3 Rörelse LÖSNINGSFÖRSLAG. 3. Rörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3 Rörelse LÖSNINGSFÖRSLAG. 3. Rörelse"

Transkript

1 3 Rörele 301. Vi räknr för med henne hårrån äxer med 0,5 mm/dyn. Om håre är 105 cm lån är hårrån dyn år 5,7 år ml. 0,5 365 Vi räknr edn med håre äxer med 0,3 mm/dyn dyn år 9,6 år 0,3 365 De län håre är melln 5 och 10 år mml. Sr: 5-10 år ,4 km/h = 103,4 m/ 8,7 m/ Tiden för å räckn 10,0 m är 10,0 8,7 0,35 Sr: 0, Hiheen i e i öonblick Ljue hihe är 3, m/. Sinlen hr å frm och illbk på iden 93. Tiden för inlen å bor ill flyplne är llå hl den iden, 47,5. Sräckn = = 3, , m = 1450 m Sr: 14 km 305. Tyon Gy prn med medelhiheen 100 m m/ 10,3199 m/ 9,69 Då Bol hr kommi i mål på iden 9,58 hr Gy pruni räckn = = 10,3199 9,58 m = 98,86 m och kulle llå h le (100 98,86) m = 1,14 m efer Bol om hn hde hf denn medelhihe hel loppe. Eferom mn priner lånmmre i börjn e lopp och nbbre på lue hr hn hf en läre medelhihe i börjn loppe och lå därför mer än 1,14 m efer Bol i mål ) 40 min, 6,1 = ( ,1) = 406,1 Medelhihe på den klik räckn är m m/ 6,3 m/ 6,3 km/h 406,1 =,4 km/h b) Hel loppe ick på iden 1 h, 15 min, 11,4 = ( ,4) = 4511,4 Tiden för friilräckn r (4511,4 406,1,6) = 08,7 Medelhihe på friilräckn är m m/ 7,0 m/ 7,0 km/h 08,7 = 5,9 km/h c) Loppe ol ick på iden (4511,4,6) = 4488,8 om i räknr bor kidbye. Medelhiheen ol blir då m m/ 6,68 m/ 6,68 km/h 4488,8 = 4,1 km/h d) Medelärde ren i ) och b) är 7,0 6,3 m/ 6,7 m/, ilke ine är mm om medelhiheen under hel loppe om ju r 6,68 m/. De beror på Mrcu åke den klik ilen under länre id än friilräckn. Därför er ine de båd ä räkn mm reul. Sr: ) 6,3 m/ =,4 km/h b) 7,0 m/ = 5,9 km/h c) 6,68 m/ = 4,1 km/h d) Nej, medelärde ) och b) blir 6,7 m/. De är ine mm om 6,68 m/. Eferom den klik räckn rde länre id, blir medelhiheen lie närmre 6,3 m/ än 7,0 m/ Inrumene mäer ummn bilrn hiheer. Porchen kör ålede med hiheen ( ) km/h = 0 km/h Sr: 0 km/h km/h = 90 m/ 5 m/ Bollen hihe i förhållnde ill en illående peron är då (5 + 8) = 33 m/ Sr: 33 m/ Sr: John hr rä. Å beräknin r ine hänyn ill hiheen i lue loppe är höre än medelhiheen. Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

2 309. ) Om knoien pddlr medröm hr hn hjälp römmen och den reulernde hiheen är (5 + 3) m/= 8 m/ 5 m/ 8 m/ 3 m/ b) Om knoien pddlr moröm brom hn römmen och den reulernde hiheen är (5 3) m/= m/ m/ 5 m/ 3 m/ c) Om hn pddlr inkelrä mo römrikninen beräkn hn hihe med Pyhor m/ = 6 m/ 6 m/ 5 m/ 3 m/ Sr: ) 8 m/ b) m/ c) 6 m/ 310. ) Då dder pilen hihe och hn hihe. ( ) m/ = 50 m/ b) Då får i ubrher hn hihe från pilen hihe och i får (35 15) m/ = 0 m/ c) Då får i beräkn pilen hihe med hjälp Pyhor m/ = 38 m/ 15 m/ 38 m/ 35 m/ Sr: ) 50 m/ rk frmå b) 0 m/ rk bkå c) 38 m/ ne frmå 311. Nirobi lier när ekorn. Jorden omkre är c km = 4, m. Jorden roerr i äli riknin med e r på 1 dyn = = ) Dine hihe är då 4, m/ 463 m/ 463 km/h = 1670 km/h b) 10 km/h = 10 m/ 33 m/ Eferom hon åker äeru, d. å mm håll om jorden roerr, får i ubrher bilen hihe från jorden. Vi får (463 33) m/ = 430 m/ = 430 km/h = 1550 km/h c) 180 km/h = 180 m/ 50 m/ Eferom hon flyer öeru, d. å mo håll om jorden roerr, får i dder flyplne hihe med jorden. Vi får ( ) m/ = 513 m/ = 513 km/h = 1850 km/h Sr: ) 460 m/ = 1670 km/h b) 430 m/ = 1550 km/h c) 510 m/ = 1850 km/h 31. Lå den idire körräckn r. Reiden r 14 minuer. Hiheen mn kunde kör r då. Med den ny mooräen kn mn kör 14 med hiheen 1,33 och räckn hr förkor 14 med 10 %, d. ill 0,90. Den ny reiden blir då 0,90 0,90 9,5 minuer. 14 1,33 1,33 14 Mn prr llå (14 9,5) minuer = 4,5 minuer Sr: 4,5 minuer Se läroboken fci. Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

3 h 4 min = ( ) = mil = 560 km = m Medelhiheen för ren r m m/ 30,7 m/ 1840 Denn hihe inberiper en medind på 7, m/. Un denn medind hde hiheen blii (30,7 7,) m/ = 3,5 m/ Tiden för ren hde då blii m 3, ,6 h = 0,6 60 minuer = 37 minuer. Ren kulle h i 6 h och 37 minuer Sr: 6 h och 37 minuer Se läroboken fci h 6,6 h 30. Hiheen är ör i den punk där kurn lur brn. I punk A lur kurn uppå, i punk B lur kurn brnre uppå och i punk C lur kurn ine ll. I punk C är hiheen noll. Ordninföljden blir ålede B, A, C. Sr: B, A, C 31. ) Vid iden = 0 är henne läe = 0 m. Vid iden = hr läe ändr ill = 16 m. Hon hr ålede rör i räckn (0 16) m = 4 m under de för ekundern. 4 b) Hiheen är m/,0 m/ c) Eferom henne läekoordin minkr hel iden innebär de hon rör i mo mäinrumene. Sr: ) 4 m b) m/ c) mo mäinrumene 3. ) Under idinerlle 0 < < 4 är rfen en rä linje, ilke innebär hiheen är konn. Efer iden = 4 är läe = 10 m. Hiheen under de idinerll är ålede 10 m/,5 m/ 4 b) Vid iden = 8 är rfen horionell. De innebär läe ine ändr. Cyklien rör i ine. Sr: ),5 m/ b) 0 m/ 33. Hon priner för med hiheen 5 m/ i 0 ekunder. Hon hr då pruni räckn = 5 0 m = 100 m, Sedn il i 10. Sedn priner hon illbk med hiheen 4 m/. A prin illbk 100 m r henne 100 iden 4 5. Hel denn löpnin hr llå i henne iden ( ) = 55. För dirm: e läroboken fci. 34. Momennhiheen får i enom beämm luninen för den linje om är nen ill kurn i den kuell punken. Vid iden 1,0 är denn nen redn rid. Luninen får i enom älj å punker på linjen, ri en räinkli rinel med idorn och och beämm koen melln de. Den ride r linjen id iden 1,0 år enom punkern (,5, 0) och (0,5, 0). = 0,0 m och = (,5 0,5) =,0 Momennhiheen id idpunken = 1,0 är då 0,0 m/ 10 m/,0 Vi rir edn en rä linje om nerr kurn för =,5. Denn linje år bl.. enom punkern (3,8, 59) och (1,3, 0). Vi får då får i på mornde ä 59 m/ 4 m/ 3,8 1,3 Linjen om dr med nerinpunk id iden = 3,5 läe ill å enom punkern (4, 75) och (1,8, 0). Vi får momennhiheen ill 75 m/ 34 m/ 4,0 1,8 Sr: ) 10 m/ b) 4 m/ c) 34 m/ 35. ) Dirmme ir efer 30 hr bebien rör i 5,5 m. De medelhihe är 5,5 m m/ 0,18 m/ 30 b) Hiheen minkr. I börjn lur kurn krfi uppå, men den blir nän linjär i lue. c) Vi rir en linje från rpunken (orio) ill lupunken (30, 5,5). Luninen ho den linjen är lik med medelhiheen. Om i rir en nen ill kurn id = 0 å er i den nenen ine lur lik mycke om den linje om repreenerr medelhiheen. Hiheen id = 0 är ålede mindre än medelhiheen. Sr: ) 0,18 m/ b) Hiheen minkr. c) Nej, den är mindre än medelhiheen. Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

4 36. ) Vi läer id iden = 1 befinner i roboen id läe = 8,5 m. b) Vi läer läe = 10 m och er roboen är i de läe id å illfällen, del id iden = 4, del ockå id iden = 11. c) Roboen änder då kurn änder ändrr riknin. De ker id idpunkern = 7, = 17 och =,5. d) Vid iden = 0 är roboen i läe = 3 m och id iden = 7 är roboen i läen = 13 m Medelhiheen är m m/ 1,4 m/. 7 0 e) Efer 7 är roboen i i ändläe hö upp på kurn. Hiheen är då noll. 37. Sr: ) 8,5 m b) efer 4 och efer 11 c) id idpunkern 7, 17 och,5 d) 1,4 m/ e) 0 m/ Sr: 3 m/ 8 m/ 3 m/ 38. A hiheen ökr med 6 m/ för rje ekund. 39. A hiheen minkr Om rerdionen är m/ å minkr henne hihe med m/ för rje ekund. Efer 3 hr henne hihe mink med 3 m/ = 6 m/. Henne hihe är då (10 6) m/ = 4 m/. Sr: 4 m/ 334. ) Bn 1. Accelerionen är nän 9,8 m/ och r edn mo noll. Hiheen ökr under hel åke, för ökr den krfi men på lue blir hiheökninen lien. Bn. Accelerionen är konn och nk or Hiheen ökr lik nbb hel iden. Bn 3. Accelerionen är lien inlednini, när noll. Men den ökr i bcken och närmr i 9,8 m/. b) Pulkn i bn 1. Den hr hö hihe hel iden och räckn är nän lik lån om i bn A) De är en nk måli ccelerion, knke 1 m/. B) De är beydli mer, knke 100 m/. C) Då är ccelerionen 9,8 m/. D) De är mycke lien ccelerion. E) När åe åker med konn fr är ccelerionen noll. Ordninföljden är B, C, A, D, E. Sr: B, C, A, D, E 336. ) Hiheen är = = , m/ = m/ b) 100 km/h = 100 m/ 7,8 m/ Denn hihe uppnår eprden på 3. De er en 7,8 ccelerion m/ 9,3 m/ 3 Knäppren ccelerion är åner örre. 9,3 Sr: ) m/ b) 430 åner örre 337. Se läroboken fci km/h 75 Accelerionen är Sr: 10,4 m/ m/ 0,8 m/ 0,8 0 m/ 10,4 m/ 338. Vi låer rikninen från reporen r poii riknin och rikninen mo reporen nei riknin. Då är hiheen före 5 m/ och hiheen efer m/. Hiheändrinen = ( 5) = 47 m/. Medelccelerionen m 47 3, 10 3 m/ m/ 33. Nycklrn hr då ännu ine nå mrken. Accelerionen är = 9,8 m/. Sr: 9,8 m/ Sr: m/ 339. Se läroboken fci ) De pelr inen roll å ilke håll bollen k. Accelerionen är llid rikd nedå och är 9,8 m/. Sr: ), b), c) nedå 9,8 m/ Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

5 340. Dirmme ir bollen hr hiheen noll efer 1,6. Bollen hr då nå in hö punk. De r lik lån id för bollen fll ned ien. Den ol iden om bollen är i lufen är llå (1,6 + 1,6) = 3,. Sr: 3, 341. ) Föremåle rör i frmå å läne om hiheen är poii. De är den i punkern A och D. b) A föremåle rerderr innebär de hihe minkr. Då lur hihekurn nedå. De ör den i punken A. Sr: ) A och D b) A 34. ) Dirmme ir efer,0 är hiheen 4 m/. b) Dirmme ir efer 4 är hiheen 10 m/. c) Efer 3 är hiheen 6 m/. Under inerlle 0 3 hr medelccelerionen ri 6 0 m 3 0 m/,0 m/ Efer 5 är hiheen 14 m/. Under inerlle 3 5 hr medelccelerionen ri 14 6 m 5 3 m/ 4,0 m/ d) I idinerlle 0 < < 5 hr medelccelerionen ri 14 0 m 5 0 m/,8 m/ e) Den ol räckn under de för 3 ekundern uläe med ren under rfen under denn idperiod. De är en rinel med höjden 6,0 m/ och ben 3,0. 6,0 3,0 De re är 1 m 9,0 m f) Under idinerlle 3 5 hr åe färd en räck om beäm med ren under rfen i de inerll. Vi delr upp de område i en reknel med ben och höjden 6,0 m/ och en rinel med ben och höjden (14,0 6,0) m/ = 8,0 m/. Sräckn under de idinerll är då,0 8,0 (,0 6,0 ) m 0 m Den ol räckn edn ren är = 1 + = (9,0 + 0) m = 9 m ) Medelhihe är den ol räckn diider med den ol iden. m 9 5 m/ 5,8 m/ 343. ) Vi jämför reorn för områden under rfern i idinerlle 0 9. Vi er då ren under A- kurn är ör. Bil A hr åk län efer 9. b) Eferom i hr e --dirm är de br e efer iken kurn om lier hö efer 7. De är åerien A. Bil A kör for efer 7. c) De äller nu e efer ilken kur om lur brn uppå efer 7. De ör kur C. Bil C hr ör ccelerion efer 7. Sr: ) A b) A c) C 344. ) Dirmme är e --dirm. Under de för 1,7 hr kidåkren konn ccelerion, 5,0 m/. Efer 1 hr kidåkren ök in hihe med = = 5,0 1 m/ = 5,0 m/. b) Hiheökninen repreener ren område under rfen i idinerlle 0,5. Vi kn del upp de område i re delr, å reknlr och en rinel. En reknel hr ben,5 och höjden,0 m/. De re är,5,0 m/ = 5,0 m/. Vi hr äen en reknel med ben 1,7 och höjden (5,0,0) m/ = 3,0 m/. De re är 1,7 3,0 m/ = 5,1 m/. Vi hr äen en lien ml rinel ill höer om den öer rekneln. De b är (1,8 1,7) = 0,1 och de höjd är (5,0,0) m/ = 3,0 m/. 0,1 3,0 De re är då m/ 0,15 m/. Den ol ren är (5,0 + 5,1 + 0,15) m/ = 10,5 m/. Skidåkren hr ök in hihe med c 10 m/ under de för,5. Sr: ) 5,0 m/ b) 10 m/ Sr: ),0 b) 10 m/ c),0 m/ rep. 4,0 m/ d),8 m/ e) 9,0 m f) 9 m ) 5,8 m/ Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

6 345. ) Gunn är i i neder läe id de idpunker då hiheen är mximl (å en eller ndr hålle). De är i de punker där kurn hr i mximum eller minimum, d. id idpunkern = 0,9, =,7 och = 4,5. b) De är ju i neder läe, d. åerien id idpunkern = 0,9, =,7 och = 4,5. Hiheen är där om ör men ccelerionen är noll. c) Sör ccelerion hr unn id idpunkern = 0 och =. Vi föröker lä kurn lunin i de punker. Vi kn ri in en linje om nerr kurn i punken (0, 0) och lä denn linje rikninkoefficien. Den linjen kommer ockå å enom punken (0,5, 0,8) och rikninkoefficienen är 0,5 0 0,7 0 m/ 0,7 m/. De är den ör ccelerionen. d) Den ör rerdionen är lik or men ne med nei ecken, d. 0,7 m/. Den ör rerdionen ker id idpunken = 1,8. Gunn är då i i öre ändläe. Hiheen är noll och unn ccelererr mximl bkå, d. den rerderr. e) --dirm. Se läroboken fci. Sr: ) id 0,9,,7 och 4,5 b) id 0,9,,7 och 4,5 c) 0,7 m/ d) 0,7 m/ 347. ) Hiheen minkr från 10 m/ ill 0 m/ på 1,5. Accelerionen är ,5 m/ 6,7 m/ Rerdionen är 6,7 m/ För dirm: e läroboken fci. b) Soppräckn är ren område under rfen. För cyklr hon med 10 m/ under 0,5 innn hon börjr brom. På denn id hinner hon 10 0,5 m = 5 m. Sräckn hon cyklr under inbromninen repreener ren en rinel med ben 1,5 och höjden 1, m/. Denn räck är m 7,5 m. Den ol oppräckn är (5 + 7,5) m = 1,5 m c) Vi nr hon hde cykl med 0 m/. Då kulle hon h cykl 0 0,5 m = 10 m innn hon börjde brom. Om hon forfrnde hde brom med mm rerdion om idire, kulle de h i dubbel å lån id brom in ill illående, d. 3,0. 3,0 0 Inbromninräckn h ändr ill m 30 m och oppräckn hde blii ( ) m = 40 m. Sr: ) 6,7 m/ b) 7,5 m c) 40 m 346. ) Vid å illfällen är hiheen 5 m/, del id =,5, del ockå id = 5,0. b) Nej. Hiheen är hel iden poii. Grfen lier llid onför -xeln. c) Kurn lur uppå ll brnre på lue. Mximl ccelerion är efer = 5,0. d) Från börjn är hiheen hö, 5 m/, men den r och är nere i,5 m/ efer 3,7. Därefer ökr hiheen ill 5 m/ efer 5. e) Den ol räck om hon åker under de 5 ekundern uläe om ren område under kurn i de idinerll. Denn länin är år ör. Mn kn räkn ruor. Vrje ru är 5 m/ hö och 0,5 bred. De re är 5 0,5 m =,5 m. Vi kn räkn nle hel ruor och edn förök uppk orleken på öri ruor. De blir c 17 ruor, ilke llå morr en räck på c,5 17 m = 40 m. f) Hon hr åk c 40 m på 5. Henne medelhihe r då 40 m/ 8 m/ ) Efer 5,5 är hiheen mximl, 16 m/. Då är bcken lu. b) Under de för 5,5 är ccelerionen konn (--rfen är en rä linje). Accelerionen är ,5 0 m/,9 m/ c) Pulkn ccelererr under de för 5,5 ekundern och kommer då upp i hiheen 16 m/. Under den iden hr pulkn åk en räck om morr ren rineln under rfen. Sräckn är 5,5 16 m 44 m Sr: ) 16 m/ b) 3 m/ c) 44 m d) e läroboken fci 349. Se läroboken fci. Sr: ) id =,5 och id 5,0 b) Nej c) id = 5,0 d) e on e) c 40 m f) 8 m/ Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

7 350. Hiheen id konn ccelerion kn kri = o + Vi får: = (5 3 ) m/ = 19 m/ b) 10 = = 15 = 5 c) Medelhiheen under inbromninen är o 10 5 m m/ 17,5 m/ Under 5 hr bilen kör = m = 17,5 5 m = 87,5 m Sr: ) 19 m/ b) 5 c) 88 m 351. ) = 18 4,0 Vi jämför med urycke för hihe id konn ccelerion, = o + och er rhiheen o = 18 m/ och ccelerionen = 4,0 m/. b) Vid konn ccelerion äller: o Med inänin kuell ärden får i: 4, Sr: ) 18 m/ rep. 4,0 m/ b) = ) Hiheen id konn ccelerion kn kri = o + Vi får: = (8 + 1) m/ = 10 m/ b) Efer är hiheen = (8 + ) m/ = 1 m/ c) Vi äer in = 16 m/ och får 16 = 8 + = 8 = 4 d) Medelhiheen under de för,7 är o 8 16 m m/ 1 m/ Under de 4 hr boben åk räckn = m = 1 4 m = 48 m Sr: ) 10 m/ b) 1 m/ c) 4 d) 48 m 353. ) Hiheen id konn ccelerion kn kri = o + Hiheen efer,0 är = (6,5 + 1,,0) m/ = 8,9 m/ b) Vi äer in = 1,5 m/ och får 1,5 = 6,5 + 1, 1, = 6 6 1, 5,0 c) Medelhiheen under de för,0 är 8,9 6,5 15,4 m m/ 7,7 m/ Under de,0 hr cykeln åk = m = 7,7,0 m = 15,4 m d) o 58 6,5 1, 0,6 6, De är en ndrrdekion. Om du ine kn lö en ådn med exk meoder, kn du ör de numerik med din miniräknre. Du hir då löninen = 5,8 Sr: ) 8,9 m/ b) 5,0 c) 15 m d) 5, ) 49 km/h = km/h = 30 Accelerionen = 1 m/ = 8,3 m/ 8,3 1,5 Rerdionen är,1 m/ b) Medelhiheen under inbromninen är m/,1 m/ o 8, 3 1 m m/ 11 m/ Inbromninräckn = m = 11,5 m = 7,4 m Sr: ),1 m/ b) 7 m Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

8 km/h = 50 = 13,9 m/ För en rörele med konn ccelerion äller formeln = o +. Vi kn då räkn u iden för inbromninen. Då bilen år ill är = 0. 13,9 0 = 13,9 5,5 5,5,5 Medelhiheen o 0 13,9 m m/ 6,9 m/ Bromräckn = m = 6,9,5 m = 17,5 m Sr: 18 m 358. Se läroboken fci ) För e fri fll (un lufmoånd) äller fllräckn, där är flliden. Vi löer u : 1 9,8 1,56 b) För hiheen äller = = 9,8 1,56 m/ = 15,4 m/ = = 15,4 km/h = 55 km/h Sr: ) 1,56 b) 15,4 m/, 55 km/h 356. Vi kllr denn hihe o. Poii riknin är uppå och yndccelerionen = 9,8 m/. Vi äer nollniån då bollen lämnr hnden. Då den emo är de läekoordin = (,7 1,6) m = 1,1 m. Vi unyjr urycke o och får 1,1 o 0,8 9,8 0,8 1,1 o 0,8 3,14 o 0,8 3,14 1,1 4,4 o 4,4 0,8 Sr: 5,3 m/ m/ 5,3 m/ 357. ) ) För e fri fll (un lufmoånd) äller fllräckn, där är flliden. Vi löer u : 1, 0,33 b) Vi äer poii riknin uppå och nollniån id bordknen. Vi får då o = 1, m/ och yndccelerionen = m/. Hon k hopp ner ill läe = 1, m. Vi nänder urycke o och får ekionen 1, 1, 11 1, 1, 0 De är en ndrrdekion. Om du ine kn lö en ådn med exk meoder, kn du ör de numerik med din miniräknre. Du hir då löninen = 0,39 60, ,10 km/h m/ 16,69 m/ 3 min 59,583 = ( ,583) = 39,583 = m = 16,69 39,583 m = 4000 m Sr: 4,000 km 0, ) m m/ 10 m/ 0,01 b) Sllom. Sörlopp år beydli nbbre. Sr: ) 10 m/ b) llom 36. När enen är i lufen uä den br yndccelerionen = 9,8 m/. Den är llid rikd nedå oe enen hihe. Sr: 9,8 m/, rikd nedå km/h 95 km/h Sr: 3,0 m/ m/ 19,4 m/ m/ 6,4 m/ 6,4 19,4,3 m/ 3,0 m/ Sr: ) 0,33 b) 0,39 Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

9 364. ) Dirmme ir hon år med hiheen m/ under 30 minuer = = 1800 b) På 1800 hinner hon å räckn 1 = = 1800 m = 3600 m c) Dirmme ir Elin priner med 5 m/ under 0 minuer. 0 minuer = 0 60 = 100 Hon priner räckn = = m = 6000 m d) Hon hr på iden =( ) = 3000 förfly i räckn = + = ( ) m = 9600 m Medelhiheen m m/ 3, m/ Sr: ) 1800 b) 3600 m c) 6000 m d) 3, m/ 365. ) Dirmme ir efer iden = 1,0 är ånde = 43 m. b) Aånde är 0 m efer iden,8 c) Föremåle änder i de öonblick där rfen byer riknin. De är id = 9. (Efer = 14 änder föremåle på ny.) d) Efer = 6 är ånde = 4 m. Medelhiheen under de ex för ekundern är 4 m m/ 7 m/ 6 e) Vid idpunken = 9 änder föremåle. De hihe är då noll. f) Föremåle rör i for i de öonblick där rfen lur me. De är unefär id idpunken = 3. Sr: ) 43 m b) efer,8 c) efer 9 (och efer 14 ) d) 7 m/ e) 0 m/ f) efer c ) Med poii riknin uppå är ccelerionen = 9,8 m/. = o Efer 1,5 är hiheen = (17 9,8 1,5) m/ =,3 m/ b) Efer iden är bollen på höjden 1 öer hnden. 9,8,5 1 o (17,5 ) m 11,8 m Eferom bollen kde upp från 1,9 meer höjd är den efer,5 på (1,9 + 11,8) m = 13,7 m höjd öer mrken. c) Med de ä räkn kulle bollen efer 5,5 är befinn i på höjden öer hnden. 9,8 5,5 o (17 5,5 ) m 55,0 m Bollen kulle då r 55 m under den punk där den kde. De erkr ine roli. Trolire är den hr hmn på mrken innn 5,5 hr å. Då är höjden 0. d) Då bollen är i in hö punk är de hihe 0 m/. = o = 17 9,8 9,8 1,73 Bollen är i in hö punk efer 1,73. De läe är då 9,8 1,73 o (17 1,73 ) m 14,7 m Eferom ke kedde från 1,9 meer höjd, befinner i bollen (1,9 + 14,7) m = 16,6 m öer mrken. e) Vi räknr u den id de r för bollen fll 16,6 m ill mrken från de den är i in hö punk. De hihe är där 0 m/. Flliden är 16,6 9,8 1,84 Den ol iden (k uppå och fll nedå) är (1,73 + 1,84) = 3,57 Sr: ),3 m/ b) 14 m c) 0 m d) 17 m e) Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

10 = 90 km/h = 50 km/h m/ 5 m/ m/ 13,9 m/ 13, 9 5 m/, m/ 0,5 För kunn ne ccelerionen med feluppknin låer i r mximl och miniml. Då får i mximl rerdion. Tiden ä = 0,5 ± 0, ,mx = 95 km/h m/ 6,4 m/,min = 45 km/h mx 45 1,5 6, 4 0,45 m/ 1,5 m/ m/ 30,9 m/ På mm ä kn i lå r miniml och mximl. Då får i miniml rerdion. 85 1,min = 85 km/h m/ m/,mx = 55 km/h 55 m/ 15,3 m/ 15,3 3, 6 min m/ 15, m/ 0,55 E medelärde de är min mx 15, 30,9 medel m/ 3 m/ Vi kn därmed beämm ccelerionen ill = 3 m/ ± 9 m/ Rerdionen kn ne ill 3 ± 8 m/ Sr: 3 ± 8 m/ 368. ) o o = 0.. Eferom ren ker från il är 3 6, m/ 1,66 m/ b) Vi unyjr åerien formeln o Inänin känd ärden er 1, , De är en ndrrdekion. Om du ine kn lö en ådn med exk meoder, kn du ör de numerik med din miniräknre. Du hir då löninen = 3,9 Sr: ) 1,7 m/ b) 3, Bilen kör med konn hihe. Då är ccelerionen noll. Sr: 0 m/ 370. Accelerionen är konn. = = 9,8 m/ --rfen är en rä linje. Flliden får i från urycke =. 3 9,8 0,78 Grfen är ålede en rä linje enom punkern (0, 0) och (0,78, 3). Vid iden = 0,78 är hiheen = 0,78 = 9,8 0,78 m/ =7,7 m/ För dirmme, e läroboken fci ) Flliden beäm urycke 7,6 9,8 1,4 b) Sluhiheen o 0 9,8 1,4 m/ 1, m/ Sr: ) 1, b) 1 m/ Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

11 37. Pucken hr hiheen 70 km/h efer den räff ren och 140 km/h innn. Hiheändrinen är (70 ( 140)) km/h = 10 km/h. 10 km/h = 10 m/ 58 m/ b) Accelerionen 58 0, m/ m/ Sr: ) 58 m/ (10 km/h) b) m/ 373. Se läroboken fci ) Nej. Hiheen är ldri noll. b) Då = 0,5 är = 30 m/ och då = 1,5 är = 0 m/ Medelccelerionen 0 30 m 1,5 0,5 m/ Ğ10 m/ c) Under hel idinerlle 0 1, är ccelerionen (rerdionen konn). Linjen år enom punkern (0, 37,5) och (1,, 0). 0 37,5 Linjen lunin är 1, 0 m/ 15 m/. De är då ockå ccelerionen id = 0,5. d) Vid = 1,5 är hiheen konn 0 m/. Accelerionen är då noll. e) Den ol räckn om moorcykeln kör under idinerlle 0 3 uläer i från ren område under rfen i de idinerll. Vi kn del upp de område i en reknel och en rinel enom dr en horionell linje hel äen från 0 ill 3 id hiheen 0 m/. Den reknel om då bild hr ren 0 3 m = 60 m. Onför denn reknel får i e rinelform område med ben 1, och höjden (37,5 0) m/ = 17,5 m/. 17,5 1, De re är m 10 m. Moorcykeln kör räckn ( ) m = 70 m. Sr: ) Nej b) 10 m/ c) 15 m/ d) 0 m/ e) 70 m 375. ) Hiheen är ör i den punk där kurn lur brn uppå. De är i punk A. b) Accelerionen är poii om kurn lunin ökr och nei om kurn lunin minkr. Om i rir en nen ill kurn i punkern A, B och C, å er i denn nen lur nk brn uppå i A och mindre brn i B. I C är nenen horionell och hr llå rikninkoefficienen noll. Till höer om punken C lur ll nener nedå och hr llå nei rikninkoefficien. Hiheen r ålede hel iden och ccelerionen är hel iden nei. c) Vi rir en nen del id iden = 0, del id iden = 6. Tnenen id = 0 år enom punkern (0, 0) och (1,6, 50). De rikninkoefficien är 50 0 m/ 31 m/. På rund ymmerin är då 1,6 0 rikninkoefficienen 33 m/ id = 6. Hiheen är 31 m/ id = 0 och 31 m/ id = 6. Medelccelerionen m m/ 10,4 m/ 6 0 Sr: ) A b) Accelerionen är nei i ll punkern. c) 10 m/ ( 9,8 m/ ) 376. ) Hiheen är noll, då bollen änder. De ker efer c 0,9. b) Hiheen är om ör då kurn lur brn uppå. De ör den id = 0. Hiheen är ockå or (f nei) id iden =. Sr: ) efer 0,9 b) id = 0 (eller = ) 377. Hn hihe beäm urycke o, där o är rhiheen. När hn är om hö är = 0. 0 o o Läe (höjden) beäm urycke o. Vi äer in o och = 1, m och beämmer o. 1, o o ( o ) o o o o 1, 1, 9,8 m/ 4,9 m/ Sr: 4,9 m/ Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

12 378. Krörelern beäm urycken o (1) o () A) 5,0 B) 10,0 C) 15,0 9,8 9,8 9,8 4,91 D) 5,0 Dirmmen: e läroboken fci. Från ek. (1) kn i beämm id ilk idpunker om de kde föremåle befinner i id mrken, d. när = 0. Vi äer 0 o 0 ( o ) Denn ekion hr löninrn = 0 (i köonblicke) och o 0 o ) Vi er iden är proporionell mo rhiheen och omän proporionell mo yndccelerionen. b) Den mximl höjden får i då = 0. Vi äer in de i ek. () och får: 0 o o För kunn beämm den mximl höjden äer i in de uryck för i ek. (1): ( o o o ) o o o o Vi er den mximl höjden är proporionell mo rhiheen i kdr och omän proporionell mo yndccelerionen. Sr: ) Tiden är proporionell mo rhiheen och omän proporionell mo yndccelerionen. b) Den mximl höjden är proporionell mo rhiheen i kdr och omän proporionell mo yndccelerionen. Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid 379. ) Cyklien bromr när ccelerionen blir nei. De ker id idpunken = 1,7. b) Accelerionen är poii i idinerlle 0 1,7. Aren område under rfen i de idinerll ner hiheökninen. De kn r år uppk denn re, men den bör r nåo mer än 4,5 1,5 m/ = 6,75 m/, ä 7 m/. Under idinerlle 1,7 3 Aren område under rfen i idinerlle 1,7 3 ner hiheminkninen. Inerlle länd är (3 1,7) = 1,3. Äen här är de år uppk ren, men den bör r nåo mindre än,5 1,3 m/ = 3,5 m/, ä 3 m/. Hiheförändrinen hr ålede ri (+7 3) m/ = 4 m/ Hiheen efer 3 bör r (0 + 4) m/ = 4 m/ Sr: ) efer 1,7 b) 4 m/ 380. ) Dirmme ir bilen hr hiheen 3 m/ efer. b) Efer 5 hr bilen hiheen 4,5 m/. c) Under idinerlle 0 3 hr bilen 3 0 ccelerionen 0 m/ 1,5 m/. Under idinerlle 3 5,5 hr bilen konn hihe, 4,5 m/. Accelerionen är noll i de idinerll. Vid iden = 8,0 är hiheen 5,5 m/. Under idinerlle 5,5 8,0 hr bilen 5,5 4,5 ccelerionen 8,0 5,5 m/ 4,0 m/. d) Dirm: e läroboken fci. e) Sräckn uläe om ren område under rfen i repekie idinerll. 1) 0 3. Område är en rinel med ben 3 och höjden 4,5 m/. Sräckn är 4,5 3 m 6,75 m. ) 3 5,5. Område är en reknel med ben,5 och höjden 4,5 m/. Sräckn är,5 4,5 m 11,5 m. 3) 5,5 6,6. Område är en rinel onför - xeln med ben (6,6 5,5) = 1,1 och höjden 4,5 m/. 4,5 1,1 De re är m,48 m. 3) 5,5 6,6. Område är en rinel onför - xeln med ben (6,6 5,5) = 1,1 och höjden 4,5 m/. 4,5 1,1 De re är m,48 m. 4) 6,6 8,0. I de idinerll hr bilen än och kör illbk en räck mornde ren rineln 5,5 1,4 under -xeln. Denn re är m 3,85 m f) Se läroboken fci. Sr: ) b) 4,5 m/ c) 1,5 m/, 0 m/ rep. 4,0 m/ d) e) 7 m, 11 m,,5 m rep. 4 m f)

13 381. ) Hiheen är ör i den punk där kurn lur brn uppå. De ker efer c 1, b) När kurn nen börjr lur ll mindre uppå. De ker hel iden från c 1, ill mrine hr nn efer 6. Sr: ) efer c 1, b) i idinerlle 1, Den för bilen rerdion är o 1. 1,5 Den ndr bilen rerdion är o. 1,5 o Vi jämför de: 1,5 0,75 1 o Den ndr bilen rerdion är ålede 5 % läre. Sr: 5 % 383. Aren område under rfen i idinerlle 0 repreenerr hiheökninen under denn id. Område är en reknel med ben,0 och höjden 4,0 m/. De re är,0 4,0 m/ 8,0 m/ Efer är hiheen (5,0 + 8,0) m/ = 13,0 m/. I idinerlle 0 6 är ren område under 4,0 4,0 rfen (8, 0 ) m/ 16 m/. Efer 6 hr ålede hiheen ök ill (5,0 + 16) m/ = 1 m/. I inerlle 6 8 minkr hiheen. Aren den rinel om bild rfen och -xeln i de,0,0 inerll är m/,0 m/. Hiheen hr mink med,0 m/. Efer 8 är hiheen (1 ) m/ = 19 m/. Sr: 13 m/, 1 m/ rep. 19 m/ 384. ) Lå yndccelerionen r. För e k uppå med konn ccelerion äller o (1) o () I hö punken är = 0. Vi får då 0 o o, där är iden för föremåle nå hö punken. För kunn beämm den mximl höjden äer i in de uryck för i ek. () on. ( o o o ) o o o o På jorden kn i kn k upp e i föremål 14 m. o o 14 9,8 Med mm uånhihe på ke kn i på månen k föremåle o 14 9,8 m 86 m 1,6 b) Uppif ) on ir i kn k ill höjden o h 9,8 6,1 h på månen. 1,6 c) Se läroboken fci. Sr: ) 86 m b) 6,1h 385. För e k uppå med konn ccelerion äller o (1) o () där o är uånhiheen. I hö punken är = 0. Vi får: 0 o o, där är iden för föremåle nå hö punken. För kunn beämm den mximl höjden äer i in de uryck för i ek. () on. h o o o ( o ) o o h o Om o ökr ill 4 o kommer höjden ök ill (4 h' o ) 16 o höjd än idire. o 16 h, d. ill 16 åner höre Sr: 16h Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

14 386. ) Dirmme ir uånhiheen är 4 m/. b) Efer 1 är hiheen 6,0 m/. Medelccelerionen 6,0 4,0 m m/ 10 m/ 1 c) Accelerionen är noll då --rfen änder, d. efer iden = 1,. d) Under idinerlle 0 0,4 hoppr brne uppå och änder efer 0,4. Sedn fller brne nedå under 0,8. I idinerlle 1, 1,35 brom brne upp den ominde nön och hiheen är noll efer 1,35. Aren område under rfen de för 1, repreenerr räckn om brne hr förfly i under denn id, d. nöhöen höjd. Område är en rinel med ben 0,4 och höjden 4 m/. De re är 4 0,4 m 0,8 m. Upphoppe är 0,8 m. Under iden 0,4 1, är område en rinel under -xeln med höjden 7,8 m/ och ben 0,8 m. Denn 7,8 0,8 rinel re är m 3,1 m. Den ol förflyninen är (0,8 3,1 m =,3 m Efer 1, är brne är llå,3 m läre än id uhoppe. Snöhöen är,3 m hö. Sr: ) 4 m/ b) 10 m/ c) efer 1, d),3 m Se läroboken fci ) Från dirmme kn i direk lä den mximl hiheen är 16,5 m/ om uppnå efer 5,. b) Vid iden = 0 är hiheen 4 m/ c) Hiheen ökr från 4 m/ ill 16,5 m/ på iden 5. Accelerionen är 16,5 4 m /,5 m/ 5 d) Bcken länd får i enom beämm ren område under rfen i idinerlle 0 5,. De kn r år uppk de område re, men mn kn del upp område i en reknel med ben 5, och höjden 4 m/, en rinel med ben 5, och höjden (16,5 4) m/ = 1,5 m/ och en rinel ill höer med ben 0,4 och höjden 16,5 m/. Aren är (5 4 1,5 5 0,4 16,5 + ) m 57 m Bcken länd är c 60 m. e), f), ) Se läroboken fci. Sr: ) 16,5 m/ b) 4 m/ c),5 m/ d) 60 m 391. Se läroboken fci. Frenkel, Gofridon, Jonon och Gleerup Ubildnin AB De meril inår om en del i Impul webb Merile får kri u, kopier och nänd under ili licenid

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära. STUDIEAVSNITT 4 EKVATIONER I de vni k vi i på den enkle formen v ekvioner de linjär. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden när mn löer ekvioner v för grden, llå ekvioner om innehåller -ermer men ej ermer

Läs mer

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR KOORDINATVEKTORER ASYTESMATRIS yemri Koordiner för en vekor i en given Om (vv vv vv nn ) är en för vekorrumme ( eller underrumme) V då gäller följnde: Vrje vekor i rumme

Läs mer

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, 1643-1727. 1.1 Likformig rörelse

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, 1643-1727. 1.1 Likformig rörelse Meknik sik 4, Rörelselgrn Hermn Norrgrnn Sir Isc Newon, 1643-1727 lileo lilei, 1564-1642 En kropps rörelse 1.1 Likformig rörelse Rörelse r Hsighe (ekor) Likformig rörelse rfer Likformig rörelse om hsigheen

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Nämnarens kryptoskola fördjupning

Nämnarens kryptoskola fördjupning Nämnren krypokol fördjupning 24. Språkiik foräning Som ni åg i de föregående vnien, underläde de väldig mycke ve vr klrexen ord börjr och lur och därmed hur lång de är. Mn måe föruä krypören ockå ve de

Läs mer

Lösning till TENTAMEN070104

Lösning till TENTAMEN070104 ösning ill TENTMEN0700 KURSNMN Meknik och hållfsheslär el eknik PROGRM: nn Sjöingenjörsprogre åk / läsperio //jnuriperioen KURSETEKNING N80 006 EXMINTOR Ms Jrlros TI FÖR TENTMEN 0705 08.0.0 HJÄPMEE NSV

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

Ett centrum för utbildning rörelseanalys som saknar motstycke

Ett centrum för utbildning rörelseanalys som saknar motstycke lg och E cenrum för ubldnng r m rörelenly om knr moycke g ne lg D ne Domnque Fle Den 11 mj beg jg mg ll Nork lgerener Fredrkd för e fler eenden nren beök. Guro och Mru Hedenberg nämmer hel den krk om dnngen

Läs mer

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära. STUDIEAVSNITT EKVATIONER I de vsni sk vi i på den enklse fomen v ekvione de linjä. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden nä mn löse ekvione v fös gden, llså ekvione som innehålle -eme men ej eme v pen,,...

Läs mer

Skol-SM för unga maskinförare...

Skol-SM för unga maskinförare... Skol-SM för ung mskinförre... -Klixelever åke ner ill Alves för ävl om mäsrieln i mskinkörning! Skol-SM för ung mskinförre nordns årligen run om i Sverige för kor skicklig förre i hjullsre, grävmskin och

Läs mer

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr

Läs mer

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11 RÄTA LINJER OCH PLAN Rä linje: Lå L den ä linjen genom punkenn P om ä pllell med ekon 0. Lå M= enn godcklig punk på linjen L. Punkenn M ligge på linjen L om och end om PM ä pllell med ikningekonn. Däfö

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer Hasighe och acceleraion 3. ar är hasigheens sorlek. Sar: alsk 3. Medelhasigheen fås so Sar 5, /s 3.3 Medelhasigheen fås so s 5 /s 5, /s 5, 6 s s s slu sar. örflyningen sarar och sluar

Läs mer

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd. Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Lijär ekvioem. Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () och m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr

Läs mer

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. Ari Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR NOLLRUMMET och BILDRUMMET ill e lijärildig. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. NOLLRUM (Kerel (kär i kuroke Defiiio. Lå T r e lijär ildig frå R ill R. Mägde ll ekorer i R o ild

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15 Tenmen i Memik, HF9 sep 6, kl. 8:-: Eminor: rmin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Senholm, Elis Sid För godkän beg krävs v m poäng. egsgränser: För beg,,, D, E krävs, 9, 6, respekive poäng.

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k)

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: A=kB. A= k (för ett tal k) TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex A är proporionell mo B A är omvän proporionell mo B Formell beskrivning de finns

Läs mer

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/

Omtentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Fredag 12/ Omeme me löigr i IE Reglerekik Freg /6 5.-. Allmä iformio Emior: Willim Sqvi. Avrig lärre: Willim Sqvi, el -79 7 mpu i, Temeuppgifer ehöver ie åerläm är u lämr i i krivig. Hjälpmeel: Räkre/rfräkre. ure

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

Steg och impuls. ρ(x) dx. m = Seg och impuls Punkmssor, punklddningr och punkkrfer hr llid en viss ubredning även om den är lien. En mer verklighesrogen beskrivning v en punkmss m är en densie ρ(x) som är skild från noll på e mycke

Läs mer

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm KONTROLLSKRIVNING Kursnuer: Moen: Progr: Rände lärre: Einor: Du: Tid: Hjälpedel: Oning oc beygsgränser: HF00 Meik I ör bsåre KS Teknisk bsår Håkn Sröberg, Mrin Arkelyn oc Jons Senol Nicls Hjel 0-- 8. 0.00

Läs mer

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1.

UNDERRUM. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjärt hölje) Definition 1. (LINJÄR KOMBINATION) Exempel 1. LINJÄRA KOMBINATIONER. BASER. LINJÄRT SPANN (eller linjär hölje Definiion. (LINJÄR KOMBINATION Lå V ara e ekorrm. En ekor w är linjär kombinaion a,,, nn om de finn kalärer (al,,, nn å a ww nn nn Eempel.

Läs mer

Varumärkesfrämjande möjligheter

Varumärkesfrämjande möjligheter Kitmän, Stockholm 18 & 19 februri 2015 Vrumärkefrämjnde möjligheter Tck vre hundrtl uttällre och en mä om växer vrje år, hr ponring blivit ett utmärkt ätt tt kilj ig från ndr och befät in tällning om ett

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön STYRDOKUMENT Dum Beecnin Sid 1(4) Godänd/nvri Kommunfumäie Verion 2013-12-09 Lo förerifer för ydd männior hä och mi Lo förerifer för ydd männior hä och mi för Krmfor ommun meddede v ommunfumäie den 9 december

Läs mer

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar. 1 Föreläsning 19/11 Hambley asni 14.5 14.7 På föreläsningen behandlas äen ranskondukans, ransresisans och srömförsärkaren, se förra eckans aneckningar. Lie mer om komparaorn ej i Hambley) En komparaor

Läs mer

PROV 5 Skogars ekologi och användning

PROV 5 Skogars ekologi och användning Helingfor univerie Urvalprove 3.5. Agrikulur-forveenkapliga fakuleen POV 5 Skogar ekologi och användning Man ka få min poäng i urvalprove å a han eller hon för vardera A- och B-delen får min 5 poäng. Om

Läs mer

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,

Läs mer

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM

v p ORTOGONALT KOMPLEMENT TILL ETT UNDERRUM OROGONL KOMPLEMEN ILL E UNDERRUM Definiion 7 Lå ara e underrum i R n De orogonala omlemene ill är mängden a de eorer i R n om är orogonala mo alla eorer i : n { R : för alla i } n Sa : Om an å är en eor

Läs mer

Tentamen i Eleffektsystem 2C1240 4 poäng

Tentamen i Eleffektsystem 2C1240 4 poäng Tentmen i Eleffektytem C40 4 poäng Ondgen 5 december 004 kl 4.00-9.00 (Frågetund: 5.00, 6.00 och 7.30) Hjälpmedel: En hndkriven A4-id, Bet eller Joefon, fickräknre. Endt en uppgift per bld! Teern lämn

Läs mer

Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.

Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m. SVESK FYSIKESMFUDET Fysiktälingen 006. Lösningsörslg. Uppgit. Vi år nt tt kinetisk energi öergår i lägesenergi, och tt tyngdpunkten lytes 6,5 m. m mgh gh t s gh 00 9,8 6,5 8,85 8,9 s Stöten stången mot

Läs mer

går genom AX + B = C,

går genom AX + B = C, Tnmn i Mmik HF9 lödg fui kl Hjälpmdl: End fmlld miniäkn ä in illån Fö gdkän kä päng möjlig päng gkl ä ä D EFXF Dn m uppnå 9 päng få g FX ch h ä kmpl dnn nmn Fulländig löning kll pn ill ll uppgif Emin:

Läs mer

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie. Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR FOURIERSERIER Deiiio. rigoomerisk serie E uryck v öljde orm [ cos x b si x ] är e rigoomerisk serie. Amärkig: Förs erme skriver vi som v prkisk skäl som vi örklrr ed. Deiiio.

Läs mer

in t ) t -V m ( ) in - Vm

in t ) t -V m ( ) in - Vm 1 Föreläsning 17/11 Hambley asni 14.5 14.7 Komparaorn ej i Hambley) En komparaor anänds för a agöra eckne på den differeniella insignalen. Komparaorn besår a en operaionsförsärkare som aningen saknar åerkoppling

Läs mer

Minnesverktyg. Sakletare Tankekartor Fickminne/MP3

Minnesverktyg. Sakletare Tankekartor Fickminne/MP3 Minnesverky Sakleare Tankekaror Fickminne/MP Loc8or Plus Pack Locaorn använder en unik kombinaion av ljud och bild ör a uida di ill dina borappade saker. Du kan vara upp ill 18 meer irån den a som sier

Läs mer

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför? Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 4 4 nergi nergiprincipen 4. nergin bearas. Allså är före efer,9,, ilke ger,9,,j, 6 J Sar:,6 J 3 3 Arbee, effek och erkningsgrad 4. San: Uför arbee är lika sor so

Läs mer

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god Teme i TEN, HF, Memisk sisik Dum -8-7 Kurskod HF Skrivid: 5-75 Lärre: Armi Hlilovi Hjälmedel: Bifog formelhäfe (" Formler oh beller i sisik ") oh miiräkre v vilke y som hels De är INTE TILLÅTET väd miilo,

Läs mer

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e VÄGEN TILL VATTEN v n i y m Vn vi in kn J ordn vnillgångr är norm, mn Grundvn är n dl v vn räknr mn bor nö, i och lvn blir vig krlopp d br 3% kvr för vår vnförörjning När yvn rängr nd i mrkn rn d och blir

Läs mer

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx Avsnitt 1 Vektorer 1.1 Skissen nedn visr molekylgeometrin för H 2 O, där syretomen befinner sig i origo och vätetomern lägger symmetriskt kring x-xeln. Bindningslängden är = 96 pm och bindningsvinkeln

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0 18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.

Läs mer

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar Signler och system i frevensplnet Övningr. Bestäm fourierserieoefficientern för de periodis signlern ) 7 δ [ n ] N = b) { δ [ n ] δ [ n 6] } N = c) { δ [ n + ] δ [ n ] } N =. T frm fourierserieoefficientern

Läs mer

s m å t t & g o t t smått & gott på ren svenska

s m å t t & g o t t smått & gott på ren svenska p ren venka 1 klaik räka Till 4 2 kivr Frank bröd 2 Ä, kka 1 k Majnnä ca 50 Räkr, kalade Cirn Gurka Cckaila Dill Sör Bred ör p bröde ch dela de i den fr du önkar. Skiva äen ch fördela de p biarna. Spria

Läs mer

Antal uppgifter: Datum:

Antal uppgifter: Datum: KARLSTADS UNIVERSITET Insiuionen för ingenjörsveenskp, fysik och memik Mskineknik Tenmen i: Konsrukiv uformning och CAD Kod: MSGC27/MSGC31 Anl uppgifer: + 5 Dum: 16-11-04 Exminor: Nils Hllbäck Skrivid:8.15-13.15

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid: TENTAMEN Kusnumme: HF Memik fö så I Momen: TEN Pogm: Teknisk så Rände läe: Nicls Hjelm Emino: Nicls Hjelm Dum: -- Tid: :-: Hjälmedel: Fomelsmling: ISBN 98-9--9-8 elle ISBN 98-9--- un neckning. Ing nd fomelsmling

Läs mer

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekviosssem. Gusselimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekviosssem med oek m m m m ss) och m ekvioer: E lföljd -ippel) s s s är e lösig ill

Läs mer

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1 UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs

Läs mer

Studieverktyg. Tankekartor Fickminne/MP3

Studieverktyg. Tankekartor Fickminne/MP3 Sudieverky Tankekaror Fickminne/MP MindFull - Tankekaror på svenska Proramme Mindull är e läanvän och lexibel ankekarsproram som låer di bya dina ankekaror precis som du vill ha dem. Du kan använda ex,

Läs mer

bruksanvisning/ user manual

bruksanvisning/ user manual bruksanvisning/ user manual IBU 50 - IBU 50 RF L ä s d e n n a b r u k s a n v i s n i n g f ö r s t! B ä s t a k u n d, T a c k f ö r a t t d u h a r v a l t a t t k -p ö pra o deun k t C. y lvii n dhao

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

Relativt flödevid 6 bar: 1500 g/min AF11174. Ø 310mm Ø 420mm. Ø 340mm Ø 400mm. Matarhandtag Fett

Relativt flödevid 6 bar: 1500 g/min AF11174. Ø 310mm Ø 420mm. Ø 340mm Ø 400mm. Matarhandtag Fett Bränslesug 90L Fepump 1/4 f Mrhndg Fe F e Bränslesug med rosfribehållre på 90 lier. Lämplig för bensin, diesel och enol. BVALB30634 Tryckförhållnde: 50:1 Arbesryck: 6-8 br Reliv flödevid 6 br: 1500 g/min

Läs mer

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Appendix. De plana triangelsatserna. D c ppendix e pln tringelstsern Pythgors sts: I en rätvinklig tringel gäller, med figurens etekningr: 2 = 2 + 2 1 2 evis: Vi utnyttjr likformigheten melln tringlrn, oh. v denn får vi, med figurens etekningr:

Läs mer

Vad styr planering av lekplatsutbud i svenska kommuner?

Vad styr planering av lekplatsutbud i svenska kommuner? SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lndkpingenjörprogrmme Vd yr plnering v lekplubud i venk kommuner? En udie v 12 lekplprogrm Mi Blücher Sverige Lnbrukuniverie Fkuleen för Lndkpplnering, rädgård-

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

...trött på att hacka is?

...trött på att hacka is? NYHET!...ö på hck i? 65 lie fik ven ifi ne ill c -30 emoyd 3 å gni Tillvekd i Sveige 2.950 k inkl mom DEN SVENSKA UPPFINNINGEN THERMOBAR ä e högkvliiv venk om finn i ju olek. ThemoBen uvecklde upungligen

Läs mer

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder

Föreläsning 3: Fler grafalgoritmer. Kortaste vägar mellan alla noder Föreläning 3: Fler grafalgorimer Korae vägar mellan alla noder Maximal flöde i graf Bipari machning Korae vägar mellan alla noder Dijkra och Bellman-Ford algorimer beräknar korae avånd från en nod ill

Läs mer

Jag vill inte vara ensam

Jag vill inte vara ensam Jg ill ine r ensm Krl-Gunnr Sensson G =132 f l m n o u s s s z f l l u z mp n s s n s s n s s n s s s s n s s n s s mps s n s s n s s n s s n s s n s s n ff s s s s s s s s s s s s mp s s s s s s s s s

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 LÖSNINGSÖRSLAG ysik: ysik och Kapiel 3 3 Rörelse och krafer Hasighe och acceleraion 3. ar är hasigheens sorlek. Sar: alsk 3. Medelhasigheen fås so Sar 5, /s 3.3 Medelhasigheen fås so s 5 /s 5, /s 5, 6

Läs mer

Tentamen 3 (TEN) i ML0015 Fysik A för basåret/bastermin

Tentamen 3 (TEN) i ML0015 Fysik A för basåret/bastermin Tenaen (TN) i ML5 yik A för baåre/baerin Tida 4-8- kl. -7 Tillåna hjälpedel: Godkänd iniräknare Godkänd forelalin. Svarblad: Skriv nan och peronnuer på varje blad. lad uan nan räa ej. Använd enda ena idan.

Läs mer

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00 Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

Keeping the Customer First. Tungaloy Report TE0807-S6 EXP & TXP. Fräsar. Quick-motion fräsning

Keeping the Customer First. Tungaloy Report TE0807-S6 EXP & TXP. Fräsar. Quick-motion fräsning Keeping he Cusomer Firs Tungloy Repor TE0807-S6 Fräsr EXP & TXP Quick-moion fräsning Uök progrm! Fräsning med "Quick-moion" eknologi Egenskper Modern verkygsmskiner medger en lönsm illverkning med ll högre

Läs mer

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR plcrnormr APACETRANSFORMER plcrnormr nvän bl nn ör lö irnilkvionr DE och ym v DE m konn koicinr lö någr ypr v ingrlkvionr bämm bili ho linjär ym Diniion å vr inir ör plcrnormn

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är H009, Inrodukionskurs i memik Armin Hlilovi NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definiion. En irkel är mängden v de punker i plne vrs vsånd ill en given punk är

Läs mer

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten ) Amin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Rä linje och pln RÄTA LINJER OCH PLAN Rä linje: Lå L den ä linjen genom punken P som ä pllell med ekon 0 3. Rä linjens ekion på pmeefom en ekoekion 3 Rä linjens ekione på pmeefom:

Läs mer

Tr ädinventering & okulär besiktning

Tr ädinventering & okulär besiktning ii & l ii / A B 201 7-03- 27 A i f f ii A Ol j A l AB lf: 0733-14 93 10 - : @l i f J M Eli lf: 08-508 266 52 ii l ii fi E i i i -A B i f 2017 Ci B A Ol j A f J M Eli P i i ii li l ll ili Öi ll Åll E i

Läs mer

Formler, grundläggande statistik

Formler, grundläggande statistik Formler, grudläggade aiik Medelvärde N X μ σ Sadardavvikele, populaio Sadardavvikele, ickprov Sadardavvikele, räkevälig z Z-poäg z z r Pearo korrelaio, urpruglig r Pearo korrelaio, räkeväligare Oe ample

Läs mer

Massflödet genom en turbin följer approximativt det tidigare härledda sambandet: Med hjälp av allmänna gaslagen kan sambandet ovan omformas enligt:

Massflödet genom en turbin följer approximativt det tidigare härledda sambandet: Med hjälp av allmänna gaslagen kan sambandet ovan omformas enligt: Lrs Bäcströ 04-0-4, 6 Ångturner F7-F8 Mssflödet geno en turn följer roxtt det tdgre härledd sndet: Där är turnonstnten, den effet strönngsren ( ) ångns tryc före och efter turnen (P) ångns olytet före

Läs mer

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013

Repetition Kraft & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, version 2013 Repeiion Kraf & Rörelse Heureka Fysik 1: kap. 4, 11.1-11 version 013 Rörelse En kropps rörelse kan beskrivas med olika yper av diagram. Sräcka-id-graf (s--graf) I en s--graf kan man uläsa hur lång e föremål

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

ICH Q3d Elemental Impurities

ICH Q3d Elemental Impurities ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right

Läs mer

Keeping the Customer First. Tungaloy Report TE0807-S6 EXP & TXP. Fräsar. Quick-motion fräsning. Utökat program!

Keeping the Customer First. Tungaloy Report TE0807-S6 EXP & TXP. Fräsar. Quick-motion fräsning. Utökat program! Keeping he Cusomer Firs Tungloy Repor TE0807-S6 Fräsr EXP & TXP Quick-moion fräsning Uök progrm! Fräsning med "Quick-moion" eknologi Egenskper Modern verkygsmskiner medger en lönsm illverkning med ll högre

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t. Löningförlg till tentmenkrivning i SF16 Differentilekvtioner I Tidgen den 8 jnuri 1, kl 14-19 Hjälpmedel: BETA, Mthemtic Hndbook Redovi löningrn på ett ådnt ätt tt beräkningr och reonemng är lätt tt följ

Läs mer

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Tips inför tentan TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så

Läs mer

SBlK Drevprovsprotokoll SKARABORGS BEAGLEKLUBB BEAGLE

SBlK Drevprovsprotokoll SKARABORGS BEAGLEKLUBB BEAGLE F-nummer: 2010117-001 S690/200 Fader GUEN H x ppen mark/åker x Lövskog vr: estikelstatus (Ua/Anm): UA 0:9 09: 6 12:27 1:1 6 1:: 22 1:9 1:6 7 11 1:7 1:1 200017 N099/01 J EXAS Moder S2671/2001 AKIA ALGOSSON

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel

Läs mer

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Laboraionsillfälle 4 Numerisk lösning av ODE Målsäning vid labillfälle 4: Klara av laboraionsuppgif 3. Läs förs een om differensmeoder och gör övningarna. Läs avsnie Högre ordningens differenialekvaioner

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

M6410C,L / M7410C Öka / minska ställdon

M6410C,L / M7410C Öka / minska ställdon M8, UEC.13 M6410C,L / M7410C Ök / minsk ställdon SLGLÄNGD 6.5MM PRODUKTINFORMTION ESKRIVNING Kompkt design vilket möjliggör instlltion i trång utrymmen Lång livslängd Låg energiförrukning Visuell indikering

Läs mer

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c) Aren och integrl Summor Huvudämne i föreläsningen är reor v gurer i plnet och integrler. Integrl är ett egrepp som låter de nier reor v gurer i plnet, och speciellt eräkn reor melln grfer v funktioner

Läs mer