ofta uppfinna hjulet på nytt. Jag vill dock påstå att detta inte alltid bör ses som något negativt, det finns många hjul som helt glömts bort och kanske skulle ha något att bidra med i dagsläget. Likaså är det viktigt att det reflekteras över ifall allt som funnits är nödvändigt eller ifall det bör långtidsarkiveras. Nya människor kommer ofta också med nya synvinklar och därmed kan vi modifiera våra gamla lösningar, och så har vi plötsligt uppfunnit dubbdäcken. Något som består genom tiden är dock självklart Hankeiten, och då våren nu så småningom börjar vara här och de flesta hjulen redan återuppfunnits så är det dags för årets första nummer. Vi har jobbat med att få in något för alla och jag är säker på att du kommer hitta något läsvärt här. Om du gillar att läsa om hur konstiga upplevelser man kan stöta på då man åker på utbyte, då kan vi glädja dig med att berätta att vår serie med utbyteshistorier fortsätter. Har du ännu utbytet framför dig så kan du hitta inspiration här. Det är inte endast utbytesstudier som för oss i kontakt med olika kulturer, under IHD-veckan anlände en grupp med ivriga gäster till vårt lilla land för att ta del av ett stugveckoslut, företagsbesök samt sitzer. Ifall du är intresserad av vad som försiggår på högskolan så rekommenderar jag artikeln om AoL-processen eftersom du säkerligen kommer beröras av den ifall du ännu studerar på Hanken. Samtidigt så kan du kolla igenom vad Hankens nya forskningsprofessor Eero Vaara kan berätta. Är du däremot intresserad av vad som försiggick på årsfesten så skall du läsa artikeln om årsfesttalaren Calle Haglund och vad han anser om ämnen som den ekonomiska krisen samt herrklädsel. Förövrigt så har vi listat alla stipendie- och märkesmottagare från den solenna akten, ifall du råkade missa den eller minnena helt enkelt lösts upp senare. Ett hjul som någon glömde uppfinna på nytt för en hel del år sedan har nu fått ny form. NESU-SHS återupplivade under hösten sin verksamhet och i vår intervju med grundarna berättar de om hur verksamheten har dragit igång. En annan frisk vind i kårverksamheten är det Högskolepolitiska utskottet som leds av Camilla Mäkinen, styrelsens ansvariga för högskolepolitik. I sin kolumn så väcker hon denna gång frågor om studiestödets framtid. Råkar du studera finansiell ekonomi, eller annars bara drömmer om ett jobb inom consulting så finns det intressant läsning mot slutet av tidningen där Hanken alumn Andreas Holmberg delar med sig av sina erfarenheter från Kuala Lumpur. På sista sidan så hittar du nu för andra gången vår frågesport. Eftersom man inte längre hinner läsa Hankeiten i matkön så föreslår jag att du svarar på den då du sitter vid bordet och äter luch med kompisarna. Bord finns nog. Tor-Oskar Karlberg Hankeitens chefredaktör Kårföretag 3 Hankeiten 01/2013 3

4 Year of the Påven avgår och Amicas köproblem har lösts, konstigt år på kommande? Hittar ni korrelationer? #yearofthesnake Vi lever nu 2013, ormens år och mycket har hunnit hända redan under de första månaderna såväl inom SHS som på Hanken, som inom högskolesamfundet i sin helhet. Redan nu ser vi förändringar som kommer att påverka vår vardag ännu långt framöver. Styrelsen har levt hektiska veckor och sitter nu mitt i smeten och jobbar hårt för att förändringarna ska ske till Hankeiternas fördel. Så är det ett konstigt år på kommande? Knapp a s t, m e n e t t spännande år blir d e t definitivt. På ett nationellt plan är studiestödsreformen nu en het potatis som diskuteras på alla plan, från ämnesföreningar och intressebevakningsorganisationer upp till studentkårernas styrelser, delegationer och fullmäktige. Spekulationerna är många, viljorna ännu fler men vilken lösning som sist och slutligen väljs kan ingen svara på ännu. En sak som vi trots allt måste inse är att en förändring är oundviklig. Här kommer studentkåren in och dess intressebevakande roll, det är här vår förmåga att driva hankeiternas sak sätts på prov. Samarbetet mellan kylteriföreningarna har intensifierats under gångna år och ambitionerna är höga att fortsätta att utveckla samarbetsformer som kan garantera bästa möjliga förmåga att göra morgondagens ekonomer hörda i samhället. SHS har som den enda studentkåren i detta forum en alldeles särskild roll tack vare vår raka väg in i Finlands studentkårers förbund, något som innebär en bättre påverkningsförmåga men också ett stort ansvar gentemot ekonomistuderande på ett brett plan. För att vända blicken tillbaka till SHS och vår verksamhet lever också vi i en föränderlig verklighet som påverkar vår interna verksamhet. Intresset för att förbinda sig minskar, min föregångare myntade uttrycket teflon generation men konstaterade också att hankeiterna inte är ett exempel på detta fenomen. Som han tror inte jag heller att så är fallet. Däremot kräver stramare förhållanden på studiefronten att tröskeln för vad man är villig att förbinda sig till är högre. Som organsiation har SHS enormt mycket att erbjuda. För att kunna göra det krävs trots allt att organsationen är tillmötesgående och kapabel att vara lika dynamisk som dess medlemmar. Without continual growth and progress, such words as improvement, achievment, and success have no meaning. -Benjamin Franklin Erik Stenberg Kår- och styrelseordförande 2013 STYRELSEns hälsning 4 Hankeiten 01/2013

5

6 Hankens forskning får en allt mer internationell prägel Det är en solig förmiddag och jag klättrar upp för trapporna i Casa för att träffa Eero Vaara; Hankens första forskningsprofessor. Vaara började arbeta på Hanken år 2004 och är idag professor i företagsledning och organisation samt prorektor. Han har även blivit internationellt uppmärksammad för sitt kunnande och sina framgångsrika forskningar kring bland annat organisationsstrategier, legitimitet inom företag och användningen av diskurs och kommunikation i strategier. TEXT & FOTO: Erika Hedkrok Vaara tillträdde sin nya tjänst som forskningsprofessor den första januari detta år. Vaara berättar att en sådan tjänst var i planerna redan under förra rektor Marianne Stenius tid, och att han är mycket nöjd över att den nu äntligen blev förverkligad. Jag anser att forskning är väldigt viktigt för ett universitet. Det är givetvis avgörande för såväl finansieringens som för de olika rankingarnas och ackrediteringarnas skull att vi kan visa att vi är ett seriöst och framstående universitet som kan bidra med färsk och aktuell information på ett internationellt plan, men det är också av stor betydelse för våra studerande. Vem som helst kan ju sitta hemma med sina böcker och läsa gammalt material, men att verkligen kunna sitta i händelsernas centrum och få diskutera och ta del av pinfärska forskningsresultat och nyskapad kunskap under föreläsningarna ger mervärde både åt studerandena och åt forskaren, som samtidigt kan få ett bollplank för sina idéer och tankar, påpekar Vaara. Jag är mycket nöjd med att jag fick denna möjlighet och jag tror att det kommer att bli två spännande år. Jag trivs förstås väldigt bra med mina uppgifter som prorektor och jag tycker att det är roligt att undervisa, men faktum är att forskning kräver väldigt mycket tid. Under dessa två år som professuren varar är jag befriad från undervisnings- och andra uppgifter och får den tid jag behöver för att kunna fokusera på forskningen. Bland annat ser jag fram emot att jag nu kommer att ha möjligheten att koncentrera mig på att läsa och uppdatera mig om nya forskningsrön, vilket det är svårt att hitta tid för i vanliga fall. Professor på resande fot Jag undrar vad Vaara kommer att göra under sin tid som forskningsprofessor. Han berättar att han till en början kommer att fokusera på att slutföra tidigare projekt och skala ner på andra tidskrävande upp- Genom åren har Vaara hunnit publicera såväl böcker som artiklar i de flesta av de ledande tidsskrifterna inom sina intresseområden, och således är han idag en internationellt erkänd och uppskattad forskare. Att valet av Hankens nya forskningsprofessor föll på just honom var föga överraskande, men han är ändå tacksam över möjligheten som han blivit erbjuden. Eero Vaara är mycket nöjd över sin nya tjänst som forskningsprofessor 6 Hankeiten 01/2013

7 drag som han håller på med nu. Vaara är nämligen en man med många järn i elden. Då jag första gången tog kontakt med honom var han på en konferens i USA, vilket inte alls är ovanligt för professorn. Utöver det brukar han ofta agera gästföreläsare bl.a. i Emlyon Business School i Frankrike, Copenhagen Business School i Danmark och Lancaster University i England. Han är också aktiv inom flera föreningar och sitter i några styrelser. Vaara berättar ivrigt att han exempelvis i somras arbetade en hel del med EGOS European Group of Organizational Studies, som han i flera år har varit en aktiv ordförande för. Förra året lyckades han få Aalto Universitet och Svenska Handelshögskolan att tillsammans få möjligheten att stå värdar för den årliga konferensen, som lockade omkring 1800 internationella forskare och medlemmar. Under min forskningsprofessur är tanken att jag nu på våren främst kommer att vara här i Finland då jag slutför vissa projekt, även om jag också kommer att resa bland annat till USA och Kanada några gånger för att ta hand om mina förtroendeuppdrag samt träffa och arbeta med mina utländska kolleger. Nästa år däremot kommer jag att flytta till Paris för att arbeta och bedriva forskning där ett år. Ett internationellt samarbete inom forskning är inte endast trevlig omväxling för mig, utan det ger också en bra bild av Hanken, som försöker prägla sig som en internationell handelshögskola, poängterar professorn. Vaara är Hankens första och enda forskningsprofessor för stunden, men tanken är ändå att försöka fortsätta med projektet efter Vaaras tvååriga professur för att utveckla forskningsarbetet som bedrivs på Hanken. Borde forska mer Alla professorer har möjligheten att ansöka om professuren, och i år var det faktiskt flera intresserade som skickade in ansökningar. Jag tycker att forskningen är något av det viktigaste för karriären och det är något som fler professorer borde tillägna mer tid. Tanken är ju att det också ska vara möjligt att bedriva forskning vid sidan om undervisningen, men om man som jag inte endast har ansvar för undervisningen och handledningen utan också samtidigt till exempel måste springa på möten, utveckla och leda institutionens arbete samt hålla på med övriga administrativa uppgifter, så blir det hastigt knappt om tid. Därför tycker jag att det är väldigt bra med en sådan här möjlighet som ger en verktygen och resurserna för att för en gångs skull kunna sätta sig ner och fokusera på forskningen till fullo, avslutar Vaara. ÖKA DIN KARRIÄR MED EN MBA EFTER EN TID I ARBETSLIVET! Hanken MBA erbjuder:» En konkurrenskraftig profil på arbetsmarknaden» Färdigheter för karriärutveckling och nya arbetsuppgifter» En vittomfattande bild av företagsverksamhet» Förmåga till strategiskt tänkande 25%» Nycklar till bra ledarskap LÖNEFÖRHÖJNING EFTER UTEXAMINERING, ALUMNSURVEY 2013 MBA.HANKEN.FI 7 Hankeiten 01/2013 7

8 Garanterad inlärning på Hanken? Årligen grundas ett flertal nya handelshögskolor runtom i världen. Då det redan finns över skolor som erbjuder utbildning inom det ekonomisk merkantila området så kan Hankens stol bli allt mer obekväm. Då konkurrensen emellan skolorna hårdnar om de duktigaste studerandena, de mest kända professorerna och de intelligentaste forskarna måste även Hanken göra något för att framstå som mer lockande. På Hanken tror man att en av lösningarna är en AACSB ackreditering. TEXT: Tor-Oskar Karlberg BILD: Sebastian Kihlman AACSB står för Association to Advance Collegiate Schools of Business och är en medlemsorganisation som ackrediterar handelshögskolor runtom I världen. Denna kvalitetsstämpel är en av de tre ackrediteringar som tillsammans brukar benämnas the triple crown. De två andra är EQUIS och AMBA, och dessa har Hanken redan förvärvat. Orsaken till att denna triple crown är så åtråvärd är att endast omkring 60, alltså mindre än 1% av världens handelshögskolor har belönats med den, däribland våra vänner på andra sidan Arkadiagatan. Då EQUIS är en ackreditering som ges på basis av externt bestämda kriterier så fungerar AACSB aningen annorlunda. Där jobbar man med högskolans egna mål, i Hankens fall vår mission, och specificerar med grunden i dem kriterierna för ackrediteringen. Då processen framskrider så kan Hanken finna behov att modifiera sin mission för att uppehålla en ständig förbättring. Ännu en av grundstenarna för AACSB ackrediteringen är att högskolan har en genomgående hög kvalitet, det får alltså inte finnas något ämne, utbildningsprogram eller campus där kvaliteten skulle ligga under kriterierna även om ett annat utbildningsprogram vore världsledande. En process för uppföljning Det mesta av arbetet med ackrediteringen är byråkratiskt pappersarbete och kan i rätt så hög grad skötas av högskolan men i en viss process så måste även de studerande inkluderas. Denna del kallas Assurance of Learning, eller bara AoLprocessen. AoL är en process där man man kontinuerligt utvecklar högskolans utbildningsprogram. Man följer upp de studerandes inlärning i förhållande till de lärandemål man definierat för respektive program. Man arbetar också för att det skall vara klart för både studerande och examinatorer vad bedömningskriterierna för t.ex. en kandidatavhandling, bör vara. Det här tycker antagligen de flesta att borde vara en självklarhet, men då dessa kriterier inte finns nedskrivna någonstans så är det i praktiken ofta så att lärare och AoL-processen AoL-processen är en uppföljnings- och utvecklingsprocess som är en del av Hankens arbete för att ackrediteras med en AACSB ackreditering Information om AoL-processen samt några bedömningsmatriser hittar man under adressen samt genom att där klicka på Assurance of Learning (AoL) i menyfältet till vänster Vid frågor gällande AoL-processen kan man kontakta: aol@hanken.fi studerande kan vara av mycket olika åsikt gällande vilket betyg den studerande är värd för sin prestation. Vi träffade Ekonomie doktor Linda Gerkman, kvalitetssäkringskoordinator på Hanken samt prorektor Karen Spens för att diskutera frågor gällande AoLprocessen på Hanken. Spens ansvarar för undervisningen på Hanken och leder även Hankens AoL-grupp. Det är en tolv personers arbetsgrupp där även två studerande, Wictoria Hallberg och Rasmus Savander är medlemmar. Dessa kan med fördel kontaktas av studerande med frågor gällande AoL-processen. Både Spens och Gerkman är överens om att AoL-processen för med sig endast gott åt de studerande. Enligt Gerkman är ett av de positiva elementen med AoL-processen att bedömningen kommer bli mycket mer transparent. Systemet kommer att baseras på bedömningsmatriser där det går att läsa vad kriterierna för de specifika vitsorden är. En sådan här matris har redan tagits i bruk inom bedömningen av den skriftliga magisteravhandlingen och man bör få se den då man skriver sin avhandling. En likadan utarbetas för tillfället för kandidatavhandlingen. Kontinuerlig utveckling Det är även meningen att det på kursnivå skall finnas liknande matriser till de studerandes och examinatorernas förfogande. Dock påminner Spens om att processen först är under utvecklingsstadiet och de matriser som redan används kan ännu komma att förändras ifall man ser ett behov för det. Därtill så har man redan stött på en del praktiska problem med systemet. -I vissa ämnen är det kanske inte ändamålsenligt att låta de studerande se matriserna, t.ex. i matematiken så kan man inte ge tentsvaren till de studerande redan före tenten, säger Gerkman. Även i andra ämnen kan det uppstå liknande problem, där svaren till tenten kan vara alltför väl preciserade i kursbedömningsmatrisen. I andra ämnen är det betydligt lättare, t.ex. språklärarna har redan länge använt sig av matriser som hjälp vid bedömningen, tillägger Gerkman. Alla lärare är kanske inte ännu medvetna om att AoL matriserna ens existerar, än mindre vet hur de kan användas och det är ännu en lång väg att gå innan processen 8 Hankeiten 01/2013

9 fungerar helt som tänkt. Men hela processen handlar ju om kontinuerlig utveckling, den är aldrig helt färdig. Ett verktyg flör att utveckla utbildningsprogrammen Orsaken till att bedömningsmatriserna finns som en del av AoL-processen är att de studerandes resultat skall kunna mätas och jämföras med utbildningsprogrammets målsättningar. Så kallade AoL mätningar görs på det sättet att man samlar in data i hur bra studerande klarat sig i förhållande till målsättningen för studierna. De prestationer som mätningar görs i är främst de kandidat- och magisteravhandlingar som skrivs, men även resultaten från grundkurserna i de ekonomiska vetenskaperna bedöms. Då undrar man ju självklart hur de här mätningarna går till i praktiken för att man skall få in data som motsvarar verkligheten, t.ex. deltar en massa studerande i tentamenstillfällen endast för att prova ifall de skulle klara den, eller ibland t.o.m. deltar endast för att få tentpappret. -Det här är vi medvetna om och det förstör självklart resultaten, svarar Gerkman genast. Hon fortsätter med att det för tillfället mäts endast resultaten från det första tenttillfället och att man för att göra mätningarna av kunskaperna mer verklighetstrogna funderar på att mäta alla tenttilfällen. Hon tillägger ännu att man självklart funderar på olika metoder för att bli av med problemet med studerande som skriver endast för att få tentpappret, hon föreslår att man t.ex. kunde beakta endast de studerande som blir godkända i tenten. En annan fråga som uppstår är ifall det nu då är så att Hanken ackrediteras med AACSB eller ej, beroende på hur bra de studerande presterar i dessa mätningar? -Nej, det viktigaste är att det finns en process för uppföljning av utvecklingen, svarar Gerkman. Meningen med mätningarna är snarast att man skall kunna följa med hur kunnandet bland de studerande utvecklas samt se vilka områden som det bör satsas mer på. -Låt oss t.ex. säga att vi skulle få ett resultat där vi kan se att Hankeiternas kunskaper i presentationsteknik inte uppfyller förväntningarna. Då bör vi fundera på hur vi får in mera undervisning och övning i att presentera i programmet, klargör Gerkman. Hon förklarar vidare att till AoL-processen hör att man måste se över utbildningsprogrammen och begrunda ifall vissa kurser borde läggas till eller tas bort, här beaktas även näringslivets efterfrågan. Nytta vs. kostnader Ett så genomgående projekt som en ackrediteringsprocess kostar säkert en hel massa pengar, och då kan man fråga sig om inte dessa kunde ha investerats bättre i någon övrig verksamhet. -Det kostar faktiskt en hel del att vara med i processen, medger Spens, men tillägger dock att en stor del av kostnaderna har täckts med utomstående finansiering från olika stiftelser och inte med sådana medel som annars använts till utbildningen. Spens har även en annan viktig poäng. -Dessutom så måste man tänka på vad det skulle kosta att vara utanför? I dagens värld då konkurrensen hela tiden hårdnar och staten stramar åt sin budget, så är det fullt möjligt att högklassiga ackrediteringar är det som krävs för att Hanken skall överleva som en självständig handelshögskola i det långa loppet. 9 Hankeiten 01/2013 9

10 10 Hankeiten 01/2013

11 Kandidatfesten Lördagen den 26 januari 2013 ordnades Hankens första kandidatfest. Festen ordnades i Hankens foajé och kvällen bjöd på både mingel, middag, underhållning och dans. Efteråt fortsatte firandet på Casa där Inledande festen ägde rum. TEXT: Katarina Jåfs FOTO: Max Edin Syftet med kandidatfesten är att skapa en gemenskap bland studeranden som alla nått en viktig milstolpe i sina studier, nämligen blivit kandidater. Förutom att festen ordnas till kandidaternas ära, tilldelas de dessutom både diplom och en unik pins i silver som kan användas mångsidigt, som en belöning för deras studieprestationer. För de studeranden som avslutar sina studier efter kandidatexamen kan denna fest även fungera som en fin avslutning på studierna vid Hanken. Från Hankens sida hoppas man att kandidatfesten ska ha en positiv inverkan på utexaminationen av kandidater, lika som doktorspromotionen och ekonombrevsfesten har på utexaminationen av doktorer respektive magistrar. Om så är fallet kan man dock se om några år när kandidatfesten blivit en etablerad tillställning. Idén bakom festen är även att motivera studeranden att ta ut sina kandidatpapper tidigare. I dagsläget kan det hända att man tar ut sina kandidatpapper så sent som några månader innan man avlägger sin magisterexamen. Detta går tyvärr emot regeringens programförklaringar och ministeriets finansieringsmodell där effektiv utexamination betonas starkt. Maria Holmlund- Rytkönen tillägger att kandidatpapper som man tagit ut sent kan väcka misstankar utomlands. I Europa är det vanliga att man avklarar den lägre högskoleexamen ett par år innan man blir klar med den högre högskoleexamen. Innehållet i en magisterexamen som på papper ser ut att vara några månader lång kan därmed ifrågasättas. Det rekommenderas därför att man tar ut papprena tidigare och kandidatfesten ska fungera som en morot för detta. Antalet som deltog var tyvärr färre än förväntat, det var nämligen enbart 34 stycken som deltog i den första kandidatfesten. Man hoppas däremot att deltagarantalet kommer att stiga med åren när festen blivit en tradition och de inbjudna är färska kandidater och studerande från samma årskurs. Nästa år ordnas festen alltså i januari, samma dag som inledande, för de som tagit ut sina kandidatpapper mellan februari och december Mikko Toukkari var en av festens deltagare och han uppskattade verkligen initiativet. Han ansåg att konceptet var genomtänkt och festen välorganiserad med alla inslag som en bra fest ska ha, det vill säga trevligt sällskap, bra underhållning och god mat. Toukkari som vid tidpunkten för intervjun hade hunnit lämna in sin magisteravhandling, förklarar det låga deltagarantalet med att många som var inbjudna redan hade ögonen på sin magisterexamen och tyckte kanske därför att det var lite väl sent att gå på kandidatfest. Han tror dock att festen i framtiden kan fungera som ett bra incitament för studerande att ta kandidaten i tid. Om man vet att ens vänner kommer delta i festen så kanske man kämpar lite extra för att själv också kunna vara med och fira den nya examen. I hans ögon vinner alla parter på att kandidatfesten ordnas. Studerandena får njuta av en fin fest som ordnas för dem och Hanken får studeranden som utexamineras snabbare. Alla intervjuade höll med om att det var en lyckad tillställning och kan varmt rekommendera festen till de som blir kandidater detta år. Marina Lindberg som var med och arrangerade festen lyfter även fram att kandidatexamen är något som man borde vara stolt över och värdesätta. Kandidatfesten är därför ett ypperligt tillfälle att fira studieframgångarna och festa loss med sin egen årskurs. 11 Hankeiten 01/

12 Bildkollage: Årsfesten 12 Hankeiten 01/2013

13 13 Hankeiten 01/

14 SHS 104 år Kunskapsföretaget KPMG önskar stödja återväxten av framtida specialister i branschen. Med över 750 specialister verksamma i Finland ser vi det som viktigt att också i framtiden kunna erbjuda en stark specialistkompetens. Vi gratulerar varmt Svenska Handelshögskolans studentkår på dess 104-årsdag.

15 Krispolitik och kläder med Calle Som ung gillade Calle att skate:a och hade redan då planer på att bli bilmekaniker. Dock blev det inte som planerat... TEXT: Nam Do FOTO: Antonia Bäckman & Anton Sucksdorff Den 24 februari 2013, på Svenska Handelshögskolans Studentkårs 103:e årsfest var det ekonom, Hanken ambassadör och sedermera försvarsminister Carl Haglund iklädd frack, som höll årsfesttal i Hankens festsal under solenna akten. Haglund valde att framföra ett tal om de ekonomiska utmaningar Finland står inför. Vid sidan om arbetet är Haglund gift med en Hankeit med rötterna i Österbotten. De har två barn, och bor i Esbo där Haglund också sitter i kommunfullmäktige. Han gillar att koppla av genom att mecka med bilen eller bygga något. Bl.a. deras villa i skärgården har han till största delen byggt själv. De gångerna han har tid försöker han fara ut på länk eller gå på gym, vilket oftast sker på kvällen efter att barnen lagt sig. Haglund övergav sin plan om att bli bilmekaniker och började studera på Hanken istället. Som huvudämne läste han Företagsledning och organization. Som biämne läste Haglund Offentlig förvaltning vid Åbo Akademi. Under studietiden var han även kåraktiv och hade flera förtroendeuppdrag. Bl.a. har han varit chefredaktör för Hankeiten, medlem i delegationen, och fungerat som Tutor. Dessutom har han även varit chefredaktör för Studentbladet och sedan ordförande för SSI, organisationen som ger ut Studentbladet. Haglund har gjort en raketkarriär i den offentliga sektorn. Som tidigare nämnt är han idag Försvarsminister. Därtill innehar han även posten partiordförande för Svenska folkpartiet, SFP efter att ha lämnat bakom sig europaparlamentarikerposten i Bryssel. Det finns fortsättningsvis alla, till och med goda förutsättningar att vända skutan Finland i rätt riktning. En merkantil fest som årsfesten kan inledas med en del seriösa frågor kring ekonomin. Innan det var dags att söka sig till middagen vid Hilton sade Haglund några ord om de kommande ekonomiska utmaningarna Finland står inför. Sedan den ekonomiska nedgången 2008 har statsbudgeten konstant varit på minus, dessutom ganska mycket. Det årliga underskottet har varit mellan sju och till och med drygt tio miljarder. Det här ska sättas i förhållande till den årliga statsbudgeten på cirka 50 miljarder. Med andra ord har cirka 20% av statens utgifter täckts med lån, medan statsskulden har ökat med 50% på fem år och snart uppgår till 100 miljarder euro. 15 Hankeiten 01/

16 fentliga utgifterna har vuxit efter 90- talets lågkonjunktur samtidigt som lönenivån inom industrin vuxit och därmed påverkat vår konkurrenskraft. Näringslivet i Finland behöver framtidstro. Detta blev sagt av Haglund under årsfesten som hölls på samma dag som man firar näringsfriheten. Haglund poängterar vidare att man måste tro att Finland är ett land där man kan investera och lyckas.tyvärr tyder många parametrar på att så inte är fallet för tillfället bland företagen inom industrin och näringslivet. Den här utmaning måste tas på allvar. Som huvudämne läste han Företagsledning och organisation. Ett bättre företagsklimat är i hela samhällets intresse pga. högre sysselsättning och högre skatteinkomster som gör att vi har råd att upprätthålla det kostsamma och fina välfärdssamhälle, som vi har byggt upp Lånet utgör en stor utmaning för den offentliga sektorn såväl idag som i framtiden. Framförallt skapar statsskulden ett moraliskt dilemma för framtiden. Haglund tillägger att dilemmat främst påverkar dagens unga, våra barn och deras barn. Det är de som ska betala tillbaka den här skulden. Framtidens finländare kommer att berövas på det välfärdssamhälle vi har idag, ifall inga målmedvetna åtgärder görs för att hållbarhetsunderskottet ska minska i framtiden. Degens regering har också som mål att minska skuldsättningstrenden vid slutet av dess regeringsperiod, dvs. år 2015 skall den offentliga ekonomin utgöra en procent av BNP. Detta har redan synts i form av nedskärningar, inbesparingar och skatteändringar. Tyvärr har dock real- ekonomin utvecklas sämre än man hoppats på- När Haglund använder ordet kris, skall det understrykas att han väjer att hör till dem som är optimistiska. Det finns fortsättningsvis alla, till och med goda förutsättningar att vända skutan Finland i rätt riktning. Därefter upplyste Haglund Hankeiterna om hur man hamnat i dagens situation. Kort sammanfattat har vi byggt upp en offentlig sektor vi inte har råd med. Of- För att råda bot på det s.k. hållbarhetsunderskottet krävs anpassningsåtgärder och reformer. Haglund betonade reformer och enligt honom är medicinen flera jobb och mera jobb. Vi behöver fler som arbetar, vi behöver längre arbetskarriär. Att höja sysselsättningen betyder i princip att skapa förutsättningar för företagen att anställa fler. Att sänka samfundsskatten vore enligt Haglund att ge mera utrymme för näringslivet att anställa. En annan möjlighet är att ta efter Sverige och Estland, och låta bolagen ha kvar kapital utan beskattning. Som avslutning valde Haglund att säga ett par ord om utbildningssystemet. Vårt uppskattade utbildningssystem är internationellt erkänt och är verkligen ett trumfkort för vårt land. Inom regeringen har vi också satt som mål att finländarna ska vara världens kunnigaste folk år Haglunds tal kan kännas lite allmänt och därför fick han svara på några lite mer konkreta frågor om arbetslivet och att sticka ut både utbildningsmässigt och 16 Hankeiten 01/2013

17 klädmässigt. Att det är sämre tider visas inte enbart i nedskärningar och inbesparingar, utan oftast är det även svårare att hitta jobb. Sedan 2008 då finanskrisen slog till stod man där med ett offentligt underskott. Vid den tiden försvann jobb och fram tills idag har endast nya jobb skapats, vilket betyder att sysselsättningsläget är betydligt sämre än för fem år sen. Han använder sportklockor till kostymer, det skulle jag aldrig göra. På frågan om hur en Hankeit skall sticka ut på arbetsmarknaden svarar Haglund att framför allt ska man tro på sig själv men också bjuda på sig själv. Det är jätte viktigt att tro på sig själv, eftersom man i Finland överlag inte tror tillräckligt på sig själv. Haglund poängterar att möjligheterna inte serveras utan man måste själv ut och söka dem, samt våga satsa på och pröva sig fram. Man ska inte heller vara rädd för att misslyckas, man ska våga mera. Överlag brukar dock Hankeiterna klara sig bra i arbetslivet. Universums bästa fest och bokstavligen välklätt härjande är korta beskrivningar av årsfesten, där männen bär frack och damerna långklänning. Till vardags bär dock Haglund kostym. Alex är sportstekare han steker med sitt himosportande Vad tycker du borde finnas i en gentlemans garderob? Åtminstone i min garderob finns det många kostymer. Eftersom jag egentligen inte går i något annat än kostymer på dagarna, för mitt jobb är sådant. Så finns det ganska mycket skjortor. Jag har en hyfsad mängd kläder, det finns ganska många trevliga kravatter, näsdukar, manschettknappar, skor, bälten och skoputs framför allt. Vidare poängterar Haglund även att det är viktigt att ha välputsade skor. En nära vän och kollega till Haglund är Europa- och utrikeshandelsministern Alexander Stubb. På frågan om vad Haglund anser om Stubbs klädsel svarar han följande: Jag tycker Alex klär sig ganska väl. Nej, jag tycker nog han klär sig väl, inte har jag något att anmärka på hans klädstil. Dock så verkar Haglund inte gilla sportklockor till kostym Han använder sportklockor till kostymer, det skulle jag aldrig göra. Jag har också sportklockor, men jag använder dom inte till kostym. Det är liksom inte min grej men han får göra det, it s part of his image. Vem av er är mer stekare? Jag måste säga Alex i detta sammanhang. Alex är sportstekare han steker med sitt himosportandet, vilket jag i sig är imponerad av. Han tycker nog också om att steka med det, och så att säga brassa med det som det heter på finlandssvenska. Han är jätte duktig, jag är imponerad av hans kondition och hans Iron Man tävlingar och vad han allt gör. Han tycker nog också om att visa upp den sidan. Så han steker nog med det där sportandet, inte vet jag annars om han steker så mycket men... Ett bättre företagsklimat är i hela samhällets intresse p.g.a. högre sysselsättning, högre skatteinkomster som gör att vi har råd att upprätthålla det kostsamma och fina välfärdssamhälle, som vi har byggt upp 17 Hankeiten 01/

18 Поздравляем!* [Pozdravlyaem] *Grattis! De hankeiter som studerar ryska har äran att bli undervisade av Hankens favoritföreläsare. Årets föreläsare Irina Prokkola får tack för sitt engagemang och sin flexibilitet. Irina Prokkola tilldelades priset som Årets föreläsare 2012 på årsfesten. Det här är en stor ära. TEXT Anneli Nylund FOTO Sebastian Kihlman Det var en stor och trevlig överraskning, säger Irina Prokkola. I motiveringarna till titeln beskriver hankeiterna Prokkola som inspirerande, kunnig och hjälpsam. Nu känns det som en stor utmaning att nå upp till förväntningarna som ställs på årets föreläsare. Jag försöker vara en flexibel lärare. Många studerande jobbar och jag förstår att det är svårt att kombinera det med studierna. Ibland ber jag studerande komplettera för frånvaro med uppgifter. Ibland erbjuder jag extra föreläsningar eller ber dem komma till mitt arbetsrum för att gå igenom de saker som de missat. För Prokkola är det också viktigt att vara rättvis och erbjuda alla lika möjligheter i sådana situationer. Hankeiter är flitiga. De jobbar hårt med sina hemläxor och lämnar in uppgifterna i tid. Hon beskriver också hankeiter som mycket hövliga. Många niar då de talar till mig, fastän det inte hör till den finländska kulturen. Det känns väldigt trevligt. Sömniga studerande Undervisningstiderna är den största utmaningen i jobbet som språklärare. Nästan hälften av gruppen är frånvarande på fredagsmorgonens halv nio-föreläsning. Vissa har sagt rakt ut att de inte orkar stiga upp så tidigt, säger Prokkola. Hon förstår ändå att språkundervisningen inte kan vara högsta prioritet i en handelshögskola. Prokkola har en examen i ryska och rysk litteratur och en i finska och finsk litteratur. Hon har studerat vid Leningrads universitet i Sankt Petersburg. Till Finland kom hon 1986 och i början av 90-talet auskulterade hon vid Helsingfors universitet. År 1993 började hon som timlärare i ryska vid Hanken och Helsingfors handelshögskola. Lektor i ryska vid Hanken blev hon Hur har intresset för det 18 Hankeiten 01/2013

19 Saklig, kunnig, på rätt sätt krävande och flexibel, hon ställer alltid upp för sina studerande. Hon till och med ordnar resor till Ryssland för studerande på eget initiativ. Hon gör sitt allt för att få studerande intresserade av det ryska språket och kulturen. Hon arrangerar specialevenemang och allt möjligt (t.ex. extra lektioner på egen tid). Hon älskar sitt jobb. Alltid lika hjälpsam föreläsare, som verkligen vill att studerandena lär sig. ryska språket ändrats under Prokkolas tid som lärare? I slutet av 80-talet och början av 90-talet då det inte gick så bra för Ryssland var intresset för språket mindre. I dag är situationen på Hanken bra. För några år sedan var det till och med 60 personer som ville börja läsa ryska. Eftersom att Prokkola är den enda ryskaläraren vid Hanken var det ändå omöjligt att dela upp gruppen i två. Därför finns nu en gräns på högst 30 studerande på grundkursen. А, Б, В, Г Det är en fördel att kunna både svenska och finska när man vill lära sig ryska. Uttalet är inte så svårt för svenskspråkiga. Ryskans välkända sju olika uttal av S brukar inte vara så svåra för hankeiter. Dessutom är det bra att förstå sig på både prepositioner, som används i svenskan, och på ändelser, som används i finskan. I ryskan kombineras de här två, förklarar Prokkola. Det brukar ta bara ett par veckor att lära sig det kyrilliska alfabetet. Men sedan gäller det också att lära sig skriva rysk skrivstil. I Ryssland är det bara små barn som textar. Skrivstilen måste man lära sig för den använder alla. Vem är den bästa läraren Prokkola själv har haft? De två lektorer i ryska som var mina kolleger i Kauppis i början av min karriär ser jag som mina bästa lärare. De delade med sig av sina erfarenheter och hjälpte mig mycket. Tillsammans har de tre gjort fyra läroböcker i ryska. I vår utkommer en ny bok på svenska. Lönar sig ryska? För tjugo år sedan hjälpte kunskaper i ryska att få jobb i företag som hade verksamhet i Ryssland. I dag kan situationen ändå vara annorlunda i och med att det finns så många rysktalande i Finland. Den unga generationen i vårt östra grannland behärskar också nuförtiden engelska bättre. Att kunna ens lite ryska kan ända vara en stor fördel, menar Prokkola. Small talk på ryska kan värma affärsrelationer och skapa en välvillig atmosfär vid förhandlingar. Som man säger kan man köpa på vilket språk som helst, men bäst säljer du på kundens eget språk. Tillsammans med de kunskaper i ekonomiska vetenskaper som Hanken erbjuder sina studerande kan ryskan vara ett plus när man söker arbete. Ryssland är en av Finlands viktigaste affärskontakter och det är bra att förstå landets språk och kultur. Goda kunskaper i ryska gör det lättare att främja affärsrelationer och läsa mellan raderna. Fastän man inte har planer på en ryskrelaterad karriär kan kunskaper i språket vara till glädje. Till exempel på resor, Sankt Petersburg ligger ju nära. IRINA PROKKOLA Titel: Lektor i ryska Examina: FK Bor: I Rödbergen i Helsingfors Född: I Moskva 1960 Familj: Man och 25-årig son Hobby: Vinterbad Favoritmat: Kan äta obegränsade mängder hjortron Favoritmusik: Ryska romanser Favoritfilm: Alla James Bond-filmer med Daniel Craig i huvudrollen Favorit tv-program: Naturprogram Senast lästa bok: Lasaruksen naisia av Marina Stepnova Framtidsambitioner: Perfekta kunskaper i svenska 19 Hankeiten 01/

20 Stipendier och förtjänsttecken Ben Schnitt s stipendium, den sanna hankeiten Isabell Mattsson. Sällskapet Gäddorna Stipendiet är instiftat för att uppmuntra till framtida arbete Finlands näringsliv till fromma. På detta sätt vill vi forna studeranden vid Svenska Handelshögskolan upprätthålla kontakten med vår skola. Rasmus Ritamäki Akademiska Herrsällskapet Gäddorna har tilldelat ekonomiemagistersromkornet Rasmus Ritamäki sitt stipendium för år Lilla förtjänstmärket Christina Grundström Christina har under hela sin studietid varit en enorm tillgång för hela studentkåren. Hon har erfarenhet i form av 2 år i CN, varav andra som ordförande, högskolepolitiskt ansvarig i styrelsen samt ett tiotal mindre uppdrag, som CVN i flera år, samt flera uppdrag på högskolan. Dessutom har hon gjort ett enormt jobb som medlem samt ordförande för äldremannarådet och tagit äldremannarådet till en ny nivå. Utöver sina tunga uppdrag är Chrisse den som alltid har ett leende, ett vänligt ord eller en kram åt alla. Chrisse är deen som aldrig tapar tålamodet och alltid ser en lösning, även när det ser som svartast ut. Rasmus Savander Rasmus har under sin studietid visat stor hängivelse åt studentkåren och förtjänstfullt skött sitt uppdrag som SHS styrelseordförande under 2012 och året innan med lika stort engagemang skött sitt ansvar som styrelsens högskolepoliskt ansvariga. Rasmus har för SHS framåt som organisation och höjt studentkårens profil som den enda självständiga Kylteristudentkår och jobbat för en bättre vardag för hankeiterna som medlemmar i Finlands roligaste studentkår. Urda Commercia-stipendiet Eeva Penttilä Eeva är en tredje årets studerande som har aktivt medverkat i studentkåren under hela sin studietid. Hon började sin karriär med EAG och fortsatte med gulnäbbskommittén samt är redan tredje årgångens IU:it. Hon är en person som jobbar hårt för att försäkra ett lyckat evenemang samt bidrar stort till gruppandan och glädjen såväl inom sitt team som bland gästerna. Hennes smarta hjärna och positiva själ är kända för de flesta på studentkåren. Eeva är en kvinna med stort leende och även större hjärta och är definitivt värd ett tack för sitt engagemang för SHS och dess medlemmar. Jenny Söderman Jenny har under hela sin studietid haft en aktiv roll på studentkåren. Hon har välkomnat gulisar inom Gekko, tagit hand om projekt och internationella ärenden i styrelsen och stillat hankeiters matlust i Casa Nostra. Hon är positiv, gör alltid sitt bästa och en god kamrat man kan lita på. SHS KÅRSTIPENDIUM, 250 euro Kennet Lundström Kennet har varit en av de aktivaste delegaterna under det senaste året. Han är alltid väl förberedd och kommer med relevanta inlägg från nya synvinklar i samtliga diskussioner. Han har höjt aktiviteten på mötena vilket garanterat har inverkat på de beslut som delegationen har fattat. Kallandet av ständig medlem Torkel Tallqvist. Med ett ovillkorligt engagemang och ett stort intresse för studerandes vardag har Torkel Tallqvist seglat in i studentkårens vardag. Som ordförande för SHS understödsförening har han plöjt ner mycket av sin fritid för att försäkra sig om att vi hankeiter har ett hem, som vi trivs i, nämligen Casa Academica. Torkel med stadig hand visionerat och utvecklat SHSUs verksamhet samtidigt som han försäkrat sig om att vi hankeiter har det bra, både på fritiden på Casa, men också i våra studier. Framåtandan som Torkel bringar smittar av sig och han är en verklig tillgång för studentkåren samt en förebild på en aktiv studentkårsalumn. 20 Hankeiten 01/2013

21 Stora kårnålen i silver Mikael Forsells stipendium Carl Hagström Märkesnämnden noterade till protokollet att Casa Nostra 2012 har genomfört en sluten omröstning och valt Carl Hagström till mottagare av Mikael Forsells stipendium år Kamratskapsmärket Kamratskapsmärke utdelas till en ordinarie kårmedlem som har gjort sig särskilt förtjänt av benämningen god kamrat och som har befrämjat god Hanken-anda. Carl Hagström Calle är alltid på plats och bemöter en med en hjärtlig kram. Calles glada humör smittar och han ställer alltid upp som en sann kompis då det behövs, oberoende om det är frågan om att festa eller att fungera som en tröstande axel. Calle är lika vänlig och trevlig mot precis alla och förtjänar verkligen titeln god kamrat! Hedersmedlem Mikael Frisk. Stora kårnålen i guld Mikael Igo Frisk Studentkåren har alltid varit nära Igo s hjärta., börjandes från tiden som studentkårsaktiv under sin egen studietid, som bl.a. delegationens ordförande, som flerårig SHS understödsförenings styrelsemedlem och sist men inte minst som studentkårens kurator de sex senaste åren. Med sitt alltid lika positiva och uppmuntrande lynne, har Igos vidsträckta famn alltid varit öppen och mottaglig för såväl visioner, som problem. Han har även fungerat som ett alltid lika stabilt och välfungerande bollplank för både styrelsen och kårordförande som övriga studentkårsmedlemmar. Igo är på alla sätt en glad och god typ, samt en utmärkt förebild för var och en av oss hankeiter. Verksamhetsstipendium Emil Larma Emil har under 2012 med stort engagemang hängett sig åt sitt uppdrag som vice ordförande i näringslivsutskottet. Han har visat prov på hängivet och osjälviskt arbete studentkåren till fromma. Emils insatser är ett lysande exempel. Han ställer upp i vått och torrt och skyggar inte för att ta i utan har lika mycket ställt upp med praktiska arrangemang som med planering av evenemang i SHS regi. Emil har genom sina bidrag till SHS under 2012 satt permanenta spår och visat en sann vilja att jobba för SHS bästa. Erik Johansson Erik har utmärkt sig på SHS genom sitt uppdrag som förtroendevald chefredaktör för ShsWeb, där han förtjänstfullt försvarade SHS både på nätet och även i TV och radio. I övrigt har han fungerat som årsfestmarskalk Erik har även fungerat som en av inspiratörerna och drivkrafterna bakom HankenES. Erik är en ytterst förtjänt person, som skött de funktioner han haft med stort drive och succé. Mattias Högnäs Förutom att ha varit med i SSHVs styrelse har han suttit en mandatperiod i Delegationen ( ) då han var även medlem i stora utskottet samt stipendienämnden. Dessutom har han varit invald som SSHVs representant i Sefes studerandeutskott, ett arbete som gynnar kåren. Han är på sin slutraka i studierna men har ännu också fungerat som en stödpelare och gett sin kunskap om kåren och dess verksamhet till de yngres förfogande. Mattias har varit med och jobbat för SHS synlighet både i Vasa och nationellt genom arbetet i Sefe. Jockum Backman Jockum har varit aktiv inom flera kårorgan och suttit i styrelsen 2012 som vice ordförande samt ansvarig för utbildningspolitik. Som person har Jockum varit styrelsens ryggrad. Han har stöttat styrelsen och lett med exempel. Halvfärdig eller slarv existerar inte i Jockums vokabulär och han har skött varierande uppgifter med mycket engagemang, professionalism och stor omsorg, samtidigt som han lyckats väl med sina studier. Jockum är en inspirerande förebild för andra kårmedlemmar. Iiris Hytönen Iiris Hytönen har under hela sin studietid visat stort engagemang i studentkårens verksamhet. Under sina fem år på Hanken har Iiris hunnit med mycket. Hon har varit med i Gulnäbbskommittén, Källarrådet, Delegationen, Styrelsen 2011 och för tillfället är hon medlem i Äldremannarådet. Iiris har med stort iver skött sina uppdrag på bästa möjliga sätt och uppehållit en god stämning på kåren. Victor Degerlund Victor har haft en aktiv kårkarriär i bland annat Gekko och Casa Nostra där han även fungerade som dess vice ordförande, samt två år i delegationen. År 2012 fungerade han som Legendas källarhöfvding. Victor har skött alla sina uppgifter helhjärtat och med stort iver och han möter alltid andra med gott humör och vänlighet samt sprider sin goda anda på kåren. Rasmus Ritamäki Rasmus har under kalenderåret 2012 fungerat som näringslivsansvarig i SHS styrelse och skött sitt uppdrag med glans. Näringslivsverksamheten har tagit flera steg framåt och gemene hankeit har mycket konkret kunnat se resultaten av Rasmus arbete i form av evenemang såsom Hanken Fashion Night, The Nordic Case Competition och inte minst en ny kårsponsor; PWC. Med sin driftiga inställning och stora engagemang har Rasmus utvecklat och höjt ribban för vad SHS näringslivsverksamhet kan åstadkomma. 21 Hankeiten 01/

22 Styrelsen som hankeiter, bland hankeiter Årets styrelse består av nio hankeiter med olika målsättningar och erfarenheter. På agendan finns bland annat internationalisering av studentkåren och de aktiviteter som erbjuds. Styrelsen vill också öka på hankeiternas synlighet på ett nationellt plan och öka på gemenskapen inom studentkåren. Ett till synes sansat och sakligt gäng möter mig på före detta café Niord i studentkårens utrymmen på Sanduddsgatan 7. Hela styrelsen kunde inte vara på plats, men jag fick glädjen att träffa hela sju medlemmar. Tre av de nya styrelsemedlemmarna är första årets studerande, vilket fick en del uppmärksamhet bland annat på Shsweb. Ordförande Erik Stenberg tar först till ordet, då jag ber honom beskriva årets styrelse. -Jag sökte främst personer med rätt drive. Hur saker fungerar kan man lära sig lätt, men har man inte rätt drivkraft och personlighet så spelar det ingen roll. Mer synlighet En av målsättningarna för året är att få mer nationell synlighet. Stenberg menar att SHS har en unik position som den enda ekonomisk-merkantila självständiga studentkåren i Finland. -Vi kan driva just ekonomers intresse medan det inte finns en enda annan studentkår som på ett nationellt plan kan göra det i lika stor utsträckning, fortsätter Stenberg. Låter det lite abstrakt? Camilla Mäkinen, högskolepolitiskt ansvarig, specificerar att det i praktiken ofta handlar om att synas och höras. -Vi har ändå ganska starka åsikter. Andra studentkårer har ofta kompromisslösningar eftersom det kommer människor från så olika branscher. Att synas och höras och helt enkelt vara med, säger Mäkinen. Info på engelska De enskilda styrelsemedlemmarna har olika ämnesområden som de ansvarar för, liksom också olika målsättningar för året. Jag frågar vilka dessa målsättningar är, och rundan börjar. Kommunikationsansvariga Lukas Lundin, som också är före detta chefredaktör för Shsweb, lyfter fram studentkårens behov att bli mer internationell. -Vi har många klubbar som ordnar evenemang och grejer, som hittills inte har haft information på engelska, vilket nu ska åtgärdas, säger Lukas. Lundin påpekar att det inte endast är vi hankeiter som åker på utbyte, utan att det också kommer många utbytesstuderande hit. Det här borde vi se som en möjlighet att träffa nya, intressanta och bra män- Namn: Erik Knutte Stenberg Födelseår: 1990 Hemort: Grankulla Ansvarspost: Ordförande Studieår: 4 Huvudämne: FLO Antal studiepoäng: 206 Fritidsintressen: Cykling, Simning, Friluftsliv, Mat&Dryck Namn: Sebastian Pollesello Födelseår: 1989 Hemort: Helsingfors Ansvarspost: Vice ordförande och näringslivsansvarig Studieår: 4 Huvudämne: Finansiell ekonomi Antal studiepoäng: 200 Fritidsintressen: Litteratur och militärhistoria Namn: Camilla (Cami) Födelseår: 1991 Hemort: Hemma från Grankulla, bor i Helsingfors Ansvarspost: Högskolepolitiskt ansvarig Studieår: Första Huvudämne: Företagsledning och entreprenörskap Antal studiepoäng: 90ish Fritidsintressen: Slalom, telemark, dykning Namn: Lukas Lundin Födelseår: 1991 Hemort: Helsingfors Ansvarspost:: Kommunikation & Internationella ärenden Studieår: Andra Huvudämne: Redovisning Antal studiepoäng: FPA har inte ringt mig ännu Fritidsintressen: Fotografering, Web-design 22 Hankeiten 01/2013