FM :2, bilaga 12. REDOVISNING AV RIKSINTRESSEN I Norrbottens LÄN 2017

Transkript

1 FM :2, bilaga 12 REDOVISNING AV RIKSINTRESSEN I Norrbottens LÄN

2 Innehåll Inledning 4 Exempel på vad som ska remitteras till Försvarsmakten 6 Gäller över hela landet: 6 Bakgrund 7 67 Riksintresset Arvidsjaurs skjutfält, Arvidsjaurs kommun 8 Värdebeskrivning 8 68 Riksintresset Bodenområdet, Boden, Piteå, Luleå och Älvsbyns kommuner 10 Värdebeskrivning 10 Boden Södra skjutfält 10 Kusträsk skjutfält 10 Pagla övningsområde med skjutbanor 10 Torrkölens skjutfält 10 Hedens övningsfält Riksintresset Kalixfors skjutfält, Kiruna och Gällivare kommuner 12 Värdebeskrivning Riksintresset Lombens och Orrträsks skjutfält, Kalix, verkalix, Torneå och Haparanda kommuner 14 Värdebeskrivning 14 Lombens skjutfält 14 Orrträsks skjutfält Riksintresset Vidsels skjutfält och Vidsels provplats (Provplats RFN), Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner 16 Värdebeskrivning Riksintresset Jokkmokks övningsflygplats, Jokkmokks kommun 18 Värdebeskrivning Riksintresset Luleå/Kallax flottiljflygplats och Junköns skjutfält, Luleå kommun 20 Värdebeskrivning Riksintresset Vidsels övningsflygplats, Älvsbyn, Jokkmokk och Arvidsjaurs kommuner 22 Värdebeskrivning Riksintresset Abisko flygplats, Kiruna kommun 24 Värdebeskrivning 24 Värdebeskrivning för området av betydelse för totalförsvarets militära del Civila flygplatser 27 Vad kan medföra påtaglig skada på flygplatserna. 27 Värdebeskrivning av områden av betydelse för totalförsvarets militära del lågflygningsområden 29 Behovet av områden för lågflygning 29 Val av platser 29 Beskrivning av lågflygningsområdenas särskilda fördelar. 29 Kopplingar av lågflygningsområden till andra riksintressen och brukare 30 Värdebeskrivning för riksintresset militär vädertjänst 32 Värdebeskrivning för övnings- och skjutområden i havet 36 Värdebeskrivning för övriga riksintresseområden och områden av betydelse som helt eller delvis omfattas av sekretess 38 Fördjupad beskrivning av Försvarets telenät (FTN) 38 Fördjupad beskrivning av Försvarsmaktens sensorsystem (radar m.m.) och radiosystem 38 Vad som kan ge negativ påverkan på riksintresset Försvarsmaktens sensorsystem (radar m.m.) och radiosystem samt Försvarets telenät, FTN 39 Fördjupad beskrivning av Försvarets radioanstalts anläggningar med system för signalspaning 39 Vad som kan ge negativ påverkan på riksintresset eller området av betydelse anläggningar för signalspaning 40 Fördjupad beskrivning av anläggningar för förvaring av explosiva varor, ammunitionsförråd. 40 Skottbullerberäkningar och bedömning av omgivningspåverkan vid skjutfält 41 Begreppsförklaringar 42 Beteckningar på kartan 42 vriga beteckningar 42 2

3 Datum: BD - Norrbottens län Influensområden 67 Arvidsjaurs skjutfält 68 Bodenområdet 69 kalixfors skjutfält 70 Lombens och Orrträsks skjutfält 71 Vidsels skjutfält/provplats RFN 72 Jokkmokks övningsflygplats 73 Luleå/Kallax flottiljflygplats/junköns skjutfält 74 Vidsels övningsflygplats 75 Abisko flygplats vrigt influensområde Influensområden i angränsande län vrigt 65 Tåme skjutfält vrigt influensområde MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet Stoppområde för vindkraftverk Stoppområde för höga objekt

4 Inledning Med totalförsvar avses alla de myndigheter som deltar i Sveriges territoriella försvar och som var och en har särskilda uppgifter för att möta och avhjälpa de faror som uppstår då nationen ställs inför hot. Vissa delar står alltid redo medan andra är beredda att bidra då samhället måste ställa om sig vid kriser, konflikter och ett eventuellt krig. Totalförsvaret består av två delar en militär respektive en civil del. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är ett exempel på en tongivande civil myndighet. Försvarsmakten är enligt förordningen (1988:896) om hushållning med mark- och vattenresurser m.m. sektorsmyndighet avseende redovisning av områden som av myndigheten bedöms vara av riksintresse för totalförsvarets militära del. I begreppet militär del ingår också civila myndigheter så som FOI, FRA och FMV vilkas intressen Försvarsmakten företräder. Riksintressen för totalförsvarets militära del omfattar dels riksintressen som kan redovisas öppet, dels riksintressen som av sekretesskäl ej kan redovisas öppet. Försvarsmakten redovisar i denna katalog områden av riksintresse samt av betydelse för totalförsvarets militära del. Områdenas gränser redovisas utifrån tillgängliga fastighetsuppgifter från Fortifikationsverket från Härutöver finns anläggningar av riksintresse som är utspridda över landets yta och vars influensområde av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. I vissa fall kan riksintresset leda till att utökad lovplikt måste införas med särskilda områdesbestämmelser, eller att förordnande enligt 11 kap 12 PBL behöver beslutas av Länsstyrelsen för ett visst geografiskt område. Länsstyrelsen förutsätts i dessa fall vid behov få en separat redovisning av föreliggande riksintresse. Redovisningen av riksintressen omfattar anläggningar med influensområden som Försvarsmakten bedömer har betydelse ur planhänseende. Ett influensområde är ett område inom vilket åtgärder som exempelvis ny bostadsbebyggelse kan påverkas av eller som i sin tur kan påverka verksamhet inom riksintresseområdet. I vissa fall är det inte verksamheten utan en viss anläggnings funktion som kan påverkas av specifika byggnadstyper och infrastruktur. Influensområdets fysiska utbredning från t.ex. skjutfält eller flygplats varierar beroende på verksamhetens art samt vilken typ av åtgärd som ska vidtas. I de flesta fall innebär den verksamhet som konstituerar riksintresset (skjut-, spräng-, hamn-, flygverksamhet, radar, sensorer, kommunikationsanläggningar m.m.) en omgivningspåverkan som har betydelse för plan- och lovärenden. För områden som berörs av omgivningspåverkan av den militära verksamheten redovisas influensområden där Försvarsmakten genom granskning av planer och lovansökningar måste kunna säkerställa att ny bebyggelse eller andra åtgärder inte innebär risk för påtaglig skada på riksintresse eller område av betydelse för totalförsvarets militära del. Granskningen utgår från influensfaktorer som har betydelse för bedömningen av påverkan i varje enskilt fall. Exempel på influensfaktorer är buller, luftturbulens, fysiska/skymmande hinder, flyghinder och elektromagnetisk störning. Influensområde som är knutet till övnings- och skjutfält, flygplatser och hamnar avser möjligheten att över tiden öva Försvarsmaktens huvuduppgift; förmåga till väpnad strid. Influensområde som är knutet till sekretessbelagda anläggningar avser påverkan på anläggningens funktion, enligt vissa influensfaktorer. För skjutfälten redovisas påverkan av buller och behov av hinderfria områden för samövning med flygförband. För flygplatserna redovisas påverkan av buller och hinderfria områden. Hinderfria områden omfattar in-/utflygningssektorer, stoppområde avseende vindkraft och höga objekt samt MSA-ytor (Minimum Sector Altitude civil beteckning, Minimun Safe Altitude militär beteckning). Utbredningen av influensområden avseende bullerpåverkan bygger på beräknad ljudutbredningsnivå utifrån beslutade riktvärden för skott- och flygbuller från dimensionerande vapen och ammunition samt dimensionerande flygplan och helikoptrar. I fråga om flygbuller anger Försvarsmakten avgränsningen Lamax 80 db. Försvarsmakten bedömer att planeringsåtgärder inom zonen för Lamax 70 db inte självklart medför risk för påtaglig skada på riksintresset. Bullerpåverkan sker även utanför dessa avgränsningar, vilket innebär att kommunen behöver göra egna bedömningar utifrån regler i Plan- och bygglagen om hälsa och säkerhet. Försvarsmakten kan inom dessa områden bistå med kunskapsunderlag för bedömningarna. Avgränsningen har också i viss mån anpassats till naturliga gränser såsom vägar, vattendrag och höjdsträckningar för att underlätta tillämpningen. Utbredningen av influensområden avseende hinderfrihet bygger på gällande bestämmelser för militär och civil luftfart. Försvarsmakten är luftfartsmyndighet med ansvar för flygsäkerhetsfrågor i den egna verksamheten. Försvarsmakten förutsätter att de på kartorna redovisade riksintresseområdena enligt MB 3 kap 9 andra stycket med influensområden (omgivningspåverkan) anges i översiktsplanerna för de berörda kommunerna. Försvarsmakten förutsätter även att de på kartorna redovisade områdena av betydelse för totalförsvaret (MB 3 kap 9 första stycket) redo- 4

5 visas i översiktsplanen som markanspråk. Vilka åtgärder inom influensområdena som kan innebära risk för påtaglig skada på riksintresset kan inte i detalj anges på förhand. Risken får bedömas i varje enskilt fall utifrån de lokala förutsättningarna på motsvarande sätt som gäller för bl.a. kulturminnen. Slutlig bedömning kan således ske först när det motstående intresset angivits närmare. Typexempel på sådana risker är störningskänslig bebyggelse, främst bostäder och skol-/vårdlokaler i närheten av skjutfält och flygplatser. Risken består i att Försvarsmaktens verksamhet vid kommande prövningar enligt miljöbalken får vidkännas inskränkningar eller förbud. Försvarsmaktens erfarenheter visar att tillämpningen av PBL i detta avseende inte överensstämmer med tillämpningen av miljöbalken avseende krav på utomhusmiljö. Risken avseende hinderfrihet för flygverksamhet avser ren flygsäkerhet, förmåga vid skarpa insatser inom ramen för incidentberedskap och hinder för övning av lågflygning dvs. övning av operativ förmåga. I avsnittet Värdebeskrivning för övriga riksintresseområden beskrivs vissa fasta anläggningar som omfattas av försvarssekretess, som har en omgivningspåverkan och som kan påverkas av höga objekt. Varken placering av anläggningarna eller dess funktion kan anges öppet. I dessa fall sker bedömningen av risken för påtaglig skada utifrån eventuell påverkan på anläggningens tekniska funktion. Handläggning av dessa ärenden förutsätts kunna ske genom att hela landet anges som influensområde för höga objekt (högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse (tätort) eller högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse). Sammanhållen bebyggelse definieras utifrån tätortsavgränsningen på Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: De områden som är markerat med gult på kartan utgör sammanhållen bebyggelse avseende på höga objekt. 5

6 Exempel på vad som ska remitteras till Försvarsmakten Gäller över hela landet: Samtliga plan- och lovärenden inom influensområden kring riksintressen oavsett byggnadshöjd Samtliga ärenden som rör höga objekt (högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse alternativ högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Med sammanhållen bebyggelse avses de områden som utgör tätort på lantmäteriets översiktskarta 1: ) Samtliga översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, tematiska översiksplaner samt alla tillägg till dessa Samtliga ansökningar om tillstånd enligt MB för nya eller utökning av befintliga täkter (så som grus, sand m.m.) Samtliga vägplaner gällande riksvägar och europavägar i hela landet Stoppområden för höga objekt: Ett definierat avgränsat område där Försvarsmakten ej tillstyrker uppförande av vindkraftverk och har en restriktiv hållning till övriga höga objekt, då dessa medför risk för påtaglig skada på riksintressen. Influensområden för vindkraft: Ett definierat avgränsat område där Försvarsmakten ej tillstyrker uppförande av vindkraftverk. Influensområden för luftrum: Inom dessa finns en maximal tillåten totalhöjd (meter över havet) för objekt baserat på MSA för den aktuella flygplatsen. Denna höjd måste respekteras, annars finns risk att påtaglig skada på riksintresset uppstår. Områden med särskilda behov av hinderfrihet: Inom dessa kan objekt högre än 20 meter medföra påtaglig skada på verksamheten som bedrivs här. Byggnader och andra objekt inom dessa områden som är lägre än 20 meter behöver i normalfallet inte remitteras till Försvarsmakten. Samtliga vägplaner för alla typer av vägar inom influensområden kring riksintressen Samtliga järnvägsplaner Samtliga ärenden avseende områdesskydd enligt MB 7 kap (så som naturreservat, Natura 2000, vattenskydd m.m.) inom influensområden kring riksintressen samt de ärenden som omfattar Fortifikationsverkets fastigheter Samtliga ärenden som rör sjökablar samt kablar och ledningar (både luft- och markkablar) på land som kopplas till linje/stomnätet Samtliga VA-planer Samtliga plan- och lovärenden som berör kusten eller havet inom sjöövningsområden Samtliga ärenden avseende tillstånd för, förändring av eller nedläggning av större hamnanläggningar, större broar och flygplatser I samverkan med Bergstaten deltar Försvarsmakten i beredningen av ärenden gällande undersökningstillstånd. För höga objekt är följande områden markerade på kartan. Inom dessa områden är Försvarsmakten mer restriktiv med att tillåta höga objekt: 6

7 Bakgrund När Naturresurslagen (NRL, SFS 1987:12) realiserades 1987 inledde Försvarsmakten genom dåvarande Försvarsstaben arbetet med att definiera det militära försvarets riksintresseområden. På uppdrag av verbefälhavaren redovisade Fortifikationsförvaltningen år 1989 Försvarsmaktens underlag rörande övningsoch skjutfält för tillämpningen av PBL och NRL (dnr 5815/89/R) med en generell beskrivning och kartor för samtliga fält som var riksintresseområden enligt NRL 2 kap 9 andra stycket. På kartorna redovisades influensområden utanför fältgränserna för skottbuller från fin- och grovkalibriga vapen. Texten anger bl.a. att skydd för riksintresset kommer att hävdas inom beräknad utomhusnivå 65 dbai för finkalibriga vapen och 90 (db)lcx för grovkalibriga vapen. Redovisningen delgavs samtliga länsstyrelser och berörda kommuner. År 1989 utgav verbefälhavaren och Boverket gemensamt publikationen Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering (PBL/NRL-underlag nr 29). Publikationen sammanfattade försvarets rutiner vid handläggning av ärenden enligt Plan- och bygglagen (PBL) och Naturresurslagen (NRL) och redovisade översiktligt myndighetens behov av mark och anläggningar. I publikationen redogjordes bl.a. för de olika rutinerna vid handläggning av både öppna och sekretessbelagda anläggningar och områden. Redovisningen av hemliga försvarsanläggningar skedde genom sekretessbelagda kartor som av dåvarande Försvarsområdesbefälhavarna delgavs länsstyrelserna och berörda kommuner. Publikationen utgjorde en första översiktlig värdebeskrivning för öppet redovisade riksintresseområden inom totalförsvarets militära del. Boverket och Försvarsmakten utgav gemensamt en reviderad och utvecklad version av Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering i PBL/NRL-underlag nr 41 år Den reviderade versionen innehöll en tydligare värdebeskrivning för övnings- och skjutfält, flygplatser, elektromagnetiska försvarssystem samt ett särskilt avsnitt om vindkraft och sambandssystem. Försvarsmakten och Boverket utgav år 1998 ytterligare en uppdaterad version i PBL/NRL-underlag nr 47 med nya kartor för övnings- och skjutfält av riksintresse med influensområden genom skottbuller från fin- och grovkalibriga vapen. Fälten, då kallade Bollaöarna, redovisades enligt kartbilaga nr 12:2 med omgivningspåverkan genom beräknad ljudutbredning 90 (db)lcx från grovkalibriga vapen. Försvarsmakten har således sedan år 1989 redovisat värdebeskrivningar för både övnings- och skjutfält, flottiljflygplatser och hemliga försvarsanläggningar. Försvarsmakten har samtidigt även redogjort för myndighetens rutiner och medverkan i fysisk planering. Efter riksdagens försvarsbeslut år 2000 respektive år 2004 om avveckling av det tidigare invasionsförsvaret och det senare beslutet från år 2009 om fortsatt inriktning (prop.2008/09:140, Ett användbart försvar, bet.2008/09föu:10, rskr. 2008/09:292) har Försvarsmakten sett över redovisningen av riksintresseområdena. Ett resultat av arbetet är att Försvarsmakten med stöd av akustikkonsult låtit uppdatera beräkningar och kartredovisningar av ljudutbredning från skott- och flygbuller vid samtliga skjutfält, skjutbanor och flygplatser. Högkvarteret redovisade år 2010 (dnr HKV :50775) de kvarvarande öppna riksintresseområdena till bl.a. Boverket och samtliga länsstyrelser. Däri ingick en återkallelse av ett antal områden av riksintresse enligt tidigare skrivelser (dnr :61220), ställd till bl.a. Boverket, samtliga länsstyrelser och berörda kommuner inleddes därefter ett omfattande arbete med att ta fram specifika kartor och värdebeskrivningar för alla riksintressen för totalförsvarets militära del. Underlaget samråddes med länsstyrelser, Boverket och övriga myndigheter och resulterade i ett kompletterande beslut av chefen för produktionsledningen (13 920:62366). I denna komplettering inkluderades bilagor i form av en förteckning över de områden som utgör riksintressen samt en riksintressekatalog med kartor och texter som beskriver riksintressena. Försvarsmaktens ambition sedan 2013 är att löpande se över och vid behov korrigera redovisningen av riksintressen. Detta genom att peka ut ytterligare områden där nya behov identifierats och plocka bort områden som inte längre bedöms utgöra riksintressen. Den första uppdateringen enligt denna modell skedde genom beslut om förnyad redovisning av riksintressen och områden av betydelse (FM :1). Till detta beslut bilades en förteckning över de områden som utgör riksintresse samt separata riksintressekataloger för respektive län års version är uppbyggd på samma sätt. Förvarsbeslutet 2015 Prop 2014/15:109 gällande försvarspolitisk inriktning innebär en omriktning mot ett mer nationellt inriktat försvar. Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Detta har påverkat denna redovisning såväl av öppet redovisade riksintressen och områden av betydelse samt riksintressen som omfattas av sekretess. 7

8 67 Riksintresset Arvidsjaurs skjutfält, Arvidsjaurs kommun Värdebeskrivning Arvidsjaurs skjutfält är beläget strax söder om Arvidsjaurs tätort. Skjutfältet omfattar ca 7400 ha höglänt och kuperad skogs- och våtmark och ligger i sin helhet inom Arvidsjaurs kommun. Fältet anskaffades 1980 när Norrlands dragonregemente flyttades från Umeå. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet, och den verksamhet som konstituerar riksintresset innebär påverkan på omgivningen genom skottbuller som kan uppfattas som störande och i vissa fall även annan påverkan. Verksamheten tillståndsprövades enligt 9 kap. miljöbalken med ansökan och tillståndsbeslut meddelades av länsstyrelsen Den prövade verksamheten omfattar bl.a. skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som påverkar omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller. Vid en framtida omprövning av skjutfältets miljötillstånd är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåts i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begräsningar av verksamheten, då det skulle innebära en påtaglig skada för riksintresset. Försvarsmakten anser därför att sådan bebyggelse inte skall tillåtas inom det angivna området för omgivningspåverkan vilken Arvidsjaurs kommun berörs av. Försvarsmaktens huvuduppgift är enligt riksdagens beslut förmågan till väpnad strid (prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, bet. 2008/09FöU10, rskr. 2008/09:292). vnings- och skjutfält som utgör nödvändiga produktionsresurser för Försvarsmaktens övningar med förekommande utrustning och vapensystem är därför områden av riksintresse. Arvidsjaurs skjutfält är ett sådant område, som nyttjas av olika förband inom Försvarsmakten. Inom fältet kan olika övningsmoment genomföras med skarp ammunition från flera skjutområden samtidigt med riskområdena belägna inom fältets egna gränser. Samövning med flygförband kan också genomföras. Sådana övningar kan enbart genomföras på särskilt anordnad mark som fritt kan disponeras av Försvarsmakten. Det är väsentligt att denna funktion kan skyddas och bibehållas. Den nya inriktningen för Försvarsmakten att med kort varsel kunna skicka färdigutbildade förband till insatser såväl inom Sverige som utomlands innebär att omfattande övningar som förberedelser i direkt anslutning till avtransport måste kunna genomföras vid alla tider på året. Arvidsjaurs skjutfält innehar som så många andra skjutfält stora naturvärden. De skyddsvärda naturvärdena har dock i allt väsentligt uppstått som en direkt eller indirekt följd av den militära övningsverksamheten med mekaniserade förband på de stora öppna ytorna samt ett ur försvarsmaktsperspektiv rationellt skogsbruk. Fortsatt övningsverksamhet är i viss mån en väsentlig förutsättning för bibehållandet av de unika naturvärdena som gynnas av Försvarsmaktens verksamhet på fältet. Försvarsmakten ser inga påtagliga konflikter med bevarandeintresset på fältet Efter riksdagens försvarsbeslut år 2000 har Försvarsmakten genomfört en mycket omfattande omställning av sin inriktning från invasionsförsvar till insatsförsvar med förmåga att med kort varsel sätta in förband enligt direktiv från regeringen. Omställningen har medfört nedläggning av ett antal förband och koncentration till ett färre antal förbandsorter. vergången till insatsförsvar innebär dock att de kvarvarande förbanden har ett större behov än tidigare av att genomföra tillämpade övningar med bl.a. skarp ammunition. Belastningen på befintliga övnings- och skjutfält har därmed bibehållits och i vissa fall ökat trots det minskade antalet förbandsorter. vningar måste även fortsättningsvis kunna genomföras med skarp ammunition till förekommande vapensystem med hög skjutsäkerhet utan risk för tredje man. 8

9 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Arvidsjaurs skjutfält (67) - omgivningspåverkan Arvidsjaurs kommun - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde ,5 3 6 Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för höga objekt Influensområde för buller eller annan risk Influensområden övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet

10 68 Riksintresset Bodenområdet, Boden, Piteå, Luleå och Älvsbyns kommuner Värdebeskrivning Riksintresseområdena utgörs av skjutfältet/övningsfältet. Den verksamhet som konstituerar riksintresset innebär påverkan på omgivningen genom skottbuller som kan uppfattas som störande. Boden Södra skjutfält Boden Södra skjutfält är beläget söder om Luleälven, strax söder om Bodens stad. Fältet har en areal om ca ha där den största delen av fältet är inom Bodens kommun. Mindre delar är belägna inom Luleå och Älvsbyns kommuner. År 1894 påbörjades inköp av mark för blivande Bodens fästning. Allt sedan har det i omgångar inköpts mer mark. De senaste större förändringarna av Boden Södra skjutfält genomfördes under 1980-talet. Skjutfältet har tillståndsprövats enligt miljöbalken. Länsstyrelsen meddelade tillståndsbeslut Verksamheten omfattar bl.a. skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som påverkar omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller. Vid en framtida omprövning av miljötillståndet för fältet är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåtits i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begränsningar av verksamheten, dvs. påtaglig skada på riksintresset. Kusträsk skjutfält omfattar knappt ha. Pagla har ingått i Bodens fästning och hade i början på 1900-talet ett par för den tiden långskjutande batterier. Dåvarande uppgift var bland annat att kunna skjuta mot Lule älv. Senare byggdes skjutbanor i området som efter ett flertal moderniseringar fortfarande nyttjas av förbanden i Bodens garnison. Området utgör idag ett av Bodens garnisons övningsområden. Området hyser sen flera år tillbaka en anläggning för längdskidåkning samt skidskytte. Torrkölens skjutfält Torrkölen är beläget cirka 4 km öster om Bodens tätort och omfattar drygt 40 ha. Torrkölen planerades tidigt att ingå som en del av Bodens fästning. I 1903 års planering var avsikten att Torrkölen skulle bli en framskjuten del av befästningsarbetet. År 1905 avbröts arbetet till förmån för andra delar av Bodens fästning. Området har därefter utgjort ett av Bodens garnisons övningsområden. Hedens övningsfält Hedens övningsområde är beläget cirka 7 km väster om Bodens tätort och omfattar drygt 240 ha. Hedens flygbas uppfördes under slutet av 1950-talet och togs i bruk av förbandet F 21 år Basen var en viktig del i den dåvarande krigsorganisationen. Flygvapnet nyttjade även basen som plats för vinterutbildning för flygförband från södra delar av Sverige. I samband med att flygvapnet övergick till flygplanet Viggen flyttades verksamheten till Vidsels flygplats. Nu används området som övningsfält. Kusträsk skjutfält är beläget nordväst om Bodens tätort, gränsande i norr till sjöarna Krokträsket och Långsjön, i Bodens kommun. Fältets areal är ca ha. Kusträsk skjutfält etablerades under 1940-talet och har fram till slutet av 1970-talet utökats till dagens storlek. Skjutfältet har tillståndsprövats enligt miljöbalken. Länsstyrelsen meddelade tillståndsbeslut Verksamheten omfattar bl.a. skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som påverkar omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller. Vid en framtida omprövning av miljötillståndet för fältet är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåtits i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begränsningar av verksamheten, dvs. påtaglig skada på riksintresset. Pagla övningsområde med skjutbanor Pagla ligger cirka 3 km norr om Bodens tätort och 10

11 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Bodenområdet (68) - omgivningspåverkan Bodens, Piteå, Älvsbyns och Leuleå kommuner - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för höga objekt Influensområde för buller eller annan risk Influensområden övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet

12 69 Riksintresset Kalixfors skjutfält, Kiruna och Gällivare kommuner Värdebeskrivning Skjutfältet är beläget söder om Kiruna stad inom Kiruna kommun med en mindre del inom Gällivare kommun. Skjutfältet omfattar ca ha och huvuddelen av området är bevuxet av fjällbjörkskog. De högsta höjderna inom skjutfältet saknar träd. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet, och den verksamhet som konstituerar riksintresset innebär påverkan på omgivningen genom skottbuller som kan uppfattas som störande och i vissa fall även annan påverkan. Verksamheten tillståndsprövades enligt miljöskyddslagen med ansökan och tillståndsbeslut av länsstyrelsen Den prövade verksamheten omfattar bl.a. skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som påverkar omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller. Vid en framtida omprövning av skjutfältets miljötillstånd är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåts i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begränsningar av verksamheten, då det skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset. Försvarsmakten anser därför att sådan bebyggelse inte skall tillåtas inom det angivna området för omgivningspåverkan. Kiruna och Gällivare kommuner berörs. riksintresse. Kalixfors skjutfält är ett sådant område, som nyttjas av olika förband inom Försvarsmakten. Inom fältet kan olika övningsmoment genomföras med skarp ammunition från flera skjutområden samtidigt med riskområdena belägna inom fältets egna gränser. Sådana övningar kan enbart genomföras på särskilt anordnad mark som fritt kan disponeras av Försvarsmakten. Det är väsentligt att denna funktion kan skyddas och bibehållas. Den nya inriktningen för Försvarsmakten att med kort varsel kunna skicka färdigutbildade förband till insatser såväl inom Sverige som utomlands innebär att omfattande övningar som förberedelser i direkt anslutning till avtransport måste kunna genomföras vid alla tider på året. Fältet innehar som så många andra skjutfält stora naturvärden. De skyddsvärda naturvärdena har dock i allt väsentligt uppstått som en direkt eller indirekt följd av den militära övningsverksamheten med mekaniserade förband på de stora öppna ytorna samt ett ur försvarsmaktsperspektiv rationellt skogsbruk. Fortsatt övningsverksamhet är en viktig förutsättning för bibehållandet av de unika naturvärdena som skapats som en effekt av Försvarsmaktens verksamhet på fältet. Försvarsmakten ser inga påtagliga konflikter med bevarandeintresset på fältet. Efter riksdagens försvarsbeslut år 2000 har Försvarsmakten genomfört en mycket omfattande omställning av sin inriktning från invasionsförsvar till insatsförsvar med förmåga att med kort varsel sätta in förband enligt direktiv från regeringen. Omställningen har medfört nedläggning av ett antal förband och koncentration till ett färre antal förbandsorter. vergången till insatsförsvar innebär dock att de kvarvarande förbanden har ett större behov än tidigare av att genomföra tillämpade övningar med bl.a. skarp ammunition. Belastningen på befintliga övnings- och skjutfält har därmed bibehållits och i vissa fall ökat trots det minskade antalet förbandsorter. vningar måste även fortsättningsvis kunna genomföras med skarp ammunition till förekommande vapensystem med hög skjutsäkerhet utan risk för tredje man. Försvarsmaktens huvuduppgift är enligt riksdagens beslut förmågan till väpnad strid (prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, bet. 2008/09FöU10, rskr. 2008/09:292). vnings- och skjutfält som utgör nödvändiga produktionsresurser för Försvarsmaktens övningar med förekommande utrustning och vapensystem är därför områden av 12

13 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Kalixfors skjutfält (69) - omgivningspåverkan Kiruna och Gällivare kommuner - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde ,5 3 6 Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för buller eller annan risk Influensområden övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet

14 70 Riksintresset Lombens och Orrträsks skjutfält, Kalix, verkalix, Torneå och Haparanda kommuner Värdebeskrivning Riksintresseområdet utgörs av skjutfälten. Den verksamhet som konstituerar riksintresset innebär påverkan på omgivningen genom skottbuller som kan uppfattas som störande och i vissa fall även annan påverkan. Lombens skjutfält Lombens skjutfält ligger fyra mil norr om Kalix tätort i Kalix och verkalix kommuner. Fältet har en areal av ca hektar inklusive arrenderad mark. I samband med andra världskriget genomförde dåvarande krigsmakten skarpskjutning i området Lomben Storträsk. År 1968 bildades det första skjutfältet Lomben. De förband som då övade var i huvudsak cykelskytteförband. Under sjuttiotalet var utbildning av värnförbanden dominerande. Flygvapnet har under senare delen av sjuttiotalet och början på åttiotalet genomfört skarpskjutning på fältet. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet. Den verksamhet som konstituerar riksintresset innebär påverkan på omgivningen genom skottbuller som kan uppfattas som störande och i vissa fall även annan påverkan. som förläggning för utbildningsförband i området i samband med andra världskriget. De första övningarna som genomfördes var artilleriskjutning från vägen mot Vitvattnet mot terrängen vid Orrträsk bildades Orrträsk skjutfält. År 1968 uppfördes en ny restaurang samt ett antal förläggningsvillor på det intilliggande området Grubbnäsudden. Länsstyrelsen meddelade tillstånd för Försvarsmakten att bedriva militär verksamhet på fältet. Verksamheten omfattar bl.a. skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som påverkar omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller. Vid en framtida omprövning av miljötillståndet för fältet är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tilllåtits i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begränsningar av verksamheten, då det skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset. Endast Kalix kommun berörs. Länsstyrelsen meddelade tillstånd för Försvarsmakten att bedriva militär verksamhet på fältet. Verksamheten omfattar bl.a. skjutning med fin- och grovkalibrig ammunition samt sprängningar, som påverkar omgivningen utanför skjutfältets gräns genom buller. Vid en framtida omprövning av miljötillståndet för fältet är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåtits i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begränsningar av verksamheten, då det skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset. Försvarsmakten anser därför att sådan bebyggelse inte skall tillåtas inom det angivna området för omgivnings- påverkan. Kalix, vertorneå samt verkalix kommuner berörs. Orrträsks skjutfält Orrträsk skjutfält ligger ca tre mil norr om Kalix tätort, Kalix kommun. Orrträsks skjutfält ligger cirka en mil söder om Lombens skjutfält. Orrträsk skjutfält omfattar ca 900 hektar. I samband med andra världskriget genomförde dåvarande krigsmakten skarpskjutning i området Lomben Storträsk samt även Orrträsk. Orrträsk, Storträsk och Aspvattnet tillhörde några av de barackläger som uppfördes 14

15 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Lombens och Orrträsks skjutfält (70) - omgivningspåverkan vertårneå, verkalix, Haparanda och Kalix kommuner - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. 70 Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde. Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet

16 71 Riksintresset Vidsels skjutfält och Vidsels provplats (Provplats RFN), Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner Värdebeskrivning Provplats Vidsel, Robotförsökplats Norrland (RFN), började byggas år 1958 för utprovning av robotsystem. Ett mindre område nordväst om Nausta, i nordligaste delen av nuvarande provområde, hade använts för robotprov redan 1955 efter medgivande från kungen. När det stod klart att prov med avancerade jakt- och luftvärnsrobotar krävde en tillgång till ett permanent avgränsat område begärde Kungliga Flygförvaltningen att få ett betydligt större område i anspråk i närheten av Vidsels övningsflygplats. Efter beslut i riksdagen den 3 juni 1960 tillkom provplats Vidsel nuvarande provområde (prop.1960:73). Provplats Vidsel utgör sedan 1958 en strategisk resurs för Sverige och för totalförsvaret. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet. Den verksamhet som konstituerar riksintresset innebär påverkan på omgivningen genom skottbuller som kan uppfattas som störande och i vissa fall även annan påverkan. 2008/09FöU10, rskr. 2008/09:292). vnings- och skjutfält och provplatser som utgör nödvändiga produktionsresurser för Försvarsmaktens övningar med förekommande utrustning och vapensystem är därför områden av riksintresse. Vidsels skjutfält/provplats är ett sådant område som nyttjas av Försvarets Materielverk (FMV) och Försvarsmakten. Inom fältet kan olika övningsmoment genomföras med skarp ammunition från flera skjutområden samtidigt med riskområdena belägna inom fältets egna gränser. Vidsels skjutfält/provplats har kapacitet för samövningar med flygförband. Sådana övningar kan enbart genomföras på särskilt anordnad mark som fritt kan disponeras av FMV och Försvarsmakten. Det är väsentligt att denna funktion kan skyddas och bibehållas. Fältet innehar som så många andra skjutfält stora naturvärden och är till största delen avsatt som naturreservat. På fältet bedrivs renskötsel. Försvarsmakten och FMV ser inga påtagliga konflikter med bevarandeintresset på fältet. Länsstyrelsens i Norrbottens miljöprövningsdelegation lämnade i beslut daterat Försvarets materielverk, FMV tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att använda RFN:s provområde för civil och militär skjut- och provverksamhet samt sprängningar vid befintliga provplatser inom provområdet. Vid en framtida omprövning av miljötillståndet för fältet är det av mycket stor betydelse att ny störningskänslig bebyggelse inte tillåtits i sådan närhet av fältet att det uppstår risk för begränsningar av verksamheten, då det skulle innebära en påtaglig skada på riksintresset. Försvarsmakten anser därför att sådan bebyggelse inte skall tillåtas inom det angivna området för omgivningspåverkan. Jokkmokks, Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner berörs. Efter riksdagens försvarsbeslut år 2000 har Försvarsmakten genomfört en mycket omfattande omställning av sin inriktning från invasionsförsvar till insatsförsvar med förmåga att med kort varsel sätta in förband enligt direktiv från regeringen. Provverksamhet och övningar måste även fortsättningsvis kunna genomföras med skarp ammunition till förekommande vapensystem med hög skjutsäkerhet utan risk för tredje man. Försvarsmaktens huvuduppgift är enligt riksdagens beslut förmågan till väpnad strid (prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, bet. 16

17 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Vidsels skjutfält/provplats RFN (71) - omgivningspåverkan Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaurs kommuner - Norrbottens län 72 De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för höga objekt Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet

18 72 Riksintresset Jokkmokks övningsflygplats, Jokkmokks kommun Värdebeskrivning Jokkmokks flygplats är belägen på Kåivoheden 18 km öster om Jokkmokk, intill riksväg 97 och Lilla Luleälv inom Jokkmokks kommun. Jokkmokks flygplats byggdes och togs i bruk hösten byggdes ny drivmedelsanläggning för fordon, tvätthall, brandgarage och fordonsgarage. Under tidigare delen av 1990-talet planerade Luftfartsverkets beredskapssektion utbyggnad av Jokkmokks flygplats. I samband härmed framförde Jokkmokks kommun sitt intresse av att på lämpligt sätt komplettera utbyggnaden så att flygplatsen kunde godkännas för civil luftfart. Utbyggnaden samt komplettering som svarar mot civil kod 2C genomfördes under slutet av 1996 och var färdig även höga objekt, såsom master och vindkraftverk, som kan utgöra flygsäkerhetsrisker vid placering inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt vid flygning på låg höjd i flygplatsens närområde. Även enstaka åtgärder kan därvid utgöra påtaglig skada genom lovbeslut eller miljötillstånd som kan antas får prejudicerande verkan. Det är därför väsentligt att riksintresset med influensområden tydligt anges och beskrivs i översiktsplanerna inom de berörda kommunerna. En uppmärksam handläggning av ärenden inom de angivna influensområdena är en förutsättning för att säkra riksintresset. Höga objekt kan påverka flygsäkerheten inom flygplatsens MSA-yta (Minimum Sector Altitude). Flygplatsen blev godkänd av luftfartsinspektionen för civil trafik Rullbanan har måtten x 25 m och bana 32 är försedd med hög- och lågintensiv inflygningsljus med blixt (I 2). I anslutning till rullbanan finns även två sambands- och transportplattor. Båda kan ta emot flygplan av upp till Herkules (Tp 84) storlek. Vid kontinuerlig anpassning till nya flygplanssystem och andra krav har stora summor investerats i flygplatsen med kringutrustning. Flygplatsen är anmälningspliktig eftersom den definieras som övningsflygplats och anmälan gjordes år Värdet av flygplatsen består i första hand av möjligheterna att fortsatt nyttja flygplatsen för utbildning på enhetsflygplanet JAS 39, och för övningar av krigsfunktioner samt för det civila flyget utgöra flygplats som svarar mot civil kod 2c. Samtliga militära flygplatser utgör även reservflygplatser vid pågående flygtjänst i händelse av otjänlig väderlek vid återgång till ordinarie flygplats för flygande enheter, eller vid nödsituationer. Försvarsmakten bedömer att det saknas såväl ekonomiska förutsättningar som andra motiv för att överväga nyetablering av militära flygplatser. Behovet av skydd för riksintresset både för militär och civil luftfart är därför mycket högt prioriterat. Risken för påverkan på riksintresset består i att olämpligt lokaliserad störningskänsligbebyggelse på sikt kan innebära begränsningar av verksamheten på flygplatsen. Detta gäller givetvis 18

19 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Jokkmokks övningsflygplats (72) - omgivningspåverkan Jokkmokks kommun - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för höga objekt Influensområde för buller eller annan risk Influensområden övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet ,

20 73 Riksintresset Luleå/Kallax flottiljflygplats och Junköns skjutfält, Luleå kommun Värdebeskrivning Luleå/Kallax flottiljflygplats är belägen på Kallaxheden 5 km sydväst om Luleå stad. Vid flygplatsen bedrivs både militär och civil flygtrafik. Flygplatsen är dels riksintresse för totalförsvarets militära del, dels riksintresse för luftfarten. Flygfältet anlades och färdigställdes sommaren Kort därefter upprättades F 21 Flygbaskår med huvuduppgift att basbetjäna flygförband från södra Sverige som sändes att fullgöra beredskapstjänst i övre Norrland. F 21 fick sin första flygdivision (spaning) 1949 därefter en jaktdivision blev F 21 flygflottilj. Den tredje divisionen kom Flottiljen har under åren haft de flesta av Flygvapnets flygplan i verksamhet. Idag finns två insatsberedda JAS-divisioner samt en skvadron ur helikopterflottiljen baserade på flygplatsen. Den civila flygverksamheten startade mitten av 40-talet och fick senare, 1957, en egen stationsbyggnad med tillhörande platta som under åren successivt byggdes ut. I november 1984 invigdes det nya stationsområdet nordost om rullbanan. Flygplatsen har i dag Sveriges längsta rullbana, 3350 m, vilket medger, tillsammans med moderna startoch landningshjälpmedel, trafik med alla kända flygplanstyper världen över. Vid kontinuerlig anpassning till nya flygplansystem och andra krav har mycket stora summor investerats i flygplatsen med kringutrustning och byggnader, banutbyggnad 1999 och vid ombeväpningen till flygplanssystem JAS 39 och därefter. 20 Flygplatsen är tillståndsprövad enligt dåvarande miljöskyddslagen med beslut i Koncessionsnämnden för miljöskydd , samt regeringen Ytterligare regeringsbeslut angående ändring av civila verksamheten, (banförlängning samt nya flygplanstyper, fraktflygplan) meddelades Tillståndet omfattar maximalt flygrörelser om året, varav rörelser med militära flygplan och rörelser med civila flygplan. Flygplatsen är av vital betydelse som en del i Försvarsmaktens kvarvarande system av flottiljoch övningsflygplatser anpassade för militär verksamhet. Påverkansområdet avseende buller har av Försvarsmakten för den militära delen definierats som beräknade utomhusnivån 80 (db)lcx och för den civila delen 70 (db)lcx för det definierade flygvägssystemet. Endast Luleå kommun berörs av flygbuller, Piteå kommun berörs av buller från Junköns skjutfält. I fråga om hinderfrihet har influensområdet definierats särskilt efter omfattande analys. Dessa influensområden redovisas särskilt på karta. Influensområdet av buller är omfattande när start sker in över land (bana 32 norrut) och vid landning från samma riktning (bana 14 söderut). Vid start och landning i motsatt riktning är påverkan betydligt mindre i omfattning beroende på att detta sker över havet. Området är beräknat utifrån normalt startoch landningsförfarande, Det hinderfria området täcker även utflygningar på låg höjd samt visuella landningar vid låg molnbas. Såsom exempel på utflygning på låg höjd är att miljötillståndet medger utflygning på ca 200 m höjd i medeltal 5% av antalet starter. Värdet av flygplatsen består i första hand av möjligheterna att fortsatt nyttja en av två insatsflottiljers kvarvarande militära flygplatser för utbildning på enhetsflygplanet JAS 39, för övningar av krigsfunktioner, och för det civila flyget utgöra flygplats som svarar för passagerar- och fraktflyg samt även av de mycket omfattande samhällsinvesteringarna. Samtliga flygplatser utgör även reservflygplatser vid pågående flygtjänst i händelse av otjänlig väderlek vid återgång till ordinarie flygplats för flygande enheter, eller vid nödsituationer. Försvarsmakten bedömer att det saknas såväl ekonomiska förutsättningar som andra motiv för att överväga nyetablering av militära flygplatser. Behovet av skydd för riksintresset är därför mycket högt prioriterat. Risken för påverkan på riksintresset består i att olämpligt lokaliserad störningskänslig bebyggelse på sikt kan innebära begränsningar av verksamheten på flygplatsen. Detta gäller givetvis även höga objekt, såsom master och vindkraftverk, som kan utgöra flygsäkerhetsrisker vid placering inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt vid flygning på låg höjd i flygplatsens närområde. Även enstaka åtgärder kan därvid utgöra påtaglig skada genom lovbeslut eller miljötillstånd som kan antas får prejudicerande verkan. Det är därför väsentligt att riksintresset med influensområden tydligt anges och beskrivs i översiktsplanerna inom de berörda kommunerna. En uppmärksam handläggning av ärenden inom de angivna influensområdena är en förutsättning för att undvika att särskilt höga objekt efter uppförande måste rivas till följd av olämplig placering med risk för flyghaverier. Höga objekt kan påverka flygsäkerheten inom flygplatsens MSA-yta (Minimum Sector Altitude).

21 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Luleå/Kallax flottiljflygplats och Junköns skjutfält (73) - omgivningspåverkan Luleå kommun - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde , Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för höga objekt Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för buller eller annan risk Influensområden övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet ,

22 74 Riksintresset Vidsels övningsflygplats, Älvsbyn, Jokkmokk och Arvidsjaurs kommuner Värdebeskrivning Vidsels övningsflygplats är belägen 20 km nordväst om Vidsels samhälle inom Älvsbyns och Arvidsjaurs kommuner. Flygplatsen anlades år Åren 1957 till 1965 ingick flygplatsen i Försvarets Materielverks provorganisation RFN som hemligt krigsflygfält. Sedan 1983 tillhör flygplatsen Försvarsmakten, Norrbottens flygflottilj, F 21 men flygplatsen nyttjas fortfarande även av Försvarets Materielverk. Flygplatsen har en huvudbana (bana H betecknad 11/29), militär banklass 2, med tillhörande taxibana. Huvudbanan har måtten * 35 m. Det finns också en kortbana med en längd av 800 meter. Vidsels flygplats används av ombaserade flygförband för övningar och kvalificerade förbandsskjutningar med automatkanoner/raketer, bombkapslar och robotar. vningar sker också i samverkan med luftvärnsförband som ombaserats till Vidsels skjutfält (FMV Provplats Vidsel). Uppgifter för flygplatsen är: att nyttjas av F 21 vid mörkerflygningar ca 10 kvällar/år att nyttjas av samtliga Försvarsmaktens flygförband i samband med förbands skjutningar att nyttjas för svensk och utländsk provverksamhet (VoV, verifiering och validering av flyg- och robotsystem) i regi av Försvarets Materielverk genom FMV Provplats Vidsel Flygplatsen är anmälningspliktig eftersom den definieras som övningsflygplats. Den första anmälan gjordes 2001 som sedan är uppdaterad genom kompletteringar Värdet av flygplatsen består i första hand av möjligheterna att fortsatt nyttja flygplatsen för utbildning på enhetsflygplanet JAS 39, och för övningar av krigsfunktioner av förband från hela riket samt FMV Provplats Vidsels behov kopplat till provverksamheten. Samtliga militära flygplatser utgör även reservflygplatser vid pågående flygtjänst i händelse av otjänlig väderlek vid återgång till ordinarie flygplats för flygande enheter, eller vid nödsituationer. Försvarsmakten bedömer att det saknas såväl ekonomiska förutsättningar som andra motiv för att överväga nyetablering av militära flygplatser. Behovet av skydd för riksintresset är därför mycket högt prioriterat. Risken för påverkan på riksintresset består i att olämpligt lokaliserad störningskänsligbebyggelse på sikt kan innebära begränsningar av verksamheten på flygplatsen. Detta gäller givetvis även höga objekt, såsom master och vindkraftverk, som kan utgöra flygsäkerhetsrisker vid placering inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt vid flygning på låg höjd i flygplatsens närområde. Även enstaka åtgärder kan därvid utgöra påtaglig skada genom lovbeslut eller miljötillstånd som kan antas får prejudicerande verkan. Det är därför väsentligt att riksintresset med influensområden tydligt anges och beskrivs i översiktsplanerna inom de berörda kommunerna. En uppmärksam handläggning av ärenden inom de angivna influensområdena är en förutsättning för att säkra riksintresset. Höga objekt kan påverka flygsäkerheten inom flygplatsens MSA-yta (Minimum Sector Altitude). att kunna ta emot kvalificerade militära flygtransporter innehållande kringutrustningar, ammunition och robotar för förbands- och provverksamheter Påverkansområdet avseende buller har av Försvarsmakten definierats som beräknade utomhusnivån 90 (db)lcx för det definierade flygvägssystemet. Arvidsjaurs, Älvsbyns samt i viss mån Jokkmokks kommuner berörs. I fråga om hinderfrihet har influensområdet definierats särskilt efter omfattande analys. Dessa influensområden redovisas särskilt på karta. 22

23 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Vidsels övningsflygplats (74) - omgivningspåverkan Älvsbyns, Jokkmokk och Arvidsjaurs kommuner - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde. 74 Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Stoppområde för höga objekt Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet ,

24 75 - Riksintresset Abisko flygplats, Kiruna kommun Värdebeskrivning Abisko flygplats utgör riksintresse för totalförsvarets militära del. Flygplatsen är belägen vid samhället Abisko i Kiruna kommun, Norrbottens län. Försvarsmaktens helikopterverksamhet har bedrivit utbildning i Abisko sedan år Dåvarande helikopterskolan (HkpS) omlokaliserade verksamheten till nuvarande plats i början av 1980-talet när vägen från Kiruna till Narvik anlades. Historiskt har flygplatsen främst nyttjats av divisioner ur helikopterförband, men också av artilleriflyget. Flygplatsen används idag av flygande förband inom Försvarsmakten med anledning av dess unika läge invid Sveriges enda bergterräng. Flygplatsens unika väderbetingelser möjliggör för Försvarsmaktens helikopterburna förband att öva, utbilda och operera året runt endast minuters flygtid från områden där unika förmågor kan utvecklas. Flygplatsen är sedan anmäld till Generalläkaren enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Försvarsmakten ser i dagsläget över anmälan och kommer inom kort att inkomma med en ny anmälan enligt miljöprövningsförordningen. Idag nyttjas flygplatsen inom Försvarsmakten främst som bas för divisioner ur helikopterförband avseende: 24 samtlig initial utbildning för flygning och gruppering vintertid i bergterräng repetitionsutbildning avseende flygning och gruppering vintertid i bergterräng initial samt repetitiv utbildning sommartid i bergterräng. Flygplatsen nyttjas därutöver enskilt av eller i samövning med polismyndigheten. vrigt civilt flyg förekommer på flygplatsen främst i form av verksamhet inom turistnäringen. Flygning i bergterräng är för luftfartyg i allmänhet och helikoptrar i synnerhet bedömt som en av de tre enskilt svåraste förmågorna att upprätthålla för besättningarna; detta grundat på de topografiska och meteorologiska ytterligheter (innebärande starka aerodynamiska skiftningar/påfrestning på såväl personal som materiel) som endast uppstår i bergterräng. Exempel på dessa är: upp- och nedvindar vindskjuvningar hastiga väderomslag (klar himmel till snöbyar) inom extremt korta tidsrymder venturieffekter in och ut ur dalgångar vindändringar vid landning på grytliknande platser landningar på klipphyllor/bergstoppar lämna av/ta ombord personer på bergssidor utan att kunna landa och avlasta helikoptern vinscha personal/materiel till platser nämnda ovanför. Fjällområdet där Abisko flygplats är etablerad är i stora delar obebyggt både norrut, västerut och österut. Detta reducerar risken för att störa boende när verksamhet bedrivs. Detta i kombination med de miljömässiga förutsättningarna utgör en unik möjlighet för Försvarsmakten att skapa och upprätthålla avancerade förmågor som en del i att nå operativ effekt. Flygplatsen (själva riksintresset) har flera influensområden, med uppgift att illustrera vari flygplatsens omgivningspåverkan ligger (avseende buller) samt inom vilka områden som höga objekt kan komma att påtagligt skada nyttjandet av flygplatsen (område med utökat behov av hinderfrihet samt MSA-yta). Influensområdet avseende buller har av Försvarsmakten definierats som beräknade utomhusnivån Lamax 80 db för det definierade flygvägssystemet. Kiruna kommun berörs. Med hänsyn till platsens gynnsamma och unika förutsättningar för att bedriva avancerad flygutbildning samt Försvarsmaktens uppgift att öka den operativa förmågan, är behovet av skydd av riksintresset högt. Risken för påverkan på riksintresset består i att olämpligt lokaliserad störningskänslig bebyggelse inom influensområdet för buller (illustrerat i rosa/lila på kartan nedan) på sikt kan innebära begränsningar av verksamheten på flygplatsen. Höga objekt, så som master och vindkraftverk, kan utgöra flygsäkerhetsrisker vid placering inom de särskilt angivna områden, dels vad avser behov av hinderfrihet enligt gällande luftfartsbestämmelser för start och landning och dels för flygning på låg höjd i flygplatsens närområde. Område med utökat behov av hinderfrihet illustreras med skrafferad markering på kartan nedan, MSA-yta illustreras med blå cirkel. Även enstaka åtgärder kan utgöra påtaglig skada, dels direkt genom begränsningar i verksamheten och dels indirekt genom att beslut eller miljötillstånd kan antas få prejudicerande ver-

25 kan. Det är därför väsentligt att riksintresset med influensområden tydligt anges och beskrivs i översiktsplaner inom berörd kommun. En korrekt handläggning av ärenden inom de angivna influensområdena är en förutsättning för att säkra riksintresset. 25

26 Datum: n Riksintresse för totalförsvaret Abisko flygplats (75) - omgivningspåverkan Kiruna kommun - Norrbottens län De rosa områdena i kartan markerar influensområde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla plan- och lovärenden inom detta område remitteras till Försvarsmakten. Vad gäller höga objekt, 20 m och högre utanför samlad bebyggelse och över 45 m inom samlad bebyggelse, (enl. definition för flyghinder) är hela landets yta influensområde ,25 0,5 1 Teckenförklaring Riksintresse/område av betydelse Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet

27 Värdebeskrivning för området av betydelse för totalförsvarets militära del Civila flygplatser Försvarsmakten har i händelse av kris och väpnad konflikt behov av att nyttja civil infrastruktur. Förvarsbeslutet 2015 med en ändrad inriktning mot ett högre krav på operativ effekt har inneburit att behovet av civil infrastruktur har ökat. Civila flygplatser är en sådan resurs som Försvarsmakten har behov av att nyttja för att lösa det uppdrag som beslutats av riksdag och regering. Försvarsmakten har idag fyra flottiljflygplatser och fem övriga flygplatser samt avtal gällande nyttjande av Visby Flygplats. Samtliga av dessa flygplatser är riksintressen för totalförsvarets militära del. Försvarsmakten har med grund i Förvarsbeslutet 2015 inventerat och analyserat vilka civila flygplatser som myndigheten har ett behov av. Det har därefter prövats om dessa uppfyller kriterierna för att utgöra riksintresse enligt MB 3 kap 9 för totalförsvarets militära del. Analysen har lett till att flygplatsen bedöms uppfylla kriterierna för att pekas ut som område av betydelse enligt MB 3 kap 9 första stycket. Vad kan medföra påtaglig skada på flygplatserna. Försvarsmaktens behov av flygplatsen består främst av att i händelse av höjd beredskap eller väpnad konflikt nyttja flygplatsen för militärt flyg. Höga objekt, såsom master och vindkraftverk, vilka kan utgöra flygsäkerhetsrisker vid placering inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt vid flygning på låg höjd i flygplatsens närområde. Även enstaka åtgärder kan därvid utgöra påtaglig skada genom lovbeslut eller miljötillstånd som kan antas får prejudicerande verkan. Det är därför väsentligt att områden av betydelse med influensområden tydligt anges och beskrivs i översiktsplanerna inom de berörda kommunerna. 27

28 Datum: n Riksintresse för totalförsvaret Väderradar Kiruna - omgivningspåverkan Gällivare och Kirunas kommuner - Norrbottens län Grått streckat område anger 20 kilometers omkrets kring väderradar, vilket är influensområde för väderradar. Orange område anger 5 kilometers omkrets för väderradar, vilket är stoppområde för vindkraftverk. Teckenförklaring Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt Område med särskilt behov av hinderfrihet ,

29 Värdebeskrivning av områden av betydelse för totalförsvarets militära del lågflygningsområden Försvarsmaktens lågflygningsområden utgör område av betydelse för totalförsvarets militära del enligt MB 3 kap 9 första stycket och är belägna på följande platser som finns utpekade i kartmaterialet: Värmland upp till Älvdalen Småländska höglandet (Området kring sjön Sommen) Södra Småland - Norra Blekinge Norrbotten Sveg Samtliga områden utom Sveg har brukats för lågflygningsändamål sedan mitten av 1970-talet och framåt. Lågflygningsområdet Sveg har används för helikopterflygets träning och utbildning sedan slutet av 1990-talet. Behovet av områden för lågflygning Lågflygning är parallellt med två tre andra en av de mest riskfyllda flygoperationella procedurerna som Försvarsmaktens luftfartyg utför. Syftet med att ändå utföra den överhuvudtaget är att i vissa operativa situationer är lågflygning det: bästa (ibland enda) skyddet som luftfartygen har för att undvika beskjutning/bekämpning bästa/enda sättet att kunna genomföra ett flyguppdrag med hänsyn till rådande väder bästa/enda sättet att kunna slutföra en flygning med ändrade (försämrade) väderbetingelser Med anledning av de tre ovan nämnda konstaterandena är, och kommer, lågflygning att fortsatt vara en naturlig del av Försvarsmaktens flygverksamhet. Som vid all annan verksamhet av riskfylld art, såväl militärt som civilt, så är utbildning övning prövning fullständigt nödvändiga för den personal som förväntas kunna leverera i ett skarpt läge. Samtlig utbildning övning prövning för lågflygning måste Försvarsmakten kunna ge sina besättningar i miljöer där den yttre påverkan är minimerad där det är möjligt. Val av platser Det största hotet vid lågflygning är naturligtvis marken med dess vegetation samt med de byggnationer som uppförs på densamma; oavsett om det är master, hus, andra lokaler, kraftledningar eller vindkraftverk. Sätter man samman behovet av vad man behöver öva, hur man måste framföra luftfartygen för att nå övningsmålen, hur nära flottiljerna man vill vara med vilken typ av terräng som behövs så utkristalliserar sig kriterier för att kunna bedöma olika platsers användbarhet. Då detta förfarande, i grunden, även går att applicera för operativ/taktisk planering i ett skarpt läge redovisas inte kriterier här. De aktuella platserna uppfyller väldigt väl flera av dessa kriterier när det gäller möjligheten att utbilda öva och pröva besättningarna i lågflygning där vissa är mer lämpade för viss verksamhet och andra för annan verksamhet. Beskrivning av lågflygningsområdenas särskilda fördelar. Norrbotten (Stridsflyg, transportflyg och helikopter) Den del som benämns Norrbotten kännetecknas främst av att vara mycket glesbefolkat vilket medför mycket stora ytor som används för egna övningar och samövningar av stor kvantitet med många luftfartyg (nationellt och internationellt). De mycket stora ytorna medger också möjligheten för manövrering ända ut till gränsen för vad människa och maskin klarar av med bibehållen säkerhet. Norrbotten har tillika mycket nära avstånd till aktuella flygplatser som används som baser för verksamheten. Den speciella topografin i denna del av landet medför träningsmässigt bra utmaningar genom dels vegetationsvariationen men även meteorologiska förhållanden som är viktiga att uppleva/träna på. Småländska höglandet (Skolflygplan och skolhelikoptrar, specialflyg och helikopter) Området är glesbefolkat vilket erfarenhetsmässigt bedöms medföra liten störning på befolkningen; karaktären på topografin erbjuder, som i Norrbotten, träningsmässigt bra utmaningar men av lite annorlunda typ. Likheterna finns i att hela området nästan helt saknar plana ytor utan allting är dalar, raviner och höjder/åsar medan skillnaden är att andra meteorologiska förhållanden kan uppträda här. Kopplingen mellan terrängen och det mycket nära avståndet till aktuella flygplatser för skolflygning gör detta område extremt lämpat för grundutbildning av besättningar. Sveg (Helikopterskolflyg samt operativa heli- 29

30 kopterförband) Mycket glesbefolkat och som i detta område dessutom generellt innehåller mycket få ljuskällor (Sveg används för flygning med Night Vision Device [NVD], hjälpmedel för att se i mörker) gör att detta område kan användas av helikopterförband både från norra och södra Sverige för all utbildning-övning och utveckling av flygning med NVD. Sveg har dessutom viss bergterräng i området som ger mereffekt genom att kunna erbjuda möjligheten till flygning NVD i lågbergsterräng. Södra Småland Norra Blekinge (Stridsflyg och helikopter) Även detta område ses som glesbefolkat men till skillnad från flertalet av de övriga områdena så utgör topografin här andra utmaningar som då skall bemästras genom träning. Det mer platta landskapet medför andra typer av flygprofiler för att ge så liten målyta som möjligt för luftfartygen gentemot t.ex. radarbelysning. Detta område används främst, med anledning av mer eller mindre försumbart avstånd till aktuell flygplats, av förbanden i söder. Dock baserar förband från norr regelbundet här och samövar i större förband varvid området nyttjas. Värmland upp till Älvdalen (Skolflygplan, stridsflyg, helikoptrar och transportflyg) Uppvisar stora likheter med området i Norrboten; mycket glesbefolkat, stora ytor för manövrering och kvantitativa samövningar. Det som är specifikt med detta område är, förutom närheten till i stort sett de flesta av flygförbanden, kopplingen till Älvdalens skjutfält som medger möjligheten till samkoordinerade övningar med verksamhet på marken inne på fältet. Dessa övningar sker med ett flertal markförband vars förmågor delvis är uppbyggda på flygunderstöd i olika former (transportflyg, helikopter och stridsflyg). Kopplingar av lågflygningsområden till andra riksintressen och brukare Lågflygningsområderna brukas av förband som är baserade på andra riksintressen för totalförsvarets militära del. Åtgärder som inskränker möjligheten att nyttja lågflygningsområde påverkar förmågan för ett eller flera av dessa riksintressen att lösa de uppgifter som ligger till grund för deras utpekanden. o Riksintresset Luleå/Kallax flottiljflygplats, Norrbottens flygflottilj F21 o Riksintresset Malmens flottiljflygplats, Försvarsmaktens Helikopterflottilj o Riksintresset Abisko flygplats, Försvarsmaktens Helikopterflottilj Småländska höglandet Sveg o Riksintresset Såtenäs flottiljflygplats, Skaraborgs flygflottilj F7 o Riksintresset Ronneby flottiljflygplats, Blekinge flygflottilj F17 o Riksintresset Malmens flottiljflygplats, Försvarsmaktens Helikopterflottilj o Riksintresset Uppsala övningsflygplats, Luftstridsskolan o Riksintresset Malmens flottiljflygplats, Försvarsmaktens Helikopterflottilj Södra Småland Norra Blekinge o Riksintresset Såtenäs flottiljflygplats, Skaraborgs flygflottilj F7 o Riksintresset Ronneby flottiljflygplats, Blekinge flygflottilj F17 o Riksintresset Malmens flottiljflygplats, Försvarsmaktens Helikopterflottilj Värmland upp till Älvdalen o Riksintresset Såtenäs flottiljflygplats, Skaraborgs flygflottilj F7 o Riksintresset Luleå/Kallax flottiljflygplats, Norrbottens flygflottilj F21 o Riksintresset Malmens flottiljflygplats, Försvarsmaktens Helikopterflottilj o Riksintresset Uppsala övningsflygplats, Luftstridsskolan Norrbotten 30

31 Datum: Område av betydelse för totalförsvaret Lågflygningsområden - översiktskarta Teckenförklaring Lågflygningsområde Norrbotten Sveg Värmland upp till Älvdalen Småländska höglandet Norra Blekinge - Södra Småland

32 Värdebeskrivning för riksintresset militär vädertjänst Försvarsmaktens Vädertjänst och SMHI har sedan lång tid tillbaka en gemensamägd meteorologisk infrastruktur i Sverige. Denna infrastruktur är en förutsättning för båda myndigheternas funktion inom sina ansvarsområden och måste fungera i samtliga beredskapsnivåer. Myndigheterna har redan idag ett från departementen uttalad vilja att ta ett långsiktigt gemensamt ansvar för den gemensamhetsägda meteorologiska infrastrukturen i Sverige, i alla beredskapsnivåer. Det finns idag skyddsvärd meterologisk infrastruktur på flera platser och inom viktiga funktioner som ägs av SMHI men som kravställs av Försvarsmakten. Väderradar är den tydligaste av dessa riksintressen och beskrivs utförligare nedan. Andra exempel är vädersonderingsutrustning där frekvenser är kritiska samt sensorer och mottagare av data vitala för en militär och civil vädertjänst. Mätdatat används också som indata till väderprognos-modeller där felaktiga data från en väderradar innebär större risk för felaktiga prognoser. Riksintresset väderradar riskerar framför allt att skadas av vindkraftsetableringar för nära väderradaranläggningarna. Störningarna på väderinformationen blir för stora för att säkra prognoser ska kunna tas fram. Därför finns en internationell överenskommelse att inga vindkraftverk ska uppföras inom 5 km radie och ut till ca 20 km måste särskilda analyser genomföras. I Sverige används denna överenskommelse sedan flera år och den förstärktes genom flera studier som genomfördes I Sverige finns 12 väderradarsystem, ägda av SMHI (5 st.) och Försvarsmakten(7 st.). Dessa Väderradarsystem PV-884/EWR(vrr)) ingår i ett svenskt gemensamt väderradarnät, SWERAD. Oavsett ägande av själva anläggningen så har både Försvarsmakten och SMHI stort behov av data från samtliga väderradaranläggningarna för att kunna bedriva sin verksamhet. Detta nätverk SWERAD ger SMHI och Försvarsmakten tillgång till väderradarinformation som är vital för att utföra sitt samhällsansvar avseende vädertjänst. Denna information är av stor vikt för de prognoser som SMHI framställer för samhället och för Försvarsmaktens prognosverksamhet bl. a. inför militära flygningar. Inom SWERAD förmedlas mätdata från väderradaranläggningar för bland annat central sammanställning av väderradarprodukter i kompositform, d.v.s. flera stationers information samlade i en gemensam bild samt för framtagning av numeriska prognoser och analyser. Denna information distribueras även internationellt. Vid varje väderradarstation registreras mätdata från rörliga vattendroppar/ispartiklar. Ett vindkraftverk som snurrar ger därför falska nederbördsekon. Vidare är stationerna utrustade med dopplerfunktion som innebär att relativ rörelsedata kan genereras vilket i sin tur medför att vektorinformation kan skapas. Informationen används för prognoser för Försvarsmakten, allmänheten, luftfarten, vägtrafiken och även för sjöfart i viss mån. Utan radar kan inte nederbördsområden följas, vilket för flyget bl.a. innebär osäkrare eller uteblivna varningar för åska. Väghållare följer också nederbördsområden via radar för att kunna bedöma när t.ex. halkbekämpning skall ske. 32

33 Datum: n Riksintresse för totalförsvaret Väderradar Kiruna - omgivningspåverkan Gällivare och Kirunas kommuner - Norrbottens län Grått streckat område anger 20 kilometers omkrets kring väderradar, vilket är influensområde för väderradar. Orange område anger 5 kilometers omkrets för väderradar, vilket är stoppområde för vindkraftverk. Teckenförklaring Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt Område med särskilt behov av hinderfrihet ,

34 Datum: n Riksintresse för totalförsvaret Väderradar Luleå - omgivningspåverkan Piteå och Luleå kommuner - Norrbottens län Grått streckat område anger 20 kilometers omkrets kring väderradar, vilket är influensområde för väderradar. Orange område anger 5 kilometers omkrets för väderradar, vilket är stoppområde för vindkraftverk. Teckenförklaring Stoppområde för höga objekt Stoppområde för vindkraftverk Influensområde för buller eller annan risk Influensområde övrigt MSA-område Område med särskilt behov av hinderfrihet ,

35 Datum: Riksintresse för totalförsvaret Väderradar - översiktskarta Teckenförklaring Stoppområde för vindkraftverk Område med särskilt behov av hinderfrihet Kiruna Luleå stersund rnsköldsvik Hudiksvall Leksand Arlanda Håtuna Vara Vilebo Ase Bjäre Karlskrona