Pedagogen och Regissören

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogen och Regissören"

Transkript

1 Pedagogen och Regissören En studie om teaterlärarens roll Hanna Håkanson Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Examensarbete 15 hp Drama Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde ( 1-15 hp) Vårterminen 2009 Examinator: Kent Hägglund English title: The Pedagogue and the Director. A study on the role of the Theatre teacher

2 Pedagogen och Regissören En studie om teaterlärarens roll Hanna Håkanson Sammanfattning Studiens syfte var att kartlägga det specifika i teaterlärarrollen genom att spegla den mot professionella regissörers ledarroller. Målet var att hitta en rimlig avgränsning för arbetet som teaterlärare. Till grund för uppsatsen ligger fyra olika dokument: en intervju med en regissör och tre fristående texter kring regi. Alla fyra har regissörens arbete som utgångspunkt. Utgångspunkt för denna granskning och tolkning av materialet är det konstpedagogiska perspektivet. Studien är komparativ, och bygger på en hermeneutisk metod med avstamp i mitt eget arbete och min roll som teaterlärare. Studiens slutsats är att regissörens roll som den framställs i de granskade dokumenten ligger närmre teaterlärarrollen än vad som till en början var min uppfattning. Då regissörernas arbetssätt skilde sig åt fanns det mer likheter med teaterlärarrollen hos vissa av dem. Nyckelord Drama, regi, teater och teaterlärare.

3 1. Inledning Bakgrund Personlig bakgrund Dokumentation över mina arbetsuppgifter Drama och Teater en pågående diskussion Definitioner Definition av drama Definition av teater Definition av regissör Kulturskolans styrdokument Tidigare forskning Dramapedagogik som demokratisk fostran Spela roll Professionell teaterträning kontra pedagogiskt drama Ungdomsteater och personlig utveckling Drama och Teater - en C-uppsats Teoretisk ram Konstpedagogiskt perspektiv Syfte Frågeställningar Metod Hermeneutisk studie Validitet/Reliabilitet Avgränsning/Datainsamlingsmetod Intervju/Forskningsetik Resultat Martha Westin Suzanne Osten Keve Hjelm Intervju med regissör på Stockholms stadsteater Analys Regissörens uppgift Arbetsledarrollen/arbetsklimat Kreativitet/undersökande arbete Diskussion Metoddiskussion Vad är regissörens uppgift? Hur ser regissörens arbetsledarroll ut? Hur arbetar en regissör kreativt? Slutsats

4 9.6 Framtida forskning Referenser Bilagor Intervjufrågor till regissör på stadsteatern Kulturskolans styrdokument

5 1. Inledning Istvan Pusztai, dramapedagog och numera lärare i retorik vid Södertörns högskola skriver i sin doktorsavhandling att man som dramalärare ska försöka hitta sin egen metod och inte kopiera en kollega. 1 Jag har under en tid fått förmånen att arbeta som teaterlärare. Jag upplever att jag har kommit en bit på väg i sökandet efter arbetsmetod, men jag har en bit kvar. Med hjälp av denna uppsats vill jag försöka ringa in mitt arbetsområde bättre. Idén att ställa min yrkesroll mot en regissörs yrkesroll växte fram då jag uppfattade att en hel del av det jag gör i mitt arbete påminner om vad en regissör gör. Det som presenteras i denna uppsats är bland annat min tolkning av fyra regissörers arbete. Denna tolkning ställer jag sedan mot en dokumentation av mina egna arbetsuppgifter. Jag upplever att jag med denna studie har fått nya insikter om teaterlärarens komplexa vardag. Förhoppningen är att andra teater- och dramalärare kan dra nytta av min uppsats. 1 Pusztai, Istvan Stanislavskijvariationer Skådespelarövningar som didaktiska instrument i pedagogiskt drama. Stockholms universitet, Teatervetenskapliga institutionen (diss) baksidan av boken, s 11 5

6 2. Bakgrund Först ger jag här en bakgrund till mitt problemområde. Därefter presenteras mitt arbete som det ser ut idag. På det följer en tillbakablick på hur diskussionen har gått och går kring begreppen drama och teater. Dessutom definieras dessa två begrepp samt begreppet regissör. För att tydliggöra min arbetsroll återges sedan ett utdrag ur Kulturskolans styrdokument, det vill säga de dokument som jag har att förhålla mig till i mitt arbete som teaterlärare. Avslutningsvis presenteras en litteraturgenomgång av tidigare forskning. 2.1 Personlig bakgrund Vad är en teaterlärare och vad är en teaterlärares arbetsuppgifter? Jag har under en längre tid ställt mig denna fråga. Sedan mars 2006 har jag arbetat på en kulturskola i Stockholmsområdet. Jag var mitt uppe i min dramalärarutbildning då jag blev erbjuden arbetet och tog då ett studieuppehåll. Om man skulle titta på den verksamhet jag bedriver skulle förmodligen en lekman säga att vi sysslar med teater. Det gör vi också på sätt och vis. Kulturskolan har frivillig teater- och musikverksamhet på eftermiddagarna/kvällarna för barn och ungdomar. När jag började på Kulturskolan visste jag till en början inte riktigt vad jag skulle kalla mig: Drama- eller teaterlärare. Inriktningen på min lärarutbildning är drama och således borde jag väl kalla mig dramalärare? Jag bestämde mig till slut för teaterlärare och det har jag kallat mig sedan dess. Men bara för att jag hittade en yrkestitel har ändå inte alla bitar fallit på plats. Om man jämför med den professionella teaterns verksamhet finns det många berörande punkter, men samtidigt finns det också en stor skillnad. Mina lektioner innehåller många dramaövningar och sådan verksamhet bedrivs inte i teaterns värld, eller? Till skillnad från den professionella teaterns värld har jag inte skrivit något kontrakt med eleverna, verksamheten är frivillig och eleven kan sluta/hoppa av när det behagar denne. Jag har också ett pedagogiskt ansvar eftersom det är en skola som bedriver undervisning. I sin avhandling Från lärling till skådespelarstudent skriver Anders Järleby, teaterpedagog, skådespelare och regissör om Gunnar Bäck. Bäck har följt en alternativ teaterhändelse i en fri teatergrupp. Han menar att en pedagog i teatralt arbete har en förlösande och frigörande uppgift medan en regissör - vilken han anser kan vara samma person - har en formulerande uppgift. Pedagogen ger aktören verktyg att sätta sig in i sin rollkaraktär och när denne gjort detta kan pedagogen fungera mer som en regissör. 2 Är jag mer pedagog än regissör eller tvärtom? Vad innebär det pedagogiska ansvaret? Hur höga krav kan jag ställa på mina elever? Hur lekfullt ska vi ha det? Skulle mitt förhållningssätt som regissör se annorlunda ut om jag regisserade 2 Järleby, Anders Från lärling till skådespelarstudent. Skådespelarens grundutbildning. Stockholms universitet, teatervetenskapliga institutionen. Skara: Pegasus s 37 6

7 vuxna eller professionella skådespelare? Finns det begrepp eller termer jag skulle kunna hänga upp mitt arbete kring? 2.2 Dokumentation över mina arbetsuppgifter Grunden i Kulturskolans verksamhet är att var och en av eleverna ska finna glädje och upptäcka sina möjligheter. Kulturskolans utgångspunkt är att eleven ska utgå ifrån sin lust, ambition och intresse. Spelglädje och samspel med andra står också i centrum. Min uppgift blir således att hjälpa eleven att hitta sin möjlighet inom teater och inspirera till spelglädje. Jag har olika grupper i åldrarna från 7 år till och med 19 år. Jag träffar eleverna en gång i veckan. De yngsta eleverna har lektion i en klocktimma. De något äldre eleverna från cirka år har lektion i en och halv timma. Eleverna betalar en terminsavgift på 720 kronor. Varje grupp jobbar mot en föreställning och i föreställningsarbetet får eleverna ta del av olika termer och begrepp som förknippas med teater. Under den tid jag har varit på Kulturskolan har gruppen alltid arbetar mot en föreställning, men det är inget krav. Eleverna får lära känna alla processer som ett pjäsarbete kräver, så som scenografi, rekvisita, kostym och PR med mera. Eleverna får också nosa på vad det kan innebära att göra ett fördjupat rollarbete genom olika övningar. Jag anser att grunden för ett bra föreställningsarbete är en fungerande grupp. Därför lägger jag stor vikt vid grupp- och samarbetsövningar. Det måste finnas ett tryggt klimat där alla aktörer känner att de vågar uttrycka sig till fullo. Min ambition är att alltid starta lektionen med uppvärmning, en lek eller övning där vi får lära känna varandra och skratta tillsammans. Detta förlöser oftast hämningar och öppnar upp för ett accepterande arbetsklimat. Jag arbetar också med teaterinriktade övningar för att deltagarna ska utveckla sitt scenspråk som ska ge dem nycklar till sin rolltolkning. I början av ett teaterprojekt med eleverna brukar jag utgå utifrån vad de själva vill sätta upp. Eleverna ger förslag och vi röstar inom gruppen. Det förslag som fått flest röster vinner. När eleverna ger förslag brukar det oftast vara en film eller bok som de har sett/läst eller så är det en påhittad historia de kommer på i stunden eller något som vi jobbar fram. Om jag ger förslag är det kanske redan existerande pjäser eller liknande saker jag har satt upp innan. Det kan också vara ett tema som vi improviserar kring, exempelvis skräck. Om vi väljer att göra en påhittad historia arbetar vi fram ramhistorien tillsammans och sedan skriver jag ett manus. Ibland gör jag ett handlingsmanus där inga exakta repliker finns, men för det mesta får eleverna ett manus med fasta repliker. Elever önskar roller och jag fördelar dem. Mitt regiarbete handlar mycket om att vägleda eleverna. Jag anser att de är viktigt att de får ta egna beslut kring sin karaktär eller pjäsen och jag försöker i möjligaste mån ge dem verktyg för att själva lösa uppgiften. Som jag skrev tidigare presenteras eleverna för scenografi, rekvisita, kostym och PR med mera, men i slutändan ansvarar jag för sammanställningen av alla delar. 7

8 2.3 Drama och Teater en pågående diskussion I doktorsavhandlingen Drama, konst eller pedagogik Kampen om ämnet speglad i den nordiska tidskriften Drama skriver Viveka Rasmusson, lektor i pedagogiskt drama att dramaämnet har en naturlig koppling till både teaterkonst och pedagogik. I den debatt som har försiggått i tidskriften Drama, nordisk dramapedagogisk tidskrift upplever hon att frågan först och främst handlat vad som ska komma först, konst eller pedagogik. 3 Drama och skolteater har rötter långt tillbaka i tiden skriver Viveka Rasmusson och Bodil Erbeth, även hon dramapedagog i sin bok Undervisa i pedagogiskt drama där de bland annat ger en introduktion till dramapedagogiken. 4 Den första bekantskapen med modern dramapedagogik i Sverige gjordes på flickskolor. I Kent Hägglunds doktorsavhandling kan man läsa om internatskolan Tyringe Helpension där lärarinnan Ester Boman integrerade drama och teater i skolämnena. 5 Elsa Olenius var barnbokbibliotekarie och hade ett brinnande intresse för teater. Olenius gjorde en studieresa till USA där hon träffade en dramaentusiast, Winnifred Ward. Ward hade utvecklat en metod som byggde på barns lek och som hon kallade Creative Dramatics. Olenius tog med sig metoden hem och översatte det till Skapande dramatik. Hon insåg de ungas utvecklingsmöjligheter genom drama 6, grundade Vår teater, en barnteater i Stockholm och skapade den första barnteaterutbildningen. 7 Docent i pedagogik, Christina Chaib skriver i sin doktorsavhandling Ungdomsteater och personlig utveckling att det inte fanns någon skillnad för Olenius mellan drama/dramatik och barnteater. 8 Efter andra världskriget växte det så småningom fram en motsättning mellan dramapedagogik och teater, främst i England. Företrädare för denna inriktning var Peter Slade och Brian Way, förklarar Chaib. De menade att för tidig publikkontakt kunde skada elevens personliga utveckling. Slades arbete var inriktad på små barn och deras lekar. Fritt skapande stod i centrum. Way betonade personlighetsutvecklingen, att nå kunskap genom sinnena. 9 Men ingen har haft den samhällsinriktning som präglat den svenska dramapedagogiken menar Rasmusson och Erbeth. 10 Liksom Elsa Olenius har Suzanne Osten gjort mycket för barnens rätt till konst och kultur. Osten spelade tillsammans med sin fria teatergrupp på talet uppsökande pedagogisk barnteater och andra fria teatergrupper började snart göra samma sak. De dramaövningar som växte fram i de fria grupperna övertogs av 3 Rasmusson, Viveka Drama konst eller pedagogik. Kampen om ämnet speglad i den nordiska tidskriften Lunds universitet (diss), s 11 4 Rasmusson, Viveka och Erbeth, Bodil Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur s 15 5 Hägglund, Kent Ester Bohman, Tyringe Helpension och teatern. Drama på en reformpedagogisk flickskola Stockholm: HLS förlag (diss) 6 Chaib, Christina Ungdomsteater och personlig utveckling. Lunds universitet (diss) s Rasmusson och Erbeth 2008 s 18 8 Chaib 1996 s Ibid s Rasmusson och Erberth 2008 s

9 dramapedagogerna och många dramapedagoger var själva verksamma i fria grupper. 11 Forskare i pedagogik, Mia-Maria Sternudd skriver i sin doktorsavhandling att de fria teatergrupperna som bildades under 1960-talet var en protest mot den hierarkiska organisation som de ansåg institutionsteatern stod för samt regissörens dominans. Skådespelarna ville bestämma över sin egen produktion. 12 Gruppteatern ville verka för en demokratisk och konstnärlig samsyn och ville påverka samhället. 13 Peter Slades syn på drama och teater delades på talet av många dramapedagoger. Vissa tog helt avstånd från teater i dramaundervisningen och menade att det viktiga var elevernas personliga utveckling och för att främja den behövdes inga uppspel inför publik. 14 För Augusto Boal från Brasilien fungerade det alldeles utmärkt att blanda drama och teater. Under 1970-talet skapade han De förtrycktas teater som är en pedagogisk och interaktiv teaterform som involverar publiken i spelet. Det handlade om att lära sig att hantera maktmissbruk av något slag. Forumteater spelades utomhus på gator och torg. 15 I slutet av 1970-talet avtog intresset för dramapedagogiken och flumämnena skulle bort i skolan, det vill säga de estetiska ämnena ansågs inte lika viktiga längre. För dramapedagogerna inleddes därför en omfattande ämnesdiskussion. Fler dramapedagoger började studera och fördjupa sig i ämnet. Lennart Wiechel som var den första i Norden att skriva en doktorsavhandling i ämnet drama menade att drama bör vara ett tvärvetenskapligt ämne och inte bara kunna studeras i teatervetenskap. Andra menade att drama är ett rent estetiskt ämne. Det blev en het diskussion som ledde till vidare preciseringar och utforskning av dramapedagogik. Ämnet drama diskuterades fram vid ett seminarium 1977 i Storvik och man kom fram till att ämnet kan innefatta en mängd olika aspekter såsom konstnärlig verksamhet, samarbets- och kommunikationsövningar och en metod att använda för att lära sig om demokratiska värden. Debattörerna var överens om att pedagogiskt drama både kunde vara ämne och en metod att använda i andra ämnen. För blivande förskollärare och fritidspedagoger har drama varit obligatoriskt i lärarutbildningen. Efterfrågan på dramautbildning har varit stor och det har tyvärr inte alltid funnits resurser. Även om man ska använda drama i andra ämnen krävs det studier och kunskap i ämnet menar Rasmusson och Erbeth. 16 Liksom i Sverige fördes i England en livlig debatt om ämnet drama. Dramapedagogen Malcolm Ross var en förespråkare för ett mer estetiskt förhållningssätt medan dramapedagoger Dorothy Heathcote liksom Gavin Bolton främst såg drama som ett verktyg för att nå pedagogiska mål med syfte att lära eleverna tänka. Genom konsten kan man nå allvaret och djupare kunskap. En annan dramapedagog som 11 Ibid s Sternudd, Mia-Maria Dramapedagogik som demokratisk fostran. Uppsala Universitet, Department of Education. (diss) s Rasmusson och Erbeth 2008 s Ibid s Ibid s Ibid s

10 haft stort inflytelse på svensk dramapedagogik och teater är engelsmannen Keith Johnstone, även kallad teatersportens fader. Han betonade att en positiv och accepterande miljö främjar den kreativa processen Definitioner Jag kommer här att ge definitioner till begreppen drama, teater och regissör. Då jag upplever att amatörteater ligger nära den verksamhet som bedrivs på Kulturskolan redogör jag för dess verksamhet under definitionen för teater Definition av drama Ordet drama kommer ursprungligen från grekiskan och betyder handling. Att dramatisera innebär att gestalta en handling i rummet med hjälp av roller och rollspel. Det grundläggande för dramapedagogik idag handlar om att utveckla elevernas sociala och kreativa förmåga. 18 I begreppet dramapedagogik finns det både en estetisk och pedagogisk aspekt anser Sternudd. Jag har dock valt att endast använda begreppet drama, eftersom jag liksom Sternudd, menar att det är det vanligaste begreppet. 19 Med hjälp av dramaövningar, improvisationer, rollspel och teater utvecklar eleverna sin fantasi, förmåga att uttrycka sig, förmåga att kommunicera, förmåga att ta ställning och att samarbeta eftersom allt arbete försiggår i grupp. 20 Det finns många olika sätt att arbeta med drama, det beror på vilken kompetens man vill komma åt. Dramapedagoger låter sig idag påverkas mer och mer av teaterns arbetsformer och ser särskilda kvalitéer i att eleverna får framföra en pjäs. Skillnaderna mellan dramapedagogik och teater blir mindre och mindre anser Chaib men ser dock att det uppstår en komplex problematik när teater utnyttjas i pedagogiska sammanhang och det har med aktivitetens syfte att göra. I undervisningssammanhang menar Chaib att man talar om medel och effekter som åtskilda, men när det gäller teatersammanhang sker det oftast en förskjutning från processen till den färdiga produkten. Drama är ingen entydig verksamhet utan den kan skifta till form och syfte. Alla dramagrupper framställer inte en scenisk berättelse Definition av teater Teater är en konstform som styrs och utvärderas utifrån estetiska kriterier och teori./ /Det är dock den färdiga föreställningen som är i fokus i teatern. 22 Teater är ett begrepp som ger associationer till någon form av publikframträdande, skriver Järleby i sin bok Spela roll. Vidare menar han att man kan dela in teater i 17 Ibid s Ibid s Sternudd 2000 s Rasmusson och Erbeth 2008 s Chaib 1996 s 14-15, Ibid s 14 10

11 amatörteater och professionell teater, men då är det inte dess innehåll man pratar om utan bara den yttre formen och målsättningen. 23 Marta Vestin beskriver i sin bok Regi kreativitet och arbetsledarskap begreppet teater som att det är något som sker här och nu i gestaltning av aktörer inför publik. En teaterföreställning spelas på en plats där en överenskommelse mellan publik och aktörer kan etableras så att ett möte kan underlättas. 24 Teaterbyggnaden med sin dekor, kostymer, smink och ljus behövs inte för att göra teater, menar Gunnel Bergström, regissör och kulturjournalist. Utan det enda som behövs för att tala om teater är en skådespelare, ett dramatiskt skeende och publik. 25 Chaib skriver om amatörteater och menar att det mest signifikanta för amatörteater är att det är teater som spelas av amatörer, det vill säga icke yrkesverksamma skådespelare. Detta är dock ej den enda skillnaden mellan professionell teater och amatörteater. Vanligtvis påbörjar en regissör på en institutionsteater med analys av pjäs långt innan repetitionsarbetet startar med skådespelarna. Inom amatörteatern börjar oftast alla medverkande samtidigt med manusarbetet och drar fram riktlinjer innan repetitionsarbetet sätterigång menar Chaib. Givetvis finns det även amatörteatergrupper och professionella instanser som jobbar annorlunda än de ovan nämnda exemplen. I dagens professionella teater finns en stor medvetenhet hos skådespelare både om deras roll och vad de själva vill medverka till att iscensätta. Den traditionella bilden av en regissör som står för alla visioner och en skådespelare som gestaltar på regissörens villkor håller i allt större grad på att uppluckras. Inom institutionsteatern har man specialister, men inom amatörteater hjälps alla åt. Det brukar dock finnas en person, en vuxen om det är barn/ungdomar som styr arbetet. 26 Georg Malvius är regissör och menar att man måste vara mer pedagog när man sätter upp en föreställning med amatörer. Han anser att man måste visa hur man gör på ett helt annat sätt än med professionella som redan behärskar konsten Definition av regissör Termen regissör kommer från franskans régisseur som i sin tur kommer från ordet régie. Regissören är en person som yrkesmässigt utövar regi. Ordet regi betyder leda och styra. Det innebär också samordning och styrning av tekniska och artistiska resurser vid instudering av en teaterpjäs eller film. 28 Regissören var inte självklar i teaterns begynnelse. Mot slutet av talet var en teaterproduktion så komplicerad att det behövdes en samordnare. Detta 23 Järleby, Anders Spela roll. Kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus s Vestin, Martha Regi kreativitet och arbetsledarskap. Stockholm: Carlssons Bokförlag s 7 25 Bergström, Gunnel Skådespelarens skapande ögonblick. Göteborg: Esselte Studium Akademiförlaget s 1 26 Chaib 1996 s Runkvist, Bosse och Schenkmanis, Ulf Amatörteaterhandboken. Skapande dramatik Scenisk framställning. Teknik Västerås: ICA Bokförlaget s Rosenberg, Tiina Besvärliga människor. Teatersamtal med Suzanne Osten. Stockholm: Bokförlaget Atlas s 25 11

12 lockade snart många konstnärer inom teatern att få ha detta övergripande ansvar för de olika konstnärskategorierna så att tolkningen fick ett samlat uttryck. 29 Den tidiga franska 1800-talsteatern ledde regiutvecklingen i Europa dök begreppet régisseur upp för första gången i Frankrike. Kanske har det funnits någon form av regissör lika länge som det funnits teater. Att instruera roller sträcker sig förmodligen ändå till antiken. Dagens regissör skapar sin roll och sin regifunktion som också kan variera vid olika iscensättningar. 30 Regissören balanserar mellan rollen som kreativ visionär och arbetsledare vilket kan vara svårt menar Vestin. Arbetet kan vara ensamt vilket kan upplevas som en paradox eftersom regissören är beroende av sina medarbetare av olika slag. Regissören ska balansera helheten och måste kanske fatta impopulära beslut Kulturskolans styrdokument På riksnivå finns inget styrande dokument för Kulturskolan. Dock finns Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK), som har sammanställt det så kallade SMoK:s plattform, vilket är det enda nationella dokument som definierar musik- och kulturskolan. Här följer ett utdrag: att vara öppen för alla Musik- och kulturskolorna är tillgängliga för barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. Inträdesprov finns ej. Skolorna förenar en bred basverksamhet med en mer yrkesförberedande verksamhet. att erbjuda en för eleverna frivillig verksamhet Musik- och kulturskolorna erbjuder barn och ungdomar undervisning och kulturella upplevelser. Skolorna bedriver en undervisning dit eleverna söker sig själva. 32 För mer information kring SMoK hänvisar jag till deras hemsida: I kommunen där min arbetsplats, Kulturskolan ligger finns en verksamhetsplan från Kulturnämnden som innehåller följande mål för kulturverksamheten: Vision och långsiktigt mål: Aktiviteter för ungdomar utformas efter ungdomars egna önskemål och behov och ger möjlighet till olika kreativa uttryckssätt. 29 Bergström 1988 s Rosenberg 2004 s Vestin 2000 s Sveriges Musik o Kulturskoleråd

13 Kulturverksamhet i X ska: Ge glädje och inspiration, främja barns och ungdomars kreativitet, ge kunskaper i musik, dans, drama, bild och andra kulturella uttrycksformer, ge möjlighet till barns och ungdomars eget skapande och improvisation, ge barn en insikt i och möjlighet att utöva olika kulturella uttrycksformer i gemenskap med andra, ge barn tillfälle att möta och inspireras av professionella kulturutövare. 33 På Kulturskolan har vi en allmän utgångspunkt som gäller för alla som arbetar där: Grunden i det vi gör är att var och en ska finna glädje och upptäcka sina möjligheter. Undervisningen utgår från elevernas intresse, lust och ambition. Spelglädje och samspel med andra står i centrum. 34 Varje ämne har formulerat sina egna mål och för ämnet Drama/teater på Kulturskolan ser det ut på följande vis: MÅL: Grund Att utveckla elevernas fantasi och kommunikationsförmåga genom olika dramaoch improvisationsövningar. Lära sig att reflektera och kommunicera i grupp. Presenteras för teaterns grunder. Skapa tillsammans och ha kul. Fortsättning Fördjupning av målen i grund. Vi gör en pjäs. Fördjupning Eleverna arbetar med en hel teaterproduktion och delas in i ansvarsgrupper såsom: scenografi/rekvisita, PR, mask och kostym. Lära sig grunderna i manusoch analysarbete Tidigare forskning Syftet med min litteraturstudie har varit att försöka jämföra teaterlärarrollen med regissörsrollen för att hitta skillnader genom att granska litteratur. Mina sökord var främst drama, regi och teater. Jag har sökt i olika databaser och funnit några få avhandlingar som rör sig i närområdet av mina sökord. De presenteras här nedan. Jag har även sökt efter C- och D-uppsatser och har då funnit en för min studie relevant C-uppsats, som också presenteras här Dramapedagogik som demokratisk fostran Mia-Maria Sternudds doktorsavhandling Dramapedagogik som demokratisk fostran. Fyra dramapedagogiska perspektiv dramapedagogik i fyra läroplaner beskriver 33 Se bilaga Kulturskolans styrdokument 34 Ibid 35 Ibid 13

14 dramapedagogik ur fyra olika perspektiv (de presenteras längre fram i uppsatsen) genom att ge dem innehåll och målsättning. Ett av dessa perspektiv kommer jag senare att ställa mot mina resultat i uppsatsen. Hennes övergripande syfte var att se om dramapedagogik kan ha demokratisk fostranspotential. Sternudd går igenom läroplaner för att se hur de behandlar ämnet dramapedagogik. Undersökningen visar att dramapedagogik oavsett perspektiv arbetar med demokratins inre förutsättningar, dvs. eleverna får kunskap om verkligheten genom deltagande i olika typer av iscensättningar Spela roll Järleby anser att en regissör i utbildningssammanhang har till uppgift att se till att deltagarna blommar genom att kommentera deras arbete och stärka dem med mod. 37 En grundinställning till lärarens/regissörens uppgift kan vara att organisera och leda arbetet i rätt riktning och inte göra arbetet för eleverna. Inom de estetiska programmen på gymnasiet har dans och teater präglats av det konstpedagogiska perspektivet med teater- och dansföreställningar som övergripande mål. Faran med detta är att det producerande perspektivet tar överhanden över det pedagogiska perspektivet och att verksamheten får ett kommersiellt syfte där verksamheten förväntas utmynna i en säljbar underhållning för övriga elever och utifrån kommande publik. När det kommer till utbildning av lärare i drama och teater har begreppet drama stått för den enda metoden att förlösa deltagarnas kreativitet och hjälpa dem till självutveckling. I pedagogiska kretsar har teater setts mer som en fritidsysselsättning eller som en inkörsport till professionell konstutövning. Tittar man på utvecklingen och de undersökningar som gjorts inom det estetiska programmet och amatörverksamhet kan man se att den teaterverksamhet som tagit hjälp av dramaövningar minst kan vara väl så utvecklande och pedagogisk som en traditionell dramaövning menar Järleby. Järleby tror att begreppen drama och teater kommer närma sig i form och innehåll. Han tycker att det är olyckligt att begreppen i nuläget står emot varandra i den pedagogiska debatten och att man som lärare är tvungen att säga om man är teater- eller dramainriktad i sitt arbete. Järleby anser att teater och drama knappast kan ses som motpoler utan snarare som medlemmar i samma familj Professionell teaterträning kontra pedagogiskt drama Pusztai ser teaterträning som en konstform och pedagogiskt drama som ett estetiskt skolämne eller en kulturell fritidsysselsättning. Professionell teaterträning och professionellt teaterarbete hör hemma inom kultur- och nöjesfären. Deras primära mål är att vinna uppskattning hos publiken och föra en konstnärlig dialog. Pedagogiskt drama är ett anpassat pedagogiskt teaterarbete och hör endast hemma i utbildningssfären hävdar Pusztai. Publiken kräver inte samma höga kvalité av dem som är i utbildning till skillnad från de professionella. De kan inta en lärarliknande roll och förhålla sig till de spelande som ett pedagogiskt stöd. Professionellt teaterarbete utförs av personer som 36 Sternudd 2000 s 8, Järleby 2005 s Ibid s

15 valt detta som yrke. De tillhör landets professionella teaterkultur och kan mer eller mindre leva på det. Pedagogiskt drama utförs mestadels av barn och ungdomar, antingen i frivillig verksamhet eller inom skolans ramar. De är inte beroende av den inkomst som eventuella spelningar kan dra in. Läraren på en skådespelarutbildning verkar för att upprätthålla och höja nivån på det professionella utövandet. Hon är med och gallrar vid inträdesprov, lär ut optimal kunskap och kräver optimal prestation, menar Pusztai. Teatereleven som går på teaterhögskola har yttersta ansvaret och tar också de risker som denna utbildning medför. Läraren undervisar vuxna människor och behöver sällan vidta disciplinära eller motivationsskapande åtgärder, förklarar Pusztai. Dramaläraren arbetar inte under samma premisser. Hon har inte ansvar för den rådande teaterkulturen och inte heller för inträdesprov och gallring. Hon lär inte ut optimal kunskap inom teaterområdet, för att det helt enkelt inte finns möjlighet eller anledning anser Pusztai. Det primära målet är inte att höja teaterkonsten utan snarare att fostra och undervisa unga. Viktigt här är att tänka på den mentalt växande människan och vidta hänsynsfulla pedagogiska åtgärder. En elev på teaterhögskolan har beslutat sig för att arbeta med teater och är följaktligen motiverad att delta i alla moment inom utbildningen. Teatereleven har också bättre förutsättningar att fördjupa sig i den kunskap och de färdighetsområden som yrket kräver. Elevens huvudintresse är teater och denne är beredd att ta sig de påfrestningar som det kan innebära att arbeta professionellt med teater menar Pusztai. De elever som undervisas i pedagogiskt drama har sällan teater som det största intresset. De befinner sig i olika utvecklingsstadier och har skiftande talang i teaterarbetet. Motivationen kan också variera och de visar överlag samma motivation inom teaterarbetet som de visar i resten av sitt skolarbete Ungdomsteater och personlig utveckling Chaib analyserar i sin avhandling teateraktiviteten bland unga aktörer som en pedagogisk process där samspelet mellan ledare och aktörer särskilt fokuseras. 40 Chaib följer tre olika ungdomsgrupper inom amatörteaterverksamhet, en i Örebro, en i Malmö och en i Sundbyberg. Ledarna har det konstnärliga och pedagogiska ansvaret. Malmöungdomarna leds av en kvinnlig ledare som själv kallar sig teaterpedagog, därav har Chaib valt att kalla henne Pedagogen i sin text. Pedagogen anser att det är teater som är i fokus i hennes arbete och att hon främst har ett pedagogiskt arbetssätt. En vanligare benämning är dramapedagog men titeln täcker inte hela arbetet tycker hon. Pedagogen anser att amatörer inte ska spela roller de inte klarar av, de får inte gå ur processen med dåligt självförtroende. Hon betonar att hon föredrar en bra process som leder till en bra föreställning, det är viktigt att eleverna känner sig nöjda med vad den lett fram till, men inte till priset av en dålig process. Chaib förklarar att Pedagogen ser en skillnad på drama- och teaterövningar. För Pedagogen handlar drama om fantasilekar, avslappning och koncentration och teater det är när man jobbar med mer avancerade improvisationer. 39 Pusztai 2000 s Chaib 1996 s 3 15

16 Den kreativa processen tar skada av den icke-fokusering som stundtals uppträder under arbetet. Pedagogen ser att ungdomarna trivs tillsammans och att deras sociala kompetens utvecklas och även om den är viktig får den inte äventyra den konstnärliga processen. Hon tror inte att eleverna tar till sig så mycket av den skapande processen utan Pedagogen tror att de har lärt sig mer av att gå in och gestalta känslor i en annan människas liv. I Sundbyberg är det också en kvinnlig ledare. Hon är frilansande regissör, utbildad dramaturg vid Dramatiska institutet och även författare till det manus som de ska sätta upp. Chaib väljer att kalla henne Dramaturgen. Hon har ingen erfarenhet av ungdomsarbete, men har en lång erfarenhet av skådespeleri och regiarbete. När man inte jobbar med professionella skådespelare är det viktigt att det finns lust och glädje i arbetet, där ligger styrkan hävdar Dramaturgen. Genom att göra improvisationsövningar får de skratta tillsammans, lära känna varandra, våga göra bort sig och hon får en chans att se vilka som klarar de lite större rollerna. Dramaturgen tar gärna emot förslag från eleverna, det är inte unikt bara för att hon jobbar med amatörer förklarar Chaib. Hon betonar att det är den skapande processen som är viktigast i arbete med amatörteater. Målet är inte att det ska bli en bra föreställning. Vänner för livet värdesätter Dramaturgen högre än ett perfekt slutresultat. Dramaturgen vill att eleverna först och främst ska se henne som en konstnär som hjälper dem med teater. Hon upplever därför denna nya roll som både konstnär och pedagog något oklar då hon måste ta itu med låg närvaro och protester mot intensivare repschema strax innan premiär. Dramaturgen upplever att hon har stått ensam med mycket ansvar och har haft mycket tålamod, hon hade uppskattat en professionell kollega. I Örebro leds arbetet av en man som är initiativtagare till verksamheten där. Ledarens roll är att vara regissör och han benämns därefter som just Regissör. Regissören sätter ambitionen högt. Han säger att arbete med teater har många sidor och det kommer att vara genant, svårt och det kommer att finnas rädsla. Man måste jobba seriöst och vara fokuserad, alla ska vara aktiva. Chaib skriver att Regissörens tålamod är stort. Regissören är övertygad om att tonåringarna kan åstadkomma mycket goda konstnärliga prestationer. Regissören vill inte ge alla svar på en gång utan försöker istället ge dem frågor som de själva får svara på för att lösa gåtan, men man får göra fel, det är en skola. Det de berättar ska vara intressant menar Regissören. Publiken är inte till för dem utan tvärtom. De vill väl inte ursäkta sig med att de är amatörer. Budskapet och känslan är viktigare än texten skriker han till en elev som glömmer text under repetition. Regissören är inte upprörd på flickan utan på processen förklarar Chaib. Två viktiga ingredienser i Regissörens arbete är kunskap och ärligt engagemang. Elevernas arbete ska inte bara bli bra utan det ska bli bäst. Regissören är auktoritär och oftast uppskattar eleverna hans tydliga instruktioner. Regissören eftersträvar inte någon småmysig trivsel utan med hårt arbete så växer man och eleverna kan bryta ny mark som de kanske inte hade stött på annars. 41 Chaib upplever att ledarna har gott självförtroende, är mycket kompetenta, har starkt engagemang samt en stark tro på ungdomarnas kapacitet. De är målmedvetna och alla har auktoritära inslag. Ledarna lägger dock ribban på olika nivåer. Metodiken 41 Ibid s

17 som tillämpas i de olika grupperna är anpassad till respektive grupp och inte till någon speciell ungdomspedagogik. Trots att ledarna inte är några experter på ungdomar är kommunikationsklimatet gott i samtliga grupper menar Chaib. Chaib undrar vad som skulle hända ifall Regissören och Pedagogen bytte grupp, men behöll sin strategi. Kanske skulle ungdomarna i Malmö skrämmas av Regissörens taktik och kan hända skulle Örebroungdomarna uppleva att det går alldeles för långsamt framåt i Malmö. Möjligen skulle det kunna leda till att eleverna slutar spela teater för att de inte får ut vad de önskar av det. 42 Chaib skriver att en pedagogs främsta uppgift är att skapa en miljö för lärandet där självförtroende tillåts växa och frågar sig vilken ambitionsnivå som är rimlig att lägga för ungdomar som spelar amatörteater. Hon svarar att den främsta uppgiften för amatörteater är att få unga att känna sig trygga med sig själva och att en sådan miljö karaktäriseras av öppenhet, trygghet, ett accepterande av varandra som individer och även av varandras idéer Drama och Teater - en C-uppsats Randy Ziegler och Malin Åberg, två lärarstudenter på Malmö högskola frågar sig i sin c-uppsats Drama och teater Uppfattningar av begreppen och praktisk skillnad hur man kan definiera begreppen drama och teater och om det finns någon praktisk skillnad mellan teaterarbete och dramaarbete. Ziegler och Åberg har erfarit att begreppen drama och teater många gånger används synonymt. Författarna kommer fram till att det finns långt fler betydelser av ordet drama än av ordet teater. Förvirringen kring begreppen tycktes finnas mer i teorin än i praktiken. Författarna tycker det är svårt att kategorisera vad som klassas som teater-, respektive dramaövning, eftersom det delvis bestäms av hur man använder övningen och i vilket syfte. I deras uppsats ställde de frågor till flera olika dramapedagoger via e- post om begreppen drama och teater och en informant sa att drama kan användas utan inblandning av teaterövningar, men en teaterföreställning kan inte skapas utan inblandning av drama och dramaövningar. Ziegler och Åberg gjorde två intervjuer med två dramapedagoger, Sonja och Anette. Anette menar att hon jobbar främst med teater i sitt arbete, men har ett dramapedagogiskt förhållningssätt. Hon upplever att drama- och teaterpedagogiskt förhållningssätt skiljer sig åt vid arbete med pjäs. Enligt Anette låter en dramainriktad person deltagarna ta större del av pjäsarbetet medan en teaterinriktad person gör arbetet själv. Sonja säger att hon jobbar med både drama och teater i sitt arbete. Hon anser att drama är som ett paraply med teater som undergren. Sonja uppfattar en viss statusskillnad i yrkestitlarna teater- och dramapedagog där de tycks vara finare att vara teaterpedagog. Ziegler och Åberg frågar sig om denna känsla har något samband med den debatt som Rasmusson tar upp i sin avhandling nämligen vilket av dramats syften som ska värderas högre. 42 Ibid s Ibid s

18 Ziegler och Åberg finner det omöjligt att definiera begreppen; möjliga förklaringar är dock att drama främst används i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater främst har siktet inställt på en konstnärlig slutprodukt Ziegler, Randy och Åberg, Malin Drama och Teater uppfattningar av begreppen och praktisk skillnad. Malmö högskola (C-uppsats) s3, 7, 19-21, 25,

19 3 Teoretisk ram Här presenterar jag det teoretiska perspektiv som jag funnit väsentligt för min undersökning. 3.1 Konstpedagogiskt perspektiv De fyra perspektiv som Sternudd tar upp i sin avhandling är: Personlighetsutvecklande, kritiskt frigörande, holistiskt lärande och konstpedagogiskt perspektiv. Jag väljer att ställa mitt resultat mot Sternudds konstpedagogiska perspektiv då jag upplever det perspektiv vara relevant för min teaterlärarroll, men först några rader om de andra perspektiven. Inom det personlighetsutvecklande perspektivet finns det två uttalade mål. Det första målet är att skaffa sig en medvetenhet om sina egna resurser och vad som sker mellan människor i olika sociala situationer för att därmed kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Det andra målet innebär att man erövrar verktyg för att förstå olika vardagssituationer. I huvudsak används rollspelsformer. Eleven tränar på att fatta egna beslut. När det gäller det kritiskt frigörande perspektivet handlar det om att tillsammans med deltagarna skapa realistiska situationer med hjälp av sådant som deltagarna är berörda av. Man jobbar med forum-spel/-teater som form för att försöka häva förtryck, se sin egen plats i samhället och förstå hur ett solidariskt samhälle kan skapas. Inom det holistiskt lärande perspektivet skapas meningsfull kunskap då individen upplever problemet på en känslomässig nivå samt ges redskap att bearbeta upplevelserna på en kognitiv nivå. I detta perspektiv använder man sig av klassrumspel med lärare i roll. Det konstpedagogiska perspektivet handlar om dels att man som individ utvecklar sin personlighet, sociala samarbetsförmåga och kreativa uttrycksförmåga, dels att deltagarna tillsammans skapar en gemensam produkt en föreställning. Utifrån dessa mål är teaterformen det dominerande arbetssättet vilket byggs upp av tekniker som övningar, improvisationer, rollspel med mera. 45 Det konstpedagogiska perspektivet härstammar från rörelsen Creative Dramatics, grundad av Winnifred Ward som sedan utvecklades av Elsa Olenius och fick namnet Skapande dramatik i Sverige. Deras synsätt har ibland definierats som teaterinriktning eftersom teaterföreställning är den metod som används mest. Det finns de pedagoger som menar att för att kreativiteten ska få en chans att utvecklas behövs mer än bara övningar och småmysig lek. Eleverna behöver få ta del av ett teaterprojekt. Det dominerande målet för inriktningen är att utveckla sin förmåga att uttrycka sig med olika konstnärliga uttrycksmedel där ageringen 46 är det centrala. Innehåll och metod 45 Sternudd 2000 s Ibid s 113 Sternudd definierar ordet agering som en dramatisk verksamhet där man tillsammans levandegör något under ledning av en pedagog. 19

20 sker utifrån dessa mål. 47 I och med fokusering på det estetiska uttrycket har det uppstått en diskussion bland dramalärare huruvida det är sunt eller inte för eleven. Jag hänvisar till stycket Drama och teater - en pågående diskussion i uppsatsen för att läsa mer information om denna oenighet. Keith Johnstone, som arbetar med improvisationsteater, menar att när man jobbar med individens impulsivitet får man inte bara en bra improvisationsskådespelare utan individen når också en personlig utveckling. 48 När deltagarna möter en publik tränas medvetenheten om det som sker mellan vad individen vill uttrycka och åskådaren som gör en tolkning. Pedagogens eget ansvar inom det konstpedagogiska perspektivet anser Sternudd är att skapa en trygg gemenskap så att deltagarna vågar uttrycka sig och inte gå in i ett ytligt spel. Detta kräver att pedagogen ständigt är närvarande för att motverka rädsla och osäkerhet. Den ryske teatermannen Stanislavskij menar att vill man ha / / konstgjorda blommor så går det fort, men vill du skapa levande blommor så tar det lång tid och fordrar stor förberedelse och omsorg. 50 Sternudd pratar om en inledningsfas där man som pedagog ska hjälpa eleven att frigöra och utveckla förmåga att uttrycka sig med agering och att förbereda sig andligt och mentalt på det tema som arbetet ska behandla. Nästa fas är ageringsfas där deltagarna kan testa de olika rollerna i produktionsarbetet. Som skådespelare får eleven en inblick i någon annans liv. Går de in i regissörsrollen får de se hur budskapet framförs och förmedlas och som scenograf skapar de miljön för de inblandade. På detta sätt ökas också deras förståelse av både texten och det verkliga livet. 51 Ward och Olenius tog fram principer för hur bearbetning av scener ska gå till. Först ska publiken reflektera över det de ser. Sedan ska de som agerade säga sitt och sist pedagogen. Detta för att eleverna ska lära sig att reflektera samt att deltagarna inte ska förlita sig så mycket på pedagogens värdering. Eleverna ska då lära sig att det inte är de själva som personer som är i fokus utan vad de vill berätta med hjälp av teaterns språk. 52 Det är inte pedagogens uppgift att vara ensam regissör, utan det är alla som tillsammans ska berätta en historia och därför är det viktigt att alla är delaktiga i bearbetandet av de olika scenerna. Det är en del av läroprocessen Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s Ibid s 62 20

21 Olenius menar vidare om att det är viktigt att låta eleverna få syn på vad det är som bildar bakgrund för en känsla eller reaktion. Barnen ska få hjälp med att tränga in i personens förutsättningar och dess inre liv. Att gå in en annans känsloliv kan också ge deltagarna en ökad förståelse för sina medmänniskor. Det krävs bearbetning av såväl innehåll som roller, tempo och interaktion för att utveckla en förförståelse för hela produktionen, liksom inom det verkliga livet. När man skapar en pjäs sker en dubbel process, man får fördjupad kunskap om vilka problem människor brottas med och så får eleverna fördjupad kunskap om pjäsens budskap med hjälp av ageringens uttryck. Det är viktigt att föreställningen är genomarbetat till form och innehåll så att eleverna får en bra och givande stund när de framför sitt uppspel. Då uppstår ingen press utan det blir en gåva som barnen förmedlar. 54 Det väsentliga i det konstpedagogiska perspektivet är att genom att sätta upp en föreställning tillsammans öva upp sin personliga, sociala och kreativa förmåga Ibid s Ibid s

22 4 Syfte Mitt syfte är att kartlägga det specifika i teaterlärarrollen genom att spegla den mot professionella regissörers ledarroller. Målet är att hitta en rimlig avgränsning för arbetet som teaterlärare. 5 Frågeställningar Mina frågeställningar består av en övergripande och tre underliggande frågor. Övergripande: Hur ser skillnaderna ut mellan en teaterlärare och en professionell regissörs arbete? Underfrågor: Vad är regissörens främsta uppgift? Hur ser regissörens arbetsledarroll ut? Hur arbetar regissören kreativt? 22

23 6 Metod Jag har valt att genomföra en komparativ analys av regissörens och teaterlärarens arbete. Utgångspunkt är en hermeneutisk studie av olika typer av dokument rörande regi en lärobok, en forskares återgivning av en regissörs arbete samt regissörens egna tankar, ett dagboksliknande självbiografiskt dokument och avslutningsvis en intervju med en regissör. Dessa dokument har jag sedan ställt mot mitt dokumenterade arbete som teaterlärare. Jag har valt dessa dokument för att få en stor spridning kring uppfattningar om regi; dels genom de olika typerna av dokument, allt från lärobok till intervju och dels för att få många olika perspektiv på regi. 6.1 Hermeneutisk studie Mitt förhållningssätt i denna studie är som ovan nämnt hermeneutiskt. Det innebär att jag inte är neutral eller objektiv iakttagare, utan tolkar materialet utifrån min egen subjektiva förförståelse. Patel och Davidsson konstaterar i sin bok Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning att hermeneutiken är positivismens raka motsats. Då man som hermeneutisk forskare närmar sig studien/forskningsobjektet subjektivt med sin egen förförståelse förlitar sig den positivistiska forskaren på kvantitativa, naturvetenskapliga förklaringsmodeller och intar en forskarroll som är objektiv och osynlig. 56 I min frågeformulering utgår jag från den allmänna teaterlärarrollen och ställer den mot regissörens arbetsuppgifter. Då min yrkesroll inom min verksamhet ligger till grund för studien är det svårt att ha ett objektivt förhållningssätt, men den hermeneutiska metoden ger mig ändå rätt att tolka materialet. Hermeneutikern menar att det är möjligt att förstå och tolka mänskligt liv genom att ta del av det talade och skrivna språket. Människor har intentioner och avsikter som yttrar sig i språk och handling och som det går att tolka och förstå innebörden av. 57 Utifrån dokumenten och mina frågeställningar kan jag inte komma fram till några allmängiltiga resultat, men genom att ta del av olika perspektiv kring regi och dramapedagogik kan jag ändå dra vissa slutsatser. 6.2 Validitet/Reliabilitet I positivistisk forskning är det viktigt att samma metod tillämpas av olika personer på samma material menar Thorsten Thurén i sin bok Vetenskapsteori för nybörjare Patel, Runa och Davidsson Bo Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan) s Ibid s Thurén, Torsten Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB s

24 Kommer man fram till samma resultat har studien hög reliabilitet. Undersöker man verkligen det man vill och inget annat har studien hög validitet. Då är det inte mängden undersökningar som leder fram till en bra värdemätare utan snarare giltighet/trovärdighet. Har min studie hög validitet? Jag kommer inte med några sanningar, men kan däremot göra tolkningar utifrån en hermeneutisk metod Avgränsning/Datainsamlingsmetod Det finns olika sätt att samla information för att får sina frågor besvarade. Vilken teknik vi väljer beror på vad som verkar ge bästa svar på vår frågeställning i förhållande till den tid och de medel som står till vårt förfogande menar Patel och Davidsson. 60 I begynnelsen av uppsatsprocessen var mitt huvudsyfte att kartlägga min teaterlärarroll och jämföra den med en regissörs. Min första idé om metodval var intervjuer. Det resulterade i en intervju som fick ligga till grund för ett av de fyra dokument jag har granskat. Att det bara blev en intervju berodde dels på tidsbrist och dels på att de dokument jag kom över var så intressanta att jag ville fördjupa mig i dem. Logiskt hade kanske varit att jag genomfört flera intervjuer för att få ta del av flera olika röster och därmed flera olika perspektiv kring mina frågeställningar. Ändock anser jag att jag har fått olika perspektiv genom att granska texter från tre olika håll inom mitt område, vilket i det här fallet är teatersammanhang. Jag är dock medveten om att dokumenten är av olika karaktär det vill säga att de kanske inte exakt berör samma områden. Hade jag ställt exakt samma frågor till alla inblandade parter kanske mitt resultat sett annorlunda ut. Då jag ställer en teaterlärares roll mot en regissör, vill jag påpeka att teaterläraren i det här fallet är jag själv. Jag plockar således inte in ytterligare perspektiv på den rollen från andra teaterlärare. Jag hänvisar till min metod som är en hermeneutisk studie. 6.4 Intervju/Forskningsetik Vetenskapsrådet har sammanställt olika forskningsetiska principer där första kravet är att man informerar uppgiftslämnare om projektet samt att uppgifterna endast används i forskningssyfte. Det är också viktigt att man har intervjupersonens samtycke innan deras medverkan. 61 Jan Trost nämner också om vikten av samtycke i sin bok Kvalitativa intervjuer. Man berättar vad intervjun ska handla om, men frågan är hur mycket information man på förhand ska ge den intervjuade. Den intervjuade måste dock få en uppfattning vad det handlar om. Jag vill inte ge hela bilden av mitt problemområde för min informant eftersom jag vill ha så ärliga svar som möjligt. Trost anser att man inte bör beskriva syftet med sin studie alltför detaljerat då man lätt kan styra 59 Ibid s Patel och Davidsson 1994 s Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet s

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Enkät till teater- och dramalärare i kulturskolan

Enkät till teater- och dramalärare i kulturskolan Enkät till teater- och dramalärare i kulturskolan Den här undersökningen vänder sig till dig som arbetar med kulturskolans ordinarie verksamhet inom teater/drama, dvs. teater/dramagrupper på barns och

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Ämnet teater behandlar skapande och gestaltande arbete samt hur olika sceniska uttrycksmedel kan kombineras för att kommunicera med en publik. Ämnet handlar om teater som konstform samt om att gestalta

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Wendelsbergs skolscen - teaterlinjen Utbildningen är en tvåårig yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Det första året är i huvudsak inriktat

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Pedagogiskt drama i förskolan

Pedagogiskt drama i förskolan Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogiskt drama i förskolan Creative dramatics in preschool? Janni Bohlin Frida Lindh Lärarexamen 240hp Barndoms- och

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEATER. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teater ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEATER Teater handlar om mötet mellan aktörer och publik, här och nu. Ämnet teater behandlar de konstnärliga uttrycksformer som kan samverka i en teaterföreställning, till exempel skådespeleri, regi och

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa Den här lärarhandledningen är till för att förbereda och fördjupa er teaterupplevelse av pjäsen Fatimas resa. Välj fritt bland övningar utifrån lust och nyfikenhet. Du vet

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö Estetiska arbetsformer i teori och praktik Tarja Häikiö 2007-09-20 Bildningsuppdraget Kunskapande = kunskap och skapande De fyra F:en har blivit sex F Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet Fantasi

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Med detta brev vill jag hälsa dig varmt välkommen till kursen Dynamisk pedagogik III (15p) höstterminen 2012. Kursen läses som fristående kurs.

Med detta brev vill jag hälsa dig varmt välkommen till kursen Dynamisk pedagogik III (15p) höstterminen 2012. Kursen läses som fristående kurs. 20120508 Välkommen! Med detta brev vill jag hälsa dig varmt välkommen till kursen Dynamisk pedagogik III (15p) höstterminen 2012. Kursen läses som fristående kurs. Kurs: Dynamisk pedagogik III Kurskod:

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Momentschema i Drama för yngre barn, 15 hp

Momentschema i Drama för yngre barn, 15 hp Momentschema i Drama för yngre barn, 15 hp Måndagar kl 18.00 20.30 v 35 Introduktion Dramasalen, Studenternas hus Suar v 37 Dramaped. arbete med bild Suar v 39 Dramaped. i svenska och samh.orient. ämnen

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Vi går på teater. en lärarhandledningdn

Vi går på teater. en lärarhandledningdn Vi går på teater en lärarhandledningdn Teater är som ett hantverk, det fungerar inte om inte alla inblandade kämpar på för att få fram den levande produkten. När det väl funkar blir det en häftig känsla.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. V11 LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng Creative Activity for Early Ages 2, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

www.tagegranit.se 08-783 77 28

www.tagegranit.se 08-783 77 28 Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Vad betyder begreppet lek för oss?

Vad betyder begreppet lek för oss? LEK Vad betyder begreppet lek för oss? Lek för att lära Fri lek eller pedagogisk lek Att ha roligt ensam eller tillsammans med kompisar eller pedagoger Att bearbeta och förstå upplevda känslor Öva samarbete,

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Uppsats. 15 högskolepoäng. Snubblande nära. En undersökande studie kring dramapedagogers syn på det terapeutiska fältet i pedagogiskt drama

Uppsats. 15 högskolepoäng. Snubblande nära. En undersökande studie kring dramapedagogers syn på det terapeutiska fältet i pedagogiskt drama Lärarutbildningen Kultur-språk-medier Uppsats 15 högskolepoäng Snubblande nära En undersökande studie kring dramapedagogers syn på det terapeutiska fältet i pedagogiskt drama Very close An exploratory

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Högskoleförberedande Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater På PB får du vara dig själv. Du får vara som du vill vara och ingen kommer döma dig för det.

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master. Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar

Estetiska programmet PER BRAHEGYMNASIET. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater. Inriktningar Estetiska programmet Inriktningar Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater PER BRAHEGYMNASIET Jag har kompisar som gått på skolan. Här är man i ett sammanhang, det finns en gemenskap som

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING DUVA Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING Stockholm november 2016 Hej och välkomna till UngaTurs föreställning DUVA. Här kommer en handledning som du som lärare kan använda dig av för att utvidga

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Dramapedagogik utifrån fyra perspektiv

Dramapedagogik utifrån fyra perspektiv Institutionen för kultur och kommunikation Dramakommunikation C-uppsats 15 p. Vt 2009 Dramapedagogik utifrån fyra perspektiv - En hermeneutisk litteraturstudie med utgångspunkt i frågorna vad, varför och

Läs mer

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014 www.teatertre.se / 08-669 00 60 Peka Trumma Dansa är en rytmisk, rörlig och rolig föreställning för de yngsta, fritt efter

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer