Fritt val av hjälpmedel. Delredovisning av försöksverksamheten 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritt val av hjälpmedel. Delredovisning av försöksverksamheten 2009"

Transkript

1 Fritt val av hjälpmedel Delredovisning av försöksverksamheten 2009

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2009 Författare: Martina Estreen, Ulla-Britt Blomquist, Raymond Dahlberg, Johanna Grönkvist, Siv Zethraeus, Anne Hertzberg, Iréne Vasberg Fotograf/illustratör: Ansvarig utredare, projektledare eller handläggare: Martina Estreen Ansvarig informatör: Johanna Grönkvist Formgivare: URN:NBN:se:hi (pdf) Best nr: Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HI webb-plats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Rapport 2009 Delredovisning av försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel

4 4

5 Innehåll Förord... 9 Sammanfattning Regeringsuppdraget Hur går Fritt val av hjälpmedel till? Rekvisitionssystemet Service Prissättningen Hur många har gjort ett Fritt val av hjälpmedel? Vad säger brukarna? HIs informationsinsatser Utvecklingsinsatser för förskrivarna Utvärdering av projektet Den praktiska verksamheten Juridiska förutsättningar för utvidgning av Fritt val Eget ägande 16 Det fortsatta arbetet Hur ser HIs referensgrupp på Fritt val av hjälpmedel? Regeringsuppdraget Projektets mål Vilka brukare? Hur går Fritt val av hjälpmedel till? Eget ägande Vilka hjälpmedel kan väljas? Kronoberg Stockholm Sörmland Rekvisitionssystemet Kronoberg Stockholm Sörmland Service (reparation och underhåll) Kronoberg Stockholm Sörmland Prissättningen

6 Kronoberg Stockholm Sörmland Hur många har gjort ett Fritt val av hjälpmedel? Vad säger brukarna? Informationsbehov Fritt val av hjälpmedel HIs informationsinsatser Informationsmaterial Webbplats Informationsmöten Övrigt informationsarbete Utvecklingsinsatser för förskrivarna Utvärdering av projektet Utvärdering som genomförs av konsult Utvärdering som ska utföras av försökslandstingen Kartläggning av fritt val-lösningar inom hjälpmedelsområdet i andra länder Den praktiska verksamheten Projektorganisation Uppstartsfasen våren Projektledarträffar Information till HIs styrelse Samråd med HIs brukarråd Möten med HIs referensgrupp Fritt val och Teknik för Äldre Gemensam referensgrupp för leverantörer Försökslandstingen Juridiska förutsättningar för utvidgning av Fritt val Eget ägande Inledning och syfte Om Egenvårdsbegreppet och betydelsen för utvidgning av Fritt val av hjälpmedel De olika scenarierna Det fortsatta arbetet Kronoberg Stockholm Sörmland

7 Hur ser HIs referensgrupp på Fritt val av hjälpmedel? Brukarrådet Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter - FSA Swedish Medtech Svensk Hörsel Ortopedtekniska branschrådet Bilagor Bilaga 1 Regeringens riktlinjer Bilaga 2 Lista över enklare hjälpmedel i Fritt val i Kronoberg Bilaga 3 Lista över hjälpmedel som omfattas av Fritt val i Stockholm Bilaga 4 Brukarens synpunkter på att fritt få välja hjälpmedel Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel, IGO-R Bilaga 5 - Att möta brukarnas rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel Rapport från sju arbetskonferenser för förskrivare inom projektet Fritt val av hjälpmedel, IGO-R Bilaga 6 Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv, Mattias Fredricson InMovium Juristbyrå Bilaga 7 Utvidgning av ägarmodellen, InMovium Juristbyrå

8 8

9

10 10

11 Sammanfattning Regeringsuppdraget Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att under samordna, sprida information, samråda med Hjälpmedelsinstitutets brukarråd och samlat redovisa erfarenheterna av projektet Fritt val av hjälpmedel. Försöksverksamheten bedrivs i landstingen Kronoberg, Stockholm och Sörmland. En slutrapport ska lämnas senast den 1 mars Försökslandstingen tar fram och provar idéer om hur ett friare val av hjälpmedel kan gå till i praktiken. Parallellt med försöken ska effekterna av arbetet utvärderas och utredas. Hur går Fritt val av hjälpmedel till? Brukare som kan ingå i Fritt val av hjälpmedel är de som har långvariga behov av hjälpmedel inom rehabilitering och habilitering, de som av förskrivare har bedömts ha behov av en insats i form av hjälpmedel och de som kan och vill välja själva. Vill man välja Fritt val av hjälpmedel får man en rekvisition av sin förskrivare för att själv inhandla sitt hjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel är ett beslut om egenvård och noteras i journalen. Den brukare som inte vill välja Fritt val av hjälpmedel får tillgång till hjälpmedel på traditionellt sätt genom huvudmannens försorg. Avsikten är att prova Fritt val av hjälpmedel så brett som det är praktiskt och juridiskt möjligt. Försöksverksamheten startade i maj 2008 och har successivt utökats med fler och fler hjälpmedel. Försökslandstingen styr själva över vilka hjälpmedel som ska ingå i försöksverksamheten. Under försöksperioden gör de tre försökslandstingen undantag från regelverket och gör det möjligt att byta ut befintligt hjälpmedel trots att det inte är utslitet eller något nytt behov har uppstått. Rekvisitionssystemet Enligt riktlinjerna ska försökslandstingen prova ett rekvisitionssystem och alla tre har använt sig av likartade rekvisitioner. Förskrivaren tar ut rekvisitionen i två exemplar. I Kronoberg och Sörmland får brukaren det ena exemplaret och det andra skickas till hjälpmedelscentralen som en orderbekräftelse. I Stockholm får brukaren båda exemplaren, det ena lämnas till den leverantör/butik som säljer hjälpmedlet. 11

12 Leverantören/butiken skickar in rekvisitionen tillsammans med fakturan till landstinget/kommunen. Beloppet på fakturan får inte överstiga rekvisitionsbeloppet. Service I Kronoberg och Stockholm har man utarbetat modeller för service (reparation och underhåll). I Kronoberg får brukaren en rekvisition för varje servicetillfälle och i Stockholm har man kopplat ett servicekonto till vissa hjälpmedel. Rekvisition/servicekonto för service fås i första hand för de hjälpmedel där underhåll och service krävs eller rekommenderas av leverantör/tillverkare. I Sörmland finns för närvarande inget beslut om hur de ska hantera dessa hjälpmedel efter garantitidens slut. Prissättningen Prissättningen sker enligt samma mall i de tre försökslandstingen. Gemensamma utgångspunkter är att hanteringskostnaden inte antas öka procentuellt med prisökning och att en brytgräns går vid kronor. I de fall det finns flera olika modeller till olika pris i sortimentet har en sammanvägning av olika priser gjorts till ett belopp. Inköpspris under kronor: inköpspris + 30 % påslag för hanteringskostnad + 25 % moms = rekvisitionspriset. Inköpspris över kronor: inköpspris kronor + 10 % av belopp som överstiger kronor + 25 % moms = rekvisitionspriset. Hur många har gjort ett Fritt val av hjälpmedel? Till och med maj 2009 hade totalt 393 brukare valt att via Fritt val av hjälpmedel köpa sitt hjälpmedel och i slutet av juni var antalet uttagna rekvisitioner 514 stycken. Utöver den ökade kunskapen om försöket är en förklaring till ökningen av antalet rekvisitioner att urvalet av hjälpmedel som är möjliga att välja ökat under försöksperioden. Rollatorer står för 32 procent av de uttagna rekvisitionerna fram till och med maj En annan stor grupp är hjälpmedel i hygienutrymmen, såsom toalettförhöjning och duschstolar/-pallar. I Kronoberg är det relativt många som har valt hjälpmedel synhjälpmedel exempelvis Daisyspelare. I Sörmland har sängar, stolar, madrasser och datorer/datorhjälpmedel varit aktuellt för Fritt val av hjälpmedel. Redan efter de knappt tre månader som det har varit möjligt att välja hörapparater i Stockholm står hörapparatsrekvisitionerna för närmare 25 procent av det totala antalet rekvisitioner. Även andra hörsel- 12

13 hjälpmedel har varit av intresse att välja. 74 brukare har valt att nyttja möjligheten till förtida byte av befintligt hjälpmedel när det gäller hörselhjälpmedel. När det gäller övriga hjälpmedel har 63 brukare i de tre försökslandstingen valt denna möjlighet. Den största åldersgruppen som tackat ja till att via Fritt val av hjälpmedel köpa sitt hjälpmedel är de som är 80 år eller äldre, drygt 40 procent. Åldersfördelningen varierar dock mellan landstingen. Där Stockholm har flest rekvisitioner i den äldsta åldersgruppen, har Kronoberg en förhållandevis jämn åldersfördelning och Sörmland har flest förskrivna rekvisitioner i åldersgruppen år (36 %). När det gäller könsfördelningen är det huvudsakligen kvinnor i Stockholm (70 % kvinnor), i Kronoberg fler män än kvinnor (66 % män) och Sörmland har en ganska jämn fördelning mellan män och kvinnor (45 % män och 55 % kvinnor). Vad säger brukarna? De tre försökslandstingen valde en gemensam strategi för att sprida kunskap och därigenom få en uppfattning om vad Fritt val av hjälpmedel betyder för brukare genom fokusgrupper. Sju fokusgrupper har genomförts. Några av de synpunkter som framkom från dessa fokusgrupper var önskemål om visningslokaler/butiker där brukare kan prova och jämföra hjälpmedel, förskrivare och konsulenter ska kunna vara rådgivande och stödjande i det fria valet samt att de ekonomiska konsekvenserna för brukaren blir tydliga. I augusti september kommer en brukarundersökning att genomföras för att bland annat se hur brukarna uppfattar valsystemet. HIs informationsinsatser En viktig del i projektet är att informera om försöket med Fritt val av hjälpmedel. Ambitionen i projektet har varit att arbeta öppet och söka kontakt med olika intressenter i frågan. Under 2008 och våren 2009 har presentationer av Fritt val av hjälpmedel hållits för brukarorganisationer, yrkesförbund, olika beredningar och nätverk inom SKL. Under 2008 har Hjälpmedelsinstitutet tagit fram informationsbroschyrer om Fritt val av hjälpmedel, en brukarfolder som är en praktisk beskrivning om hur brukaren ska gå till väga om han/hon vill välja Fritt val av hjälpmedel, en folder som syftar till att brukare och förskrivare lättare ska hitta hjälpmedel. Dessutom har faktablad för både förskrivare och brukare tagits fram. På läggs kontinuerligt information ut som rör projektet. En nyhet är att man kan följa hur många som valt ett friare val. 13

14 För att ytterligare förbättra möjligheterna för brukarna att hitta information om var man kan hitta hjälpmedel introducerades en söktjänst i början på juni Söktjänsten är kopplad till den folder som togs fram för att hitta hjälpmedel. Utöver de informationsmöten hos olika intressenter som har varit, har det genomförts två hearingar för leverantörer (den 21 januari 2008 och den 11 februari 2009) och en nationell konferens den 30 maj Utvecklingsinsatser för förskrivarna Försökslandstingen har under hösten 2008 hållit nio konferenser för förskrivare kring ökat brukarinflytande. I början av 2009 anordnades ytterligare två konferenser för audionomer. Syftet med konferenserna var att förbereda förskrivarna på att möta brukarens ökade möjlighet till ett friare val av hjälpmedel. Några av de synpunkter från förskrivarna som framkom vid konferenserna var att det är viktigt att det finns visningslokaler/butiker där brukare kan prova och jämföra hjälpmedel och att brukaren får stöd från förskrivare i val av hjälpmedel. Samtidigt fanns det tvivel om att det finns tid för förskrivarna att vara rådgivande och stödjande i processen av det fria valet. Utvärdering av projektet Enligt riktlinjerna för Fritt val av hjälpmedel ska ett antal frågeställningar utvärderas av försökslandstingen. Projektet har beslutat att lägga ut delar av utvärderingen. I oktober 2008 fick Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund uppdraget att genomföra delar av utvärderingen. Övriga frågeställningar utvärderas av försökslandstingen själva. Några utvärderingsfrågor kommer att belysas både i konsultuppdraget och av försökslandstingen. De frågeställningar som IHE har i uppdrag att utvärdera är: om livskvaliteten för den enskilde användaren och användbarheten av hjälpmedlet ökar. om Fritt val av hjälpmedel är mindre lämpligt för vissa målgrupper/hjälpmedel. hur den enskilde hjälpmedelsanvändaren fått information om vilka alternativa möjligheter som finns att få tillgång till hjälpmedel. Dessutom kommer ytterligare ett antal frågeställningar att belysas, till exempel vilka faktorer som är av betydelse för valet av hjälpmedel. 14

15 Frågeställningarna kommer att ställas till brukaren genom en riktad enkätundersökning som genomförs under augusti september Även ett antal brukare som har tackat nej till Fritt val av hjälpmedel kommer att tillfrågas av sin förskrivare om de vill delta i studien. Om de accepterar att delta i studien får de en enkät direkt av förskrivaren som de ombeds att fylla i och skicka till IHE. Enkäterna har testats genom fokusgrupper med brukare i de tre försökslandstingen. IHE har genomfört åtta intervjuer med förskrivare i de tre försökslandstingen. Informationen från dessa intervjuer användes bland annat för att få fram relevanta frågeställningar till enkätstudien. Under hösten 2009 kommer ett utökat antal förskrivare att intervjuas. Syftet med dessa intervjuer är att ge underlag till att besvara frågan om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper som inte passar att ingå i ett fritt val-system. Frågeställningar som ska utvärderas av försökslandstingen är: om kostnaderna för hjälpmedel påverkas av att Fritt val av hjälpmedel införs. undersöka om intresset att göra ett friare val ökat efterhand under försökstiden. bedöma om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper som inte passar att ingå i ett fritt val-system. (Denna fråga finns även med i IHEs uppdrag) bevaka konkurrensintresset genom att undersöka om ett fritt valsystem ökar antalet aktörer på marknaden samt kvalitet och effektivitet i verksamheten. Den praktiska verksamheten Hjälpmedelsinstitutet och de tre försökslandstingen har varsin projektledare. Till respektive projektledare finns styrgrupper knutna. I uppdraget ingår att samråda med Hjälpmedelsinstitutets brukarråd. Hjälpmedelsinstitutet har också en referensgrupp för att kommunicera frågor som rör projektet med externa intressenter. Referensgruppen består av företrädare för berörda professioner, privata marknaden (leverantörer), Sveriges Kommuner och Landsting samt HIs brukarråd. Försökslandstingen har egna referens- och arbetsgrupper. Vid sidan av förankringsarbetet under våren 2008 beställdes ett antal juridiska utredningar eftersom lagstiftningen i hjälpmedelsverksamheten är komplex. De utredningar som beställdes av Hjälpmedelsinstitutet var att klargöra Eget ägande (f.d. Ägarmodellen) i förhållande till gällande lagstiftning inom områden offentlig upphandling, 15

16 hälso- och sjukvårdslagsstiftningen, komsumentlagstiftningen och kommunallagen. Försökslandstingen Under våren 2008 har försökslandstingen informerat om och förankrat Fritt val av hjälpmedel till brukarorganisationer, förskrivare, hjälpmedelsverksamhet, leverantörer, ledning och politiker. En stor del av informationen har skett via muntlig information på möten, men även andra kanaler såsom landstingens lokala webbsidor och press har använts. Försökslandstingen har även besvarat frågor via telefon och e-post. Även under hösten 2008 och våren 2009 har informationsarbetet varit en viktig del i försökslandstingens arbete med Fritt val av hjälpmedel. Informationsinsatserna under hösten 2008 och våren 2009 har syftat till att öka kunskapen om att Fritt val av hjälpmedel pågår, vad det innebär och hur man går till väga. Satsningar har även gjorts för att öka kunskapen kring hjälpmedel som erbjuds och vilka hjälpmedel som finns på marknaden. Informationsinsatserna har varit riktade till brukare, förskrivare och leverantörer. I samråd med arbetsgrupper/referensgrupper har försökslandstingen arbetet fram urvalet av hjälpmedel som ska ingå i Fritt val av hjälpmedel. Försökslandstingen har arbetat fram rutiner för beställning, fakturahantering och statistikinhämtning. Rutinerna ser dock olika ut bland annat beroende på storleken på landstingen. I Kronoberg och Sörmland sker delar av arbetet med Fritt val av hjälpmedel manuellt, medan man i Stockholm tog beslut om att hanteringen av rekvisitionen så långt som möjligt ska ske på samma sätt som andra hjälpmedelsbeställningar. Under hösten 2008 och våren 2009 har Kronoberg och Stockholm arbetat fram rutiner för service (reparation och underhåll). Juridiska förutsättningar för utvidgning av Fritt val Eget ägande I samband med att försöksverksamheten utvidgades till mer avancerade hjälpmedel fanns ett behov att se över de juridiska förutsättningarna i relation till Eget ägande. Flertalet av de frågeställningar och resultat som framkom i samband med de juridiska utredningar som genomfördes i samband med införandet av Ägarmodellen (numera Eget ägande) är även relevanta för utvidgningen av försöksverksamheten. 16

17 När Fritt val hjälpmedel utvidgades till att omfatta flera hjälpmedelsgrupper uppkom frågan om hur behovet av teknisk service är möjlig att lösa inom Fritt val av hjälpmedel. Av riktlinjerna framgår dessutom att det för enskilda brukare ska vara möjligt att välja vem som ska utprova och anpassa hjälpmedlen, varför även detta är en fråga inom det utvidgade försöket. Den utvidgade försöksverksamheten omfattar tre olika scenarier. De tre scenarierna är: 1. Förskrivaren bedömer att brukaren klarar hela processen själv Som scenario 1 plus teknisk service på hjälpmedlet. 2. Förskrivaren bedömer att brukaren behöver stöd i delar av förskrivningsprocessen. 3. Brukaren väljer annan vårdgivare för att utföra hela förskrivningsprocessen. I alla tre scenarierna bedömer förskrivaren behovet av hjälpmedel och om det är möjligt att brukaren kan genomföra processen som egenvård innan brukaren erbjuds att välja Fritt val av hjälpmedel. Fritt valbeslutet har tolkats som ett beslut om egenvård. Det som är avgörande för hur mycket Fritt val av hjälpmedel kan utvidgas är förmodligen hur långt en bedömning /beslut om egenvård kan sträcka sig. En bedömning av om en åtgärd kan utföras som egenvård görs individuellt. Bedömningen ska göras i samråd med patienten med respekt för patientens självbestämmande och integritet samt utifrån patientens behov av trygghet och säkerhet. Bedömningen ska utgå från patientens livssituation. Gränsen för hur långt Fritt val av hjälpmedel kan utvidgas är beroende av olika lagar. Den tolkning som gjorts inom projektet Fritt val av hjälpmedel är att beslutet att fritt välja sitt hjälpmedel är en bedömning att hälso- och sjukvårdsåtgärden (förskrivningsprocessen) kan utföras som egenvård. De tre scenarierna beskrivs i rapporten med utgångspunkt från den traditionella förskrivningsprocessen och de juridiska förutsättningarna. Det fortsatta arbetet Under hösten kommer den praktiska försöksverksamheten att fortsätta. Projektet kommer även fortsättningsvis arbeta med informationsinsatser mot aktuella målgrupper. En viktig uppgift blir att informera om de beslut som försökslandstingen tar om Fritt val av hjälpmedel. 17

18 Arbetet med slutrapporten kommer att starta under hösten. Utöver försökslandstingens slutredovisningar och IHEs utvärdering kommer Hjälpmedelsinstitutet att komplettera slutrapporten med ytterligare underlag i syfte att få ett så brett beslutsunderlag som möjligt. I början på hösten kommer arbetet att inriktas på att se vilka frågeställningar som projektet kommer att prioritera/ha möjlighet att gå vidare med under projekttiden och vilka frågor som får lyftas vidare till slutrapporten. Några av de kvarstående frågorna är: LOV Lagen om valfrihet begreppet Egenvård begreppet förskrivare av hjälpmedel. Försöksverksamheten handlar om att hitta fungerande lösningar och att skapa beslutsunderlag för framtida politiska ställningstaganden när det rör fritt val inom detta område. Erfarenheter visar att alla fritt-val system, oavsett välfärdsområde, tar tid att bygga upp och etablera. I projektet har det varit och är en fråga om att få till ett förändrat beteende i förskrivarens sätt att arbeta och att bemöta brukaren, och brukarens totala inflytande i processen i att välja hjälpmedel. Dessa processer tar tid och kräver resurser och måste få göra det för att önskat resultat ska uppnås. Eftersom det tar tid att etablera välfungerande kundvalsssystem, bland annat beroende på att det tar tid att få till stånd förändrat beteende hos relevanta målgrupper, är det viktigt/önskvärt att få till stånd fortsatt utvecklingsarbete för utvecklande av fritt val-system i försökslandstingen och/eller andra landsting som är intresserade av att införa möjligheten till ett friare val av hjälpmedel för brukarna. Hur ser HIs referensgrupp på Fritt val av hjälpmedel? Deltagarna i referensgruppen ombads att skriva om vilka aspekter som är viktiga för respektive bransch/organisation att ta med sig in i ett framtida fritt val-system, både av det som ryms inom försöket men även sånt som inte varit möjligt att testa inom försöksverksamheten. I slutet av rapporten redovisas bidragen från Brukarrådet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Swedish Medtech, Svensk Hörsel och Ortopedtekniska branschrådet (OTB). 18

19 Regeringsuppdraget Hjälpmedelsinstitutet har fått i uppdrag av regeringen att under samordna, sprida information och redovisa erfarenheterna av projektet Fritt val av hjälpmedel. I uppdraget ingår att samråda med Hjälpmedelsinstitutets brukarråd. Försöksverksamheten bedrivs i landstingen Kronoberg, Stockholm och Sörmland. I Sörmland och Kronoberg ingår även vissa av kommunerna. En slutrapport ska lämnas senast den 1 mars (Bilaga 1) Försökslandstingen tar fram och provar idéer om hur ett friare val av hjälpmedel kan gå till i praktiken. Parallellt med försöken ska effekterna av arbetet utvärderas och utredas. Avsikten är att prova Fritt val av hjälpmedel så brett som det är praktiskt och juridiskt möjligt. Vilka produkter och tjänster som omfattas kommer att förändras under projekttiden och ser olika ut i de tre landstingen. I juli 2008 lämnade HI in den första delredovisningen till regeringen ( Denna andra delrapport beskriver huvudsakligen arbetet som skett under 2008 och våren Projektets mål Försökslandstingen har utifrån riktlinjerna utformat mål för försöksverksamheten. Målen är: att öka brukarens inflytande vid val av hjälpmedel att Fritt val av hjälpmedel ska vara smidigt för den enskilde att brukaren och förskrivare är välinformerade om Fritt val av hjälpmedel att prova Fritt val av hjälpmedel inom så många områden som möjligt. Vilka brukare? Brukare som ingår i Fritt val av hjälpmedel är de som av förskrivare bedömts ha behov av en insats i form av hjälpmedel ha tillräcklig insikt och erfarenhet om sin egen funktionsnedsättning, rehabilitering eller habilitering och hjälpmedelsbehov för att kunna göra ett bra val kunna använda sitt hjälpmedel utan risk för sig själv eller andra. 19

20 Dessutom gäller det brukare som själva vill välja Fritt val av hjälpmedel. Den brukare som inte vill välja Fritt val av hjälpmedel får tillgång till hjälpmedel på traditionellt sätt genom huvudmannens försorg. Fritt val av hjälpmedel omfattar även brukare som kan föra sin talan genom en närstående eller god man. Hur går Fritt val av hjälpmedel till? Inledningsvis diskuterades tre olika modeller för att prova Fritt val av hjälpmedel. Efter omfattande juridiska utredningar och praktiskt arbete var projektets gemensamma bedömning att endast den modell som inledningsvis kallades Ägarmodellen var möjlig att genomföra. Därefter har modellen ändrat namn till Eget ägande. Eget ägande Brukaren vänder sig som vanligt först till sin förskrivare som gör en behovsbedömning. Om brukaren och förskrivaren kommer överens om Fritt val av hjälpmedel får brukaren en rekvisition på anvisat belopp och hjälpmedel. Därefter är det brukaren som inhandlar, äger och ansvarar för hjälpmedlet. Konsumentköplagen gäller. I det fall brukaren väljer en dyrare produkt står brukaren själv för merkostnaden. När förskrivare och brukare är överens om Fritt val av hjälpmedel tar förskrivaren ett beslut om egenvård. Förskrivaren har då bedömt att brukaren själv kan köpa ett hjälpmedel som motsvarar det behov som förskrivare och brukare har kommit överens om, samt att brukaren kan hantera hjälpmedlet utan risk för sig själv eller någon annan. Förskrivaren noterar sin bedömning i journal. Projektet har gjort den tolkningen att förskrivaren inte längre har uppföljningsansvar för det specifika hjälpmedlet men för bedömningen av egenvård. Eget ägande blir aktuellt endast i de fall som förskrivaren gör bedömningen att brukaren kan anförtros uppgiften att bland annat själv välja hjälpmedel och förstå hur det ska användas. Inköpsstället skickar rekvisition och faktura på hjälpmedlet till landsting/kommun, dock på högst den summa som anges på rekvisitionen. Vid utprovning av hörapparat bedöms behovet av förskrivare som har avtal med landstinget. Utprovningen kan sedan fortsätta hos legitimerad audionom hos privat leverantör. Detta gäller endast Stockholm som är det enda av försökslandstingen som har med hörapparater i försöket. 20

21 Vilka hjälpmedel kan väljas? Projektet startade i maj 2008 med enklare hjälpmedel som inte kräver någon insats i form av utprovning, anpassning eller träning. Försöksverksamheten har nu utökats med fler hjälpmedel. Försökslandstingen styr själva över vilka hjälpmedel som ska ingå i försöksverksamheten. I Stockholm byggs administrativa system med Fritt val av hjälpmedel upp i de två redan befintliga beställningsportalerna. Detta gör att det inte är möjligt att ta in flera hjälpmedelsgrupper på en gång. I Sörmland och Kronoberg, som har möjlighet att använda sig av en manuell hantering, är det möjligt att välja i stort sett alla hjälpmedel till Fritt val av hjälpmedel. Rekvisitionspriset för de hjälpmedel som efterfrågas i Fritt val av hjälpmedel räknas ut allteftersom efterfrågan uppstår. Under försöksperioden gör de tre landstingen undantag från regelverket och gör det möjligt att byta ut befintligt hjälpmedel trots att det inte är utslitet eller något nytt behov har uppstått. I Kronoberg och Stockholm har detta varit möjligt under hela försöksperioden och i Sörmland sedan februari För redovisning av hur landstingen har valt produkter till Fritt val av hjälpmedel se avsnitten Urval av produkter under respektive försökslandstings redovisning av verksamheten och avsnittet Bedöma om det finns hjälpmedel, målgrupper eller verksamheter, utöver de avgränsningar som angetts i uppdraget, som inte passar för att ingå i ett fritt val-system. Kronoberg Landstinget och Älmhults kommun började den 1 maj 2008 med enklare hjälpmedel. Växjö kommun startade försöket den 1 juni Följande områden ingick i starten rörelsetekniska hjälpmedel för alla åldrar till exempel rollatorer, käppar toalettförhöjningar, duschpall/stol, badbrädor och dusch/skötbord. kognitiva hjälpmedel för barn och ungdom upp till 17 år, till exempel nummerslagningshjälpmedel och tidshjälpmedel. hjälpmedel vid synskada för alla åldrar till exempel punktklocka, daisyspelare i fickformat, förstoringslampa och talande klockor. Lista över dessa hjälpmedel finns tillgänglig via såväl landstingets som kommunernas hemsidor (bilaga 2). Den 1 november tillkom hörseltekniska hjälpmedel för alla åldrar. Exempel på dessa hjälpmedel är akustisk telefonförstärkare, TV- 21

22 hjälpmedel, vibrerande väckarklocka och samtalsförstärkare. Dessa hjälpmedel förskrivs av audionomer på audionommottagning. Den 1 december tillkom kommunikationshjälpmedel för alla åldrar i försöket. Exempel på dessa är samtalsapparat, digital anteckningsbok, talsyntes, datorprogram för att underlätta kommunikation exempelvis bildkommunikation. Dessa hjälpmedel förskrivs främst av logopeder inom olika enheter i landstinget. Den 1 december utökades hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel från att omfatta endast enklare hjälpmedel inom nämnda grupper till att också omfatta mer avancerade hjälpmedel. Fritt val av hjälpmedel i Kronoberg innebär nu att de flesta hjälpmedel som enligt gällande regelverk idag förskrivs av landsting och kommun också ingår i försöksverksamheten. Dock med vissa undantag, vilka finns listade på hemsidan. Undantag i Kronoberg: personlig medicinsk behandling (Anmärkning: Inom gruppen finns förebyggande antidecubitushjälpmedel och rörelse-, styrke- och balansträningsredskap, dessa undantas inte.) ortopedtekniska hjälpmedel hörapparater larm (Anmärkning: Inom gruppen finns enkla larm som är avsedda påkalla anhörigas uppmärksamhet inom bostaden och som förskrivs av arbetsterapeuter inom landstinget, dessa undantas inte.) handdatorer glasögon och linser alla hjälpmedel där specialanpassning är aktuell eller kan förväntas bli aktuell hjälpmedel som kräver fackmannamässig installation. Det betyder att såväl enkla som mer avancerade hjälpmedel inom nedanstående hjälpmedelsgrupper ingår i Fritt val av hjälpmedel och kan erbjudas både barn och vuxna. rörelsetekniska hjälpmedel synhjälpmedel hörseltekniska hjälpmedel kognitionshjälpmedel kommunikationshjälpmedel. 22

23 Det finns inga planer på att utöka antalet produkter. Listan över undantag kan dock förändras. Den är flexibel och kan öka eller minska beroende på erfarenheter i försöket. Finns det tveksamheter kring Fritt val av hjälpmedel för det efterfrågade hjälpmedlet tas diskussion upp i arbetsgruppen. Eventuella nya undantag eller upphävande av undantag beslutas i styrgruppen. Stockholm Stockholm startade i maj med enklare hjälpmedel upp till rollator (37 olika produktområden). I november 2008 introducerades möjligheten att även inom området barnhjälpmedel kunna få en rekvisition för Fritt val av hjälpmedel. Då infördes 26 nya produktområden för barnhjälpmedel. I december 2008 blev aktivrullstolar/fastramsrullstolar möjliga att välja som Fritt val av hjälpmedel och därefter har allroundrullstolar, sängar och elrullstolar av typ scooter blivit möjliga att välja inom försöksverksamheten. Den 1 april 2009 infördes Fritt val av hörselhjälpmedel, inklusive hörapparater. (Se bilaga 3 för vilka hjälpmedel som ingår i Fritt val av hjälpmedel i Stockholm.) Sörmland Sörmland startade i maj 2008 med enklare rörelsetekniska hjälpmedel såsom kryckor, badbrädor, dushpallar och rollatorer. I juni 2008 togs nästa steg då enklare hjälpmedel vid synskada också gick att få genom Fritt val av hjälpmedel. Sörmland valde att vara restriktiv gällande vissa hjälpmedel för barn under den första delen av försöket. Delprojektgruppen, som fokuserade på rörelsetekniska hjälpmedel, valde ut delar av sortimentet som de trodde kunde vara möjliga att välja och köpa själv. I takt med att fler hjälpmedel släppts till Fritt val av hjälpmedel, har detta ändrats och man har tydligare angett vilka undantagen ska vara och vilka skäl de har för det. Från och med 1 november har Sörmland utökat försöket med fler hjälpmedel. Fördelningen av Fritt val av hjälpmedel och de undantag som Sörmland gjort ser ut på följande sätt: Rörelsetekniska hjälpmedel, exempel på dessa hjälpmedel är hygienhjälpmedel, gånghjälpmedel, rullstolar, dynor, madrasser och lyftar. 23

24 Undantag: Specialanpassningar, eldrivna rullstolar och sulkys med avancerat sittande, taklyftar och sådana hjälpmedel som kräver fackmannamässig installation. Tre kommuner, Flen, Strängnäs och Vingåker har inte med hjälpmedel med kommunalt kostnadsansvar i försöket. Medicinska behandlingshjälpmedel, exempel på dessa hjälpmedel är doseringshjälpmedel, andningsmuskeltränare, stimulatorer för smärtlindring och tippbrädor. Undantag: Tidsbegränsade lån och hjälpmedel där patientsäkerheten kan äventyras såsom respiratorer, CPAP, BiPap och inhalatorer. Hjälpmedel vid synskada, exempel på dessa hjälpmedel är punktskriftsmaskin, datahjälpmedel, CCTV, fickminne och talande hjälpmedel. Undantag: Specialanpassningar såsom glasögon och kontaktlinser. Hjälpmedel för kommunikation och kognition exempel på dessa är tidshjälpmedel, handdatorer, bokstavssatser, samtalsapparater och röstförstärkare. Undantag: Hjälpmedel med delat kostnadsansvar mellan landsting och kommun såsom datorer i skolan. Hjälpmedelsgrupper som är undantagna i sin helhet från projektet Fritt val av hjälpmedel är hårersättningar hörselhjälpmedel ortopedtekniska hjälpmedel Rekvisitionssystemet Försökslandstingen har använt sig av likartade rekvisitioner. Förskrivaren tar ut rekvisitionen i två exemplar från landstingets hemsida eller i Stockholms fall ur beställningsportalen. I Kronoberg och Sörmland lämnas det ena exemplaret till brukaren och det andra exemplaret skickas till hjälpmedelscentralen/kommunens rehabenhet (det senare gäller för kommunerna i Kronoberg) som ett ordererkännande. I Stockholm får brukaren det ena exemplaret av rekvisitionen och det andra exemplaret får den leverantör/butik som säljer hjälpmedlet. Oavsett försökslandsting ska butiken skicka faktura och rekvisition till landstinget/kommunen. 24

25 Beloppet på faktura får inte överstiga rekvisitionsbeloppet. Om priset på hjälpmedlet överstiger rekvisitionsbeloppet betalar brukaren själv för merkostnaden. Rekvisitionen omfattar följande information: rekvisitionsnummer och namn på brukaren beskrivning av hjälpmedlet maximalt belopp som kan faktureras landstinget/kommunen kommentarsruta där förskrivaren kan meddela leverantören om något specifikt krav ställs på hjälpmedlet. Kronoberg När ett nytt hjälpmedel efterfrågas i Fritt val av hjälpmedel kontaktar förskrivare hjälpmedelsverksamheten och rekvisitionspris tas fram av administrativ personal enligt beslutad prissättingsmodell. I Kronoberg är utbudet av butiker relativt litet och för att öka utbudet och möjligheten att välja Fritt val av hjälpmedel för brukare i länet prövas ytterligare en betalningsmodell. Vid handel till exempel på Internet eller via postorder godtas också kvittohantering under försöksperioden. Det innebär att brukaren handlar sitt hjälpmedel och lägger ut egna medel. Därefter skickas kvitto, rekvisition, personnummer och bankkontonummer till hjälpmedelscentralen. Där görs en utanordning som tillsammans med kvitto och rekvisition går till scanningscentralen. Brukaren får sedan summan enligt kvitto, dock högst summan på rekvisitionen, insatt på sitt bankkonto. Brukaren får skriftlig information om de olika betalningssätten vid samma tillfälle som rekvisitionen skrivs ut. Stockholm Rekvisitionen omfattar även följande information i Stockholm: information om det tillhör något servicekonto för teknisk service och vilket belopp servicekontot omfattar. förskrivaren anger även om brukare byter ett förskrivet hjälpmedel mot rekvisition. De två beställningsportalerna utvecklas så att leverantören/butiken via webben och rekvisitionsnumret kan gå in i beställningsportalen och plocka sin rekvisition, ange försäljningspris (dock högst på rekvisitionsbeloppet) och få en automatisk utbetalning. Systemet bygger på att leverantören/butiken i beställningsportalen anger leverantörsdata och på så sätt får access till systemet. 25

26 På likartat sätt ska leverantörer som reparerar, efterjusterar eller i senare skede säljer tillbehör kunna fakturera brukarens servicekonto. Åtkomsten regleras även där genom ett rekvisitionsnummer samt en inloggningsuppgift. För hörapparater omfattar rekvisitionen kostnaden för utprovning vilket innebär att det ställs krav på att en legitimerad audionom utför utprovningen. Sörmland I Sörmland sker hanteringen av rekvisitionen i stor utsträckning manuellt. Bidragsbeloppet hämtar förskrivarna på hemsidan när det gäller enklare hjälpmedel. Om det aktuella hjälpmedlet inte finns på listan får förskrivarna ringa eller skicka e-post till en kontaktperson på Hjälpmedelscentralen. Eftersom det finns så många olika hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel, har inte beräkningar gjorts i förväg utan bidragsbeloppet räknas ut när det blir aktuellt. När Hjälpmedelscentralen får sin del av rekvisitionen sker en manuell registrering i ett webbaserat system. Service (reparation och underhåll) I Kronoberg och Stockholm har man utarbetat modeller för service (reparation och underhåll). I Kronoberg får brukaren en rekvisition för varje servicetillfälle och i Stockholm har man kopplat ett servicekonto till vissa hjälpmedel. Rekvisition/servicekonto för reparation och underhåll fås i första hand för de hjälpmedel där underhåll och service krävs eller rekommenderas av leverantör/tillverkare. De summor som räknats fram grundar sig på service och underhåll av normalanvändarens hjälpmedel och som landstinget/kommunerna idag hanterar. Rekvisitionen/servicekontot kan användas till årligt underhåll och till att åtgärda fel som inte täcks av garantin. Den totala summan gäller under hjälpmedlets beräknade livslängd. Om servicepotten är utnyttjad innan hjälpmedlets livslängd är slut står brukaren själv för kostnaderna. I Sörmland finns för närvarande inget beslut om hur de ska hantera dessa hjälpmedel efter garantitidens slut. Kronoberg I dagsläget finns summor framräknade för transportrullstol, manuell standardrullstol, aktivrullstol och el-scooter. 26

27 Brukaren tar själv kontakten med servicestället och använder sin servicepott efter egna önskemål och behov. Kundtjänst på Hjälpmedelscentralen eller kommunernas motsvarande enhet lämnar ut rekvisition efter brukarens önskemål och har kontroll över hur mycket som återstår av servicepotten efter varje servicetillfälle. Servicestället skickar faktura och rekvisition till landstinget/kommunen på samma sätt som när ett hjälpmedel inhandlas enligt Fritt val av hjälpmedel. Konsumentlagen gäller och under garantitiden gäller att ta kontakt med den som sålt hjälpmedlet. Brukaren informeras om att också efter garantitiden i första hand vända sig till den som sålt hjälpmedlet och i andra hand till hjälpmedelstekniker på landstingets hjälpmedelscentral eller kommunernas motsvarande enheter. Ovan beskriven modell för service gäller i dagsläget i Kronoberg. Den kan komma att förändras utifrån nya erfarenheter, riktlinjer eller nya juridiska lösningar. Den korta projekttiden gör att det är tveksamt om servicemodellen hinner prövas i praktiken. Utgångspunkten i modellen är att brukaren ska känna trygghet när det gäller service och underhåll. Brukaren ska också få möjligheten att ta ett eget ansvar för service och underhåll på samma sätt som för valet av hjälpmedlet. Stockholm Vissa hjälpmedel har ett servicekonto, detta för att täcka reparationer, efterjusteringar och eventuella tillbehör som kan krävas i ett senare skede. Rekvisitionsbeloppet och servicebeloppet baseras på en totalkostnad för hjälpmedlet. För närvarande finns det servicekonto kopplat till följande hjälpmedel: aktivrullstol/fastramsrullstol, allroundrullstol, säng med sänglyft samt el-scooter. I december 2008 var även modellen för service på mer komplexa hjälpmedel klar att tillämpa. Tills vidare måste hantering av servicekonton ske manuellt i väntan på en automatiserad lösning. Sörmland Det finns för närvarande inget beslut om hur de ska hantera hjälpmedel som behöver service efter garantitidens slut. Eftersom eget ägande innebär att konsumentköplagen är tillämplig ska leverantören lämna garanti och ta hand om garantireparationer under garantitiden. Sjukvårdshuvudmannen har enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att brukare har de hjälpmedel de har behov av. Det ligger därför i landstingets intresse att de hjälpmedel som köps genom Fritt val av hjälpmedel också används av brukare under så lång tid som möjligt. 27

28 Prissättningen Framtagen prissättning är en modell som provas under försöket. Prissättningen sker enligt mall på samma sätt i de tre försökslandstingen. För försökslandstingens gemensamma utgångspunkter är att hanteringskostnaden inte antas öka procentuellt med prisökning och att en brytgräns går vid kronor. I de fall det finns flera olika modeller till olika pris i sortimentet har en sammanvägning av olika priser gjorts till ett belopp. Inköpspris under kronor: Inköpspris + 30 % påslag för hanteringskostnad (= kronor vid brytgränsen kronor) + 25 % moms = rekvisitionspris. Inköpspris över kronor: Inköpspris kronor + 10 % av belopp som överstiger kronor + 25 % moms = rekvisitionspris. Kronoberg Efter utökningen av hjälpmedel från den 1 december 2008 har Kronoberg valt att räkna ut rekvisitionspris efterhand som önskemål om Fritt val av hjälpmedel kommer in. Tidsåtgång för att prissätta alla de hjälpmedel som är möjliga i Fritt val av hjälpmedel anses för stor. Stockholm Stockholms läns landsting har en utpräglad beställar utförarorganisation när det gäller hjälpmedel. Hjälpmedelsverksamheten utförs i stor utsträckning av privata entreprenörer. Avtalen och vårdöverenskommelserna med de privata och landstingsdrivna enheterna har väl fungerande ersättningssystem som är lätt omsättningsbara till rekvisitionsbelopp. I rutan på nästa sida visas exempel på hur rekvisitionspriset beräknats. Sörmland Precis som i Kronoberg beräknas rekvisitionspriset i Sörmland allteftersom önskemål om Fritt val av hjälpmedel kommer in. När det gäller vissa hjälpmedel, som datorer och hårdvara, finns inga formella avtal men inköp sker till dagspris från vissa leverantörer. Det dagspriset ligger till grund för beräkningen, på samma sätt som inköpspriset. Vissa hjälpmedel har idag en egenavgift som brukaren betalar per år. Om brukaren vill välja ett sådant hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel, har man löst detta med att egenavgiften multipliceras med 3 eller 5, beroende på avskrivningstid på det berörda hjälpmedlet. Summan dras sedan ifrån beloppet på rekvisitionen. 28

29 Exempel: Prissättningen i Stockholm Exempel 1 Enklare hjälpmedel ersätts med ett fast pris till Hjälpmedel Stockholm och Sodexo Hjälpmedelsservice. Priset är angivet i beställningsportalen. Sedan 2009 ska priset innehålla alla kostnader (det vill säga produkten ska bära sina egna kostnader när det gäller tillbehör, reservdelar, transporter osv.) Exempel 2 Hyreshjälpmedel (mer komplexa och dyra hjälpmedel) ersätts med en dygnshyra så länge hjälpmedlet nyttjas av en brukare. Exempel 3 Inom Hörselområdet ersätts varje utprovad hörapparat med ett bestämt belopp. Produkterna är upphandlade av landstinget och har ett avtalspris. Ett räkneexempel för hjälpmedel med servicekonto De hjälpmedel som har ett servicekonto, består av två delar, dels ett rekvisitionsbelopp för inköp och dels en summa som ska kunna nyttjas för service under fem år. Uthyrningsgrad av hjälpmedlet: exempelvis 10 månader = 305 dagar Dygnshyra: 13,14 sek 5 år 305 dagar x 13,14 sek = 4 007,7 x 5 år = sek + moms = sek Därefter beräknas kostnad för inköp samt en skälig kostnad för service. Inköpskostnader är baserade på uppgifter på snittpriser och servicekostnaden är baserad på uppgifter på uppskattade serviceinsatser och kostnader under 5 år. Uppgifterna kommer från hjälpmedelsverksamheten och leverantörer. 29

30 Hur många har gjort ett Fritt val av hjälpmedel? Till och med maj 2009 hade totalt 393 brukare valt att via Fritt val av hjälpmedel köpa sitt hjälpmedel med hjälp av en rekvisition och i slutet på juni var antalet uttagna rekvisitioner 514 stycken (tabell 1). I takt med att allt fler brukare och förskrivare har fått kunskap om försöket har också antalet brukare som valt att tacka ja till Fritt val av hjälpmedel successivt ökat. Utöver den ökade kunskapen om försöket är en förklaring till ökningen av antalet rekvisitioner att urvalet av hjälpmedel som är möjliga att välja ökat under försöksperioden. Under det senaste halvåret har antalet utskrivna rekvisitioner per månad mer än tredubblats. I oktober 2008 förskrevs 24 rekvisitioner i de tre landstingen och i maj 2009 förskrevs 92 rekvisitioner (tabell 1 och bild 1). Tabell 1 Totala antalet rekvisitioner under perioden maj 2008 till och med maj 2009 fördelat på respektive landsting År 2008 År 2009 maj juni juli aug sept okt nov dec jan febr mars april maj Totalt Stockholm Sörmland Kronoberg Totalt Antal rekvisitioner Kronoberg Sörmland Stockholm maj juni juli aug sept okt nov dec jan febr mars april maj Månad Bild 1 Totala antalet rekvisitioner per månad under perioden maj 2008 till och med maj 2009 i respektive landsting 30

31 Rollatorerna står för 32 procent av de uttagna rekvisitionerna fram till och med maj Även andra gånghjälpmedel, såsom käppar och kryckor har brukare valt att via Fritt val av hjälpmedel köpa själva. En annan stor hjälpmedelsgrupp inom Fritt val av hjälpmedel är hjälpmedel i hygienutrymmen, såsom toalettförhöjning och duschstolar/- pallar. Dessa hjälpmedelsgrupper har varit aktuella för Fritt val av hjälpmedel i samtliga landsting. I Kronoberg är det också förhållandevis många som valt synhjälpmedel genom Fritt val av hjälpmedel exempelvis Daisyspelare. I Sörmland har sängar, stolar madrasser och datorer/datahjälpmedel varit aktuellt för Fritt val av hjälpmedel. Redan efter de knappt tre månader som det har varit möjligt att välja hörapparater i Stockholm står hörapparatsrekvisitionerna för närmare 25 procent av rekvisitionerna. Tabell 2 Antal rekvisitioner fördelat på ISO-klass och landsting maj 2008 maj 2009 ISO-klass Typ av hjälpmedel Stockholm Sörmland Kronoberg Totalt Andel 91209; Toalettsitsar/förhöjningar % 93303;93312 Bad- och duschstolar; skötbord % Stödkäpp 8 8 2% Armbågskryckor % ; Gåbock; Betastöd 4 4 1% Rollatorer % Aktivrullstol % Allroundrullstol Rullstol eldriven m. manuell styrning 1 1 Rullstol eldriven m. motoriserad styrning Sulky/vagn Glidbrädor/mattor % ;916 Bestick; mugg 2 2 1% Strumppådragare 2 2 1% Griptång % ; 0921 Stolar % Dynor 4 4 1% Sängar motorisk styrning % Anti dec madrass Sängryggstöd manuellt Förhöjningskloss 4 4 1% Stimulatorer för smärtlindring 2 2 1% Madrasser för trycksårsprevention 2 2 1% Bobathboll % Hörapparat % TV-hjälpmedel % Daisyspelare 6 6 2% Porttelefon ;2718 Klockor /enklare larm 2 2 1% Datorer, bärbara- hand- och fick ; 3912 Displayer /skärmläsningsprogram % Skrivare 1 1 Totalt a) % a) För Sörmland motsvarar siffran antalet fakturerade rekvisitioner, vilket är färre än antalet förskrivna rekvisitioner. För Stockholm och Kronoberg redovisas antalet förskrivna rekvisitioner. Av de totalt 436 rekvisitionerna som har skrivits ut i Stockholm fram till slutet på juni har 74 brukare bytt ut befintligt hörselhjälpmedel. Bland övriga rekvisitioner har 50 brukare valt att nyttja möjligheten till förtida inbyte. I Kronoberg har en brukare nyttjat denna möjlighet. 31

32 I Sörmland där det under 2009 gavs möjlighet till att byta ut befintligt hjälpmedel har denna möjlighet använts av 12 brukare. Den största åldersgruppen som tackat ja att via Fritt val av hjälpmedel köpa sitt hjälpmedel är de som är 80 år eller äldre. Drygt 40 procent av dem som under första året med Fritt val av hjälpmedel köpt sitt hjälpmedel är 80 år eller äldre (bild 2). Det är den gruppen som framförallt använder den typ av hjälpmedel som först blev tillgängliga i Fritt val av hjälpmedel. Den näst mest frekventa åldersgruppen är de som är mellan 65 och 79 år (28 %). Åldersfördelningen varierar mellan de tre landstingen. Stockholm har flest rekvisitioner i den äldsta åldersgruppen (49 %). I Kronoberg är det en förhållandevis jämn fördelning mellan de olika åldersgrupperna, men flest rekvisitioner har förskrivits i den yngsta respektive äldsta åldersgruppen (26 % respektive 22 %). Sörmland har flest förskrivna rekvisitioner i åldersgruppen år (36 procent) år 6% år 8% >80 år 41% år 17% år 28% Bild 2 Åldersfördelningen på dem som valt Fritt val av hjälpmedel När det gäller könsfördelningen är det huvudsakligen kvinnor som har valt Fritt val av hjälpmedel i Stockholm (ca 70 % kvinnor och 30 % män). I Kronoberg är det 66 % män som har valt och 34 % kvinnor. I Sörmland är det 55 % kvinnor som har valt och 45 % män. Av de 27 fakturor som till och med maj inkommit till Sörmland, var11 stycken på ett lägre belopp än rekvisitionen. De andra 16 hade samma pris, vilket innebär att antingen har brukaren lagt till av egna medel eller så har hjälpmedlet kostat exakt så mycket som rekvisitionen medgett. I Kronoberg har 15 av de 21 fakturerade rekvisitionerna i Fritt val av hjälpmedel varit lägre än summan på rekvisitionen. 32

33 Av de 21 rekvisitioner som hittills har fakturerats i Kronoberg har 7 utnyttjat den möjlighet som finns i Kronoberg till eget utlägg och vid resterande 14 köp har fakturering skett. Vad säger brukarna? De tre försökslandstingen valde en gemensam strategi för att sprida kunskap och därigenom få en uppfattning om vad Fritt val av hjälpmedel betyder för brukare genom fokusgrupper i de tre landstingen. Alla fokusgrupperna leddes av projektledare, Anders Karlsson från IGO-R (Individ, grupp, organisation och relation) i Stockholm. Sju fokusgrupper har genomförts, sex inom rörelsehindergruppen och en för personer med hörselnedsättning. En rapport har sammanställts från dessa fokusgrupper. Se bilaga 4. En kort sammanfattning av brukarsynpunkter redovisas i följande punkter: Önskemål om visningslokaler/butiker där brukare kan prova och jämföra hjälpmedel. Önskemål om lättillgänglig information gärna i form av oberoende konsumentinformation om hjälpmedel. Förskrivare och konsulenter ska kunna vara rådgivare och stödjande i det fria valet. Service och underhåll ska fungera enkelt och effektivt. Viktigt att brukaren får information om vilket ansvar som åvilar brukaren på kort och lång sikt. Ekonomiska konsekvenser för brukaren i Fritt val av hjälpmedel måste vara tydliga. Konkurrens förväntas befrämja både utveckling av hjälpmedel och prisbilder. I augusti september kommer en brukarundersökning att genomföras för att bland annat se hur brukarna uppfattar valsystemet. Se vidare avsnittet Utvärdering av projektet. Informationsbehov Fritt val av hjälpmedel Att nå ut i det informationstäta samhället vi lever i gör att de som tillgodogör sig viss information befinner sig i ett behov. Målgruppsanpassad information är nödvändig i detta avseende för att träffa rätt. I en process att förändra ett beteende eller en attityd finns vissa självklara steg. Den allmänna processen för en förändring i beteende/atti- 33

34 tyd ser ut som bild 3 visar. Stegen i denna process måste ha sin gång att få kännedom/skapa medvetenhet om projektet och att sedan få/söka kunskap om det. Dessa två steg är nödvändiga för att komma vidare till nästa steg vilket är attitydförändring som leder till handling. Allt detta sammantaget gör att en förändring tar tid. Om stegen inte tas i rätt ordning och får ta den tid som behövs kan förändringsarbetet mötas med motstånd och den förändring man önskat uteblir. Bild 3 Kommunikationstrappan är socialpsykologen och kommunikationsforskaren William McGuires modell för hur man på ett framgångsrikt sätt påverkar och förändrar ett beteende Förenklat betyder trappan vad vi vill att målgruppen ska veta, tycka och göra. Men att mottagaren fått kännedom och kunskap betyder inte att det automatiskt bidrar till attitydförändring, än mindre beteendeförändring. Här betyder också rätt timing mycket som i detta projekt bland annat är att nå brukare i den stund de är i behov av ett hjälpmedel. En kontinuerlig och effektiv kommunikation kan ha en direkt och positiv inverkan på slutresultatet. I projektet har det varit fråga om att få till ett förändrat beteende i förskrivarens sätt att arbeta och att bemöta brukaren, och brukarens totala inflytande i processen att välja hjälpmedel. I förskrivarnas fall har man dessutom haft aspekten ansvar att respektera och den oro som kommer med en förändring som Fritt val av hjälpmedel. Brukarna i sin tur förväntas ta ett ännu större ansvar i valet av hjälpmedel vilket inte alltid kan vara det lättaste. Dessa processer tar tid och kräver resurser och måste få göra det för att önskat resultat ska uppnås. HIs informationsinsatser En stor och viktig del i projektet är att informera om försöken med Fritt val av hjälpmedel. Riktade informationsinsatser om Fritt val av hjälpmedel till brukare, profession och andra berörda sker på både på 34

35 lokal och nationell nivå och sker kontinuerligt under hela projekttiden. Tryckt informationsmaterial, en levande hemsida, möten, telefon- och via e-post, artiklar i tidningar/tidsskrifter är viktiga kanaler. Utöver de tillfällen där försökslandstingen är med och presenterar Fritt val av hjälpmedel på nationell nivå, arbetar de med olika informationsinsatser i sina respektive landsting. Dessa informationsinsatser redovisas under respektive försökslandstings redovisningar längre fram i rapporten. I detta avsnitt redovisas informationsinsatser där HI och/eller försökslandstingen har varit och informerat på nationell eller internationell nivå. Informationsmaterial Hjälpmedelsinstitutet tog fram en första folder om Fritt val av hjälpmedel i december Inför att de praktiska försöken kom igång togs nytt informationsmaterial fram. Arbetet skedde i dialog mellan HIs informatör och projektledarna. Det skapades en informationsbroschyr och en gemensam affisch. I samråd med en expert på HI om förskrivningsprocessen skrevs också ett faktablad till förskrivarna om ansvaret vid Fritt val av hjälpmedel. Slutligen skapades ett blad som vänder sig till brukare som vill göra Fritt val av hjälpmedel där även lokal information finns. HI tog i slutet av 2008 fram en ny informationsbroschyr. Den togs även fram som lättläst. Arbetet skedde i dialog mellan HIs informatör och projektledarna. Broschyren ersatte den broschyr som togs fram våren I slutet av 2008 togs även en brukarfolder fram Så här gör du när du väljer fritt val av hjälpmedel. Foldern är en praktisk beskrivning för hur brukaren ska gå till väga om han/hon vill välja Fritt val av hjälpmedel. Foldern är tänkt att spridas både i försökslandstingen och av HI vid olika träffar med brukarorganisationer. Eftersom tillgången till hjälpmedel och var man hittar dessa ser olika ut i de tre försökslandstingen har projektet sett ett behov av att ta fram foldern Här hittar du. Kriteriet för att få vara med i foldern är att man som företag tar emot rekvisitionen. Foldern syftar till att göra det enklare för brukare och förskrivare att lätt hitta de hjälpmedel som brukaren är i behov av. Som ett komplement till denna folder har Stockholm tagit fram ett blad där hörselföretag listats, detta för att Stockholm tagit med hörselhjälpmedel i försöket. En uppdaterad version av foldern ligger som nedladdningsbar pdf på De faktablad till förskrivare och brukare som initialt togs fram, uppdaterades vid årsskiftet

36 Webbplats På läggs kontinuerligt information ut som rör verksamheten i projektet. Utöver den övergripande information som Hjälpmedelsinstitutet ansvarar för är det även möjligt att länka sig till landstingens webbplatser för att få information om vad som sker lokalt, att allt informationsmaterial finns tillgängligt med mera. En nyhet är att man kan följa hur många som valt ett friare val i ett räkneverk som ligger på första sidan. Denna uppdateras från varje till varannan vecka. Fritt vals söktjänst För att ytterligare förbättra möjligheterna för brukarna att hitta information om var man kan hitta hjälpmedel introducerades en söktjänst på i början av juni Söktjänsten är en så kallad webbcrawler som endast söker på de företag som finns med i foldern Här hittar du Informationsmöten Hearingar för leverantörer Den 21 januari 2008 genomfördes en hearing med leverantörer i Stockholm. Det kom cirka 90 företrädare från cirka 70 olika företag i branschen. Hjälpmedelsinstitutet bjöd den 11 februari 2009 in leverantörerna till en andra hearing om Fritt val av hjälpmedel. För att få ett bättre underlag för beslut önskade försökslandstingen diskutera vissa frågor med leverantörer inom hjälpmedelsområdet. Hearingen blev också ett tillfälle för leverantörer att få mer information om försöken med fritt val och en möjlighet att ställa frågor till projektledarna från de olika landstingen, HI samt andra leverantörer. Det kom drygt 50 företag och ungefär 90 personer deltog vid hearingen. Nationella konferensen Den 30 maj 2008 arrangerade Hjälpmedelsinstitutet en nationell konferens om Fritt val av hjälpmedel i Stockholm. Syftet med konferensen var att förmedla: bakgrund och motiv till försöksverksamheten hur de deltagande landstingen och Hjälpmedelsinstitutet kommer att arbeta med uppdraget vilka förväntningar som är realistiska att ha på försöksverksamheten. 36

37 Cirka 200 personer deltog vid konferensen. Det kom bland annat deltagare från företag, brukarrepresentanter och personal från kommuner och landsting. Övrigt informationsarbete Under våren 2008 har HIs projektledare utöver hearingen för leverantörer 2008 och den nationella konferensen hållit 16 presentationer av Fritt val av hjälpmedel för brukarorganisationer, branschorganisationer, yrkesförbund och företrädare för andra landsting. Den 11 september 2008 presenterade HI och försökslandstingen Fritt val av hjälpmedel på Ett bra liv-mässan. Under andra halvåret 2008 och början av 2009 har HI/försökslandstingen presenterat Fritt val av hjälpmedel vid möten med Swedish Medtech, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), HIs hjälpmedelschefskonferens, Hinfo och HIs Konferens för chefer inom hörselvården. I samband med Sveriges nordiska ordförandeskap arrangerades den 14 november ett seminarium om "Nordiskt samarbete på hjälpmedelsområdet för personer med funktionsnedsättningar". Konferensen var ett samarrangemang mellan HI, NSH och Socialdepartementet och ca 70 personer från Norden deltog. Ett pass under dagen ägnades åt Fritt val av hjälpmedel. Den 26 januari presenterades Fritt val av hjälpmedel vid det forskarseminarium som HI anordnat för FoU-enheter inom äldreområdet. Den 7 maj 2009 informerade projektledarna i landstingen om Fritt val av hjälpmedel på AT-forum. Under april och maj månad 2009 har HIs projektledare och informatör varit hos brukarorganisationer och informerat om projektet. De besökta organisationerna var Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), Riksförbundet för trafik-, olycksfalls- och polioskadade (RTP), Föreningen för barn, ungdom och vuxna med ut vecklingsstörning (FUB), Hörselskadades riksförbund (HRF), Riksföreningen Autism (RFA) och STROKE-Riksförbundet. Kontakten togs på riksnivå av HIs projektledare och informatör. Försökslandstingen informerar brukarorganisationer på lokal nivå. Den 3 juni presenterade Sörmlands projektledare de svenska erfarenheterna av Fritt val av hjälpmedel vid en konferens om inköp av hjälpmedel i Odense, Danmark. Konferensen arrangerades av Hjælpemiddelinstituttet. Den 17 juni presenterade projektgruppen Fritt val av hjälpmedel för programberedningen om valfrihet på SKL. 37

38 Information har även spridits till leverantörer vid mässor för hjälpmedel i Stockholm, Göteborg, Halmstad samt vid konferensen TEMA hörsel med flera. Utöver det har Fritt val av hjälpmedel haft artiklar och annonser i olika tidsskrifter såsom Äldre i centrum (2008), Vårdguiden (2008 och 2009), Föräldrakraft (2009), DittVal (2009), Handikappidrott (2009), och Arbetsterapeuten Kontakter har också skett med branschtidningar via möten, e-post och telefon som har resulterat i artiklar i till exempel Stiletten (2008), Teknologi & handicap (Danmark, 2008), Liv (RTPs tidning 2008), KommUNIKation (2008), Stroke-kontakt (2008), Kick (2008), Nytt om OCD (2008). HIs projektledare och informatör har även givit information via telefonsamtal och korrespondens via e-post till enskilda brukare, företrädare för brukarorganisationer och företrädare för andra landsting. Utvecklingsinsatser för förskrivarna Under hösten 2008 har försökslandstingen hållit nio konferenser för förskrivare kring ökat brukarinflytande. Totalt har 173 förskrivare deltagit vid konferenserna. Stockholm har i början av 2009 anordnat ytterligare två konferenser för audionomer. Syftet med konferenserna var att förbereda förskrivarna på att möta brukarens ökade möjlighet till ett friare val av hjälpmedel. Förskrivarna fick även diskutera och fundera över funktionen att vara mer rådgivande och stödjande i val av hjälpmedel, samt om och hur deras yrkesroll förändras. En rapport finns från konferenserna. Se bilaga 5. Sammanfattningsvis framkom under konferenserna att vissa förutsättningar måste finnas för att brukaren ska kunna välja Fritt val av hjälpmedel. Visningsplatser/butiker där brukare kan prova och jämföra hjälpmedel. Brett sortiment på hjälpmedelsverksamheterna för att garantera en god hjälpmedelsförsörjning. Ökad konkurrens som tydligt visar alternativ och priser. Stöd från förskrivare i val av hjälpmedel. opartisk konsumentinformation om hjälpmedel. 38

39 En del tveksamheter som kom till utryck vid konferenserna var: Det är få brukare som klarar att välja hjälpmedel själv. Det blir besvärligt för brukaren. Brukaren kanske väljer fel och det får negativa konsekvenser. Ytterligare arbetsuppgift för förskrivare att ta ställning till Fritt val av hjälpmedel. Tvivel om att det finns tid hos förskrivaren att vara rådgivare och stödjande i processen kring det fria valet. Ordförande i Hjälpmedelsinstitutets brukarråd var delaktig i samtliga arbetskonferenser inom rörelsehinderområdet vilket var mycket värdefullt då det tillförde brukarperspektivet större tyngd. Utvärdering av projektet Enligt riktlinjerna för Fritt val av hjälpmedel ska ett antal frågeställningar utvärderas av försökslandstingen. I huvudsak består utvärderingen av två delar. Den första delen avser att samla in information som beskriver systemet i sin helhet och hur systemet utvecklas över tiden inom respektive landsting. Den andra delen ska belysa hur brukarna uppfattar valsystemet och om brukarens livskvalitet påverkas. Även brukare som tackat nej till erbjudandet av Fritt val av hjälpmedel kommer att ingå i utvärderingen. Projektet har beslutat att lägga ut delar av utvärderingen till ett konsultföretag. Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund fick i oktober 2008 uppdraget att genomföra delar av utvärderingen. Övriga frågeställningar utvärderar försökslandstingen själva. Några utvärderingsfrågor kommer att belysas både i konsultuppdraget och av försökslandstingen. Förberedelserna och de juridiska frågeställningarna har varit komplexa och därmed påverkat längden på de praktiska försöken. Detta har i sin tur bland annat påverkat hur många brukare som kommer att hinna göra ett Fritt val av hjälpmedel, och detta påverkar utvärderingen. 39

40 Utvärdering som genomförs av konsult De frågeställningar som Hjälpmedelsinstitutet gett IHE i uppdrag att utvärdera är: om livskvaliteten för den enskilde användaren och användbarheten av hjälpmedlet ökar. om Fritt val av hjälpmedel är mindre lämpligt för vissa målgrupper/hjälpmedel. hur den enskilde hjälpmedelsanvändaren fått information om vilka alternativa möjligheter som finns att få tillgång till hjälpmedel. IHE kommer även att belysa ett antal ytterligare frågeställningar. Bland annat kommer brukarna att tillfrågas om tidigare erfarenheter av att få ett hjälpmedel förskrivet. Svaren kommer att jämföras med frågor om att själv välja, köpa och äga sitt hjälpmedel. Även vilka faktorer som har betydelse för valet av hjälpmedel kommer att studeras. Brukare som valt att tacka nej till erbjudandet av Fritt val av hjälpmedel kommer bland annat att tillfrågas om orsaker till varför man tackat nej. Ett antal bakgrundsfrågor om kön, ålder, utbildning, arbetssituation, inkomst och allmänt hälsotillstånd kommer att ställas både till dem som gjort ett Fritt val av hjälpmedel och till dem som valt att tacka nej. Ovan beskrivna frågeställningar kommer att ställas till brukarna genom en riktad enkätundersökning som kommer att genomföras i augusti september Enkätfrågorna har utarbetats i ett nära samarbete mellan IHE, Hjälpmedelsinstitutet och projektledarna i respektive landsting samt brukarrådets ordförande. Enkätfrågorna har också testats i fokusgrupper av brukare i de representerade landstingen innan slutgiltiga versioner av enkäter har utformats. Enkätundersökningen Brukare som vid ett eller flera tillfällen tackat ja till Fritt val av hjälpmedel och fått en rekvisition under perioden maj 2008 juli 2009 kommer att tillfrågas om de vill delta i enkätstudien. Ambitionen är att tillfråga 500 brukare som tackat ja till Fritt val av hjälpmedel. Om det är fler som under studieperioden gjort ett Fritt val av hjälpmedel kommer ett urval att ske. Urvalet kommer i så fall att ske med avseende på hjälpmedelstyp. Det är eftersträvansvärt att få erfarenheter från brukare med olika typer av hjälpmedel eftersom en del av studiens syfte är att belysa om Fritt val av hjälpmedel är mer eller mindre lämpligt för vissa hjälpmedelsområden. 40

41 Enkäterna kommer att distribueras av respektive landsting till brukare som gjort ett Fritt val av hjälpmedel. Om den enskilde brukaren accepterar att delta i undersökningen ombeds de att svara på enkätfrågorna och skicka sitt svar till IHE som sammanställer och analyserar svaren. De brukare som väljer att tacka nej under perioden 1 september till och med den 16 oktober 2009 till erbjudandet av Fritt val av hjälpmedel kommer att tillfrågas av sin förskrivare om de vill delta i studien. Om de accepterar att delta i studien får de en enkät direkt av förskrivaren som de ombeds fylla i och skicka in till IHE. Då personer med olika synnedsättningar kommer att ingå i enkätundersökningen har enkäterna i möjligaste mån gjorts tillgängliga för personer med synnedsättning. Intervjuer med förskrivare IHE har genomfört åtta intervjuer med förskrivare i de tre försökslandstingen. Syftet med intervjuerna var att få fram en bild av vilka möjligheter och svårigheter brukare upplever med Fritt val av hjälpmedel. Denna information användes bland annat för att få fram relevanta frågeställningar till enkätstudien. Ytterligare intervjuer med ett utökat antal förskrivare kommer att genomföras under hösten Syftet med dessa intervjuer är att ge underlag till att besvara frågan om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper som inte passar att ingå i ett fritt val-system. Fokusgrupper med brukare IHE har genomfört tre fokusgruppintervjuer med brukare i försökslandstingen. Syfte med fokusgruppintervjuerna var att testa enkätfrågorna med brukare som kommit i kontakt med Fritt val av hjälpmedel. Intervjuerna gav värdefull information till den slutliga versionen av enkäterna och resulterade i en del revideringar av svarsalternativ och ordalydelser i enkäterna. Etikansökan En etikansökan Utvärdering av Fritt val av hjälpmedel en enkätstudie bland hjälpmedelsanvändare i landstingen Kronoberg, Sörmland och Stockholm lämnades i april 2009 till Regionala etikprövningsnämnden i Lund. Syftet med etikansökan var att enkätfrågorna formellt skulle bli prövade ur etiska aspekter samt att data ska kunna användas för eventuellt framtida forskning. Etikprövningsnämnden beslutade att studien inte bedömdes som forskning enligt etikprövningslagen och föranledde inget yttrande från nämnden. IHE kommer att redovisa resultaten av enkätstudien och intervjuerna med förskrivare i sin helhet till Hjälpmedelsinstitutet i januari

42 Utvärdering som ska utföras av försökslandstingen Följande frågeställningar kommer att utvärderas av försökslandstingen: om kostnaderna för hjälpmedel påverkas av att Fritt val av hjälpmedel införs. undersöka om intresset att göra ett friare val ökat efterhand under försökstiden. bedöma om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper, utöver de avgränsningar som angetts i uppdraget, som inte passar för att ingå i ett fritt val-system. (Denna fråga finns även med IHEs uppdrag) bevaka konkurrensintresset genom att undersöka om ett fritt valsystem ökar antalet aktörer på marknaden samt kvalitet och effektivitet i verksamheten. Kartläggning av fritt val-lösningar inom hjälpmedelsområdet i andra länder I arbetet med att dels utforma försöket men också i arbetet med att skapa ett bra beslutsunderlag utgör omvärldsbevakning en viktig del. Som ett led i detta arbete håller HI på att kartlägga och belysa andra länders hjälpmedelssystem med fokus på kundvalslösningar inom hjälpmedelsområdet. De länder som tillfrågats är Nederländerna, Tyskland, England, Italien och Spanien. Kartläggningen innefattar även de nordiska länderna där arbetet påbörjats genom de tidigare studiebesöken i december 2007 till Norge och Danmark. Dessutom följer projektet den vidare utvecklingen i dessa länder. Den 26 maj 2009 genomförde projektgruppen en studieresa till Finland för att få information om den planerade servicesedel för hjälpmedel. Den 5 juni antog riksdagen lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. Den ska nu skrivas under av presidenten och sedan träder lagen i kraft den 1 augusti Länk till lagtexten l Den praktiska verksamheten Projektorganisation Försöket inleddes med att ta fram och bemanna fungerande projektorganisationer i de tre landstingen. Hjälpmedelsinstitutet och de tre försökslandstingen har varsin projektledare. Till respektive projektledare finns styrgrupper knutna. 42

43 I uppdraget ingår att samråda med Hjälpmedelsinstitutets brukarråd. Hjälpmedelsinstitutet har även en referensgrupp för att kommunicera frågor som rör projektet med externa intressenter. Försökslandstingen har tillsatt egna referens- och arbetsgrupper. Samtliga har eftersträvat en stor del av brukarrepresentation i grupperna. Projektorganisationen redovisades närmare i den första delredovisningen som lämnades Uppstartsfasen våren 2008 Huvudinriktningen på arbetet under våren 2008 var utöver att få till stånd projektorganisationer och projektformalia, att informera och förklara vad uppdraget innebär och skapa rätt förväntningar. Detta gällde för såväl Hjälpmedelsinstitutet som försökslandstingen. Vid sidan av förankringsarbetet pågick ett intensivt arbete med de juridiska frågor som omger Fritt val av hjälpmedel. Rättsutredningar beställdes i syfte att klargöra hur Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om offentlig upphandling (LOU), Kommunallagen och Lagen om medicintekniska produkter (LMTP) kan tillämpas i Fritt val av hjälpmedel. Rättsutredningarna sammanställdes i dokumentet Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv av Mattias Fredricson InMovium Juristbyrå (bilaga 6). Strax efter starten fick projektet ytterligare förtydligande i juridiken genom dokumentet Utvidgning av ägarmodellen, InMovium Juristbyrå (bilaga 7). Det juridiska arbetet redovisades även i Fritt val av hjälpmedel Delredovisning av försöksverksamheten 2008 (Hjälpmedelsinstitutet) Projektledarträffar Behovet av att gemensamt lösa större frågor inom projektet har varit stort. Hjälpmedelsinstitutets projektledare och informatör, landstingens projektledare samt ordförande i Hjälpmedelsinstitutets brukarråd har därför träffats regelbundet för att diskutera och lösa gemensamma frågor. Till projektledarträffar har sakkunniga på nationell nivå bjudits in. Vid några tillfällen har sakkunniga från respektive försökslandsting deltagit. Under våren 2008 träffades projektgruppen vid cirka 15 tillfällen för att lösa gemensamma frågor och planera kommande gemensamma aktiviteter i försöket. Denna första period var de gemensamma frågorna till största del av juridisk karaktär och några av mötena hölls av jurist som knutits till projektet via HI. Även den praktiska utformningen för att förbereda starten krävde en gemensam grundsyn. Möten berörde bland annat prissättning, upphandling och informationsplaner. 43

44 Hösten 2008 hölls arbetsmöten vid ett tiotal tillfällen. Höstens projektledarträffar användes bland annat för diskussioner och planering kring frågor som rör IHEs utvärdering av Fritt val av hjälpmedel, arbetskonferenser och fokusgrupper med brukare tillsammans med konsultföretaget IGO-R, hearing februari 2009 och gemensam information. De cirka 8 projektledarträffarna under våren 2009 har bland annat utnyttjats till planering av leverantörshearing, IHE-studien och att diskutera och planera för försökets avslutning och om vilka förutsättningar som finns för ett fortsatt fritt val-system i de tre försökslandstingen. Vid fyra av projektledarträffarna har avstämningsmöte hållits på Socialdepartementet med försökets kontaktpersoner där. Ett av mötena hölls på Konkurrensverket med de tre jurister som arbetat med förberedelsen för LOV och dess implementering. Mötets syfte var att diskutera hur och om Lagen om valfrihet, LOV skulle kunna tillämpas i Fritt val av hjälpmedel, även om LOV främst gäller tjänster inom vård och omsorg. Information till HIs styrelse HIs styrelse har fått information om Fritt val av hjälpmedel den 15 februari 2008, den 26 september 2008 och den 20 februari Styrelsen har fått sig tillsänt tre skriftliga lägesrapporter. Styrelsen har dessutom fått information i HIs verksamhetsrapporter, fem stycken under 2008 och tre stycken under Samråd med HIs brukarråd I uppdraget ingår att samråda med Hjälpmedelsinstitutets brukarråd. Projektledaren har under perioden 2008 och våren 2009 träffat brukarrådet vid tre tillfällen den 13 februari 2008, den 16 april 2008 och den 18 februari 2009 och lämnat aktuell information. Vid två tillfällen har även projektledarna från försökslandstingen varit med för att informera om projektet men även för att inhämta idéer och synpunkter. Brukarrådet har fått samma skriftliga information som styrelsen. Möten med HIs referensgrupp Många olika intressenter kommer att beröras av försöksverksamheten eller kommer att beröras av fritt val-system om sådana permanentas. En referensgrupp har knutits till projektet för att utgöra ett regelbundet forum för att kommunicera frågor som rör projektet med externa intressenter. Att inrätta en referensgrupp är förankrad hos brukarrådet och styrelsen. 44

45 Den 15 april 2008 hölls det första referensgruppsmötet. Vid första mötet diskuterades referensgruppens roll och arbetsformer. Inledningsvis informerade Hjälpmedelsinstitutet om uppdraget och försökslandstingen gav en lägesrapport. Vid mötet var representanter från Svensk Hörsel, Swedish Medtech, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), HIs brukarråd, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) och Ortopedtekniska Branschrådet (OTB) närvarande. I gruppen ingår även representanter från Legitimerade sjukgymnasters riksförbund (LSR) och Audionomerna. Den 21 januari 2009 hade HIs referensgrupp för Fritt val av hjälpmedel sitt andra möte och den 4 maj hölls det tredje mötet. Representanterna i referensgruppen har ombetts att skriva varsitt avsnitt till delredovisningen. Referensgruppens synpunkter redovisas längre fram under avsnittet Hur ser HIs referensgrupp på Fritt val?. Fritt val och Teknik för Äldre Projektledaren för Fritt val av hjälpmedel på HI och programchefen för Teknik för Äldre träffas regelbundet och stämmer av respektive projekt. Ett konkret samarbete har inletts där projektgruppen i Fritt val av hjälpmedel har träffat och genomfört möte med projektledarna i försöksverksamheten i Halland samt utvecklingsprojektet i Dalarna. Detta skedde i november 2008 och konsensus av mötet var att samtliga projektledare inklusive HIs projektledare och programchefen för Teknik för Äldre upplever att dagens hjälpmedelsleverantörer har svårigheter att ställa om till en mer slutkundanpassad försäljningsverksamhet. Detta har både Teknik för äldre och Fritt val av hjälpmedel identifierat som ett hinder i utvecklingen av en mer öppen och tillgänglig marknad för äldre och personer med funktionsnedsättning. Gemensam referensgrupp för leverantörer Försökslandstingen har gemensamt vid två tillfällen, i juni och december 2008, bjudit in cirka 15 utvalda leverantörer för att informera om Fritt val av hjälpmedel, men också för att diskutera olika lösningar på bland annat internethandel. Vid dessa träffar har även HIs informatör deltagit. Försökslandstingen Detta kapitel bygger i huvudsak på försökslandstingens delredovisningar till Hjälpmedelsinstitutet och avser 2008 och våren Möten och konferenser som försökslandstingen har hållit gemensamt med Hjälpmedelsinstitutet eller där de deltagit på Hjälpmedelsinstitutets möten beskrivs under avsnitten Den praktiska verksamheten och HIs informationsinsatser. I detta avsnitt redovisas landstingens arbete med försöksverksamheten för perioden 2008 till våren 2009, 45

46 informationsinsatser. Slutligen redovisas försökslandstingens redovisningar i förhållande till riktlinjerna. Kronoberg I försöksverksamheten i Kronoberg deltar också kommunerna Växjö och Älmhult. Hjälpmedelsansvaret är uppdelat mellan landsting och kommuner. I försöket innebär det att i endast två av åtta kommuner kan brukare utnyttja möjligheten att välja Fritt val av hjälpmedel inom kommunens hjälpmedelsansvar. Inom landstingets hjälpmedelsansvar har brukare i hela länet möjligheten att välja Fritt val av hjälpmedel. Verksamheten 2008 och våren 2009 i Kronoberg Förankring våren 2008 Under våren 2008 lades fokus på förankringsarbetet inom landsting och deltagande kommuner. Målgrupper för detta arbete var politiker, ledning, medarbetare, brukare och leverantörer. Den interna förankringen hos personalen skedde genom muntlig information på möten, artikel i personaltidningen Bladet, den broschyr som togs fram av HI och landstingets webbplats. Förankringen hos brukare skedde genom muntlig information på brukarorganisationers ordinarie möten, landstingets webbplats och genom att besvara frågor från brukare via tele och e-post. Förankringen hos leverantörer skedde genom personliga besök i ett par tänkbara butiker som finns lokalt och information till leverantörer som själva hörde av sig. Arbetsmöten lokalt 2008 till våren 2009 Arbetsmötena har ibland också karaktären av information eller avstämning. I samråd med arbetsgrupper togs ett första urval av hjälpmedel för Fritt val av hjälpmedel fram. I samråd med specialister inom ekonomi och upphandling arbetades priser för ägarmodellen fram. Arbetade fram praktiska rutiner för beställning, fakturahantering och statistikinhämtning i samråd med ansvariga för inköp, ekonomi och IT. Utifrån de arbetsmodeller som gemensamt togs fram i försökslandstingen togs en praktisk lokal hantering med nödvändiga dokument fram och förankrades. 46

47 Uppdaterade kontinuerligt medarbetare i projektorganisationen om nuläget och inhämtade synpunkter för diskussioner med övriga projektledare. De sex arbetsgrupperna kring de olika hjälpmedelsområdena träffades tillsammans fyra gånger under perioden. Deltagare i dessa grupper är viktiga ambassadörer för försöket ute i verksamheterna. Under 2008 träffades hela gruppen två gånger och bestod av 25 personer. I samband med utökning av hjälpmedelsgrupper ökade antal deltagare till 29 personer och två träffar har ägt rum under Möten alternativt telefonmöte har under perioden skett månatligen med varje arbetsgrupp. Samordnare och ibland fler har deltagit i dessa möten. Fyra arbetsmöten hölls under hösten 2008 med samordnare för att ta fram underlag till utökning av hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel. Fyra arbetsmöten med hjälpmedelstekniker i landsting och berörda kommuner samt hjälpmedelschefer hölls för att ta fram underlag till riktlinjer för service och underhåll av vissa hjälpmedel. Ett inledande möte med hjälpmedelstekniker i landstinget hölls 2008 och de övriga tre mötena skedde med hela gruppen under januari februari Möten med sakkunniga vid upphandlingsavdelning, ekonomiavdelning och informationsavdelning hölls för att ta fram och förbättra rutiner och riktlinjer, diskutera förutsättningar för Fritt val av hjälpmedel i framtiden och att ta fram rapporter som ingår i uppdraget för försökslandstingen. Arbetsmöten med sakkunnig för IT-området och SESAM har hållits varje månad för att ta statistikinsamling och förbättring av modell för detta. Styrgruppen har haft möte vid totalt nio tillfällen under hela perioden. Sju möten hölls 2008 och två under våren Vid starten måste framtagen rekvisition fungera för förskrivare, brukare, leverantör och ihop med de vanliga ekonomirutinerna vid landsting och kommun. Därför föregicks starten av mycket information och arbete med att utforma webben till ett bra arbetsredskap för förskrivare och en plats att hitta svar på frågor om Fritt val av hjälpmedel för brukare och leverantörer. Dessutom togs rutiner för statistikinsamling fram redan från start, rutiner som därefter förbättrats. 47

48 Urvalet av produkter Ambitionen var redan i ansökan om att delta i försöket Fritt val av hjälpmedel att prova ett friare val så brett som möjligt. Kronoberg valde i december 2008 att utgå från alla hjälpmedel och därifrån göra vissa undantag. Detta arbete genomfördes av samordnare i respektive arbetsgrupp och projektledare. Utgångspunkten för gruppens arbete var att Fritt val av hjälpmedel borde vara möjligt inom i stort alla hjälpmedelsgrupper och att det troligen beror mer på brukarens erfarenhet och kunskap ifall det fria valet är möjligt eller inte. Skälen till de undantag som gjorts är att säkerställa patientsäkerhet, hålla ingångna avtal eller olösta juridiska frågor. Listan över undantagna hjälpmedelsgrupper kommer att vara flexibel under hela försökstiden. Utarbetandet av modell för service och underhåll Modell för service och underhåll har arbetats fram av hjälpmedelstekniker i landsting och berörda kommuner, inköpsansvarig Hjälpmedelscentralen, chef för Växjö kommuns Hjälpmedelsverksamhet och projektledare. Rekvisition för service och underhåll fås i första hand för de hjälpmedel där underhåll och service krävs eller rekommenderas av leverantör/tillverkare. I dagsläget finns summor framräknade för transportrullstol, manuell standardrullstol, aktivrullstol och el-scooter. De summor som räknats fram grundar sig på service och underhåll av normalanvändarens hjälpmedel och som landstinget/kommunerna idag hanterar. Rekvisitionen kan användas till årligt underhåll och till att åtgärda fel som inte går på garantin. Förskrivare som lämnar ut rekvisition i Fritt val av hjälpmedel Utökningen av hjälpmedelsgrupper med hörseltekniska hjälpmedel och hjälpmedel för kognition och kommunikation för vuxna i slutet av 2008 innebar att nya förskrivare tillkom. Därmed kan alla förskrivare i landstinget Kronoberg och kommunerna Växjö och Älmhult som förskriver hjälpmedel inom de aktuella områdena lämna ut en rekvisition för Fritt val av hjälpmedel. Undantaget är ett fåtal audionomer i länets västra del som inte ingår i försöket. De hjälpmedelsgrupper som är aktuella i Fritt val av hjälpmedel förskrivs av arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, demenssjuksköterskor, synpedagoger och audionomer, totalt cirka 90 förskrivare. Det finns enheter där dessa professioner idag inte förskriver hjälpmedel. 48

49 Informationsinsatser i Kronoberg Information våren 2008 Förankringsarbetet gjordes i huvudsak via befintliga informationskanalerna där mottagaren är van att hitta ny information. landstingets webbplats personaltidning Bladet nyhetsbrev till alla chefer landstingets taltidning Reflexen SRFs Kronobergsperspektivet i daisyformat Ide - Nytt, nyhetsblad till alla brukarorganisationer i länet. muntlig information på möten. Informationsblad till brukare och förskrivare togs inför starten fram gemensamt av försökslandstingen och HI. På de enheter som startade med Fritt val av hjälpmedel 1 maj 2008 sattes affischer upp som visade att Här pågår Fritt val vill du veta mer prata med din förskrivare. Information hösten 2008 och våren 2009 Befintliga kanaler där mottagaren är van att hitta information används även fortsättningsvis för att informera om att försöket pågår. Informationsplan har uppdaterats och planerade aktiviteter för höst 2008 och våren 2009 har genomförts enligt plan och redovisas nedan. Information till brukarna Informationsinsatser under perioden maj 2008 april 2009 syftar till att öka vetskapen om att Fritt val av hjälpmedel försöket pågår, vad det innebär och hur man går till väga. Satsningar har också gjorts för att öka kunskapen kring hjälpmedel som erbjuds i landstinget och vilka hjälpmedel som finns på marknaden. Föräldrainformation. Inbjudan ut till alla föräldrar (ca 500) med barn som har kontakt med Barn- och ungdomshabiliteringen. Muntligt vid två informationskvällar i Växjö respektive Ljungby. Förskrivare från arbetsgrupp fanns med för att svara på frågor om sortiment med mera. Totalt deltog cirka 30 föräldrar. Foldern Fritt val av hjälpmedel bifogades inbjudan. (September) Hjälpmedelsmässa arrangerades inom ramen för Fritt val av hjälpmedel. Inbjudan i dagspress riktades till brukare och intresserad allmänhet. Mässan hölls på Växjö Konserthus. De 17 inbjudna företagen representerade alla de hjälpmedelsgrupper som 49

50 omfattas av Fritt val av hjälpmedel. Cirka 200 besökare tittade på de hjälpmedel som ställdes ut. Dagen innehöll två informationstillfällen om Fritt val av hjälpmedel som leddes av ordförande i HIs brukarråd och projektledare. (December) Annons i Landstingkatalog skickas ut till alla hushåll i Kronoberg. (Februari) Information - frågestunder vid fyra tillfällen på Växjö lasarett (13 personer), Ljungby lasarett (10personer), Älmults rehabenhet Nicklagården (8personer) och Växjös äldreboende Hovslund (6personer). En brukare som valt fritt val, förskrivare och projektledare fanns på plats för att svara på frågor och informera om Fritt val av hjälpmedel. Pressinbjudan skickades till lokal medier och frågestunderna resulterade i två artiklar i lokal dagspress, Smålandsposten och Smålänningen. Båda artiklarna skrevs utifrån ett brukarperspektiv. (Mars) Öppet hus på Hjälpmedelscentralen med specifik information kring Fritt val av hjälpmedel. Under dagen visades hjälpmedelsverksamhetens verksamhet, de hjälpmedel som förskrivs, fritidshjälpmedel som går att hyra och det gavs möjlighet att prova många olika hjälpmedel. (April) Muntlig information brukarorganisationer, pensionärsorganisationer (hela perioden). Notiser i brukarorganisationernas gemensamma nyhetsbrev Idénytt, taltidningen Reflexen, SRFs taltidning Kronobergsperspektivet i Daisyformat. (hela perioden) Utskick av Informationsbroschyrerna Fritt val av hjälpmedel och Så här gör du när du väljer fritt val av hjälpmedel och kort lägesinformation till styrelserna i alla handikappföreningar i Kronobergs län (450 utskick). Ombesörjdes av Handikapprörelsens Idé- och KunskapsCentrum Kronoberg. Utskick av informationsbroschyrerna Fritt val av hjälpmedel (Lättläst) och Så här gör du när du väljer fritt val av hjälpmedel till alla medlemmar i FUB tillsammans med annan medlemsinformation. Ombesörjdes av ordförande i FUB. (500 utskick). Information till förskrivarna Informationsinsatser under perioden syftar till att öka vetskapen om att Fritt val av hjälpmedel försöket pågår, vad det innebär och hur man praktiskt erbjuder brukaren Fritt val av hjälpmedel genom att i princip ta beslut om egenvård. Informeras om webben som arbetsredskap. Intervjuguide togs fram tillsammans med IGO-R som arbetsmaterial till arbetskonferensen. En hjälp att samtala med och stödja brukaren i det fria valet. 50

51 Studiebesök på Hjälpmedelsvaruhuset i Lomma. En förskrivare från varje arbetsgrupp, hjälpmedelstekniker och projektledare deltog. (December) Studiebesök hos Hörseltjänst i Halmstad och Hörsam i Helsingborg. Audionom, hörseltekniker och projektledare deltog. Besöket ordnades eftersom hörseltekniska hjälpmedel inte säljs på Hjälpmedelsvaruhuset i Lomma. (Januari) Månadsuppföljningar med respektive arbetsgrupp. Varannan månad per telefon och varannan månad bokas möte. Samla ihop synpunkter från brukare och förskrivare och förbättra rutiner kring fritt val. Alla arbetsgrupper cirka två tillfällen per termin. Cirka personer där arbetsgrupperna utbyter erfarenheter och projektledare informerar om dagsläget och planering framåt både lokalt och nationellt i projektet. Webben förskrivares arbetsredskap. Fritt val av hjälpmedel ligger upplagt som steg för steg med länkar till nödvändiga dokument såsom förskrivarinformation, brukarinformation, rekvisition med mera. Hjälpmedelscentralens nyhetsbrev Som en del i nyhetsbrevet är Fritt val av hjälpmedel en stående rubrik där nuläget kommuniceras. Startade januari Personaltidningen Bladet. Återkommande artiklar. Under perioden tre artiklar. Muntlig information på arbetsplatser i landsting och kommun. Information till leverantörerna Informationsinsatser under perioden syftar till att öka vetskapen om att Fritt val av hjälpmedel försöket pågår och vad det innebär för leverantören till exempel att hantera rekvisition. Information till leverantörer och inhämtning av synpunkter från dem har de tre försökslandstingen och HI valt att huvudsakligen genomföra gemensamt på nationell nivå. I december 2008 anordnades en hjälpmedelsmässa i Växjö. 17 inbjudna företag som representerade alla de hjälpmedelsgrupper som omfattas av Fritt val av hjälpmedel. I första hand fick lokala företag inbjudan. Dagen innehöll två informationstillfällen om Fritt val av hjälpmedel. Kontakter utställare emellan resulterade att det skapades återförsäljare i Växjö. Cirka 200 besökare. PowerPoint-presentationer Uppdaterade PowerPoint-presentationer har tagits fram till cirka 50 informationsmöten under hela perioden. Nya presentationer har också 51

52 tagits fram till de flesta arbetsmöten, styrgruppsmöten med mera. Grunden är samma bilder som användes i försökets inledande skede. Eftersom Fritt val av hjälpmedel har karaktären av praktisk utredning så förändras förutsättningar, riktlinjer och nuläge hela tiden och kräver uppdaterade presentationer. Samma information kan ibland behöva omarbetas för att kunna användas för information till olika målgrupper. Uppskattningsvis har informationsmötena under hela 2008 och januari april 2009 hållits för 950 deltagare i Kronoberg. Deltagarsiffran är inte unika individer. Stockholm Verksamheten 2008 och våren 2009 i Stockholm Urvalet av produkter Vid referensgruppsmöten med brukare och förskrivare har principer för urval av produkter diskuterats. För rörelsehinderhjälpmedel listades och prioriterades ett urval av hjälpmedel. För hörselhjälpmedel var det önskvärt att hörselhjälpmedel till barn initialt skulle undantas. En första utvärdering av hur systemet fungerar för vuxna ska bli vägledande för när hörselhjälpmedel för barn ska bli möjligt att föra in i Fritt val av hjälpmedel. Förslag på synhjälpmedel för Fritt val av hjälpmedel är klar men på grund av tekniska skäl ännu inte tillgängliggjord. Införande och tidplan Hjälpmedel för rörelsehinder Det beslutades i mars 2008 att genomföra en IT mässig anpassning av beställningsportalen för hjälpmedelsområdet rörelsehinder. Beställningsportalen är tillgänglig för alla förskrivare som har rätt att förskriva hjälpmedel, cirka anslutna enheter. Sammantaget utförs varje år beställningar i beställningsportalen. I och med att rekvisitionerna för Fritt val av hjälpmedel kan hanteras i beställningsportalen, blir rekvisitioner nu tillgängliga för alla förskrivare. Information om vilka som erhållit rekvisitioner, vem som förskrivit och vad som förskrivits kan hämtas ur beställningsportalen. Informationen i beställningsportalen ligger även till grund för fakturahantering. Anpassningen av beställningsportalen var genomförd den 14 maj 2008, vilket resulterade i att alla förskrivare har möjlighet att skriva ut rekvisitioner inom Fritt val av hjälpmedel. Under hösten 2008 och våren 2009 har sedan ytterligare hjälpmedel införts, se avsnittet Vilka hjälpmedel kan väljas?. 52

53 Hörselhjälpmedel Den 1 april 2009 infördes Fritt val av hörselhjälpmedel. Beslutet att införa hörselhjälpmedel har dröjt till april 2009 på grund av att en ny leverantör för basal hörselvård tillträdde 1 jan Tillträdet har på grund av upphandlingstekniska skäl inte varit helt okomplicerat och det beslöts att avvakta till verksamheten etablerat sig. En referensgrupp med förskrivare/audionomer och brukare startade i november Arbetet i referensgruppen inriktade sig på att ta fram bra informationsmaterial till brukare, förskrivare och leverantörer samt att förankra projektet Fritt val av hjälpmedel bland audionomerna. För att kunna hantera rekvisitioner för hörselhjälpmedel krävdes att en IT-utveckling av den beställningsportal som hanterar hörselhjälpmedel ägde rum. Anpassningen var klar att tas i drift 1 april. Informationsinsats till audionomer startade med två förskrivarkonferenser i januari Praktisk information kring hantering av Fritt val av hörselhjälpmedel genomfördes i månadsskiftet mars april Förskrivande enheter inom hörselvården är tre enheter inom Hörseloch balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och fyra enheter inom basal hörselvård, Avesina Hörselrehab. Produkter som planeras att införas I Stockholm är Fritt val av hjälpmedel infört inom de prioriterade produktområden som identifierades och listades gemensamt med referensgruppen för Fritt val av hjälpmedel. Fler produkter kan föras in om efterfrågan uppstår eller om gruppen föreslår fler produktområden. Statistik visar att de flesta rekvisitionerna som tas ut avser enklare hjälpmedel och hörselhjälpmedel. Innan fler hjälpmedel blir möjliga att välja genom rekvisitionssystem bör ytterligare informationsinsatser genomföras. Detta för att sprida kunskap hos främst förskrivarna. Det finns redan många hjälpmedel inom Fritt val av hjälpmedel där rekvisitioner nyttjas i ringa omfattning. Eftersom dessa hjälpmedel omfattar mycket stora grupper brukare måste informationen intensifieras. Införande av synhjälpmedel har inte varit aktuellt i Fritt val av hjälpmedel på grund av en upphandling av hjälpmedelscentralsverksamheten vilken skulle innebära att synhjälpmedel skulle överföras från syncentralen till hjälpmedelscentralen vid årsskiftet Upphandlingen avbröts och tidpunkten för överföring av synhjälpmedlen senarelades till årsskiftet En överföring av synhjälpmedel innebär att hjälpmedel ska beställas via samma beställningsportal som hjälpmedel för rörelsehinder. En referensgrupp från syncentralen har tagit fram en lista över hjälpmedel som är lämpliga att omfattas av Fritt val av hjälpmedel. Ifall 53

54 dessa hjälpmedel ska införas i Fritt val av hjälpmedel har ännu inte beslutats. En förutsättning för att synhjälpmedel ska kunna omfattas av Fritt val av hjälpmedel är att en IT-lösning med åtkomst för alla förskrivare vid syncentralen införs. Utbildning för förskrivare i hantering av beställningsportalen måste även genomföras. Informationsinsatser i Stockholm Generella informationsinsatser Information om Fritt val av hjälpmedel finns på Stockholms läns landstings hemsida Vårdguiden. Specifik information om Fritt val av hjälpmedel finns på Hälso- och sjukvårdsnämndens speciella informationswebbsida om hjälpmedel Sidan är öppen för allmänhet och profession. På sidan finns information till: brukare förskrivare leverantörer Information om projektet har givits på mässor för hjälpmedel samt på konferenser som vänt sig till profession, allmänhet och brukargrupper. Information till brukarna Information till brukare har genomförts vid 34 tillfällen sedan januari 2008 fram till 30 april, Av dessa informationstillfällen var 28 stycken 2008 och 6 stycken Informationen har givits till brukarorganisationer, pensionärsorganisationer, landstingets samverkansgrupper med pensionärer och enskilda brukare samt via projektets egna referensgrupper. Information till förskrivarna För att Fritt val av hjälpmedel ska bli möjligt för brukare att tillämpa är förutsättningen att förskrivare har god kännedom och en positiv attityd till projektet. Tyngdpunkten hittills i projektets information har därför vänt sig till förskrivarna. I mitten av maj 2008 startade en massiv informationsinsats till förskrivare i Stockholm. Under senare delen av hösten har ytterligare en person utöver projektledaren arbetat med informationsspridning till förskrivarna. 54

55 Under våren och hösten 2008 skapades på många ställen den goda grund som förskrivare behövde för att hantera utökningen med mer komplexa hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel. Förskrivare har informerats vid 156 (124 stycken 2008 och 28 stycken 2009) tillfällen vid: informationsmöten på arbetsplatsen informationsträffar arrangerade på hjälpmedelscentraler eller i konferenslokaler. informationsinsatser på mässor, tema dagar etc. referensgruppsmöten och arbetsgruppsmöten för projektet. Information till leverantörerna Information till leverantörer är en viktig del för att det fria valet skall fungera för brukaren. Information till leverantörer har genomförts via: möten med enskilda leverantörer. 22 enskilda leverantörsträffar har genomförts i Stockholm gånger och gånger. leverantörsmöte i Stockholm den 8 april 2009 med 30 inbjudna hörselleverantörer. Informationsmötet hölls inför start av hörselhjälpmedel i försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel. Övriga informationsinsatser Information har givits vid fyra tillfällen i den politiska referensgrupp som är knuten till projektet. I januari 2008 gavs information om projektet till de politiska programberedningarna för Äldre och multisjuka samt för Kroniskt sjuka och de stora folksjukdomarna. I februari 2009 gavs information till de tre Sjukvårdsstyrelserna Norr, Söder och Stockholm/Ekerö. En referensgrupp finns tillsatt inom Hälso- och sjukvårdnämndens förvaltning. Information om projektet ges även via HSN Nytt som når alla enheter som har avtal eller vårdöverenskommelser med Stockholms läns landsting. Information om projektet sprids via det broschyrmaterial och den affisch som tagits fram om projektet. Dessa har distribuerats till förskrivare för att ha i väntrum och att överlämna till brukare vid Fritt val av hjälpmedel. 55

56 Informationsmaterial som är framtaget till brukare: brukarinformation Fritt val Stockholm hjälpmedel som omfattas av Fritt val av hjälpmedel information om beställning via postorder brukarinformation om Fritt val Aktivrullstol brukarinformation om Fritt val Allroundrullstol brukarinformation om Fritt val Säng med sänglyft hörselhjälpmedel som omfattas av Fritt val av hjälpmedel brukarinformation om Fritt val Hörapparat brukarinformation om Fritt val Hörseltekniskt hjälpmedel Informationsmaterial som är framtaget till förskrivare: Fritt val av hjälpmedel med servicekonto hjälpmedel som omfattas av Fritt val av hjälpmedel hörselhjälpmedel som omfattas av Fritt val av hjälpmedel Informationsmaterial som är framtaget till leverantörer: tilläggsblad till broschyren Här hittar du hjälpmedel för hörselleverantörer i Stockholm april 2009 information om beställning via postorder leverantörsinformation om Fritt val av hjälpmedel leverantörsinformation om Fritt val av Hörselhjälpmedel Fortlöpande information om till exempel nya hjälpmedelsområden sprids även via e-post till förskrivare. Informationsmaterial finns på Sörmland Hjälpmedelsverksamheten Det har skett ett byte av förvaltningschef för Habilitering och Hjälpmedel i Sörmland i januari Karin Welin som var den som medverkade till att Landstinget Sörmland ansökte om deltagande i försöket Fritt val av hjälpmedel har gått vidare till andra uppgifter inom Landstinget. Hennes efterträdare heter Eva Andrén och hon kommer närmast från Habiliteringsverksamheten. Hjälpmedelsnämndens politiska sammansättning har ändrats till viss del på grund av att Landstinget Sörmland bytt politisk majoritet under pågående mandatperiod. Den nya majoriteten består av socialdemokrater, folkpartister och miljöpartister. Några medlemmar i 56

57 nämnden har bytts ut men ordförande och vice ordförande är samma som tidigare. Verksamheten 2008 och våren 2009 i Sörmland En delprojektledare på 25 % tillsattes i februari Hon har ansvar för delprojektgrupp rörelsetekniska hjälpmedel och för den manuella hanteringen av rekvisitioner och framtagande av rekvisitionsbelopp till förskrivare. Hon för också statistik manuellt samt ser till att Fritt val av hjälpmedel registreras på respektive brukare som får en rekvisition. Hon har också varit delaktig i informationsmöten för förskrivare och brukare. Fyra möten med styrgruppen, tre med hjälpmedelsnämnden och tre med beredningsgruppen hölls under våren 2008 för information och vissa beslut. Bland annat togs beslut i hjälpmedelsnämnden den 16 april 2008 om vilka hjälpmedel försöket ska starta med. En modell för prissättning av rekvisitioner för enklare hjälpmedel har också antagits av ansvariga politiker. Urvalet av produkter Verksamhetsansvariga för hörselhjälpmedel, hjälpmedel för synskadade, kommunikationshjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel samt hårersättningar bjöds in till olika möten för att få information om fritt val av hjälpmedel och för att skapa möjligheter för deltagande i projektet. Det resulterade i att hörselhjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel inte ingår i försöket. Avseende hårersättningar kom ett beslut senare under året om att inte heller de ska ingå i fritt val av hjälpmedel. (Se vidare under Försökslandstingens redovisningar i förhållande till riktlinjerna under avsnittet Bedöma om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper, utöver de avgränsningar som angetts i uppdraget som inte passar att ingå i ett fritt valsystem ). Informationsinsatser i Sörmland Under första halvåret 2008 hölls 25 informationstillfällen om Fritt val av hjälpmedel för cirka 400 beslutsfattare, förskrivare, brukare, politiker, annan personal och allmänhet. Framförallt användes Powerpoint presentationer tillsammans med broschyrer som skapats i samråd med de övriga försökslandstingen och Hjälpmedelsinstitutet. Alla aktiviteter och informationstillfällen som projektledaren och ibland även delprojektledaren deltagit i under 2008 till och med den 15 maj 2009 finns redovisade i egna dokument. Brukare Landstingskatalogen i Sörmland delas ut till alla hushåll i början på 2008 och där finns en artikel om Fritt val av hjälpmedel och en anvisning om var man som brukare hittar mer information. 57

58 Under informationskampanjen hösten 2008 som innebar att en tryckt folder skickades direkt till brukare på deras hemadresser, kom det mycket frågor och kommentarer. Eftersom Sörmland har egenavgifter på flera hjälpmedel så ville brukare med sådana hjälpmedel veta mer. Nu är delar av de hjälpmedlen undantagna från försöket och det hade många brukare kritiska synpunkter på. Brukare fick information på fler sätt under hösten 2008, dels via brukarråden på Hjälpmedelscentralen och Syncentralen. För att nå yrkesverksamma brukare anordnades ett kvällsmöte, men det hörsammades inte. Kvällsmötet organiserades tillsammans med Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) i Eskilstuna. Det anordnades tre olika offentliga informationstillfällen i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping som uppföljning till en kampanj med utskick till samtliga brukare av rörelsetekniska hjälpmedel ( stycken) i Sörmland. Via annons i dagspressen inbjöds alla intresserade. Det kom i genomsnitt 20 personer vid varje tillfälle. Power-point presentationer användes och mötena var närmare två timmar långa. Tidningen Livshälsa, som delas ut till samtliga hushåll i Sörmland, hade en artikel om Fritt val av hjälpmedel i november Även länspensionärsrådet i Landstinget Sörmland fick besök och information. Information om Fritt val av hjälpmedel i form av brukarfoldern har gått ut tillsammans med kallelsen till årsmöte i HSO och handikappidrotten i länet. En artikel i lokaltidningen Folket om Fritt val av hjälpmedel har skrivits. Övriga tidningar i länet har tillfrågats men tackat nej. Förskrivare Information till landstingsanställda har getts via den webbaserade interna personaltidningen och via personaltidning i brevlådan. Hemsidorna för förskrivare och den externa hemsidan har uppdaterats fortlöpande med aktuell information. Alla förskrivare i Sörmland som kan beställa och förskriva hjälpmedel i vårt webbaserade hjälpmedelssystem Web-sesam är behöriga att också skriva ut en rekvisition. Projektledaren har dock fokuserat på att informera de som mest frekvent förskriver hjälpmedel såsom arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Även distriktssköterskor har förskrivningsrätt på vissa hjälpmedel. De är inte organiserade på något sådant sätt i Sörmland att de har kunnat nås för gemensam information. 58

59 Informationstillfällen för förskrivare fortsatte under hösten Vid 17 tillfällen träffade projektledaren och delprojektledaren sammanlagt 391 förskrivare, i genomsnitt 23 deltagare varje gång. Varje tillfälle var en till en och en halv timme långt. Under våren 2009 har projektledaren intensifierat informationsinsatserna mot förskrivare i länet. Sammanlagt närmare 30 arbetsplatser har besökts och alla förskrivare har fått den dokumentation som finns angående Fritt val av hjälpmedel i sin hand. Varje träff har tagit runt en timme och det har då funnits tid över till frågor och diskussioner i grupperna. Totalt är det 240 förskrivare som fått direkt information om Fritt val av hjälpmedel och hur vi gör i Sörmland. En stor grupp förskrivare har i stället fått information via e-post och två stora grupper av förskrivare inom habiliteringsverksamheten i länet återstår att informera under slutet av maj. Brukare inom länets strokeföreningar och parkinsonföreningar har besökts och informerats om Fritt val av hjälpmedel. Ett 30-tal brukare i Eskilstuna och lika många i Strängnäs har hittills hunnits med. Försökslandstingens redovisningar i förhållande till riktlinjerna Bedöma livskvalitén för den enskilde och användbarheten av hjälpmedel ökar och om kostnaderna för hjälpmedel påverkas av att Fritt val införs IHE har under vintern/våren 2009 utarbetat en brukarenkät. Under hösten 2009 kommer den att skickas ut till dem som valt Fritt val av hjälpmedel och delas ut till dem som tackat nej till Fritt val av hjälpmedel. Syftet med enkäten är att bedöma livskvalitén för den enskilde och om användbarheten av hjälpmedel ökar av att Fritt val av hjälpmedel införs. Den tar också upp kostnaderna för brukaren. Intervjuer med förskrivare och fokusgrupper med brukare är andra delar i utvärderingen. Kronoberg Landstinget Kronoberg planerar att ta fram processer för hjälpmedelshanteringen för att se hur det ser ut idag och utifrån den försöka följa upp kostnader under projektet. Rekvisitionerna följs kontinuerligt upp manuellt. Eventuell förtida återanskaffning hinner inte i praktiken mätas under projektet, inte heller återanvändning. Antalet fria val och den korta försöksperioden tyder på att endast antagande kan göras om Fritt val av hjälpmedel påverkar kostnaderna eller inte. Stockholm Enligt den uträkning som ligger till underlag för rekvisitionsbeloppen i Fritt val av hjälpmedel ska inte kostnaderna för hjälpmedel bli högre. 59

60 Förskrivare ska vid sin bedömning göra samma bedömning av behovet som vid normal förskrivning vilket borde innebära att antalet brukare som erhåller hjälpmedel är det samma. Regeländringen att brukare som erhållit ett förskrivet hjälpmedel kan byta det innan det är utslitet eller behovet har förändrats innebär en större kostnad som ska beräknas i projektet. Kostnader för administrativ hantering samt förvaltning av Fritt val av hjälpmedel efter projektet slut blir en merkostnad för landstinget då dessa hjälpmedel troligtvis måste hanteras på annat sätt än övrig hjälpmedelshantering. Administration av servicekonton blir en specifik uppgift att förvalta. Även denna kostnad ska beräknas i slutet av projektet. Kostnaden för hörapparater i Fritt val av hjälpmedel kommer att öka på grund av ersättning för utprovning betalas både till avtalspart och till den leverantör som utför den slutliga utprovningen. Denna merkostnad ska beräknas i slutredovisningen. Sörmland Kostnadsredovisningen kommer att göras genom att jämföra kostnaderna för standardflödet av hjälpmedel med de fritt valda hjälpmedlen. I standardflödet finns beräkningar för de insatser som görs i olika delar av kedjan som inköp, lagerhållning, transporter, konsulenttid och teknikertid bland annat. Det är kostnader som hjälpmedelsverksamheten inte får avseende fritt valda hjälpmedel. Beroende på den låga omfattning av Fritt val av hjälpmedel som skett i Sörmland kan det bli en nästan obefintlig påverkan på kostnaderna. Därför kan det bli svårt att göra en korrekt beräkning. En eventuellt ökad insats från förskrivarna kan inte heller redovisas. Undersöka om intresset att göra ett friare val ökat efterhand under försökstiden Antalet fria val följs statistiskt under hela projekttiden. Statistiken har redovisats under avsnittet Hur många har hittills gjort ett Fritt val av hjälpmedel?. Kronoberg Diskussioner sker i arbetsgrupperna utifrån såväl brukares som förskrivares synpunkter och erfarenheter under försökets gång. Under försökets gång inhämtas fakta kring utförda Fritt val av hjälpmedel som följs upp över tid. Hänsyn måste tas till att antal förskrivare har ökat och att en utökning av hjälpmedelsgrupper har gjorts. 60

61 Stockholm Från Fritt val av hjälpmedel-beställningar som sker i beställningsportalerna för hjälpmedel, går det att utläsa vilka geografiska områden som inte skriver ut rekvisitioner och på så sätt rikta ytterligare information till de förskrivarna. Sörmland Vi ser idag att andelen brukare som väljer Fritt val av hjälpmedel tenderar att öka från månad till månad. I Sörmland är det ett brett spektrum av hjälpmedel som väljs, och antalet olika produkter ökar också över tid. Bedöma om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper, utöver de avgränsningar som angetts i uppdraget, som inte passar för att ingå i ett fritt val-system Se även avsnitten Urval av produkter under respektive landstings redovisningar av verksamheten. Kronoberg Samlar fortlöpande in synpunkter från brukaren för att få dennes syn på frågan. Dokumentera och diskutera de händelser i Fritt val av hjälpmedel-försöken som kan härröras till ägarfrågan och återanvändning. Kronoberg har inte gjort undantag vad gäller verksamheter eller målgrupper och erbjuder så brett vi anser möjligt vad gäller hjälpmedel bland annat i syfte att få underlag till denna punkt. Stockholm Stockholms läns landsting valde att starta med enklare sortiment av hjälpmedel för personer med rörelsehinder och sedan varefter tekniska möjligheter blivit klara, informationsinsatserna har genomförts, fyllt på med fler hjälpmedel. Det har varit viktigt att förskrivare har fått information och haft möjlighet att ta ut rekvisitioner och brukarinformationer när brukare önskar tillämpa Fritt val av hjälpmedel. I landsting med många förskrivare blir informationsinsatserna väldigt omfattande varför införandet tar tid. Brukaren måste möta en informerad förskrivare, vilket är en framgångsfaktor i projektet. Projektet har inte satt upp några kriterier för vilka brukare som ska kunna tillämpa Fritt val av hjälpmedel. Alla brukare med ett bestående behov av hjälpmedel får tillämpa Fritt val av hjälpmedel. Funderingar har funnits att införa begreppet långvarigt bruk. Svårigheter uppstår då i bedömningen vad som är långvarigt, hur länge måste brukaren beräkna att ha sitt hjälpmedel för att få välja 61

62 Fritt val av hjälpmedel. Ur ett etiskt perspektiv är det mycket svårt att ta ställning till detta för en förskrivare. Sörmland Hjälpmedel Landstinget Sörmland har undantagit hjälpmedel från Fritt val av hjälpmedel av olika skäl. Det faktum att tre av länets kommuner inte valt att ingå i projektet innebär en inskränkning av urvalet för invånarna som är skrivna där. Det handlar om enklare kommunala köp, hyr eller schablonhjälpmedel som inte kan väljas som Fritt val av hjälpmedel av invånare i Flen, Strängnäs eller Vingåker. Specialanpassningar är undantagna. Då menas glasögon och kontaktlinser för synskadade, eldrivna rullstolar och sulkys för avancerat sittande samt taklyftar eller andra produkter som kräver fackmannamässig installation. Eftersom försöket har fått avgränsas till eget ägande innebär det att brukaren måste klara av hela processen på egen hand. Att köpa ett hjälpmedel som kräver tre, fyra olika personalkategorier för att fungera optimalt, kan inte förväntas att brukare ska klara själv. Hjälpmedel som har delat kostnadsansvar mellan kommun och landsting har också undantagits från försöket. Det handlar om datorer i skolan, och undantagen har gjorts för att slippa en besvärlig administrativ hantering. Tidsbegränsade lån tillämpas för vissa hjälpmedel. Det innebär att förskrivaren ska följa upp hjälpmedlet och användningen av det inom en viss tid. Fritt val av hjälpmedel i det läget skulle äventyra möjligheten för förskrivaren att byta ut eller återta hjälpmedlet. Patientsäkerheten är ytterligare ett skäl för undantag. Det gäller respiratorer och CPAPer (snarkapparater). De produkterna styrs av olika programvaror som förskrivare och hjälpmedelstekniker behöver kunna läsa av och ställa in. Om nya produkter börjar användas kan det innebära att ingen kan kontrollera hjälpmedlets effekt eller justera det på rätt sätt. Landstinget Sörmland håller också öppet för att allteftersom göra undantag eftersom vi i dagsläget inte kan förutse alla komplikationer eller risker. Vi vet ju helt enkelt inte vilka hjälpmedel som kan komma att väljas. Det kan också finnas andra skäl till att vissa hjälpmedel inte väljs som Fritt val av hjälpmedel. Om brukarna är hänvisade till Internet eller postorderhandel får de aldrig möjlighet att prova och känna på vissa hjälpmedel. Det är i sig en förutsättning för att kunna välja det mest optimala hjälpmedlet 62

63 Verksamheter Ortopedtekniska hjälpmedel har undantagits i sin helhet av den anledningen att de som har kostnadsansvaret i länet inte varit enade i frågan. Hörseltekniska hjälpmedel och hörapparater är också undantagna i sin helhet. Där var både verksamheterna som berörs, öronkliniken och teknisk och pedagogisk hörselvård, samt brukarorganisationerna överens om att inte medverka i försöket. Man hade precis avslutat en upphandling och var oroliga för att den väl fungerande rehabiliteringskedjan skulle slås sönder. Hårersättningar är också undantagna i sin helhet. Där har Landstinget Sörmland beslutat sig för att ändra på förskrivningsreglerna vilket innebär att brukaren får en rekvisition och att det i princip blir Fritt val av hjälpmedel i skarpt läge. Målgrupper Inga målgrupper av brukare är specifikt undantagna. Det krävs en bedömning av en förskrivare av både det medicinska behovet och brukarens förmåga till egenvård. Det blir en garanti för att det bara är brukare som kan och vill göra ett Fritt val av hjälpmedel som också erbjuds möjligheten. Landstinget Sörmland har inte tagit något beslut om att brukare med till exempel snabbt progredierande sjukdomar skulle undantas från projektet. Det kan ifrågasättas om de ska behöva välja när de är i en så utsatt situation i livet och vi tror inte att de är rätt målgrupp för Fritt val av hjälpmedel. Detta har lämnats öppet och diskussionen med brukare och förskrivare får tas om den uppstår. Redovisa konsekvenserna av att brukaren äger sitt hjälpmedel bland annat med hänsyn till möjligheterna att återanvända hjälpmedel om den möjligheten införs Kronoberg Samlar fortlöpande in synpunkter från brukaren för att få dennes syn på frågan. Dokumenterar och diskuterar de händelser i Fritt val av hjälpmedel-försöken som kan härröras till ägarfrågan och återanvändning. Stockholm Den modell som tillämpas är att brukaren äger sitt hjälpmedel, eget ägande, innebär att hjälpmedel inte återtas och recirkuleras. Inom projektet har ett (1) fall av fel inköpt produkt noterats. Brukaren återkom och fick ett förskrivet hjälpmedel. Den felköpta produkten 63

64 såldes vidare av brukaren. Två brukare har avlidit, hjälpmedlen återlämnas inte. För enklare billiga hjälpmedel blir de ekonomiska konsekvenserna inte så stora men för dyra komplexa hjälpmedel innebär det ökade kostnader för landstinget. Att tidsbestämma hur länge en brukare ska ha sitt hjälpmedel innan man får ett nytt finns inte fastställt i nuvarande regelverk och riktlinjer som styr hjälpmedelsförsörjningen i Stockholm. Behovet styr när man får ett nytt hjälpmedel. Livsstil gör att man sliter olika på hjälpmedel, vissa behöver byta ofta, andra sällan. Tidigare satta tidsgränser gjorde att man ansåg sig har rätt att byta ett fungerande hjälpmedel när tidsgränsen överstigits, oavsett behov. Andra som slitit ut, eller där ändrade behov uppstod i förtid fick ibland vänta. Detta var skäl till att tidsgränser tagits bort. Fritt val av hjälpmedel för brukare med progredierande sjukdomar blir problematiskt, dels ur återanvändningsaspekten men även för brukaren som ständigt måste förändra/anpassa/byta ut sitt hjälpmedel för nya behov. Eget ägande av hjälpmedel medför att återanvändning blir svårhanterligt. Sörmland Eget ägande innebär att hjälpmedlet också blir brukarens egendom fullt ut. För brukaren får det konsekvenser när det gäller eventuella reklamationer eller fel på varan under garantitiden. Då är det konsumentköplagen och eget ansvar som gäller. Ingen återtagning eller rekonditionering genom Hjälpmedelscentralen kommer att ske. I förlängningen innebär det troligen att en viss andrahandsmarknad för begagnade hjälpmedel kommer att uppstå. Konsekvensen av det kan innebära att hjälpmedel som inte är riktigt funktionella och säkra hamnar hos brukare och att olyckor händer. Redovisa vilka krav på förändrat arbetssätt som ställs på organisation och förskrivande person för att nyttja den kompetens som finns inom hjälpmedelsverksamheten Kronoberg Förskrivaren får en mer rådgivande roll och måste ta sig mer tid att lyssna på brukaren för att ta till sig dennes kunskap och erfarenhet av sitt hjälpmedel och sin funktionsnedsättning. Att stödja brukaren att göra ett eget val, stort eller litet. För att hitta verktyg att möta brukarens ökade inflytande i val av hjälpmedel har arbetskonferenser genomförts med förskrivare. Många förskrivare i organisationen ser 64

65 det redan som en möjlighet i sitt arbete att kunna erbjuda Fritt val av hjälpmedel. Hjälpmedelsverksamheten jobbar med att mer visa upp det sortiment som finns för att brukaren ska veta vad som kan erbjudas. Stockholm Rekvisitionssystemet där brukaren får en rekvisition och helt själv väljer vilken leverantör/butik som han/hon vill handla från innebär att det från landstinget inte ställs några krav på vare sig produkt eller tjänst som ska levereras. Brukaren måste själv ställa alla krav på produkt och tjänst. Hjälpmedel är ofta komplexa, tekniskt komplicerade att ställa in eller anpassa efter behov och det krävs god kunskap om behov i relation till produkt. I utprovningssituationen behöver brukare ofta vägledning, råd och stöd för att göra ett bra val. I modellen med rekvisitionsförfarandet ställs inga krav från landstinget på leverantören att kunna leverera detta stöd. Det ställer heller inga krav utöver CE-märkningen på produkterna. Ur ett konkurrensperspektiv kan man se det som att leverantörer som levererar dåliga lösningar för brukaren inte kommer att få några kunder. Om den regeln ska styra måste det skapas forum för bedömning av tjänster och produkter. Denna synpunkt framkommer både från brukare och från förskrivare. Ett problem som påtalas från brukargrupper angående denna form av forum är att brukarna har så individuella behov så jämförelser är mycket svåra att göra. Viktigt att påpeka är att brukare med lättare funktionsnedsättning ofta klarar sig med mer generella lösningar men brukare med svåra funktionsnedsättningar som har de största behoven oftast behöver mer individuella lösningar. Förändringar i förskrivarens och organisationens roll: förskrivarna blir mer rådgivande och stödjande i brukarens val av hjälpmedel. för att förskrivare ska kunna ge bra råd måste även kunskap utanför hjälpmedelsverksamhetens sortiment förmedlas till dem. tillskapande av informationsforum för hjälpmedel, konsumentinformation. tillskapande av visningsplatser för hjälpmedel. Sörmland Förskrivare är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (bortsett från specialpedagoger) och de har kompetensen att bedöma behov och förmåga till Fritt val av hjälpmedel hos brukare. De har också mandat att 65

66 säga nej om behovet inte motiverar ett hjälpmedel enligt vårt regelverk eller om brukarens förmåga till egenvård är begränsad så att denne inte förväntas klara av hela processen. För förskrivare blir det en ganska stor skillnad att bedöma förmågan till egenvård utöver att bedöma det medicinska behovet. Den professionella rollen förändras från att vara den som rekommenderar ett visst hjälpmedel till att istället stödja brukaren att välja själv. Projektet har i hög grad bidragit till att sätta fokus på detta, men det är inte gjort i en handvändning. De resultat projektet nått så här långt med alla förskrivare är faktiskt enastående. De arbetskonferenser som ordnats har varit väldigt viktiga för att skapa förståelse hos förskrivarna om den nya rollen. Fritt val av hjälpmedel kan nästan ses som ett paradigmskifte avseende förhållningssätt gentemot brukare och deras behov. För hjälpmedelsverksamheten innebär det inte några större förändringar, annat än rent administrativt. Rekvisitionen och inköpshanteringen sker helt manuellt och alla fritt valda hjälpmedel registreras manuellt i hjälpmedelssystemet. Redovisa hur den enskilde fått information om vilka alternativa möjligheter som finns att få tillgång till hjälpmedel Denna punkt har redovisats under HIs informationsinsatser respektive försökslanstings informationsinsatser. Undersöka om och i så fall på vilket sätt nuvarande lagstiftning försvårar införandet av ett fritt val-system samt föreslå nödvändiga förändringar av lagstiftningen Lagstiftningen i hjälpmedelsverksamheten är komplex. Många frågor av juridisk karaktär har kommit upp. Försökslandstingen såg det nödvändigt att utreda vad som gäller för upphandling, förskrivaransvar och rekvisitionshantering i förhållande till Fritt val av hjälpmedel. Via HI beställdes rättsutredningar för att klargöra ägarmodellen i förhållande till gällande lagstiftning inom områdena offentlig upphandling, hälso- och sjukvårdslagstiftningen, konsumentlagstiftningen och kommunallagen. Rättsutredningarna sammanställdes i dokumentet Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv av Mattias Fredricson InMovium Juristbyrå (bilaga 6). Strax efter starten fick projektet ytterligare förtydligande i juridiken genom dokumentet Utvidgning av ägarmodellen, InMovium Juristbyrå (bilaga 7). Det juridiska arbetet redovisades även i Fritt val av hjälpmedel Delredovisning av försöksverksamheten 2008 (Hjälpmedelsinstitutet) En av grundorsakerna till att modellen med eget ägande tillämpas är LOU. Att betrakta produkterna i Fritt val av hjälpmedel ur ett 66

67 egenvårdsperspektiv och som eget ägande var enda möjligheten för att inte komma i konflikt med ingångna produkt- och tjänsteavtal. CE-märkning enligt det medicintekniska direktivet är ett lagstadgat krav när det gäller hjälpmedel. Leverantörer av de hjälpmedel som brukaren köper med hjälp av rekvisitionen i Fritt val av hjälpmedel har ansvar för att de är CE-märkta. I brukarinformationen och på rekvisitionen finns en uppmaning till brukaren att se till att välja CEmärkta produkter. När det gäller utvidgning av Fritt val av hjälpmedel Eget ägande till att omfatta även utprovning och träning redovisas detta arbete längre fram i rapporten. Frågan om LOV kan tillämpas vid Fritt val av hjälpmedel behöver utredas. Kronoberg Undantag av hjälpmedel har gjorts bland annat utifrån juridiska oklarheter när det gäller specialanpassningar, fasta installationer och ansvar hos sjukvårdshuvudman och förskrivare. Här kvarstår frågor om vad som kan överlämnas till egenvård. Lokalt kommer vi fortlöpande att lyfta och dokumentera frågor av juridisk karaktär. Stockholm Regelverk Regelverket i Stockholm Hjälpmedelsguiden och Hjälpmedelspolicyn är i grunden dokument som ska tillförsäkra att brukaren får de hjälpmedel som brukaren har behov av för att klara sin dagliga livsföring. Brukaren ska få de hjälpmedel som brukaren har behov av för att fungera i de olika behovsstegen i Hjälpmedelsguiden. Ekonomiska skäl medför att begränsningar har införts i behovstrapporna. När begränsningar införs innebär det att sortimentet inom hjälpmedelsförsörjningen för dessa områden försvinner eller begränsas. Konsekvensen för brukaren blir att: brukaren får införskaffa sig dessa hjälpmedel helt på egen hand. brukaren kan inte uppgradera sitt förskrivna hjälpmedel så att de fyller funktioner som landstinget inte bekostar. Exempel Uppgradering av en el-scooter för stadsmiljö så den även fungerar på landet. 67

68 LOU Sammanställning av synpunkter som framkommit under projekttiden om upphandling och avtal i relation till Fritt val av hjälpmedel. Brukarmedverkan vid framtagandet av kravspecifikationer inför upphandling är ingen eller minimal. Hjälpmedelsverksamheten upphandlar efter strikta funktionskrav, där brukarönskemål om färg, design eller andra individuella önskemål är lågt prioriterade. Leverantörer upplever att de får utveckla produkter efter kraven vid upphandlingar, inte efter brukarens behov och önskemål. Dagens upphandlingar i landsting eller regioner med klara vinnare och tydlig rangordning av leverantörer, gör att sortimenten blir smalare inom hjälpmedelsverksamheten. Upphandlingssystemet innebär att avtalstider kan vara 2 4 år, därefter kan ny vinnare av avtal innebära ett nytt sortiment. Ur brukarsynpunkt upplevs det som svårt att vid byte behöva få nya produkter istället för väl invanda hjälpmedel även om de i princip har samma funktion. LOU är en uppgörelse mellan landsting och leverantör. Brukaren som är slutkund är företrädd via ombud i form av förskrivare och hjälpmedelsverksamheter, vilket från brukarhåll inte främjar ett Fritt val av hjälpmedel. Ekonomiska utvärderingskriterier ligger högt. I Stockholm finns i avtalet/vårdöverenskommelsen mellan landsting och hjälpmedelsverksamhet att 85 % av alla hjälpmedel skall vara 1:a handsval det vill säga hjälpmedelscentralerna får lägre ersättning för 1:a handsval än för 2:a handsval. Upphandlingssystemet baserar sig idag på höga volymrabatter vilket inte gagnar mångfald av produkter. Hjälpmedelsverksamheten ska drivas ekonomiskt fördelaktigt. Bredare sortiment ger högre kostnader kring tillbehör och reservdelar. En frågeställning är hur man inom ramen för effektiv och ekonomiskt fördelaktig drift av hjälpmedelshanteringen kan öka brukarens möjligheter till friare val. LOV Lagen om valfrihet Under projekttiden har Lagen om valfrihet, LOV, tillkommit. Auktorisationstanken har genomförts inom olika vårdområden. Målet med detta är att öka valfrihet hos medborgarna. Auktorisation istället för rekvisition kan vara en möjlig utveckling av Fritt val av hjälpmedel. En översikt av LOVs möjligheter ska göras under hösten Detta kommer dock inte att hinna provas under projekttiden. 68

69 Hälso- och sjukvårdslagen För hörapparater som förskrivs inom Fritt val av hjälpmedel är kravet att den leverantör som tar emot brukaren måste ha legitimerad audionom som utför utprovningen. Sörmland Landstinget Sörmland har följt de rekommendationer som projektledaren lämnat och som tagits fram av försökslandstingen och Hjälpmedelsinstitutet baserade på de juridiska utredningar som gjorts. Identifiera vilket utrymme det finns av ett fritt val-system utan att det medför risker för att god vård inte tillförsäkras patienten Kronoberg Inledningsvis erbjöds enklare hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel. En utökning av hjälpmedel har skett efter samråd med brukare och förskrivare i arbetsgrupperna. Patientsäkerhet och god vård måste sättas i fokus. Stockholm För att minimera att Fritt val av hjälpmedel innebär risker för brukare har: 1. Förskrivare ansvar för att bedöma att brukaren kan ta ansvar för att välja själv utan risk för sig själv eller andra. 2. Sortimentet begränsas till produkter som exempelvis inte kräver specialanpassning eller produkter med hög riskfaktor, till exempel syrgaskoncentratorer. Sörmland Fritt val av hjälpmedel baserar sig på att förskrivaren bedömer att patienten själv klarar av hela processen med att köpa, hantera och äga sitt hjälpmedel, det vill säga egenvård. När det gäller enklare hjälpmedel torde bedömningen inte innebära någon risk för att patienten inte får god vård. När det kommer till mer avancerade hjälpmedel ställer det mycket högre krav både på patienten och på förskrivaren som ska bedöma patientens förmåga till egenvård. Här kan man se en risk för att bedömningen inte blir optimal. Även om förskrivaren gör en riskanalys och för dialog med patienten kan det naturligtvis ske felbedömningar. 69

70 Lämna förslag på vilka avtal som kan gälla mellan den enskilde och sjukvårdshuvudmannen avseende exempelvis ägarförhållande eller vilka tidsperioder som ska gälla för beviljande av nytt hjälpmedel Kronoberg Beviljandet av nytt hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel ska vara detsamma som vid sedvanlig förskrivning. I dagsläget är det när behovet förändras eller om hjälpmedlet är utslitet. Landstinget Kronoberg har dock valt att frångå detta under försökstiden och tillåta brukaren att återlämna sedvanligt förskrivet hjälpmedel och istället välja Fritt val av hjälpmedel. Förslag om eventuellt avtal har ännu inte tagits fram. Stockholm Stockholms läns landsting har i sin Hjälpmedelspolicy och Hjälpmedelsguide inte infört tidsperioder för hur länge en brukare ska ha ett hjälpmedel utan utgår ifrån brukarens behov. Brukarens behov och när ett hjälpmedel bedöms vara utslitet är kriterier för när man byter ut ett hjälpmedel. Vi har i projektet inte sett att det funnits skäl att frångå denna regel. Denna regel gäller även för Fritt val av hjälpmedel. Stockholms läns landsting har under projekttiden frångått regeln att ett hjälpmedel ska vara utslitet eller att brukaren ska ha ändrat behov för att få tillämpa Fritt val av hjälpmedel. Brukare kan under Projekttiden få återlämna sitt förskrivna hjälpmedel och få en rekvisition för att tillämpa Fritt val av hjälpmedel. Sörmland I Landstinget Sörmland kommer gällande regelverk att följas i försöket med Fritt val av hjälpmedel. Det innebär att en förskrivning av hjälpmedel ska ske när det finns ett medicinskt behov eller om behovet förändrats sedan föregående förskrivning. Byte av förslitna eller skadade hjälpmedel omfattas också av en behovsbedömning. Under projekttiden har undantag medgivits för att tillåta brukare att byta ett hjälpmedel de redan fått förskrivet mot en rekvisition i Fritt val av hjälpmedel utan att något av de ovanstående kriterierna uppfylls. Ta ställning till om det rekvisitionssystem som anges i riktlinjerna är funktionellt och om det inte är det föreslå ett annat system för att göra fritt val möjligt De tre försökslandstingen har likartade rekvisitionssystem. Se avsnittet Rekvisitionssystemet. Kronoberg Om rekvisitionssystemet är funktionellt eller inte är för tidigt att svara på. Hittills har dock de som använt sin rekvisition tyckt att det 70

71 fungerar. Det är tveksamt om det är en bra lösning för dyrare och mer avancerade hjälpmedel. Rekvisitionssystemet provas även vid service och underhåll. Stockholm Rekvisitionssystemet ska utvärderas hösten En förutsättning för att rekvisitionssystemet skulle kunna hanteras i Stockholm är att den kan hanteras inom ramen för de beställningsportaler som redan finns etablerade för hjälpmedel. Hanteringen är för närvarande en smidig lösning för förskrivare. Ekonomihanteringen ska förenklas med en ny utvecklad IT-lösning. Sörmland Rekvisitionssystemet är i och för sig funktionellt, men det är ingen enkel hantering, vare sig för förskrivaren, brukaren, leverantören eller för Hjälpmedelscentralen. Landstinget Sörmland har bestämt sig för att inte hantera kvitton som kommer in i efterhand, utan det är faktura från företaget som gäller. Det gör systemet opraktiskt när det gäller postorder eller Internethandel. Och det är i princip det som står till buds för sörmlänningarna. Bevaka konkurrensintresset genom att undersöka om ett fritt valsystem ökar antalet aktörer på marknaden samt kvalité och effektivitet i verksamheten Kronoberg Antal leverantörer som hjälpmedelsverksamheten hade kontakt med under 2007 kommer att jämföras med antalet för Dessa siffror ger bara ett delsvar och bör kombineras med omvärldsbevakning på olika sätt. Vissa leverantörer har lyft fram Fritt val av hjälpmedel på sina hemsidor och informerar besökaren om hur Fritt val av hjälpmedel går till. Lokalt finns en ny återförsäljare och ett företag har via handikappförening erbjudit extra information kring sina produkter. De 21 fakturor och kvitton som hanterats i Fritt val av hjälpmedel visar att cirka hälften av inköpen har gjorts i butiker som hjälpmedelsverksamheten inte tidigare haft kontakt med. Stockholm Några noteringar som har gjorts angående aktörer på marknaden är: ett färre antal butiker har tillkommit. vissa butiker har utökat sitt sortiment. 71

72 leverantörer har anpassat priset efter rekvisitionsbeloppet (sänkt pris på exempelvis rollatorer). leverantörer som säljer begagnade hjälpmedel har etablerat sig. Bevakningen av konkurrensintressen och ökat antal aktörer på marknaden är en svårighet på så kort tid. Leverantörer ska ställa om från att ha landstingen som huvudkund till att se brukaren som sin kund. En sådan omställning tar tid och baserar sig på en större marknad än få brukare i ett begränsat antal landsting. Hörselhjälpmedel Vid införandet av hörselhjälpmedel, främst hörapparater, i Fritt val av hjälpmedel har leverantörer påpekat konkurrensfördelar för de företag som har avtal med landstinget. Både utprovning och service utförs av privata företag. De företag som bedömer behov av hörselhjälpmedel, bedömer att produkten är utdömd och att brukaren behöver nya hjälpmedel ansågs ha konkurrensfördelar. Dessa företag säljer även hörselhjälpmedel privat. Rutiner har skapats för att eliminera och skilja på när företagen genomför uppdrag åt landstinget och när de hanterar rekvisitioner från Fritt val av hjälpmedel. Brukaren ska alltid få sin rekvisition tillhanda. Om brukaren vill prova ut ett hjälpmedel hos samma företag måste de beställa ny tid i den privata delen för fortsatt åtgärd. Företagen som har avtal med landstinget har alltid uppdrag att informera brukaren dels om vanlig förskrivning och om möjligheterna med Fritt val av hjälpmedel. Under projekttiden kommer statistik föras och offentliggöras över vilka företag som levererar hörselhjälpmedel inom Fritt val av hjälpmedel. Sörmland Det vi kunnat notera så långt är att de flesta hjälpmedlen som köpts in via rekvisition i Fritt val av hjälpmedel kommer från företag som också är etablerade som hjälpmedelsleverantörer till Landstinget Sörmland. Brukarna har valt andra produkter än det har upphandlats. Några företag som inte tidigare funnits i vår lista har tillkommit. Det har inte varit specifika hjälpmedelsfirmor utan vanliga butiker. Juridiska förutsättningar för utvidgning av Fritt val Eget ägande Inledning och syfte Den praktiska delen av försöksverksamheten startade under första halvåret 2008 och omfattade enklare hjälpmedel. Försöksverksam- 72

73 heterna har nu utvidgats till att omfatta flera hjälpmedel och även tillgång till teknisk service. Utvidgningen av försöksverksamheten av Fritt val av hjälpmedel påverkas av lagar, förordningar och föreskrifter. Detta avsnitt behandlar juridiska frågor kring utvidgningen där diskussioner har bland annat förts med jurister på Socialstyrelsen. Bakgrund och tidigare utredningar Vid projektets start diskuterades att prova tre olika modeller under projekttiden. Av de tre modeller som diskuterats är det dock endast Ägarmodellen som kommer att provas inom projektet. Den största anledningen till detta är att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, (LOU), är ett hinder för genomförandet av övriga modeller. Ägarmodellen, numera Eget ägande, innebär att brukaren själv blir ägare av sitt hjälpmedel och ansvarar för detsamma på samma sätt som andra konsumentvaror. Juristen Mattias Fredricson har i dokumentet Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv, från 28 april 2008, sammanställt de rättsutredningar som genomförts kring Ägarmodellen och dess användning inom projektet Fritt val av hjälpmedel. De genomförda utredningarna gjordes inom fyra huvudområden: Ägarmodellen och offentlig upphandling Ägarmodellen och hälso- och sjukvårdslagstiftning Ägarmodellen och tillämpligheten av konsumentlagstiftningen Ägarmodellens förhållande till kommunallagen. Det nämnda dokumentet omfattar frågeställningar omkring relativt enkla hjälpmedel som i liten omfattning kräver teknisk service. Flertalet frågeställningar och resultat är emellertid relevanta även för utvidgningen av försöksverksamheten. Dokumentet Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv, är därför utgångspunkt för denna PM. Dokumentet finns i bilaga 6. I rapporten Fritt val av hjälpmedel, Delredovisning av försöksverksamheten 2008, finns också ett avsnitt om modellerna i relation till juridiken. Viktiga frågor vid utvidgning av Fritt val När Fritt val av hjälpmedel utvidgats till att omfatta flera hjälpmedelsgrupper uppkom frågan om hur behovet av teknisk service är möjligt att lösa inom Fritt val av hjälpmedel. Av riktlinjerna framgår dessutom att det för enskilda brukare ska vara möjligt att välja vem 73

74 som ska utprova och anpassa hjälpmedlen, varför även detta är en fråga inom det utvidgade försöket. Den utvidgade försöksverksamheten omfattar tre olika scenarier. De tre scenarierna är: 1. Förskrivaren bedömer att brukaren klarar hela processen själv Som scenario 1 plus teknisk service på hjälpmedlet. 2. Förskrivaren bedömer att brukaren behöver stöd i delar av förskrivningsprocessen 3. Brukaren väljer annan vårdgivare för att utföra hela förskrivningsprocessen. De tre scenarierna beskrivs med utgång från den traditionella förskrivningsprocessen i bild 4 och de juridiska förutsättningarna i kommande avsnitt. Bild 4 De tre scenarierna för Fritt Val av hjälpmedel I alla tre scenarierna bedömer förskrivaren behovet av hjälpmedel och om det är möjligt att brukaren kan genomföra processen som egenvård innan brukaren erbjuds att välja Fritt val av hjälpmedel. Fritt valbeslutet har tolkats som ett beslut om egenvård. För bedömning av egenvård gäller en ny föreskrift från Socialstyrelsen, SOSFS 2009:6 Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 74

75 Viktiga frågor att belysa är: Vad innebär egenvård ur förskrivarens och brukarens perspektiv? Hur påverkar författningar de olika scenarierna? Vad begränsar en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel? Frågorna belyses i kommande avsnitt. Om Egenvårdsbegreppet och betydelsen för utvidgning av Fritt val av hjälpmedel I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL regleras skyldigheten att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar. Lagen innehåller mål för hälso- och sjukvården och ställer också krav på bland annat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Att förskriva hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Processen är oftast en del i en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess och förskrivning av hjälpmedlet en åtgärd för att nå uppsatta mål. Förskrivningsprocessen innebär att identifiera brukarens behov, prova ut och anpassa hjälpmedlet, instruera och träna användandet samt följa upp och utvärdera förskrivningen. Enligt Socialstyrelsens föreskrift Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1 ska även hjälpmedel samordnas med de hjälpmedel som brukaren redan har förskrivna och en bedömning och eventuell anpassning av brukarens hemmiljö göras för att nya hjälpmedel ska fungera ihop med befintliga på ett säkert sätt. Principerna i den utvidgade försöksverksamheten inom Fritt val av hjälpmedel är i huvudsak desamma som i den redan genomförda så kallade ägarmodellen. När en brukare och hälso- och sjukvårdspersonal är överens om att tillämpa Fritt val av hjälpmedel har det i den tidigare ägarmodellen beskrivits som ett beslut om egenvård. (Se bilaga 6, sidan 2) Det som är avgörande för hur mycket Fritt val av hjälpmedel kan utvidgas är förmodligen hur långt en bedömning/beslut om egenvård kan sträcka sig. Närmare om begreppet egenvård I Socialstyrelsens allmänna råd om personlig assistans och sjukvårdsuppgifter (SOSFS 1996:9) beskrivs egenvård. I mitten av juni 2009 ersattes den av en ny föreskrift från Socialstyrelsen: Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, SOSFS 2009:6. Av föreskriften framgår bland annat följande sammanfattat i punktform: 75

76 Föreskrifterna tillämpas inom verksamheter som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen, delar av Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Definition av Egenvård: hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra som egenvård. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). En bedömning av om en åtgärd kan utföras som egenvård görs individuellt. Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska bedöma om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Bedömningen ska göras i samråd med patienten med respekt för patientens självbestämmande och integritet samt utifrån patientens behov av trygghet och säkerhet. Bedömningen ska utgå från patients livssituation. En analys ska genomföras om utförandet av egenvård kan innebära att det finns risk för att patienten skadas. Finns risk för att patienten skadas får inte hälso- och sjukvårdsåtgärden bedömas som egenvård. Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal och den som gjort bedömningen av egenvård ska ompröva bedömningen om förutsättningar ändras och regelbundet följa upp bedömningen, om det inte är uppenbart obehövligt. Den som gjort bedömningen ska informera patienten om vad egenvården innebär. Vårdgivaren ansvarar för att det finns rutiner i verksamheten. inom ramen för ledningssystem, vilket omfattar rutiner för samverkan samt rutiner för verksamheten. Gränsen för hur långt Fritt val av hjälpmedel kan utvidgas är beroende av olika lagar. Den tolkning som gjorts inom projektet Fritt val av hjälpmedel är att beslutet att fritt välja sitt hjälpmedel är en bedömning att hälso- och sjukvårdsåtgärden (förskrivningsprocessen) kan utföras som egenvård. För detta är hälso- och sjukvårdslagstiftningen avgörande och föreskriften SOSFS 2009:6 är central för möjligheterna att utvidga Fritt val av hjälpmedel. Annan lagstiftning som till exempel LOU har betydelse för hur man utformar verksamheten och möjligheten att tillämpa Fritt val av hjälpmedel. I följande avsnitt beskrivs i de tre olika scenarierna hur hälso- och sjukvårdslagstiftningen och annan lagstiftning påverkar en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel. 76

77 I Fredricssons PM beskrivs förutsättningarna i förhållande till offentlig upphandling, hälso- och sjukvårdslagstiftning inklusive lag om medicintekniska produkter, konsumentlagstiftningen och kommunallagen. Dessa perspektiv kommenteras i de olika scenarierna. De olika scenarierna Scenario 1 - Förskrivaren bedömer att brukaren klarar hela processen själv I scenario 1 bedömer en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (förskrivare) i samråd med brukaren att han/hon kan ta ansvar för alla delar i förskrivningsprocessen, inklusive underhåll, för det aktuella hjälpmedlet. I detta scenario är det förenligt med författningar angående hälso- och sjukvårdsansvar att bedöma/besluta att de i förskrivningsprocessen ingående delarna kan utföras som egenvård. Det innebär att brukaren själv inhandlar sitt hjälpmedel, lär sig använda sitt hjälpmedel och tar ansvar för att hjälpmedlet underhålls på rätt sätt. Hela förskrivningsprocessen utförs som egenvård vilket innebär att brukaren själv är ansvarig för hur den genomförs. Förskrivarens ansvar omfattar beslutet om egenvård och att det regelbundet följs upp. Inom det Fritt val av hjälpmedel som initialt genomförts i försökslanstingen är det detta scenario som tillämpats. Bild 5 Scenario 1, Brukaren klarar hela processen själv 77

78 Offentlig upphandling: Lag om offentlig upphandling, LOU Den tolkning som tidigare gjorts att modellen är jämförbar med kommunalt bostadsanpassningsbidrag gäller även när Fritt val av hjälpmedel utvidgas med mera komplicerade hjälpmedel. (bilaga 6, sidan 3). Brukaren köper hjälpmedlen och ett avtalsförhållande uppstår mellan brukaren (kund) och leverantören. Något avtalsförhållande uppstår inte mellan sjukvårdshuvudmannen och leverantören. Enligt denna tolkning utgör LOU inte något hinder i en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagstiftning Hälso- och sjukvårdspersonalen som förskriver hjälpmedel omfattas av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enligt LYHS bär personalen själv ett ansvar för hur man fullgör sina arbetsuppgifter och att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskrivarens ansvar omfattar processen fram till bedömningen/beslutet om egenvård. (bilaga 6, sidan 5) Själva bedömningen/beslutet att resterande process kan utföras som egenvård är förskrivaren ansvarig för och bedömningen ska omprövas vid ändring av förutsättningar och/eller följas upp regelbundet. Sjukvårdshuvudmannens ansvar för spårbarhet av hjälpmedlet, enligt SOSFS 2008:1 är sannolikt inte tillämplig när brukaren själv köper och äger sina hjälpmedel. (Se bilaga 6, sidan 6) I scenario 1 förändras således inte den tolkning som tidigare gjorts. En utvidgning av Fritt val av hjälpmedel i enlighet med scenario 1 torde därmed vara möjlig utifrån Hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Konsumentlagstiftning - Konsumentköplag Konsumentlagen är en form av skyddslagstiftning som har till syfte att stärka privatpersoners rättsliga ställning gentemot handlare. Genom lagen får den enskilde ett starkare skydd vid eventuella tvister om en inköpt vara. Av lagen följer bland annat att en handlare aldrig får lämna sämre köpvillkor än de villkor som stadgas i lagen. Att konsumentköplagen blir tillämplig på de köp som brukaren gör innebär således inte annat än att brukaren kommer i åtnjutande av det förstärka skydd som följer av lagen. Lagen är tillämplig även i en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel och utgör inte något hinder. Kommunallagen Den tidigare bedömningen som gjorts att kommunallagen sannolikt inte utgör något hinder gäller fortsättningsvis. 78

79 Sammanfattning Scenario 1 Via rekvisitionsförfarandet utgör LOU inte något hinder Fram till dess att den individuella bedömningen att Fritt val av hjälpmedel (egenvård) görs gäller HSL, LYHS och SOSFS 2008:1. Den enskilde brukaren klarar hela förskrivningsprocessen själv vilket möjliggör att den kan bedömas som egenvård. Eftersom egenvård inte är sjukvård är det arbetssätt som beskrivits möjligt att tillämpa. Patientansvaret och uppföljningsansvar för egenvårdsbedömningen, eventuell rehabplan etcetera. kvarstår dock hos vårdgivaren. Brukaren äger produkten och svarar själv för att den är lämplig och underhålls. Konsumentköplagen stärker brukarens ställning gentemot handlaren. Kommunallagen torde inte utgöra hinder. Scenario 1.1 som scenario 1 plus teknisk service på hjälpmedlet Scenario 1.1 är i grunden detsamma som scenario 1. Skillnaden är att ytterligare en rekvisition/motsvarande avseende förebyggande och avhjälpande underhåll kan erhållas. Avgörande för om sådan rekvisition/motsvarande erhålls eller inte är vilken typ av hjälpmedel som avses. Kronoberg och Stockholm har definierat för vilka typer av hjälpmedel sådan rekvisition/motsvarande ska ges. 79

80 Bild 6 Scenario 1.1, Brukaren klarar hela processen själv och erhåller teknisk service på rekvisition I scenario 1.1 gör förskrivaren samma bedömning/beslut om egenvård som i scenario 1. Beroende på vilken typ av hjälpmedel som avses har sjukvårdshuvudmannen beslutat om att rekvisition ska ges för underhåll. Information om att brukaren får rekvisition/motsvarande för förebyggande och avhjälpande underhåll är väsentlig för om brukaren ska kunna välja Fritt val av hjälpmedel eller inte. Det är förskrivarens ansvar att informera om det. Hjälpmedel är oftast medicintekniska produkter som är CE-märkta utifrån det medicintekniska direktivet. När brukaren väljer fritt vilken produkt som ska inhandlas är det inte självklart att det blir en medicinteknisk produkt. Det är den som försäljer produkten som ansvarar för att produkter som enligt lagens definition är medicintekniska produkter är CE-märkta, enligt det medicintekniska direktivet. En utökning av de hjälpmedel som kan väljas fritt innebär att mer komplexa hjälpmedel omfattas och dessa kommer att vara i behov av teknisk service i form av förebyggande och avhjälpande underhåll. Avhjälpande underhåll innebär reparation av trasigt hjälpmedel. Förebyggande underhåll kan dels vara sådant som brukaren själv kan utföra och dels sådant som tekniker eller annan ska utföra. Brukaren kan själv till exempel rengöra produkten, smörja rörliga delar och kontrollera däcktryck i hjul. Tillverkaren kan i bruksanvisningen ställa krav på när och hur exempelvis förebyggande underhåll ska 80

81 genomföras. Se även rubriken Lagstiftning medicintekniska produkter, sidan 80. Offentlig upphandling: Lag om offentlig upphandling, LOU Den tolkning som tidigare gjorts att modellen är jämförbar med kommunalt bostadsanpassningsbidrag kan troligtvis tillämpas även när Fritt val av hjälpmedel utvidgas med tjänsten underhåll av hjälpmedel. (bilaga 6, sidan 3). Brukaren använder sin rekvisition/motsvarande hos leverantör och ett avtalsförhållande uppstår mellan brukaren (kund) och leverantören. Något avtalsförhållande uppstår inte mellan sjukvårdshuvudmannen och leverantören. LOU torde inte utgöra något hinder i en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel eftersom samma tolkning som tidigare tillämpats, troligtvis kan göras. Hälso- och sjukvårdslagstiftning Underhåll av hjälpmedel är inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd men ingår i det ansvar som sjukvårdshuvudmannen har för att endast säkra produkter ska användas, enligt HSL samt SOSFS 2008:1 om ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården och SOSFS 2005:12 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Sjukvårdshuvudmannen bör försäkra sig om att brukaren som själv köper sitt hjälpmedel får tillgång till service på det. Det är väsentligt för att bibehålla patientsäkerheten och för att hjälpmedlet ska vara säkert att använda. Brukaren bör informeras om att servicen ska utföras på ett sådant sätt som tillverkaren anger. Sjukvårdshuvudmännen i Kronoberg och Stockholm har beslutat att bekosta underhåll för vissa hjälpmedel. Försökslandstingen tillämpar olika modeller för beräkning av ersättningen och för vilka hjälpmedel ersättning ska utgå. Landstingen har också olika rutiner för hur brukaren får tillgång till teknisk service. Det kan vara genom rekvisition/motsvarande som brukaren kan använda hos olika företag eller genom att den egna hjälpmedelsverksamheten utför förebyggande eller avhjälpande underhåll. Enligt SOSFS 2008:1 har vårdgivaren ansvaret för att medicintekniska produkter underhålls. Mycket talar för att sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar men det är oklart om föreskriften SOSFS 2008:1 är tillämplig när brukaren själv köper och äger sina hjälpmedel. Sjukvårdshuvudmannens ansvar för spårbarhet för hjälpmedlet, enligt SOSFS 2008:1 har tidigare bedömts inte vara tillämplig. (Se bilaga 6, sidan 6) Med samma tolkning för underhåll är inte SOSFS 2008:1 tillämplig. Det innebär att det är brukarens ansvar att teknisk service/underhåll utförs på det sätt som tillverkaren anger även om sjukvårdshuvudmannen via rekvisition/motsvarande bekostar det. 81

82 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen är således tillämplig. Förskrivarens ansvar omfattar processen fram till bedömningen/beslutet om egenvård. (bilaga 6, sidan 5) Själva bedömningen/beslutet att resterande process kan utföras som egenvård är förskrivaren ansvarig för och bedömningen ska omprövas vid ändring av förutsättningar och/eller följas upp regelbundet. Enligt HSL och SOSFS 2005:12 har sjukvårdshuvudmannen ett ansvar för att säkra produkter används. Det är osäkert vad juridiken säger då den inte är anpassad för Fritt val av hjälpmedel där brukaren äger sitt hjälpmedel. Sjukvårdshuvudmännen som ingår i försöksverksamheten har dock valt att tillgodose behovet av teknisk service, vilket i vart fall inte uppenbart strider mot någon relevant ansvarsbestämmelse. I scenario 1.1 är det osäkert hur hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska tillämpas eftersom lagstiftningen inte är utformad för en sådan situation. Att svara för kostnader för underhåll via rekvisition torde dock inte stå i strid med nämnda lagstiftning. Lagstiftning medicintekniska produkter Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter (LMTP) omfattar tillverkarens ansvar att i bland annat bruksanvisning reglera hur och när teknisk service ska genomföras. Det är tillverkarens bruksanvisning som gäller för hur ofta, på vilket sätt och med vilka reservdelar förebyggande och avhjälpande underhåll ska genomföras. Om inte anvisningar i bruksanvisningen följs gäller inte garantin på produkterna och inte heller tillverkarens produktsäkerhetsansvar. För att bibehålla patientsäkerheten och statusen på hjälpmedlet som medicinteknisk produkt bör det underhållas på det sätt som tillverkaren anger. I LMTP 5 anges vad som gäller för att en medicinteknisk produkt ska vara säker. Av EUs medicintekniska direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter, artikel 2 framgår att det bland annat innebär att tillverkaren av en medicinteknisk produkt som kräver att service och underhåll ska genomföras också ska ha en organisation för detta. Ett nytt direktiv är under bearbetning och träder i kraft under I förslag till ändring av LMTP, kommer detta förtydligats. Lagen om medicintekniska produkter är tillämplig för de produkter som brukaren köper själv om de är CE-märkta enligt medicintekniska direktivet. Underhåll ska utföras på det sätt som tillverkaren anger. Rekvisition/motsvarande möjliggör för brukaren att uppfylla lagens krav. Lagen om medicintekniska produkter bedöms inte utgöra något hinder för utvidgning av Fritt val av hjälpmedel. 82

83 Konsumentlagstiftning Konsumentköplag och konsumenttjänstlag Det är samma förutsättningar gällande konsumentköplagen som i scenario 1. Konsumentjänstlagen torde även bli tillämplig när brukaren själv köper tjänsten teknisk service. Avtalsförhållandet uppstår på samma sätt som vid köp av vara, det vill säga mellan brukaren och leverantören av tjänsten. Konsumenttjänstlagen ger enskilda ett starkare skydd gentemot handlaren. I utvidgningen av modellen eget ägande är både konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen tillämpliga. De båda lagarna bedöms inte utgöra något hinder för en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel. Kommunallagen Den tidigare bedömningen som gjorts att kommunallagen inte utgör något hinder borde i princip även gälla detta scenario. Den utredning som genomförts angående Kommunallagen omfattar dock inte dessa situationer. Sammanfattning Scenario 1.1 Via rekvisitionsförfarandet utgör LOU troligtvis inte något hinder. Samma tolkning som i scenario 1 gäller för hälso- och sjukvårdspersonalens insatser. Sjukvårdshuvudmännens beslut att bekosta teknisk service på vissa hjälpmedel ses som en del av patientsäkerhetsansvaret och ansvaret de har för att endast säkra produkter ska användas, vilket inte torde stå i strid med hälso- och sjukvårdslagstiftningen. För produkter som är medicintekniska produkter gäller LMTP. Rekvisitionen/motsvarande möjliggör för brukaren att uppfylla lagens krav på teknisk service. Konsumenttjänstlagen tillkommer eftersom rekvisitionen avser tjänst och stärker på samma sätt som konsumentköplagen brukarens ställning gentemot handlaren. Kommunallagen torde inte utgöra hinder. 83

84 Scenario 2 - Förskrivaren bedömer att brukaren behöver stöd i delar av förskrivningsprocessen Bild 7 Scenario 2, Brukaren behöver stöd i delar av förskrivningsprocessen I scenario 1 och 1.1 bedömer förskrivaren i samråd med brukaren att hela processen är egenvård. I scenario 2 bedöms att brukaren inte klarar alla delar av förskrivningsprocessen på egen hand. Brukaren kan till exempel behöva träning i att lära sig använda och hantera sitt hjälpmedel. I en sådan situation är det inte förenligt enligt gällande hälso- och sjukvårdslagstiftning, att bedöma/fatta beslut om att förskrivning av aktuellt hjälpmedel kan utföras som egenvård. För att den fortsatta processen ska kunna utföras som egenvård måste brukaren klara alla i sjukvårdsåtgärden ingående delarna, det vill säga hela processen själv. I Fritt val av hjälpmedel har det bedömts vara möjligt att sjukvårdshuvudmannen fattar beslut om att erbjuda träning i syfte att uppnå egenvård. Träningen kan förskrivaren svara för men det är också möjligt att köpa träningen från ett företag, vilket torde förutsätta att köpet sker på samma sätt som köp av hjälpmedel, det vill säga via rekvisition eller att tjänsten redan är upphandlad enligt LOU. Innan bedömning/beslut om egenvård fattas ska förskrivaren följa upp att brukaren kan använda sitt hjälpmedel. 84

85 Varje del i förskrivningsprocessen är en sjukvårdsåtgärd. Den verksamhet som utför en sådan uppgift blir vårdgivare. Det innebär att när det är legitimerad yrkesutövare som utför någon del av förskrivningsprocessen, till exempel träning i att lära sig hantera sitt hjälpmedel, är yrkesutövaren skyldig att föra patientjournal. Offentlig upphandling: Lag om offentlig upphandling, LOU Den tolkning som tidigare gjorts att modellen är jämförbar med kommunalt bostadsanpassningsbidrag gäller troligtvis även när Fritt val av hjälpmedel utvidgas med tjänst för delar av förskrivningsprocessen, till exempel träning att använda sitt hjälpmedel. (Bilaga 6, sidan 3). Brukaren använder sin rekvisition hos leverantör och ett avtalsförhållande uppstår mellan brukaren (kund) och leverantören. Något avtalsförhållande uppstår inte mellan sjukvårdshuvudmannen och leverantören. Om träningen utförs av den ordinarie förskrivaren blir inte LOU tillämplig. Enligt denna tolkning utgör LOU inte något hinder i en utvidgad Fritt val av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagstiftning Hälso- och sjukvårdslagstiftning är tillämplig. Den tillåter inte att förskrivning av hjälpmedel bedöms kunna vara egenvård om brukaren inte själv kan ansvara för alla delarna i processen. Förskrivarens ansvar omfattar processen fram till bedömning/beslut om egenvård görs, vilket i detta fall kan innebära att beslut fattas för olika delar i processen. Själva bedömningen/beslutet att åtgärden kan utföras som egenvård är förskrivaren ansvarig för och bedömningen ska omprövas vid ändring av förutsättningar och/eller följas upp regelbundet. Det krav som enligt SOSFS 2008:1 ställs på förskrivaren är tillämpliga då förskrivaren inte kan bedöma/besluta om egenvård förrän förskrivaren kan försäkra sig om att brukaren kan ta ansvar för hela processen. Genom att tillgodose exempelvis behovet av träning uppfylls kraven i SOSFS 2008:1. Att brukaren kan hantera sitt hjälpmedel på ett säkert sätt är viktigt för patientsäkerheten. Sjukvårdshuvudmannens ansvar för spårbarhet för hjälpmedlet, enligt SOSFS 2008:1 är som tidigare bedömts inte tillämplig när brukaren själv köper och äger sina hjälpmedel. (Se bilaga 6, sidan 6) I scenario 2 ska särskilda krav vara uppfyllda för att en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska kunna vara möjlig, när brukaren själv inte klarar alla delar i processen. 85

86 Konsumentlagstiftning Konsumentköplag och konsumenttjänstlag Det är samma förutsättningar som i scenario 1 och 1.1. Kommunallagen Den tidigare bedömningen som gjorts att kommunallagen inte utgör något hinder borde i princip även gälla detta scenario. Den utredning som genomförts angående Kommunallagen omfattar dock inte dessa situationer. Sammanfattning Scenario 2 Via rekvisitionsförfarande utgör LOU troligtvis inte något hinder I detta scenario klarar inte brukaren att utföra hela förskrivningsprocessen på egen hand vilket innebär att man utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen inte kan fatta beslut om egenvård. Genom att erbjuda till exempel träning via förskrivaren eller rekvisition/motsvarande tar hälso- och sjukvården ansvar för den delen av processen som brukaren inte klarar av. I övrigt samma som scenario 1 och 1.1 Konsumentköp- och konsumenttjänstlagen, samma förutsättningar som i scenario 1 och 1.1. Kommunallagen torde inte utgöra hinder. Den utredning som genomförts omfattar dock inte dessa situationer. 86

87 Scenario 3 - Brukaren väljer annan vårdgivare för att utföra hela förskrivningsprocessen Bild 8 Scenario 3, Brukaren väljer annan vårdgivare för hela förskrivningsprocessen Brukaren ska enligt riktlinjerna för Fritt val av hjälpmedel kunna välja vem som ska prova ut och anpassa hjälpmedlet. Skrivningen har tolkats att det innebär att förskriva hjälpmedel, vilket är en hälso- och sjukvårdsåtgärd, enligt HSL och SOSFS 2008:1. Den som kan utföra en förskrivning av hjälpmedel är således hälso- och sjukvårdspersonal och verksamheten där förskrivaren är anställd är vårdgivare. I Fritt val av hjälpmedel är det inte klarlagt/utrett hur överlämnandet från en vårdgivare till en annan vårdgivare skulle kunna genomföras. I detta scenario är det inte hälso- och sjukvårdspersonalens beslut om egenvård som är avgörande för möjligheten att välja en annan vårdgivare. Fritt val av annan vårdgivare förutsätter att brukaren bor i ett landsting eller kommun där organisationen tillåter det. Med nuvarande hälso- och sjukvårdsverksamhet och lagstiftning finns svårigheter att genomföra Fritt val av vårdgivare för att tillgodose enstaka hjälpmedelsbehov. Det skulle ställa stora krav på rutiner mellan vårdgivarna för att uppfylla kraven på patientsäkerhet och samordning enligt SOSFS 2008:1. Olika modeller av vårdvalssystem tillämpas i landstingen och kommunerna och avser då möjlighet att bland annat välja läkare eller vårdcentral. En upphandling av utförare/förskrivare/rehabiliteringsverksamhet enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) kan möjliggöra val av vårdgivare. I nuvarande sjukvårdssystem tillåts brukaren inte att välja en annan vårdgivare på samma vårdnivå för genomförande av vårdåtgärd. 87

88 Remiss är en handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar för en patient, enligt Socialstyrelsens termbank. Remittering till annan vårdgivare tillämpas i dagens hälsooch sjukvård men avser då huvudsakligen när hälso- och sjukvårdspersonalen saknar kompetens eller behöver anlita en specialist. Den som remitterar får oftast tillbaka vårdansvaret för en patient när efterfrågad tjänst är utförd. Utprovning och förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Under förutsättning att organisationen tillåter val av vårdgivare måste den vårdgivare som utför eller mottager en brukare för förskrivning av hjälpmedel uppfylla kraven som ställs på förskrivare i SOSFS 2008:1. Det innebär att den som utför uppgiften ska vara hälsooch sjukvårdspersonal med samma krav på sig som på vanliga förskrivare/hälso- och sjukvårdspersonal (SOSFS 2008:1, 3 kap, 3 ). I de fall brukaren väljer utprovare hos annan vårdgivare tar denne vårdgivare över hälso- och sjukvårdsansvaret för hela processen. Bedömningen är att HSL inte är ett hinder för möjligheten att inom Fritt val av hjälpmedel välja utprovare, men däremot kan organisationen vara det. Det kan även vara aktuellt att brukaren behöver stöd att välja rätt produkt. Den som stödjer brukaren kan vara en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel arbetsterapeut eller sjukgymnast men det kan också vara person som inte har sådan utbildning. Denna situation inryms i scenario 2 och det är förutsättningarna där som gäller. Offentlig upphandling: Lag om offentlig upphandling, LOU, Lag om valfrihetssystem, LOV LOU är tillämplig. Det innebär att utprovare/förskrivare som brukaren skulle kunna välja ska vara upphandlad. Sådana möjligheter saknas i dag i försökslandstingen. LOV ger möjlighet att brukaren fritt skulle kunna välja utprovare. LOV kommer inte att vara möjlig att tillämpa inom projekttiden. Enligt denna tolkning utgör LOU ett hinder men LOV kan ge möjlighet för en utvidgning av Fritt val av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdslagstiftning Hälso- och sjukvårdslagstiftning är fullt ut tillämplig i tillämpliga delar. Den som blir utprovare/förskrivare ska uppfylla gällande författningar angående förskrivning av hjälpmedel. Fritt val av utprovare innebär därmed att en annan vårdgivare tar över ansvaret för förskrivning av hjälpmedlet. Det krav som enligt SOSFS 2008:1 ställs på förskrivaren är tillämpliga och ska uppfyllas. 88

89 Sjukvårdshuvudmannens ansvar för spårbarhet för hjälpmedlet, enligt SOSFS 2008:1 är som tidigare bedömts inte tillämplig när brukaren själv köper och äger sina hjälpmedel. (Se bilaga 6, sidan 6) Hälso- och sjukvårdslagstiftningen är tillämplig och utgör inte något hinder för en utvidgning av Fritt val av utprovare. Den verksamhet som utför uppgiften ska vara vårdgivare. Lagstiftning medicintekniska produkter Det är inte klarlagt hur modellen kommer att utformas och tillämpas vid möjligheten att välja utprovare. Utformningen av modellen blir avgörande för de juridiska frågorna. Om brukaren äger sina hjälpmedel så är förutsättningar de samma som i scenario 1 2. Konsumentlagstiftning Konsumentköplag och konsumenttjänstlag Lagarna kan bli tillämpliga beroende på hur modellen kommer att utformas och tillämpas och vem som blir ägare till hjälpmedlen. Om brukaren blir ägare är det samma förutsättningar som i scenario 1 2. Kommunallagen Den tidigare bedömningen som gjorts att kommunallagen inte utgör något hinder borde i princip även gälla detta scenario. Den utredning som genomförts angående Kommunallagen omfattar dock inte dessa situationer. Sammanfattning Scenario 3 Val av utprovare innebär ett val av vårdgivare. Det förutsätter att det landsting eller kommun som brukaren bor i har en organisation eller ett vårdvalssystem som tillåter det. Med nuvarande lagstiftning är det svårigheter att genomföra Fritt val av hjälpmedel för enstaka hjälpmedelsbehov. Vårdgivare som kan väljas ska vara upphandlade enligt LOU eller LOV. Sådana möjligheter saknas i försökslandstingen. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen gäller fullt ut för den vårdgivare som väljs. LMTP oklart hur tillämpning sker då utformning av modell saknas. Konsumentköp- och konsumenttjänstlagen, beror på hur modellen utformas. Kommunallagen torde inte utgöra hinder. Den utredning som genomförts omfattar dock inte dessa situationer. 89

90 Det fortsatta arbetet Under hösten kommer den praktiska försöksverksamheten att fortsätta. Projektet kommer även fortsättningsvis arbeta med informationsinsatser (mässor, möten, deltagande på konferenser med mera) mot aktuella målgrupper. Den 2 december hålls slutkonferens på Norra Latin i Stockholm. Arbetet med slutrapporten kommer att starta under hösten. Utöver försökslandstingens slutredovisningar och IHEs utvärdering kommer Hjälpmedelsinstitutet att komplettera slutrapporten med ytterligare underlag till exempel kartläggningsarbetet om andra länders hjälpmedelssystem med fokus på kundvalslösningar inom hjälpmedelsområdet. Detta för att få ett så brett beslutsunderlag som möjligt. I början på hösten kommer arbetet att inriktas på att se vilka frågeställningar som projektet kommer att prioritera/ha möjlighet att gå vidare med under projekttiden och vilka frågor som får lyftas vidare till slutrapporten. Några av de kvarstående frågorna är: LOV som trädde i kraft den 1 januari Lagen syftar till att möjliggöra för brukare av Socialtjänst och hälso- och sjukvård att fritt välja utförare. Utföraren ska godkännas av huvudmannen och därefter är det fritt för brukaren att välja. LOV skulle kunna tillämpas för val av utprovare/förskrivare. En bedömning har gjorts att tillhandahållande av teknisk service för hjälpmedel faller inom de CPV-koder som lagen omfattar, vilket innebär att LOV skulle kunna tillämpas även för den tjänsten. Vid tillämpning av LOV ska sjukvårdshuvudmannen upprätta en kravspecifikation för de tjänster som ska utföras. Minimikraven är att lagar, förordningar och föreskrifter ska vara uppfyllda. Under projekttiden för Fritt val av hjälpmedel kommer inte LOV att tillämpas. Hur LOV skulle kunna tillämpas för Fritt val av hjälpmedel kommer att belysas under projekttiden. Begreppet Egenvård som är mycket viktig för hela projektet Fritt val av hjälpmedel. Det är förmodligen hur långt en bedömning/beslut om egenvård kan sträcka sig som begränsar hur långt Fritt val av hjälpmedel kan utvidgas. Begreppet Egenvård är centralt för hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar i beskrivningen av de juridiska förutsättningarna för Fritt val av hjälpmedel. Begreppet är inte primärt avsett för att tillämpas inom Fritt val av hjälpmedel. Begreppet förskrivare av hjälpmedel: Det råder en obalans angående kraven på förskrivare av olika hjälpmedel. För förskrivare av vissa hjälpmedel, till exempel inkontinenshjälpmedel, finns krav på utbildning hos förskrivare, enligt SOSFS 2008:1. 90

91 Sådana krav finns inte inom övriga hjälpmedelsområden och inkontinenshjälpmedel omfattas inte heller av möjligheter till Fritt val av hjälpmedel. Försöksverksamheten handlar om att hitta fungerande lösningar och att skapa beslutsunderlag för framtida politiska ställningstaganden när det rör fritt val inom detta område. Erfarenheter visar att alla fritt-val system, oavsett välfärdsområde, tar tid att bygga upp och etablera. I projektet har det varit och är en fråga om att få till ett förändrat beteende i förskrivarens sätt att arbeta och att bemöta brukaren, och brukarens totala inflytande i processen i att välja hjälpmedel. Dessa processer tar tid och kräver resurser och måste få göra det för att önskat resultat ska uppnås. Eftersom det tar tid att etablera välfungerande kundvalsssystem, bland annat beroende på att det tar tid att få till stånd förändrat beteende hos relevanta målgrupper, är det viktigt/önskvärt att få till stånd fortsatt utvecklingsarbete av fritt val-system i försökslandstingen och/eller andra landsting som är intresserade av att införa möjligheten till ett friare val av hjälpmedel för brukarna. Kronoberg Informationsplanen för hösten 2009 planeras ske under juni månad. Under försökets sista halvår handlar det om att knyta samman försöket och sprida information om erfarenheter, resultat och slutsatser i samma kanaler som tidigare använts. De som på olika sätt har deltagit i eller intresserat sig för projektet ska få information om projektresultatet och om Fritt val av hjälpmedel i framtiden. En mycket viktig målgrupp är politiker och beslutande tjänstemän. För att ha ett komplett underlag för beslut om Fritt val av hjälpmedel i framtiden måste de ges information om Fritt val av hjälpmedel ur ett brukarperspektiv, om projektarbetet och resultat. Diskussioner om fortsättning av Fritt val av hjälpmedel efter projekttidens slut kommer att ske på styrgruppsnivå och i landstingets handikappråd under hösten Projektet Fritt val av hjälpmedel har presenterats för landstingsstyrelsens arbetsutskott vid två tillfällen. Direkt efter att Kronoberg blev uttaget som ett av försökslänen i slutet av 2007 och en andra gång efter ett års projektarbete i december Ytterligare diskussioner har inte förts med landstingsstyrelsens ordförande som skrev under avtalet om att landstinget ville vara med i Fritt val av hjälpmedel. 91

92 Stockholm Hösten 2009 kommer projektet att inrikta sig på att informera förskrivare och brukare om de hjälpmedelsgrupper som inte nyttjats i Fritt val av hjälpmedel, dels för att eliminera risken att brukare inte har fått kännedom om det och dels för att få förskrivare att mer aktivt informera om möjligheterna. Beslutsunderlag ska arbetas fram för att beslut ska kunnas tas kring fortsättning, avveckling eller förvaltning efter den 31 december Utvärdering sker under hösten 2009 vilket ska ligga till grund för fortsatt beslut. Diskussioner om hur Fritt val av hjälpmedel ska hanteras efter projekttidens slut den 31 december 2009 har påbörjats med den politiska referensgruppen. Idag kan konstateras att vissa frågeställningar inte är lösta i projektet. Exempel på dessa är: Brukarnas önskemål om hjälpmedelsvaruhus har inte kunnat tillgodoses. LOV eller auktorisation av hjälpmedelsleverantörer kan möjligen garantera brukarna ett bättre stöd, service och produkter med god kvalitet. LOV kommer enbart att översiktligt hinna hanteras inom projekttiden. Återanvändning är inte möjlig i den modell som har valts och detta är en stöttepelare i svensk hjälpmedelshantering som borde beaktas för framtiden. Ekonomiska konsekvenser av eget ägande kommer att i mycket liten skala kunna följas upp utan kommer till stor del att baseras på hypotetiska antaganden. Försökstiden för nyttjandet av fritt valda hjälpmedel blir kort. Brukare kommer inte under denna korta tid att ha mer än marginella behov av byten, service eller fortsatt anpassning. Sörmland När det gäller om Fritt val av hjälpmedel ska fortsätta i Sörmland i någon form så verkar det osäkert i dagsläget. Det är inom området enkla hjälpmedel som rekvisitionsförfarandet och eget ägande kan ha sitt berättigande. Då handlar det om hjälpmedel med kommunalt betalningsansvar. Några kommuner har under projekttiden valt att stå utanför försöket vilket ger en indikation om intresseinriktningen. 92

93 Diskussioner förs i Hjälpmedelsnämnden och man avvaktar utvärderingen av projektet och regeringens intentioner innan vidare beslut fattas. Hjälpmedelsnämnden har beslutat att ge brukare möjlighet att köpa enklare hjälpmedel utan behovsprövning. Planeringen har också kommit ganska långt i att öppna en mindre butik i Hjälpmedelscentralens regi. Det ligger i brukarnas intresse och fanns också med på de önskemål brukare framförde under de fokusgruppsintervjuer som genomfördes under hösten Ytterligare funderingar som finns är att utveckla ett regelverk som styrs mer från brukarnas behov än från produkter. Detta har förstärkts i och med Fritt val av hjälpmedel och den brukarmedverkan som funnits där. Under hösten planeras för två gemensamma konferenser för hjälpmedelskonsulenter, tekniker, synpedagoger och förskrivare för att sammanfatta resultaten från projekt Fritt val av hjälpmedel. Tanken är att ta tillvara de erfarenheter som vi fått under projekttiden och i samverkan utveckla hjälpmedelshanteringen ytterligare med fokus på brukarmedverkan och brukarperspektiv. Projektet har kontinuerligt förankrats och diskuterats med förvaltningschefen för Habilitering och Hjälpmedel som också var den som skrev under avtalet. Hon har varit närvarande på alla möten i båda styrgrupperna. Under året har vi bytt förvaltningschef, och den nytillträdda chefen kommer från samma organisation och har varit informerad om projektet hela vägen utifrån sin tidigare position. 93

94 Hur ser HIs referensgrupp på Fritt val av hjälpmedel? Deltagarna i referensgruppen ombads att skriva om vilka aspekter som är viktiga för respektive bransch/organisation att ta med sig in i ett framtida fritt val-system (både av det som ryms inom försöket men även sånt som inte varit möjligt att testa inom försöksverksamheten). Nedan redovisas bidragen från Brukarrådet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), Swedish Medtech, Svensk Hörsel och Ortopedtekniska branschrådet (OTB). Deras bidrag är oredigerade så när som på rubriknivåerna. Brukarrådet Ett av målen i den nationella handlingsplanen är full delaktighet i samhället för personer med en funktionsnedsättning. En av förutsättningarna för att kunna delta självständigt i samhällslivet och bestämma över sin vardag, för den som har en funktionsnedsättning, är tillgång till funktionella hjälpmedel. För att få tillgång till hjälpmedel krävs en hjälpmedelsverksamhet som kännetecknas av hög kompetens och har tillgång till ett ändamålsenligt sortiment. Att fritt få välja sina hjälpmedel är ett bra komplement för den som kan och vill välja själv. Ett system med fritt val av hjälpmedel kräver att det finns en ömsesidig marknad. Det vill säga det måste finnas företag väl spridda över landet som ger möjlighet för brukaren att prova, klämma och känna om hjälpmedlet fyller de behov och har de funktioner som man kräver. Ett problem i glesbygd är ju att det inte finns något utbud av alternativa inköps platser. Många hjälpmedel som t ex Kognitiva hjälpmedel kräver kunskap och utbildning för brukare och assistenter. Vem kan bistå med detta i glesbyggd. Firmorna erbjuder billiga alternativ för att få sälja och det kan innebära brister i det valda hjälpmedlet och utbildning för hjälpmedlet. Det behövs en spindel i nätet för att få bästa möjliga hjälp för att få ett bra hjälpmedel och att få sin vardag att fungera och det krävs en strategi för detta. Projektet Fritt val av hjälpmedel är till stora delar ett bemötandeprojekt. Nu blir den egna kunskapen något värd. Kunskapen om det egna funktionshindret. Kunskapen om den egna livssituationen. Kunskapen om vad individen vill kunna göra. Kort sagt de egna målen i livet kommer att vara avgörande för vilket hjälpmedel man har behov av och väljer. Alla dessa faktorer påverkas av hur väl de hjälpmedel fungerar som man har. Hjälpmedelsverksamheten idag styrs helt av innehållet i det lokala hjälpmedelssortimentet, som dessutom ser olika ut beroende på var i landet man bor. Dessa sortiment är hårt styrda och ofta tvingande för 94

95 förskrivare och utprovare. Idén om den individuella utprovningen och det individuellt anpassade hjälpmedlet uppfylls under förutsättning att det efterfrågade hjälpmedlet ingår i det lokala sortimentet - inte sett till det totala utbudet av hjälpmedel på marknaden. Att leva med hjälpmedel utprovade efter denna princip är ungefär som att springa ett maratonlopp med marschkängor. Man får ett hjälpmedel som är en kompromiss och som ofta inte är något man skulle ha valt själv om hela hjälpmedelsortimentet hade varit tillgängligt. Avgörande i ett system med fritt val är prissättningen på de hjälpmedel man väljer själv. Sätts dessa priser för lågt på rekvisitionen så riskerar systemet att bli en gräddfil till bra och ändamålsenliga hjälpmedel för de som har god ekonomi. Övriga får hålla till godo med vad som erbjuds även om man tycker att det inte är det optimala hjälpmedlet. Trenden inom hjälpmedelsområdet just nu är inskränkningar på olika sätt. I Östergötland valde man nyligen av budgettekniska skäl att ta bort rollator för utomhusbruk som kostnadsfritt hjälpmedel ur sitt sortiment. Den helt överskuggande problematiken belyses också av vad som just nu händer i Skåne på hörselområdet. Om förändringarna av hjälpmedelsystemet innebär att man successivt slussar ut hjälpmedlen och hjälpmedelsservicen från det lagliga ansvar som landstingen har enligt HSL då blir allt annat av marginellt intresse. När dessutom såväl det ekonomiska som hanteringsmässiga ansvaret flyttas över till den enskilde så vad kvarstår. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter - FSA Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ett framtida Fritt valsystem för hjälpmedel. För den arbetsterapeutiska behandling skall arbetsterapeuter utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten/kunden medverkar. Vid individinriktad arbetsterapi skall arbetsterapeuten: - Förebygga risk för nedsatt arbetsförmåga - Förbättra eller vidmakthålla aktivitetsförmåga - Kompensera om nedsatt aktivitetsförmåga föreligger - Vid behov förskriva och eller rekommendera såväl enkla som tekniskt avancerade hjälpmedel. Vid miljöinriktade åtgärder skall arbetsterapeuten: - Utreda behov av förändringar i den fysiska och sociala miljön exempelvis i boendet, i skolan eller på arbetsplatsen. - Utforma förslag till förändringar till exempel i boendet, skolan eller på arbetsplatsen. 95

96 - Genomföra bostads- skol- och arbetsplatsanpassningar, självständigt eller i samarbete med andra - Vid behov förskriva och /eller rekommendera såväl enkla som tekniskt avancerade hjälpmedel Utdrag ur Etisk kod för arbetsterapeuter, Som framgår av ovan ingår att förskriva hjälpmedel som en viktig och vanligt förekommande uppgift för arbetsterapeuter. Arbetsterapeuter är den mest frekventa professionen bland förskrivare. När det gäller Fritt val av hjälpmedel ser FSA fördelar då arbetsterapeuter kan föreslå lösningar utanför det givna sortimentet inom ett landsting eller kommun. Det skapar större flexibilitet i val av hjälpmedel. Att föreslå lösningar utanför sortimentet gynnar det klientcentrerade arbetssättet så att patienten/brukaren i större utsträckning får det hjälpmedel man vill ha. FSA ser mycket positivt på att det medverkar till en ökad dialog mellan förskrivare och brukare om det sortiment som finns och en större delaktighet för patienten/brukaren. I FSAs Kvalitetspolicy grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten, 2004, framgår att såväl patientens delaktighet i utredning och intervention som att arbeta med yrkesetiska frågor enligt den Etiska koden är kvalitetsindikatorer som är betydelsefulla för en grundläggande kvalitet i arbetsterapi. För FSA är det viktigt att det tydliggörs vad förskrivarens roll och ansvar kommer att vara i ett framtida Fritt val system. Vi anser att rollen som rådgivare måste förtydligas för förskrivarna, till exempel arbetsterapeuter. En nackdel med olika val-system, även med Fritt val av hjälpmedel, är att den enskildes egna möjligheter både vad avses de personella och ekonomiska resurserna kommer att avgöra vilka möjligheter individen har att använda sig av det fria valet. Förutsättningarna kan även bli beroende av om brukaren har anhörig eller närstående som kan hjälpa till och införskaffa ett hjälpmedel utanför den offentliga hjälpmedelsverksamheten. Här finns även geografiska begränsningar. Närhet till firmor och affärer som säljer hjälpmedel varierar stort över landet. Det är viktigt att komma ihåg att den största gruppen som behöver hjälpmedel kanske inte har reella möjligheter att göra det Fria valet eller att köpa själv. Vilket kan leda till att allas rätt till lika behandling sätts ur spel! Allt fler hjälpmedel som tidigare varit möjliga att förskriva inom landstingets och kommunens hjälpmedelssortiment hänförs idag till egenvård som brukaren därigenom måste köpa själv. Vilka konsekvenser detta får för patienterna när hjälpmedlet är en viktig del 96

97 av behandlingen och rehabiliteringen vet ingen i dag vilket vi anser är oroväckande. FSA anser att förskrivning av ett hjälpmedel är en viktig del av en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess och inte enbart en produkt. I Fritt-val projektets så kallade ägarmodell ingår det att arbetsterapeuten (förskrivaren) ska bedöma om patienten/brukaren klarar av att göra det fria valet så att den fortsatta processen därefter blir egenvård. Vid såväl enkla som avancerade hjälpmedel, som kräver såväl kognitiv och sensorisk förmåga liksom förståelse av hjälpmedlets tekniska konstruktion, dess användning i en aktivitetssituation i relation till individens aktivitetsbegränsning, kan bli en svår avvägning för förskrivaren. Tidsfaktorn vid bedömning måste även vägas in. En bedömning som i efterhand visar sig felaktig kan få juridiska konsekvenser. FSA anser att det är oerhört viktigt att ansvarsfrågan för förskrivaren klargörs. Om patienten väljer det Fria valet men sen inte köper det hjälpmedel med de rekommenderade funktionerna utan väljer ett annat hur blir det då med rehabiliteringen och uppföljningen av hjälpmedlet? Vem har ansvaret? Att inte ha rätt hjälpmedel kan försvåra vård, rehabilitering och omsorg. Det kan inte nog understrykas att hjälpmedlet är en del i habiliteringen och rehabiliteringen. Det är även viktigt att beakta den anhöriges/närståendes perspektiv vid Fritt val. Många hjälpmedel kan avsevärt underlätta vården i hemmet och den anhöriges/närståendes situation. Inom projektet med Fritt val har allt mer avancerade hjälpmedel prövats som egenvård inom ägarmodellen, till exempel rullstolar och mobila personlyftar. FSA anser att alla hjälpmedel behöver instruktion, utbildning, inträning och uppföljning både till användaren själv och personer i hans/hennes närhet som anhöriga/närstående, assistenter och i förekommande fall hemtjänstpersonal. Än mer när det gäller avancerade hjälpmedel. FSA anser att det i Fritt Val finns en risk för att patienten/brukaren inte får den uppföljning av hjälpmedlet som behövs för att det ska vara förenat med säker vård utifrån Socialstyrelsens God Vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2006). Vi ställer oss frågan: Vem har ansvaret och skyldighet att genomföra den instruktion, utbildning och uppföljning som finns i Genomförande av EG-direktiv om medicinteknik m.m. som antogs av riksdagen våren 2009? Möjligen hade en annan modell än den nu prövade ägarmodellen som till exempel dialogmodell eller leverantörsmodell varit att föredra vid denna typ av mer avancerade hjälpmedel. Det finns större möjligheter att tillgodose säkerheten med en annan uppföljning. 97

98 Swedish Medtech Vi (Swedish Medtech) har, som medlemmar i referensgruppen för Fritt Val-projektet som drivs av Hjälpmedelsinstitutet, blivit ombedda att skriva ned våra synpunkter och upplevelser så här långt in i projektet. De grundläggande tankarna runt Fritt Val-försöket som innebär ökad valfrihet och tillgänglighet för en van användare av hjälpmedel är något som visar på ett nytänkande på detta område. Ökad tillgänglighet och valfrihet när användarna skall välja ut sitt hjälpmedel som de i en del fall skall använda och bruka under överskådlig tid anser Swedish Medtech därför är viktiga faktorer att aktivt arbeta för. Vi ser också en fördel i en ökad möjlighet för leverantörer och återförsäljare att kommunicera och profilera sig direkt mot användarna. Det finns dock några viktiga områden där vi ser möjligheter till förbättringar och tydligare definieringar om man beslutar att införa detta system på nationell nivå. Manuell hantering kontra ett elektroniskt transfereringssystem Dagens till stora delar manuella hantering av fakturor, rekvisitioner mm är en kostsam process som vi anser är en kraftig begränsning om man beslutar sig för att rulla ut systemet på nationell basis där antalet rekvisitioner på sikt kan bli mycket högt. Man bör ser över möjligheten till att införa någon form av nationellt clearinghouse eller elektronisk transfereringssystem där man kan hantera betalningar, rekvisitionsvalideringar mm. Stockholmsregionen försök till elektronisk hantering är lovvärd. Manuell hantering är kostsamt och omöjliggör troligtvis försäljning av mindre hjälpmedel i större omfattning samt begränsar eventuellt möjligheten att sälja via t ex postorder och internet under försöket. För långa handläggningstider när det gäller utbetalning av rekvisitionsbeloppet samt vid eventuella returer och reklamationer kan på sikt också påverka utvecklingen negativt. Detta genom att det kan begränsa privata aktörers intresse av att erbjuda denna service till användarna. Ersättningsnivån Ersättningsnivåerna visavi vad en produkt beräknas att kosta ute i handeln är en mycket viktig fråga att lösa. Ett för lågt baserat ersättningsbelopp i förhållande till ett etablerat marknadspris för ett specifikt hjälpmedel kommer mycket troligt att vara en viktig bromsmekanism för att detta skall utveckla sig i en positiv riktning. Det ligger i sakens natur att ett upphandlat inköpspris baserat på 98

99 stora volymer inte direkt kan jämföras med det inköpspris som en återförsäljare har möjlighet att få från en leverantör. Återförsäljarens kostnader för att sedan marknadsföra, lagerföra samt sälja hjälpmedlet är också större än om en Hjälpmedelscentral skulle hantera distributionen. Övriga hanteringskostnader som t ex garantiåtagande, utbildning och servicerelaterade kostnader som montering och anpassning av inställningar av ett hjälpmedel för att passa en individs behov är ej heller kostnader som kan negligeras. Till detta kommer vinstkravet hos en privat aktör för att kunna driva sin rörelse vidare. Dessa faktorer måste beaktas i en framtida nationell satsning. Eftermarknad En tredje fråga är hur man i ett längre perspektiv skall hantera en eftermarknad (och eventuell andrahandsmarknad) framförallt när det gäller mer komplexa hjälpmedel där servicebehovet under ett hjälpmedels livscykel kan tänkas vara stort. Detta berör bl a hur man löser t ex en nationell distribution av servicepunkter som är lättåtkomliga för användarna och erbjuder ett kvalitetssäkrat serviceåtagande samt en acceptabel och etablerad ersättningsnivå för service under perioden, försäkrings- och garantihantering med flera frågor. Ägarmodellen ställer nya krav på hur detta skall hanteras av såväl privata som de offentliga parterna. Begränsat återförsäljardistributionsnät I dagsläget har den begränsade utbredningen av återförsäljare varit en flaskhals i åtminstone två av de deltagande landstingen dvs Södermanland och Kronoberg. Detta är mycket viktigt att ta hänsyn till för att skapa en bra förutsättning för ett framgångsrikt test i dessa regioner. Detta kommer även i det kortare perspektivet vara en stor begränsning i många delar av landet om man tänker sig en nationell lösning då dagens distributionsnät är mycket begränsat i större delen av landet. Projektets löptid Försöket pågår under en begränsad tid. Samtidigt så har vissa hjälpmedelsegment introducerats långt in i projektet vilket gör att de kommer att ingå under en mycket kort tid i försöket. Detta gör det svårt att kunna göra en fullgod utvärdering av försöket efter avslutat projekt. Dessutom har frekvensen av rekvisitioner fram till idag varit låg vilket gör att underlaget för utvärdering blir ytterligare begränsat. Kan man därför tänka sig en utökad och förlängd testperiod med fler regioner som deltager, helst då regioner där det finns ett antal aktiva privata detaljister som verkar? 99

100 Möjlighet till en framtida auktorisation av återförsäljare/ leverantörer En annan fråga som behöver klargöras är möjligheten till en eventuell framtida auktorisation av alla som får sälja och serva hjälpmedel. Ur Swedish Medtechs perspektiv borde detta vara en positiv åtgärd då man minimerar risken för oseriösa aktörer och skapar en bra grogrund för en kvalitetsmässig hantering samt hög kundservicenivå som skapar trygghet för den enskilde användaren. Spridning av information till användarna Slutligen, anser vi också att det finns en potential att ytterligare förbättra samarbetet mellan de offentliga organen och de privata aktörerna när det gäller att sprida information till användarna om vart man vänder sig för att kunna rekvirera/ köpa ett hjälpmedel på rekvisition. Detta torde båda parter tjäna på då man underlättar för den enskilde användaren att införskaffa ett hjälpmedel. Genom konkret vägledning och riktad information hjälper man tillsammans användaren att snabbt få kunskap om vilka inköpsmöjligheterna är till att själv köpa sig ett hjälpmedel och var dessa inköpsställen finns att tillgå i dennes geografiska närhet. Swedish Medtech gm Lars Renström, Etac Sverige AB Svensk Hörsel Svensk Hörsel är branschorganisationen för leverantörer av hörhjälpmedel, t ex hörapparater och hörselprodukter (hörseltekniska hjälpmedel). Föreningen består av 12 medlemsföretag som tillsammans täcker i stort hela den aktuella marknaden i Sverige. Svensk Hörsels vision är att alla ska ha de hörhjälpmedel som de behöver för att kunna delta i samhällets samtliga aktiviteter. Visionen ligger i linje med grunderna i den rådande handikappolitiken. Hörselnedsättning är ett funktionshinder som alla hittills tillgängliga hälsoekonomiska studier indikerar kan åtgärdas inom den allra lägsta kostnadsnivån per kvalitetsjusterat levnadsår enligt Socialstyrelsens kriterier. Det är således kostnadseffektivt med en offentlig finansiering av hörhjälpmedel till personer med nedsatt hörsel. Fritt Val fullt genomfört innebär en stark omstrukturering av distribution och produktförsörjning av hörselsektorn. Svensk Hörsel är i grunden positiva till Fritt Val som system under förutsättning att man kan undvika de uppenbara risker som finns för övervältring av ökande andel kostnader till de hörselskadade patienterna eller uppbyggnad av nya nålsögon för att komma till hörselvården. Ett 100

101 tydligt problem är också att hålla en konkurrensneutralitet vid bedömning och utfärdande av de rekvisitioner som patienten ska få för sitt fria val. Hittillsvarande erfarenheter från det pågående försöket med Fritt Val indikerar tre väsentliga problem som enligt Svensk Hörsels uppfattning absolut måste lösas för att systemet ska kunna accepteras eller fås att fungera. Ersättningsnivån utgör den avgörande framgångsfaktorn för Fritt Val En stor risk finns att landstingen vid fastställande av den ersättningsnivå som ska utgöra grunden för Fritt Val av olika produkter eller tjänster bortser från många av de kostnader som måste täckas av ett företag på en Fritt Val-marknad, t ex marknadsföring, kompetensutveckling, redovisning och skattehantering. En särskilt viktig aspekt är hanteringen av momsen. Det har i dialogen kring nya distributionsmodeller från landstingshåll förhoppningsfullt framhållits att ökad konkurrens skulle sänka kostnaderna. Eftersom de svenska prisnivåerna för hörhjälpmedel redan från början ligger lägst i världen innebär det att marginalerna för att dels fånga upp normala företagskostnader och dessutom sänka produktpriserna i stort inte finns. Likaså innebär en ökad flerfald i utbudet av försäljnings- och audionomtjänster att var och en får mindre volymer att slå ut sina kostnader på. Icke desto mindre måste företagens kostnader oundgängligen täckas om man inte ska gå i konkurs. Det innebär att kostnaderna måste övervältras på patienten/kunden om de inte täckes genom Fritt Val-rekvisitionen. Otillräcklig kostnadstäckning gör antingen Fritt Val-marknaden oattraktiv för företagen, med åtföljande minskad tillgänglighet för patienterna, eller att patientkollektivet får minskad tillgång till hjälpmedel för att upphäva hörselhandikappen. Det måste säkerställas att kraven på medfinansiering från patienterna inte hamnar på högre nivåer än vad som gäller idag. För att uppfylla HoS-lagens krav om likhet över landet bör en rikslikare för kravet på patientbidrag utformas. Säkerställ att inte färre får sina hörselproblem hjälpta Grunderna för Fritt Val är att ge patienter som bedömes ha behov av hjälpmedel, och som har förmåga och intresse att utnyttja möjligheten, just ett fritt val av produkt och/eller utförare av de anpassningar som kan krävas. Den stora strukturförändring som Fritt Val innebär gör det särskilt viktigt att ett kommande förslag och beslut om Fritt Val innehåller restriktioner för landstingen som förhindrar dem att minska tillgången och tillgänglighet till hörhjälpmedel för personer 101

102 med nedsatt hörsel. Det är angeläget att finansieringen av fritt val inte utnyttjas i opportunistiskt budgetsanerande syfte. I så fall kommer en Fritt Val-reform att bli misstänkliggjord som en reform med dold agenda och skapa svekdebatt. Undvik nya flaskhalsar och väntelistor I det hittillsvarande försöket med Fritt Val har tillgången till fritt val av hörapparater avgjorts av ett fåtal utsedda audionomer med rätt att utfärda rekvisitioner. Det innebär att en ny kontrollstation införs på vägen till åtgärdat hörselproblem. Risken är uppenbar att detta kommer att medföra uppkomst av en ny patientkö stick i stäv mot strävandena i sjukvårdspolitiken. Det är således viktigt att dimensioneringen av Fritt Val-bedömningen görs så att köer undvikes. Konkurrensneutralitet och helhetssyn krävs vid Fritt Valkonsultationer Fritt Val kan innebära ett mycket intressant paradigmskifte och något av kulturrevolution för audionomerna. Vid bedömning av behov för åtgärder mot hörselproblem är det viktigt att vederbörande audionom som har rätt att utfärda rekvisition för Fritt val gör detta utifrån ett helhetsperspektiv på patientens situation och behov. En övergång från traditionell ordinatör till patientens rådgivare kan förutses. Det är då också viktigt att rådgivningen sker konkurrensneutralt så att den inte automatiskt kopplas till vissa produkter eller fabrikat. Någon form av vattentäta skott måste således finnas mellan bedömning och ufärdande av Fritt Val-rekvisitioner å ena sida och försäljning och utförande av anpassning å den andra. Landstingen bör således endast certifiera fristående och neutrala FrittVal-rekvisitörer som uppfyller givna kompetenskrav. Fritt Val intressant utvecklingsprojekt som myndigförklarar brukare Svensk Hörsel ser positivt på utvecklingen av Fritt Val-modellen. Den ger många intressanta nya möjligheter att tillgodose behoven hos personer med nedsatt hörsel. Ett nationellt perspektiv och tydliga anvisningar måste dock utvecklas för att modellen om/när den genomförs också ska kunna stärka likheten över landet och undvika opportunistiska budgetnedskärningar som mera minskar tillgång till funktionshjälpmedel än ökar valfriheten Svensk Hörsel Anders Hultman, VD 102

103 Ortopedtekniska branschrådet Genom ortopedteknik får människor med funktionshinder ökad livskvalitet med olika typer av hjälpmedel som appliceras utanpå kroppen. Ortopedteknisk verksamheten omfattar i huvudsak tre olika områden: Proteser (ersätter en förlorad kroppsdel), Ortoser (stödjer en nedsatt funktion) och Skor (för gångfunktion vid t ex missbildade eller delamputerade fötter). Den ortopedtekniska branschen består av leverantörer och tillverkare samt de ortopedtekniska serviceföretagen. Leverantörföretagen förser de ortopedtekniska serviceföretagen med helfabrikat, halvfabrikat, komponenter eller råvaror. I Sverige har de ortopedtekniska serviceföretagen traditionellt benämnts OTA (ortopedteknisk avdelning). Begreppet ortopedtekniskt serviceföretag är dock mera riktigt eftersom huvuddelen av den ortopedtekniska verksamheten i Sverige bedrivs av privata företag på entreprenad åt sjukvårdens huvudmän. Läs mera om ortopedtekniska branschen på En väsentlig aspekt vid överväganden om Fritt Val-systemet är att ett ortopedtekniskt serviceföretag arbetar intimt samman med en ortopedkirurgisk klinik. Verksamheten utgör därmed en mer eller mindre direkt koppling till specialiserad hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta accentueras av att de ansvariga för patientkontakterna är ortopedingenjörer legitimerade av Socialstyrelsen. Den ortopedtekniska verksamheten ska också följa HoS-lagen med krav på patientjournaler etc. Ortopedtekniska produkter kräver i de allra flesta fallen en individuell anpassning som dessutom ofta får följas upp allteftersom rehabilitering, slitage eller patientens tillväxt sker. Graden av anpassning är individuellt bedömd, antingen genom förskrivande ortopedläkare eller genom den förskrivning som kan vara delegerad till det ortopedtekniska serviceföretaget eller ortopedingenjören. Produkterna utgör således delkomponenter i en process med successivt pågående rehabilitering eller habilitering av patienten ofta under lång tid, inte sällan hela livet ut. Fritt val-logistiken Följande aspekter är baserade på hittillsvarande information och erfarenheter i försöket med Fritt Val. Det utgår således från att en patient får sitt behov och sin förmåga bedömt av behörig personal och en förskrivning som kombineras med en rekvisition/check på visst 103

104 belopp. Rekvisitionen tas med till det företag som patienten själv väljer att vända sig till. Patienten kan sedan välja en produkt/tjänst som ligger inom det belopp som anges och/eller själv skjuta till ytterligare pengar för det som väljes. Fritt val ger eget ägande av vad? Produkt och/eller tjänst. Fritt Val baseras på principen om eget ägande, dvs patienten ska själv besitta ägandet av det som Fritt Val omfattar. En fråga kring den ortopedtekniska verksamheten blir därmed om ägandet ska avse processen kring anpassning, service och uppföljning av produkter, eller om det bara ska avse respektive produkt som ingår i processen. Produkt Det enklaste fallet för fritt val är givetvis en produkt som inte behöver vara kopplad till någon anpassning eller där anpassningen utgör en tämligen enkel insats. Tjänst En annan fråga är om, och i så fall hur, gränsdragning ska ske mellan å ena sidan den rehabiliterings/habiliteringsprocess som ingår som en naturlig fortsättning på t ex ortopedkirurgiska åtgärder och därmed en del av sjukvårdshuvudmannens hela vårdåtagande, och å andra sidan vad som kan definieras som en tjänst lämpligt att överlämna för patientens fria val. Om man vill undvika denna gränsdragningsfråga skulle det Fria valet kunna avse rätten att välja vilket ortopedtekniskt serviceföretag som man vill vända sig till för att få hela den förskrivna ortopedtekniska insatsen utförd. En likhet uppstår därvid med det fria vårdvalet som tillämpas i andra sammanhang. Detta för emellertid över till frågeställningen om tillgänglighet till ortopedteknisk service respektive kraven på kvalitet. Tillgänglighet Fritt val i storstadsregionerna eller över hela landet Tjänster I stort kan sägas att det endast är i storstadsregionerna som det i dagens läge finns flera olika ortopedtekniska serviceföretag att välja mellan för ortopedtekniska tjänster. I övrigt har varje region upphandlat ortopedtekniska tjänster endast av ett företag per region, alternativt erbjuder endast den egna sjukhusinterna OTA. För att utveckla förutsättningarna för Fritt val krävs således, åtminstone initialt, att patienten kan välja fritt över hela landet. En benamputerad i t ex Nyköping skulle således kunna välja att åka till något av de ortopedtekniska serviceföretagen i Stockholm för 104

105 utprovning av sin protes. En fortsättning av frågeställningen är val av gåskola. I ett längre perspektiv kan konkurrerande etableringar förutses, åtminstone för sådana tjänster som kan ingå i Fritt Val-systemet. Det innebär i sin tur att respektive sjukvårdshuvudman måste definiera vilka ortopedtekniska servicetjänster som ska betraktas som en integrerad del i vården och upphandlas respektive vilka tjänster som kan öppnas upp för Fritt Val. Det blir sedan upp till företagen att etablera verksamheter och erbjuda patienterna sina tjänster för Fritt Val. Produkter För vissa slag av produkter som erfordrar endast enklare anpassning per patient, t ex skor och inlägg, kan det finnas flera olika företag som kan medge Fritt Val även i de mindre landstingen. Internethandel Med hänsyn till den stora andelen individuell anpassning torde för den ortopedtekniska branschens del internethandel vara utesluten från alternativa tillgänglighetskanalar, utom möjligen för information och tidsbokning etc. Kvalitetskrav Kvalificering Det förutsättes att den som förskriver en ortopedteknisk produkt eller tjänst för Fritt Val kan göra det utan att behöva göra våld på sin professionella bedömning av vad som är bäst för patienten eller riskera att kvalitén på det förskrivna blir undermålig. I dagens läge säkras kvalitén på ortopedteknisk verksamhet dels genom att produkterna lyder under den medicintekniska lagstiftningen under tillsyn av Läkemedelsverket och dels genom att utövandet av ortopedteknisk service utgör en hälso- och sjukvårdsverksamhet som står under Socialstyrelsen tillsyn. Den personalgrupp som har patientansvaret är ortopedingenjörer med Legitimation från Socialstyrelsen. Dessa förhållanden lär inte ändras genom införande av Fritt Val. Ur respektive sjukvårdshuvudmans perspektiv säkras den administrativa kvalitén genom de entreprenadupphandlingar som sker enligt lagen om offentlig upphandling. Vid införande av Fritt Val bör de företag som ska anförtros uppgiften att tillhandahålla produkter eller tjänster kunna uppnå detta genom en certifiering som innebär att landstingen tilltror dem om erforderlig kvalitet och kompetens. Vid en landsomfattande tillämpning av Fritt Val bör denna certifiering även vara accepterad landstingen emellan så 105

106 att landstingsgränserna inte begränsar Fritt Val-möjligheterna. En sådan certifiering skulle kunna baseras på en auktorisation som upprättas av branschorganisationen som har kunskap om branschens särart. Ersättningsnivån en avgörande framgångsfaktor för Fritt Val Fritt Val innebär ofrånkomligen introduktion av nya kommersiella aspekter i försörjningen med produkter och tjänster. Utgångspunkten bör rimligen vara att förskrivaren måste kunna förlita sig på att patienterna verkligen införskaffar de produkter och tjänster som behövs för att uppnå eftersträvade rehabiliterings/habiliteringseffekter. Vid för låga bidragsnivåer kommer företagen att tvingas ta ut större belopp som privat finansiering från patienten än vad som gäller idag, vilket kommer att minska patienternas intresse av att följa förskrivarens intentioner. En sådan situation skulle ofrånkomligen innebära att hela projektet kommer in i en negativ utvecklingsspiral och snarare innebära ökad belastning på sjukvårdens insatser i senare skeden. Framgång för intentionerna att ge patienterna större möjligheter att själva välja produkter och tjänster kräver att beloppen på rekvisitionerna täcker företagens kostnader upp till en nivå som kräver egen betalning från patienten endast upp till en nivå som motsvarar dagens egenavgifter. Det skulle i sig kunna innebära ökade kommersiella intressen från företagen att etablera verksamheter som ökar patienternas valmöjligheter. Hur mycket Den enkla vägen för landstingen att beräkna rekvisitionsbeloppen på de priser som hittills upphandlats av landstingen håller inte eftersom en ökad etablering och konkurrens på marknaden medför nya kostnader som hittills inte behövt tas in i beräkningarna. Det gäller t ex ökad marknadsföring i konkurrensen om kunderna, ökade etableringar, mindre volymer per företagsenhet. Det innebär att ingående kostnadsanalyser krävs för de olika slag av produkter och tjänster som ska ingå i Fritt Val för att kravet på patientens medfinansiering inte ska hamna på prohibitiva nivåer. Moms-problemet Landstingen kan köpa in varor utan att ingående moms påverkar landstingets kostnad. För tillhandahållande av produkter via privata företag i anslutning till Fritt Val måste moms tillkomma som en del i företagets kostnader. Det innebär att en produkt som av landstinget köps in för 1000 kr kommer att kosta 1250 kr vid tillhandahållande genom privata aktörer i Fritt Val-systemet. 106

107 Fritt Val- en tillgänglighetsfråga för patienterna eller en budgetmöjlighet för landstingen Genom att landstingen och privata företag befinner sig i olika kostnads- och kalkylsystem uppstår en mycket stor risk att övergången till Fritt Val kommer att utnyttjas av landstingen att skära ner i sina budgetar för att övervältra mera kostnader till patienterna, alternativt vidhålla oförändrade budgetar men föra över patienterna till ett ekonomisystem som innehåller avsevärt mera och andra kostnader än vad landstingen räknar in i sina kalkyler. I slutänden innebär det i så fall antingen högre kostnader för patienter för tillgång till oförändrade volymer produkter eller oförändrade kostnader för patienten men möjlighet att införskaffa mindre volymer av produkter. Vid genomförandet av Fritt Val är det oerhört angeläget att skillnaden i kostnader mellan landstingens resp. företagens verksamheter beaktas och utjämnas så att patientkollektivet inte blir lidande med mindre bidrag men dyrare produkter. Politiskt torde risken i annat fall vara stor för en svekdebatt från patienternas synvinkel. Sammanfattningsvis Inkluderande av ortopedtekniska produkter och ortopedteknisk service i Fritt Val kan ifrågasättas med hänsyn till sektorns funktion som integrerad del och förlängning av specialiserad hälso- och sjukvård. För en framgångsrik satsning på Fritt Val krävs ersättningsnivåer som täcker företagens kostnader och gör etablering av verksamhet inom området intressant. Först då kan man räkna med tillgänglighet som medger fritt val för patienterna över hela landet. Det måste tydligt klargöras att målsättningen med Fritt Val inte är att skära ner på patienternas tillgång till produkter och tjänster. Förskrivare måste kunna förlita sig på att patienterna tillgodogör sig den rehabilitering/habilitering som förskrivs Ortopedtekniska Branschrådet, OTB Anders Hultman VD 107

108 108

109 Bilagor

110

111 Bilaga 1 Regeringens riktlinjer

112

113 Bilaga till regeringsbeslut nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som främjar den enskildes möjligheter att fritt välja hjälpmedel (Fritt val). Ett valfrihetssystem innebär ökat inflytande för den enskilde och kan dessutom bidra till ökad konkurrens mellan olika företag som har möjlighet att prova ut och erbjuda lämpliga hjälpmedel utifrån den enskildes önskemål. Det kan i sin tur bidra till dels en utveckling som förbättrar såväl kvalitén som effektiviteten i utbudet av hjälpmedel, dels att kostnaden kan bli lägre när brukaren ges större möjligheter att utnyttja sin sakkunskap. Under senare år har utvecklingen inom hjälpmedelsområdet lett fram till ett större utbud av produkter och därmed större möjligheter för den enskilde att få ett hjälpmedel som tillgodoser dennes behov och förutsättningar. Det har också skett en ökning av antalet som använder hjälpmedel, vilket kan bero på att en större andel av befolkningen blir äldre. De som använder hjälpmedel har dessutom blivit alltmer aktiva och välinformerade om de hjälpmedel som finns och den produktutveckling som sker på området. Samtidigt som hjälpmedel får en allt viktigare roll för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt liv begränsas det fria valet av hjälpmedel av att varje enskilt landsting eller kommun har egna riktlinjer och policys för hjälpmedelsverksamheten. Vidare kan lokal upphandling leda till olika sortiment av de hjälpmedel som finns att tillgå vid i första hand hjälpmedelscentraler, hörcentraler, syncentraler och ortopediska avdelningar. För den enskilde brukaren innebär det en begränsning. Genom större valfrihet av hjälpmedel utanför landstingens och kommunernas sortiment skulle personer med funktionsnedsättningar ges ökad makt att själva få välja det hjälpmedel som är anpassat efter dennes individuella behov. På så sätt kan brukarens kunskap och engagemang över det egna hjälpmedlet bättre tas tillvara. Postadress Telefonväxel E-post: registrator@social.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

114 2 Förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsverksamheten inom hälso- och sjukvården regleras i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763, HSL). Enligt 3 b HSL är landstinget skyldigt att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder som är bosatta i landstinget eller är kvarskrivna och stadigvarande vistas där. I 18 b samma lag anges att denna skyldighet i vissa situationer i stället åvilar kommunerna. Tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Behörighet och ansvar för hälso- och sjukvårdens personal framgår av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Förskrivning av hjälpmedel kan omfatta ett flertal insatser från vårdgivaren. Normalt sett omfattas följande. Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Specialanpassa initiera och utfärda anvisning Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta I lagen (1993:584) om medicintekniska produkter regleras frågor om vilka krav som kan ställas på hjälpmedel. Uppdraget I syfte att pröva förutsättningar för ökad valfrihet av hjälpmedel får Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att samordna en försöksverksamhet som skall starta hösten 2007 och avslutas senast den 31 december Hjälpmedelsinstitutet ges i uppdrag att efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utse två alternativt tre landsting som skall ingå i försöksverksamheten, följa försöksverksamheten under projekttiden och samlat redovisa de deltagande huvudmännens erfarenheter av försöksverksamheten enligt de förutsättningar och riktlinjer som anges här, samordna konferenser och sprida information om de initiativ som tas hos berörda huvudmän för att öka valfriheten av hjälpmedel, samråda om fritt val-system med brukarrådet inom Hjälpmedelsinstitutet.

115 3 Riktlinjer för genomförandet av försöksverksamheten för Fritt val av hjälpmedel Omfattning och avgränsning De landsting som ingår i försöksverksamheten åtar sig att pröva ett system som gör det möjligt att införa fritt val av hjälpmedel. Deltagande landsting får inom landstingets område erbjuda kommuner som vill möjlighet att delta i försöksverksamheten. Försöksverksamheten omfattar de personer som av behörig hälso- och sjukvårdspersonal har bedömts ha ett behov av insats i form av hjälpmedel. Verksamheten skall i första hand riktas till funktionshindrade personer som har ett långvarigt behov av hjälpmedel i rehabiliterande och habiliterande syfte. Inom försöksverksamheten skall det vara möjligt att fritt välja vem som skall utföra utprovning och anpassning av hjälpmedel. Det skall även vara möjligt för den enskilde att fritt välja leverantör av hjälpmedel. Det kräver i sin tur tillgänglig information om de valmöjligheter som finns. Inom försöksverksamheten ska landstingen därför identifiera och utveckla de informationsinsatser som behövs. Om den enskilde hellre vill få tillgång till hjälpmedel genom huvudmännens försorg skall detta fortfarande vara möjligt under försöket. Den enskilde som väljer ett annat hjälpmedel än de som tillhandahålls av huvudmännen skall erbjudas en rekvisition av förskrivaren som kan användas för köp av hjälpmedel på den öppna marknaden. Högsta beloppet på rekvisitionen bestäms av de landsting och kommuner som ingår i försöksverksamheten utifrån de riktlinjer och prislistor som finns för hjälpmedel. Kostnader för utprovning och anpassning av hjälpmedel får beräknas utifrån kostnader för likvärdig service hos huvudmännen. Försöksverksamheten får inte innebära åsidosättande av den lagstiftning som gäller i samband med förskrivning av hjälpmedel eller avseende vilka krav som kan ställas på hjälpmedel. Hjälpmedel som inte skall omfattas av försöksverksamheten är sådana medicintekniska produkter som kräver särskilda medicinska åtgärder enligt bestämmelserna i 3 d HSL och förbrukningsartiklar som avses i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner. Ytterligare begränsningar av vilka hjälpmedel eller vilka verksamheter som får ingå i försöksverksamheten avgörs av det enskilda landstinget eller kommunen. Hjälpmedel som tillhandahålls via landsting och kommuner är föremål för regelmässig återanvändning. Det innebär att de efter rekonditio-

116 4 nering utlämnas till nya brukare. I ett fritt val-system där brukaren, beroende av hur systemet byggs upp, kan bli ägare till sitt eget hjälpmedel, kan återanvändningen i vissa fall vara begränsat. Huvudmännens uppföljning I försöksverksamheten skall deltagande landsting och kommuner pröva om och i så fall på vilket sätt ett fritt val-system kan införas och samlat redovisa sina erfarenheter till Hjälpmedelsinstitutet. I uppdraget ingår att bedöma om livskvalitén för den enskilde och användbarheten av hjälpmedel ökar och om kostnaderna för hjälpmedel påverkas av att Fritt val införs, undersöka om intresset att göra ett friare val ökat efterhand under försökstiden, bedöma om det finns hjälpmedel, verksamheter eller målgrupper, utöver de avgränsningar som angetts i uppdraget, som inte passar för att ingå i ett fritt val-system, redovisa konsekvenserna av att brukaren äger sitt hjälpmedel, bl.a. med hänsyn till möjligheterna att återanvända hjälpmedel om den möjligheten införs, redovisa vilka krav på förändrat arbetssätt som ställs på organisation och förskrivande person för att nyttja den kompetens som finns inom hjälpmedelsverksamheten, redovisa hur den enskilde fått information om vilka alternativa möjligheter som finns att få tillgång till hjälpmedel, undersöka om och i så fall på vilket sätt nuvarande lagstiftning försvårar införandet av ett fritt val-system samt föreslå nödvändiga förändringar av lagstiftningen, identifiera vilket utrymme det finns av ett fritt val-system utan att det medför risker för att god vård inte tillförsäkras patienten, lämna förslag på vilka avtal som kan gälla mellan den enskilde och sjukvårdshuvudmannen avseende exempelvis ägarförhållande eller vilka tidsperioder som ska gälla för beviljande av nytt hjälpmedel, ta ställning till om det rekvisitionssystem som anges i riktlinjerna är funktionellt och om det inte är det föreslå ett annat system för att göra fritt val möjligt, bevaka konkurrensintresset genom att undersöka om ett fritt valsystem ökar antalet aktörer på marknaden samt kvalité och effektivitet i verksamheten. Kostnader Kostnader för att genomföra försöksverksamheten med fritt val beräknas till 3 miljoner kronor under 2007 varav högst 1 miljon kronor får avse Hjälpmedelsinstitutets egna kostnader för samordningen av verksamheten.

117 5 Regeringen beräknar kostnaderna för Fritt val under 2008 och 2009 till 7 miljoner kronor per år, varav högst 2 miljoner kronor per år får avse Hjälpmedelsinstitutets egna kostnader för samordningen av verksamheten. Försöksverksamheten får inte innebära ökade kostnader för deltagande landsting och kommuner. Stödet till försöksverksamheten avser de omkostnader som kommer att uppstå för att utveckla en modell för Fritt val. Omkostnaderna kan vara uppbyggnad av ett IT-system för Fritt val, projektledning och information om vad Fritt val innebär till personer som är i behov av hjälpmedel. Medlen ska således inte användas för att ytterligare subventionera hjälpmedel under försöksperioden. Vid genomförandet av satsningen skall de regler som gäller för likabehandling och öppenhet eftersträvas. Åtgärder där medel utnyttjas på ett sätt som innebär stöd till företag som framgår av artikel 87.1 i EGfördraget skall beviljas inom ramen för gemenskapens bestämmelser om stöd av mindre betydelse, s.k. försumbart stöd. Bestämmelserna i i förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet skall därvid särskilt beaktas. Redovisning av uppdraget Hjälpmedelsinstitutet skall delredovisa uppdraget i rapporter som lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 1 augusti 2008 och En slutrapport skall lämnas senast den 1 mars I rapporterna skall framgå hur medlen till försöksverksamheten använts. Rapporten skall även innehålla en redovisning av de frågeställningar som anges i bilagan och övrigt som kommit fram som är av intresse att redovisa. Regeringen kommer även att ge ett uppdrag som syftar till att utvärdera effekterna av ett fritt val-system.

118

119 Bilaga 2 Lista över enklare hjälpmedel i Fritt val i Kronoberg

120

121 Lista över enklare hjälpmedel i Fritt val I tabellen visas exempel på enklare hjälpmedel som omfattas av Fritt val. Summan som anges är det maximala beloppet som brukare kan använda sig av vid köp av ett hjälpmedel i Fritt val och som kan faktureras landstinget Kronoberg. I de fall brukare väljer en dyrare produkt står brukaren själv för merkostnaden. Ekonomiskt stöd för service eller underhåll utgår inte för hjälpmedel som du finner i denna lista. Utbudet av hjälpmedel i Fritt val är utökat och gäller från dec 2008 de flesta hjälpmedel som idag förskrivs men med vissa undantag, som finns listade på val. Pris på rekvisition för dessa hjälpmedel räknas ut efterhand som önskemål om fritt val finns. Hjälpmedel för barn och ungdom upp till 18 år Rollator enkel 6600 Gåbord manuellt 4100 Stödkäpp 100 Kryckkäpp 150 RA-krycka 450 Axillarkrycka 550 Strumppådragare enkel 50 Strumpådragare avancerad 300 Griptång 300 Toasits 1650 Toaförhöjning fristående 700 Toaförhöjning fasta tillsatser 1350 Toaarmstöd monterade på toaletten 1100 Badbräda 400 Duschpall 700 Badkarspall 900 Badkarsstol 6100 Skötbord portabelt, ej elektriskt 6400 Hjälpmedel för att rensa, skala 150 Hjälpmedel för att skära, hacka, dela 250 Bestick inställbara 250 Bestick 150 Glas, mugg, bägare 200 Pris på rekvisition

122 Pet-emot-kant eller tallrik 150 Sax 100 Hjälpmedel för kognition och kommunikation alla åldrar Nummerslagningshjälpmedel 4050 Armbandsur, nedräkning tid, alarm 1950 Synhjälpmedel alla åldrar Punktklockor, armbandsur 950 Talande klockor, armbandsur 550 Talande klocka, väckarur 500 Daisyspelare, stationär 5100 Daisyspelare, bärbar 4700 Daisyspelare, fickformat 4600 Förstoringslampa med lins 2700 Läslampa 1150 Hörhjälpmedel alla åldrar Akustisk telefonförstärkare 300 Stolslinga 1050 Väckarklocka vibrerande 500 Samtalsförstärkare 2000 Växjö kommun - hjälpmedel för vuxna Toaförhöjning fristående 625 Toaförhöjning fasta tillsatser utan armstöd 675 Toaförhöjning fasta tillsatser med armstöd 1125 Badkarsbräda med handtag 400 Duschpall typ Kulan, ev ställbar 550 Manuell vårdarmanövrerad rullstol, sitsbredd cm Manuell vårdarmanövrerad rullstol, sitsbredd 50 cm Pris på rekvisition Pris på rekvisition Pris på rekvisition Pris på rekvisition Uterollator typ Oskar 2200 Rolator standard ute-inne 1700 Älmhults kommun - hjälpmedel för vuxna Toaförhöjning fristående 625 Toaförhöjning fasta tillsatser utan armstöd 675 Pris på rekvisition

123 Toaförhöjning fasta tillsatser med armstöd 1125 Badkarsbräda med handtag 400 Duschpall typ Kulan ev ställbar 550 Uterollator typ Oskar 2200 Rollator standard ute-inne 1700 Stödkäppar och kryckkäppar 100

124

125 Bilaga 3 Lista över hjälpmedel som omfattas av Fritt val i Stockholm

126

127 Hjälpmedel som omfattas av fritt val Produkt Isokod Pris Strumpådragare enkel ,00 kr Strumpådragare avancerad ,00 kr Strumppådragare för stödstrumpa ,00 kr Fristående toaförhöjning ,00 kr Toaförhöjning lösa tillsatser ,00 kr Toaförhöjning fast utan armstöd ,00 kr Toaförhöjning fast med armstöd ,00 kr Toaarmstöd monterade på toaletten ,00 kr Badbräda ,00 kr Duschpall utan armstöd ,00 kr Duschpall m armstöd o ryggstöd ,00 kr Stödkäpp ,00 kr Stödkäpp med anatomiskt handstag ,00 kr Krycka standard ,00 kr Krycka anatomisk mjuk, lång barn ,00 kr RA krycka ,00 kr Gåbock ,00 kr Betastöd mots ,00 kr Rollator inomhus ,00 kr Rollator utomhus ,00 kr Glidbräda ,00 kr Glidmatta kort ,00 kr Vridplatta ,00 kr Fristående sängdävert ,00 kr Uppresningsbälten ,00 kr Coxit dyna ,00 kr Förhöjningsdyna ,00 kr Kildyna låg ,00 kr Kildyna hög ,00 kr Enkel antidecubitusmadrass ,00 kr Sängryggstöd manuellt ,00 kr Förhöjningsklossar normalben st ,00 kr Förhöjningsklossar stora ben st ,00 kr Förhöjningsramp/sockel ,00 kr Rullstolsramp 2m ,00 kr Griptång aktiv ,00 kr Griptång passiv ,00 kr

128 Hjälpmedel som omfattas av Fritt val Produkt Barnhjälpmedel ISO-kod Pris Bobath/palloneboll <65 cm kr Bobath/pallonebol >65 cm kr Bobathboll 120 cm kr Träningsrulle < 30x100 cm kr Träningsrulle > 30 x 100 cm kr Kilkudde/dyna stor kr Kilkudde/dyna liten kr Gymnastikmatta kr Gåstege kr Viktmanschetter kr Påklädningsbänk variabel höjd kr Enkel påklädningspall kr Större påklädningspall kr Hjälm kr Toainsats med hög rygg kr Toainsats med låg rygg kr Badstolar kr Kryckkäpp enkel kr Kryckkäpp anatomisk kr Kryckkäpp Ra kr Gåstol enkel kr Rollator framåtvänd kr Rollator bakåtvänd kr Sittvagn/sulky kr Bestick kr Mugg kr Hjälpmedel med Servicekonto Produkter med servicekonto ISO-kod Pris Aktivrullstol/fastramsrullstol kr Servicekonto till Aktivrullstol/fastramsrullstol 9500 kr Allroundrullstol kr Servicekonto Allroundrullstol 6500 kr Allroundrullstol med vårdarbroms kr Servicekonto 6500 kr Allroundrullstol Tung brukare > 150 kg kr Servicekonto 6500 kr Säng med sänglyft kr Servicekonto säng m sänglyft 5000 kr

129 Bilaga 4 Brukarens synpunkter på att fritt få välja hjälpmedel Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel, IGO-R

130

131 BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel

132 Stockholm 30 mars 2009 Författare: Anders Karlsson, I.G.O-R Layout: Johanna Grönkvist Fokusgrupperna utfördes i samarbete med Kronobergs, Stockholms och Sörmlands landsting.

133 Innehåll 1. Sammanfattning 5 2. Bakgrund 5 3. Fokusgruppernas metod och syfte 6 4. Bakgrundsfakta om fokusgrupperna och om brukarna 7 5. Brukarnas och synpunkter och reflektioner Brukarnas syn på att fritt få möjlighet att välja hjälpmedel Hur ser brukarna på att ta ett ökat ansvar för hjälpmedel? Hur kan brukarens inflytande påverkas av fritt val av hjälpmedel? Hur kan brukarnas ekonomi påverkas av fritt val av hjälpmedel? 10

134

135 5 Brukares synpunkter på att fritt få välja hjälpmedel 1. Sammanfattning I projektet Fritt val av hjälpmedel har genomförts intervjuer i fokusgrupper med brukare av hjälpmedel och närstående till brukare av hjälpmedel. Syftet med fokusgrupperna har varit att undersöka brukares syn på ökat inflytande vid val av hjälpmedel. Brukare och närstående har uttalat sig positiva till reformen fritt val av hjälpmedel och ser det som ett sätt att stärka brukarinflytande och ännu bättre kunna få sina personliga behov av hjälpmedel tillgodosedda. Brukarna ser förskrivare och konsulenter som viktiga samarbetspartners i ett system med ökat brukarinflytande och fritt val och att dessa professioner i framtiden kommer att få en mer konsultativ och rådgivande roll i förhållande till brukaren. Dialogen mellan brukare och leverantörer av hjälpmedel samt hjälpmedelsbutiker kommer att öka i det fria valet och det kan komma att leda till snabbare produktutveckling och bättre anpassningar av hjälpmedel. Viktiga förutsättningar för att de fria valet ska bli en framgång är att: a) Visningslokaler och/eller butiker utvecklas där hjälpmedel kan exponeras och provas b) Brukarna själva kan skaffa sig lättillgänglig information om hur det fria valet ska gå till och vilka valmöjligheter som finns, gärna i form av oberoende konsumentinformation c) Förskrivare och konsulenter kan beskriva vad det fria valet innebär för brukaren och var information kan sökas om olika valalternativ och olika inköpsställen d) Service och underhåll av hjälpmedel kan fungera på ett enkelt och effektivt sätt e) Ansvaret för hjälpmedel som ägs av brukaren kan överblickas på kort och lång sikt f) De ekonomiska konsekvenserna för brukarna kan överblickas på kort och lång sikt g) Konkurrensen ökas mellan olika producenter och butiker samt att priserna kan jämföras h) Standardutrustning utvecklas inom hjälpmedelsområdet så att olika hjälpmedel och tillbehör kan kombineras för att bättre finna optimala lösningar för brukaren 2. Bakgrund Under perioden 16/ / genomfördes sex fokusgrupper med brukare och närstående till brukare inom ramen för projektet Fritt val av hjälpmedel. Denna rapport är ett av de underlag som arbetats fram under projektets försöksverksamhet och ska utgöra ett stöd till projektledarna i landstingen i att pröva och utvärdera fritt val av hjälpmedel. Projektet och dess försöksverksamhet startades under hösten 2007 och ska pågå t o m den 31 december Projektet drivs genom tre försökslandsting i Stockholm, Kronoberg och Sörmland. Varje landsting har utsett en projektledare. Hjälpmedelsinstitutet (HI) har ett samordningsuppdrag och skall följa upp försöksverksamheten.

136 6 Denna rapport ska belysa de olika synpunkter som förts fram av deltagande brukare och närstående vid genomförda fokusgrupper utifrån fyra olika perspektiv som beskrivs nedan. Fokusgrupper som metod har under de senaste 10 åren använts frekvent för att kartlägga brukares och anhörigas/närståendes åsikter och reflektioner kring förutbestämda ämnen eller teman när förändringar planeras inom offentliga tjänster såsom t ex hälso- och sjukvård, socialtjänst och inom kultursektorn. Fokusgrupper har också använts som metod i näringslivet vid undersökningar av t ex människors konsumtionsmönster och för att pröva marknadsföringsinsatser. Ett av de viktigaste kriterierna i urvalet av deltagarna i fokusgrupp är att de har ett reellt behov eller en frågeställning som är gemensam, i det här fallet hjälpmedelsbehov och erfarenhet av hjälpmedel. 3. Fokusgruppernas metod och syfte Fokusgruppernas metod bygger på frågor kring förutbestämda teman eller fokusområden. Kännetecknet för arbetet har varit intervju, där frågor har ställts och deltagarna uppmuntrats att diskutera och reflektera över varje fråga. I reflektionen har varje deltagare involverats och efter varje frågeställning har en sammanfattning ägt rum. Fokusgrupperna har letts av en samtalsledare från konsultföretaget I.G.O-R som också ansvarat för val av frågeställningar och dokumentation av dessa samt för denna rapport. Projektledaren i respektive landsting har medverkat vid varje fokusgrupp och inlett densamma genom att beskriva projektet. I ett av landstingen har även biträdande projektledare deltagit. Fokusgruppens tidsram har varit tre timmar vid varje tillfälle. Inbjudan till fokusgrupp och urval av deltagarna ansvarade projektledaren i varje landsting för. Varje landsting har arrangerat två fokusgrupper. Syftet med fokusgrupperna har varit att utifrån förberedda frågeställningar undersöka brukares och närståendes syn på ökat inflytande vid val av hjälpmedel och reflektera över vad det kan komma att innebära utifrån fyra perspektiv: valet i sig d v s hur ser brukare och närstående på att kunna välja hjälpmedel? ansvar d v s hur ser brukare och närstående på att ta ett större ansvar för sina hjälpmedel i samband med att man gör ett fritt val av hjälpmedel? inflytande d v s hur kan det friare valet av hjälpmedel påverka möjligheterna till brukarinflytande? ekonomi d v s hur kan fritt val av hjälpmedel påverka brukarnas ekonomi och hur kan ekonomin påverka brukarnas möjligheter till att göra fritt val? Det fria valet av hjälpmedel bygger på att det finns ett bedömt behov av hjälpmedel utfört av en förskrivare av hjälpmedel. En förskrivare är t ex arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, audionom eller synpedagog och som i sin tjänstgöring har delegation och utbildning för att förskriva hjälpmedel.

137 7 4. Bakgrundsfakta om fokusgrupperna och om brukarna Som tidigare beskrivits har sex fokusgrupper genomförts inom ramen för detta arbete och totalt har 29 deltagare medverkat. Av dessa 29 så är 24 personer brukare av hjälpmedel och 5 personer föräldrar till barn med behov av hjälpmedel. Bland barnen som företrätts av sina föräldrar har det varit två som har kombinationer av hjälpmedel t ex rörelse- och hörselhjälpmedel. Föräldrarnas barn har varit från 4 år och upp till 17 år. De deltagare som var brukare har haft följande behov och erfarenheter av hjälpmedel: - 20 personer med rörelsehjälpmedel varav 9 personer med behov av hjälpmedel sedan barndomen - 2 personer med hörselhjälpmedel - 2 personer med synhjälpmedel Vid två fokusgrupper har personliga assistenter funnits med under intervjun för att praktiskt bistå brukarna. Intervjuerna har genomförts i Stockholm, Växjö, Eskilstuna och Nyköping. 5. Brukarnas och synpunkter och reflektioner Nedan redogörs för deltagarnas synpunkter och reflektioner som framkommit under fokusgruppernas genomförande. 5.1 Brukarnas syn på att fritt få möjlighet att välja hjälpmedel De som deltagit i fokusgrupper har uttalat att reformen att fritt få möjlighet att välja hjälpmedel är en angelägen och viktig reform. Vid närmare eftertanke menar deltagarna att fritt val ökar möjligheterna att kunna påverka hjälpmedlens utformning, standard och utseende. Flera av deltagarna ser det som en självklarhet att fritt kunna välja eftersom hjälpmedel blir som en del av den egna personligheten och därför en viktig fråga att kunna påverka i så hög grad som möjligt. De flesta av brukarna har positiva erfarenheter av hur hjälpmedelsförsörjningen fungerar idag. Samarbetet med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter fungerar oftast bra. Det finns en fullgod serviceorganisation som kan hantera service- och underhållsbehov på hjälpmedel. De hjälpmedelsprodukter som landsting och kommuner tillhandahåller är generellt sett av god kvalitet. Brukarna och närstående påtalar att det fria valet inte får leda till försämrad service och underhåll på hjälpmedel. Emellertid finns det flera av brukarna som beskriver möten med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter som stelbenta och förminskande. Brukarna försökte förstå stelbentheten som att professionen styrs av regelverket kring hjälpmedelsförskrivning. En annan förklaring till ökad stelbenthet är att landsting och kommuner blivit mer restriktiva i förskrivningen av hjälpmedel och att de upphandlingar som genomförts lett till att professionens möjligheter att finna individuella lösningar begränsats. Bemötandet upplevs ibland som ojämlikt mellan brukare och förskrivare. Med ojämnlikt menade brukarna att deras erfarenheter och synpunkter inte blir riktigt tagna på allvar. Exempel på sådant bemötande är att hjälpmedel placerats hemma hos brukaren utan någon förklaring och att brukaren

138 8 inte fått komma till tals beträffande sina tankar och känslor kring att börja använda detta hjälpmedel. Nästan samtliga av brukarna och närstående ser många möjligheter med det fria valet som sammanfattas i punkterna nedan: a) De brukare som idag inte kunnat få gehör för olika önskemål kan få ett större inflytande i framtiden b) Hjälpmedelscentralernas sortiment skulle bättre exponeras så att brukarna kan få möjligheter att välja ur utbudet c) Brukare skulle inte bli lika beroende sin förskrivare och vad den personen har för kunskap och erfarenhet d) Det sortiment som landstinget tillhandahåller/upphandlar blir inte lika styrande utan det kan bli fler individuella lösningar Det framkommer också synpunkter som behöver hanteras för att det fria valet ska bli något positivt: a) Tydlig information till brukare om vad det finns för alternativ av olika hjälpmedel på marknaden som är så opartisk som möjligt b) Tydlig information hur det fria valet ska gå till c) Lättillgänglig information även för de brukare som inte har tillgång till Internet d) Visningslokaler och/eller butiker där man kan se, uppleva och prova hjälpmedel så att det går att ta ställning till vilka val som går att göra e) Ökad konkurrens mellan olika leverantörer av hjälpmedel och mellan olika butiker som säljer hjälpmedel. f) Att brukaren får klart för sig olika rättigheter och skyldigheter i samband med det fria valet och att brukaren blir ägare till sitt hjälpmedel g) Att förskrivare och konsulenter kan beskriva vad det fria valet innebär och hur valet bör gå till En mer allmän fråga som har belysts vid fokusgrupperna var upplevda skillnader i hjälpmedelsförskrivningen om man är barn eller om man är vuxen. Om detta diskuterade dels de personer som haft hjälpmedel sedan barndomen och dels de föräldrar som deltog. Som barn får man bra stöd och det finns goda resurser att möta hjälpmedelsbehoven. Steget in i vuxenlivet upplevdes som negativt både vad beträffar professionellt stöd och möjligheterna att få sina hjälpmedelsbehov tillgodosedda. I båda avseendena märktes att resurserna minskade. Det skulle behövas bättre förberedelse för både barn och föräldrar innan man går från att bli betraktad som barn till att bli betraktad som vuxen. 5.2 Hur ser brukarna på att ta ett ökat ansvar för hjälpmedel? Generellt sett är det ansvarsfrågan som väckt flest frågor för brukare och närstående. I det nuvarande försöket så innebär det fria valet att brukaren äger och ansvarar för sitt hjälpmedel. Alternativet som finns i det nuvarande systemet är att landstinget eller kommunen äger, servar och underhåller hjälpmedlet. Det egna ägandet skapar därför en viss oro inför framtiden. Frågorna som kommit upp i fokusgrupperna har varit: a) Vad händer om behovet förändras?

139 9 b) Vad händer om brukaren gör ett felaktigt val? c) Hur kan service och underhåll av hjälpmedel fungera och vad finns det för alternativ till landstingets service och underhåll? d) Vem har uppföljningsansvaret för att hjälpmedlet fungerar som det ska? e) Hur kan jag som brukare säkerställa kvalitén på hjälpmedlet? En reflektion som kom upp i flera fokusgrupper är att företag som tillverkar och säljer hjälpmedel i framtiden med fritt val sannolikt kommer att bli mer aktiva och vända sig direkt till brukare och föräldrar för att utöva påverkan via marknadsföring och försäljning. Det blir en ny kontakt och påtryckning för flertalet av dem som använder hjälpmedel. Den direkta kontakten mellan producenter och brukare skulle kunna leda till att hjälpmedel utvecklas i raskare takt och kunna anpassas effektivare. Det finns flera brukare som menar att deras synpunkter och idéer inte tas tillvara i dagsläget. En annan reflektion som gjordes var att ägande av hjälpmedel medför att man behöver skaffa sig god kunskap om hjälpmedlets skötsel, underhåll och möjlighet till olika inställningar. Det blir därför extra viktigt att manualer och skötselråd blir tydliga och instruktiva. Det är lite si och så med det idag. Flera av deltagarna har tagit upp behovet av oberoende tester av hjälpmedel för att känna sig tryggare i att göra egna val. Det skulle också vara värdefullt om det fanns personer, gärna andra brukare, med likartade erfarenheter att fråga och dela sina funderingar tillsammans med. 5.3 Hur kan brukarens inflytande påverkas av fritt val av hjälpmedel? I det här sammanhanget har fokusgrupperna samtalat utifrån den enskildes möjlighet till inflytande i relation till det fria valet av hjälpmedel och till hur det hittills har fungerat med hjälpmedelsförsörjningen. Det har också kommit fram några idéer om att stärka inflytandet för brukare på en mer organisatorisk eller verksamhetsmässig nivå. Fokusgruppernas deltagare har beskrivit skiftande erfarenheter av sina möjligheter till inflytande. En utveckling, som brukare med lång erfarenhet av hjälpmedel upplevt, är att brukarinflytandet minskat i takt med att landstingen blivit mer noggranna i sina upphandlingar och att förskrivarna fått större krav på sig att vara mer strikta i behovsbedömningar och i förskrivningsarbetet. Det har under de senaste 10 åren blivit allt starkare styrning från huvudmännen och det har påverkat brukarinflytandet negativt. Flera av brukarna tycker att det är tungrott om man önskar något utöver det standardiserade och utanför hjälpmedelssortimentet. För att kunna påverka förskrivarna så måste brukaren vara påläst, ha tålamod och kunna tala för sin sak. En annan utveckling som brukarna velat diskutera är de situationer då brukarens och förskrivarens eller konsulentens åsikter går isär. Det har exempelvis handlat om vilka möjligheter i form av stöd eller komfort som en rullstol kan erbjuda. Förskrivaren i detta exempel argumenterar för att rullstolen ska stödja ryggen men det innebär en osmidig modell,

140 10 medan brukaren vill ha en smidigare modell som inte är optimal för ryggen. Det har inneburit att brukaren fått argumentera för sina personliga behov och vad som varit viktigast. Flera brukare menar att den typen av överväganden som i exemplet kan man själv avgöra men att förskrivaren eller konsulenten bör informera om vad det kan innebära för brukaren på sikt i form av t ex ryggbesvär eller andra konsekvenser. Brukarna menar att den här typen av val är en del av deras egna livsval och det vill man själv kunna besluta om. Brukarna är i stort eniga om att fritt val av hjälpmedel stärker brukarinflytandet och att förskrivare och konsulenter i framtiden får en mer konsultativ eller rådgivande roll. 5.4 Hur kan brukarnas ekonomi påverkas av fritt val av hjälpmedel? Den ekonomiska aspekten i det fria valet har betydelse för brukarna eftersom de vill kunna överblicka ekonomiska konsekvenser på kortare och längre sikt. Det finns också intresse för att kunna göra egna val även om det kan innebära merkostnader för brukarna. Denna merkostnad kan vara motiverad om det innebär standardförhöjning eller att man får det som man verkligen vill ha utifrån förskrivarens behovsbedömning. Det finns osäkerhet kring vad det fria valet och det egna ägandet av hjälpmedel kan medföra och denna osäkerhet kan sammanfattas i frågorna nedan: a) Hur blir det med service och underhåll som idag ingår i samband med att hjälpmedel förskrivs till brukaren? b) Vilka garantier på hjälpmedel och service kommer producenter och butiker att erbjuda? c) Vad innebär det att skaffa hjälpmedel genom fritt val som inte hjälpmedelscentralerna har erfarenhet av? Kan det leda till försämrad service och underhåll? d) Hur blir det för barn som växer eller brukare med progredierande sjukdomar i samband med fria val och kommer de att kunna få göra fria val? e) Kommer det att behövas särskilda försäkringar om man äger dyrare hjälpmedel? f) Hur kommer producenter av hjälpmedel att ställa sig till testperiod eftersom brukaren vid fritt val äger hjälpmedlet? g) Vilka hjälpmedel kommer i framtiden att ingå i sortimentet och vilka hjälpmedel kommer att få finansieras av brukaren själv? Riskerar det fria valet leda till att fler hjälpmedel kommer att hamna utanför landstingens och kommunernas finansiering och därmed bli dyrare för brukaren? h) Vilket stöd kan brukarna förvänta sig ifråga om att lära sig hjälpmedlets funktionalitet, underhållsbehov och skötsel? Är det något som brukarna själva får finansiera om man väljer det fria valet eller kommer leverantörer och butiker att svara mot dessa behov? Brukarna menar att brukarnas fria val av hjälpmedel sannolikt kommer att leda till ökad konkurrens mellan olika hjälpmedelsproducenter och kanske lägre priser. Det skulle gynna landsting, kommun och den enskilde brukaren. Idag är det okänt för brukarna hur mycket olika hjälpmedel kostar och om det skiljer pris-

141 11 mässigt mellan olika producenter. Brukarna har också efterfrågat alternativa lösningar till att äga hjälpmedel t ex att kunna upprätta leasingavtal med butiker eller leverantörer för dyrare hjälpmedel. Det skulle kunna påverka möjligheterna till modell- och standardval och hur ofta hjälpmedel kan ersättas av nya och bättre hjälpmedel. Frågan är om detta kan hanteras inom nuvarande lagstiftning som styr området runt upphandlingar och hälso- och sjukvård. En reflektion som kommit upp är om brukarens ökade valmöjligheter kommer att leda till att man inte bara väljer ett enskilt hjälpmedel utan också en specifik producent. Denna reflektion bygger på att producenterna i dagsläget har olika standards och att t ex kompletterande produkter till en rullstol av ett speciellt fabrikat inte passar med andra fabrikat. Det skulle innebära att kompletteringar och anpassningar inte blir valfria utan man blir hänvisad till en viss producents utbud. Enligt brukarna och föräldrarna vore överenskomna standards bra för konsumenten och leda till lägre priser på sikt. Några av brukarna har fört fram åsikten att eget ägande av hjälpmedel leder till att man underhåller hjälpmedel bättre än i dag när landstinget/kommunen äger. Andra brukare menar att om man är beroende av ett hjälpmedel så blir det i sig motiverande att sköta om hjälpmedlet på ett bra sätt. Att brukarna äger sina hjälpmedel kommer att öppna för en andrahandsmarknad eftersom många hjälpmedel kan användas efter det att brukarens behov eller preferenser har förändrats. Det finns redan idag hjälpmedel som säljs via handel på Internet men detta kommer sannolikt att öka.

142

143 Bilaga 5 - Att möta brukarnas rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel Rapport från sju arbetskonferenser för förskrivare inom projektet Fritt val av hjälpmedel, IGO-R

144

145 ATT MÖTA BRUKARNAS RÄTT TILL ÖKADE VALMÖJLIGHETER AV HJÄLPMEDEL Rapport från sju arbetskonferenser för förskrivare inom projektet Fritt val av hjälpmedel

146 Stockholm 30 mars 2009 Författare: Anders Karlsson, I.G.O-R Layout: Johanna Grönkvist Konferenserna utfördes i samarbete med Kronobergs, Stockholms och Sörmlands landsting.

147 Innehåll 1. Sammanfattning 5 2. Bakgrund 5 3. Arbetskonferensernas syfte, metod och omfattning 5 4. Arbetskonferensernas deltagare 6 5. Arbetskonferensernas innehåll Vad innebär fritt val av hjälpmedel? Valfrihet en samhällsförändring Brukarnas inflytande och ansvar Professionens utveckling och metodval 10

148

149 5 Rapport från sju arbetskonferenser inom projekt Fritt val av hjälpmedel Att möta brukarnas rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel 1. Sammanfattning Projektet Fritt val av hjälpmedel har bjudit in till sju arbetskonferenser för förskrivare av hjälpmedel. Konferenserna har syftat till att förbereda förskrivarna på att möta brukares möjlighet att genomföra fritt val av hjälpmedel. Förskrivarna har fått tillfälle att reflektera över vilka effekter det fria valet av hjälpmedel kan innebära för brukarinflytandet och hur det kan komma att påverka brukarnas ansvar för sina egna hjälpmedel. Förskrivarna har också fått reflektera över vad det fria valet kan betyda för den egna yrkesrollen och hur de kan bemöta brukare som vill välja själva. Totalt har 173 förskrivare deltagit i utvecklingssatsningen. 2. Bakgrund Under genomförs en försöksverksamhet i tre landsting i syfte att prova fritt val av hjälpmedel för brukare bosatta i Stockholms, Kronobergs och Sörmlands län. Avsikten är att försöket ska vara så brett och fullskaligt som möjligt. Varje landsting har skapat en projektorganisation för att kunna driva och följa upp respektive försöksverksamhet. Hjälpmedelsinstitutet (HI) har av regeringen fått uppdraget att samordna, sprida information och utvärdera försöksverksamheten kring fritt val av hjälpmedel. I denna rapport beskrivs och analyseras arbetskonferenser med rubriken Att möta brukarnas rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel som har genomförts i de tre försökslandstingen. Rapporten utgör ett underlag för projektledarna i deras arbete med att successivt prova och utveckla försöksverksamheten och bidra till slutrapporten som skall redovisas till regeringen den 1 mars Arbetskonferensernas syfte, metod och omfattning Det har genomförts sju arbetskonferenser. Landstingen i Kronoberg och Sörmland har arrangerat två konferenser vardera och Stockholms läns landsting har arrangerat tre konferenser. De sju arbetskonferenserna har genomförts under tidsperioden 10 november december Arbetskonferenserna har varit heldagskonferenser och antalet deltagare i Kronoberg har varit 35 förskrivare och i Sörmland har 53 förskrivare deltagit. I Stockholm hade konferenserna totalt 85 deltagare. Syftet med arbetskonferenserna har varit att förskrivare ska ha fått möjlighet att undersöka vilka effekter det fria valet skulle kunna innebära för brukarnas inflytande och den egna yrkesrollen. Det har också givits möjlighet för förskrivarna att reflektera över olika förhållningssätt, bemötande och arbetsmetoder som kan underlätta brukarnas fria val.

150 6 Metodiken i de genomförda arbetskonferenser har arbetats fram tillsammans med projektledarna, representanter från HI, brukarrepresentant och konsulter från I.G.O-R. Metodiken har haft som utgångspunkt att undersöka frågeställningar som utgått från regeringens mål med projekt Fritt val av hjälpmedel och från behov av kompetensutveckling som förskrivare framlagt i olika arbetsgrupper inom de tre försökslandstingen. Upplägget under konferensdagarna med förskrivarna i samtliga försökslandsting har varit följande: Initialt under konferensdagarna har projektledarna beskrivit projekt Fritt val av hjälpmedel och vad som ska prövas under försöksperioden. HIs representant har belyst den utvärdering som ska genomföras under projekttiden. Därefter har förskrivarna fått möjlighet att sätta sin yrkesrolls utveckling i ett samhällsperspektiv utifrån ett historiskt, nutids- och framtidsperspektiv. Förskrivarna har sedan fått tillfälle att reflektera över hur brukarinflytandet kan stärkas och hur professionen kan bemöta brukare som vill göra sina egna val och som vill ta ett större ansvar för sina hjälpmedel. Som ett moment under konferensen har resultaten från fokusgrupper för brukare redovisats och en brukarrepresentant har berättat om sina erfarenheter av att göra olika val som brukare och hur samarbetet med förskrivare fungerat. Det är främst två delar av yrkesrollen som behandlats under konferensdagarna. Det har handlat dels om hur förhållningssätt och metodik kan utvecklas och dels om en mängd olika praktiska frågor som byggt på förskrivarnas egna reflektioner över hur det fria valet ska hanteras samt hur regelverk och lagstiftning kan komma att tillämpas. I.G.O-Rs konsulter har haft ansvar för att leda och dokumentera konferenserna. Metodiken har byggt på dialog, reflektioner i mindre och större grupper. Varje delmoment under konferensdagarna har inletts av någon av konferensledarna. Gruppsamtal i mindre grupper har sammanfattats i storgrupp för att överföra erfarenheter och lärdomar. 4. Arbetskonferensernas deltagare Arbetskonferenserna har lockat deltagare från många olika verksamhetsområden t. ex. vuxen- och barnhabilitering, vårdcentraler, äldrerehabiliteringsteam, dagvård, hjälpmedelscentraler, paramedicinska enheter, rehabiliteringsenheter, neurorehabilitering, sjukgymnastikenheter, syncentraler, reumatologenhet, barn- och ungdomskliniker, kommunikationscenter. Deltagarna har kommit från verksamheter inom landsting, kommuner och privata företag. Majoriteten av deltagarna under arbetskonferenserna har varit anställda som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och hjälpmedelskonsulenter. Utöver dessa yrkesgrupper har synpedagoger, logopeder och sjuksköterskor deltagit. Sju deltagare har chefsuppdrag.

151 7 5. Arbetskonferensernas innehåll Arbetskonferenserna har innehållit följande huvudmoment: Vad innebär fritt val av hjälpmedel? Valfrihet - en samhällsförändring Brukarnas inflytande och ansvar Professionens utveckling och metodval Nedan redogörs för huvudmomenten och de reflektioner som framkommit under konferensdagarna. 5.1 Vad innebär fritt val av hjälpmedel? Projektledaren inom respektive landsting har initialt under konferenserna beskrivit vad fritt val av hjälpmedel syftat till och hur arbetet så här långt fortskridit. Det har varit ett viktigt moment i varje konferens eftersom det skapat en gemensam ram för deltagarna. Huvudbudskapen från projektledarna har varit att varje förskrivares insats behövts för att det skulle kunna bli så många fria val av hjälpmedel som möjligt och att försöksverksamheten skulle kunna pröva arbetssätt som underlättar brukarnas fria val av hjälpmedel. Projektledarna har också betonat att detta arbete varit en del i de strävanden som funnits att öka brukarinflytandet. Ett annat viktigt budskap har varit att förskrivarna under arbetskonferenserna kommer att få möjligheter till fördjupad reflektion över vad denna förändring kan komma att innebära yrkesmässigt och möjlighet att påverka utformningen av försöksprojektet. 5.2 Valfrihet en samhällsförändring Ett avsnitt av konferenserna har ägnats åt att belysa den samhällsförändring som skett sedan början 1990-talet inom den offentligfinansierade sektorn och att det på område efter område införts friare val för medborgare inom t ex grundskolan, förskolan, gymnasiet, personlig assistans, vårdcentraler och hemtjänst för äldre. Valmöjligheterna har också ökat inom flera områden där det tidigare varit monopol eller en strikt reglering som inom exempelvis telefoni och energi. Deltagarna har fått tillfälle att reflektera över vad det fria valet innebär för den enskilde och att det nu blivit dags för personer med funktionsnedsättning att få rätt att bestämma över sina egna hjälpmedel. Ett exempel på reflektion som gjorts har varit att valfrihet ställer större krav på brukaren, eftersom man behöver ha god självkännedom och kunna ta ställning till vad som är viktigt och vad som passar den enskilde. Det blir en viktig del i att bli mera självständig. Det har varit flera av de deltagande förskrivarna som menat att denna reform sannolikt blir för ett fåtal, d v s de som har förmågan att välja. En fråga som diskuterats lite djupare i samband med denna samhällsanalys har varit Vad finns det för fördelar och nackdelar med det fria valet av hjälpmedel? Vanliga fördelar som lyfts fram av förskrivarna har varit nöjdare brukare, ökad delaktighet och ansvar för brukare, snabbare produktutveckling, större utbud, ökad kännedom om kostnader och priser, billigare hjälpmedel, större tillgänglighet,

152 8 tydligare förskrivarroll, starkare koppling mellan brukaren och hjälpmedelstillverkaren och företag, som kommer att driva på utvecklingen att göra hjälpmedel mer tillgängliga. Nackdelar som diskuterats har varit att det kommer att innebära mera arbete för förskrivare, ökade kostnader för landsting och kommuner, oklart ansvar för förskrivaren, oklart hur det blir med service och reparationer av hjälpmedel som ägs av brukaren själv. De brukare som har god ekonomi kan göra flera val och det kan leda till ökad orättvisa mellan de brukare som har större ekonomiska resurser i förhållande till de brukare som har sämre ekonomi. Återanvändning av hjälpmedel kommer att minska och det kommer att ge ökad miljöpåverkan. Marknadsföringen kommer att bli intensivare och rikta in sig på att påverka den enskilde brukaren. Konferensernas deltagare har konstaterat att reformer inom andra samhällstjänster där fria valet införts har lett till aktivare medborgare och ökat ansvarstagande för de egna valen. Samtidigt har människors olika livsval skapat en ökad press hos många medborgare att försöka hitta och välja det optimala, att exempelvis finna och välja den optimala skolan eller den optimala förskolan för sina barn. Som förälder vill man ha det allra bästa för sina barn och det gör att valmöjligheterna i sig ökar pressen på medborgaren. 5.3 Brukarnas inflytande och ansvar I ett kortare historiskt perspektiv från 1970-talet var brukarnas inflytande över sina personliga hjälpmedel låg och behoven av hjälpmedel bedömdes i första hand utifrån att vissa diagnoser kopplats till personens funktionsnedsättningar. När brukaren fått en diagnos fick man vissa hjälpmedel med ledning av diagnosens symptombild och eventuella komplikationer. Dessutom kunde man få förskrivet vissa hushållsmaskiner t. ex. matberedare och symaskin. Under de senaste 20 åren har t.ex. lagstiftning, värderingsförändringar, handikappidrottens popularitet, teknisk utveckling och bättre behovskartläggningar gjort att brukarnas synpunkter tagits mer tillvara. Det finns också faktorer som motverkat brukarinflytandet under de senaste 15 åren såsom centrala upphandlingar av hjälpmedel och gemensamma regler vid förskrivning av hjälpmedel. Det har bl.a. lett till att landstingets sortiment innehållit få valmöjligheter och förskrivarnas arbetsmetoder blivit alltmer reglerade och lämnat lite utrymme till individuella lösningar. Förskrivarna har under konferenserna konstaterat att det fria valet av hjälpmedel i framtiden kan komma att bli en del i att stärka brukarnas inflytande. Det har dock varit delade meningar om hur stora effekter det fria valet kommer att ge och att det sannolikt är en liten grupp av brukare som kommer att använda sig av fritt val. Många av förskrivarna har åsikten att denna reform i första hand är bra för de brukare som inte är nöjda med de hjälpmedel som finns upphandlat i dagsläget eller som har specifika krav på sina hjälpmedel vad beträffar modell, funktion och utseende. Flera av förskrivarna har menat att det redan finns valmöjligheter för brukare

153 9 och att personliga behov kan tillgodoses med nuvarande system. Andra har uttryckt tilltro till att denna reform kan öppna möjligheter att ge brukaren ökat inflytande över ett viktigt område i hans/hennes liv, nämligen hjälpmedlen. En annan aspekt som förskrivarna diskuterat har varit att brukarna kommer att få större insyn i hur förskrivaren bedömer och prioriterar och varför vissa hjälpmedelslösningar rekommenderas före andra. Det borde leda till att brukaren får tillgång till professionens kompetens på ett annat sätt än idag och att den dialogen i sig kan leda till bättre hjälpmedelslösningar för den enskilde. Under ett avsnitt i konferensen beskrev brukarrepresentanten sina erfarenheter av att vara rörelsehindrad och beroende av olika typer av hjälpmedel. Enligt utvärderingarna av konferenserna så har denna berättelse varit betydelsefull och flera av förskrivarna har särskilt nämnt att brukarens egen berättelse berört dem och gett röst åt brukarens vilja och förmåga att bestämma över sina hjälpmedel och vad som är bäst för varje individ. En av berättelserna belyser hur olika man som brukare blir bemött beroende på vilket hjälpmedel som ska förskrivas. När en bil skall handikappanpassas sker det enligt vissa bedömningar och regler och därefter får brukaren själv ta ansvar för att i dialog med företaget som genomför anpassningen utrusta bilen på ett optimalt sätt. Därefter kan brukaren köra direkt från bilföretaget ut i trafiken. Ett annat exempel handlar om att en duschpall ska förskrivas och då måste det ske enligt behovsbedömning och procedur och om man vill göra ett fritt val så behöver också förskrivaren bedöma om man är kompetent att välja detta hjälpmedel utanför landstingets/kommunens sortiment eller prestanda. Det ger helt olika signaler om vad brukaren är kompetent att fatta beslut om i sitt eget liv. Brukarnas inflytande på hjälpmedelsproducenter och leverantörer kommer att stärkas enligt förskrivarna. Att brukarna blir kunder med pengar i form av rekvisition kommer att innebära att brukarna blir viktigare för producenterna/ leverantörerna. En ökad dialog mellan producent och brukare borde leda till att brukarnas synpunkter kommer fram i större utsträckning än idag då det mesta går via upphandlingar och avtal. Att det fria valet kommer att påverka brukarnas ansvar blev under konferensdagarna tydligt för förskrivarna. Brukarnas fria val skapar större ansvar för brukaren genom att hjälpmedlet ägs av brukaren. Brukaren kan själv bestämma hur hjälpmedlet ska inhandlas, vad som ska inhandlas utifrån behovsbedömningen och hur service och underhåll ska gå till. Det blir ett eget ansvar att vårda och successivt hitta möjligheter med det egna hjälpmedlet. Många av förskrivarna ser det som positivt att brukarna tar ett större ansvar, men utrycker samtidigt en viss skepsis eftersom det kan bli krångligare för brukarna. Förskrivarnas uppföljningsansvar kommer vid fritt val att omfatta själva egenvårdsbeslutet och huruvida målsättningen med rehabiliteringsprocessen uppnåtts. Inflytande och ansvar för brukaren kommer enligt förskrivarna att fortsätta att stärkas i framtiden. Det behövs vissa förutsättningar så att det kan bli bättre för brukaren som väljer fritt val. Några sådana förutsättningar är: Visningsplatser/butiker där brukarna kan få uppleva och prova olika hjälpmedel.

154 10 Brett sortiment inom hjälpmedelscentralerna så att brukarna får en trygg och långsiktig hjälpmedelsförsörjning baserad på den offentliga finansieringen inom hälso- och sjukvården Ökad konkurrens som tydligt visar på alternativen och priserna för brukarna Stöd från förskrivare genom råd, stöd och tips om vad som är viktigt i samband med olika val av hjälpmedel Opartisk konsumentinformation om olika produkter och tillbehör och vad som passar ihop En generell iakttagelse under konferenserna har varit att det finns många känslor och tankar kring det fria valet av hjälpmedel och många tveksamheter om det kommer att fungera. Det har också funnits många som uttryckt att det är mycket bra med fritt val och att det är på tiden. De tveksamheter som ändå kommit till uttryck är: att det är få brukare som kommer att klara av att välja själva att denna reform kommer att omfatta få brukare att det blir krångligt för brukaren att brukaren kanske väljer fel och att det får negativa konsekvenser att det blir en uppgift ytterligare för förskrivaren att bedöma om brukaren kan genomföra fritt val att det finns tvivel att förskrivaren har tillräckligt med tid att bistå brukaren att kunna göra ett fritt val I utvärderingarna av konferenserna tar förskrivarna upp att det har varit bra att få ventilera sina tankar och sin eventuella oro inför denna förändring, så att brukarnas önskan och vilja att göra ett fritt val kan tillgodoses. 5.4 Professionens utveckling och metodval Under konferenserna har förskrivarna fått berätta om den utveckling som de varit med om i sina olika professioner och vad som drivit fram viktiga förändringar i förskrivarrollen. Det har under konferenserna växt fram en bild av att och 1980-talen varit en period med ganska mycket kreativitet och möjlighet att finna olika lösningar på hjälpmedelsbehov. Flera av förskrivarna har beskrivit sitt arbete som ett hantverksarbete. Förskrivarens arbete var att anpassa enkla hjälpmedel med små inställningsmöjligheter till mer personligt utformade hjälpmedel. Det gjordes genom att förändra hjälpmedlet, i vissa fall svetsa och/eller sy om hjälpmedlet, allt för att brukaren skulle få ett fungerande hjälpmedel. Under 1980-talet blev grundutbildningarna högskolemässiga och förskrivarna utbildades i förskrivningsprocessen och rehabiliteringsmetodik. Detta ledde till en mer gemensam syn på hur hjälpmedelsbehov skulle bedömas och hur förskrivningsarbetet skulle gå till. Under 1990-talet och fram till år 2008 har upphandlingar och förskrivningsprocesser utgjort en stark styrning på hur förskrivarrollen utformats och utvecklats. Det framkommer flera gånger under konferenserna att förskrivarutbildningarna alltför lite omfattat metodik som kan uppmuntra brukarnas valmöjligheter och självbestämmande. Det som snarare varit i fokus har varit att göra rätt bedöm-

155 11 ningar, följa upphandlingsavtal och regelverk och lägga tonvikten vid att hjälpmedlen skulle vara säkra och inte orsaka skador. Konferenserna har möjliggjort viktiga samtal om hur brukarnas friare val kan komma att påverka förskrivarrollen. Många har reflekterat över att rollen kommer att bli mer konsultativ och rådgivande och mindre att bedöma och fatta beslut kring hjälpmedel. I praktiken skulle förskrivaren komma att arbeta mer med att: bistå brukaren att formulera sina behov och vad som är viktigt när hon/han ska välja hjälpmedel och kunna överblicka vilka inköpsalternativ som finns stödja genom att rådgöra om var information om hjälpmedel kan finnas stödja genom att rådgöra kring vad olika hjälpmedelsprodukter har för funktionalitet och prestanda

156

157 Bilaga 6 Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv, Mattias Fredricson InMovium Juristbyrå

158

159 1 InMovium Juristbyrå Juridik Påverkan - Utbildning Stockholm den 28 april 2008 Ägarmodellen ur ett juridiskt perspektiv I arbetet med projektet Fritt val av hjälpmedel har diskuterats vilka juridiska frågor som kan uppstå när projektets första modell den så kallade ägarmodellen ska införas. För att klargöra vilken betydelse dessa juridiska frågor kan ha för modellen, har olika utredningar gjorts. Syftet med denna PM är att sammanställa resultatet från dessa utredningar. De utredningarna som gjorts rör fyra olika huvudområden: Ägarmodellen och offentlig upphandling Ägarmodellens förhållande till hälso- och sjukvårdslagstiftningen Ägarmodellen och tillämpligheten av konsumentlagstiftningen Ägarmodellens förhållande till kommunallagen Innan resultatet av utredningarna presenteras lämnas en kort beskrivning av ägarmodellen. Ägarmodellen Modellen ger brukaren en möjlighet att själv inhandla sitt hjälpmedel. Brukaren blir själv ägare till hjälpmedlet och tar också över ansvaret för detta. Inköpet av hjälpmedlet sker genom en rekvisition eller motsvarande från vårdgivaren.

160 2 Modellen innehållet följande praktiska steg: 1. En behovsbedömning görs. 2. Fritt val erbjuds brukaren, som också väljer detta alternativ. 3. Förskrivaren journalför brukarens val. 4. Brukaren erhåller en rekvisition eller motsvarande. 5. Brukaren inhandlar hjälpmedlet hos fritt vald leverantör. Modellen blir aktuell endast i de fall som förskrivaren gör bedömningen att brukaren kan anförtros uppgiften att bl.a. själv välja hjälpmedel och förstå hur det ska användas. Modellen gäller vidare endast för enklare hjälpmedel som inte ska anpassas eller kräver någon annan insats av hälso- och sjukvårdspersonal. När förskrivaren och brukaren är överens om att tillämpa modellen föreligger i princip ett beslut om att den fortsatta processen är att betrakta som egenvård. Detta beslut innebär bl.a. att förskrivaren inte specifikt behöver göra någon uppföljning av de hjälpmedel som brukaren själv införskaffat. Ägarmodellen och offentlig upphandling När myndigheter och andra offentliga organ ska ingå avtal avseende inköp av varor eller tjänster kan det föreligga en skyldighet att genomföra en så kallad offentlig upphandling. Härmed avses ett strikt reglerat förfarande som syftar till att säkerställa bl.a. objektivitet och öppenhet i processen att välja leverantör. Skyldigheten att genomföra en offentlig upphandling följer av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Ägarmodellen innebär att brukaren får möjlighet att själv köpa sitt hjälpmedel hos valfri leverantör. Hjälpmedlet betalas dock alltjämnt av allmänna medel. Fråga uppkommer därmed om ägarmodellen kan medföra någon upphandlingsskyldighet för landsting och kommuner. I den utredning som inhämtats avseende LOU har man gjort bedömningen att ägarmodellen inte kan genomföras utan föregående upphandling. Bedömningen bygger på att landsting och kommuner har ett lagstadgat huvudmannaskapsansvar för hjälpmedelsverksamheten som inte kan överlämnas till någon annan utförare. Därmed uppstår enligt utredningen ett uppdragsförhållande mellan huvudmannen och den leverantör som brukaren köper sitt

161 3 hjälpmedel av. På grund av detta uppdragsförhållande måste en upphandling av verksamheten göras. Förhållandet kan beskrivas med följande modell: Landsting/ kommun Uppdragsförhållande Brukare Leverantör Avgörande för om upphandling måste ske är således enligt utredningen vilket ansvar som landstinget eller kommunen har att tillhandahålla en tjänst eller vara. Om landstinget eller kommunen har ett lagstadgat yttersta ansvar, som på grund av obligatoriskt huvudmannaskap inte kan överlämnas till annan, måste upphandling ske. Enligt utredningen saknar det betydelse hur betalningsströmmarna går mellan det offentliga och leverantören. Under ett möte på Socialdepartementet den 28 april 2008 framfördes emellertid en annan syn vad gäller ägarmodellen och offentlig upphandling. Departementets bedömning är att ägarmodellen inte behöver föregås av en offentlig upphandling. Enligt departementet är ägarmodellen jämförbar med de faktiska förhållandena som gäller för kommunalt bostadsanpassningsbidrag. Nämnden för Offentlig Upphandling (NOU) har i ett yttrande från 2004 funnit att LOU inte är tillämplig för hanteringen av sådant bidrag. I yttrandet uttalar NOU att det föreligger ett avtalsförhållande mellan leverantören och brukaren som beviljats bidraget. Mellan leverantören och kommunen föreligger däremot inte något avtalsförhållande. Någon upphandling behöver därför inte ske och att leverantören betalas med kommunala medel medför inte någon förändring. Socialdepartementets uppfattning är således att ägarmodellen kan införas utan föregående upphandling. För att några oklarheter gentemot LOU inte ska uppstå förslår departementet att lanstingen och kommunerna tänker på följande punkter:

162 4 Utforma den ekonomiska ersättningen (rekvisitionen) som ett ensidigt bidrag. Var tydlig med att det är brukaren som blir ägare av det hjälpmedel som han eller hon köper. Klargör att det uppstår ett avtalsförhållande mellan brukaren och leverantören. Ägarmodellens förhållande till hälso- och sjukvårdslagstiftningen Skyldigheten enligt hälso- och sjukvårdslagen att tillhandhålla hjälpmedel Ansvaret för hälso- och sjukvården åvilar idag landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmännen). Ansvaret följer av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, som är den centrala lagstiftningen inom hälso- och sjukvårdens område. Av lagen framgår bl.a. mål för hälso- och sjukvården liksom vilka krav som ställs i fråga om kvalitet och patientsäkerhet. I hälso- och sjukvård ingår funktionsförbättrande och funktionsuppehållande behandling för personer med funktionshinder. Med detta avses bl.a. att erbjuda personer med funktionshinder hjälpmedel. Av 3 b och 18 b HSL följer därför en skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att tillhandahålla sådana hjälpmedel. I bestämmelserna uttalas att sjukvårdshuvudmännen ska erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade och att tillhandahållandet av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. I förarbetena till HSL förtydligas sjukvårdshuvudmännens ansvar för hjälpmedel. Där anges att sjukvårdshuvudmännen ska tillhandahålla och finansiera hjälpmedel bl.a. för att underlätta den dagliga livsföringen för personer med funktionshinder. Sjukvårdshuvudmännen ska också ha en organisation för att informera om, utröna behov av och prova ut hjälpmedel. Av förarbetena följer vidare att med hjälpmedel för den dagliga livsföringen i princip avses sådana hjälpmedel som fordras för att den enskilde ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov, förflytta sig, kommunicera och delta i sysselsättning m.m. Såvitt framkommit av gjord utredning finns inget tydligt stöd för att ägarmodellen skulle strida mot HSL. Exempelvis borde det inte finnas något uppenbart hinder för att använda sig av rekvisitioner eller liknande. Även detta förfarande torde kunna ses som ett sådant tillhandahållande av hjälpmedel som beskrivs i förarbetena.

163 5 Ansvaret för förskrivna hjälpmedel Som sjukvårdshuvudmän har landsting och kommuner ett ansvar för att den hälso- och sjukvård som de bedriver uppfyller erforderliga krav på kvalitet och säkerhet. Det följer bl.a. av 2 a HSL som anger att vården ska vara av god kvalitet samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet. Av 31 HSL följer också att inom hälso- och sjukvård ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen har även utfärdat föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12. Den personal som förskriver hjälpmedel omfattas av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Enligt lagen bär personalen själv ett ansvar för hur man fullgör sina arbetsuppgifter och att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gäller även när nya behandlingsmetoder, inklusive hjälpmedel, introduceras eller avvecklas. LYHS ålägger också landsting och kommuner ansvar såsom vårdgivare i vissa avseenden. Även om rättsläget inte är helt klart, får den utredning som gjort anses peka mot att sjukvårdshuvudmännens ansvar för hjälpmedlen med stor sannolikhet bortfaller i och med beslutet att brukaren själv ska köpa sitt hjälpmedel. Genom beslutet har brukaren tagit ett egenvårdsansvar och även förskrivande personals ansvar torde endast omfatta processen fram till beslutet. Förskrivande personal har således ett ansvar för bl.a. behovsbedömningen liksom för eventuellt individuellt råd där personalen utifrån brukarens behov hänvisat till ett visst hjälpmedel. Något ansvar för hjälpmedlet i sig eller för uppföljning m.m. som infaller efter beslutet torde dock inte föreligga. Även om det inte kan sägas säkert torde samma begränsning gälla för patiensförsäkringen, dvs. att den gäller för processen fram till beslutet. Specifikt om ansvaret för förskrivna hjälpmedel enligt SOSFS 2008:1 Utöver de författningar som nu angivits har Socialstyrelsen utfärdat föreskriften SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Enligt föreskriften har landsting och kommuner såsom vårdgivare bl.a. ett ansvar för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs. Av föreskriften följer också att landsting och kommuner har ett ansvar för att förskrivna hjälpmedel kan spåras. Den personal som förskriver ett hjälpmedel omfattas också av SOSFS 2008:1. I föreskriften anges att den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinsk produkt till en patient ska ansvara

164 6 för att produkten motsvarar behoven. I föreskriften anges också att den som föreskriver ett hjälpmedel bl.a. ska prova ut och anpassa produkten till brukaren samt se till att produkten registreras i vårdgivarens system för underhåll. Hur det ansvar som följer av SOSFS 2008:1 förhåller sig till ägarmodellen är inte helt klarlagt. Ansvaret kan medföra vissa otydligheter vid införandet av modellen. En möjlig bedömning är dock att föreskriften aldrig blir tillämplig när brukaren väljer att själv köpa sitt hjälpmedel enligt ägarmodellen. Nämligen saknas idag någon definition av vad som avses med förskrivning. Det skulle därmed kunna hävdas att beslutet att den enskilde själv köper sitt hjälpmedel inte är sådan förskrivning som anges i SOSFS 2008:1. I sådant fall blir inte föreskiften tillämplig på samma sätt, vilket naturligtvis även påverkar det ansvar som regleras i densamma. Denna bedömning ligger också i linje med vad som ovan angetts om brukarens egenansvar. Rättsläget är dock inte helt klart. Särskilt om spårbarhet och CE-märkning Landstings och kommuners ansvar för att hjälpmedel ska kunna spåras följer av SOSFS 2008:1. Som nämnts ovan är det oklart hur denna föreskrift ska tillämpas i förhållande till ägarmodellen. Till detta kommer också att det är brukaren själv som har ansvar för och blir ägare av de hjälpmedel som köps. Utifrån detta får det anses otydligt om något krav på spårbarhet verkligen föreligger för de hjälpmedel som brukaren köper och det torde möta betydande praktiska svårigheter att administrera spårbarhet för dessa hjälpmedel. När det gäller CE-märkning följer av läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2003:11 om medicintekniska produkter, att hjälpmedel som omfattas av föreskrifterna ska vara CE-märkta när de släpps på marknaden. Därmed borde det stora flertalet av de hjälpmedel som brukare köper enligt ägarmodellen vara CE-märkta. I vissa fall kan det naturligtvis bli fråga om att brukaren köper hjälpmedel som inte är CE-märkta, men vilket ansvar som kan åläggas landsting och kommuner att förhindra sådana köp är oklart. Liksom med spårbarheten torde det även möta betydande svårigheter att kontrollera att endast CE-märkta hjälpmedel köps. Förhållandet till konsumentlagstiftningen Som nämnts ovan ger ägarmodellen brukaren en möjlighet att själv köpa sitt hjälpmedel av en privat leverantör. Genom köpet blir brukaren inte sjukvårdshuvudmannen ägare till

165 7 hjälpmedlet och det är också brukaren som är ansvarig för hjälpmedlet i sig. Ett sådant köp är i princip juridiskt jämförbart med köp av bil, hemelektronik och liknande. Förhållandet kan visas med följande modell: Huvudman Brukare avtal/konsumentförhållande Leverantör Brukaren köper hjälpmedlet som privatperson av en leverantör som säljer hjälpmedlet inom sin näringsverksamhet. Köpet är i och med det att betrakta som ett konsumentköp och därmed blir konsumentköplagen (1990:932) tillämplig på de köp som brukaren gör enligt ägarmodellen. Att hjälpmedlet ytterst betalas av sjukvårdshuvudmannen torde inte påverka detta. Att konsumentköplagen blir tillämplig torde enligt gjord utredning inte innebära något hinder för att införa ägarmodellen. Lagen har endast betydelse för förhållandet mellan brukaren och leverantören och den påverkar inte förhållandet mellan brukaren och sjukvårdshuvudmannen. Konsumentlagen är en form av skyddslagstiftning som har till syfte att stärka privatpersoners rättsliga ställning gentemot handlare. Genom lagen får den enskilde ett starkare skydd vid eventuella tvister om en inköpt vara och av lagen följer bl.a. att en handlare aldrig får lämna sämre köpvillkor än de villkor som stadgas i lagen. Att konsumentköplagen blir tillämplig på de köp som brukaren gör innebär således inte annat än att brukaren kommer i åtnjutande av det förstärka skydd som följer av lagen. En del köp av hjälpmedel kommer troligtvis att ske via postorder. För sådana köp gäller distansoch hemförsäljningslagen (2005:59). Även denna lag har till syfte att stärka privatpersoners rättsliga ställning gentemot handlare och av lagen följer bl.a. en rätt att ångra sitt köp inom viss tid.

166 8 Köp av hjälpmedel enligt ägarmodellen innebär köp av vara. Därmed blir inte konsumenttjänstlagen (1985:716) tillämplig, eftersom den lagen gäller för köp av tjänster. Däremot kan konsumenttjänstlagen bli tillämplig om brukaren vänder sig till en leverantör för service eller underhåll av ett hjälpmedel. Liksom konsumentköplagen ger konsumenttjänstlagen enskilda ett starkare skydd gentemot handlare. I sammanhanget kan nämnas att hjälpmedel omfattas av lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, LMTP. Av lagen följer bl.a. att ett hjälpmedel måste uppfylla vissa krav och villkor för att få släppas ut på marknaden eller tas i bruk i Sverige. Hjälpmedel kan också omfattas av produktansvarslagen (1992:18) och produktsäkerhetslagen (2004:451) som är den generella lagstiftningen för säkerhetskrav på och ansvar för produkter som vänder sig till konsumenter. Ägarmodellens förhållande till Kommunallagen I denna del har beställd utredning ännu inte inkommit. Dock har muntligen framförts att något uppenbar konflikt med kommunallagen inte torde föreligga.

167 Bilaga 7 Utvidgning av ägarmodellen, InMovium Juristbyrå

168

169 1 InMovium Juristbyrå Juridik Påverkan - Utbildning Stockholm den 26 maj 2008 Utvidgning av ägarmodellen Försöksverksamheten inom projektet Fritt val av hjälpmedel har nu påbörjats. De landsting och kommuner som deltar i projektet har infört den så kallade ägarmodellen. Genom modellen får enskilda brukare en möjlighet att själva köpa vissa hjälpmedel på den öppna marknaden. Idag tillämpas ägarmodellen på hjälpmedel av enklare beskaffenhet. Fråga har emellertid uppkommit om modellen, med hänsyn till hälso- och sjukvårdslagstiftningen, kan utvidgas till att även omfatta mer komplicerade hjälpmedel. En närmare utredning kring detta har därför gjorts och i denna PM redovisas resultatet av utredningen. Inledningsvis görs en kort redogörelse för ägarmodellen. Kort om ägarmodellen Som nämnts ovan innebär ägarmodellen att den enskilde brukaren får möjlighet att själv köpa vissa hjälpmedel. Genom ägarmodellen blir också brukaren ägare till hjälpmedlet. Ägarmodellen har följande praktiska steg: 1. En behovsbedömning görs. 2. Brukaren erbjuds att själv köpa sitt hjälpmedel och väljer detta alternativ. 3. Förskrivaren journalför brukarens val.

170 2 4. Brukaren erhåller en rekvisition eller motsvarande. 5. Brukaren inhandlar hjälpmedlet hos fritt vald leverantör. När förskrivaren och brukaren är överens om att fritt val ska väljas, dvs. att brukaren själv ska köpa sitt hjälpmedel, föreligger ett beslut om egenvård. En viktig konsekvens av ägarmodellen är således att hjälpmedlet överlämnas till egenvård istället för att vara hälso- och sjukvård. En annan viktig konsekvens är att det uppstår ett konsumenträttsligt förhållande mellan brukaren och den leverantör han eller hon köper sitt hjälpmedel av. Juridiska frågeställningar i samband med en utvidgning Inför införandet av ägarmodellen har inhämtats juridiska utredningar kring modellens förhållande till konsumenträtten och kommunallagen. Av utredningarna har inte framkommit annat än att modellen bör vara förenlig med dessa lagstiftningar. Avseende modellens förhållande till LOU har Socialdepartementet gjort bedömningen att ägarmodellen inte medför att någon upphandling behöver ske. Ägarmodellen har således prövats mot nu nämnda lagområden och någon ytterligare utredning kring dessa görs inte inom ramen för denna PM. Vid en utvidgning av ägarmodellen måste emellertid även hälso- och sjukvårdslagstiftningen beaktas. Enligt tidigare gjord utredning innebär därvid en tillämpning av ägarmodellen en överlämning till egenvård. En central fråga är därför om nämnda lagstiftning innehåller någon begränsning i fråga om vad som kan överlämnas till egenvård. En annan viktig fråga är vad som händer med förskrivarens och sjukvårdshuvudmannens ansvar när hjälpmedel överlämnas till egenvård. Dessa frågor behandlas nedan. Om ägarmodellen och gränsen för egenvård Som nämnts ovan har bedömningen gjorts att en tillämpning av ägarmodellen innebär att hjälpmedel överlämnas till egenvård. En utvidgning av ägarmodellen medför således att fler hjälpmedel kommer att överlämnas till egenvård. Fråga uppkommer då om hälso- och sjukvårdslagstiftningen sätter någon gräns för vad som kan överlämnas till egenvård och om en sådan gräns i sådant fall utgör något hinder för en utvidgning av ägarmodellen.

171 3 Det finns idag ingen tydlig definition av vad som avses med egenvård inom hjälpmedelsområdet. Det finns inte heller någon författning som specifikt reglerar möjligheterna att överlämna hjälpmedel till egenvård. För att kunna avgöra vad som kan överlämnas till egenvård får därför vägledning hämtas från andra hälso- och sjukvårdområden än hjälpmedelsområdet. Vidare arbetar Socialstyrelsen just nu med en föreskrift om gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och egenvård, varför vägledning även torde kunna hämtas från detta arbete. Frågan om vad som kan överlämnas till egenvård uppkommer ofta i samband med personlig assistans. Med anledning av detta har Socialstyrelsen vid några tillfällen informerat om gränsen mellan egenvård och hälso- och sjukvård i dessa sammanhang. Därvid framkommer att någon fastlagd gräns för vad som kan överlämnas till egenvård inte finns. En prövning måste istället göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Prövningen ska göras av behandlande läkare och till egenvård kan i princip överlämnas vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter, som efter enklare instruktion av sjukvårdspersonal, kan utföras av den enskilde själv eller anhöriga i hemmet. Även enligt den kommande föreskriften från Socialstyrelsen ska en individuell bedömning göras i varje enskilt fall. Bedömningen ska göras utifrån patientens hälsotillstånd och livssituation i övrigt, respekten för patientens självbestämmande och integritet, samt patientens behov av trygghet och säkerhet. Vidare ska en riskanalys ingå i bedömningen och i riskanalysen ska ställning tas till om patienten eller någon annan på ett säkert sätt kan utföra en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Om riskanalysen visar att patientsäkerheten inte kan säkerställas, får en hälsooch sjukvårdsåtgärd inte övergå till egenvård. Inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen finns således ingen klar gräns för vad som kan överlämnas till egenvård i fråga om hjälpmedel. Gränsen är beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och det ankommer på förskrivaren eller annan behörig sjukvårdspersonal att göra ett medicinskt ställningstagande om ett hjälpmedel kan överlämnas till egenvård eller inte. Av detta följer att något absolut hinder mot att utvidga ägarmodellen inte torde finnas härvidlag. En utvidgning borde vara möjlig i vart fall så långt som det är möjligt att överlämna hjälpmedel till egenvård. Något tydligt svar på vilka hjälpmedel som kan ingå en sådan utvidgning, eller hur långt modellen kan utvidgas i övrigt, kan dock inte lämnas. I sammanhanget förtjänar nämnas att Socialstyrelsens föreskrift om egenvård för närvarande remissbehandlas. Föreskriften kommer troligtvis att träda i kraft inom en inte alltför avlägsen

172 4 framtid och den kommer då naturligtvis att få betydelse för i vart fall ägarmodellen inom projektet Fritt val. Det finns således starka skäl för de landsting och kommuner som deltar i försöket att bevaka den nya föreskriften. Om ägarmodellen och ansvarsrelaterade frågor En av de mer komplicerade frågorna kring ägarmodellen är vilket ansvar som åvilar förskrivaren och sjukvårdshuvudmannen när brukaren själv köper sitt hjälpmedel. Förhållandena kring detta ansvar har behandlats i tidigare PM, men eftersom ansvaret är en viktig del av hjälpmedelsprocessen förtjänar det att beröras på nytt. Det har också framkommit nya uppgifter som skiljer sig från vad som angivits i tidigare PM och även detta motiverar att frågorna bör beröras på nytt. Vad inledningsvis gäller förskrivarens ansvar för hjälpmedel följer detta huvudsakligen av SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. I föreskriften anges bl.a. att den som förskriver ett hjälpmedel ska prova ut och anpassa produkten samt instruera och träna brukaren. Förskrivarens ansvar för utprovning m.m. upphör emellertid när ett hjälpmedel överlämnas till egenvård. Förskrivaren har således inte ansvar för exempelvis utprovning och anpassning efter beslutet om egenvård. Viktigt är dock att förskrivaren har ett ansvar för själva beslutet om egenvård. Som nämnts ovan är det förskrivaren som utifrån omständigheterna i varje enskilt fall har att göra en bedömning om överlämning till egenvård är möjlig. Denna bedömning görs under yrkesansvar enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS. Ett beslut om egenvård som i efterhand visar sig olämpligt med hänsyn till exempelvis brukarens förmåga att hantera sitt hjälpmedel kan således föranleda påföljd. För det fall brukaren återvänder med sitt hjälpmedel till förskrivaren, och denne lämnar ett individuellt råd av någon form, får ansvar anses föreligga även för detta råd. Vad gäller sjukvårdshuvudmannens ansvar är det av naturliga skäl mer långtgående är förskrivarens ansvar. Sjukvårdshuvudmannen har alltid ett ansvar för att den enskilde får den vård som han eller hon behöver och detta ansvar torde inte upphöra även om någon avskild del av vården överlämnas till egenvård. Det övergripande ansvaret för att patienten får behövlig vård kan såldes inte anses falla bort även om hjälpmedel överlämnas till egenvård.

173 5 Vidare får sjukvårdshuvudmannen anses ha ett uppföljningsansvar för medicinska beslut som tas. Det innebär att sjukvårdshuvudmannen torde ha att följa upp beslut om att hjälpmedel överlämnas till egenvård. Sjukvårdshuvudmannens torde också ha ett ansvar för att ompröva beslutet om det skulle visa sig att förutsättningarna har förändrats, exempelvis genom att brukarens tillstånd försämrats eller att brukaren visar sig inte kunna hantera sitt hjälpmedel. Detta uppföljnings- och omprövningsansvar regleras också i den föreskrift om egensvar som Socialstyrelsen håller på att utarbeta. Sammanfattning Frågan huruvida ägarmodellen kan utvidgas får anses beroende av i vilken utsträckning som även mer komplicerade hjälpmedel kan överlämnas till egenvård. Någon klar gräns för vad som kan överlämnas till egenvård finns därvid inte. En bedömning måste istället göras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. En utvidgning av ägarmodellen torde således kunna ske inom ramen för vad som kan överlämnas till egenvård. Efter beslutet om egenvård har förskrivaren inte ansvar för exempelvis utprovning och anpassning. Förskrivaren har dock ett ansvar för själva beslutet om egenvård liksom för individuella råd som lämnas till en brukare även efter beslutet om egenvård. För sjukvårdshuvudmannen finns i princip alltid ett ansvar att den enskilde får den vård som han eller hon behöver och sjukvårdshuvudmannen torde också ha ett ansvar att följa upp och ompröva beslut om egenvård. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram en föreskrift som kommer att reglera hur en sjukvårdshuvudman ska förfara vid ett överlämnande till egenvård.

174

175

176 Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutet arbetar med: provning och stöd vid upphandling av hjälpmedel forskning och utveckling utredningsverksamhet utbildning och kompetensutveckling internationell verksamhet information och kommunikation Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post Webbplats Best nr pdf

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Välkomna till. Framtidens roll som förskrivare

Välkomna till. Framtidens roll som förskrivare Välkomna till Framtidens roll som förskrivare Framtidens roll som förskrivare Program 09.00 09.15 Inledning och presentation 09.15 09.30 Fika 09.30 10.00 Fritt val av hjälpmedel 10.00 12.00 Förskrivarens

Läs mer

Fortsatt möjlighet till fritt val av hjälpmedel i avvaktan på kommande utvärdering

Fortsatt möjlighet till fritt val av hjälpmedel i avvaktan på kommande utvärdering Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 9 Handläggare: Jeanette Adolfsson Forts möjlighet till fritt val av hjälpmedel i avvaktan på kommande utvärdering

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel. Delredovisning av försöksverksamheten 2008

Fritt val av hjälpmedel. Delredovisning av försöksverksamheten 2008 Fritt val av hjälpmedel Delredovisning av försöksverksamheten 2008 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2008 Författare: Martina Estreen, Mattias Fredricson, Ulla-Britt Blomquist, Siv Zethreaus, Anne Hertzberg,

Läs mer

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning

Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Välkomna till Hjälpmedelscentralen Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-13 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Att förskriva

Läs mer

Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel

Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Större inflytande och delaktighet Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Huvudförfattare: Martina Estreen Medförfattare: Dina Jacobson, Göran Bergquist,

Läs mer

Kommittédirektiv. Fritt val av hjälpmedel. Dir. 2011:7. Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011

Kommittédirektiv. Fritt val av hjälpmedel. Dir. 2011:7. Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011 Kommittédirektiv Fritt val av hjälpmedel Dir. 2011:7 Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett system för fritt val av hjälpmedel

Läs mer

BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL. Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel

BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL. Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel BRUKARES SYNPUNKTER PÅ ATT FRITT FÅ VÄLJA HJÄLPMEDEL Sammanfattning av fokusgrupper i Fritt val av hjälpmedel Stockholm 30 mars 2009 Författare: Anders Karlsson, I.G.O-R Layout: Johanna Grönkvist Fokusgrupperna

Läs mer

Välkomna till Förskrivarutbildning

Välkomna till Förskrivarutbildning Välkomna till Förskrivarutbildning Hjälpmedelscentralen 2016-04-25 Att förskriva hjälpmedel Att förskriva hjälpmedel Vem? Vad? Ansvar? Vem bestämmer? Var kan man läsa? Hjälpmedel definition Författningar

Läs mer

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009

Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 2009-12-30 RAPPORT Anders Karlsson 2 bilagor Fritt val av hjälpmedel, erfarenheter och framtid rapport från konferens den 23 november 2009 Inledning Den 23 november 2009 genomfördes en halvdagskonferens

Läs mer

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anna Breuer TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-12-03 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-01-30 1 (3) HSN 2017-1306 Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Mie Claesson Magnell 040-33 26 66 mie.claessonmagnell@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-13 Dnr 0900176 1 (10) Rekvisition hörapparat en valfrihetsmodell Ordförandens

Läs mer

Utvärdering och konsekvensanalys av fritt val av hjälpmedel

Utvärdering och konsekvensanalys av fritt val av hjälpmedel Utvärdering och konsekvensanalys av fritt val av hjälpmedel Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Förskrivnings- processen

Förskrivnings- processen Förskrivnings- processen September 2012 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- vårdinsats Patientens totala situation ska analyseras Behoven

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Yvonne Sommerfeldt Biträdande Verksamhetschef Hjälpmedel 046-770941 Yvonne.Sommerfeldt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-28 Dnr 1202124 1 (5) Habiliterings- och

Läs mer

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel

Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå. Kom och prova att prioritera hjälpmedel Beslutsstöd för prioriteringar på individnivå Kom och prova att prioritera hjälpmedel Riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning Projekt 2011 2012 Behovsbaserat regelverk Tydliga

Läs mer

Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare

Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare Hjälpmedelscentralen Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare Välj rätt arbetsordertyp i WebSesam- guide till förskrivare När en arbetsorder beställs i websesam skickas den till leverantörens

Läs mer

Välja rätt arbetsordertyp i WebSesam

Välja rätt arbetsordertyp i WebSesam Hjälpmedelscentralen Välja rätt arbetsordertyp i WebSesam - en kundguide Välja rätt arbetsordertyp i WebSesam- en kundguide När en arbetsorder beställs i websesam skickas den till leverantörens sesam2

Läs mer

Ny teknik Uppdrag för Hjälpmedelscentralen

Ny teknik Uppdrag för Hjälpmedelscentralen Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2014-10-01 HH-HOH13-002 VOHJS13-005 VOHJS14-039 Nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel Ny teknik

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Emma Everitt Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Läs mer

Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare

Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare Hjälpmedelscentralen Välj rätt arbetsordertyp i WebSESAM guide till förskrivare När en arbetsorder beställs i websesam skickas den till Hjälpmedelscentralens Sesam2 och hamnar, beroende på vald arbetsordertyp,

Läs mer

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Örebro 29 Anette Adolfsson Projektledare Primärvård, psykiatri och habilitering Örebro läns landsting Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 3 Brukarnas syn på

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

7 Prissättningsmodell 2015 HNH130016

7 Prissättningsmodell 2015 HNH130016 7 Prissättningsmodell 2015 HNH130016 Presidiets förslag Hjälpmedelsnämnden föreslås fastställa modellen för prissättning för 2015. Ärendet Hjälpmedelsnämnden beslutar årligen om prissättningsmodell för

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

FÖRSLAG. 33 Prismodell för hjälpmedel

FÖRSLAG. 33 Prismodell för hjälpmedel Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-11-04 GNVO11-031 33 Prismodell för hjälpmedel Gemensamma nämndens vård, omsorg och

Läs mer

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen!

Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! Välkomna till oss på hjälpmedelscentralen! och kompetensområde nutrition Lite om regler, ansvar och olika roller s uppdrag Specialistkompetens Information och utbildning Försörjning av hjälpmedel Uppdraget

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Hjälpmedelsnämnden i Värmland Policy för hjälpmedelsverksamhet Beslutad av Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2005 12 09 (Utgåva 2 rev 2007-12-07) (Utgåva 3 rev 2011-10-14) Dnr LK/111747 1(7) Hjälpmedelnämnden

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Samverkansgruppens för hjälpmedelsfrågor styrgrupp den 4 december 2013.

Minnesanteckningar från möte med Samverkansgruppens för hjälpmedelsfrågor styrgrupp den 4 december 2013. Datum Beteckning 2013-12-04 Telefon 0709719926 Styrgruppen Minnesanteckningar från möte med Samverkansgruppens för hjälpmedelsfrågor styrgrupp den 4 december 2013. Närvarande: Ann Letorp Seth Pettersson

Läs mer

FÖRSLAG. 25 Ny teknik på Hjälpmedelscentralen

FÖRSLAG. 25 Ny teknik på Hjälpmedelscentralen Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-10-17 VOHJS14-039 25 Ny teknik på Hjälpmedelscentralen Gemensamma nämndens vård, omsorg och

Läs mer

Förskrivare av synhjälpmedel

Förskrivare av synhjälpmedel H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2013-11-14 HH-HOH13-167 VOHJS13-047 Förskrivare av synhjälpmedel Förslag till beslut: Förvaltningen föreslår den

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) 2013-05-28 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP) Sida 2 (10) Innehåll REGEL

Läs mer

Egenvårdsprodukter och anpassade produkter

Egenvårdsprodukter och anpassade produkter Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2014-10-01 VOHJS14-040 HU-HOH14- Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel Egenvårdsprodukter

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:67

Regeringens proposition 2013/14:67 Regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel Prop. 2013/14:67 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 januari 2014 Jan Björklund

Läs mer

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN

13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 13 Fastställa riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning för Stockholms läns landsting samt besluta om obligatorisk förskrivarutbildning HSN 2016-4403 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2016-4403

Läs mer

Tilläggsuppdrag angående försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel 2009 2011. Slutrapport

Tilläggsuppdrag angående försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel 2009 2011. Slutrapport Tilläggsuppdrag angående försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel 2009 2011 Slutrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ann Lund, HI Ansvarig handläggare: Ann Lund, HI URN:NBN:se:hi-2011-11380-pdf

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Mie Claesson Magnell Verksamhetscontroller 040-675 36 13 mie.claessonmagnell@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-20 Dnr 1400976 1 (5) Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Hjälpmedel ansvarsgränser mellan landsting kommun

Hjälpmedel ansvarsgränser mellan landsting kommun Bilaga 5 Hjälpmedel ansvarsgränser mellan landsting kommun Har ej skatteväxlat för hemsjukvård Stockholm Gemensam upphandling av hjälpmedel (ramavtal). Fakturering landsting/kommun sker med hänsyn till

Läs mer

Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011. en kartläggning genomförd våren 2011

Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011. en kartläggning genomförd våren 2011 Förändring av landstingens/regionernas regelverk rörande hjälpmedel under perioden januari 2009 februari 2011 en kartläggning genomförd våren 2011 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Anna Lampel,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samverkan, arbetssätt och rutiner mellan slutenvården, primärvården och kommunerna är av betydelse för en god vård när vårdgivaransvaret är delat.

Samverkan, arbetssätt och rutiner mellan slutenvården, primärvården och kommunerna är av betydelse för en god vård när vårdgivaransvaret är delat. Styrande dokument Regeldokument Riktlinje Sida 1 (8) Bilaga Gränsdragning enligt avtal 2013 Bakgrund Från och med 1 februari 2013 är hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre som utförs i ordinärt

Läs mer

55 Inledning 56 Val av justeringsledamot 57 Nästa möte 58 Samrådsgrupperna 59 Hjälpmedelsverksamheten i kommunen 60 Avslutning

55 Inledning 56 Val av justeringsledamot 57 Nästa möte 58 Samrådsgrupperna 59 Hjälpmedelsverksamheten i kommunen 60 Avslutning GOTLANDS KOMMUN Kommunala handikapprådet REGISTER Sammanträde 55 Inledning 56 Val av justeringsledamot 57 Nästa möte 58 Samrådsgrupperna 59 Hjälpmedelsverksamheten i kommunen 60 Avslutning 1 Plats och

Läs mer

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare.

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. 2012-01-20 1 (5) BILAGA 4 DEFINITIONER TJÄNSTER Utprovning Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. Anpassning

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Förutsättningar för lyckade förskrivningar Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden Halland

Hjälpmedelsnämnden Halland Föredragningslista Sammanträdesdatum 2010-05-21 Hjälpmedelsnämnden Halland Tid: Fredagen den 21 maj 2010 kl. 09:00 Plats: Hjälpmedelscentralen, Kistingevägen, Halmstad, Showroom Vägbeskrivning bifogas

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Juridiken kring hjälpmedel

Juridiken kring hjälpmedel Juridiken kring hjälpmedel vem ansvarar för vad? D I NA JACOBSON I SAMARBET E MED H JÄLPMEDELSCENTER B L EKINGE K A R L S K R O N A D E N 2 3 M A J 2 0 1 8 Halvdagens innehåll Hälso- och sjukvårdens reglering

Läs mer

Distriktets analys av Fritt val av hjälpmedel

Distriktets analys av Fritt val av hjälpmedel Distriktets analys av Fritt val av hjälpmedel Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Principiella problem med Fritt val av hjälpmedel... 4 Det finns inget tydligt behov av modellen... 4 Fritt val-modellen

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Arne Thureson LD Hjälpmedel Beslut att ta fram underlag för bildandet av en gemensam organisation för hjälpmedelshanteringen i Dalarna mell

Arne Thureson LD Hjälpmedel Beslut att ta fram underlag för bildandet av en gemensam organisation för hjälpmedelshanteringen i Dalarna mell 2015-04-09 Arne Thureson LD Hjälpmedel Beslut att ta fram underlag för bildandet av en gemensam organisation för hjälpmedelshanteringen i Dalarna mellan kommunerna och landstinget att ge uppdraget till

Läs mer

Kommunstyrelsen. Ärende 14

Kommunstyrelsen. Ärende 14 Kommunstyrelsen Ärende 14 Vårdutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-04-10 9(24) 71 Revidering av riktlinje medicinska produkter Sammanfattning Riktlinjen "" inom vård och stöd har reviderats

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi.

Patient/brukaren ska inte ha pågående alkohol- och/eller drogmissbruk eller okontrollerbar epilepsi. 3.0 1(5) Riktlinje Cyklar Rekommenderad förskrivare Leg arbetsterapeut eller leg sjukgymnast. Vid behov i samverkan med patientens/brukarens läkare, psykolog och/eller hjälpmedelskonsulent. Kriterier Behovet

Läs mer

BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET

BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET 2005-01-10 BETALNING FÖR HJÄLPMEDEL SOM MEDTAGES VID FLYTT IN / UT UR LÄNET 1. Syfte Denna rutin styr regler om övertagande och betalning för hjälpmedel som medtages vid flytt inom Sverige. Det landsting

Läs mer

Att möta brukarens rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel

Att möta brukarens rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel Inbjudan till endagskonferensen Att möta brukarens rätt till ökade valmöjligheter av hjälpmedel 1 dec, 9 dec och 12 dec Hälso-och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholm Att möta brukarens rätt till ökade

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Informationsträff Hjälpmedel Västerbotten maj Hjälpmedel Västerbotten

Informationsträff Hjälpmedel Västerbotten maj Hjälpmedel Västerbotten Informationsträff Hjälpmedel Västerbotten maj 2018 Hjälpmedel Västerbotten Innehåll Utveckling volym -ekonomi Hjälpmedelsstrategi Prioritering hjälpmedelstjänster Uthyrning till privatperson Sesam GDPR

Läs mer

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter

Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Riktlinjer för hantering och användning av medicintekniska produkter Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-03-01 16 Riktlinjerna gäller från 2016-03-14 och som längst max 4 år Dokumentägare: Medicinskt

Läs mer

Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10

Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10 Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Syftet med granskningen 2 3. Metod 2 4. en inom 2 4.1 Vad är hjälpmedelshantering? 2 4.2 Hjälpmedelshandbok 3 4.3 Hur

Läs mer

1. INDELNING OCH DEFINITIONER

1. INDELNING OCH DEFINITIONER H A N D L Ä G G A R E Avgiftshandboken 2013-01-01 Flik 09 D A T U M Hjälpmedel Innehållsförteckning 1. INDELNING OCH DEFINITIONER 2 SAMHÄLLSBETALDA HJÄLPMEDEL 2 ANPASSADE PRODUKTER 2 EGENVÅRDSPRODUKTER

Läs mer

Statistik över. Primär hörselrehabilitering i Stockholms län

Statistik över. Primär hörselrehabilitering i Stockholms län 2016 Statistik över Primär hörselrehabilitering i Stockholms län Innehåll Sammanfattning... 3 Vårdgivare... 4 Två nya och två avslutade avtal... 4 Antal listade individer ökar... 4 Audikas dominans minskar

Läs mer

Välfärdsteknik i samverkan

Välfärdsteknik i samverkan Välfärdsteknik i samverkan Referensgruppen 2018-11-14 Lovisa von Goës, HMC Pernilla Volmevik Lundberg, HMC Joakim Mix, projektledare Program Inledning Projektet - resumé Arbetsgrupper förmedlar status

Läs mer

Att leva med neurologisk diagnos

Att leva med neurologisk diagnos Hjälpmedelsstöd Att leva med neurologisk diagnos Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 2. AVGIFT UTPROVNING 2 3. EGENAVGIFT 2 4. EGENAVGIFTER PER PRODUKTOMRÅDE 3

1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 2. AVGIFT UTPROVNING 2 3. EGENAVGIFT 2 4. EGENAVGIFTER PER PRODUKTOMRÅDE 3 H A N D L Ä G G A R E D A T U M Avgiftshandboken 2017-01-01 Hjälpmedel Innehållsförteckning 1. DEFINITIONER OCH BESLUT 2 SAMHÄLLSBETALDA HJÄLPMEDEL 2 ANPASSADE PRODUKTER GÄLLER ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009. Policy avseende habiliterings-/rehabiliteringsprogram för personer med nedsatt hörsel, tinnitus, dövhet,

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen

Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen YTTRANDE 2017-10- 25 Dnr S2017/03349/FST Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2017:43 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen 1. Sammanfattning

Läs mer

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-405/2017 Sida 1 (5) 2017-08-17 Handläggare Anna Larsson Telefon: 08-508 25 141 Lena Tengvall Telefon: 08-508

Läs mer

LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten.

LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten. 2 1(6) SORTIMENTSGRUPPER Uppdrag enligt avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Grupperna utarbetar på uppdrag av förslag till riktlinjer och beskriver både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser

Läs mer

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter

Riktlinjer för Medicintekniska Produkter RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för Medicintekniska Produkter Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140122 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland RUTIN 1 (1) Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland När det kommer till er kännedom att person folkbokförd på Gotland ska flytta till annan kommun/landsting/region och har personliga

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin Flyttrutin Lista och rutiner för hantering och fakturering av hjälpmedel vid flytt mellan landsting, region och kommun inom hjälpmedelscentralerna/ motsvarande 2013-04-16 Anslutning till rutin för betalning

Läs mer

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Prioritering av hjälpmedelstjänster Sida 1 2016-12-01 Prioritering av hjälpmedelstjänster Syfte med dokumentet: Riktar sig till förskrivare och verksamhetsansvariga inom kommuner och landsting samt till medarbetare inom Hjälpmedel Västerbotten

Läs mer

Styrgruppen för HMC:s verksamhet

Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppsmöte 19 mars 2013 Ekonomisk rapport Månadsbokslut februari 2013 Övergången till kommunal betalare Faktureringen i januari och februari Felen som uppstod Kontroll

Läs mer

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition Inköpskostnader och förskrivningar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Linda Gustafsson Ansvarig chef: Susann Forsberg URN:NBN:se:hi-2011-11349-pdf

Läs mer

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-05-22 SOVIS15-0053 32 Mobila trygghetslarm med GPS Nämndens för socialtjänst och vård

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Pensionärsrådets årskonferens hjälpmedel. Kl Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det?

Pensionärsrådets årskonferens hjälpmedel. Kl Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det? Pensionärsrådets årskonferens hjälpmedel Kl.13.10-14.00 Presentation av hjälpmedelscentrum Information om Hjälpmedelsärendet Hur blev det? Presentation av Hjälpmedelcentrum Malmö stad har ansvar för hjälpmedel

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Brittmari Hansson Tekniska hjälpmedel - i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar Kommunrehab, Vård-

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden DAGORDNING Datum 2015-11-24 1 (8) Sammanträde i habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ledamöter och ersättare i habiliterings- och hjälpmedelsnämnden kallas till sammanträde.

Läs mer

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning.

Funktionshinder uppstår när miljön inte anpassats för den som har en funktionsnedsättning. Hjälpmedel Bilaga 1. till KPR120425 Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel Hjälpmedel är produkter som är avsedda för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedel kan också vara metoder och ny teknik.

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet Lättläst sammanfattning Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel Stockholm 2011 SOU 2011:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

YTTRANDE. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

YTTRANDE. På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) YTTRANDE Dnr S2017/03349/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 26 oktober 2017 På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU

Läs mer