UTEBLIVNA BESÖK Mammoenheten,MSE 2014

Transkript

1 EXAMENSARBETE 214 Carina Sundbüe Medicinsk Sekreterare, 4 yh-poäng UTEBLIVNA BESÖK Mammoenheten,MSE 214 Stora torget Nyköping Tfn info@campusnykoping.se

2 Sammanfattning Mitt examensarbete bygger på att försöka kartlägga vilka de passiva vägrarna är till mammografiundersökningar som Landstinget Sörmland erbjuder. Med passiva vägrare avses de kvinnor som uteblir från undersökningar utan att höra av sig. Frågan är om det finns några gemensamma nämnare bland dessa kvinnor? Förhoppningarna är att se om det g att skapa en grund för att senare kunna gå vidare med att hitta vägar för att öka deltagarantalet på mammografiscreening. Målet för Mammoenheten i Sörmland är enligt avdelningschef Therese Johansson att deltagandet ska komma upp till 1 %. Finns det möjlighet att nå dit? En lägsta gräns på 8 % deltagande är ett mål som ställs nationellt. 1 Hur ser det ut på Mammoenheten idag, vilka är de passiva vägrarna i Sörmland och vad gör andra landsting? Skulle deras arbetssätt kunna bidra till att de uteblivna besöken minskar även här i Sörmland så att Mammoenheten kan nå sitt mål? Det är några frågor som jag tar upp i mitt examensarbete, avslutningsvis kommer jag även med förslag till hur man skulle kunna nå fler kvinnor. Jag har tack vare den medicinska sekreteraren Kjersti R Abdalla på kunnat få ut statistik från 213 samt mer utökad statistisk information från februari-april 214. Jag har även gjort en enkätundersökning, sökt fakta på internet angående mammografi samt varit i kontakt med bl.a. US Linköping. 1 SKL (21)

3 Förord Jag vill tacka Therese Johansson för att jag fick möjligheten att göra mitt examensarbete på Mammoenheten, MSE samt Kjersti Rekve Abdalla för den tid du har lagt ner för att registrera den data som ligger till grund för mitt examensarbete. Tack!

4 Innehåll BAKGRUND... 5 Nuläge... 6 PROBLEMFORMULERING... 7 MÅL/ÖNSKAT LÄGE... 8 METOD... 9 RESULTAT... 1 SLUTSATSER/FÖRSLAG IMPLEMENTERING UPPFÖLJNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 KALLELSE PÅMINNELSE ENKÄT EXEMPEL INFORMATION PÅ FRÄMMANDE SPRÅK DIAGRAM JÄMFÖRELSE MELLAN SÖRMLÄNDSKA KOMMUNER DIAGRAM PASSIVA VÄGRARE

5 Bakgrund De medicinska sekreterarna på Mammoenheten i Eskilstuna kallar varje cirka 3 kvinnor från hela Sörmland till mammografiundersökning (screening). Beroende på bostadsort kallas de antingen till Eskilstuna, Nyköping eller Katrineholm. Vartannat erbjuds kvinnor mellan 4 74 att komma på mammografiundersökning. Det totala antalet kvinnor i Sörmland inom sspannet 4 74 är cirka 6 st. Vid mammografi kan bröstcancertumörer upptäckas i ett tidigt stadium, innan den känns eller har hunnit orsaka några symtom. Vetenskapliga studier har visat att dödligheten av bröstcancer minskar med 4 % bland kvinnor som deltar i screening. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, risken ökar med åldern. I Sverige drabbas cirka 4 män och 7 kvinnor av bröstcancer varje. Cirka hälften av all bröstcancer upptäcks vid mammografihälsokontroller. 2 Med jämna mellanrum debatteras det i medierna om nyttan med mammografiscreening. Socialstyrelsen och Cancerfonden har granskat kritiken, men fortfarande rekommenderas massundersökningar med mammografi. Samma bedömning gör myndigheterna i andra länder. 3 Sveriges kommuner och landsting -SKL- gjorde 21 en enkätundersökning i nära samarbete med landsting/regioner samt andra som innefattas av den nationella cancerstrategin. Det var ett projekt för att få mer överblick av den nationella screeningverksamheten, där bland annat mammografi ingick. Det stora projektet hette Tidig upptäckt av cancer genom screening och målet var att bidra till: öka deltagandet i screeningprogrammen för gynekologisk cellprovskontroll och mammografi, en täckningsgrad på minst 85 % uppnås för gynekologisk cellprovskontroll, en deltagandefrekvens på minst 8 % uppnås för mammografi, ett mer jämlikt deltagande uppnås i screeningverksamheterna (socioekonomiska och etniska faktorers betydelse). 4 Enkäterna besvarades av enhetschefer och tillkännagavs landstingsdirektörer samt hälso- och sjukvdsdirektörer. Resultatet av sammanställningen visade att det fanns behov av utvecklingsarbete och ytterligare fördjupningsstudier inom olika områden Det visade sig att landstingen arbetade på olika sätt, vad gällde uppföljning, redovisning, vilka som kallades och hur ofta etc. 2 (214) 3 (214) 4 SKL (21) Sida 5/26

6 Ett nationellt kvalitetsregister för mammografi saknades. Rapporteringen skedde i varierande omfattning till lokala/regionala kvalitetsregister. Nuläge Ledningen för Mammoenheten i Eskilstuna (vdenhetschef, mammografiansvarig läkare samt medicinsk sekreterare) har efter ett möte oktober 213 i Uppsala rörande mammografi och utifrån detta beslutat att försöka nå så många passiva vägrare som möjligt. Målet är 1 % deltagande enligt enhetschef Therese Johansson. Med passiva vägrare menas kvinnor som f kallelse men aldrig dyker upp eller av-/ombokar sin screening. Det har tidigare inte funnits någon kartläggning av vilka dessa kvinnor är. Mitt arbete är att försöka kartlägga och ringa in varför och om det finns några speciella gemensamma nämnare bland dessa kvinnor. Utifrån denna information kan man förhoppningsvis gå vidare med att hitta vägar för att få kvinnor att i högre grad delta i screeningen. På grund av att jag är studerande har jag av sekretesskäl inte haft möjlighet att komma åt den information som jag hade hoppats på, vilket har gjort arbetet lite svare och av denna orsak har jag fått lov att begränsa mina jämförelsetal. Det skulle dessutom bli för tidskrävande för den medicinska sekreteraren som har varit till min hjälp. I dag f alla kvinnor först en kallelse (bilaga 1) där de erbjuds en tid till mammografiscreening, där de också uppmanas att höra av sig vid återbud. För att få kontakt med Mammoenheten kan kvinnorna i Sörmland antingen ringa eller skicka e-post, det g även bra att skicka meddelande via Mina vdkontakter, till detta krävs ett lösenord. Om kvinnorna inte kommer på avsatt tid har man från och med i börjat skicka en ny kallelse, men efter cirka två månader har de på grund av resursbrist övergått till att skicka en påminnelse istället där kvinnorna själva uppmanas att höra av sig angående ny tid. (Bilaga 2) En kväll i veckan har enheten kvällsöppet till klockan 18, vilket underlättar för de kvinnor som arbetar på annan ort eller har ett arbete som är svt att ta ledigt ifrån under dagtid. I samarbete med Bröstcancerföreningen har information om mammografi tagits fram på åtta olika språk så som svenska, engelska, serbokroatiska, kurdiska, persiska, spanska, somaliska och arabiska. (Bilaga 4) Denna information finns utlagd i väntrummet. Sida 6/26

7 Problemformulering Passiva vägrare i Sörmland, vilka kvinnor uteblir från mammografiscreening? Hur stor andel utgör dessa? Kan kartläggningen av passiva vägrare visa om det är någon likhet på bostadsort, ålder etc.? Andra frågor som berörs är vad andra landsting gör, finns det något som kan hjälpa Mammoenheten i Sörmland att nå sitt mål på 1 % deltagande. Tanken är att med hjälp av statistik, enkätundersökning, intervjuer och sökning på internet kunna visa hur det ser ut i Sörmland samt vad som finns redovisat från andra landsting i ämnet, hur man kan göra för att öka antalet deltagare i mammografiscreening. Jag tänker inte ta upp för- och nackdelar med mammografi, det ligger utanför arbetets fokus. Sida 7/26

8 Mål/önskat läge Mammoenhetens mål är att alla kvinnor som kallas ska komma på sina mammografiundersökningar för att kunna upptäcka eventuella bröstcancerfall i ett tidigt stadium och på så sätt öka överlevnadsantalet och minska risken att behöva göra stora ingrepp på patienten och inte minst minska kostnaderna för samhället. Målet med min kartläggning av uteblivna besök är att se hur stor gruppen är och om det finns några gemensamma nämnare för att enheten eventuellt ska kunna få tips för att kunna sätta in resurser för att först och främst nå de kvinnor som regelbundet uteblir från sin bröstscreening. Förhoppningsvis kan man med hjälp av undersökningen se ett samband och utifrån detta sätta in rätt resurser för att motivera kvinnorna att komma på screening. Sida 8/26

9 Metod Under planeringsstadiet av mitt examensarbete var tanken att jag mer grundligt skulle kunna se vilka kvinnor som inte kommer på mammografiundersökning och utifrån det kartlägga de passiva vägrarna i Sörmland. Det hade varit intressant att se om det fanns en eller flera gemensamma nämnare så som ålder, bostadsort, stadsdel, modersmål, religion, transportmöjligheter, sysselsättning etc. På grund av sekretess är det svt för mig som elev att få tag på denna typ av information angående den aktuella målgruppen. Jag har i stället koncentrerat mig på vilka åldrar det rör sig om och vilka kommuner som har mest uteblivna besök. Min förhoppning har också varit att kunna lämna ut en enkät i ett högrepresenterat bostadsområde där antalet passiva vägrare var ovanligt högt men jag har dragit ner ambitionen och istället gjort en enkätundersökning med kvinnor jag slumpvis mött. I mitt arbete har en av de medicinska sekreterarna på Mammoenheten på Mälarsjukhuset i Eskilstuna varit till stor hjälp med att samla in data som jag har varit i behov av samt varit villig att svara på mina frågor. Jag har samlat in en stor del fakta samt statistik från internet, främst från SCB (Statistiska centralbyrån), och flera landstings hemsidor. Eftersom många landsting har eller har haft liknande problem tycker jag att det varit ett bra sätt att få en bild av problemet. Resultatet redovisas i tabeller och diagram utifrån fakta och statistik som jag fått fram. Jag har även varit i kontakt med Mammoenheten på universitetssjukhuset i Linköping. Sida 9/26

10 Resultat Med hjälp av statistik som jag fått fram från 213 och februari-april 214 har jag kunnat få ihop en del av de data som jag varit intresserad av: Resultatet av undersökningen visar att under 213 låg det procentuella deltagarantalet i Sörmland på 79 %. Vilket är lägre än den rekommenderade nedre gräns som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) satt för den nationella cancerstrategin, där man 21 redovisar att deltagarfrekvensen bör ligga på minst 8 % Aktiva vägrare Deltagande Brev i retur Passiva vägrare Andra Diagram över deltagarantalet på mammografiscreening i Sörmland 213, per åldersgrupp. (Aktiva vägrare= lämnar återbud, Passiva vägrare = kommer inte och hör inte av sig) Här kan man tydligt se att gruppen uteblivna besök under 213 är relativt stor, bland kvinnor 4-49 var det 24 % av de kallade som inte kom, av dessa var 15 % passiva. Gruppen 5-59 var nästan lika stor 23 % av dessa uteblev och 14 % var passiva. Mammoenheten i Sörmland skickade i början av 214 en andra kallelse med en ny tid till de kvinnor som uteblivit. Utskicket gjordes till 629 passiva vägrare under februari april. Statistik fördes för att se hur många som hörsammade den andra kallelsen. Arbetet visade sig bli väldigt resurskrävande, vilket gjorde att man bytte strategi genom att skicka en påminnelse i stället där kvinnorna uppmanas att själva höra av sig för att boka ny tid. (Bilaga 2) Av de 629 kvinnor som fick en ny kallelse kom 184 stycken, vilket utgjorde 29 % av de kallade. Förhoppningarna var att 2 % skulle hörsamma kallelse nr 2. Responsen var därför över förväntan, men om man tittar lite närmare på de 184 kvinnor som kom var det 61 stycken som tidigare endast kommit sporadiskt eller 5 SKL (21) Sida 1/26

11 aldrig dykt upp ( totalvägrare 6 stycken). Mäter man denna grupp blev ökningen knappt 1 %. De övriga 123 kvinnorna, förmodade man på Mammoenheten i Eskilstuna, att de skulle ha hört av sig självmant eftersom de tidigare kommit på sina screeningar. Vilka är nu dessa passiva vägrare? För att få mer överskådlig data har jag delat in kvinnorna i kommuntillhörighet och ålder. Ett problem med jämförelsetalen är att målgruppen för screening i Sörmland d.v.s. kvinnor mellan 4 och 74, är fördelade under två vilket gör att vissa orter kan vara under- eller överrepresenterade vid den tidsperiod då kartläggningen gjordes. A n t a l Diagram 1: Antal passiva vägrare /kommun och ålder (4-74 ) februari- april utflyttad hemlig adr Vingåker Trosa Strängnäs Oxelösund Nyköping Katrineholm Gnesta Flen Eskilstuna Den åldersgrupp som totalt sett har högst frånvaro är 45-iga kvinnor 51 stycken, på andra plats hamnade 4-iga kvinnor 42 stycken. Bland de passiva vägrarna som fortfarande inte hörde av sig efter kallelse nr 2 är de 45-iga kvinnor i fortfarande mest frekventa 3 stycken, närmast följda av 4 ingar 27 stycken. (Se diagram 1) Om man jämför kommunerna i Sörmland kan man se att de mindre kommunerna hade relativt många som uteblev från screening i förhållande till antalet kvinnor som bor i kommunen. Flen, Gnesta och Trosa sticker ut lite (se bilaga 6), medan Strängnäskvinnorna var förhållandevis bra på att delta. Vad som också kan ses klart är att mammografistäderna Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping ligger i topp vad gäller antal passiva deltagare om man bortser från antal invånare. Kan man få dessa att komma ökar deltagarantalet drastiskt. Genom att studera och jämföra data från bland annat SCB (Statistiska centralbyrån) har jag försökt se om det finns några fler mönster. Jag har inte Sida 11/26

12 kunnat med hjälp av kvinnornas namn se om några hade utrikesanknytning eftersom det är sekretessbelagt och därför inte heller kunnat se om en viss nationalitetsbakgrund var överrepresenterad, vilket skulle kunna tyda på bristfällig information på det språket eller etiska och religiösa orsaker. Däremot kunde jag på SCB:s webbsida se hur många kvinnor som var utlandsfödda i varje kommun och under vissa åldersintervall. Av mina undersökningar att döma finns det inget tydligt samband mellan antalet utlandsfödda kvinnor i kommunerna kontra uteblivna besök (se bilaga 5), inte heller verkar antalet utpendlande kvinnor/kommun vara signifikativ med de uteblivna besöksantalen. Jämförelsen med antal utpendlande kvinnor blir skev eftersom i statistiken räknas alla kvinnor i arbetsför ålder medan jag jämför med åldersspannet i screeninggruppen (4-65 ) vilket representerar de som är i arbetsför ålder i gruppen. Därför har jag inte tagit med resultatet i detta arbete. Intressant var att kurvorna för uteblivna besök och skilsmässostatistiken sammanföll så bra i de flesta av kommunerna (se bilaga 5). Hur ser det ut i andra delar av Sverige? Många landsting i Sverige har försökt öka sitt deltagarantal på mammografiscreening, tillvägagångssätten har varit lite olika. Stockholm: I snitt har deltagandet inom Stockholms län legat på cirka 7 % under alla, under 1 skickade man ut påminnelser till kvinnor som inte kommit, men slutade sedan med det, vilket visade en tydlig nedgång av deltagare. Vdförbundets tidning Vdfokus (självständig) redovisade i februari 214 att fler kvinnor kommer på mammografi inom Stockholms kommun troligtvis till följd av att Landstinget på försök tog bort avgiften under två. Deltagarantalet ökade med 3 % vilket innebar att 6 fler kvinnor kom, det motsvarade cirka 3 upptäckta fall av bröstcancer. Uppgifterna hänvisades till Läkartidningen. Enligt deras studie var ökningen större i några förorter med hög andel utlandsfödda och människor med låg socioekonomisk status. Ökningen var där 3-6 %. Bland ingar var ökningen 4-5 %. Anledningen till att avgiften togs bort var vetenskapliga studier visade på att låg eller ingen avgift var det effektivaste sättet att öka deltagandet. Forskningen var gjord av läkare på Radiumhemmet samt Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland. 6 Uppsala län: Fler kvinnor i Uppsala län har enligt ett reportage i SVT december 213, deltagit i mammografi under de första 1 månaderna 213. Ökningen gällde både det faktiska antalet och deltagarfrekvensen. Förändringen var från 78 % et innan till 85 % 213. Enligt reportaget var de som uteblev främst arbetslösa, lågutbildade och/eller ej svenskspråkiga. Unilabs har arbetat målmedvetet och satsat bland annat på flygblad, en hemsida på flera språk och tagit bort den tidsbestämda bokningstiden. Kvinnor som bor i ytterområdena har 6 Erlandsson, Åsa. Artikel Vdfokus ( ) Sida 12/26

13 börjat återvända efter att en hopslagning gjordes 29 då alla mammografienheter flyttades till Uppsala. 7 (SVT) Örebro: I Örebro skickar man ut en kallelse, på kallelsen finns en inloggningskod med vilken man kan logga in för att av- eller omboka sin tid när den angivna tiden inte passar. Det finns också möjlighet att ringa eller skicka e-post. Linköping: Jag hade fått tips om att man i Östergötland hade infört sms avisering före mammografibesöken, så jag kontaktade Mammoenheten på US Linköping. Sekreteraren jag pratade med ( ) informerade att så var inte fallet, åtminstone inte ännu. Hon trodde att det var tandvden som gjorde det. På Mammoenheten har de inloggning på hemsidan med en kod som kommer med kallelsen eller om man hellre vill ringa och boka om sin tid gick det också bra. Många som loggar in ringer också för säkerhet skull för att kontrollera att den nya tiden har blivit registrerad, vilket blir ett extra arbete. Östergötland har också information översatt på flera språk på sin hemsida. Enkätundersökning (Se bilaga 3): Jag lämnade ut enkäten till kvinnor som jag slumpvis träffade på. Det var 2 stycken i åldrarna Kvinnorna kom från olika delar av Sörmland (Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Stigtomta, Kvicksund). Tre av kvinnorna hade annat modersmål än svenska (arabiska, mandaiska och finska), som för deras del inte hade varit något problem. Kvinnorna var väldigt ordentliga, samtliga brukade regelbundet gå på den screening som de blev kallad till. Skulle de inte ha möjlighet att komma skulle samtliga boka om tiden. I stort sätt var alla positiva till hur man kan få kontakt med Mammoenheten. Det framkom gillanden av både Tele-Q och möjligheten att ta kontakt via e-post. Några var missnöjda på några punkter: Orättvist att behöva betala transporten (12 kr), i jämförelse med de som bor i Eskilstuna (pensionär). Måste maskinerna ha så vassa kanter. Utformningen av kallelsen, behöver den vara så drastisk! Svt att förstå sig på Tele-Q 7 Inslag SVT ( ) Sida 13/26

14 Slutsatser/förslag För att nå det önskade målet på 1 % deltagande det vill säga inga passiva vägrare behöver man förmodligen arbeta på bred front. Man kan ta fasta på 1. VILKA ORTER OCH VILKA ÅLDERSGRUPPER BEHÖVER MOTIVERAS? I Sörmland är den största gruppen ingar som tillhör passiva vägrare som registrerats under aktuell period men de tre första platserna intogs av 45-, 4- och 42 ingar. Det kan eventuellt överensstämma med vad Åsa Erlandsson skriver i tidningen Vdfokus att 4-5 ingar tampas ofta med hektiska livspussel som kan vara sva att få ihop och där kvinnor ofta prioriterar sig själva sist. 8 De orter som hade flest passiva vägrare var: Eskilstuna (drygt 1 st.), Nyköping (6 st.) och Katrineholm(drygt 4 st.). Procentmässigt finns en liten tendens att de som bor mindre centralt uteblir mer, men ser man till antalet uteblivna besök bland de som bor i storstäderna är de flest. Rent generellt kan det stämma med vad man i Stockholm har fått fram, att de som bor utanför centralorterna är mer benägna att komma på sina screeningar än de som bor centralt. 9 Det skulle man kunna se i jämförelsen mellan Strängnäs och Eskilstuna där Strängnäskvinnorna är bra på att komma på sina screeningar trots avståndet, men i ytterområdena vänder trenden om man tittar på t ex Mariefred, Flen, Gnesta och Trosa som har en förhöjd frånvaro i jämförelse med antalet kvinnor på orten. 2. HUR ATTACKERAR ANDRA LANDSTING PROBLEMET MED PASSIVA VÄGRARE? Avgiftsfri screening under en viss period för att se om antalet deltagandekvinnor ökar även här i Sörmland så som fallet var i Stockholm. Försöket i Stockholm pågick i två och var politiskt godkänt då ekonomiska medel behövde skjutas till, försöket gjordes efter vetenskapliga studier som visat att sänkt eller ingen avgift var det bästa botemedlet mot uteblivna besök. Antalet besök ökade där med 6 kvinnor. 1 Innan beslut om att prova avgiftsfri screening tas är mitt förslag att behörig personal g in mer i detalj med statistikundersökningen för se om vissa postnummer är mer frekventa bland de passiva vägrarna, vilket då kan visa om den socioekonomiska statusen spelar in beroende av vilka stadsdelar som blir representerade. 8 Erlandsson, Åsa Artikel i Vdfokus ( ) 9 ( ) 1 ( ) Sida 14/26

15 Mammografibuss. För att nå fler i ytterområdena skulle ett återinförande av mammobussen under vissa tidsperioder kunna vara en idé, flera landsting använder sig fortfarande av dessa för att serva sina fjärrområden. Ökad information andra språk. Enligt undersökningen som Stockholms läns landsting gjort och som då visade det att i områden med låg socioekonomisk status och stor andel invandrare var antalet uteblivna besök högre. 11 Insatser har redan gjorts med att ha information på andra språk än svenska, men Sörmland skulle kunna ta efter bland annat Östergötland där de har information på flera språk på sin hemsida, så att patienter som har tillgång till dator, redan innan besöket kan få information. 12 Statistiken som jag tittat på visar ingen tydlig bild på att det var sämre deltagarantal beroende på hur stor procentsats av kvinnorna i en kommun som var utrikesfödda. (Bilaga 5) Kallelsens utformning. Om orsaken till att man inte kommer är rädsla har det gjorts studier på att utformningen av kallelsen har betydelse på om man kommer eller inte, det kan hända att fel ordval kan skapa rädsla och förvirring hos känsliga personer 13. Det stämmer med vad jag fick fram i min enkätundersökning där en av kvinnorna påtalade detta. Egna tankar: Påminnelse utskick. Det var lite intressant att spekulera i om det finns ett samband mellan siffrorna gällande kvinnor i Sörmland som har skilt sig under 213 och uteblivna besök, det skulle kunna tyda på att psykisk ohälsa kan påverka om man hör av sig eller inte. Många kanske inte klarar av risken att få ett bakslag till i livet efter en skilsmässa vilket en mammografiundersökning skulle kunna leda till vid ett cancerbesked. Vid psykisk ohälsa kan det eventuellt behövas en extra liten påminnelse för att ta sig iväg på mammografi vilket talar för fortsatt utskick av påminnelser. Enkät. Orsakerna till uteblivna besök kan man bara spekulera i om man inte frågar personerna personligen. I hopp om att få något svar skulle det vara möjligt att bifoga en enkät i samband med att påminnelsen skickas. Då skulle det gå att få reda på om det är avgiften, tiden, rädsla, obehag eller annat som är orsaken. I projektet Genombrott I i Västra Götaland skickade de ut en enkät till passiva vägrare där det framkom flera olika orsaker till att kvinnorna inte kom till sin screening bl.a.: Tiden passade ej, dåligt bemötande vid föregående mammografi, har ej fått kallelse, tycker mammografi är obehagligt, en patient hade implantat, trodde ej att det gick att göra mammografi då och en patient tyckte att det 11 ( ) 12 ( ) 13 Erlandsson, Åsa. Artikel i Vdfokus ( ) Sida 15/26

16 var jobbigt att vänta så länge på svaret, samma patient uppgav att hon hellre ville göra ultraljud. 14 Centralorterna. Eftersom en stor del av de passiva vägrarna bor nära mammografiorterna borde det vara lättast att börja arbetet här eftersom dessa inte har någon längre transport till sjukhusen att ta hänsyn till. Undersökning. Varsammare hantering vid screeningen så att obehaget inte avskräcker kvinnorna. Många tycker att screeningen är obehaglig och gör ont. Arbetsprocess för att nå målet kartläggning o uppföljning Gå in mer i detalj för att nå de som uteblir. Uppföljning -vad är bra,vad gav inga resultat Fortsätta föra statistik Budget-Kostnads effektivitet Mer information Mammobuss ytterområden och /eller avgiftsfri kommunaltransport till screening för arbetslösa eller pensionärer Vid behov ökade öppettider Avgiftsfri undersökning på prov Göra screeningen så behaglig som möjlig. ökad tillgänglighet MÅL:Alla deltar i screening Deltagande=1% Minska antalet dödsfall i cancer Mindre stora ingrepp vid tidig upptäckt av förändringar 14 Västra Götalandsregionen (23-24) Sida 16/26

17 Implementering Eftersom implementering tar tid (2 4 ), gäller det att identifiera vilka förändringsbehov som finns och därifrån bestämma hur man ska kunna tillfredställa dessa behov. Ta lärdom av Västra Götalandregionens förbättringsarbete Genombrott I om tillgänglighet. Deras mål var också att öka deltagarantalet hos passiva vägrare. Några punkter de lärde sig var vikten av att: Delge information till arbetskamrater under projektets gång. Arbeta i projektform. Ha alla yrkesgrupper med vid förändringsarbete. Ha möten utanför arbetsplatsen. Hitta mätbara mål. Hitta tid till möten. Det är lätt att påbörja ett förändringsarbete men mycket svt att fullfölja det. 15 Implementering g ut på att vara väl förberedd på en förändring och alla i organisationen bör vara delaktiga, därför är det viktigt att följa grundstrukturen med att behovsinventera, installera metoden, börja använda metoden och hålla kvar vid den. 16 Det är viktigt att alla i organisationen är med på förändringsarbetet och först innebörden för att det ska lyckas. Börjar man genomföra arbetet måste alla hålla sig till det som beslutats så att ingen helt plötsligt ändrar konceptet efter eget tycke och smak, skulle det inträffa är det en stor risk att arbetet fallerar. Det viktiga är att hålla sig till det nya så att det till slut blir en rutin. För att lyckas krävs: 1. Kompetens hos användarna 2. En stödjande organisation 3. Ett effektivt ledarskap är stommen för att implementeringen ska lyckas, genom att tydliggöra allas olika roller i arbetet, det vill säga vem som gör vad och att ha förståelse för att det kan vara svt att bryta gamla mönster. På där man redan har börjat föra statistik över passiva och aktiva vägrare skulle jag föreslå att man fortsätter med det, men då även med postnummerregistrering för att kunna se lite mer detaljerat vilka områden i Sörmland kvinnorna kommer ifrån samt om det är något som tyder på utländsk härkomst eller socioekonomiska faktorer. En enkät att lämna till de passiva vägrare som de lyckas få till screening samt en som skickas hem till de som f en påminnelse, för att på så vis få reda på vad som kan ha varit orsak till uteblivna besök. Det skulle underlätta det fortsatta arbetet med att få dem att komma. 15 Västra Götalandsregionen (23-24) 16 Socialstyrelsen. Om implementering (212) Sida 17/26

18 Uppföljning Oberoende av vilka åtgärder man bestämmer sig för att göra är det viktigt att utvärdera hur arbetet har gått vad som varit bra eller mindre bra. För att kunna jämföra resultaten av de genomförda åtgärderna är statistik med diagram och tabeller överskådligt. Statistiken bör sträcka sig över två för att täcka in den felmarginal som lätt kan uppstå på grund av att vissa åldrar eller bostadsorter kallas ojämnt över en till mammografiscreening. Vill enheten prova med slopad avgift under en viss tid kan de delvis utnyttja statistiken som redan är framtagen i det här materialet för att jämföra om deltagarantalet stiger. Bestämmer man sig sedan för att efter försökstiden höja avgiften successivt kan man fortsättningsvis titta och jämföra deltagarantalet från tidigare perioder. Det kan också vara bra med jämna mellanrum göra nöjdhetsförfrågningar, för att se om patienterna tycker att det har blivit bättre eller sämre. Sida 18/26

19 Källförteckning Rapporter: Socialstyrelsen. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvd och socialtjänst, Lägesrapport 212 SKL. Screeningverksamheten för mammografi 21-redovisning av en enkätundersökning Socialstyrelsen (212),Om implementering (pdf), Västerås, Edita Västra Aros Källum, Lena (213), Inför vens examensarbete, ppt Västra Götalandsregionen(23-24) Genombrott I, Kompendium slutrapporter, (Mölndal Lisbet Agerling) Länkar: Erlandsson, Åsa.(214) Därför kommer inte kvinnorna på mammografi och cellprov (Elektronisk) Tillgänglig: arfor-kommer-inte-kvinnorna-pa-mammografi-och-cellprov/, (Hämtad ) Läkartidningen(214/2) Avgiftsfri mammografi f fler att komma till undersökning (Elektronisk) Tillgänglig: (Hämtad ) Nyhetsreportage SVT, Fler kvinnor kollar brösten. Tillgänglig: (Hämtad ) Muntliga källor: Telefonsamtal Mammoenheten US Linköping ( ) Sida 19/26

20 Bilaga 1 Sida 2/26

21 Bilaga 2 Sida 21/26

22 Bilaga 3 Sida 22/26

23 Bilaga 4 Exempel på informationshäfte om mammografi på olika språk som finns tillgängliga i väntrummet. Sida 23/26

24 Bilaga 5 Jämförelse mellan sörmländska kommuner angående: Antal utlandsfödda kvinnor i kommunen 211(grön) Antal skilda kvinnor i kommunen under 213(röd) Antal passiva vägrare i kommunen februari-april 214(blå) 1 5 Gnesta kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* 1 5 Eskilstuna kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* 3 2 Nyköpings kommun 6 4 Katrineholms kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Passiva vägrare Antal utlandsfödda kvinnor 212* Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* Flens kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* 2 1 Strängnäs kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* Sida 24/26

25 Oxelösunds kommun Trosa kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* Vingåkers kommun Passiva vägrare Antal skilda kvinnor 213 Antal utlandsfödda kvinnor 212* Sida 25/26

26 Eskilstuna HusbyRekarne Hållsta Kvicksund Näshulta Skogstorp St Sundby Torshälla Västra Näshulta Ärla Bettna Flen Hälleforsnäs Malmköping Mellösa Sparreholm Björnlunda Gnesta Julita Katrineholm Sköldinge Valla Jönåker Nyköping Nävekvarn Tystberga Vrena Stigtomta Oxelösund Mariefred Stallarholmen Strängnäs Åkers Styckebruk Trosa Vagnhärad Västerljung Högsjö Vingåker hemlig adr utflyttad Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Carina Sundbüe Bilaga 6 Antal kvinnliga invånare 4 -/kommun Passiva vägrare feb.april 214/kommun antal kvinnor Antal "passiva vägrare" stad/ landsbyggd Sida 26/26