Framskrivning. Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden (UHP) Slutrapport, augusti 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framskrivning. Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) Slutrapport, augusti 2006"

Transkript

1 Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden (UHP) Bearbetning ARGE: W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten Inregia AB Stockholm Inros Lackner AG Rostock Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin

2 Uppdragsgivare: Kommunalgemeinschaft Europaregion Pomerania e. V. Ernst-Thälmann-Straße 4 D Löcknitz i samarbete med Kommunförbundet Skåne Baravägen 1 S Lund Föreningen Polska kommuner i Euroregion POMERANIA Al. Wojska Polskiego164 PL Szczecin Uppdragstagare: ARGE, bestående av: W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten Louis-Braille-Straße Bernau bei Berlin Inregia AB (Nordregio) Warfvinges väg 29 S Stockholm Inros Lackner AG Rosa-Luxemburg-Straße 16/ Rostock Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin PL Szczecin Redaktionskommitte : Dr. Margrit Milschefsky (sammankallande) Margit Streblow Rita Ehrig Michael Viehhauser Jörg Neubauer Hartmut Kressin Prof. Schönknecht Piotr Kowalski Irena Strózynska 2

3 Innehåll Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden (UHP) 1. Inledning 6 sida 1.1 Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA 1.2 Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor Medlemmar och läge Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser 1.3 Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de demografiska förändringarna 1.4 EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA 2. Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet under tidsperioden Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i Utvecklings- och handlingsprogrammet Samlad överblick Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt som underlag för framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom de olika handlingsfälten i Utvecklings- och Handlingsprogrammet Näringslivets stabilisering och utveckling samt förbättrad, företagsnära infrastruktur Åtgärder för trafikinfrastrukturens och den tekniska infrastrukturens utveckling svarande mot näringslivets behov och för en förbättrad livskvalitet för befolkningen Överregional tillgänglighet Regionala transportförbindelser 46 3

4 2.3.3 Utveckling av turismen och dess infrastruktur Skydd och bevarande av natur och landskap 54 sida Gränsövergripande samordning och samarbete för att utveckla den sociala och kulturella infrastrukturen, social service och kulturutbud Sammanfattande SWOT-analyser, delområdesvis Region Skåne Mecklenburg-vorpommerska och brandenburgska delen av POMERANIA Wojevód Zachodniopomorskie Tyngdpunkter inom det gränsöverskridande samarbetet inom Euroregion POMERANIA perioden Modifiering av den programmatiska grundtanken och utvecklingsmålen för Euroregion POMERANIA för perioden Handlingsfält för Euroregion POMERANIA perioden Åtgärdskomplex, nyckelstrategier och prioriterade projekt, indelade efter handlingsfält Handlingsfält I Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen som ett varumärke för regionen Handlingsfält II Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut Handlingsfält III Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och förbättring av de regionala trafikförbindelserna Handlingsfält IV Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och förbättra miljöskyddet Handlingsfält V Diversifiering av landsbygdsutvecklingen Handlingsfält VI Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska området Prioriteringar och tidplaner 178 4

5 5. Översikt över finansieringsmöjligheter och prioriteringar Mål för strukturpolitiken sida Innehållet i EU-förslaget till en reformerad sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning Ytterligare upplysningar om finansieringsinstrumenten för att uppnå målen för sammanhållningspolitiken Ytterligare stödmöjligheter Förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen LEADERS inlemmande i EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) Industri- och hantverkets infrastruktur (GA-stöd) Finansieringsmöjligheter för Skåne Rekommendationer för genomförande av programmet på det nationella planet INTERREG stärkte samarbetsstrukturerna Gränsöverskridande samarbete som mervärdesskapande process Kommande behov vision, koncept, handlingsramar Urvalskriterier för projekt Förfarande ansökan/beslut 200 Bilagor Översikt bilagor AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I EUROREGION POMERANIA Euroregion POMERANIA - Invånare och yta Befolkningsutveckling 2003 till 2020 prognoser Åldersstruktur Parametrar för turistnäringen Områden för skydd av natur och landskap i Wojewod Zachodniopomorskie 33 7 Markanvändning Naturskyddsparker, naturreservat och naturskyddsområden Översikt över planer, studier koncept inför utarbetandet av UHP

6 1. Inledning 1.1 Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA Euroregionen POMERANIA har, i syfte att stödja den kort- och långsiktiga strukturutvecklingen och det målmedvetna nyttjandet av de regionala utvecklingsmöjligheterna, som sitt arbetsinstrument antagit ett integrerat och gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för perioden De gemensamma aktiviteterna inriktar sig på integrerade lösningar till stöd för en varaktig utveckling av regionen och särskilt på att minska och övervinna regionens strukturella nackdelar genom riktade stödåtgärder samt utveckling och implementering av komplexa förslag till lösningar inom områdena politik, näringsliv och kultur. Med föreliggande inriktning i EG: s budgetplan för perioden som utgångspunkt är uppgiften att anpassa Utvecklings- och handlingsprogrammet till nya målbeskrivningar och villkor samt skriva fram denna till perioden EG: s förordningsförslag inriktar sig på att strukturåtgärderna: - mer målmedvetet ska fokusera på de strategiska tyngdpunkterna, särskilt Lissabon- och Göteborgsprogrammen för en konkurrenskraftig och hållbar kunskapsbaserad näringslivs- och sysselsättningsstrategi, - i högre grad ska koncentreras på mindre gynnade regioner. Det centrala budskapet i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning inriktar sig på att bemästra de utmaningar som Europa idag konfronteras med inom samhälls-, näringslivs- och miljöområdena 1. De strategiska riktlinjerna för det gränsövergripande samarbetet inriktar sig på att stärka konkurrenskraften bland annat genom att stödja överföringen av kunskap och know how, gränsövergripande entreprenörskap, utvecklingsmöjligheter inom hälsovården, integration av den gränsöverskridande arbetsmarknaden, gemensamt miljöarbete och reaktioner på gemensamma hot. Framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet för perioden omfattar, som strategiskt koncept grundläggande mål för det gemensamma syftet med stöd av de gemensamma resultaten i Euroregionen. I denna framskrivning beskrivs ytterligare behovet av åtgärder som har utslagsgivande betydelse för en varaktig utveckling i euroregionen, ordnade efter handlings- och åtgärdsområden Därmed skapas en målorienterad grund för samarbetet mellan de tyska, polska och svenska aktörerna i euroregionen. 1 KOM (2005) 330 sidan 2 6

7 I det framskrivna Utvecklings- och handlingsprogrammet har hänsyn tagits till uppkomna förändringar: - inom Euroregion POMERANIA, särskilt genom Republiken Polens medlemskap i EU och de därmed sammanhängande utvecklingsmöjligheterna för hela regionen; - genom utvidgningen av euroregionen till att omfatta även Landkreis Mecklenburg-Strelitz och Demmin samt staden Neubrandenburg; - inom ramen för EU: s bidragsperiod med avseende på strukturfonderna, särskilt begäran om Mål 3-medel ersatta av Interreg-stöd Framskrivningen är tänkt som ett hanterbart, konkret handlingskoncept som syftar till att främja utvecklingen i euroregionen och förbättra medborgarnas livskvalitet. Programmet bildar samtidigt utgångspunkt för en sammanställning av ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera konkreta projekt i delregionerna. Det gränsöverskridande UHP bildar samtidigt utgångspunkt för sammanställandet av ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera konkreta projekt i delregionerna. Utarbetandet har ägt rum genom en Bottom-up-process, i vilken euroregionens medlemmar och ytterligare regionala och lokala aktörer, genom ett konstruktivt meningsutbyte bidragit med förslag. 1.2 Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor Medlemmar och läge Medlemmar i Euroregion POMERANIA är: - den polska staden Szczecin och kommunalförbundet för Västpommerns kommuner, Föreningen Polska kommuner in Euroregion POMERANIA bestående av 114 kommuner och städer; - det tyska kommunalförbundet Europa Europaregion POMERANIA e. V. bestående av 8 storkommuner och 3 självständiga städer; - det svenska Kommunförbundet Skåne med 33 medlemskommuner. Uppgifter om medlemmar, folkmängd, yta och befolkningstäthet återfinns i bilaga 2. 7

8 8

9 Euroregionen befolkas av cirka 3,9 miljoner invånare på en yta av km 2. Befolkningstätheten uppgår därmed till 78 invånare/km 2. Euroregionen förenar partners, som delvis utvecklats under vitt skilda villkor under de gångna århundradena och årtiondena. Historiskt framväxta skillnader är nu, liksom tidigare, utmärkande för regionen. (1) Det polska delområdet, Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie ligger i nord-västra Polen. Genom delområdet löper viktiga trafikaxlar, från norr till söder och från Västeuropa i riktning mot Östeuropa. Delområdets yta uppgår till km 2 och har med invånare en befolkningstäthet på 74 invånare/km2. Skillnaden mellan stad och landsbygd är stor med en befolkningstäthet på invånare/km 2 respektive 30 invånare/km 2. Bebyggelsen består av 61 städer och samhällen. Förvaltningscentrum är Szczecin med invånare. Ytterligare uppgifter i bilaga 2-7. (2) Region Skåne med en yta på km 2 och 1,16 miljoner invånare (befolkningstäthet: 102 invånare/km 2) och de stora städerna Malmö, Lund, Helsingsborg och Kristianstad utgör Sveriges södra del. I Skåne finns 33 kommuner, med ett genomsnittligt invånarantal på Endast ett fåtal av kommunerna har färre än invånare. De svenska kommunerna har p.g.a. sin beskattningsrätt en stark ställning inom det svenska systemet. De har också en vittgående självbestämmanderätt. Genom Skåne löper transitvägar mellan Skandinavien och Centraleuropa för såväl gods- som persontransporter Volymen på godstransporter till sjöss, längs vägarna och med järnväg är mycket hög och ligger på samma nivå som i Alperna. Regionen har emellertid en välutbyggd trafikinfrastruktur som klarar dessa transporter. Skånes näringsliv är framförallt koncentrerat till städerna och till den sydvästra kusten. I övrigt präglas Skåne av vidsträckta jordbruksområden och ett flertal mycket attraktiva naturområden. (3) Den tyska delen består av storkommunerna (Landkreise) Uecker Randow, Ostvorpommern, Nordvorpommern, Rügen, Demmin, Mecklenburg-Strelitz och de självständiga (kreisfreie) städerna Stralsund, Greifswald och Neubrandenburg i Mecklenburg-Vorpommern och storkommunerna Barnim och Uckermark i Land Brandenburg. Även genom denna del av euroregionen löper viktiga trafikaxlar i nord-sydlig och öst-västlig riktning. En del av Landkreis Barnim tillhör storstadsområdet Berlin. 9

10 Den tyska delen av euroregionen har en yta på km 2 och en befolkning på invånare med en genomsnittlig befolkningstäthet av 67,71 invånare/km 2. Städerna Greifswald, Stralsund, Neubrandenburg, Prenzlau, Schwedt/O. och Eberswalde tjänar som centrum för näringslivet i en i övrigt lantligt präglad jordbruksbygd med svaga strukturer Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser Som en följd av den historiska utvecklingen har speciella strukturer och funktioner vuxit fram i ett nät av centrala orter, vilka utförligt beskrivs i Handlingsplan Såväl i Land Brandenburg som i Mecklenburg-Vorpommern förbereds förändringar av centralortsindelningen, liksom en kommunreform. Syftet är att åstadkomma rationellare strukturer. Dessa processer är ännu inte avslutade, varför förändringar inte kan redovisas i Handlingsplan Inom svensk regionplanering existerar inte begreppet centralort. Områdeskategorierna 2 inom euroregionen består av: - landsbygd, som dominerande områdeskategori; - områden i nära anslutning till centrala orter av stor betydelse. I detta sammanhang är områden i nära anslutning till storstaden Berlin, områden i nära anslutning till Szczecin (stor stad av överregional betydelse), särskilt för det tysk-polska gränsområdet och områden i nära anslutning till de centrala orterna Malmö och Lund av särskild vikt; - det tysk-polska gränsområdet längs Oder, med växande möjligheter att etablera sig som gemensamt område för utbyte av varor och tjänster; - områden i nära anslutning till Koszalin (stor stad av regional betydelse). Euroregionen omfattar ett system av i öst-västliga och nord-sydliga axlar. Dessa axlar har en överregional och delvis europeisk utbredning. V.g. se karta med överregionala axlar, inom euroregionen. Särskilt de överregionala axlarna är viktiga för en hållbar utveckling inom euroregionen. Längs dessa axlar måste en god transportinfrastruktur garanteras. Med färdigställandet av A20 har en kvalitativ förbättring i väst-östlig riktning uppnåtts. 2 Jfr. EHK , pkt , sida 17 ff 10

11 Som överregionala axlar fungerar: Öst-väst-axeln: Axeln Hamburg - Lübeck Rostock Stralsund Sassnitz/Mukran Sjöförbindelsen Baltikum Axeln Hamburg -Lübeck Rostock Pasewalk Szczecin (vidare som nedan) Axeln Hamburg -Lübeck Schwerin Pasewalk Szczecin Koszalin Gdansk Kaliningrad Klaipeda Tallinn St. Petersburg resp. Szczecin Stargard Bydgoszcz Warszawa Nord-syd-axeln: Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Sassnitz/Mukran Stralsund - Greifswald Anklam Pasewalk - Berlin Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Sassnitz/Mukran Stralsund - Greifswald/Grimmen Demmin Neubrandenburg/Neustrelitz Berlin Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Swinoujscie Szczecin Berlin Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Swinoujscie Szczecin Gorzow - Zielona Góra Jelenia Góra (Tjeckien Adriaområdet) Koszalin Szczecinek Pila Poznan Leszno Katowice Källa: UHP , sid. 24 Två andra viktiga trafikaxlar, som berör euroregionen, är kuststräckan mellan Schleswig-Holstein och de östra Östersjöområdena, liksom öst-västförbindelsen mellan Berlin och Warszawa. För de multimodala transporterna inom euroregionen spelar även hamnarna Sassnitz/Mukran, Świnoujście/Szczecin, Malmö, Ystad och Trelleborg en roll som knutpunkter som ger betydande utvecklingsimpulser. De, inom euroregionen befintliga regionala axlarna, förbinder framför allt medelstora städer med varandra och svarar för landsbygdens anknytning till de överregionala axlarna. De skapar förutsättningar för inomregionalt utbyte och tillgänglighet och fyller därmed en viktig funktion som stabiliserande faktor på landsbygden. Tillgängligheten till arbetsplatser, kultur- och utbildningsinrättningar och social service är en viktig faktor i strävandena att skapa likvärdiga levnadsbetingelser. Förutom välfungerande överregionala trafikaxlar är goda regionala vägförbindelser, som anknyter till de överregionala axlarna och som även förbinder de olika områdena inom euroregionen med varandra, nödvändiga för den fortsatta utvecklingen av näringslivet liksom bostads- och turistområdena. Särskilt viktig, i detta sammanhang är en fortsatt utbyggnad i öst-västlig riktning (väg, järnväg, flyg- och sjötransporter). 11

12 Med Polens och ytterligare östeuropeiska staters medlemskap i EU har läget inom euroregionen förändrats och nya utvecklingspotentialer uppstått: - Från ett randläge inom EU och för den polska delen av euroregionen, ickemedlemskap befinner sig euroregionen nu i centrum för utvecklingen inom Östersjöområdet och därmed förknippade framtidsmöjligheter. Källa: UHP , slutrapport - Szczecin kan i ökad utsträckning profilera sig som centrum i ett transnationellt stad-landsbygds-område. - De båda storstadsområdena Köpenhamn och Berlin medför att euroregionen gränsar till tillväxtmarknader. - Öresundsregionen, i vilken Region Skåne ingår, utvecklar sig efter färdigställandet av Öresundsbron alltmer till ett framgångsrikt centrum för näringslivet med möjliga synergieffekter för hela euroregionen. - Genom ett utökat samarbete med de baltiska staterna finns viktiga utvecklingspotentialer. 12

13 1.3 Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de demografiska förändringarna För perioden 2007 till 2013 förekommer, under förändrade förutsättningar, gemensamma uppgifter, såsom: - att i större utsträckning utveckla regionen till en, mot omvärlden öppen region med uppdrag att bredda sina funktioner och uppgifter i den södra delen av Östersjöområdet; - att öka konkurrenskraften genom att målmedvetet utnyttja regionens särdrag, genom: att stärka utvecklingen av kustområdena och angränsande inlandsområden; att identifiera regionala tillväxtkärnor och främja dessas utveckling och därmed även synergieffekterna på angränsande områden; att tillvarata landsbygdens inneboende potential, särskilt naturens mångfald till gagn för tillväxten inom turistnäringen; att i ökad utsträckning sammanlänka näringslivsmässigt framgångsrika områden och använda dessa som tillväxtmotorer för hela euroregionen; - att bygga ut och påskynda utvecklingen inom det gemensamma näringslivsområdet Oder, kustområdet samt Stettiner Haff, i anslutning till storstadsområdet Berlin och Öresundsregionen, med rekommendationerna från den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete 2004 som grund. Rekommendationerna rörande ett sådant gemensamt område för utbyte av varor och tjänster riktar in sig på för befolkningen i missgynnade områden, tydliga och realistiska framsteg. I första hand gäller det att främja näringslivet och infrastrukturen i regionen. I centrum för detta arbete står: att göra området attraktivt för investeringar; att målmedvetet stödja innovation; att modernisera och bygga ut transportnätet samt att inrätta fler gränsövergångar; att samordna stödet till företagen med förbättrad kommunikations- och informationsteknik; att särskilt stödja turismsektorn genom att bygga ut strukturer som kan spela rollen som tillväxtmotor för näringslivet; ett fortsatt utnyttjande av potentialen som kulturregion. 13

14 Regeringskommissionen rekommenderar som prioriterade områden att stödja och stärka den regionala tillväxten, sysselsättningen och innovationsförmågan inom regionen, vars nord-sydaxel utgörs av Oder 3 d.v.s. att betrakta Oder som centrum för ett gränsöverskridande tillväxtområde. I detta sammanhang är behovet av en utbyggd gränsöverskridande infrastruktur betydelsefullt, särskilt: - en gränsöverskridande infrastruktur för spårbunden trafik, utvecklandet av effektiva öst-västförbindelser samt att åter öppna direktförbindelsen Hamburg- Szczecin och därmed förkorta transporttiderna; - utbyggnad av de inre vattenvägarna (Oder/HoFriWa); - en förbättrad gränsöverskridande tillgänglighet genom att vidareutveckla Via Hanseatica som väst-östlig förbindelse, rusta upp järnvägssträckan Berlin-Szczecin samt att bygga en västlig förbifartsled vid Szczecin med en fast förbindelse över Oder, vid Police. Att avhjälpa brister i transportinfrastrukturen och att stödja företagsetableringar är viktiga katalysatorer för framväxten av ett gemensamt område för utbyte av varor och tjänster inom euroregionen. Euroregionen har inom sin verksamhet som målsättning att alltid betrakta euroregionen som en helhet och att genom ökad konkurrens verka för utjämnandet av ekonomiska och sociala skillnader och komplettering av systemen. Att utveckla infrastrukturen är i detta sammanhang en av de främsta uppgifterna. För en hållbar utveckling inom euroregionen är befolkningsutvecklingen av utslagsgivande betydelse. Följderna av de demografiska förändringarna (minskat antal födslar, befolkningsminskning) i de glesbefolkade landsbygdsområdena inom regionen är särskilt tydliga i den tyska delen av POMERANIA. Befolkningsutvecklingen skiljer sig emellertid åt i de enskilda delområdena och kommunerna inom euroregionen. Runt många centralorter tenderar antalet invånare att öka, medan det sker en minskning i själva centralorten (t.ex. i Schwedt/O.). Men även många centralorter uppvisar, p.g.a. sitt läge en positiv utveckling. Detta gäller t.ex. Bernau (klassificerad som medelstor stad/subregionalt centrum), som gränsar till Berlinområdet (med en befolkningsökning mellan 1990 och 2003 på 140,3 %, d.v.s. från invånare till (Källa: Landesumweltamt Brandenburg, Referat Raumbeobachtung). 3 Rekommendationer av den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete, Szczecin september

15 Befolkningsprognoser utgör viktiga underlag för utvecklingen. Föreliggande prognoser (jfr. bil. 3) gäller för perioden t.o.m. 2020: Befolkningsutvecklingen inom euroregionen 2003/2004 till 2020 Landkreis/ kreisfreie Stadt Wojewód Region Läge /2004 Befolkningsprognoser 5 för åren Utveckling 2004/2003 bis zu 2020 (%) Mecklenburg- Vorpommern 6 Demmin ,72 Mecklenburg-Strelitz ,46 Nordvorpommern ,25 Ostvorpommern ,88 Rügen ,54 Uecker-Randow ,02 Greifswald ,17 Neubrandenburg ,98 Stralsund ,93 Brandenburg 77 Barnim ,11 Uckermark ,81 Zachodniopomorskie ,65 därav: Stadt Szczecin ,26 Stadt Koszalin ,40 Skåne ,64 99 Kristianstad ,20 Malmö ,14 Lund ,53 4 till den Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern (2005): 3. Landesprognose (Basisjahr 2002), Schwerin, jeweils zum des Jahres 6 Källa: Landesamt für Statistik Mecklenburg-Vorpommern 2005, Schwerin 7 Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg (Hrsg. 2006): Bevölkerungsprognose des Landes Brandenburg für den Zeitraum Marschallmyndigheten för Wojewód 9 Källa: Region Skåne/SCB; Befolkningsprognos endast t.o.m. 2015, utveckling i procent

16 Befolkningen har kontinuerligt ökat i Skåne under de senaste 20 åren och denna trend håller i sig. Den nuvarande ökningen på 0,5 % per år beror framför allt på inflyttning, från såväl övriga Sverige som från utlandet. Inflyttningen från Danmark har ökat markant. Åldersstrukturen motsvarar det svenska genomsnittet. Den förväntade genomsnittliga livslängden ökar oavbrutet, men även dödstalen p.g.a. en åldrande befolkning. Födelsetalen har varierat kraftigt under de senaste 20 åren. Ett födelseöverskott kunde, för första gången sedan 1997, noteras Länge ökade befolkningen endast i regionens västra delar. Till följd av ökade boendekostnader men även infrastrukturförbättringar och bättre pendlingsmöjligheter, fördelar sig nu befolkningsökningen jämt över regionen. Skånes migrationsutveckling under de senaste årtiondena Sammanfattningsvis kan den demografiska utmaningen för Skånes del karaktäriseras enligt följande: - en åldrande befolkning - stabilisering av den naturliga befolkningstillväxten - övervinna skillnaderna mellan områden med flyttningsöverskott kusten och sydvästra delen och den övriga regionen - stabilisera befolkningsutvecklingen i de små landsbygdssamhällena De demografiska förändringarna inom den tyska delen av euroregionen karaktäriseras av följande utvecklingstrender: - födelseunderskott p.g.a. avsaknad - som inte kan kompenseras på annat sätt - av flera årskullar kvinnor i fertil ålder. Denna brist uppgår till % av den erforderliga nivån för en stabil befolkningsutveckling med färre antal födda än avlidna; - utflyttning, med undantag för vissa inflyttningsområden (Landkreis Barnim). I befolkningsprognosen för delstaten Brandenburg (mars 2006) korrigerades prognosen för Landkreis Barnim i positiv riktning. Fram till 2010 förväntas en fortsatt ökning (inflyttning från Berlin och intern flyttning) för att sedan avta fram till 2020 och slutligen hamna på 2004 års nivå. Flyttströmmarna från landsbygden förlöper nu, liksom tidigare i öst-västlig riktning (arbetstillfällen). Inom Landkreis Uckermark, som är ett utpräglat jordbruksområde kommer under prognosperioden

17 invånare att flytta, vilket är den högsta prognostiserade siffran inom delstaten Brandenburg. I den tredje regionprognosen för Mecklenburg-Vorpommern 10 har olika flyttningsflöden registrerats, från utvandring till flytt inom kommunen. Prognosen pekar i följande riktning: tydliga förändringar för städerna Greifswald, Stralsund och Neubrandenburg i förhållande till 2002, med ett flyttningsöverskott; utflyttningen från storkommunerna Demmin, Mecklenburg-Strelitz, Ostvorpommern, Rügen och Uecker-Randow kommer 2020 att ligga på en klart lägre nivå än Därutöver prognostiseras fr.o.m en signifikant minskning av utflyttningen från Mecklenburg-Vorpommern på grund av den kraftiga minskningen av antalet födslar på 1990-talet, vilket innebär att den flyttningsbenägna åldersgruppen år kommer att vara mycket liten. - en åldrande befolkning p. g. a. ökad förväntad livslängd. Andelen av befolkningen över 65 år ökar kraftigt. I vissa delområden kommer var fjärde invånare att tillhöra gruppen äldre år Exempel: Prognos, indelad efter åldersgrupp för befolkningsutvecklingen i Landkreis Uckermark för åren 2010 och 2020, i jämförelse med 2002 (i absoluta tal) Prognose der Bevölkerungsentwicklung nach Altersgruppen im Landkreis Uckermark der Jahre 2010, 2020 gegenüber 2002 (absolut) Uckermark Uckermark 2010 Absolut Uckermark bis unter 20 Jahre 20 bis unter 40 Jahre 40 bis unter 65 Jahre 1 65 bis unter 75 Jahre Altersgruppen 75 bis unter 85 Jahre 85 Jahre und älter Quelle: LDS Brandenburg, Gebietsstand 2003 Källa: LDS, Gebietsstand 2003, ur sammanfattningen av studien Modellvorhaben zur Stabilisierung des ländlichen Raumes im demografischen Wandel, från oktober Regional utveckling i Mecklenburg-Vorpommern, informationsskrift nr 11 12/ 2005 från Oberste Landesplanungsbehörde, Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung 17

18 Därmed uppgår i Landkreis Uckermark, år 2020 andelen 0-20 år till 14,96 % jämfört med 19,91 % år 20,34 % 24,99 % år 38,28 % 37,69 % år 13,75 % 11,29 % år 9,52 % 4,83 % över 85 år 3,15 % 1,34 % En liknande situation uppvisar Mecklenburg-Vorpommern. Stad/Storkommun(Landkreis)/Åldersstruktur 2002 i % 2020 I % Förändring 2020 i förhållande till 2002 i % Hansestadt Greifswald Under 20 år 18,8 18,6./. 0,2 Över 20 till under 60 år 58,8 56,2./. 2,6 Över 60 år 22,4 25,2 + 2,8 Hansestadt Stralsund Under 20 år 17,5 17,0./. 0,5 Över 20 till under 60 år 54,2 53,0./. 1,2 Över 60 år 28,3 30,0 + 1,7 Neubrandenburg Under 20 år 19,4 16,5./. 2,9 Över 20 till under 60 år 58,1 48,1./. 10,0 Över 60 år 22,5 35,4 + 12,9 Landkreis Demmin Under 20 år 20,8 14,9./. 5,9 Över 20 till under 60 år 54,0 45,9./. 8,1 Över 60 år 25,2 39,2 + 14,0 Landkreis Mecklenburg-Strelitz Under 20 år 20,6 14,4./. 6,2 Över 20 till under 60 år 55,6 47,5./. 8,1 Över 60 år 23,8 38,1 + 14,3 Landkreis Nordvorpommern Under 20 år 18,4 14,3./. 4,1 Över 20 till under 60 år 56,6 47,2./. 9,4 Över 60 år 25,0 38,5 + 13,5 Landkreis Ostvorpommern Under 20 år 20,0 14,9./. 5,1 Över 20 till under 60 år 54,9 46,1./. 8,8 Över 60 år 25,1 39,0 + 13,9 Landkreis Rügen Under 20 år 19,9 15,4./. 4,5 Över 20 till under 60 år 55,3 48,1./. 7,2 Över 60 år 24,8 36,5 + 11,7 Landkreis Uecker-Randow Under 20 år 19,8 13,2./. 6,6 Över 20 till under 60 år 54,8 44,1./. 10,7 Över 60 år 25,4 42,7 + 17,3 Källa: Informationsreihe der Obersten Landesbehörde, 12/2005 Befolkningsutvecklingen, i synnerhet den dramatiska befolkningsminskningen, påverkar bärkraften och effektiviteten inom många offentliga infrastrukturområden. Man har därför, i en ny regionplan försökt anpassa planeringen till denna process, genom avsevärda förändringar av centralortssystemet. 18

19 Också prognoserna för Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie utgår från en befolkningsminskning. År 2020 kommer förvaltningsområdet att ha färre invånare. I Szczecin kommer antalet invånare kontinuerligt att sjunka, i ännu högre grad än i Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie. Förändringar i åldersstrukturen i Wojewód Zachodniopomorskie År Under arbetsför ålder Arbetsför ålder Över arbetsför ålder ,6 % 63,7 % 13,7 % ,8 % 66,3 % 15,9 % ,9 % 60,6 % 23,5 % Källa: Interreg-projektet South Baltic Arc, slutrapport Zentralörtliche Verflechtung zwischen Ostmecklenburg/ Vorpommern und der Stadt Szczecin, september 2004,sid. 115 Därefter stiger andelen av befolkningen i arbetsför ålder till 2010 med 3,5 % och avtar därefter fram till 2020 med 5,7 %. (jfr. bil. 4 över åldersstrukturen) Problem, som hänger samman med de demografiska förändringarna, genererar också möjligheter inom den mjuka sektorn, såsom social service och natur- och landskapsvård. Som följd av de demografiska förändringarna framför allt i de tyska och polska områdena kan följande iakttas: - förändringar inom infrastrukturen (bostäder, avfallshantering, persontransporter, nedläggning av skolor samt privata och offentliga serviceutförare, som drar sig tillbaka); - avsevärda förändringar av den sociala strukturen; säkrande av den sociala kompetensen samt utbildningsnivån; försök att motverka den neråtgående trenden på utbildningsområdet; - ökande efterfrågan på tjänster, som kan bidra till att förbättra livskvaliteten för äldre, så som särskilda boendeformer, hemtjänst, hemsjukvård, hälsovård och åldersanpassade turisterbjudanden vilket i sin tur skulle kunna skapa nya arbetstillfällen. Som följd av de demografiska förändringarna öppnar behovet av snabba förändringar upp för nya, innovativa lösningar. För en i framtiden fungerande regional utveckling krävs en ny form av förutseende planering för att säkra kunskapsnivån och barnomsorgen, omvårdnaden och den medicinska vården, en åldersanpassad infrastruktur, mobilitet och tillgänglighet samt den tekniska infrastrukturen, liksom utvecklandet och säkrandet av det sociala kapitalet. 19

20 Ett inledande handlingsdokument på det politiska planet har utarbetats i delstaten Brandenburg. Detta dokument 11 innebär bl. a.: - Att på sikt höja förvärvsfrekvensen, d.v.s. att minska arbetslösheten genom en målmedveten utbyggnad av infrastrukturen och ge stöd till investeringar liksom att ge regionens ungdomar ett framtidsperspektiv som väsentliga faktorer för en demografisk stabilisering; - En målmedveten koncentration på konkurrensdugliga branscher, profilering av arbetsskapande, regionala tillväxtkärnor och en ny inriktning på företagsstödet, under mottot Stärka styrkan samt ett tillväxtprogram för småföretagen; - Att nyttja värdefulla utvecklingspotentialer som naturparker, regionalparker, biosfärreservat med målet att stimulera till egeninitiativ och därmed bidra till en stabilisering av det socioekonomiska läget och öka attraktiviteten för företag och människor. De demografiska förändringarna öppnar möjligheter för nya utvecklingsområden i synnerhet på landsbygden. Samtidigt måste företagens medvetenhet om de demografiska frågorna öka, liksom de små och medelstora företagens stöd för att kunna hantera följderna av de demografiska förändringarna. 1.4 EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA EG-kommissionen slår i sina strategiska riktlinjer för perioden fast, att en effektiv och säker transportinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för näringslivets utveckling. Vid sidan av den grundläggande avsikten, att i ett utvidgat EU främja utbyggnaden av de transeuropeiska transportnäten, kommer gränsöverskridande projekt liksom infrastruktursatsningar i svagt utvecklade regioner och länder att tillmätas särskild vikt. I regioner med ett glest och småskaligt näringsliv och boende bedöms skapandet av en regional transportinfrastruktur som meningsfull. Kommissionens strategiska riktlinjer för perioden omfattar följande principer: - Standarden och karaktären på de infrastrukturåtgärder som ska stödjas måste bedömas utifrån objektiva kriterier; - Principen om ekologisk hållbarhet liksom verkandet för alternativa transporter och kombinerade transportsätt ska stå i förgrunden; - Särskilt intresse ska ägnas moderniseringen av järnvägsnätet; - Förutom investeringar i infrastruktur ska även sörjas för ett välfungerande trafikledningssystem för att kunna erbjuda säkerhet och en harmonisk, miljövänlig fördelning mellan olika transportslag. 11 Demografisk förändring i Brandenburg förnyelse av egen kraft, Staatskanslei Brandenburg, 2:a rapporten 20

21 Som komplement, framhålls inom riktlinjerna: att gränsöverskridande förbindelser ska ställas i förgrunden; vikten av kompletterande investeringar i förbindelser som ökar tillgängligheten till de stora transportnäten för stads- och landsbygdsområden; att stödet till den regionala utvecklingen, i form av ökad tillgänglighet till de transeuropeiska transportnäten i isolerade områden, måste öka; att de korta transportsträckorna måste ägnas mer uppmärksamhet. I det av EG-kommissionen i juli 2005 publicerade materialet om de transeuropeiska transportnäten med TEN-V-prioriterade axlar och projekt, belystes även de ekonomiska aspekterna. En märkbar höjning av TEN-V-anslaget förutspåddes i samband med förslaget om att ställa en ökad del av anslagen för gränsöverskridande åtgärder till förfogande. Kommissionen föreslår att anslagen för gränsöverskridande åtgärder ska höjas från 30 till 40 %. Endast Skåne omnämns av euroregionen,i samband med de 30 prioriterade axlarna och projekten. 21

22 2. Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet under tidsperioden Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A Euroregionens bidragsmöjligheter, under den utlöpande bidragsperioden, har baserats på Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 till 2006 och Regionalprogram för det tysk-polska gränsområdet i Mecklenburg- Vorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie från mai Som grundläggande prioriteringar 12 för den regionala utvecklingen i det tysk-polska gränsområdet anges: Prioritet A: Prioritet B: Prioritet C: Prioritet D: Prioritet E: Prioritet F: Prioritet G: Prioritet H: Ekonomisk utveckling och samarbete Förbättrad teknisk infrastruktur och förbättrad infrastruktur för turismen Miljö Landsbygdens utveckling Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder Interregionalt samarbete; Investeringar i kultur och mänskliga möten; Fonder för mindre projekt Särskilt stöd till områden som gränsar till blivande medlemsländer Teknisk hjälp I rapporten Uppdatering av halvtidsutvärderingen av INTERREG III A bedöms programmet ha bevisat sin effektivitet inom huvudområdena näringslivssamarbete, utbyggnaden av infrastrukturen i gränsområdena, samarbetet inom turistnäringen, vidareutbildning och euroregionalt samarbete. De till förfogande ställda tyska och polska ERUF-medeln, inom ramen för INTERREG III A har förbrukats helt och hållet. Området Prioritet A Ekonomisk utveckling och samarbete har som målsättning att höja prestationsförmågan inom euroregionen, att särskilt stödja gränsöverskridande aktiviteter, att stimulera små och medelstora företag, att stabilisera industri- och företagsområdenas utvecklingsmöjligheter, d.v.s. stödja såväl innovativa som traditionella områden, som nischprodukter och därvid till fullo utnyttja det gränsöverskridande samarbetet inom arbetslivet (Åtgärd A-1) samt stödja gränsöverskridande samarbete mellan forskningsinstitutioner och företag (Åtgärd A- 2). Man kan konstatera att inom ramen för detta prioriteringsområde, är resultatet mycket gott. Enligt halvtidsutvärderingen hade företag deltagit i de olika samarbetsprojekten och över rådgivningstillfällen genomförts. 12 JPD (Joint Programming Document) för det tysk-polska gränsområdet i Mecklenburg- Vorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie, mai

23 Två informations- och kommunikationsteknikprojekt för förvaltningen genomfördes. Vetenskapliga institut och teknologicentra i Greifswald, Szczecin och Koszalin samarbetar inom ett nätverk för plasmaforskning. För resultaten av den samordnade inre och utåtriktade marknadsföringen svarar i huvudsak service- och rådgivningscentren i Schwedt/O., Pasewalk och Anklam. T.o.m. december 2004 hade165 lokalt anknutna initiativ genomförts och 65 inom marknadsföringen av turistsektorn. 90 företag har etablerat ett samarbete med polska partners. Området Prioritet B har förbättrad, gränsövergripande, näringslivsanknuten infrastruktur som målsättning, med förbättrade överregionala och interregionala kommunikationer för att öka tillgängligheten och för att skapa infrastrukturella förutsättningar för gränsövergripande turism och marknadsföringsstrategier. Med dessa medel understöddes även samverkansformer inom medicinteknik, fas 1 och 2 av det telemedicinska nätverket för tumörvård, nyanläggning och utbyggnad vägar (40km vägar och 12,3 km gång- och cykelbanor), hamninfrastrukturförbättringar samt skapandet av 300 övernattningsmöjligheter samt 15 tysk-polska reseprodukter. Bevarandet av natur och landskap och landskapsvård för att bevara kulturlandskapets attraktivitet står i centrum inom området Prioritet C: Miljö. Här ingår även katastrof-, haveri- och översvämningsskydd. Enligt halvtidsutvärderingen hade man t.o.m. slutet av år 2004 endast delvis uppnått målen för detta prioriteringsområde. En av orsakerna är att de innehållsmässiga huvudpunkterna inom prioriteringsområdet delvis täcks av andra finansieringskällor. Inom området Prioritet D: Landsbygdens utveckling, som inriktar sig på att motverka strukturella brister på landsbygden, kan ett högt kapacitetsutnyttjande konstateras. De anslagna medlen koncentrerades till stor del på finansiellt starka projekt. Detta gäller t.ex. byggprojekt med anknytning till turism. Enligt bedömningen är revitaliseringen av historiska byar underrepresenterad inom området Landsbygdens utveckling. Här måste emellertid hänsyn tas till att anslagsbehovet på detta område i större utsträckning täcks av EUGFJ (jordbruksfonden) och Leader+. Med medel från Prioritet E: Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder finansierades distansstudier, stöd till entreprenörskap, språkutbildning samt stöd till samverkansformer mellan utbildningsinrättningar och företag, personer hade deltagit i sådana utbildningsinsatser vid utvärderingstillfället. Inom detta prioriteringsområde återspeglas i särskilt hög grad den gränsöverskridande karaktären. 23

24 Projekten inom Prioritet F: Interregionalt samarbete syftar till en förstärkt integration av befolkningen i gränsområdet, särskilt genom ett intensivt samarbete inom kultur- och ungdomsområdena. I detta sammanhand medverkar även kommunala förvaltningar. Inom prioriteringsområdet genomförs även mindre projekt genom vilka många gränsöverskridande aktiviteter och samarbetsprojekt kan initieras. Utifrån erfarenheterna från den gångna bidragsperioden kan följande slutsatser dras: (1) Polens inträde i EU och öppnandet av gemenskapsinitiativet INTERREG III A för hela gränsområdet har stärkt samarbetet inom euroregionen. (2) JPD (Joint Programming Document) tjänar som ett verksamt instrument när det gäller bidrag från gemenskapsinitiativet INTERREG III. I halvtidsutvärderingen rekommenderas en förstärkt gränsöverskridande mervärdesskapande inriktning på projekten och att vid äskande om bidrag understryka projektens gränsöverskridande karaktär. (3) Uppbyggnaden av gemensamma strukturer på båda sidor om gränsen, tillmäts stor betydelse. Förslagen till beslutsorganen för vidareutveckling på regional nivå, bedöms som långsiktiga uppgifter Ebenda, Seite 3, Umsetzung zentraler Empfehlungen aus der Halbzeitbewertung, Stand Oktober

25 2.2 Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i Utvecklings- och handlingsprogrammet Samlad överblick Euroregionen har, med stöd av gemenskapsinitiativet INTERREG III B för Östersjöområdet, utvecklats till ett viktigt säte för internationella samarbetsnätverk. Deltagandet i de olika projekten har koncentrerats till vissa geografiska delområden och huvudfrågor, liksom till regionala myndigheter, institutioner, universitet, städer och kommuner och tydliggör att den geografiska närheten grannländer emellan inverkar gynnsamt på samarbetsviljan. Euroregionen själv deltar som partner i några projekt, t.ex. BALTIC+ och South Baltic Arc. Viktiga INTERREG III B-projekt, översikt: Område Förkortning Lead Partner Partner Syfte Östersjön BALTIC+ Region Skåne, Sverige 21 En gemensam politisk plattform för samordning och genomförande av regionala utvecklingsåtgärder samt åtgärder, som medför ökad tillgänglighet och rörlighet. Pilotprojekt. Östersjön Östersjön Baltic Gateway South Baltic Arc Region Blekinge, Sverige 38 En hållbar utveckling och integration av sjövägar, hamnar och näringsliv. TEN, TINA. och paneuropeiska transportkorridoren. Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung Mecklenburg- Vorpommern 25 9 Utvecklingskoncept och -åtgärder samt pilotprojekt i södra Östersjöområdet. Stärka centrumen och förbättra trafikanslutningarna. Östersjön SuPortNet II Oslojodinfo, Norge 21 Utvecklings- och marknadsföringsåtgärder inom ramen för ett nätverk för småbåtshamnar. Östersjön BALT COAST Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung Mecklenburg- Vorpommern Östersjön EUROB Deutsche Verbände für Wohnungswesen, Städtebau EUROB II und Raumordnung e. V. CADSES ODERREGIO Gemeinsame Landesplanungsabteilung der Länder Berlin und Brandenburg 25 Metoder och modeller för kustområdesutveckling och hantering av intressekonflikter. 27 Utvidga, vidareutveckla och institutionalisera European 34 Route of Brick Gothic (EUROB). Koppla samman ekonomiska, turistiska och bevarandeintressen. 6 Utarbeta ett transnationellt handlingsprogram för översvämningsskydd för hela Oderområdet. Källa: Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung, Aufbau Ost Europäisch vernetzt, Zur Wirksamkeit der transnationalen Zusammenarbeit in der Raumentwicklung (INTERREG III B) für die ostdeutschen Länder der Bundesrepublik, 2006

26 Ur samarbetet, inom ramen för INTERREG III B-projekten kan, för euroregionens del, följande projektrelaterade utvecklingsimpulser iakttas: (1) Medverkan och delaktighet i strategiska utvecklingsplaner och aktiviteter liksom skapandet av politiska plattformar för det transnationella samarbetet inom utvecklingsområdena i södra Östersjöområdet (BALTIC+ och South Baltic Arc); (2) Förbättring av den transnationella, regionala och lokala tillgängligheten genom förbättrade kommunikationer samt integration av sjövägarna i södra Östersjön i syfte att främja den regionala utvecklingen (BALTIC+, South Baltic Arc och Baltic Gateway); (3) Initiativ för landsbygdsutveckling genom att utnyttja erfarenheterna från omstruktureringen av jordbruks- och skogsnäringen inkl. skapandet av nya inkomstmöjligheter (BALTIC+ och High Quality Tourism); (4) Utveckling av ett miljövänligt, transnationellt nätverk för småbåtsturism med positiv inverkan på näringsliv och arbetstillfällen (SuPortNet och BALTIC+); (5) Förbättring av know-how för kustområdesutveckling, översvämningsskydd och flodområdesutveckling (BALT COAST och ODERREGIO). I samband med en ekonomisk och politisk utformning av utvecklingsprocesser under ständigt förändrade villkor, uppstår möjligheter att dra nytta av tidigare lärdomar genom ett samarbete i projektform och annat erfarenhetsutbyte. Kompetensen inom olika områden hanteringen av planeringsinstrument, kopplingen mellan näringsliv och forskning, innovation och utbildning, skapandet av social infrastruktur ökar genom nya erfarenheter inom det transnationella samarbetet. Genom mångsidiga kontakter med näringslivet kan transnationella nätverk för kommunala förvaltningar, myndigheter, forskningsinrättningar- och institut stärka konkurrenskraften och innebära fördelar i den globala konkurrensen. Inom ramen för gemensamt projektarbete utvecklas och stärks förtroendet och förmågan till samarbete mellan människor med olikartad mentalitet och bakgrund genom personliga nätverk. 26

27 2.2.2 Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt, som underlag för framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden INTERREG III B-projektet South Baltic Arc Projektet omfattar ett betydande, strategiskt utvecklingsområde i Östersjöområdet med delar, som ingår i Euroregion POMERANIA. Inom ramen för projektet har samarbetet mellan regionala aktörer, i syfte att jämna ut interregionala skillnader, stärkts. En vision för en gränsövergripande närings- och trafikplanering har utarbetats. I detta sammanhang spelar projektet Via Hanseatica och dess långsiktiga genomförande en central roll, i form av en viktig transportförbindelse för Mecklenburg-Vorpommern och hela det södra Östersjöområdet. Det har undersökts i vad mån en förbättrad trafikinfrastruktur längs korridoren skulle kunna fungera som katalysator för regionala utvecklingsimpulser. Inom ramen för en genomförandestudie finns potential- och områdesanalyser för stora industri- och företagsområden, för vilka detaljplaner kommer att utarbetas. Till de viktiga överförbara resultaten hör utvecklandet av gemensamma metoder för skattning av regionalekonomiska effekter av investeringar i transportinfrastruktur liksom samstämda, gränsöverskridande utvecklingsstrategier. En del av projektet är ett utlåtande rörande gränsöverskridande sammanflätning av staden Szczecin och de båda regionala centren Stralsund/Greifswald och Neubrandenburg samt mellan städerna Stargard Szczecinski samt Swinoujscie och de subregionala centrumen Anklam, Pasewalk, Ueckermünde och Wolgast. Szczecins framtida roll som gemensamt centrum för såväl den polska regionen Västpommern som den tyska regionen Vorpommern har belysts genom olika scenarier, kopplade till olika utvecklingsåtgärder. 27

28 INTERREG III B-projektet BALTIC+ Inom ramen för projektet BALTIC+ har olika strategier och verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) för det geografiska handlingsområdet, som till stor del överensstämmer med euroregionens utsträckning utarbetats. De fyra nyckelstrategierna är: (1) att skapa hållbara politiska ramar för det transnationella samarbetet med framväxten av en gemensam känsla och medvetenhet som målsättning; (2) att utveckla en transnationell plattform för att utveckla regionen till en turistregion genom gränsöverskridande styrning av gemensamma nyckelprojekt rörande naturområden, kulturlandskap och byggnader av arkitektoniskt och historiskt värde liksom utbyggnad av infrastrukturen för att öka tillgängligheten från turistområdena till huvudtrafikkorridoren Öresund- Szczecin-Berlin; (3) att förbinda de urbana centrumen Öresundsregionen, Berlin/Brandenburg/ kustdelen av Mecklenburg-Vorpommern och Szczecin med varandra med målsättningen att genom ett transnationellt utnyttjande av styrkor och chanser, inom såväl de båda funktionella regionerna Öresund å ena sidan och det tysk-polska gränsområdet å andra sidan som förgreningar till andra urbana centrum och landsbygden, mellan och inom BALTIC+-regionen kombinerat med bättre anknytning till det transeuropeiska transportnätet; (4) innovativa projekt till stöd för små och medelstora företag. Utbyggnad av den regionala infrastrukturen för att främja innovativ kompetens och skapandet av transnationella nätverk på landsbygden som plattform för förmedling av kontakter och information för små och medelstora företag inkl. transnationellt samarbete och klusterbildning. Som verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) föreslås: - regelbundna regionala konferenser; - forum för politiskt meningsutbyte; - bildandet av ett politiskt råd i syfte att inlemma politiskt ansvariga i de transnationella utvecklingsprocesserna; - uppbyggnad av effektiva styr- och ledningsformer. 28

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Europeiskt territoriellt samarbete är det instrument inom sammanhållningspolitiken som används för att på ett gränsöverskridande sätt lösa problem och gemensamt utveckla

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Ett nytt partnerskap för sammanhållning Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sverker Berglund Västra Götalandsregionen Göteborgregionens Kommunalförbund 2012-01-31 EU:s sammanhållningspolitik och genomförandet i Sverige Förberedelser inför

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Regionalgeografi. Världen i regioner

Regionalgeografi. Världen i regioner Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen 8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Uppdrag att medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Uppdrag att medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning 1 (5) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2006-12-21 N2006/10279/TP N2006/11614/BS (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Gränsöverskridande. Utvecklings- och handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA. under tiden 2000-2006

Gränsöverskridande. Utvecklings- och handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA. under tiden 2000-2006 Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA under tiden 2000-2006 juni 1999 Planer/Ingenieure Niederlassung Berlin-Brandenburg Alfred-Nobel-Straße 1 Rhinstraße 42 16225

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 Regeringskansliet Näringsdepartementet Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd

Läs mer

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt Gränsöverskridande möjligheter för verksamheter i Västra Götaland 2017-04-05 Maria Eriksson Enheten för regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik

Läs mer

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

EU-finansiering hur går det till och vad finns? EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Strukturfondspartnerskap och regionalfonden

Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Växjö 27 april 2015 Satsningar på jobb och tillväxt i regionalfonden 16 miljarder 2020 Forskning och innovation IT Entreprenörskap Koldioxidsnål ekonomi Hållbara

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2018-01-26 D 2018/016-353 Styrelsen Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2018-2019 Förslag till beslut Styrelsen antar handlingsprogrammet för Östersjöarbetet 2018-2019, samt föreslår att

Läs mer

INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD

INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD INTERNATIONELL POLICY FÖR MÖLNDALS STAD 2017-2022 1. Mölndal i världen och världen i Mölndal Internationell policy för Mölndals stad, antagen av kommunfullmäktige. Policyn är stadsövergripande och ska

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Daniel Frelén, Malmö Stad

Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Daniel Frelén, Malmö Stad Prognos utfall så har det gått i SSSV-området SSSV Samverkan Skåne Sydväst Maj 2010 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, s kommun och Daniel Frelén, Stad BURLÖV ESLÖV HÖÖR KÄVLINGE LOMMA LUND MALMÖ

Läs mer

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Interreg IV Øresund/ Kattegatt/ Skagerrak-programmet

Interreg IV Øresund/ Kattegatt/ Skagerrak-programmet Interreg IV Øresund/ Kattegatt/ Skagerrak-programmet Göteborgsregionens internationella nätverk, Göteborg, 24 april 2007 Lindha Feldin, koordinator Kattegatt/ Skagerrak-sekretariatet Vad är Interreg/ Mål

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Haninge kommuns internationella program

Haninge kommuns internationella program Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från

Läs mer

Region Skåne och Tyskland

Region Skåne och Tyskland 12 augusti 14 Dnr 1401329 Region Skåne och Tyskland Prioriterade insatser 2014-2015 VERSION 1.4 BILAGA TILL INRIKTNING FÖR SAMARBETE 0 Inledning... 3 1 Forskning och innovation... 3 1.1 Historik... 3 1.2

Läs mer

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt www.pwc.com/se Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt Höghastighetstågutredningen, HH-tunnel samt ny metroförbindelse Malmö Köpenhamn, Fehmarn bält 2 Höghastighetstågutredningen På nationell nivå : Gunnar

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun

Internationell strategi för Ronneby kommun Internationell strategi för Ronneby kommun 2016-2017 Antagen av KF 2015-12-10 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Christina Ripa Analytiker 044-309 32 73 christina.ripa@skane.se BILAGA Datum 2012-10-24 1 (5) Bilaga med Öresundsprognosens antaganden Prognoserna

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Handlingsplan Antagen av kommittén

Handlingsplan Antagen av kommittén Handlingsplan 2013 Antagen av kommittén 2012-11- 14 Inledning Mittnordenkommittén är ett gemensamt samarbetsorgan inom de mittnordiska regionerna belägna från den ryska gränsen i öst till Atlanten i väst.

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram Högskolan i Borås 7 mars 2017 Andreas Catoni EU:s Struktur-och investeringsfonder EU:s Struktur-och investeringsfonder Regionalfonden, ERUF Socialfonden, ESF (Sammanhållningsfond)

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer