Palliativ vård för icke palliativa enheter

Transkript

1 För femte gången, väldigt uppskattad konferens! Palliativ vård för icke palliativa enheter Brytpunkten när skall vården gå från kurativ till palliativ? Hur mycket skall sjukvården behandla? Etiska överväganden och legala aspekter på vård i livets slutskede Socialstyrelsens nya föreskrifter för livsuppehållande behandling vad innebär de? LCP ger dig konkret vägledning i vården av döende tvärprofessionell vårdplan utvecklad av palliativa specialistenheter för akutsjukvården Samtal om döden att prata med patienter och närstående om de svåra frågorna Hur du ska vårda dig själv för att orka vårda andra! Öka din kunskap om kulturella aspekter i den palliativ vården Talare Matthias Brian Dipl. läkare palliativ vård, spec. allmänmedicin Mellannorrlands Hospice Jane Österlind Sjuksköterska, med. dr. Ersta Sköndal Högskola Marina Järvinen Psykolog, Psykologpartners Marie-Louise Ekeström Sjuksköterska Stockholms sjukhem Maria Jacobsson Jurist Socialstyrelsen Kathy Hafezi Sjuksköterska Västerås sjukhus Separat bokningsbar seminariedag, 3 december SBAR Standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet Seminarieledare: Anna Letterstål, sjuksköterska, med dr, Karolinska Universitetssjukhuset Samarbetspartner u 4 5 december 2012, Stockholm

2 Konferensprogram Tisdag 4 december 9:00 Löpande registrering med kaffe/the och smörgås 9:30 Konferensen inleds Brytpunkter, etik och samtal i palliativ vård När och hur inträffar de olika brytpunkterna och vad innebär de? Varför skall vi ta brytpunkter? Vem tar beslutet? Ansvarsfördelning i teamet samt patientens och närståendes delaktighet i beslutsprocessen Hur mycket skall sjukvården behandla? Etiska överväganden om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandlingar, legala aspekter på vård i livets slutskede Att få besked om den dåliga prognosen så kan du hjälpa de drabbade utifrån de reaktioner som uppstår För mycket eller för lite information? Ska sanningen avslöjas till alla? Lär dig anpassa din kommunikation till vad den som frågar egentligen vill veta Att lindra ångest och oro med och/eller utan läkemedel Modern antiemetikabehandling utifrån förståelse av illamåendets mekanismer Dödsrossel eller lungödem? Skall vi behandla? För vems skull? Känslan av att inte få luft kan vara ångestframkallande omvårdnadsåtgärder som stöd för patienten att hantera andnöden När symtomen inte kan behandlas tillfredställande vad kan du göra då? 15:00 Fikapaus Matthias Brian, diplomerad läkare i palliativ medicin och specialist i allmänmedicin, Mellannorrlands Hospice 16:50 Dagen avslutas 10:30 paus Matthias Brian, diplomerad läkare i palliativ medicin och specialist i allmänmedicin, Mellannorrlands Hospice Matthias har lång erfarenhet av arbete med palliativa patienter från både onkologkliniken och den avancerade hemsjukvården. Han är en mycket kunnig och uppskattad talare hos oss. Jane Österlind, sjuksköterska, med dr, Ersta Sköndal högskola Jane har själv arbetat inom den palliativa vården och har även skrivit avhandlingen, När livsrummet krymper. Vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede. Konferensen vänder sig till dig i slutenvården som arbetar på vårdavdelningar och enheter för patienter med akuta eller kroniska sjukdomstillstånd och där palliativ vård förekommer. Som exempelvis kirurgavdelningar, neurologavdelningar, kardiologavdelningar, ortopedavdelningar och lungmedicinavdelningar. 12:15 Lunch 13:15 Från brytpunkten till livets sista dagar och timmar optimal symtomlindring och omhändertagande Kännetecken på att döden närmar sig Att beakta alla nivåer - fysiska, psykiska, sociala och andliga/ existentiella dimensioner samspelar Hur gör jag med alla läkemedel som patienten inte längre kan svälja? De ständiga frågorna: mat - dryck - syrgas? Behandling i palliativ vård vilka insatser är befogade? Näringsdropp? PEG-sond? Provtagningar och andra kontroller: ja eller nej? Skall vi röntga? Kan antibiotika vara en lindrande behandling? Vilka symtom kräver behandlingsberedskap? Vilken morfinsort skall jag använda? I vilka doser? Förkortar morfin livet?

3 Konferensprogram Onsdag 5 december 09:00 Hur du ska vårda dig själv för att orka vårda andra! Att vara professionell i arbetet vad innebär det? Lär dig nå balans mellan arbete och fritid konkreta råd! Egenansvaret att ta hand om dig själv på bästa sätt! Vikten av handledning ta del av råd kring upplägg! Marina Järvinen, leg psykolog med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning, Psykologpartners Marina har bl.a. arbetat inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala och inom Stockholms stad med handledning och metodutveckling av föräldrastöd inom Socialtjänsten. Hon har även arbetat med stressoch sömnproblematik. 10:00 Fikapaus 10:30 Ta del av Socialstyrelsens nya föreskrifter om livsuppehållande behandling För första gången någonsin har bindande regler/föreskrifter tagits fram för livsuppehållande behandling så ser de ut! Vad innebär föreskrifterna för vården av svårt sjuka i akutsjukvård? Så förhåller du dig till skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd Handbok i livsuppehållande behandling - ett komplement till föreskrifterna Ditt egna yrkesansvar i förhållande till föreskrifter och allmänna råd Maria Jacobsson, jurist, Socialstyrelsen Maria har lett arbetet med framtagandet av de nya föreskrifterna och allmänna råden. 11:30 Lunch 12:30 LCP Liverpool Care Pathway for the dying patient en tvärprofessionell vårdplan som ger evidensbaserat stöd till en god palliativ vård oavsett diagnos och var patienten vårdas God vård i den palliativa fasen vad innebär det? Hur säkerställa att den sker på ett strukturerat sätt? När blir vården palliativ? När är patienten i livets slutskede? Bakgrund hur och varför LCP kom till LCP kan användas på alla enheter som vårdar döende genomgång av struktur och användningssätt Vårdplanens tre faser initial bedömning, kontinuerlig bedömning samt åtgärder efter dödsfall Hur tar du ställning till vilka omvårdnadsåtgärder som gagnar patienten under livets sista timmar/dygn? Erfarenheter av att använda LCP i Sverige och i världen På gång uppföljning och utveckling Så går du vidare om du vill införa LCP på din arbetsplats! 13:30 Fikapaus Marie-Louise Ekeström, leg sjuksköterska, nationell LCPsamordnare, Stockholms Sjukhem Stockholms sjukhem har tillsammans med Palliativa teamet i Ludvika, Långbro Park och Ersta hospice översatt och anpassat LCP till svenska. 15:00 Palliativ vård och kulturella skillnader Vikten av att samla kunskap kring andra kulturer för att bemötandet i den palliativa våden ska bli bättre! Att vara lyhörd för bristande språkkunskap och annan språkkultur så undviker du missförstånd och kulturkrockar! Öka din kunskap om patientens religiösa och andliga behov kulturella skillnader i synen på sjukdom och den palliativa vården Så kan du förbättra omhändertagandet av anhöriga i det kulturella mötet i den palliativa vården Kathy Hafezi, leg sjuksköterska, Västerås lasarett Kathy är en mycket omtyckt och erfaren föreläsare med fokus på kulturella skillnader i den palliativa vården. 16:00 Konferensen avslutas Sagt av tidigare deltagare: Mycket duktiga och intressanta föreläsare Alla kunniga föreläsare. Verkliga proffs inom detta område

4 OBS! Separat bokningsbar Måndag 3 december seminariedag SBAR Standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet Seminarieledare: Anna Letterstål, sjuksköterska, med dr, Karolinska Universitetssjukhuset SBAR rapporteringsmodellen som rekommenderas av WHO, SKL, Socialstyrelsen, LÖF, Läkarförbundet, Vårdförbundet och vårdföretagarna! En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud i vården är att kommunikationen brustit mellan personer eller olika verksamheter. Patientsäkerheten hotas om personal inom vården missförstår varandra när de ska överföra information. Det handlar inte om bristande kompetens utan framför allt om en bristande struktur för kommunikationen. Att kunna kommunicera på ett säkert sätt är en grundläggande förutsättning för en säker vård. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen i vården. SBAR står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. Det är ett sätt att lämna och ta emot viktigt information strukturerat och snabbt. CRM, Crew Resource Management, Säkert teamarbete är ett koncept hämtad från bland annat flyget och bygger på standardisering och teamarbete där varje medarbetares ansvar tydliggörs. Inom CRM används SBAR som stöd för kommunikation. Om vårdpersonalen använder SBAR -strukturen vid rapportering minskar riskerna för att information glöms bort eller misstolkas. I förlängningen minskar därför risken för vårdskador. SBAR kan inte bara användas som ett verktyg mellan vårdens personal utan fungerar lika bra i dialogen mellan personal, patienter och deras närstående. Lär dig grunderna och hur du kan få struktur i dialogen med hjälp av SBAR och få kunskap om hur SBAR kan införas på vårdavdelningen, kliniken och sjukhuset. Ta chansen och följ med i utvecklingen mot en säkrare vård! 10:00 Dagen startar SBAR är här för att stanna systemet som säkrar kommunikationen! Varför SBAR i sjukvården? Vilka orsaker och risker finns det med ineffektiv kommunikation? Genomgång av hur SBAR används avsändarens och mottagarens roller Därför blir rapporteringen säker med SBAR Förtryckta kort och andra verktyg som underlättar införandeprocessen Så används SBAR både i muntlig och skriftlig information mellan personal! Så kommer din verksamhet igång med SBAR förslag på implementeringsplan! Använd SBAR i praktiken! Hur ska du kommunicera för att alla ska förstå ditt budskap? Träna praktiskt på att kommunicera med hjälp av SBAR Utrymme för dig att diskutera egna exempel där kommunikationen inte fungerat och hur SBAR hade kunnat undvika problemet Hur påverkar SBAR dokumentationen och tysta rapporter? När är SBAR särskilt användbart? Ta del av implementeringen av SBAR på akutmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset! Förberedelser och utbildningen av personalen vikten att få med alla professioner Hur upplevs SBAR på Karolinska Universitetssjukhuset utvärdering och exempel från akutenheten Framgångsfaktorer, vinster och svårigheter med SBAR Seminarieledare: Anna Letterstål, sjuksköterska, med dr, Karolinska Universitetssjukhuset Anna är ansvarig för utbildnings- och utvecklingsverksamheten på akutkliniken, Solna och arbetar nu bl.a. med införande och utvärdering av SBAR på kliniken. Sedan hösten 2010 är rapporteringsmodellen SBAR implementerad i hela akutenheten, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. 16:30 Dagen avslutas Vi bryter för lunch samt fikapauser under för- och eftermiddagen

5 Palliativ vård för icke palliativa enheter Döden angår oss alla värdig vård i livets slut är titeln på slutbetänkandet 2001 från den statliga Kommittén om vård i livets slutskede. Rätten till god palliativ vård i enlighet med lagar och riktlinjer är en minst lika aktuell fråga idag. Den ständigt pågående medicinska utvecklingen möjliggör avancerad vård som kan rädda fler och fler liv men var går gränsen? Hur mycket skall sjukvården behandla? Som vårdgivare ställs du inför överväganden om att avstå eller avbryta livsuppehållande behandlingar, där många aspekter skall vägas in. Vilka rättigheter har patienter och närstående i beslutsfattandet? Vad säger lagen och etiken? Hösten 2011 kommer Socialstyrelsens nya föreskrifter om livsuppehållande behandling, det är första gången som de tar fram bindande regler föreskrifter på området. Patienter som behöver specialiserad palliativ vård skall vårdas på anpassade enheter såsom Hospice men eftersom det inte alltid är möjligt så vårdas flera av dem inom akutsjukvården, vägg i vägg eller i samma rum som patienter med kurativa vårdbehov. Det ställer stora krav på dig som vårdgivare att, oavsett var den palliativa vården bedrivs, tillgodose rätten till en säker, jämlik och evidensbaserad vård. Men hur skall du göra? Hur kvalitetssäkras den palliativa vården? Vad skall du säga till närstående och patienter i de svåra samtal som ofta uppstår i livets slutskede? Välkommen till en konferens som har samlat experter inom palliativ vård för att ge dig nya kunskaper och förutsättningar att lyckas med målet en värdig vård i livets slutskede. Missa inte heller seminariedagen som har gjort succé; SBAR Standardiserad kommunikation för ökad patientsäkerhet. Katarina Forsberg Projektledare, Leg. Sjuksköterska Teknologisk Institut RÖSTER FRÅN TIDIGARE SBAR SEMINARIER Jättebra och inspirerande föreläsare! Bra nivå, praktiska exempel och verksamhetsanpassat! Dagen gav oss en bredgrund att stå på sjukhusets ledningsgrupp har beslutat att bredd införa SBAR på sjukhuset! Upplägget passade perfekt med både teori och praktiska övningar

6 Porto betalt Sverige Palliativ vård för icke palliativa enheter TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! Övrig info På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Katarina Forsberg på Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändring av program, tid och plats. datum och plats Konferens 4-5 december 2012 (3769-5) Seminariedag 3 december 2012 ( ) Teknologisk Institut Utbildningscenter Olof Palmes gata 31, Stockholm Tunnelbana: T-centralen Sagt av tidigare deltagare: Tydliga, konkreta exempel Otroligt givande och inspirerande! Pris Ordinarie pris 2-3 personer 4 personer eller fler Konferens kr/person kr/person kr/person Grupprabatten gäller personer från samma arbetsplats vid samtidig anmälan Seminariedag 3980 kr/person Paketpris: Konferens och fördjupningsdag 500 kr rabatt/pers. I priset ingår lunch, förfriskningar under pauser och dokumentationsmaterial. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi n Ortopedisk omvårdnad n Kvinnohälsa 2012 n SBAR n Psykiatri för icke psykiatriker n Palliativ vård n Salutogent ledarskap Se för datum och mer information Returadress Teknologisk Institut, Olof Palmes gata 31, Stockholm