Biosfärområde Vombsjösänkan
|
|
- Monica Lind
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biosfärområde Vombsjösänkan Förberedande studie på uppdrag av Eslövs, Lunds och Sjöbo kommuner
2 2 Vad är ett biosfärområde? Biosfären är vår planets tunna skikt av vatten, luft och levande organismer. Människan ingår i och är helt beroende av biosfären. Dessvärre är den nuvarande trenden att vi överutnyttjar många av biosfärens system och resurser. Ett biosfärområde är ett pilotområde där ekologiska resurser nyttjas utan att förbrukas, och där metoder för en hållbar utveck ling för både människa och miljö utvecklas. Biosfärområdena skall vara ledande i långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Unesco, FN-organet för kultur, vetenskap och utbildning, väljer ut biosfärområden i världen som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande kan gå hand i hand. Urvalskriteriet långsiktigt hållbar samhällsutveckling bygger på lokalt engage mang och förankring. Därför är människorna centrala i ett biosfärområde. Biosfärområdets huvudsyften bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning utsikt över Revingefältet
3 3 Biosfärområden är geografiska områden med unika kultur historiska och biologiska värden. I världen finns för närvarande 631 biosfärområden i 119 olika länder (2014). Närmare 300 av dessa finns i Europa och Nord amerika. Biosfärområdena ingår i ett globalt nätverk som kallas The World Network of Biosphere Reserves. Hur många bio sfär områden finns det? I Sverige finns fem biosfärområden Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvland skapet Nedre Dalälven och Östra Vätterbranterna. I kandidatoch förstudieläge befinner sig för närvarande Voxnadalen och Vindelälven. Biosfärområdets förvaltning fokuseras på att främja naturvård, samhällsutveckling, forskning och utbildning. Varje biosfärom råde formas efter de lokala förutsättningarna och just därför är varje biosfärområde unikt! Kumlatofta Biosfärområden i världen Varje bio sfär område är unikt
4 4 Vombsjösänkans geologi Artrik fauna och flora! Variationsrikt kulturlandskap LIFEscape har lagt grunden Vombsjösänkans geologi uppvisar många intressanta former och särdrag. De kringliggande åsarna har uppstått genom berggrundsrörelser för miljontals år sedan, medan jordarter och landformer i sänkans botten bildades när inlandsisen smälte bort efter den senaste istiden. De biologiska värdena är unika och från Vombsjösänkan har det rapporterats nästan 400 rödlistade arter, vilket är en av de högsta noteringarna i Sverige. I området ligger Krankesjön, Vombs ängar och Vombsjön som tillhör landets allra finaste fågellokaler. På de sandiga slätterna i det militära övningsområdet Revingehed betar kreatur och här kör militärfordon kors och tvärs. Genom denna speciella markstörning har det utvecklats miljöer som innehåller en lång rad rödlistade växter och djur. Stora delar av området är naturreservat, Natura 2000, Ramsar-område samt riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Vombsjösänkan är ett av landets viktigaste områden för friluftslivet. I Vomsjösänkan finns en stor variation med både småskalighet och storslagna godslandskap. Landskapet vittnar om lantbrukets förändringar under de senaste århundradena, om militär verksamhet på Revingehed, fiskenäring i Vombsjön och om utdikningar som genomförts för att vinna odlingsbar mark. Idag restaureras de utdikade våtmarkerna för att skapa en ekologiskt hållbar vattenhantering och återskapa biologisk mångfald, men också med hänsyn till de klimatförändringar som redan börjat ge sig tillkänna. Våtmarkerna i området är viktiga för många olika fågelarter, insekter och vattenlevande djur. Enligt det Skånska landsbygdsprogrammet har Vombsjösänkan stora utvecklingsmöjligheter när det gäller betesmarker, jordbruk, våtmarker och sjöar. Här finns också mycket goda förutsättningar för turism och näringsliv, främst med inriktning på fiske och friluftsliv. Lunds och Sjöbo kommuner har genomfört EU-projektet LIFE scape där frågeställningen om ett biosfärområde i Vombsjösänkan lyfts. I linje med dessa tankar har Eslövs kommun tillsammans med föreningen ARNA i Fågelriket genomfört Leaderprojektet Ekovision. Syftet med projekten är att engagera boende och brukare samt göra naturvärdena i Vombsjösänkan mer kända.
5 5 Vombsjösänkan är ett mycket vackert och värdefullt landskap som innefattar det flacka landskapet nordost om Romeleåsen. Vombsjösänkan har med sin rikedom av fauna, flora, kultur historia, geologi och olika samhällsaktiviteter de bästa förut sättningarna att uppfylla kriterierna för ett biosfärområde! Möjlig gräns för biosfärområde Vombsjösänkan stubbskottskog Krankesjön Ilstorps kyrka
6 6 Långsiktigt arbete Kärnområde, buffertzon och utvecklingsområde För att uppnå målen om hållbar utveckling i biosfärområdet krävs det långsiktighet och att allt måste få god tid att mogna. Biosfärområdet behöver bli en naturlig del av lokala verksam heter t ex i näringslivet, kommunernas arbete och hos när boende. Biosfärområden är uppbyggda efter fasta regler och delas in kärn områden, buffertzon och ut vecklingsområde. Kärnområdena skall sedan tidigare vara skyddade t ex som naturreservat eller Natura Kultur minnesskyddade områden kan också inne fattas i kärnområde na. Kärnområdena är ofta intressanta mål punkter för besökare. I Vombsjösänken finns redan nu rikligt med sådana t ex Sövdesjön, fågeltornen runt Krankesjön och vid Vombs ängar. Buffertzonen binder samman och om gärdar kärnområdena. I buffertzonerna får det före komma aktiviteter och resursutnyttjande som följer skydden i kärnområdena, vilket inte är någon skillnad från idag. Inga nya restriktioner......men nya möjligheter! utvecklingsområde kärnområden buffertzon Den yttersta zonen kallas utvecklings område. I denna ska lokalt och långsiktigt utvecklingsarbete prioriteras t ex natur inriktad turism och ekologiska jordbruk. Ett biosfärområde innebär i sig inga nya restriktioner eller ytter ligare lagskydd. Ett biosfärområde medför heller inte några inskränkningar i allemansrätten. Tvärtom kan man arbeta för att öka tillgängligheten till naturen. Ett viktigt syfte med biosfärområdens är att stötta, stödja och stimulera lokala initiativ mot en hållbar utveckling. Ett biosfär område ger många möjligheter! Sövdesjön
7 7 Människorna i och kring ett biosfärområde kan gynnas på olika sätt och fördelarna varierar beroende på yrkesroller, intressen och fritidssysslor. Även samhället som helhet gynnas av biosfär områden eftersom olika samhällsinsatser riktas mot en långsik tigt hållbar samhällsutveckling. Statusen som biosfärområde ger också möjligheter till mark nadsföring. I Europa är dessa attraktiva områden att leva i och att besöka, vilket har bidragit till att besöksnäringar för bio sfärområden har utvecklats på olika håll. En turistekonomisk studie (Resurs för Resor och Turism i Norden AB 2013) visar att Kristian stad vattenrike årligen drar in 25 milj kr i intäkter från besökare som anger att Vattenriket är den huvudsakliga anled ningen till att de besöker Kristianstad. Ett biosfärområde kan ge ökade möjligheter att få medel för t ex forskning, demonstrationsprojekt och miljöövervakning. Detta beror på att man är ett modellområde där nya strategier för att koppla samhällsutveckling och landskaps- och naturvård utvecklas. Olika nätverk kan bildas som ett resultat av biosfärområdet. Biosfärområdet kan skapa förutsättningar till affärsutvecklings stöd till de företag som har ett brett hållbarhetsperspektiv. highland cattle forskning vid Krankesjön Revingehed Vilket utbyte kan kommuner och privata intressen ha?
8 8 Hur bildas ett Biosfärområde? Biosfärområden nomineras av regeringen men det är viktigt att de först skall vara förankrade på regional och lokal nivå. Medborgarmedverkan är mycket angeläget i vid bildandeprocessen och en förutsättning för ett långsiktigt fungerande biosfärområde. Det första steget är att ta fram en förstudie som skall belysa förutsättningarna och höja kunskapen om området. För studien, som följer en mall framtagen av UNESCO, presenteras för Svenska Programkommittén för MAB (Man And the Biosphere). I förstudien är det viktigt att få stöd av kommuner, länsstyrelse och andra aktörer som har betydelse för biosfärområdets utveckling. Kommunikation, förankrings- och demokratiprocesser är också viktiga, liksom att det finns ett underifrånperspektiv. Projekten LIFEscape och Ekovision som genomförts i Vomsjösänkan har haft liknande syften, processer och perspektiv. Efter att Svenska Programkommittén har bedömt att området har goda möjligheter att bli utnämnt till biosfärområde, inleds en kandidatur. Under denna tas en ansökan fram. Områdets avgränsning och zonering utreds och olika projekt startas. Lokala aktörer och eldsjälar blir delaktiga i arbetet. Handlingen skickas sedan på remiss. Efter remissbehandlingar behandlas ansökan i Svenska Programkommittén för MAB. Myndigheter som har särskilda åtaganden för förvaltning av skyddade områden, samt Programkommittén för MAB signerar ansökan som sedan sänds till Svenska Unescorådet. Vid positivt beslut föreslås regeringen nominera området och ärendet överlämnas till Miljödepartementet. Därefter kan Sveriges regering ta beslut om att nominera området till Unesco. Om området uppfyller alla krav så kan området få officiell status som biosfärområde! Krankesjön
9 9 Bildandet av ett biosfärområde är en process som tar flera år. Förstudien kan ta något till några år medan kandidaturen inklusive själva ansökan tar minst tre år. Här följer ett förslag till organisering, genomförande och tidsplan för arbetet med att göra Vombsjösänkan till ett biosfärområde. Förberedande beskrivning biosfärområdet Vombsjösänkan (denna handling) Förstudie. Dokumentation av Vombsjösänkans värden, pågående projekt, intresseorganisationer och andra intressenter. Innefattar kommunikations- och informationsarbete för att höja kunskapen om området. Under arbetet med förstudien utses en koordinator/arbetsgrupp för arbetet under kandidaturen. Kandidatur. Utformning av ansökan. Remiss, korrigeringar och godkännande. Arbetet utförs inom den lokala områdesorganisationen i samarbete med naturvårdsverket och MAB. Handläggning och slutligt beslut. Miljödepartementet, regeringen och Unesco. Biosfärområdet Vombsjösänkan får officiell status. Organisationsformen i de befintliga biosfärområdena varierar. I många fall bildas föreningar med en styrelse där kommunen och länsstyrelsen också är involverade. Utkast till organisation och tidsplan 2015 förberedande beskrivning förstudie kandidatur 2020 Arbetet i biosfärområdet samordnas av ett biosfärkontor som administrerar, förvaltar, genomför undersökningar och hjälper till i olika samarbeten. Biosfärkontoret i Kristianstads Vattenrike, inklusive naturum, sysselsätter f n totalt 14 personer. Biosfärområde VOMBSJÖSÄNKAN dovhjort
10 10 Vilka skall ingå i processen? Vad kostar ansökan?... och driften? Så många intresserade människor som möjligt bör medverka i bildandet av biosfärområdet! Hittills har Eslövs, Lunds och Sjöbo kommuner samarbetat för att ta fram denna förberedande studie. I den fortsatta processen bör länsstyrelsen i Skåne län, markägare, lokala företagarföreningar, hembygdsföreningar, naturskyddsgrupper och fiskeintressegrupper, m fl ingå. Efter att biosfärområdet bildats kan det drivas på många olika sätt, antingen genom kommunen, intressegrupper eller med andra lösningar. Östra Vätterbranterna drivs t ex av en förening, medan det i fallet Kristianstads Vattenrike är kommunen som är huvudman. En viktig förutsättning för att arbetet med biosfärområdet ska lyckas är dock att det har ekonomiskt stöd från berörda kommuner och från Naturvårdsverket. Det behövs också samarbeten och dialog med ett uttalat underifrånperspektiv med brukare i området. Organisationsformen är en löpande verksamhet och det finns ingen tidsbegränsning. Bildandet av Vänerskärsgården med Kinnekulle, som när det gäller natur- och besöksvärden, antal medverkande kommuner, liknar Vombsjösänkan, kostade 5 Mkr. Processen startade 2005 och tog 4,5 år. Förstudien tog 14 månader och kostade 800 tkr och därefter tog kandidaturen 3,5 år med en årlig budget på ca 1,2 Mkr. Till detta kom en stor arbetsinsats från kommuner och andra delaktiga organisationer. Verksamheten under hela skedet finansierades med bidrag från tre kommuner, Naturvårdsverket, Västra Götalandsregionen och Vetenskapsrådet. Naturvårdsverket var då den största bidrags givaren med ca 600 tkr/år. Den 2 juni 2010 fick området officiell status som bio sfärområde. Vombsjösänkan kan jämföras med Vänerskärgården med Kinnekulle och budgeten kan bedömas bli jämförbar. Med tanke på att det gått några år sedan denna förstudie bör dock kostnaderna för en förstudie beräknas något högre ca 1,5 Mkr. Förstudien kan finansieras med LONA-bidrag som söks av kommunerna med en bidragsfinansiering på max 50 %. För förstudie och kandidatur bör ca 1,5 Mkr/år under fyra år budgeteras. Detta ger totalt 7,5 Mkr fördelat på fem år. Den löpande verksamheten för Vänerskärgården med Kinnekulle kostar årligen 3,5 Mkr, Östra Vätterbranterna strax under 2 Mkr och Kristianstad Vattenrike (utöver naturum) ca 4,2 Mkr. Naturvårdsverket bidrar med 400 tkr. Kostnaderna för den löpande driften bedöms vara likvärdig den i Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads Vattenrike d v s 3,5 4,5 Mkr/år. Vattenriket har de senaste 9 åren beviljats externa medel motsvarande ca 40 Mkr till olika åtgärder och insatser.
11 11 Fram till hösten 2009 var jag ensam anställd på biosfärkontoret, 100%. Fler personer anställdes och sedan dess har vi varit minst 3 heltidsanställda per år, varav 1,5 tjänst finansierats genom anslag från naturvårdsverket och bidrag från 3 kommuner som utgör den sk grundverksamhet och drift av kontor och organisation. Resterande personal finaniseras via andra projektmedel för insatser som bidrar till biosfärområdets utveckling. Sedan 2005 har vi genererat ca 30 Mkr i extern projektfinansiering, utöver grundverksamheten. En röst från Vänerskärgården med Kinnekulle...vår budget var inte på något sätt tilltagen i överkant. Det kunde gott varit fler personer som arbetade med ansökan, förankring, skapa engagemang, kommunikation, etc. under kandidaturen. Resultat av begränsning = längre startsträcka och svårare att få människor och verksamma organisationer att förstå innebörden och biosfärområdets värdegrund. Intervju/mailkontakt (1/2 2015) med Johanna Mac Taggart, koordinator för biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle och nationell samordnare för Svenska MAB-programmet. Den totala kostnaden för en ansökan beräknas till ca 7,5 Mkr fördelat på 1,5 Mkr för förstudien och 6 Mkr för kandidaturen. Med ett årligt bidrag från Naturvårdsverket på 2,4 Mkr under kandidaturen och ett 50 % bidrag från LONA under förstudien så kvarstår 4,35 Mkr att fördela på tre kommuner under fem år. Detta betyder en årlig kostnad på 290 tkr/kommun under hela ansökningsperioden. Summan får anses vara ett bruttopris eftersom inga andra bidrag eller stöd som skulle kunna vara aktu ella räknats in. Kostnaden ovan utgår från en fördelningsprincip där de ingående kommunerna betalar lika mycket. Andra förslag på fördelningar kan vara 1 respektive kommuns andel av Vomsjösänkans tillrinningsområde, 2 antalet innevånare i respektive kommun eller 3 andel av arealen inom avgränsat projektområde. Fördelning av kostnader glador och jordbruk
12 Källor Andersson, S Bildandeprocessen för svenska biosfärsområden. Kandidatarbete vid institutionen för stad och land. SLU, Uppsala. Berlin, G. & Rosqvist, G Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter. Länsstyrelsen i Skåne län. Biosfärkandidat Vänerskärgården med Kinnekulle. Biosfärverksamheten. Vänerskärgården med Kinnekulle. 2007/2008. Verksamhetsberättelse. Bleinge Arkipelag. Eslövs kommun. Ekovision. Informationsfolder. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, Uppsala. Kristianstads Vattenrike. LIFEscape. Naturvårdsverket. Nedre Dalälven. Reiter, O. (red.) Det skånska landsbygdsprogrammet ett utvecklings program med landskapsperspektiv. Länsstyrelsn i Skåne län Resurs för Resor och Turism i Norden AB Vattenriket Utredning på uppdrag av Kristianstads kommun. Svenska programkommittén (MAB). Unesco. Unesco. Vänerskärgården med Kinnekulle. Vänerskärgården med Kinnekulle. Verksamhetsplan 2015 Engagera flera. Produktion: Naturcentrum AB Fotografier: Svante Hultengren och Jens Morin, Naturcentrum AB och Sanna Lynghed, Sjöbo kommun. Tecknade illustrationer: Carina Lindkvist, Naturcentrum AB. Karta: Lantmäteriet, Geodatasamverkan
3.2. Övergripande mål med projekt Biosfärkandidat Voxnadalen
Projektbeskrivning Projektnamn Biosfärkandidat Voxnadalen Projektägare Ovanåkers kommun Projektperiod 2014-2017 Reviderad 2015-01-29 1. Bakgrund Ovanåkers kommun har sedan 1990-talet ökat intensiteten
Läs merVerksamhetsplan 2014
Verksamhetsplanen för 2014 utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt
Läs merEVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER DU ÄR EN DEL AV BIOSFÄREN /Biosfärkontoret Johanna MacTaggart
EVENTUELL RUBRIK VERSAL 24 PUNKTER DU ÄR EN DEL AV BIOSFÄREN 111004/Biosfärkontoret Johanna MacTaggart JOHANNA MACTAGGART Vem är jag? Nationell MAB-koordinator Lokal biosfärkoordinator Ekolog Vänerstipendiat
Läs merSecond call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden
Second call Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens Biosfärsområden en modell för samverkan och hållbart brukande av landskap 4-5 oktober 2018 i Jönköping Östra Vätterbranterna
Läs merVägledning för utveckling av biosfärområden och MABprogrammet
Vägledning för utveckling av biosfärområden och MABprogrammet i Sverige Svenska MAB-Kommittén 2005 Svenska MAB-kommittén 2005 Denna vägledning är baserad på en rapport skriven av fyra av MABkommitténs
Läs merSlutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad
Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplanen för utgår från samverkansplanen för biosfärområde Blekinge Arkipelag och beskriver vilka aktiviteter som ska prioriteras. BAKGRUND Biosfärområde Blekinge Arkipelag bildades officiellt
Läs merVälkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014
Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014 Vägar ut friluftslivets fysiska, rättsliga och känslomässiga förutsättningar. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-23 1 Johanna
Läs merStatligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun.
BESLUT 1(2) Naturvårds- och Fiskeenheten Götene kommun Bygg- och Miljökontoret Att. Birgitta Gärdefors 533 80 Götene Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Götene kommun. BESLUT Beviljade projekt
Läs merSamebyarna och Arjeplogs kommun
Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen
Läs merSamverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike
Samverkan med landskapet och människorna i centrum - lärdomar från 27 år med Kristianstads Vattenrike Hans Cronert Biosfärområde Vattenriket/Kristianstads kommun och Länsstyrelsen Skåne Foto: Patrik Olofsson/N
Läs merMinnesanteckningar Programkommittén för Biosfärprogrammet
Minnesanteckningar Programkommittén för Biosfärprogrammet Tid: Tisdagen den 24 januari 2017, kl 10.00 15.00 Plats: Havs- och vattenmyndigheten, Göteborg Deltagare: Göran Blom, Naturvårdsverket, Ordf. Olof
Läs merSportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se
Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att
Läs merHANDLINGAR Planprogram. Bilagor Fastighetsförteckning dat
HANDLINGAR Planprogram. Bilagor Fastighetsförteckning dat 2012-01-13 Planprogram - för del av Västerby 1:281 m fl. område vid värmeverket Götene kommun, januari 2012 PLANOMRÅDET PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Läs mer2015-11-30. Verksamhetsberättelse för programkommittén för Biosfärprogrammet Sverige 2015
2015-11-30 Svenska Unescorådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Verksamhetsberättelse för programkommittén för Biosfärprogrammet Sverige 2015 Vi har under året godkänt ett nytt biosfärkandidatområde
Läs merFörstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Läs merEkovision Inspiration och nätverk för hållbar utveckling
1 Ekovision Inspiration och nätverk för hållbar utveckling 2 Landsbygd i utveckling Hållbar utveckling är ett hett ämne för all stadsutveckling. Men vad innebär begreppet för en stadsnära landsbygd? Efter
Läs merFörstudie Vindelälvsdalen
Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Läs merLima Action Plan. Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram Vägledning för biosfärområden
Lima Action Plan Global handlingsplan för Unescos Biosfärprogram 2016-2025 Vägledning för biosfärområden Om Unescos Biosfärprogram Den här vägledningen är en sammanställning av aktiviteter som är riktade
Läs mer16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Läs merPLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3
PLATÅBERGENS GEOPARK Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12 Rapport 2015:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret 2015 Aktiviteten genomfördes i projekt Förstudie
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merStrandängsfåglar i Vattenriket
Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringar och simultanräkningar Vattenriket i fokus 2014:02 Hans Cronert 1 Titel: Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringar och simultanräkningar Utgiven
Läs mer* Bevara: Bevara genom brukande, landskap, ekosystem och biologisk mångfald
KS 2013/5/1 Nedre Dalälven 2012-12-18 Till kommunstyrelsens ordförande Inbjudan till utvecklingsråd för Biosfårområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Bakgrund 20 Il utsåg Unesco Nedre Dalälven tilllandets
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merProgram för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster
Skarpnäck stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-04-20 Handläggare Åsa Örnevik Telefon: 08-50815000 Inger Bogne Telefon: 08 50815450 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merHållbar produktutveckling
Hållbar produktutveckling Ulrika Nisser Tillväxtverket Hur utvecklar vi hållbar naturturism Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-05-20 1 Hållbar produktutveckling med fokus på
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merLänsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Läs merStrategi för biologisk mångfald
Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för
Läs merFallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet
Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Landskapsforum, KSLA, 7 april 2016 Foto: Patrik Olofsson Varför samverkan i landskapsförvaltning?
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merGrön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merLIFE Reclaim, vad är det?
LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merPågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar. Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet
Pågående processer i Regeringskansliet, uppdrag och satsningar Med anknytning till det nordsvenska kulturlandskapet 1 Gemensam beredning av regeringens beslut Regeringen tar kollektiva beslut. Ett ärende
Läs merSANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ
SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ Studiefrämjandet, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs mer24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm
Inventering av lavar. Foto Johan Johnmark Miljöövervakningsdagarna 2008 24 25 september 2008 Kulturhuset i Hässleholm Vid årets miljöövervakningsdagar presenteras nyheter inom miljöövervakningen av nationella
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Läs merFriluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Läs merPlanering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,
Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet, Naturavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län En av 29. Invigdes
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Läs merStadgar. För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011
Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag. Bildad vid konstituerande årsmöte den 30 juni 2011 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 Föreningens säte
Läs merBiosfärområde Vindelälvsdalen
Biosfärområde Vindelälvsdalen Inledande studie MAJ 2013 ANDERS ESSELIN MAN & NATURE På uppdrag av Vindelälvskommunerna (VIKOM), Länsstyrelsen Västerbotten och Världsnaturfonden (WWF) Förord I december
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merBiosfärområdeskonceptet och dess tillämpning i Sverige
Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Biosfärområdeskonceptet och dess tillämpning i Sverige
Läs merProjektansökan. Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner
Projektansökan Projekt: Upptäck Gräsön - ökad kunskap och upptäckarglädje Län Uppsala län Kommun Östhammar Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Camilla Andersson Postadress Östhammars
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Naturvård för samhällsutveckling - lärdomar från Kristianstad och världen Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Schultz L. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
Läs merINNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett
Läs merMyggbekämpning. Motion till riksdagen 2016/17:1173. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. C Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1173 av Solveig Zander (C) Myggbekämpning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en femårig finansieringsplan
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merBidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Läs mer~ översänts för synpunkter, innan ansökan inges till UNESCO för beslut.
" /'" IN/I1 O'1-0lt>-/~-.::b IJn ttb YTTRANDE 1(5).~ D '" D LÄNSSTYRELSEN ~ ~ f??? I SKÅNE LÄN 2004-06-09 500-12685-04 1200-00 Vå referens BiosfårkandidatkontoretlEkomuseum Milj Ö Kristianstads Vattenrike
Läs merStadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision
Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen
Läs merSKILDRING AV BIOSFÄRAMBASSADÖRERNAS LEADER- PROJEKT 2012-2013 -Utveckling av frivilligarbetet i Biosfärområdet Rapport 2014:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Johanna Olsson Biosfärkontoret
Läs merSKYLTPROGRAM FÖR VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE. Rapport 2016:1. BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret
SKYLTPROGRAM FÖR VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Rapport 2016:1 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret Skyltprogram Arbetsgrupp: Maria Joelsson Lidköping, Charlotta Lövgren/Juliane
Läs merNATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER
NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merLandskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-
Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar- vardagslandska p landskapet Foto: Torbjörn Arvidsson Foto: Torbjörn Arvidsson Kilsbergens vildmark Fågelrika våtmarksområde Foto: Torbjörn Arvidsson Tätortsnära
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merVerksamhetsplan 2015 för projektet Biosfärkandidat Voxnadalen
Verksamhetsplan 2015 för projektet Biosfärkandidat Voxnadalen Reviderad 2015-03-02 1. Övergripande mål 2015 är projektets andra år och huvudfokus ligger i att kartlägga vad vi redan har och vad som fattas
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merÖstra Vätterbranterna - ett område att vara stolt över
Östra Vätterbranterna - ett område att vara stolt över Margareta Ihse - Professor emerita i ekologisk geografi, Stockholms universitet Östra Vätterbranternas helhet av natur- och kulturvärden ger mig ett
Läs merVarför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merVi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga
Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012
Läs merNominering - Årets Leader 2012 Med checklista
Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merVi kopplar samman stad och land.
Vi kopplar samman stad och land. LAB190 en samverkansplattform LAB190 är en samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Vi fokuserar på gröna näringar, hållbar besöksnäring
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merStadgar Antagna Reviderade , och
Stadgar För den ideella föreningen Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle Bildad den 15 juni 2009. Stadgar fastställdes vid bildandet. 1 Firma Föreningens firma är Biosfärområde Vänerskärgården med
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merWaxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION
Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION Motion angående bildande av naturrreservat på Resarö 2015-10-29 Waxholmspartiet borgerligt alternativ yrkar på att Vaxholms stad skapar kommunalt naturreservat
Läs merNaturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Läs mer2 Finansiering, genomförande och utvärdering
2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering
Läs merProjektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merEn renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Stenkyrka Affären Journalnummer: 2010-3948 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gotland Kontaktperson
Läs merPU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse
Avtal 41-2018, Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse PU 55/18 Handläggare: Johan Gerremo Beskrivning Karta 1 Karta 2 Länsstyrelsen
Läs mer