Strategi för kompetens och titulatur inom socialtjänstens vård och omsorg

Transkript

1 FouRum Vård och omsorg FoU-Socialtjänst Fyrbodal Strategi för kompetens och titulatur inom socialtjänstens vård och omsorg Socialchefsnätverket Fyrbodals kommunalförbund

2 Kompetens och titulatur för baspersonal inom socialtjänstens vård och omsorg i Fyrbodalskommunerna Uppdrag Representanterna i FoU-rum vård och omsorg har initierat arbetet med att ta fram ett förslag för baspersonalens kompetens och titulatur motsvarande det som gjorts inom LSS och socialpsykiatrin i Fyrbodal. Arbetsgrupp tillsattes för att ta fram ett förslag som sedan processades i FoU-rum vård och omsorg. Vid Socialchefsnätverkets möte bekräftades arbetsgruppens uppdrag och första utkast. Socialchefsnätverket anser att titulatur och kompetensfrågorna för baspersonal inom socialtjänstens alla områden är frågor som behöver utvecklas i takt med att synsätt, lagstiftning och krav förändras. Arbetsgruppen har regelbundet avrapporterat till FouRum och socialchefsnätverket. Arbetsgruppen: Eva Andersson Uddevalla kommun Lotta Nylander Munkedals kommun Lis Palm Fyrbodals kommunalförbund Maria Klamas Fyrbodals kommunalförbund Initialt deltog även; Gunnar Wikstrand, Åmåls kommun Solveig Eldenholm Orust kommun. Underlaget beskriver hur Fyrbodals fjorton kommuner kan arbeta med kompetens och titulatur för baspersonal, som arbetar med att ge stöd inom kommunens vård och omsorgsverksamhet (det som ofta kallas äldreomsorg). Med rätt kompetens och titulatur kan vi möta framtida uppdrag, behov av arbetskraft, kvalitetsutveckling, erhålla statistik på nationell och lokal nivå samt höja yrkesstatus inom verksamhetsområdet. Arbetet utgick från det material som GR har arbetat fram kring kompetens och titulatur ( ) och det underlag som framställts i Fyrbodal vad gäller LSS-verksamheterna ( ) och det pågående arbetet i Fyrbodal inom verksamhetsområdet socialpsykiatri. 2

3 Stödassistent inom vård och omsorg samt stödpedagog inom vård och omsorg Dessa två titlar med tillhörande kompetenskrav föreslås för personal upp till högskoleexamen som arbetar inom kommunens vård- och omsorgsverksamhet (undersköterskor, omvårdare och vårdbiträden). Titlarna belyser arbetsuppgifterna och är anpassade till nutida ideologi synsätt policy lagstiftning etc och innebär krav på viss kompetens/utbildningsnivå. I likhet med kompetens och titulatur inom LSS-området och socialpsykiatrin ser arbetsgruppen det som betydelsefullt att titlarna i kombination med kompetenskrav och arbetsbeskrivningar möjliggör en karriärväg. De krav som förenas med titlarna avser en grundkompetens, det vill säga den lägsta nivå som krävs. Utöver detta kan specialkompetens krävas beroende på vilken verksamhet som avses t ex demens, palliativvård eller sjukvård. Två yrkeskategorier föreslås med tanke på den alltmer komplexa omvårdnaden som utförs och den kompetens som krävs. Stödassistent finns idag under andra titlar så som undersköterska, vårdbiträde eller omvårdnadspersonal. Deras roll och uppgift är väl känd i organisationen. När det gäller stödpedagog är rollen inte lika tydlig och känd inom organisationen eftersom man i historiskt perspektiv inte haft några pedagoger i äldreomsorgen. I dagens vård och omsorg blir det behovet alltmer tydligt. I vård- och omsorgsverksamhet leder pedagoger andra genom att lära ut eller förmedla något till andra. Stödpedagog arbetar nära både chef och stödassistenter. Begreppet stödpedagog har sin grund i socialpedagogik och fokuserar och synliggör frågor om delaktighet, gemenskap, lärande och social identitet. Argument för de två olika yrkestitlarna Att ha samma grundtitlar som LSS visar att grunden i arbetet är gemensam. Att ha samma grundtitel för både LSS och vård och omsorg kan underlätta införandet i kommunen. Enhetlighet för yrkesbeteckningen oavsett vilken klientgrupp man arbetar med, men med olika tillägg avseende verksamhetsområde. Det visar på bredden inom arbetet som innefattar allt från social omsorg till medicinsk omvårdnad. De vi stödjer har olika åldrar därför använder vi begreppet vård och omsorg och inte äldreomsorg. Ordet, stöd, för tanken till att bistå med det som den enskilde inte själv klarar och kan således främja arbetet med individuella genomförandeplaner och insatser. Ordet pedagog (i titeln stödpedagog) ska tydliggöra att det handlar om att ha ansvar för att utveckla metoder och lära ut detta till arbetsgruppen och genom regelbunden reflektion medverka till en god och ändamålsenlig omsorg. 3

4 Personal utan formell kompetens outbildad Benämning/titel på den personal som inte uppnår de nya kompetenskraven för stödassistent föreslås få titeln stödassistent outbildad 1. Inom LSS har de kommuner som genomfört titulaturbytet valt att använda sig av begreppet stödassistent outbildad. Benämningen outbildad kan uppfattas negativt när det kan handla om utbildad personal som saknar den inriktning som gäller med de nya kraven. FouRum vård och omsorg anser dock viktigare att ha liknande titulatur som LSS samt att inte tillskapa en tredje titel utan att endast åskådliggöra att kompetenskraven inte är uppnådda 2. Målet är att alltid ha rätt utbildad personal. Kompetenskravet är en norm att utgå ifrån för både tillsvidare och timavlönade, men det går att göra tillfälliga avsteg när man inte kan klara av att hålla den nivån. Kompetens/utbildningskrav Förslaget innebär en karriärväg med två steg utifrån kompetens/utbildningskrav på samma sätt som inom verksamhetsområdet LSS och socialpsykiatri. Den första nivån är baserad på gymnasieutbildning med inriktning mot verksamhetsområdet vård och omsorg 3, den andra nivån kräver en eftergymnasial utbildning i form av minst 200 YH-poäng eller 60 högskolepoäng med inriktning mot verksamhetsområdet vård och omsorg med särskilt fokus på äldreomsorg. Stödassistent inom vård och omsorg, Gymnasieutbildning. Vård och omsorgsprogrammet med programfördjupningskurser i vård och omsorg vid demenssjukdom samt äldres hälsa och livskvalitet. Stödpedagog inom vård och omsorg, Eftergymnasial utbildning inom verksamhetsområdet. Minst 200 yh-poäng eller 60 högskolepoäng. Alternativ en kombination mellan båda ovanstående som motsvarar minst två terminers heltidsstudier. 1 Detta kan gälla viss befintlig personal, men även personal som anställs som korttidsvikarier. 2 Det finns exempel på kommuner som har valt titeln stödbiträde på den personal som inte når upp till kompetenskraven för stödassistent, detta ger dock en tredje titel, vilket arbetsgruppen inte finner optimalt. 3 Skolverket benämner denna utbildningsutgång: äldreomsorg. 4

5 Krav/kriterier för respektive titel Utbildningsmässigt ställs nedanstående krav på respektive titel. Detta ska ses som en basnivå vilken ska kompletteras med specifik kravnivå relaterad till aktuell verksamhet. För titeln stödassistent inom vård och omsorg krävs ett avslutat gymnasieprogram med yrkesexamen inom: -Vård och omsorgsprogrammet med fördjupningskurser i Vård och omsorg vid demens sjukdom och Äldres hälsa och livskvalitet. För titeln stödpedagog inom vård och omsorg krävs eftergymnasial specialisering inom verksamhetsområdet: Minst 200 yrkeshögskolepoäng Minst 60 högskolepoäng Utbildningen skall ha tydlig inriktning mot området vård och omsorg i hela sin omfattning. De YH-utbildningar som ses som särskilt relevanta är de ettåriga inom områdena; Geriatrik Hälsa/ohälsa med fokus på äldre Demens Multisjukdom hos äldre Palliativ vård/omsorg Gerontologi Högskolestudier motsvarande 60 högskolepoäng kan vara delar av en yrkesutbildning eller enstaka kurser, men alla 60 poängen måste ha en direkt koppling till verksamhetsområdet. Vad gäller YH och Högskolepoäng inom verksamhetsområdet är detta i sig inte tillräckligt utan den anställde skall ha omvårdnadsprogrammet som grund med sig, detta är dock i många fall redan ett grundläggande krav för att söka vissa av dessa utbildningar. Syfte med kompetens och titulaturarbetet inom vård och omsorg Syftet med arbetet är det samma som för områdena LSS/funktionshinder och socialpsykiatri. Genom att tydliggöra den kompetens som krävs för ett visst arbete ges möjlighet att rekrytera rätt personal som kan utföra sina arbetsuppgifter på ett sådant sätt att kvaliteten säkras för individen när verksamheterna förändras och kraven blir mer komplexa. En indelning i två nivåer med olika kompetenskrav möjliggör, i ökad utsträckning, inkludering av personer som läst YH-utbildningar. YH-utbildningar faller inte inom ramen för de titlar som finns idag. Titulatur ska säga någonting om det synsätt, den ideologi som ligger till grund för verksamhetsområdet/uppdraget. En gemensam titulatur kan även medföra att AID-KL-koder kan skapas vad gäller den yrkesgrupp som arbetar inom verksamhetsområdet vård och omsorg 4. Relevant och mer rättvisande statistik kan därmed tas fram både lokalt och nationellt. 4 Vad gäller verksamhetsområdet LSS så pågår ett arbete vid SKL för att få frågan prioriterad vid SKL, för att i förlängningen få upp frågan på departementsnivå. Utöver koder som möjliggör statistik på nationell nivå kan också detta arbete tydliggöra ev. behov av olika nationella kompetenssatsningar. 5

6 Det kan i sin tur bidra till att verksamhetsområdet synliggörs på ett nytt sätt. Förhoppningen är också att arbetet ska underlätta rekrytering samt höja status för verksamhetsområdet. Att verksamheter bedrivs med god kvalitet och med god kompetens hos personalen har en ekonomisk aspekt med ökade förutsättningar för att ge rätt stöd till rätt person på rätt sätt. Personal med rätt kompetens innebär också att validering inte behövs i ett senare skede. Samarbete med utbildningsanordnare för att säkerställa att de utbildningar som ges, kan ge verksamheterna nödvändig kompetens. Det kan ske genom Vård och Omsorgscollege, VOC, i Fyrbodal. Ett utbud av relevanta utbildningar bör också öka antalet personer som söker sig till verksamhetsområdet. Kompetens och titulaturarbetet bidrar till ökade karriärmöjligheter för personalen. Det är en del av ett tydligt ledarskap och organisation som förbättrar förutsättningarna för att utföra vård- och omsorgsuppdraget. Lagmässig grund för kunskapskrav Den lagmässiga grund och de rekommendationer som utgör underlaget är Socialtjänstlagen (SoL) framförallt kap 3 3 och kompetenskrav som finns i de bindande föreskrifterna (SOSFS) som finns i Socialstyrelsens författningssamlingar, SOSFS 2011:12, SOSFS 2012:3 samt SOSFS 2011:19. SoL 3 kap 3 För utförandet av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Socialtjänstens insatser ska ges på ett sådant sätt att den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses och syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. Detta förutsätter personal med lämplig utbildning och erfarenhet och med ett sådant förhållningssätt till den enskilde att de upplever trygghet i mötet med socialtjänsten och den omsorg som ges. Detta regleras av värdegrundsdelen i socialtjänstlagen vilken framgår av SOFS 2012:3. I SOSFS 2011:12 ges rekommendationer om att personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre bör ha grundläggande kunskaper i värdegrund, förhållningssätt och bedömningsförmåga, kommunikation, regelverk, det normala åldrandet, åldrandets sjukdomar samt funktionsbevarande, social och kroppsnära omsorg samt måltid, mat och näring. Dessutom bör personalen ha grundläggande kunskaper i skötsel av hemmet, omsorg i livets slutskede samt hälso- och sjukvård. Personalen bör, enligt samma allmänna råd, även ha godkända kurser om poäng i de programgemensamma karaktärsämnena och 300 poäng i ämnet gerontologi och geriatrik i vård- och omsorgsprogrammet eller annan motsvarande utbildning. I SOSFS 2012:3 Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Här regleras värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre och 5 kap, 4 SoL har inneburit att äldreomsorgen har fått en värdegrund, där äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. I SOSFS 2011:9 anges föreskrifter för systematiskt kvalitetsarbete angående ledningssystem vilket beskriver hur verksamheten fortlöpande skall utveckla och säkerställa kvalité, tex genom riskanalys och egenkontroll. Äldres Behov i Centrum (ÄBIC), är ett av Socialstyrelsen/regeringen rekommenderat förhållnings- och arbetssätt som införs inom vård och omsorg. ÄBIC innebär att den som behöver stöd/hjälp får det baserat på sina individuella behov och inte utifrån utbudet av existerande insatser. Behoven definieras med hjälp av en internationell klassifikation (ICF) av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Informationsöverföringen säkras genom detta 6

7 gemensamma språk. ÄBIC är ett systematiserat arbetssätt på alla nivåer i vård och omsorgsarbetet vilket ger goda förutsättningar till verksamhetsuppföljning och planering av arbetet med utgångpunkt av individernas unika behov av stöd och hjälp. Enligt Regeringen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) skall socialtjänsten arbeta enligt evidensbaserad praktik, EBP. Det innebär att ha kunskap om det vi gör, vara lyhörda för den äldre personens önskemål, följa upp det vi gör, använda metoder och insatser som vi vet och känner till har positiva effekter. Bakgrund historik Verksamhetsområdet vård och omsorg, som i vissa sammanhang kallas för äldreomsorgen har genomgått stora förändringar de senaste årtiondena. Det har skett såväl en organisatorisk utveckling (ny lagstiftning, policys och förändrat huvudmannaskap mm) som en ny förändrad syn på vård och omsorg, från ett grupporienterat fokus till ett mer individorienterat fokus. Detta innebär även en förändrad yrkesroll för de personer som arbetar nära den enskilde i syfte att ge individuellt stöd för att kunna leva ett värdigt och självständigt liv. Några lagmässiga och organisatoriska förändringar som påverkat vård och omsorgsuppdraget. Fattigvårdslagen Socialhjälpslagen -56 SoL -82 ÄDEL-92 Värdegrund SoL kap 5 4 ÄBIC Under de senaste decennierna har stora omstruktureringar skett av vård och omsorg av äldre personer. Flera reformer har genomförts vilka flyttat gränsen mellan landstingets/regionens och kommunens ansvar för vården av de äldre (förutom Ädelreformen också psykiatrireformen och handikappreformen). Under denna tidsperiod har också nya system för organisering av äldreomsorg vuxit fram, exempelvis beställar-/utförarsystem, alternativa driftsformer och kundvalssystem. Ädel-reformen infördes 1992 för att komma till rätta med en oklar ansvarsfördelning och bristande samverkan mellan kommuner och landsting när det gällde de äldres vård. Ett stort bekymmer var att så kallade klinikfärdiga patienter blev kvar på sjukhusen eftersom äldreomsorgen inte tillräckligt snabbt kunde ordna boende eller hemtjänst. Ett annat syfte med Ädel-reformen var att utveckla den gamla långvården till äldreboenden med ett mer socialt präglat innehåll. En omfattande kritik hade riktats mot den torftiga boendemiljö som fanns på långvården, och den omfattande medicinering som användes där. Vid Ädel-reformen fick kommunerna ett samlat ansvar för boende, service och vård. Detta innebar bland annat att man tog över ansvaret för tidigare lokala och centrala sjukhem och landstingsanställda (framför allt sjuksköterskor och undersköterskor men också sjukgymnaster och arbetsterapeuter)bytte arbetsgivare (Socialstyrelsen, 1996). Läkarinsatserna inom särskilt boende blev dock även i fortsättningen ett ansvar för landstingen. Under de senaste decennierna har också landstingens sjukvård förändrats. Antalet slutenvårdsplatser började minska redan på 1970-talet men minskningen skedde i snabbare takt under 1990-talet. Framför allt berodde minskningen på effektiviseringar av vården, exempel- 7

8 vis nya behandlingsmetoder, samt besparingar. Mellan 1992 och 2003 nära nog halverades antalet vårdplatser inom akutsjukvården, samtidigt som antalet 80 år och äldre i befolkningen ökade med 22 procent. Vårdtiderna har förkortats kraftigt och äldre människor som lämnar sjukhuset med stora omsorgsbehov tar idag en större andel av den kommunala vården och omsorgens resurser. Som en följd av en genomsnittligt kortare vårdtid på sjukhus har kommunens insatser kommit att koncentreras på en allt skörare grupp. Kommunernas särskilda boenden har därmed fått ta emot boende/patienter som tidigare skulle ha vårdats inom internmedicin eller geriatrik i en utsträckning som inte förutsågs när Ädel-reformen planerades (Socialstyrelsen, 1996). Äldres levnadsförhållanden Äldreomsorgens utveckling Statistiska centralbyrån och Umeå universitet 415, SOU 2004:68. I Äldreomsorgens nationella värdegrund som är en del av Socialtjänstlagen sedan 2011, står det att arbetet inom äldreomsorgen ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Syftet med värdegrunden är att tydliggöra de etiska värden och normer som bör vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Från grupporienterat perspektiv till teamarbete och individorienterat perspektiv På 70-talet styrde avdelningsföreståndaren vård och omsorgsarbetet med järnhand och arbetsuppgifterna utfördes disciplinerat av två och två, det var säkert tryggt att veta vad man som personal skulle göra. Idag skall alla medarbetare veta och förstå allt som skall göras. Det är stor skillnad på synsättet och arbetssättet när den enskilde människan sätts i centrum och vi utgår från hennes resurser och behov av hjälp och stöd. Olika synsätt skall sammanföras och utvecklas från det som rådde på 70-talet till det som råder idag. Undersköterskans roll har ändrats över tid, idag är det inte bara chefen som skall bidra till utveckling, även medarbetarna ska bidra till kvalitet och utveckling i verksamheten, en ny yrkesroll har vuxit fram. Olika kvalitetsregister skall följas upp och vi skall alla arbeta mot uppsatta mål för verksamheten och för den vi är satt att hjälpa och vara drivande i kvalitets- och bemötandefrågor. I dag kontrollerar vi inte genom att som förr i tiden detaljstyra vård och omsorg, idag ser vi till individens behov och skapar delaktighet genom att olika professioner arbetar i team och följer upp delarna så att helheten nås. Kerstin Lundin Ledarskap inom vård och omsorg,

9 Kommunal vård och omsorg förr, nu och i framtiden: Förr, fram till 80 talet Från 90-talet nu Sen, i framtiden Vem är personen? Den äldre, patienten Brukare, vårdtagare, NN?? individen omsorgstagare, kund, hemtjänstmottagare Var bor personen? Sjukhem, långvård, Säbo eller ordinärt Kategoriboende eller servicehus, institution, boende hemma med olika ålderdomshem, salar stöd Vad är viktigast? Att leva Att leva under hemlika Att leva ett förhållande självständigt liv, med stöd av samhället bara där det behövs Modell Pensionat för de som Vård och omsorg enligt Den äldres behov i inte klarar sig hemma SoL och HSL, ÄDEL centrum, ÄBIC Vad består servicen av? Mat, stöd, tvätt Mat, städ, aktiviteter Aktiviteter efter egna arbetsterapi, som finns att erbjuda behov Vad består Serviceinsats Personlig social Personligt socialt stöd. omvårdnaden av? omvårdnad eller hsv hsv omvårdnad omvårdnad efter behov efter fler diagnoser Utbildningskrav Kortkurser Omvårdnads- Omvårdnadsprogram 20 veckors kurs program 3 år enligt vård- och 40 veckors kurs Komvux + validering omsorgscollege 2 årig gymnasie- Gamla vårdlinjen Yrkeshögskola utbildning Outbildade Kompetenskrav Skötande Vårdande Serviceinriktad med omvårdnadskomptens Titlar Biträde ( badbiträde) Undersköterska Stödassistent- Vårdbiträde Vårdbiträde vård och omsorg Undersköterska 40 v Omvårdare Stödpedagog- Undersköterska Omsorgspersonal vård och omsorg Hemvårdarinnor Omsorgsassistent Hemtjänstassistent Äldrepedagog YH Teamledare YH 9

10 Förankringsprocess Förankringsprocessen sker i två led. Dels handlar det om att utveckla och förankra själva idén med en gemensam strategi för kompetens och titulatur inom verksamhetsområdet vård och omsorg hos socialcheferna, dels handlar det om förankring i form av genomförande/implementering av den gemensamma strategin hos varje enskild kommun. Socialcheferna har sedan tidigare beslutat att arbetet med ett underlag kring kompetens och titulatur ska framställas. Detta förslag till underlag kommer först att återigen presenteras för FoU-rum vård och omsorg för att utifrån deras synpunkter sätta samman ett förslag färdigt nog att presenteras för socialcheferna hösten Utifrån den feedback som arbetsgruppen får kommer dokumentet att revideras för att därefter kunna fastställas. Nästa steg i processen handlar om att lokalt i varje kommun fatta beslut om i vilken mån titulaturbytet ska genomföras. Arbetsgruppen förordar givetvis att så många kommuner som möjligt genomför bytet då det blir en större genomslagskraft ju fler vi är. Det lokala förankringsarbetet sker mellan social/förvaltningschefer, personalchefer, politiker, fackliga representanter, brukarrepresentanter samt personalgrupper. Genomförande I det färdigställda underlaget kommer bilagor kring lathundar för genomförande att bifogas som förslag. Dessa hämtas från såväl GR:s som Fyrbodals underlag inför kompetens och titulaturarbetet inom LSS-området, men även de dokument som tillskapats i de kommuner i Fyrbodal som genomfört titulaturbytet. Processen i korthet handlar om; Informations- och samverkans- och implementeringsmöten med fackliga representanter, brukarorganisationer, personalchefer och medarbetare. Kompetensinventering av befintlig personal för att se vilken kategori/titel de kommer att ha utifrån den utbildningsnivå/kravnivå som finns. Fatta beslut om vilken titel de som inte når upp till titeln stödassistent inom vård och omsorg ska ha. Arbetsgruppen förordar stödassistent utan formell kompetens för att inte tillskapa en tredje titel. Fundera över och fatta beslut om validerings- och/eller fortbildning av den personal som idag inte når upp till kompetenskraven. Fatta beslut om i vilken mån den befintliga personalen som inte har den inriktning på gymnasieutbildning som efterfrågas i de nya kompetenskraven ändå ska erhålla titeln stödassistent inom vård och omsorg eller inte. De kommuner som till dagens datum genomfört titulaturbytet inom LSS i Fyrbodal har valt att ge befintligt anställd personal titeln stödassistent även om inriktningen på deras gymnasieutbildning inte är den som krävs enligt de nya kompetenskraven 5. 5 Det finns dock tankar inom verksamhetsområdet LSS om att tillskapa en Fyrbodals-gemensam validering och/eller uppdragsutbildning för att ge den befintliga personalen den formella kompetensen. 10

11 När det gäller nyrekrytering är däremot kompetenskraven gällande, bortsett från sommarvikarier etc. där det exempelvis handlar om att få in personer under utbildning. Formulera arbetsbeskrivningar för de två titlarna där det framgår vilka skillnader det är på respektive titel/arbetsposition, men också hur de länkas samman i arbetet med att stödja personer inom verksamhetsområdet vård och omsorg. Tips Ett förslag är att de kommuner som väljer att genomföra kompetens och titulaturarbetet tillskapar ett nätverk vilket samordnas via kommunalförbundet för att bistå varandra i genomförandet. Detta prövades med god erfarenhet vid genomförandet inom LSS i Fyrbodal. Att man tillskapar en grupp i den egna kommunen som jobbar med frågan mer aktivt, förslagsvis att det är chefer samt representant från personalavdelningen med i denna grupp. Att tidigt initiera ett samarbete med de fackliga organisationerna. Att tillsätta en bedömningsgrupp som kan bistå cheferna då det finns osäkerhet kring hur en medarbetares kompetens ska bedömas. Alternativt kan dessa ärenden tas upp i nätverket för genomförande. De kommuner som genomförde titulaturbytet i Fyrbodal hanterade detta olika, vissa kommuner hade en specifik bedömningsgrupp och vissa kommuner tog med sig ärenden till nätverket. Referenslitteratur Lagar, författningar Socialtjänstlagen SOSFS 2011:12 SOSFS 2012:3 SOSFS 2011:9 ÄBIC Reformer Ädelreformen Psykiatrireformen Handikappreformen Titulatur och utbildningskrav inom funktionshinderområdet i Göteborgsregionen kommuner b9e59b html Kompetens och titulatur inom funktionshinderområdet Fyrbodal Litteratur Lundin, K och Sandström B (2012) Ledarskap inom vård och omsorg. Studentlitteratur, artikelnummer

12 Fyrbodals kommunalförbund 14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2 Box Uddevalla Vxl Fax fou@fyrbodal.se