Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND
|
|
- Frida Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning efter hjärtstopp Nationella riktlinjer och rekommendationer GISELA LILJA, ARBETSTERAPEUT, LUND
2 Målet med en lyckad återupplivning efter hjärtstopp är överlevnad till ett liv med en god livskvalitet
3 Faktorer som kan påverka livskvalitet och återhämtning efter hjärtstopp Kardiovaskulär morbiditet restriktioner, biverkningar, återinsjuknande Psykologiska effekter ångest, depression, post-traumatisk stress, sömnsvårigheter Fysiska begräsningar nedsatt allmäntillstånd/kondition, rädsla, komplikationer Neurologisk funktionsnedsättning hjärnskaderelaterade svårigheter
4 Hjärnskada efter hjärtstopp Hjärnan extremt känslig för skada i samband med cirkulations stoppet Svåra hjärnskador vanligaste dödsorsaken för patienter inlagda på sjukhus efter en lyckad återupplivning Även för överlevarna är hjärnskada av stor betydelse för återhämtning
5 Cerebral Performance Categories (CPC) scale CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
6 Cerebral Performance Categories (CPC) scale G O O D P O O R CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
7 Cerebral Performance Categories (CPC) scale G O O D P O O R CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. 45% 90% av de som överlever CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. 5% 10% av de som överlever CPC 4. Coma or vegetative state CPC 5. Death 50% Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
8 Cerebral Performance Categories (CPC) scale G O O D P O O R CPC 1. Good cerebral performance: conscious, alert, able to work, might have mild neurologic or psychological deficit. CPC 2. Moderate cerebral disability: conscious, sufficient cerebral function for Independent activities of daily life. Able to work in sheltered environment. CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, Dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. CPC 4. Coma or vegetative state Jennett, Lancet, 1975(1)480-4
9 the Target Temperature Management (TTM) trial 950 (939) out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) inkluderade 36 sites i 10 länder Randomiserade till target temperature managament 33 C eller 36 C Neuro-protektiva effekter studerade Primary outcome: överlevnad Nielsen et al. NEJM. 2013
10 CPC 4. Coma or vegetative state CPC 4 Ingen medveten registrering av omgivningen. Totalt hjälpbehov. Mycket dåligt outcome. Förekommer nästan inte i Sverige Mycket dålig prognos leder oftast till död. 55% av de med CPC 4 vid utskrivning från sjukhus (n=33) i TTM-studien var avlidna vid 6 mån 3 års överlevnad för CPC 4 var 24%, jämfört med 96% för CPC 1 Kim, Resuscitation
11 CPC 3 CPC 3. Severe cerebral disability: conscious, dependent on others for daily support because of impaired brain function. Ranges from ambulatory state to severe dementia or paralysis. Varierar från lätt behov av hjälp med vissa ADL-aktiviteter till svår nedsättning med totalt hjälpbehov Svenska hjärt-lungräddningsregistret 2016: 5-7%, ca 100 patienter/år Stor sannolikhet till förbättring under de första 6 månaderna 49% av de med CPC 3 vid utskrivning från sjukhus i TTM-studien (n=75) hade CPC 1-2 vid 6 månader Stor förbättring möjlig även inom skalan
12 Good Outcome, CPC % av hjärtstoppsöverlevarna kognitiva svårigheter Moualert, 2009, Resuscitation. I TTM studien rapporterade många patienter (36%) och anhöriga (62%) problem som indikerade att livet inte var detsamma som före hjärtstoppet Problemen var inte identifierade med grova utfallsmått som CPC (>90% good outcome) Cronberg, Lilja et al. JAMA Neurology, 2015
13 TTM-studien Många patienter (36%) och dess anhöriga (62%) rapporterade om nytillkomna kognitiva problem i vardagen 6 månader efter hjärtstoppet Problemen var inte identifierade med grova utfallsmått som CPC (>90% good outcome) Cronberg, Lilja et al. JAMA Neurology, 2015 Kognitv nedsättning var vanligt och identifierades hos mer än hälften av hjärtstopps överlevarna Lilja, Nielsen et al. Circulation 2015 Ökad oro och/eller nedstämdhet förekom hos 27% Lilja, Nilsson et al. Resuscitation 2015
14 För majoriteten går det dock riktigt BRA! % inga kognitiva svårigheter alls 73% ingen emotionell stress 46% återgått till tidigare arbetsnivå Baserat på TTM studien.
15 Majoriteten som överlever ett hjärtstopp har en god livskvalitet Kognitiva svårigheter däremot vanligt förekommande Uppföljning av hjärtstoppspatienter viktig för att stötta patienter och deras anhöriga till en god livskvalitet och återgång i vardagen
16 Uppföljning efter hjärtstopp Uppföljning är viktigt för att identifiera patienter som är i behov av vidare stöd och information med syftet att att främja återgång till ett aktivt liv och en god livskvalitet
17 Uppföljning av hjärtstoppsöverlevare i Sverige Stor variation Lilja, Erlinge et al. Läkartidningen Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
18 Flödet av hjärtstoppspatienter är komplext Lunds flöde sammanstält av Helena Levin, personlig kommunikation
19 Uppföljningen efter hjärtstopp också komplext! CARDIAC CAUSE HYPOXIC ICU CORONARY HEART DISEASE PCI BY-PASS SURGERY ARYTHMIA ICD INTERNAL MEDICINE WARD NEUROLOGICAL REHABILITATION SECONDARYPREVENTION ICD FOLLOW-UP GENERAL PRACTITIONER
20 Enkät studie 2013 Skickad till HLR organisatörer på 74 enheter (110 sjukhus ) 59 besvarades (80%) Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
21 På mitt sjukhus har vi tydliga riktlinjer/pm för vård efter hjärtstopp? Nivå två 46% av sjukhusen uppgav sig ha PM för uppföljning MEN endast 61% kunde instämma i att man följde dessa Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
22 Yrkeskategorier som rutinmässigt är involverade vid återbesök? JA NEJ Vet ej Hjärt ssk 61 % 10,2 % 28,8 % IVA ssk 8,5 % 61 % 30,5 % Kardiolog 69,5 % 6,8 % 23,7 % Neurolog 3,4 % 57,6 % 39% Kurator 11,9 % 47,5 % 40,7 % Arbetsterapeut 6,8 % 49,2 % 44,1 % Fysioterapeut 23,7 % 35,6 % 40,7 % Vanligast var att man vid ÅB träffade Kardiolog (69,5 %) eller hjärtsjuksköterska (61%) Övriga professioner stor variation Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
23 Tidpunkt för Tid återbesök? Uppföljning oftast inom 1-3 mån MEN, 42% visste ej när återbesök sker Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
24 Vad följs upp vid återbesök? Upplevelser av insjuknandet Upplevelser av vården Trötthet/ork Minnesfunktion/kognition Närståendes upplevelser Sömn Emotionella problem Återgång till vardagen ex ADL, arbete Allmän hälsosituation Övriga fysiska symtom ex bröstsmärta, yrsel, anfåddhet Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
25 Vad följs upp vid återbesök? Upplevelser av insjuknandet Upplevelser av vården Trötthet/ork (59%) Minnesfunktion/kognition (47 %) Närståendes upplevelser Sömn (49 %) Emotionella problem Återgång till vardagen ex ADL, arbete (61 %) Allmän hälsosituation (54%) Övriga fysiska symtom ex bröstsmärta, yrsel, anfåddhet (61 %) Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
26 Om mitt sjukhus upptäcker problem hos överlevare (närstående) har vi rutiner för remittering (t.ex. neurolog, hjärnskadeteam eller psykolog)? Instämmer: 22 % Instämmer delvis: 22 % Instämmer inte: 5 % Vet ej: 51 % Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
27 Erbjuds anhöriga rutinmässigt att deltaga i eftervården genom att vara med vid återbesöken? 44 % av sjukhusen instämde Israelsson, Lilja et al. BMC Nursing. 2016
28 Många arbetar med uppföljning, men uppföljning saknas lika ofta Mycket ojämlikt i Sverige vad för uppföljning som erbjuds Saknas ofta samverkan mellan de olika aktörerna/uppföljning. Används resurser på bästa sätt? Även då uppföljning sker saknas en röd tråd vart patienten skall få hjälp för sina svårigheter Behov av att öka samarbete mellan verksamheter! Behov av mer jämlikhet och nationella riktlinjer!
29
30 Activity and Life After Survival of a Cardiac Arrest ALASCA study Randomiserad Controllerad studie av en uppgföljnings/rehabiliterings modell Moulaert. 2007, 2011, 2015, 2016 Enkel design. Baserad på: evidens, klinisk erfarenhet och intervjuer av hjärtstoppsöverlevare 1-6 konsultationer med en sjuksköterska inkluderande - Screening av kognitiva och emotionella problem (tidig identifiering, minimera stress/psykologiska svårigheter) - Information (ex informations bok, muntlig support/tips) - Mer support/vidare remittering v b Resultat: Tidigare återgång till arbete och bättre emotionell hälsa efter 1 år Dessutom kostnadseffektiv
31 NICE clinical guideline 83 Rehabilitation after critical illness 1 hour free CE course internet
32 UK NICE guidelines 83 - På IVA - På vårdavdelning - Före utskrivning månader efter utskrivning 1. Screening: Bedöm patienter i risk 1. För patienter identifierade som risk Erbjud vidare utredning och strukturerad rehabilitering 1. Vid behov Remittera till lämplig specialist
33 Svenska riktlinjer
34 Uppföljning och rehabilitering efter hjärtstopp
35 Svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp Allt fler överlever hjärtstopp. Trots att majoriteten av överlevarna mår bra, uppvisar en betydande andel hälsoproblem. Lindrig kognitiv nedsättning, psykologiska besvär och svår trötthet är vanligt och kan påverka återgång till vardagen. En strukturerad uppföljning bidrar till att identifiera överlevare (och närstående) som är i behov av extra stödinsatser i enlighet med aktuella Europeiska riktlinjer (Nolan et al. 2015). Uppföljning inom 1-3 månader efter utskrivning från sjukhus bör erbjudas samtliga patienter som överlevt ett hjärtstopp Efter hjärtstopp kan överlevaren behöva kardiologisk-, neurologisk-, psykologisk-, psykosocial- eller intensivvårdsuppföljning. Beroende på lokala förutsättningar och orsak till hjärtstoppet kan uppföljningen ske inom olika verksamheter
36 Oavsett bakomliggande orsak eller inom vilken verksamhet patienten följs upp bör följande fyra delar inkluderas vid återbesök efter hjärtstopp: 1. Undersök om patient och närstående erbjudits tillräcklig uppföljning och information avseende; händelseförlopp, orsak, hjärtsjukdom och behandling, sekundärprevention smärtor, fysiska begränsningar, dagliga aktiviteter etc. 2. Screening av kognitiva svårigheter (MoCA, IQCODE, TSQ) 3. Screening av emotionella svårigheter (HADS, IES) 4. Ge information
37 Vid emotionella svårigheter överväg remiss från din mottagning eller hälsocentral. Fortsatt bedömning av patientens behov av vidare stöd och behandling, kan utföras av t.ex. psykolog, kurator, psykiatriker, KBT-terapeut eller läkare inom primärvården beroende på lokala förutsättningar. Identifiera er lokala kontaktväg vid behov av vidare emotionell utredning. Verksamhet: Kontaktperson: Telefonnummer: Övrig info:
38 Informations material Hja rtstopp o verlevare och na rsta ende bera ttar
39
40 Integrerad kardiologisk och neurologisk uppföljning och rehabilitering Leiden, Nederländerna 1 månad efter hjärtstopp: Screening av kognitiva/emotionella svårigheter Patienter därefter tre olika rehabiliterings spår 1. Inga kognitiva svårigheter. Hjärtrehab som vanligt 2. Måttliga kognitiva svårigheter. Modifierad hjärtrehab 3. Svår kognitiv nedsättning. Hjärtrehab mindre fokus. Mer fokus på hjärnskade rehabilitering och utbildning till anhöriga Boyce & Goossens Semin in Neurology
41 Sammanfattning Hjärtstopps överlevare bör erbjudas uppföljning efter vårdtiden för att främja återgång till vardagen Var uppföljning och rehabilitering sker beror på lokala rutiner och orsak till hjärtstopp Extensiva uppföljningsmodeller inte möjliga i klinisk vardag. Alla uppföljningsspår viktiga, men inte viktiga för alla. Samarbete viktigt! Rekommendationer enligt svenska och internationella riktlinjer och guidelines: Screening ett viktigt första steg, integrera i ordinarie vårdkedja Använd resurser som redan finns, öka samarbete lokalt Tänk på att inkludera närstående i uppföljningen
42
43
44 Hur ser uppföljningen av personer som överlevt ett hjärtstopp ut hos er lokalt idag? - Erbjuds hjärtstopps överlevarna och deras anhöriga uppföljning? - På vilket sätt följs patienter upp efter hjärtstopp? - Inom vilken verksamhet sker detta vanligtvis? - Hur informeras patienter och anhöriga om hur denna uppföljning planeras? Diskussion: Hur skulle det sett ut för patientfall (CPC 1, 2, 3) hos er?
HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merHur mår överlevarna?
Hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport 2016 Hur mår överlevarna? Johan Israelsson HLR-samordnare, Länssjukhuset i Kalmar, Landstinget i Kalmar Län Forskarstuderande, Linköpings Universitet, Linnéuniversitetet
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merKranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter
Läs merSvenska Hjärt-Lungräddningsregistret
Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merUppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort.
Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort. Lilja, Gisela; Erlinge, David; Larsson, Ing-Marie; Wallin, Ewa; Åkerman, Eva; Cronberg, Tobias Published in: Läkartidningen Published:
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merHLR Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund
HLR2016 -Vård efter hjärtstopp. Vad vet vi? Vad vill vi veta? Malin Rundgren Skånes Universitetssjukhus, Lund Angio/PCI VA-ECMO Sedering Temperatur OMEDELBARA ÅTGÄRDER OMEDELBARA ÅTGÄRDER SYRESÄTTNING
Läs merUtmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård
Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård Professor, sjuksköterska Tiny Jaarsma Linköpings Universitet Tiny.jaarsma@liu.se Tack Lisa Hjelmfors, doktorand
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merHjärtstopp och kedjan som räddar liv
Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merStällningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg
Ställningstagande till ej HLR inom sjukvården Inte lätt.. gör man sitt bästa har man kommit långt på väg Eva Piscator Specialist Internmedicin och Akutsjukvård Capio St Göran Doktorand Centrum för hjärtstoppsforskning
Läs merStroke - som en blixt från klar himmel Uppföljning efter stroke i ett långsiktigt perspektiv
Stroke - som en blixt från klar himmel Uppföljning efter stroke i ett långsiktigt perspektiv ANN-CATHRIN JÖNSSON, DOCENT SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA Den akuta strokevården har utvecklats under många år och
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merAnhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merPsykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin
Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin Cecilia Björkelund, enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet Primärvården
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merVad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer
Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College
Läs merÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS
ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merVilken effekt på överlevnad har ECMO-behandling (Extra Corporeal Membrane Oxygenation) vid akut hjärtstopp eller kardiogen chock?
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-10-14. SBU:s Upplysningstjänsten svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merMultimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merwww.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...
www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut
Läs merFrån epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Läs merHistorik om Larmcentralen
Larmcentralens verksamhet Behandling av hjärtstopp en terapeutisk utmaning Avhandling:Emergency medical dispatch the first medical response for life-threatening conditions, 2002. Angela Bång, leg.sjuksköterska,
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merHjärtstopp eftervård för vuxna
2016-12-16 28876 1 (7) Hjärtstopp eftervård för vuxna Sammanfattning Riktlinjen anger ett standardiserat omhändertagande av vuxna patienter med överlevt hjärtstopp på SÄS. Förkortningar HLR - hjärtlungräddning
Läs merHjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,
Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merResultat efter rehabilitering
Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merStroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten
Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten De nya uppdaterade nationella riktlinjerna kring strokevård och behandling vad innebär de för dig i vården av strokepatienten? Akut behandling
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merMotiverande samtal och kognitiv beteendeterapi
Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merInnehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
Läs merKvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1
Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:
Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26
Läs merInfluensa- och pneumokockvaccinationskampanjen Region Norrbotten 2018
Influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen Region Norrbotten 2018 Hur fungerade kampanjen 2017? Länssjukvården Hur fungerade kampanjen 2017? 41,2 % Nyhet 1 mars 2018 Gratis vaccination mot Pneumokocker
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merTitel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?
XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merErfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Läs merRapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merOm hjärtat stannar.. Vad gör man?
Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-
Läs merUppföljning efter intensivvård hur gör vi idag och hur kommer vi att göra i framtiden?
Uppföljning efter intensivvård hur gör vi idag och hur kommer vi att göra i framtiden? Anna Milton ST-läkare, doktorand Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Karolinska Institutet Morbiditet efter IVA
Läs merFysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!
Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Berg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 1 (4) HSN 2018-0199 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs merKognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen
Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %
Läs merIBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1
IBH för nybörjare Hur kan vi med hjälp av vårdmodellen Integrerad Beteendehälsa (IBH/PCBH) nå ut till fler patienter? Vilka är vi? Nicola Silberleitner, leg. psykolog på Capio Vårdcentral Sävja Anneli
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merTraumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv
Traumatisk Hjärnskada (TBI) Datainsamling och register Ett historiskt och framtidsperspektiv Dr David Nelson MD PhD Karolinska University Hospital Stockholm Sweden Tsunamivåg av dataregistrering på gång!
Läs merCANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK. Gunnar Eckerdal
CANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK Gunnar Eckerdal Prognosen är tyvärr inte god.. Generellt är prognosen dålig (NVP 2016) Stor skillnad i överlevnadsprognos
Läs merÅter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Läs mer