Blå tråden. Ett arbetsdokument för utbildning av unga handbollsspelare inom Uppsala Handbollsklubb

Transkript

1 Blå tråden Ett arbetsdokument för utbildning av unga handbollsspelare inom Uppsala Handbollsklubb Utgiven av: Uppsala Handbollsklubb Giltig från: juni

2 Innehållsförteckning Syftet med dokumentet... 3 Tänkvärda saker att fundera på som blivande barn- och ungdomsledare... 3 Svenska Handbollsförbundets policy för barnhandboll... 4 Svenska Handbollsförbundets policy för ungdomshandboll... 5 Spelarutbildning Handbollsskola (6-9 år)... 6 Allmänt... 6 Fysik (koordination, styrka, snabbhet)... 6 Teknik... 6 Spelförståelse... 6 Grundspel... 7 Teori/regler... 7 Målvaktsspel... 7 Spelarutbildning D-ungdom (9-11 år)... 8 Allmänt... 8 Fysik (koordination, styrka, snabbhet)... 8 Teknik... 8 Spelförståelse... 9 Grundspel... 9 Teori/regler... 9 Målvaktsspel... 9 Spelarutbildning C-ungdom (11-13 år) Allmänt Fysik (koordination, styrka, snabbhet) Teknik Spelförståelse Grundspel Teori/regler Målvaktsspel Spelarutbildning B-ungdom (13-15 år) Allmänt Fysik (koordination, styrka, snabbhet) Teknik Spelförståelse Grundspel Teori/regler Målvaktsspel Referenser

3 Syftet med dokumentet Att tillhöra Uppsala Handbollsklubb ska alltid kännas speciellt. Ord som glädje, kamratskap, trygghet och gemenskap ska alltid vara i fokus. Handboll är roligt! Syftet med detta dokument är att ge alla som spelar handboll i Uppsala Handbollsklubb en bred handbollskunskap så ungdomarna är väl rustade för ett långsiktigt handbollsutövande. En förutsättning för detta är bra och engagerade ledare. Detta dokument är ett arbetsdokument för utbildning av unga handbollsspelare inom Uppsala Handbollsklubb, från handbollsskola till B-ungdom. Dokumentet ska fungera som stöd för våra ledare och som en vägledning när man ska lära ut vad. Nya ledare inom Uppsala Handbollsklubb rekommenderas dessutom att gå Basutbildningen och därefter TS1. Tänkvärda saker att fundera på som blivande barn- och ungdomsledare Barn är barn och inte små vuxna. Handbollsutvecklingen går igenom de tre nivåerna Barnhandboll (6 12 år), Ungdomshandboll (13 18 år) och Vuxenhandboll (18 år). Barn- ungdoms- och vuxenhandboll är i princip helt olika idrotter som kräver olika typer av träning, coachning och tränarskap. Du kan som ledare alltså inte ta din egen seniorträning och applicera på barn och ungdomar. Träning och match skall vara på individens villkor. Vi skall utveckla kreativa individer som så småningom skall ingå i ett komplext kollektiv. Tänk på att barnen som kommer till våra träningar vill träna och vill röra på sig. Vi ska inte vara rädda för att ha en hög aktivitetsnivå på träningarna. Försök att i ett tidigt stadium få med vikten av att hela tiden göra sitt bästa och att aldrig ge upp. 3

4 Svenska Handbollsförbundets policy för barnhandboll Inriktningen på hur barnhandbollen ska utövas kännetecknas av en individuell och motorisk utveckling med leken som arbetsmetod och med bollen som redskap. Träningen av barn ska kännetecknas av: Hög aktivitetsgrad Hög rolighetsgrad Hög bollkontaktsgrad Barnhandbollsmatcher ska under de första åren genomföras: På minihandbollsplaner (20x12 m), för första års D-ungdom och yngre Med mindre mål (2,0x1,7 m) för första års D-ungdom och yngre Med färre antal spelare på planen (4 utespelare) Med anpassade regler Med en matchledare som domare, med uppgift att leda matchen men också att lära barnen reglerna Enligt principen att alla ska spela lika mycket och att spela utan positioner Med för respektive åldrar anpassade bollar Så att barnen får möjlighet att tävla, vinna och förlora utan fokusering på resultat och serietabeller Barnhandbollen kännetecknas av en långsiktig individuell färdighetsutveckling. Försvarsspelet ska vara fritt spel eller man-man-spel på minihandbollsplanen. På stor plan spelas 3-3 eller andra försvarsspel med flera spelare utanför frikastlinjen. Anfallsspelet kommer av sig självt. Det gäller att göra mål. Man ska tillämpa färdigheterna dribbla, passa fånga och skjuta mål. Det är viktigt i barnhandbollen att alla får pröva på att spela på alla platser, även som målvakt. För att behålla barnen i vår verksamhet är det viktigt att tillgodose barnens behov att verksamhetens genomförs på barns villkor. Exempel på barns behov är: Att få vara aktiv och i rörelse, helst med boll Att känna sig trygg i gruppen Att det är ordning och reda Att bli sedd under träning och match Att få pröva på nya utmaningar Att kämpa, känna glädje och vinna matcher, men också lära sig förlora Att ha roligt! Är det inte roligt stannar man hemma. 4

5 Svenska Handbollsförbundets policy för ungdomshandboll Inriktningen på ungdomshandboll ska kännetecknas av en ökad motorisk och koordinativ färdighetsutveckling. Leken och glädjen i att utöva idrott med bollen som redskap ska fortsätta den individuella fysiska och tekniska utvecklingen. Huvudinriktningen är varje spelares tekniska färdighetsutveckling för att varje spelare ska nå maximal utveckling. Träningen kännetecknas av ungdomshandbollens huvudbegrepp: Hög rolighetsgrad Hög aktivitetsgrad Hög bollkontaktsgrad Individuella utvecklingsmål Hög attitydsgrad Spelaren skall utvecklas till att: Vilja bli så bra som möjligt Vilja träna mycket och att vilja stegra träningsmängden efter hand Kunna äga sin träning - veta hur och vad man skall träna Kunna äga de situationer som uppstår under spelet Spelaren skall fulländas i de bastekniska färdigheterna: Täcka skott, stöta, överblicka samt överlämna/överta Skjuta, finta, passa/fånga Målvaktstekniska grunder Ungdomshandbollen ska genomföras enligt följande principer: Varje spelare ska behärska att spela på minst två positioner i både anfall och försvar Varje spelare ska alltid göra sitt yttersta i varje situation Försvarsspelet ska ha en offensiv inriktning, genom att 3-3, 3-2-1, 4-2 och 5-1 förekommer oftare än 6-0 i början av perioden Den taktiska medvetenheten och förmågan ska utvecklas så att spelarna efter hand kan fatta egna beslut och inte enbart styras av tränarens instruktioner vid match och träning Alla ungdomar ska ges möjlighet att spela handboll oavsett om de har ambitionen att elitsatsa eller inte. Alla handbollsungdomar ska också ges möjlighet att utöva flera idrotter. 5

6 Spelarutbildning Handbollsskola (6-9 år) Allmänt Målsättningen med handbollsskolan är att barnen ska komma med i spelet handboll på ett lekfullt sätt. Uppmuntra barnen till spontanitet och kreativitet. Glädjen ska vara i fokus. Träning en gång i veckan från september till april. Träna inte bara handboll på träningarna. Lägg stor vikt på koordination och motorisk träning. Alla barn skall delta lika mycket och spela på alla platser. Ledare för sista årets handbollsskola bör ha gått handbollens Basutbildning. Fysik (koordination, styrka, snabbhet) I handbollsskolan tränas koordination lämpligen genom olika banor med och utan boll [1, 2]. Styrka och snabbhet tränas lämpligen genom olika lekar t.ex. stafetter, även här med och utan boll. Gör gärna banor med konor för att på ett lekfullt sätt öva riktningsförändringar och reaktionsförmåga. Styrkeövningarna och löpkoordinationsövningarna bör i den här åldern ha teknikfokus. Fysiska förmågor som ska tränas i handbollsskolan: Springa (öva att springa på olika sätt) Hoppa (jämfota, på ett ben etc.) Balans Motorik och rumsorientering (kullerbyttor, klättra etc.) Rytmisk förmåga (använd gärna musik) Falla Teknik I handbollsskolan är det grunderna som ska övas. Olika typer av bollvaneövningar och lekar är en viktig del för att få en god grundteknik. Grundtekniska förmågor som ska tränas i handbollsskolan: Greppa bollen Fånga bollen (tummarna bakom) Kasta bollen Studsa bollen Spelförståelse En förutsättning för spelförståelse är att vara mindre beroende av kroppen, en annan är att vara mindre beroende av bollen. Genom att automatisera rörelser så ger vi individen förutsättningar att kunna uppfatta och förstå spelet. I handbollsskolan övas förutsättningar för att få en god spelförståelse genom olika bollvaneövningar, koordinationsövningar, balansövningar, grovmotoriska övningar och lekar av olika slag. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel som ska ingå vid varje träningstillfälle under handbollsskolan. 6

7 Grundspel Försvarsspelet ska vara fritt spel eller man-man-spel på minihandbollsplanen och i anfallet gäller det att försöka göra mål. Teori/regler Prata handboll på samlingar och under träningar och matcher. Låt barnen ställa frågor. Domare som dömer minihandboll har här en viktig roll. Prata etik och moral och hur vi ska uppträda mot varandra i laget. Låt aldrig barnen själva dela lag eller gå ihop två och två. Det är ledarens ansvar att dela in laget i mindre grupper. Handbollsregler att ta upp i handbollsskolan: Tre steg med bollen Dubbelstuds Handbollslinjer Avkast, frikast och straffkast Viktiga domartecken Sociala regler: Alla ska känna att de är en del av laget Visa hänsyn och respektera varandra Ge och ta beröm Målvaktsspel Ingen specifik målvaktsträning i handbollsskolan. Poängtera vikten av att hela tiden titta på bollen. Låt alla som vill testa att stå i mål. 7

8 Spelarutbildning D-ungdom (9-11 år) Allmänt Första året spelar D-ungdom på liten plan för att sedan flytta upp på stor plan som andra årets D-ungdom. Under den här perioden så börjar det fortfarande många nya spelare vilket gör att många övningar som görs i handbollsskolan passar även här. Leken är fortfarande viktig och ska ingå i någon form på varje träning för första årets D-ungdom. Träning minst en gång i veckan för första årets D-ungdom och två gånger i veckan för andra årets D-ungdom. För att utnyttja tiden på handbollsplanen optimalt kan fysträningen med fördel påbörjas 30 minuter innan halltid för andra årets D-ungdom (ute eller på annan plats). Träningsperiod från september till april. Ledare för andra årets D-ungdom bör gå TS1-utbildning. Fysik (koordination, styrka, snabbhet) Även för D-ungdom tränas koordination lämpligen genom olika banor [1, 2]. Koordinationsbanorna kan gärna göras lite svårare nu när barnen blivit lite större. Styrka, snabbhet, frekvens och reaktion tränas lämpligen genom olika lekar t.ex. stafetter. Gör gärna banor med konor för att på ett lekfullt sätt öva riktningsförändringar och reaktionsförmåga. Vid träning av hopp och löpning ska det vara fokus på tekniken. Vid plyometrisk träning bör god teknik beaktas och antalet repetitioner anpassas efter individen. Med fördel kan brottningens parövningar användas [3]. KAP-övningar ska ingå i uppvärmningen (KAP=Knä och axelkontroll Prestera bättre) [4]. Fysiska förmågor som ska tränas för D-ungdom (samma som i handbollsskolan): Springa Hoppa Balans Motorik och rumsorientering Rytmisk förmåga Falla Teknik Hos D-ungdom vidareutvecklas grundtekniken som har övats i handbollsskolan. Viktigt att eventuella nya spelare får grunderna. Grundtekniska förmågor som ska tränas för D-ungdom: Greppa bollen o Tennisboll (en-två) o En hand liggande boll Fånga bollen (tummarna bakom) o Stillastående o I rörelse 8

9 Kasta bollen o kärnkast med stor rörelse Studsa bollen o Stillastående o I rörelse (framlänges, baklänges) o Höger-vänster (varannan hand) Passa bollen o Avstämd passning o Studspassning o Löppassning Skott o Avstämt skott med hög arm Försvar o Bryta bollbana o Stå i vägen o Stoppa motståndare o Hjälpa sin kompis o Stoppa/täcka skott o Ta bollen i studs Spelförståelse För D-ungdom övas förutsättningar för en god spelförståelse genom olika bollvaneövningar, koordinationsövningar, balansövningar, grovmotoriska övningar och lekar. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel. Grundspel Försvarsspelet ska vara fritt spel eller man-man-spel på minihandbollsplanen och i anfallet gäller det att göra mål. Första året på stor plan rekommenderas offensivt försvar i form av 3-3 försvar eller 4-2 försvar. I anfallet kan 4-2 uppställning eller 3-3 uppställning användas. I anfallet är det i första hand attackspel som gäller. Spelarna ska förstå kontringsspelets betydelse. Börja prata om namnen på de olika positionerna på handbollsplanen med andra årets D-ungdom. Teori/regler Fortsätt prata handboll på samlingar och under träningar och matcher. Prata och diskutera fair-play och att det är domaren som dömer. Gå igenom domartecken. Fortsätt prata om vikten att vara en god kamrat och uppträda riktigt mot medspelare, motspelare, ledare och domare i alla lägen. Repetera de handbollsregler som togs upp i handbollsskolan. Målvaktsspel Grundställning [5]. Poängtera vikten av att hela tiden titta på bollen. Chansa inte! Låt fortfarande alla som vill testa att stå i mål. 9

10 Spelarutbildning C-ungdom (11-13 år) Allmänt Nu är det spel på stor plan utan nedsänkt ribba som gäller. Träning två gånger i veckan för första årets C-ungdom och tre gånger i veckan för andra årets C-ungdom. För att utnyttja tiden på handbollsplanen optimalt bör fysträningen med fördel påbörjas 30 minuter innan halltid (ute eller på annan plats). Träningsperiod från september till april. Ledare för C-ungdom ska ha genomgått TS1-utbildning. Fysik (koordination, styrka, snabbhet) I den här åldern börjar barnen att komma in i puberteten, framför allt tjejerna, och det som tidigare varit stora individuella skillnader kan bli väldigt stora skillnader på individbasis. Träningsläran från TS1 ska vara utgångspunkten [4]. Koordination tränas lämpligen genom banor och hopprep [1, 2 och 4]. Minst 45 minuter KAP (med betoning på bål, ben och skuldror) och MAQ-träning [6] ska alltid ingå i uppvärmningen. Första årets C-ungdom använder lämpligen kvastskaft i sin MAQ-träning och för andra årets C-ungdom kan räcke från idrottshallen användas. Snabbhet övas i den här åldern lämpligen genom lekar, stafetter och banor. Minst 20 minuters löpträning bör genomföras innan träning för att träna uthållighet (aerob träning) och löpträningen bör också varieras med intervallträning. Med fördel bör enkla test, t.ex. knästabilitetstest, göras för att tidigt fånga upp vilka barn som behöver jobba extra med vissa styrkeövningar. Fysiska förmågor som ska tränas för C-ungdom: Springa, löpkoordination Hoppa, hoppkoordination Balans Motorik och rumsorientering Rytmisk förmåga Falla, fallkoordination Styrkeövningar Teknik Hos C-ungdom vidareutvecklas tekniken som barnen har lärt sig som D-ungdom. Grundtekniska förmågor som ska tränas för C-ungdom: Fånga bollen (tummarna bakom) o Stillastående o I rörelse, maxfart 10

11 Kasta bollen o kärnkast med stor rörelse o passning med andra handen Studsa bollen o Stillastående o I rörelse (framlänges, baklänges) o I rörelse, med försvarare, höger-vänster hand Passa bollen o Avstämd passning o Studspassning o Löppassning o Hoppassning o Introducera okonventionella passningar (bakom rygg, bakom nacke etc.) Skott o Avstämt skott med hög arm o Hoppskott o Kantskott o Skott från m6 o Introducera okonventionella skott t.ex. underarmsskott Genombrott o Stegisättning o Kullagerfint o Snurrfint o Skottfint o Egna finter Försvar o Bryta bollbana o Stå i vägen o Stoppa motståndare o Hjälpa sin kompis o Stoppa/täcka skott o Ta bollen i studs o Snedställning Spelförståelse För C-ungdom fortsätter förutsättningar för en god spelförståelse att övas genom olika bollvaneövningar, koordinationsövningar, balansövningar, grovmotoriska övningar och lekar. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel. Med fördel kan samarbetsövningar mellan två eller tre spelare i olika varianter köras. Konstruktiv feed-back där tränaren ger olika alternativ är här att föredra. 11

12 Grundspel För C-ungdom kan 3-3 och 4-2 försvaret som påbörjades som D-ungdom kompletteras med 5-1 och försvar. I anfallet kan 4-2 uppställning eller 3-3 uppställning användas. I anfallet är det i första hand attackspel som fortfarande gäller. Spelarna ska kunna kontringsspelets grunder. Växelspel och övergångsspel ska introduceras. Mittsexans spelförståelse och rörelsemönster ska introduceras, som t.ex. med- och motrörelse, spärr och nedhåll. 2-4 anfall bör introduceras utifrån övergångsspelet. Teori/regler Handbollsterminologi ska för C-ungdom ingå på kontinuerlig basis. Grundspelen och handbollens olika faser ska visualiseras för spelarna, t.ex. genom whiteboard, video eller ett vanligt blädderblock. Fortsätt prata och diskutera fair-play och att det är domaren som dömer. Gå igenom domartecken. Fortsätt prata om vikten att vara en god kamrat och uppträda riktigt mot medspelare, motspelare, ledare och domare i alla lägen. Målvaktsspel Grundställning [5]. Poängtera vikten av att hela tiden titta på bollen samt jobba med position efter skytt ( Kenneth Andersson målgest ). Chansa inte! Arbetsbåge (lång och kort) samt vinklar i målet. Samarbete målvakt, försvar. 12

13 Spelarutbildning B-ungdom (13-15 år) Allmänt Träning tre-fyra gånger i veckan för B-ungdom. För att utnyttja tiden på handbollsplanen optimalt bör fysträningen med fördel påbörjas 30 minuter innan halltid (ute eller på annan plats) eller i hall om 1.5 timmes halltid finns till förfogande. Träningsperiod från september till april. Ledare för B-ungdom ska ha genomgått TS1-utbildning och kan under andra året med fördel påbörja TS2-utbildning. Fysik (koordination, styrka, snabbhet) I den här åldern har de flesta barnen kommit in i puberteten och det är ofta väldigt stora skillnader på individbasis. Träningsläran från TS1 ska vara utgångspunkten [4]. Koordination kan fortfarande tränas genom banor och hopprep [1, 2 och 4]. KAP ska alltid ingå i uppvärmningen. MAQ-träning med räcke från idrottshallen är lämpligt även för B-ungdom, men nu bör MAQ-träningen övergå i träning med skivstång och vikter på gym [6]. Vikterna är till för att underlätta teknikträningen som fortfarande ska vara i fokus. Maxträning ska undvikas, men var inte rädd för att lägga på vikter så länge tekniken upprätthålls. Snabbhet övas även i den här åldern lämpligen genom lekar, stafetter och banor. Minst 20 minuters löpträning ska genomföras innan träning för att träna uthållighet (aerob träning). Löpträningen bör varieras med intervallträning och intervall i backe. Inför övergång till A-ungdom bör alla klara grön gubbe i några specifika tester som förklaras i Blå tråden träningslära [7]. Teknik Hos B-ungdom vidareutvecklas tekniken som barnen har lärt sig som C-ungdom. Fortsatt arbete med den individuella grundtekniken (att fånga, att kasta och att studsa). Grundtekniska förmågor som ska tränas för B-ungdom: Passa bollen i rörelse inklusive i maxfart o Avstämd passning o Studspassning o Löppassning o Hoppassning o Okonventionella passningar (bakom rygg, bakom nacke etc.) Skott o Avstämt skott med hög arm o Hoppskott o Kantskott o Skott från m6 o Okonventionella skott t.ex. underarmsskott, vikskott, löpskott, knorr från kanten 13

14 Genombrott o Stegisättning o Kullagerfint o Snurrfint o Skottfint o Egna finter Försvar o Fotarbete o Stöta, säkra och täcka o Förhindra genombrott o Ta bollen i studsen o Bredd och djup o Snedställning o Bryta bollbana Spelförståelse För B-ungdom övas spelförståelse genom samarbetsövningar mellan två eller sex spelare i olika varianter. Konstruktiv feed-back där tränaren ger olika alternativ. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel. Grundspel För B-ungdom kan 5-1 och försvaret som påbörjades som C-ungdom nu kompletteras med 6-0 försvar. I anfallet kan 3-3 uppställning eller 2-4 uppställning användas. I anfallet är det i första hand attackspel som fortfarande gäller. Spelarna ska kunna kontringsspelets grunder (fas 1, fas 2 och fas 3). Växelspelet och övergångsspelet ska vidareutvecklas. Isärdragsspelet kan introduceras för andra årets B-ungdom. Mittsexans spelförståelse och rörelsemönster ska vidareutvecklas, som t.ex. med- och motrörelse, spärr och nedhåll samt rysk spärr. Teori/regler Handbollsterminologi ska för B-ungdom ingå på kontinuerlig basis. Grundspelen och handbollens olika faser ska visualiseras för spelarna, t.ex. genom whiteboard, video eller ett vanligt blädderblock. Teorikvällar ett antal gånger under säsongen bör ingå. Fortsätt prata och diskutera fair-play och att det är domaren som dömer. Gå igenom domartecken. Fortsätt prata om vikten att vara en god kamrat och uppträda riktigt mot medspelare, motspelare, ledare och domare i alla lägen. 14

15 Målvaktsspel Grundställning [5]. Poängtera vikten av att hela tiden titta på bollen samt jobba med position efter skytt ( Kenneth Andersson målgest ). Chansa inte! Arbetsbåge (lång och kort) samt vinklar i målet. Paradteknik på sexmeters- och niometersskott. Samarbete målvakt, försvar. Hitta en målvaktsstil som passar individen. Referenser Nr Referens 1 Svenska Handbollsförbundets Handbollsskola Övningsförråd 2 Styrka, rörlighet och koordinationsbanor (SISU idrottsböcker) 3 PARÖVNINGAR Styrka, balans och koordination från Svenska Brottningsförbundet (Uppsala HK ska ha exemplar för utlåning) 4 Avsnittet Träningslära från Tränarskolan 1 (TS1) 5 Avsnittet Målvaktsträning handboll från Tränarskolan 1 (TS1) Att stå i grundställning innebär att: överarmarna ska vara cirka 90 grader ut från axlarna samt att underarmarna är lite framåtkupade framför kroppen kroppen lite framåtböjd knäna ska vara lite böjda fötterna ska vara i marken med tyngdpunkten på främre delen av fotbladet utan att stå på tå stå axelbrett mellan benen för bred benställning försvårar frånskjuten 6 MAQ - Funktionell grundträning, dvd (Uppsala HK ska ha exemplar för utlåning) 7 Blå tråden träningslära 15