Hur skapas jobb? Analys av hur SVT skildrar jobbskapande. Mars Carolin Dahlman

Transkript

1 Hur skapas jobb? Analys av hur SVT skildrar jobbskapande Mars 2014 Carolin Dahlman 1

2 Om författaren Carolin Dahlman är fri skribent och författare. Hon har på Timbro tidigare givit ut böckerna Fri som i frisk och Frihet och feminism, samt rapporterna Får kvinnor tjäna pengar på barn? och Varken banditer eller samariter. Copyright Författaren och Timbro info@timbro.se 2

3 Innehåll 1. Inledning Metod Fokus på arbetstagarna Att vara företagare beskrivs som en sysselsättning Ungdomar är ofta med i reportagen Företagen är osynliga Otydligt hur jobb kommer till Företagen opinionsbildar inte Svenskt Näringsliv och Företagarna svaga röster Jobbens betydelse för samhället syns inte Jobb tycks skapas av politiker Politiker pressas på att ge enkla svar Arbetsförmedlingen tar stor plats Kommentar från Rapport och Aktuellts ansvarige utgivare Ulf Johansson Källor

4 1. Inledning Jobben, jobben, jobben. Valåret 2014 är igång och jobben anses av många vara en av valets huvudfrågor. Politikerna tävlar om att få väljarnas förtroende. Det som förmedlas på tv-skärmar och i radioapparater runtom i landet har inflytande över värderingar, attityder och kunskapsnivåer; många får sin samhällsinformation från medier. Så hur beskriver SVT hur jobb tillkommer eller försvinner? Vilken bild får svenskarna av denna viktiga valfråga när de följer rapporteringen i public service-tv? Detta har vi valt att titta närmare på. De fem viktigaste slutsatserna från analysen är: 1. Fokus på arbetstagarna Inslag om jobb och arbetsmarknad är i huvudsak fokuserade på situationen för de anställda eller de arbetslösa. Den grupp som tar mest plats i rapporteringen är de unga arbetslösa. Facket syns också ofta. 2. Företagen är osynliga Enskilda företagare kommer ofta till tals för att kommentera jobbsituationen på den egna arbetsplatsen. När arbetsmarknaden som helhet diskuteras säger journalisterna i stället industrin eller arbetsgivarna. 3. Otydligt hur jobb kommer till Den som följer SVT kan få svårt att förstå hur jobb uppkommer på en marknad. Sambanden förklaras med abstrakta ord. Man talar om upp- och nedgångar som att detta är ett faktum som inte kan förändras. 4. Jobb tycks skapas av politiker Ett antal sysselsättningsprojekt presenteras i klippen. Det ger intrycket av att det är Länsstyrelsen, kommunen och liknande som skapar arbetstillfällen. Elisabeth Svantesson är den dominerande ministern. 5. Arbetsförmedlingen tar stor plats När SVT rapporterar om jobb kommer ofta Arbetsförmedlingen till tals. Det är ofta någon från myndigheten som får kommentera, och otaliga bilder innehåller dess lokaler eller logotyp Metod TMI har gjort en kvalitativ analys av hur SVT skildrar frågan om jobben: vad som gör att jobb skapas alternativt försvinner. 4

5 Jag har gått igenom SVT Play:s klipp under perioden november 2013-januari 2014 (3 månader), både i nationella och regionala nyheter (Rapport och Aktuellt), med fokus på nyheter om Sverige. Totalt har 140 nyhetsinslag analyserats. För att fånga upp frågan om jobben på så många olika sätt som möjligt har sökning gjorts efter klipp som innehåller något av orden: jobb, arbete, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, företag, varsel, nyanställ, arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknad, tillväxt, näringsliv, småföretag, arbetsgivare, företagsklimat, företagsvillkor, nystartsjobb och arbetsgivaravgifter. Klipp från SVT Forum och Agenda har valts bort. Vid genomgången av klippen har vi sökt efter frågeställningar som: - Vilka aktörer kommer till tals och vilka saknas? - Vem intervjuas? - Vilka fakta lyfter man? - Hur lyder journalisternas frågor? - Hur vinklas nyheterna? 5

6 2. Fokus på arbetstagarna Genomgående i materialet handlar inslagen mer om de anställda eller de arbetslösa, än om företagen (eller de offentliga arbetsgivarna). Fokus vid inslag om arbetslöshet, nedläggningar eller nya arbetstillfällen ligger oftast på enskilda personer som berörs inte på företaget och dess situation. Facket får uttala sig ofta i 29 klipp. Likaså, när man talar om vad som behöver göras åt arbetslöshet talar inslagen nästan uteslutande om hur arbetstagarna behöver förändras, via kompetensutveckling och utbildning, eller om hur de behöver få praktik för att komma in på arbetsmarknaden. Vad som behöver göras för att underlätta för företagen och näringslivet så att de kan anställa tas däremot mycket sällan upp. Vid de tillfällen dessa frågor diskuteras handlar det ofta om matchningsproblematiken, det vill säga att det inte finns rätt slags kompetens hos tillgänglig arbetskraft. Återigen fokus på de anställda, således. SVT tar sällan företagens perspektiv. Ytterst få inslag handlar om företag som råkat illa ut och drabbats av andra aktörers agerande. Några få undantag finns: I ett inslag upprörs några företagare över att en väg utanför deras butik rivs upp, i ett tas bostadsbristen upp som ett rekryteringshinder för företag i Stockholm 1 och två reportage handlar om företagare som missgynnats i upphandlingsärenden 2. Men i övrigt vinklas det främst på de anställda. Exempel De har tv-spel och obegränsat med läsk och snacks i lunchrummet lyder rubriken till ett reportage om ett företag som vunnit pris som regionens gasell i Dagens Industris tävling. Fokus i inslaget ligger på att man har bra arbetsmiljö och ett bra team inte vad man är duktiga på rent affärsmässigt. Reportaget avslutas med en bild där de anställda sitter i en soffa och tittar på fotboll. 3 I januari ladewhirlpool ner sin verksamhet i Norrköping, vilket väntas beröra drygt 300 anställda, och i Östnytts reportage om händelsen intervjuades klubbordförande i IF Metall och orolig personal men ingen från företagsledningen. Företaget får bara vara med via reporterns röst som säger: Enligt företagsledningen är fabriken i Norrköping inte tillräckligt konkurrenskraftig. I stället flyttas tillverkningen. 4 I ett inslag om SAAB och arbetslösheten i Trollhättan som följt i spåren av företagets konkurs intervjuas dels en arbetslös, och dels en man som jobbar på Arbetsförmedlingen. Fokus ligger på dem som förlorade jobben och deras situation, men representanter för företaget intervjuas inte

7 380 bemanningsanställda får gå från Volvo då försäljningen sviktar, rapporteras det om. Reporterns fokus ligger på de anställda, medan företaget ses på med missnöje. En ung tjej säger sig bli nonchalant behandlad. Vi blir ju kastade lite varstans, säger hon. IF Metalls företrädare menar att de bemanningsanställda får ta hela kostnaden när företag kan gasa bromsa gasa bromsa. Volvos platschef får uttala sig, men enbart om personalsituationen, inte om företagets framtid. 6 En nyhet handlar om att sommarjobben annonseras ut allt tidigare på året, och en chef på Arbetsförmedlingen intervjuas om detta. Hela inslaget handlar om arbetstagaren, och särskilt om jobb som ett sätt att få pengar. Inga arbetsgivare eller företag intervjuas. 7 Ett inslag handlar om att hemtjänstföretag inom LOV missköter sin personal. En kvinna intervjuas anonymt (då hon är rädd för repressalier) om sina erfarenheter och säger: Jag har blivit lurad. Antagligen är det ett vinstdrivande företag, de ska ha så mycket pengar som möjligt utav det vi jobbar på. I inslaget intervjuas ett hemtjänstföretag som menar att komunens ersättning är så låg att det är svårt att driva verksamheten, men ingen från kommunen ställs till svars. I stället framställs företagen och indirekt LOVreformen som orsaken till kvinnans situation. 8 När Gävedala-nyheterna rapporterar om att 113 jobb ska bort vid ett dotterbolag till Sandvik intervjuas bara Metalls representant, som får ge fakta kring huruvida det blir varsel eller inte. Reportern säger: Inget varsel kommer att läggas, enligt fackförbundet Metall. De anställda ska i stället erbjudas nya jobb. Det enda som nämns om företaget är reportern som säger: Orsaken är minskad efterfrågan. Företaget intervjuas inte Att vara företagare beskrivs som en sysselsättning Också när det handlar om företagande ligger journalisternas betoning på företagande som ett alternativ till jobb för den enskilde, snarare än på dennes roll som arbetsgivare eller drivare av tillväxt. Ett exempel är ett inslag om ungdomar som via Ung Företagsamhet tävlar om att få bidrag (från näringslivet) för att starta företag, och som bara talar om betydelsen av detta för dem som individer, att de får förverkliga en dröm. Att företagen kan ge jobb åt andra nämns inte

8 I ett projekt i Malmö hjälper en stiftelse människor att starta företag, men inslaget handlar om företagande som sysselsättning snarare än om att bygga en verksamhet som kan ge jobb åt andra. Det blir en jobbskapande åtgärd mer än ett sätt att starta en växande verksamhet. 11 Ett annat exempel är ett inslag från Årjäng i Värmland i vilket det berättas om att underleverantörer fått uppdrag på grund av ett nytt bygge av vindkraftsparker. Det finns en tydlig koppling mellan bygget och hur många jobb det genererar för underleverantörerna. Vem som beställt vindkraftsparkerna från början eller varför framkommer inte ens i reportaget Ungdomar är ofta med i reportagen 36 av inslagen som analyserats handlar om de unga oftast om ungdomsarbetslöshet men även om andra aspekter, som hur får man unga att stanna på Gotland, unga som drömmer om att starta företag eller unga som just tagit examen. Att samla ungdomars röster på stan är ett mycket vanligt grepp, liksom att följa dem på praktikplatser eller i hemmiljö. Få inslag andas kritik mot de unga, eller handlar om deras eget ansvar. Mest handlar det om reportage med unga som har det svårt. Många unga riskerar exempelvis att bli förtidspensionerade, andra har svårt att komma in och en del måste flytta utomlands då det inte finns jobb i Sverige. Flera exempel finns: I ett inslag från Ånge, med anledning av att EU gått in med krisstöd för vissa regioner som har hög ungdomsarbetslöshet, intervjuas flera ungdomar om sin situation. 13 En ung tjej har blivit sjukskriven av utbrändhet. Företagshälsovården är oroad över utvecklingen, och Försäkringskassan kommenterar: arbeten ställer högre krav än tidigare. En annan tjej hade massor av energi och idéer som arbetsledningen inte uppmuntrade vilket ledde till sjukskrivning. 14 I ett inslag från Gävledala presenteras Simon 20 år som inte har gymnasiebetyg och därmed svårt att få jobb. I stället spelar han dataspel på nätterna, och sover på dagarna. Nu har Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Vuxenutbildningen startat ett gemensamt projekt för att hjälpa Simon och andra i den grupp av människor som blir fler i Arbetsförmedlingens statistik. Teamledaren säger upprört: De ska inte

9 behöva sitta hemma och inte ha något att göra. Det är inte okej. De ska veta att vi finns för dem. Så att de förstår att det finns en framtid. Simons eget ansvar påtalas inte. 15 Ett inslag handlar om att det för att komma åt problemet med ungdomsarbetslöshet i Norden har ordnats en mässa, och i inslaget om detta intervjuas Ungdomsstyrelsens chef Alice Bah Kunkhe och hennes motsvarighet i Finland. Det talas mer om hur ungdomars kompetens ska tas tillvara, än hur de ska passa in på arbetsmarknadens krav. Den finske representanten säger: Utgångspunkten måste vara vad den unga redan kan. Alla är bra på något: kanskes skejta, göra handarbeten eller kunna flera språk. Sen bygger man på med utbildning och jobb. Inga företagare intervjuas. 16 En nyhet handlar om att skolan i Sörmland infört ett nytt ämne som ska ge högstadieelever större kunskaper om arbetslivet. En politiker säger: Alla kan inte bli programledare i tv eller mediemänniskor. Men väljer man det ska man åtminstone få kunskap att det är lite svårare att få jobb

10 3. Företagen är osynliga När det talas om jobben benämns företag i inslagen sällan med ordet företag. Vanligare är beteckningarna arbetsgivarna, branschen eller industrin. Detta leder sannolikt till en svagare koppling mellan företag och jobbskapande i tittarnas medvetande, då arbetstillfällen tycks komma från en anonym enhet i stället för från företagare av kött och blod. De människor som utsätter sig för risker, investerar eller tar långsiktigt ansvar skildras knappt. Journalister formulerar sig som: För unga ser läget ut att ljusna, främst inom i privata sektorn. 18 Man säger exempelvis, apropå en prognos från Arbetsförmedlingen, att: Industrin som har haft riktigt tuffa år i Västsverige väntas stabilisera sig under Jobben kommer i stället att bli fler inom den privata tjänstesektorn och även inom byggbranschen. 19 I ett inslag om jobbrushen i Malmfälten säger reportern att branschen skriker efter arbetskraft. 20 I ett annat om den svenska ekonomin talas det om att tjänstesektorn nu är loket i ekonomin 21. De företagare och företag som gömmer sig bakom sektorn eller branschen kliver inte fram ur bilden. Totalt finns hela 47 inslag där företagsrepresentanter förekommer, men ändå är den övergripande känslan att företagen enbart är en plats där människor arbetar, inte en entreprenörsstyrd verksamhet som genererar jobb. Företag intervjuas främst när det handlar om en situation som rör dem specifikt exempelvis ett varsel eller en plan att nyanställa, eller att de tagit sig an en långtidsarbetslös ungdom som praktikant. Mer sällan syns de när det handlar om övergripande frågor. När det skett en förändring ställs främst frågor om vad som händer med personalen eller hur många jobb det kommer att bli. Men ofta finns de inte med alls, utan det är andra aktörer om kommenterar. Här är några exempel: I ett inslag kommenterar reportern en prognos från Arbetsförmedlingen i Halland och säger: Det är industrin som ser mest negativt på framtiden medan bygg- och tjänsteföretagen ser mer positivt på framtiden, men inga företag intervjuas. I stället följer direkt en kommentar från en arbetslös ungdom. 22 Med anledning av en prognos från Arbetsförmedlingen i Östnyttsområdet intervjuas Arbetsförmedlingen och några arbetslösa. Man talar om att arbetsgivarna är ju försiktigt positiva och 2014 räknar ju flera

11 branscher att öka antalet anställda. Inga företag intervjuas, och dessa kallas alltså branscher och arbetsgivare. 23 I samband med att Volvo varslar, kritiseras företaget av facket, som menar att: Ingen ska behöva lämna företaget med annat än en acceptabel lösning, via pensioner, frivilligavgångar eller annat jobb. Vi tänkter inte acceptera några uppsägningar till arbetslöshet. Både Unionen och IF Metall finns med i inslaget. Dock ingen från Volvo. 24 Med anledning av ny forskning om nystartsjobben intervjuas både professorn som gjort undersökningen och en representant från kommunen. Men inga företagare, eller personer som haft nystartsjobb

12 4. Otydligt hur jobb kommer till Generellt är mekanismerna bakom hur ett arbetstillfälle blir till vagt beskrivna. Jobb skapas och försvinner oklart hur. Mängder av siffror och statistik passerar genom de tv-inslag som analyserats, liksom förklaringar som att branscher går upp eller ner. Däremot saknas ofta resonemang kring vad som orsakat förändringarna. Nyheter om varsel och ny statistik presenteras ofta som raka fakta, utan förklaringar. Det tycks som att det inte finns någonting som kan göras för att påverka sysselsättningen. Situationen på arbetsmarknaden beskrivs snarare som om det vore en slags väderleksrapport. Det kan vara regn eller sol som man sedan får förhålla sig till. Näringslivets roll är otydlig. Vid flera tillfällen intervjuas en vd eller platschef som ger en individuell förklaring till varsel eller nyanställningar i den egna verksamheten, men några övergripande samtal förs inte runt hur detta kan påverkas och styras. Företagens kunder syns heller inte. Möjligen kallas de efterfrågan eller kundunderlag. Språket är över huvud taget abstrakt och anonymt när man ger övergripande förklaringar, vilket kan leda till att få förstår grundläggande samband mellan företagande och jobb. Intrycket förstärks av att journalisterna ofta är snabba att fråga vad exempelvis Arbetsförmedlingen eller politikerna gör för att sysselsätta de arbetslösa via arbete, praktik eller lärlingsplatser, medan få frågar vad regering och kommunpolitiker gör för att förbättra för näringslivet så att de kan sysselsätta de arbetslösa helt utan stöd. Detta tycks man inte vara särskilt intresserad av att veta mer om. Några exempel: I ett inslag om Arbetsförmedlingens senaste statistik framkommer att industrin och exporten inte är mycket att hoppas på. I stället är vi privatpersoner om håller hjulen igång. Men inga vidare resonemang förs om vad som påverkar utvecklingen. 26 I en nyhet om att allt fler får jobb ges enbart statistikfakta, men inga förklaringar. Bara socialdemokraten Magdalena Andersson intervjuas, som säger att ökningen beror på internationell utveckling. 27 Ett inslag om Whirlpools nedläggning i Norrköping handlar bara om hur facket kräver att företaget ska ta sitt ansvar, varvid platschefen kommenterar hur man ska hantera de uppsagda. Ingen talar om vad som lett till nedläggningen, eller vad som hade kunnat göras för att undvika den

13 Mittnytt berättar i ett inslag om att varslen i Västernorrland har ökat i regionen. Man tar sin utgångspunkt i ett specifikt företag som nyligen varslat 15 personer, men sedan kommer enbart en kommentar från Arbetsförmedlingen, och då handlar det bara om statistiken om att varslen ökat från 798 tilll 1439 på två år och inte alls om orsaker till varsel eller vad som kan göras åt dem. I inledningen nämns enbart att Efterfrågan på alluminium är alldeles för dålig. 29 Alltså att det ligger utom kontroll? I ett reportage från en mindre skånsk ort intervjuas både kommunalrådet och ett företag som planerar att etablera sig där. Reportern är enkom intresserad av hur många jobb som etableringen kommer att leda till, varvid företagsledaren gissar. Det nämns ingenting om vad som krävs för att detta ska bli verklighet. I stället känns det som att jobben skapas som resultatet av en viljeyttring. Kommunalrådet menar att själva det faktum att det nya företaget valt kommunen kommer att dra fler arbetsgivare dit. Men som sagt, ingen talar om vad mer som krävs av till exempel politikerna. 30 Ibland förs något längre resonemang om vad som orsakar förändringar på arbetsmarknaden. En nyhet handlar till exempel om att SJ varslar 400 personer på en ort, och i inslaget kommer flera ledsna personer till tals. SJ:s vd förklarar neddragningen med att fler kunder använder digitala kanaler, att priserna går ner och konkurrensen upp. En miljöpartist menar att SJ fått för höga vinstkrav på sig, vilket orsakat uppsägningarna, något som bemöts av finansmarknadsminister Peter Norman med att detta är felaktigt. Förklaringar ges således, men ingen frågar vad som kan göras för att förbättra situationen. 31 I ett längre inslag från Gotland frågar reportern vad som behövs för att ön ska klara de ojämna folkmängdssiffrorna över året. Hur ska det gå för näringslivet, undrar reportern? Genom inslaget intervjuas dock inte en enda företagare, utan i stället olika privatpersoner som ger sin syn på hur det är att driva företag när folkmängden minskar under vintern. I slutet av reportaget diskuterar en centerpartist, en vänsterpartist och en marknadsansvarig på Gotlandsbåten ämnet, och de förslag som lyfts är att utöka strandrätterna och se över bostadspriserna. Inte mycket handlar om jobb och näringsliv. Reportern frågar heller inte om detta. 32 Oppositionsrådet (M) talade i ett reportage om en varselvåg i Norrköping i januari om att Svenskt Näringslivs ranking visat att företagarna inte givit politikerna godkänt vad gäller företagsklimatet. Det finns ingen helhetssyn på näringslivsklimatet ut mot företagarna. S-kommunalrådet svarade: Det är viktigt att ha ett bra företagsklimat. Men det här är nationella frågor. Det är en strukturomvandling av

14 näringslivet utanför Sveriges gränser. 33 För tittaren kan detta uppfattas som mycket abstrakt, och något som lokala beslutsfattare inte rår över Företagen opinionsbildar inte Kanske är det företagen själva som kan beskyllas för att tittarna får en vag bild av vad det är som gör att näringslivet skapar jobb. Många av de representanter från näringslivet som intervjuas ger komplicerade förklaringar med ett språk som är långt från det känslomässiga raka språk som till exempel fackförbunden använder genom inslagen. Ord som effektivisering förekommer ofta, liksom konjunktur eller liknande något högtravande begrepp. Dessutom tar de själva sällan upp vad som hade kunnat påverka den situation de befinner sig i för tillfället. Exempel: En vd säger till exempel att man flyttar som ett led i vår tillväxtstrategi och för att säkra så att vi har kompetens så att vi kan utvecklas i takt med våra kunder. 34 Och med anledning av att ett företag läggs ner i Nordmaling då fabriken ska flyttas till Irland, intervjuas vd:n som menar att företaget som helhet vill komprimera antalet fabriker, få större enheter för att spara pengar på infrastrukturella kostnader som it och logistik. Klubbordförande i IF Metall intervjuas också, men ingen frågar vad som hade kunnat få företaget att stanna. Det är heller inte något som företagsrepresentanten själv tar upp. 35 Det är tufft på ett pappersbruk i Sundsvall, vilket förklaras med minskad efterfrågan. Informationschefen på företaget kommenterar att nedgången beror på den starka svenska valutan och en utdragen lågkonjunktur på de viktigaste marknaderna. Han efterfrågar räntesäkningar från Riksbanken, men inga åtgärder från politikerna. 36 Anders Borg är lika obegriplig när han i en kommentar till en nyhet om att tjänstesektorn och konsumtionen driver ekonomin, säger: Det vi tror är att det kan sammanhänga med att vi har en lite högre utväxling på tjänstesidan än vad vi tidigare har haft, så vi får helt enkelt fler tjänstejobb i ekonomin. 37 För den som inte är bevandrat i nationalekonomi kan det vara svårt att hänga med

15 4.2. Svenskt Näringsliv och Företagarna svaga röster Inte heller tycks företagens organisationer ta tillfället i akt att opinionsbilda när de får medieutrymme. I varje fall får de inte riktigt igenom sina budskap. Teknikföretagens regionchef i Västerbotten förklarar i en intervju att jobb försvunnit på grund av löneutvecklingen och att företagen byter ut personal mot robotar, men han nämner inget om politikernas roll eller hur situationen kan styras. 38 När Företagarna presenterar sin Småföretagarbarometer i en region framkommer att småföretagarna är optimistiska, men när reportern frågar varför svarar man bara att det handlar om en bättre konjunktur, att det går bra internationellt. Regionchefen menar att det går ju upp och ner, och att det är roligt att det nu svängt åt rätt håll. Om det går bra kan företagen anställa Men ingenting sägs om skatter, regler, företagsvillkor eller någon annan faktor som kan påverka nämnda svängningar. Det verkar enbart som att att svenska företag är i händerna på en internationell konjunktur, som man snällt får finna sig i. 39 En annan regionchef som intervjuas med anledning av att Småföretagarbarometern släppts, ser problem med att hitta lämplig arbetskraft, och verkar kritiserar sig själv för detta. I lågkonjunktur skulle man ha utbildat efter efterfrågan. Men där har vi misslyckats. Arbetsmarknadsystemet har misslyckats. Utbildningssystemet har misslyckats. Ingen kritik riktas mot politiker, och inga förklaringar framgår om varför det går så bra för företagen just nu. 40 Med anledning av att Whirlpool lägger ner i Norrköping, vilket drabbar 450 anställda, intervjuas Svenskt Näringsliv i regionen som i samma tid presenterar en enkät om företagens villkor. Man riktar hård kritik mot hur den politiska ledningen hanterar näringslivsfrågor. Regionchefen säger: Man måste ha en djupare dialog med företagen, där man verkligen lyssnar. Inte informera ifrån kommunen, utan att man säger vi är här, vi lyssnar, var vill ni se förändringar. En Fp-politiker kommenterar: Vi har ett kommunalråd som säger att undersökningar om vad företagen tycker ska slängas i papperskorgen. Ingen nämner dock vad som konkret behöver rättas till Jobbens betydelse för samhället syns inte En aspekt som sällan tas upp är vad företag och jobb kan bidra till i det stora hela, för riket. Rapporteringen handlar oftast om att enskilda vill ha jobb för att kunna leva, få en fungerande ekonomi och så vidare, men längre än så går man inte

16 Det är svårt att hitta exempel på fall där ett perspektiv saknas, då det uppebarligen inte kan citeras. Snarare handlar det om att identifiera alla de tillfällen då inslagen skulle ha kunnat innehålla till exempel en intervju med en kommunpolitiker om vinsterna för orten med en nyetablering eller med att företagen går bra, och dessa är många. Till exempel finns ett inslag om att gruvbolagen i Norrbotten tävlar om personalen, och att bara två procent är arbetslösa. Om detta intervjuas Arbetsförmedlingen, liksom en direktör i LKAB, och i reportaget talar man om att lönerna går upp och arbetslösheten ner. Arbetstagarna är alltså åter i centrum, men däremot talar ingen om vad en sådan positiv utveckling kan betyda för kommunen eller välfärden. 42 Ett av de få undantagen är ett reportage i vilket det talas om vikten av företagande för samhället som helhet inte bara ur jobbperspektiv. Med anledning av att högstadieelever får hälsa på i lokala företag säger regionchefen för Företagarna: Fler företagare behöver vi ju om vi ska få vård och omsorg att gå runt

17 5. Jobb tycks skapas av politiker I ett av alla de inslag där unga intervjuas på stan säger en kille med anledning av den höga arbetslösheten i Trollhättan att: Sen har kommunen eller Arbetsförmedlingen inte gjort så mycket. 44 Enligt honom är det alltså dessa instanser som borde ha fixat situationen. Det är inte så märkligt att den bilden sprids. Ett genomgående tema i de 140 inslag som jag analyserat är att jobb och sysselsättning skapas via politiska insatser. I ett inslag om sänkningen av restaurangmomsen berättas exempelvis att sysselsättningen i branschen ökat med cirka jobb, enligt en undersökning från Konjunkturinstutet. 45 Ett politiskt beslut har således skapat jobb. Visserligen nämner många inslag att företag (eller branscher och industrier) anställer eller säger upp, men detta presenteras mer som ett faktum än något som kan förändras eller påverkas. När journalisterna vill prata om hur arbetslösa ska komma in på arbetsmarknaden vänder man sig i stället till myndigheterna. Då skildras olika projekt, startade av exempelvis kommun, länsstyrelse eller Arbetsförmedling. Företagen tycks enbart vara verktyg i beslutsfattarnas händer platser som öppnar dörren för praktikanter. De företag som är med i de myndighetsdrivna projekten syns ibland, men inte alltid. Här är några av projekten som skildras: I ett inslag i Västnytt får vi följa en ung tjej som varit sjukskriven i 6 år, men sedan fått deltidsjobb i en butik som drivs via ett socialt företag som bildats av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté. 46 En funktionshindrad kille har via ett projekt fått jobb på ett lager. Reportern säger: Johan har haft tur. Praktiken som Arbetsförmedlingen ordnade ledde till jobb. 47 Blekingenytt berättar i ett reportage om att 15 unga arbetslösa i Sverige åker till Tyskland för att jobba, vilket betalas av EU via projekt. 48 Ett projekt från Länsstyrelsen har hjälpt en ung utrikesfödd företagare att ta över ett företag efter person som går i pension, något som uppmärksammas i ett reportage i Gävledala. Företagaren intervjuas, liksom projektledaren från Länsstyrelsen, som närapå lyfts fram som den som verkligen skapat företaget

18 I ett nyhetsinslag beskrivs ett projekt vid en folkhögskola där unga som saknar gymnasiebetyg får yrkesutbildning och praktik. Rektorn på skolan liksom flera av eleverna intervjuas, men inte en enda arbetsgivare. 50 I ett reportage berättas det om att Arbetsförmedlingen och kommunen har fått med sig företagen på att ta till sig unga för praktik. Både en ungdom och praktikföretagets vd intervjuas, men ingen resonerar kring vad som skulle behövas för att företaget ska söka ordinarie personal. 51 Några inslag handlar om ett nytt EU-stöd som regioner med hög ungdomsarbetslöshet kan få. I ett intervjuas en representant från kommunen och ett antal unga, men inga företag och ingenstans i reportaget lyfts frågan om hur det ska bli fler riktiga jobb, och vad som behövs för att de ska skapas. 52 Smålandsnytt sänder ett inslag om att många unga arbetslösa förtidspensioneras. I reportaget intervjuas vanliga ungdomar i ämnet, utan att de har någon direkt koppling till fenomenet, det vill säga de är varken arbetslösa eller sjuka. Också en person från kommunen intervjuas, och säger att vi har beslutat gå in med stöd till ungdomar från kommunen, för att skapa mer praktikplatser och ungdomsanställningar. Ingenstans i reportaget resoneras det kring frågan om hur det ska bli fler jobb, så att färre unga tvingas till arbetslöshet. 53 Med anledning av en varselvåg i Norrköping har kommunpolitikerna i Linköping valt att stötta grannkommunen. Även landshövdingen ska delta i ett möte med politikerna och hon säger i ett inslag att: Det jag kan göra är att dels prata med regeringen, men även fortsätta det arbete som jag gör med att bjuda in både företag att samverka med Handelskammare, Business Sweden, men även bjuda in internationella aktörer. 54 Företagen finns med i mixen, men de offentliga aktörerna dominerar, och reportern frågar inte i detalj vad man ska göra. Samverkan tycks räcka Politiker pressas på att ge enkla svar I en intervju i Agenda säger moderaten och arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson att det inte finns någon universallösning för att få jobb. Vi har sänkt kostnader, satsar på mer förmedlare, tidiga insatser och framför allt YA-jobb. Svantesson pressas dock i intervjun hårt av programledaren som vill ha reda på exakt hur

19 många jobb som YA-jobben kommer att leda till. Hon säger sig inte kunna svara på detta, men nämner ingenting om att det beror på att jobb inte skapas av politikerna, utan av näringslivet. 55 Till och med hon tycks dock mena att jobb skapas från politiskt håll. När hon i ett inslag får frågan vad regeringen kan göra för en kommun med hög arbetslöshet, svarar hon snabbt: Vi har bestämt oss för att införa YA-jobb. Där ser jag att fler jobb kan växa till. Hon berättar vidare att hon under sin resa har besökt arbetsgivare som valt att öppna dörren, som sett att ungdomar är potential. Däremot säger hon ingenting om vad som kan få företagen att gå bättre så att de kan öppna dörren för annat än lärlingar. Så att de kan erbjuda anställningskontrakt i stället för tillfälliga praktikplatser. Reportern frågar heller inte om detta

20 6. Arbetsförmedlingen tar stor plats Enligt SVT tycks frågor om jobb kräva en kommentar från Arbetsförmedlingen. Om inte myndigheten själv presenterat en rapport som genererat en nyhet, får man kommentera förändringar på arbetsmarknaden. När företagens organisationer förekommer en handfull gånger i de 140 analyserade inslagen finns Arbetsförmedlingen med i dryga 30. Det berättas om myndighetens statistik, prognoser och analyser, och om en mängd projekt där särskilt långtidsarbetslösa får en chans (praktik). Bilder från tjänstemän på Arbetsförmedlingen som presenterar grafer i ett konferensrum dominerar, liksom svepande bilder av arbetsförmedlingar där arbetslösa sitter vid datorerna. När inslagen om nyanställningar eller varsel presenteras som om de vore rörelser man inte rår över, blir Arbetsförmedlingens insatser däremot aktiva. Det känns som att myndigheter och politiker visar handlingskraft, medan företagen enbart styrs av yttre, komplexa omständigheter. Ett inslag handlar om arbetslöshet i Värmland, med anledning av nya siffror från Arbetsförmedlingen, och företagens optimism tas upp som en positiv nyhet. Reportaget illustreras av bilder av en galleria, sjukvård, industri, pizza, men sedan tas tittaren tillbaka till Arbetsförmedlingens analys. Inga företag intervjuas, och inte heller går man djupare in på orsaker till optimismen i näringslivet eller hur denna kan ytterligare förstärkas. 57 När Västerbottensnytt uppmärksammar sysselsättningen i skogsindustrin är det facket och Arbetsförmedlingen som intervjuas inte företagen. Arbetsförmedlingens representant talar dock som expert på själva industrin, snarare än på jobbskapande. Han säger saker som att vi måste satsa mer på förädling av skogsråvaran. Detta kommer dock att få konsekvenser för arbetsmarknaden, menar han. Om vi ska fortsätta exportera sågade trävaror då är det inte ens säkert att en fördubbling av produktionen skulle leda till fler sysselsatta över huvud taget. Inga företag kommer dock till tals för att ge sin syn på saken. 58 Aktuellt sänder vid ett tillfälle ett 6 minuter 15 sekunder långt reportage om en arbetsförmedlares vardag. Inslaget handlar om hur han samlar in intyg samt förmedlar praktikplatser, men inte om hur han förmedlar riktiga jobb. I reportaget framkommer att tjänstemannen försöker hitta fel hos de arbetssökande för att de på så vis ska få rätt till praktik, då han inte kan göra något för dem som har goda förutsättningar att finna jobb själva