TUFF. TiM i luren. Vem svarar på ? Sid 2 3

Transkript

1 TUFF DECEMBER TJUGOHUNDRAETT EN TIDNING FRÅN TiM, TRAFIK I MÄLARDALEN, ETT SAMARBETE MELLAN SJ OCH LÄNSTRAFIKEN. Va, rött igen? 5 Tåg i Europa Sverige VS andra länder. 6 Viktig pendling Kollektivtrafikens utveckling. 8 Lera blir tegel Mellan Uppsala och Sala. TiM i luren Vem svarar på ? Sid 2 3

2 TUFF SIDAN 2 3 DECEMBER TJUGOHUNDRAETT TRAFIKUPPLYSNINGEN Juletid och tågtider I dessa tider när det nästan inte blir ljust på dagarna känns det skönt att få tända adventsljusen och se fram mot Julen. Beslutet om att tåg inte ska invänta andra försenade tåg har visat sig vara en framgångsrik åtgärd i jakten på förbättrad punktlighet. Punktligheten förbättras stadigt och detta gläds vi naturligtvis åt, men vi är inte nöjda. Som jag nämnde i förra numret av Tuff arbetar vi för högtryck med att se över tidtabellerna. Detta kommer bland annat att innebära längre tider för vissa av de tåg som ska vändas i exempelvis Västerås eller Eskilstuna. Även detta skapar förutsättningar för att minska förseningarna och därigenom öka punktligheten Är du osäker på när tågen i Mälardalen och Bergslagen går, vad biljetterna kostar och om det finns några rabatterade platser? Trafikupplysningen i Tranås svarar på alla din frågor, 17 timmar om dygnet. Text Marie Arpnäs Foto Andreas Wanitzky Den 17 december installeras biljettautomater på hela sträckan från Uppsala ner till Norrköping. Detta är en efterlängtad händelse både hos oss själva och bland våra kunder. Nu ser vi fram mot ett enklare sätt att resa även på denna sträcka! Med önskan om en God Jul & ett Gott Nytt År! Mats Wilhelmsson vd, Trafik i Mälardalen TUFF utges av Trafik i Mälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarig utgivare Mats Wilhelmsson Produktion Effektiva Media Tryck Grafiska Punkten, 2001 Redaktionsadress TiM AB Munkgatan Västerås Telefon Hemsida adress infotim@resor.sj.se TUFF har tagit sig till pälsstaden Tranås, där vi ska besöka telefonrösterna bakom Annika Skålander heter arbetsledaren som möter oss vid dörren. Det har faktiskt varit en pälsfabrik här förut, men sedan tio år tillbaka är det SJs trafikupplysning som använder de kontorsanpassade lokalerna, säger Annika och visar oss runt. Dekorationsmålningarna på väggarna är gjorda av en före detta anställd, och som ni ser har hon haft tåg i tankarna. Det är järnvägsräls och tågvagnar lite här och var. Vi går en trappa upp, och blir samtidigt upplysta om att man i mars firade 10-års jubileum i lokalerna. Den extra övervåningen Ibland händer det att någon busringer, framför allt barn, men det är inte särskilt ofta. finns för de perioder då säsongspersonal kallas in, exempelvis sommar och jul/nyår. Totalt är vi ca 700 anställda inom SJs telefonförsäljning, men här i Tranås sitter mellan 160 och 170 personer under högfrekventa veckor, säger Morgan Jansson, säljkoordinator. På sommaren kan det vara närmare 200 i tjänst, och även nu efter flygkrascherna i USA har vi väldigt mycket att göra. Hillevi Törnblom har jobbat med telefonservice för SJs räkning sedan oktober 93. Trafik i Mälardalen tillkom för fyra, fem år sedan och i maj 2000 hade TiM sin höjdpunkt gällande inkommande samtal. Mälardalens 020-nummer gick varmt här då det nya biljettsystemet infördes. Hela den sommaren gick i stort sett åt till att svara på alla möjliga och omöjliga TiM-förfrågningar, men fördelen var att man lärde sig mycket, säger Hillevi, som kan svara på i stort sett allt om SJs tågavgångar och priser. I början var det mycket frågor om TiM-kortet och hur det används, men nu när resenärerna har lärt sig systemet ringer det inte lika mycket, fortsätter Hillevi. Det handlar mestadels om tidsupplysningar och biljettpriser, där vi även har stor hjälp av TiMs egen hemsida. På tågupplysningen jobbar man från till 23.00, alla dagar året runt. Personalen går i treskift på ett 12-veckors schema, och verkar nöjda med det. För det mesta är det ju trevliga människor vi har att göra med i andra änden av luren, och då kan man inte låta bli att tycka jobbet är kul, säger Hillevi. Ibland händer det att någon busringer, framför allt barn, men det är inte särskilt ofta. En märkbar skillnad från tidigare år är den ökade mängden affärsresenärer. Allt fler verkar välja tåget istället för bil eller flyg under affärsresorna, och det är också ett större antal storstadsbor nu som Morgan Jansson framför en tågmålad kontorsvägg. Annika Skålander leder arbetet i Tranås. Välkommen till TiM, det är Hillevi. är nyfikna på pendlingsmöjligheten till mindre städer. Nu svarar Tranåskontoret inte bara på frågor som rör Mälardalen och Bergslagen. Även det gamla vanliga numret går hit, liksom utrikessamtal. Men de flesta, utom Hillevi och några till, koncentrerar sig på ett specifikt område. Övriga callcenter finns i Falköping, Ånge, Avesta-Krylbo och Vilhelmina. Morgan förklarar hur det går till när någon eller några ringer till exempelvis Vi använder oss av ett svenskt telefonsystem som kallas VCC (virtual callcenter), som slussar ut samtalen till den som suttit längst i luren och väntat. Då innefattas alla sex callcenters, och ringer du från Västerås till exempel kan du lika gärna hamna i Vilhelmina som i Tranås. Hillevi slår sig ner på sin plats och ger oss en extralur så att vi kan lyssna på några av hennes inkommande samtal. För vår skull är det kopplat så att det för stunden bara är TiM-samtal vi hör. Hej Hillevi! Mina barnbarn vill ha sittplats på tåget från Arboga till Stockholm De är elva och åtta år och har inget TiM-kort. Vad kostar det? Hillevi hälsar glatt tillbaka och upplyser om att barnbarnen kan åka två på en biljett, och att priset är 195 kronor. Summan skriver hon sedan upp manuellt på en försäljningsrapport. Allt annat hanteras via datorskärmar. Här uppe i hörnet ser du att det ringer, och då kan man även utläsa om det gäller inrikes, utrikes, affärsresor eller TiM och TiB, upplyser oss Hillevi om när det blinkar svara på skärmen. Jag köpte månadskort för oktober från Vagnhärad, men det gällde bara till den 30/10. Varför då, det heter ju månadskort? Hillevi förklarar att TiM-kortet gäller i 30 dagar oavsett när i månaden man köper det. Mälardalsresenärerna fortsätter att ringa, och vi lämnar försiktigt ifrån oss luren och tassar därifrån. Nu vet vi hur det ser ut hemma hos TiMs 020-nummer. Hallå i luren.

3 TUFF I KANTEN TUFF SIDAN 4 DECEMBER TJUGOHUNDRAETT TÅGTRENDER TUFF SIDAN 5 DECEMBER TJUGOHUNDRAETT KOLLEKTIVT Klartecken för nattåg Malmö-Berlin Nu har de tyska myndigheterna givit klartecken för svenska sovvagnar i Berlin Night Express. Premiärturen med de omdiskuterade vagnarna i nya nattåget Malmö-Berlin-Malmö har redan ägt rum. Eftersom de svenska vagnarna har en 15 centimeter bredare profil än de tyska personvagnarna, har de tyska myndigheterna haft synpunkter på körförmågan på den tyska sträckan. Nu är det klart. Häromdagen kom beskedet som både vi på SJ AB och vår tyska partner GVG GmbH väntat på så länge, säger affärschefen Jörgen Hassling på SJ AB i Malmö. Nu kan vi erbjuda resenärerna ett modernt tåg; dels för budgetresenärer i liggvagnar, dels för affärsresenärer i sovvagnar. De svenska sovvagnarna har kupéer med egen toalett och dusch, jämförbart med ett hotellrum. Servering erbjuds ombord i vagnarna. Dessutom finns servering och butiker på Scandlines färjor Trelleborg-Sassnitz. Ökat tågresande i oktober Resandet med SJs tåg ökade med sju procent i september och elva procent i oktober. Även resandet mellan Göteborg och Stockholm ökade mer i oktober än tidigare under året. Under sommaren ökade dessutom SJs tågresande med procent. - Det ökade resandet i oktober beror till viss del på att många resenärer bytt från flyg till tåg, tror Thomas Kellgren, chef för Yield Management inom Division Fjärrtrafik. Flygresandet minskade kraftigt efter terrordådet i New York den 11 september. Thomas Kellgren förklarar den lägre ökningstakten i september som en följd av lokförarnas tvådagarsstrejk samma månad. Ny pysselbox för barn Från och med december kommer barn mellan tre och tio år att kunna roa sig med en ny pysselbox. En box som bland annat är fylld med färgkritor, klistermärken, pussel, spel och knep & knåp, och som ska säljas ombord på tågen för 35 kronor. Huvudpersonerna i pysselboxarna är ett par tecknade spårhundar. Spårhundarna är järnvägsdeckare och via boxen kan man följa deras lekar och äventyr. Svealandsbanan till Arlanda Möjligheten att åka tåg direkt från sin hemort längs Svealandsbanan till Arlanda är ingen nyhet, men den tål att puffa för lite extra. Ett flertal tåg på Svealandsbanan mot Stockholm fortsätter vidare till Uppsala via Arlanda. Bra att känna till om man till exempel bor i Eskilstuna och vill hinna med ett morgonflyg från Arlanda. Då går ett tåg 06.30, och är framme En snabb och smidig färdväg till flyget utan byten. Allt fler tar tåget i Europa I Sverige är vi bra på service och biljettsystem. I Centraleuropa har tågen tätare avgångar, men är mindre marknadsanpassade. Tågtrafiken i Sverige och övriga länder inom EU skiljer sig på många punkter, säger Magnus Persson, chef för avdelningen för samhällskontakter på SJ. Text Agneta Weissglas Foto Karl-Einar Löfqvist Magnus Persson har mycket kontakt med övriga länder i Europa i sitt jobb. Eftersom Sverige är en del av EU så finns det många gemensamma regler men också en möjlighet att vi kan lära oss av varandra. Största skillnaden mellan Sverige och övriga Europa är nog att vi har kommit betydligt längre i marknadsdiskussionen, berättar Magnus Persson. I många länder är de fortfarande skeptiska till konkurrenstänkande och offentliga upphandlingar. Det finns en gammal åsikt om att säkerheten äventyras om det är fler företag som kör, vilket är något som vi i Sverige visat att det inte stämmer. Sverige som förebild Visst finns det saker som svensk tågtrafik kan vara stolt över. Vi har kommit mycket långt i utvecklingen av tågtrafik som en affärsidé. Faktum är att en del av EU-reglerna kring tågtrafik är baserat på vår marknadsmodell som vi har i Sverige med öppna system och offentliga upphandlingar. Vi är också ovanligt bra på tillgänglighet. Samarbetet med ATG som gör att man kan hämta biljetter på kiosken är ovanligt och även nya system som TiM-kortet är rätt unikt i Europa. En annan sak vi är bra på är servicen ombord på tågen. Fler resenärer Men det finns saker som andra länder i Europa är bättre på: att hålla tiderna, till exempel. Det är betydligt fler människor som åker tåg i Europa än i Sverige. Många väljer tåget som alternativ till de överfyllda motorvägarna. Vissa sträckor har tåget tagit över helt, som till exempel Bryssel-Paris, där flyglinjen lagts ner eftersom det faktiskt går fortare med tåg. Snabbtågen i Europa går i 300 km i timmen. Snabbtåg Stockholm Europa Jag tror att snabbtågstrenden kommer att fortsätta även till Sverige. Det finns ett projekt på gång som heter Europakorridoren. Ett snabbtåg kommer då att gå mellan Stockholm Nyköping Östergötland Jönköping och sedan mot Göteborg eller Helsingborg för att fortsätta ned mot Europa. Det är än så länge bara på utredningsstadiet, men jag tror nog att det blir av, fast knappast tidigare än 2015, säger Magnus Persson. Även godstrafiken ökar Men det finns också andra trender. Det är inte bara persontrafiken som ökar i Europa, utan även godstrafiken, som allt mer kommer att konkurrera om utrymmet på spåren. Än så länge har de gått mest på natten och det har inte heller funnits så höga krav att de ska följa en tidtabell, men kraven från kunderna ökar och även godstågen förväntas nu gå så snabbt som möjligt. Det gör att det håller på att bli mycket trångt på spåren i Skåne ner mot kontinenten men inom några år drabbar det även trafiken Mälardalen om det inte görs något åt det genom att utveckla spårsystemet. Pendlingen avgörande för Mälardalens framtid Kollektivtrafiken är framtiden i Mälardalen. De ökade tågförbindelser gör att städerna har kommit allt närmare varandra. Det menar Elwe Nilsson, styrelseordförande i SL. Text Agneta Weissglas Foto Åke Gunnarsson Elwe Nilsson tror på kollektivtrafikens utvecklande. Jag kan se en fortsatt ökning på resandet i Mälardalen. Ju lättare det blir att ta sig mellan de olika städerna desto mer rörelse blir det, säger Elwe Nilsson. TiMkrysset Utvecklingen i Mälardalen de senaste åren har gått snabbt. Kanske för snabbt, menar han. Det var svårt att förutse expansionstakten i regionen. När spåren byggdes så var det anpassat efter en betydligt mindre mängd resenärer så därför måste kollektivtrafiken byggas ut för att kunna leva upp till kraven från pendlarna i fortsättningen. Nära till kontinenten I och med tågen blir det så mycket lättare att pendla mellan jobb och hem, även om de ligger i olika orter. Städerna runt om i Mälardalen ligger inte alls lika långt från varandra som tidigare genom de snabba tågförbindelserna. Det tar en och en halv timme från Eskilstuna till Arlanda och vidare ut i världen. Dessutom går det ju att sitta och arbeta under resan till jobbet. Krävs fler spår Elwe Nilsson tror att pendlandet kommer att fortsätta öka i Mälardalen, speciellt om tågen blir ännu snabbare och bekvämare. Jag bor två mil utanför Stockholm men resan in tar en dryg timme med kollektivtrafik. Det borde kunna gå snabbare även för de som bor i Storstockholmsområdet, säger han. Han tror absolut på en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken. Men då krävs att Stockholmsberedningen tar itu med arbetet att utveckla spårkapaciteten rätt snart. För att tågtrafiken i Mälardalen ska fortsätta att expandera krävs att vi bygger dubbelspår på Svealandsbanan och förbättrar situationen inne i Stockholm, bland annat genom att bygga en ny tunnel. Svaret på krysset finner du uppochner på sidan 7.

4 Uppsala Sala Från lera till silver Uppsala är mest känt för sitt universitet och Sala för sin silvergruva. Men vad finns egentligen emellan städerna? Det bästa sättet att ta reda på det är att gå ut på en nyplöjd uppländsk åker en blöt novemberdag. En rödbrun gegga fastnar på skorna och gör dem snabbt blytunga. Text och foto Henrik Lindblad Om landskapet i västra Uppland ska karaktäriseras med ett enda ord måste det vara lera. Det är den tunga och kletiga leran som format det uppländska landskapet. I Sala bröts silver. I Uppland grävde man efter lera. Och av lera görs tegel. När man passerat Vittinge gamla station syns strax söder om järnvägen flera äldre och nyare fabriksbyggnader. Mellan dem ligger otaliga travar av tegelpannor, en del kasserade, många inplastade och leveransfärdiga. Detta är Sveriges enda taktegelfabrik. Att tegelbruket hamnade i Vittinge är knappast en slump. Överallt i bygden finns leran och dess sammansättning passar utmärkt för taktegel. Och här finns också järnvägen. När norra stambanan mellan Stockholm och Gävle byggdes på talet drogs den rakt västerut från Uppsala. Mellan Stockholm och Gävle fanns ju redan en bra vattenförbindelse längs ostkusten, dessutom ville staten gynna industrin i Västmanland och Dalarna. I och med järnvägen kunde det tunga teglet enkelt och snabbt fraktas in till de expanderande städerna. Tegelindustrin gick på högvarv. Omkring Uppsala, Vittinge, Heby och Sala etablerades en mängd tegelbruk. Som mest fanns ett tjugotal bruk i västra Uppland. Av dem låg inte mindre än åtta stycken i Uppsalas omedelbara närhet. Förklaringen är att det var i Uppsala som det byggdes mest och att den geografiska närheten var viktig för att underlätta transporterna. Men det fanns också gamla tegeltraditioner i Uppland före industrialiseringen och järnvägarna. Håkan Rönninge är tegelmästare i Vittinge. Han guidar runt i fabriken och berättar om tegeltillverkning då och nu: Förr i tiden hade varenda bondgård ett tegelbruk, säger Håkan Rönninge och gör en svepande gest ut mot det vidsträckta jordbrukslandskapet utanför staketet. Men med järnvägens transportmöjligheter förändrades tillverkningen. Småskalig gårdsproduktion blev med tiden storskalig industri. Det var inte bara tegelbruken som levde upp när järnvägen kom till byar och städer. Både gods och människor kunde snabbt transporteras till tidigare avlägsna orter. Uppsala fick direktförbindelse till städer som Stockholm och Sala, och så småningom, med hjälp av privatfinansierade järnvägar, till Gävle, Enköping och Roslagen. I Uppsala uppfördes en pampig järnvägsstation redan I närheten av stationen tillkom både nya industrier och exklusiva bostadshus. Nästan alla av dem byggdes i uppländskt tegel. Tegelindustrins forna Mekka finns i Heby, en dryg mil väster om Vittinge. Tack vare järnvägen växte det lantliga Heby ut till en livlig industriort. Förutom stambanan gick här också en enskild järnväg mellan Enköping och Gävle. Leran och transportmöjligheterna gjorde Heby till centrum för tegelproduktionen i västra Uppland. Höjdpunkten kom under förra sekelskiftet och fortsatte långt in på 1900-talet. Men efter 1950 började man bygga allt mer i betong och behovet av tegelsten blev mindre. Numera är alla bruk i och omkring Heby nedlagda. Järnvägsstationen, passande nog med dekorativa tegelomfattningar kring dörrar och fönster, är omvandlad till tegelbruksmuseum. På andra sidan gränsen till Västmanland, i Sala, fanns också flera tegelbruk. Men Sala var främst en silverbergslag och där dominerade gruvindustrin. Under och 1600-talen blev Sverige, och dess regenter, rika av allt silver som hämtades upp ur de omkring 300 meter djupa schakten. Gruvan las ner så sent som 1908 och idag ser Salas underjord ut som en schweizerost. Gruvområdet har istället för industri blivit en turistattraktion. När tåget stannar i Sala visar det sig glädjande nog att det gamla perrongtaket av trä med sina funktionalistiska Salaskyltar är bevarat. I själva stationsbyggnaden upphörde biljettförsäljningen för ett par år sedan, men frusna resenärer kan i varje fall värma sig i den nyrenoverade väntsalen. Många av de gamla industrierna efter järnvägen är alltså nedlagda. Ytterligare ett exempel finns i Morgongåva, en dryg halvmil väster om Vittinge. Numera stannar tågen här igen, då en ny station invigdes i augusti Eftersom orten främst omges av skogklädd moränmark finns inte lera i samma mängder och någon mer omfattande tegelindustri uppstod aldrig. Däremot kunde Morgongåva ha blivit Upplands motsvarighet till Avesta eller Degerfors. Här anlades i tysk regi ett stort stålverk, Oskarshyttan, på 1870-talet. Strax efter stoppet syns på höger hand resterna av anläggningen, i form av några välbevarade äldre fabriksbyggnader med fasader av tegel och vit puts. Stålverket i Morgongåva blev aldrig särskilt lönsamt. Som framgår av den stora banderollen på väggen finns nu istället lågprisvaruhuset Ullared 2 här. Men i Vittinge lever den gamla industriella traditionen kvar, om än i 2000-talets datoriserade och globala version. Till för några år sedan var bruket privatägt och ägaren bodde på orten. Numera ingår det i den franska jättekoncernen Lafarge, som har anställda i 70 länder. De 27 anställda vid Vittinge tegelbruk tillverkar tegelpannor om dygnet, eller mer än tio miljoner pannor om året. En sådan produktionstakt skulle inte vara möjlig utan en starkt automatiserad tillverkning. Förutom tegelmästaren själv syns ytterst få personer i de rymliga lokalerna. Leran åker på band till olika stationer. Med hjälp av datoriserade maskiner pressas, torkas och bränns den till tegel i oljeeldade ugnar. Den enda gången teglet vidrörs av en mänsklig hand är när de torkade tegelpannorna ibland kasseras. Efterfrågan på lertegelpannor har ökat med tiden och teglet är lättsålt. Numera transporteras tegelpallarna iväg med lastbilar, främst inom Sverige, men även till Tyskland, Holland och Baltikum. Det går bra det här. Lagren är i stort sett tomma, säger Håkan Rönninge och ser nöjd ut. Han lyfter på en inspektionslucka ovanpå den stora brännugnen. En het pust träffar ansiktet. Nere från ugnen hörs ett väsande ljud då blåvita flammor skjuter ut över ett glödande inferno. Det är nära 1000 grader varmt och leran förvandlas till uppländskt guld - det gulröda takteglet. Här är lösningen till tågkrysset på sidan 5

5 Två barn under16 reser fritt. Du känner väl till vårt Familjeerbjudande? Att två barn under 16 år reser fritt i sällskap med vuxen. Detta gäller under hela året. På alla våra dagtåg. Det är väl inte bara barnen som blir glada för det? Välkommen ombord. Ambulerande koffein Morgontrötta pendlare vet att uppskatta en nybryggd kopp kaffe på tåget. TUFF har pratat med de som ser till att serveringsvagnarna rullar. Text Marie Arpnäs Karlsson & Högman Catering AB startades i början av 90-talet av Christer (Karlsson) och Benny (Högman). Affärsidén var ambulerande servering på tåg, och det var från början bara de själva som jobbade ombord. Idag har företaget 30 anställda, och går mestadels under namnet Café Hit & Dit. Wille jobbar som koordinator mellan kontoret och ombordpersonalen. Vi ser till att det finns fika, mackor och godis på tågen, och driver även ett café i Eskilstuna på Centralstationen där basen för verksamheten ligger, säger Wille. Det som säljs på vagnarna är framför allt sådant som vi vet är efterfrågat och okomplicerat. Vad gäller godis har vi tagit med sorter som är landets mest sålda och efterfrågade. Kaffe är populärt under tågresan. Wille uppskattar att det säljs i snitt mellan och koppar i veckan. Dryckerna är lite säsongsbetonade. Så här på vintern och hösten säljs mest kaffe, medan våren och sommaren är drickatider. En kopp kaffe och en macka från våra vagnar är jämförelsevis billigt. Det är mest för våra pendlares skull, eftersom de åker så ofta. Vi strävar efter att sälja mycket, för att på så sätt behålla ett lågt pris. Allt för att gynna resenärerna, som verkar uppskatta vår ambulerande försäljning, säger Wille.