Informationskväll om. Vildsvinet. Kobergsgården. rden. Thomas Persson, Livered Jägareförbundetrbundet. God Fortsättning. ttning.

Transkript

1 Informationskväll om Vildsvinet Kobergsgården rden , Livered Jägareförbundetrbundet God Fortsättning ttning

2 Presentation: Namn: Bostad: Livered påp Koberg Skytte, fostrad i Skepplanda Sportskyttar Jagat i 35 år r & haft Gråhundar i 25 år r ( idag 2 Gråhundar & 1 Bassett Petit ) Eftersök k påp mestadels Älg i 25 år r ( ansvarig i Ale kretsen sedan 1994 ) Läns instuktör r i Hundgruppen i Västra V GötalandG ( utbildar Instruktörer rer för f r Eftersök k samt i Jakthundsdressyr ) Sekreterare i Ale Jatvårdskrets sedan 1995 Passionerad Älgjägare gare med löshundl Koordinator mm, påp storjakterna här h r påp Godset

3 Vildsvinet: Vildsvinet är speciellt uppskattat på och av

4 Vildsvinet: Golfbanor..

5 Vildsvinet: Jordbrukare..

6 Vildsvinet: & Trädg dgårdsodlare..

7 Vildsvinet: Eller..

8 Efter ca 200 år är r vildsvinet tillbaka i vilt frilevande tillstånd. Den tillhör r vår v r fauna till glädje för f r en del och till problem för f r andra. I takt med att de snabbt reproducerande vildsvinen ökar i såväl s l antal som utbredning ökar också kraven påp kunskap om arten: dess beteende jaktformer förvaltning skadeförebyggande åtgärder m.m.

9 Vildsvin - Sus scrofa Vildsvinet ger ett framtungt intryck, med högrest bog och sluttande rygglinje som avslutas i en kort och rak svans. Kroppen är tillplattad från sidorna och ger ett ganska smalt intryck rakt fram- eller bakifrån. Huvudet är trekantigt i profil och öronen upprättstående. Nosen avslutas i ett tryne. Båda könen bär hörntänder som sticker upp ur underkäken. Ett fullvuxet vildsvin i Sverige blir ca centimeter i mankhöjd och drygt 1,5 till i extrema fall upp till 2 meter långt. Suggan (honan) väger vanligtvis kg, medan galten (hanen) är tyngre och kan väga uppemot 140 kg 220 kg. Pälsen är r mörkt m gråbrun till svart om vintern och har då en krullig, isolerande underull. Hårstråna är mörka vid basen och ljusare mot spetsarna som ofta är kluvna. Sommarpälsen är tunnare och mer korthårig. Djuret ger under den perioden ett ljusare intryck. Kultingarnas päls p är r längsrandigl i gula och mörkare fält upp till några månaders ålder, då de börjar bli alltmer enfärgade. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

10 Vildsvin - Sus scrofa Galtens betar Galtens hörnth rntändernder i underkäken är kraftiga och formade som betar. Dessa tänder är mindre utvecklade hos suggor och kultingar. Galten har också har en puckel på nosryggen, som är mindre utvecklad hos suggan och saknas hos kultingarna (ungarna). Betarna har öppna rötter, r dvs. de växer v under djurets hela livstid och slipas vassa mot överkäkens kortare, böjda hörntänder. Galtarnas betar och vildsvinens tanduppsättningar är inte färdigutvecklade förrän vid drygt två års ålder. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

11 Vildsvin - Sus scrofa Vildsvinets aktivitet på marken och i skogen efterlämnar tydliga spår. Marken blir kraftigt bearbetad med uppslitna tuvor, uppriven växtlighet, fåror och gropar. Trädstammar förlorar f ofta sin nedre bark helt och hållet h av vildsvin som gnidit sig mot dem ( skrubbträd ). I vattenrika marker kan man ofta se stora, grunda gropar där djuren "sölat", dvs gyttjebadat. Groparna är vanligast under varma sommarperioder. Spillningen ser ut som tillplattade och staplade kulor, som en trave. Utseendet varierar med födan - har djuret levt på säd kan spillningen bli en samlad korv fylld med strådelar. Vildsvinet är r ett klövdjur : varje klöv lämnar två större avtryck med tvärt avrundad framkant och två mindre avtryck av spretande lättklövar som sticker ut bakom och vid sidan. Åtminstone på mjuk mark skiljer dessa avtryck sig från hjortdjurens, vars lättklövsavtryck hamnar rakt bakom klövarnas. Dov hjort Vildsvin Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

12 Vildsvin - Sus scrofa Både suggor och galtar blir könsmogna under första f levnadsåret ret, men det är sällsynt att de parar sig så tidigt. Vanligtvis parar sig suggorna för r första f gången g som 1 1/2-åringar ringar, dvs andra hösten. Galtarnas debut sker i allmänhet i tvåårsåldern. Vid parningsuppvaktningen kan galtarna utkämpa aggressiva dueller om suggorna. Sammandrabbningarna ger ofta upphov till sår, men svåra skador är r sällsyntas llsynta. Galtarna utvecklar nämligen ett skyddande brosklager runt bröstkorgens sidor och bogen inför parningssäsongen. De äldre galtarna är dominanta över de yngre och brukar tillskansa sig parningarna. Yngre galtar tillåts ts sällan para sig förrf rrän n under sitt andra levnadsår. Under parningstiden mister djuren lite av sin skygghet. Vildsvin är annars vaksamma och håller sig dolda i skyddande vegetation under dagarna. Vanligtvis är r vildsvinet ett sävligt s djur som förflyttar sig långsamt. I undersökningar av djur med radiosändare, förflyttade f de sig som snabbast runt 10 till 15 km/h. Men vildsvinet kan göra korta, snabba ruscher om det måste försvara sig eller blir skrämt ( upp till ca km/h ). Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

13 Vildsvin - Sus scrofa Vildsvinssuggor är r mottagliga för f r parning (brunstar) betydligt längre än andra klövdjur- i flera månaderm nader. Det gör att parningen i en grupp kan pågå i upp till nio månader. Brunsten regleras av dagslängden; kortare dagar under sensommaren stimulerar utsöndringen av könshormoner. Men också andra faktorer som födotillgången och socialt samspel spelar in. Brunsten brukar t ex infalla samtidigt hos alla suggorna inom en grupp. I det fallet tycks signaler från n ledarsuggan ligga bakom synkroniseringen. De flesta parningarna sker i augusti till december. Suggan är r dräktig i ungefär r 115 dagar vilket gör att de födslarna framför allt sker från februari till maj. På grund av den långa brunstperioden kan dock kultingar födas när n r som helst under året. Vid tiden för f r födself gräver den dräktiga suggan en grund grop påp en lämplig l plats, det kan vara i en tätning eller på en åker. Hon fodrar "boet" med växtdelar som bildar ett skyddande tak för de nyfödda kultingarna. I de flesta fall föder f suggan bara en kull under ett år. Storleken beror bl.a. på suggans ålder. En ung sugga föder f i genomsnitt kultingar, medan en som uppnått tre års ålder föder 5-6 (ibland fler). En vildsvinssugga kan som mest dia åtta kultingar. Varje kulting har "sin egen" spene som de alltid diar på. En kulting som blivit föräldralös kan få dia hos en till modern besläktad sugga, men först när n r suggans egna kultingar är r mättam tta. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

14 Vildsvin - Sus scrofa Redan under de första f veckorna följer kultingarna suggan på kortare utflykter runt boet. Efter ytterligare någon vecka lämnas boet och gruppen ger sig ut på längre vandringar. Gruppen söker vila i tillfälliga legor på skyddade platser. Suggan skyddar kultingarna, ger di och håller h samman gruppen med grymtningar. Kultingarna diar det mesta av tiden under de första två veckorna och är inte helt avvanda förrän vid 3-4 månaders ålder. Årskultingarna är beroende av moderns mjölk och vägledning och klarar inte vintern ensamma. Kultingarna tillväxer snabbt och väger ungefär 20 kg redan efter ett halvår. De minskar lite i vikt under vintern, men vid ett års ålder väger en fjoling kg. När de nått den åldern är det dags för suggan att föda igen och fjolårskultingarna stöts därför bort. Ett vildsvin blir som mest ungefär tio år r gammalt. Djur som hållits i hägn och skyddats från det fria livets påfrestningar kan bli dubbelt så gamla. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

15 Vildsvinets historia i Sverige De första f vildsvinen invandrade i Sverige efter den senaste istiden för år sedan, ungefär samtidigt som människan. De blev vanliga först när riktiga skogar vuxit upp. Djuren fanns frilevande från Skåne till Uppland under den yngre stenåldern för r ca år sedan. Enligt arkeologiska fynd införde människan tamsvin till landet för f r ca år r sedan. Till en början var de små, men större former uppträdde senare. Det är okänt i vilken utsträckning tamsvin och vildsvin parade sig, men det är troligt att det skedde vid flera tillfällen. Tamsvinet liknade länge l vildsvinet till utseendet. Domesticering (uppgående genom parning i tamsvinsstammen) och jakt gjorde att vildsvinet var försvunnet vid slutet av 1600 talet. År 1723 lät kung Fredrik I återinföra vildsvin som jaktbyte till Öland. Böndernas protester ledde dock till att jakten intensifierades och stammen var utrotad kring Under 1800-talet och framåt infördes vildsvinet till hägn i södra Sverige. Några svin rymde 1942 vid Linderödsåsen i Skåne och etablerade där en stam. Men de skador de förorsakade på jordbruksgrödor medförde att även dessa djur utrotades. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

16 Vildsvinets historia i Sverige Den vildsvinsstam som nu uppstått i Sverige härrör på samma sätt från rymningar ur hägn. h Ett riksdagsbeslut från 1980 förklarade vildsvinen som oönskade i Sverige, med undantag för f Stockholms län. l Där skulle en mindre population tillåtas för forskning. Vildsvinsstammen tillväxte dock kraftigt och 1988 rev ett annat riksdagsbeslut upp det föregående och fastslog vildsvinets hemrätt i den svenska faunan. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

17 Historia Återtåg g i vår v r fauna Den svenska vildsvinsstammen har tillvuxit kraftigt sen återintroduktionen på 1970-talet och stammarna är nu täta i många områden. Avskjutningen 2004 beräknades till ca djur. Vildsvin är svårinventerade och inga beståndsuppskattningar har gjorts på senare tid. Osäkra gissningar hamnar påp mer än n djur men dessa är r mycket osäkra då vildsvin har god reproduktions- och spridningsförmåga. De finns i alla landskap nedanför norrlandsgränsen (Dalarnas och Gävleborgs län) utom i Värmland. En vildsvinspopulation kan tillväxa mycket snabbt. Det beror på suggornas goda reproduktionsförmåga, med stora kullar (som kan bli på ända upp till åtta kultingar). Suggorna är dessutom mottagliga för parning under en stor del av året. Parning kan därför r ske när n r omständigheterna är r gynnsamma, t ex när n r det finns gott om föda. f Studier i södra Södermanland visar på en tillväxt på omkring 13% per år. Det innebär att populationen där skulle fördubblas på c:a sex år, trots att jakt sker i området. I en ojagad population kan det gå betydligt snabbare. Vildsvinstillgången i Sverige 2001 Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

18 Spridning fram till idag Spridningen hos vildsvin har studerats med hjälp av radiopejling på djur försedda med radiosändare. Den har visat att vildsvin kan röra sig långt, enstaka individer förflyttar sig flera mil. Dödligheten i populationen är som störst under de första två åren av kultingarnas liv. Under den perioden dör 70-85% av djuren och bara 10% blir äldre än n fyra år. Den främsta dödsorsaken är jakt, som svarar för 90%, medan drunkning och trafikolyckor svarar för några procent vardera. Kyla och svält är inte lika vanliga dödsorsaker som jakt - vildsvinen är r köldtk ldtåliga liga och väl v anpassade till ett bistert klimat. Men de finns inte i områden med alltför tjockt snötäcke och tjäle. De svenska populationerna tros som mest ha en täthet av ca. 10 djur per hektar, på marker där ingen utfodring sker. Tätheten är mycket variabel i europeiska undersökningar som gjorts. I en stor inventering i Polen varierade den från n 1, djur per 1000 hektar. Ålderssammansättningen brukar vara: 75% kultingar, 15-20% fjolingar och 5% äldre djur. Genetiska studier påp vildsvin har det visat sig att de lätt parar sig med tamsvin, trots att kromosomtalen kan vara olika. Brokiga blandsvin som har partier av pälsen eller klövar i avvikande färg är ganska vanliga. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

19 Eventuella sjukdomar Vildsvinet drabbas av sjukdomar, speciellt om populationerna är för täta. Den allvarligaste är svinpest, som också kan smitta tam grisar (men inte människor). Det är en virussjukdom som orsakar kraftiga angrepp i mag-tarmkanalen, hudblödningar, inre blödningar och dessutom påverkar centrala nervsystemet, med balansrubbningar som följd. Inkubationstiden är 3-7 dagar och döden inträffar som regel inom tio dagar. Viruset är mycket stabilt, även vid höga temperaturer. Vildsvinet är liksom tamsvinet mellanvärd för trikiner, som är en slags rundmaskar (nematoder). Maskarna vållar inte vildsvinet någon större skada. De genomtränger muskulaturen och kapslar in sig i en säck. Om köttet k förtf rtärs rs utan att ha värmts v upp tillräckligt frigörs unga stadier, som kan vålla människan svåra problem. Sjukdomen heter trikinos och kan vara dödlig. Den orsakar bl.a smärtande vätskeansamlingar, blödningar, allergiska reaktioner och feber. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

20 Eventuella sjukdomar tand sten Gris + + = Tandsten!! Trikininfekterat vildsvinskött är mycket ovanligt i Sverige (färre än tio fall de senaste åren och ingen människa har smittats) men. det är r obligatoriskt att låta l besiktiga köttet k innan det får f r säljass ljas. Alla Vildsvin som skall ätas bör b r Trikinprovas och detta är r en enkel procedur som kostar runt 100:- 150:-, man skickar in en bit av Njurtappen till exempelvis utsedd Veterin inär r som dåd tar prov, svar får f r man inom ca 2 dagar. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

21 Vildsvinets föda f Vildsvin är r allätare, men det mesta av födan (omkring 90%) utgörs av vegetabilier. Underjordiska växtdelar, som rötter, står för det mesta av födointaget under vintern. Främst är det rötter av vanliga växter som sippor, kabbeleka och rams. Under sommaren äts gärna gröna blad av t ex starr och tistlar, men också fallfrukt, bok- och ekollon samt hasselnötter. Från juli och framåt hösten äter vildsvinen mycket frön och frukter, och ger sig dåd på odlade grödor dor. Födan domineras av frön av stråsäd som höstvete och havre, oljeväxter som raps, samt vall och potatis. Mycket av skadan orsakas inte av ätandet i sig utan av bökandet b i marken och nedtrampningen av säd. s I de områden där utfodring sker blir det fodret viktigt föda. Svinen skadar sällan s mer än n några n procent av den odlade arealen, men där d r de slår r till kan skadorna vara helt förödandef dande. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

22 Vildsvinets föda f Den animaliska födaf som vildsvinen äter utgörs av daggmaskar, insektslarver och andra ryggradslösa sa djur. Ifall födan är riklig kan svinet fungera som ett nyttodjur. Vid stora insektsangrepp i skogar på kontinenten har det visat sig att många svin specialiserar sig på att böka fram de skadegörande insekternas larver och puppor. Även större djur, som smågnagare, fågelungar f eller -ägg konsumeras när tillfälle ges. Vildsvinet kan också äta kadaver som påtrp träffas i naturen. Till skillnad från n de andra klövdjuren är vildsvinet inte idisslare, utan har en enkel magsäck som är anpassad för djurets blandade diet. Magsäcken har en avdelad blindsäck, som bl a innehåller lymfproducerande celler. Den lymfa som avges är ett skydd mot skadliga mikroorganismer som djuret kan få i sig vid sitt bökande. Ett vuxet vildsvin av den storlek som påträffas i Sverige konsumerar ca fyra kg föda om dygnet sommartid. En kulting klarar sig på ungefär hälften, men behöver mer under vintern. Om födotillgf dotillgången är r god äter djuren ibland tills de får f r svårt att röra r ra sig och ligger sen och smälter födan. f Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

23 Vildsvinet & människanm Vildsvinets återkomst i våra skogar har skapat rykten och skräck om vildsvinets farlighet. Men ett normalt friluftsliv bör inte innebära att man riskerar att drabbas av en attack från ett vildsvin, däremot bör man vara försiktig när man ser kultingar, suggan kan försvara sina små, om hon tror att de är hotade. Eftersök k av skadeskjutna djur eller påkörda grisar är r en klart farlig situation, oftast är det eftersökshundarna som riskerar att bli skadade, men även jägare har råkat illa ut. Vildsvinet är ett sävligt djur som undviker kontakt med människor, de har ett utmärkt luktsinne och en förträfflig hörsel. Men om svinet känner sig hotat och flyr kan det komma upp i en hastighet av 45 km/tim under kortare sträckor ckor. Det finns också registrerat att vildsvin mycket väl kan fly genom att simma över sjöar eller icke strida strömmande vattendrag, grisar gillar att umgås med vatten. Sammansättningen i flocken De viktigaste sociala enheterna är ensam levande galtar, ungkarlsgrupper och matriarkatflockar bestående av en eller flera suggor med ungar i varierande ålder. Uppsplittringen av större moderdottergrupper leder till bildandet av flera klaner inom samma ma vistelseområde, detta kan vara sås stort som km2 beroende påp antalet svin. Klanerna delar födoomrf doområde, viloplatser, vattenhål och sovhålor. Parningssystemet tycks vara baserat påp rangordningen mellan kringströvande galtar inom ett klanområde

24 Forsknings projekt påp Vildsvinet Populationsdynamiken hos vildsvinet studerades i Björkvik i Södermanland. Där r fångades f och radiosändarm ndarmärktes rktes närmare n 70 djur mellan 1994 och Utifrån flera tusen radiopejlingar av djurens aktivitet kunde man studera aktivitets- och rörelsemönster samt hur stora arealbehov olika individer och grupper har. Detta sattes i relation till mark typernas fördelning samt vilken utfodring som bedrevs. Det gick också att uppskatta hur snabbt populationen tillväxer per år, genom att samla in uppgifter på fällda svin i området. Pejlingarna visade att aktiviteten inleddes vid solnedgången och pågick i 6-8 timmar. I medeltal förflyttade sig djuren en dryg halvmil/natt. Suggor och galtar sökte näring över lika stora ytor, medan vildsvinsgrupper utnyttjade betydligt större områden. Pejlingarna avslöjade också att galtarna i genomsnitt spred sig fyra gånger g längre l än suggorna eller ca. 1,5 mil. Populationsberäkningarna för området visade att tillväxthastigheten låg kring 13%, dvs. vildsvinstammen skulle i sås fall fördubblas f påp 5-6 år Slutrapporten i sin helhet kan läsas Projektet fortsätter i mindre omfattning med att pejlingarna fullföljs på de redan märkta kultingarna. Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

25 Forsknings projekt påp Vildsvinet Utbredning från n Kvalificerad gissning Information hämtad från Jägaref gareförbundetrbundet

26 Trafikskadat Vildsvin Ring 112 OBS Tänk alltid påp att ett skadat Vildsvin är r farligt, det kan gåg till anfall Vem ringar jag? hur är r jag försf rsäkrad? vad står r försf rsäkring för f r? mm: Eftersök k i samarbete med Ring 112 Där r lämnar l du all information som efterfrågas: Var befinner du dig Väg nummer / ort Vad för djur / var det flera djur du körde på, var det fler djur med? Märk upp platsen med Bilprovnings viltskade dekal eller annan tydlig markering på den sida djuret försvann Invänta Polis eller annan utsedd person som hänvisas till platsen Lämna Namn, telefonnummer, skador på bilen ( begär Polisrapport ) Kontakta Försäkringsbolaget

27 Trafikskadat Vildsvin Varning för vildsvin är ett nytt trafikmärke. De första skyltarna sattes upp i Skåne under hösten Påkört vildsvin på lokalväg i Sotenäs kommun, Västra Götaland. Att köra på ett vildsvin innebär alltid en risk i och med djurens massiva kroppshydda och höga vikt. Foto: Sigbert Gunnarsson. Vildsvinet är idag på stark frammarsch i den svenska faunan, vilket märks tydligt i viltolycksstatistiken. Antalet trafikolyckor med vildsvin har ökat under de senaste åren och under 2007 uppgick de till nära 1600, vilket är en ökning med drygt 50 % jämfört med Ökningen märks också tydligt på jaktuttaget av vildsvin där den genomsnittliga avskjutningen i Sverige har ökat med i genomsnitt 29 % per år sedan 1990, och under jaktåret 2005/2006 sköts ungefär vildsvin.

28 Vildsvinet kan ställa till problem på.. Vall särskilt s om den är r 3 år r och äldre. Betad vall och naturbeten. Spannmål, speciellt vete och havre när n r kärnorna k är r i mjölkstadiet. Ärtor, kan vara utsatta från n sådd s till skörd. Matpotatis, särskilt s sättpotatis. s Majs eller Raps odlingar. Grönsaksodlingar. Trädg dgårdar. Vill det sig riktigt illa sås kan en grupp Vildsvin ställa till så här r påp en enda natt.

29 Vildsvinet kan ställa till problem men det går g r att lösa l ganska enkelt El är r effektivt för f r att skydda grödor och andra känsliga k områden Ett elband eller rep är r bättre b än trådar Två band - Nedre bandet ska sitta cm ovan mark och det övre påp cm höjdh Tre band - Nedre bandet ska sitta cm ovan mark, mitten påp cm och den övre påp cm höjd. h El - är r det främsta hotet mot Vildsvinet. Luras inte av att sätta s banden för f r högt h ovanför backen dåd kultingarna är r mycket små när r dom börjar ut påp fodersök k med suggan

30 Jakten Jägaren är r väl v l det mest farliga för f grisen Lite Jaktinformation Vildsvinet måste vi säga är ett mycket intelligent djur utöver alla andra djur som vi är vana vid i vår fauna. Grisarna är väldigt finurliga vill jag påstå och lär sig otroligt snabbt, skjuter man exempelvis en kulting i smakfulla grödor på försommaren eller andra områden som suggan gärna tar med sig sina kultingar till.. Vips sås är r hon och kultingarna borta Vi har lärt oss av Jägare J och Bönder B i Tyskland och Polen som har ofantliga massor av detta vilt i sina hemländer och som dagligen lever ihop med detta djur, där har man mycket lite störningar och problem då man lärt sig djurets födosök, levnadssätt etc. och anpassat sig efter detta.

31 Jakten Jägaren är r väl v l det mest farliga för f grisen Lite Jaktinformation Man har exempelvis foderplatser i skogarna långt l ifrån n grödor som man odlar på gärdena ( enbart för f r att dra grisarna från n denna goda födaf ) och på dessa foderplatser skjuter man aldrig några n grisar på p dådom skall lära sig att detta är för grisen en trygg plats att vara på.. det är här vi i Sverige missat stort Grisarna blir dåd osäkra kra, man skjuter eventuellt felaktigt djur sugga och det blir förödande då hennes kultingar inte har någon som leder dom till foderställen, lär dom mm, så då far dom omkring som rena ligister orädda för människor och förstör och härjar. Då får r Vildsvinet ännu mera dåligt d ryckte tyvärr Så vi jägare j har en hel del att lära l av våra v grannländer nder och att vi måste m vara lyhörda förf Bönderna, Fastighetsägare gare mm, och både b informera och hjälpas åt t att motverka skador för r det går g. Titta bara påp våra grannländer nder vad dom lyckats med under alla år

32 Jakten Jägaren är r väl v l det mest farliga för f grisen I Skåne och Småland har man nu de senaste åren skjutit ned stammen ( kanske väl v l hårth ) i Jägarens syn, ungefär som vi gjort med vår Älgstam här i våra trakter. Jakttrycket har varit hårt h och olycklig avskjutning påp suggor har nu resulterat i att stammen minskat dramatiskt. I de flesta fall har detta skett p.g.a. okunskap då man trott att stammen varit större än den varit. Vissa djur har flyttat ordentliga sträckor och balansen har på vissa områden blivit helt tokig. Många ensamma kultingar ( moderslösa sa ) härjar h vilt i jordbrukslandskapen och i trädgårdar och ger på så vis helt fel signaler till boende i dessa områden.

33 Jakten Vad säger s jaktlagen! Huvuddelen av vildsvinsfödslarna dslarna sker under perioden februari till maj. Detta innebär r att den för f r vildsvin jaktetiskt mest kritiska delen under året är r februari juli. Med hänsyn h till vildsvinsstammens expansion och det angelägna gna i att ha en sås rymlig allmän jakttidsperiod som möjligt m föreslf reslår r förbundet f en förändring f av det ursprungliga förslaget sås att jakt påp vuxna vildsvin även ska vara tillåtet tet under augusti månadm nad. Jakttiden för vildsvin föreslås för hela landet gälla tiden 1 augusti 31 januari. Årsunge lovlig hela året. Sugga som åtföljs av smågrisar fredade hela året. Denna jakttid är r vad som är r beslutat i dag

34 Jakten här h r påp Koberg. Saxat ur Göteborgs Posten Kobergs gods skakas av vildsvin Efter att ett antal vildsvin rymde från ett hägn i Skepplanda för sex år sen har Kobergs gods haft problem. Nu har vildsvinsstammen vuxit så det knakar och man räknar med att den består av runt 250 individer. Vildsvinen ställer till med mycket skador. De boende i området har tröttnat på att få sina trädgårdar förstörda. En del har satt upp stängsel för att svinen inte ska kunna komma in på gården. Kobergs gods har skickat in en ansökan om skyddsjakt till Naturvårdsverket rdsverket. Länsstyrelsen i Västra Götaland räknar med att stammen så gott som fördubblats under våren. Skadorna inom jord- och skogsbruket har hittills varit försumbara. Vi befarar dock att skadebilden på växande grödor, av framförallt stråsäd, kommer att öka på ett sätt som är långt över det godtagbara, skriver Carl Silfverschiöld, VD för Gåsevadsholms fideikommiss AB, som driver Koberg. Vi behöver i princip skjuta av tillväxten för f r att fåf balans, säger s Anders Friberg, viltmästare påp Koberg, till GöteborgsG teborgs-posten. I arbetet att försöka minska vildsvinens skadeverkningar har man redan gjort en del åtgärder. Bland annat har foderplatser satts upp för att hålla grisarna borta från andra platser. Grisarnas framfart förra f våren v 2006, ja då satte Godsförvaltningen in ordentliga tag för att snabbt minska stammen här på Koberg. Avskjutning startades i ordentlig omfattning. Avskjutning har skett hela året och det har skjutits närmare 160 Vildsvin, majoriteten har varit års grisar / kultingar. Nät, elstängsel och stolpar har delats ut till de hyresgäster som haft problem eller som förebyggande åtgärd. Flertalet foderplatser har satts upp på lämpliga ställen för att minimera skadorna i trädgårdar, jordbruket mm.

35 Skottet vid jakt Grisen är ett mycket hårdskjutet djur Skottplatsen, mycket svårt att se något efteråt Eftersöket, kräver mycket av ekipaget Se till att ha ett ekipage som verkligen klarar ett eftersök k påp gris.

36 Våra hundar Tänk Er för f r.. Noga innan om Ni har hund Våra jakthundar lever farligt dåd dom jagar Grisen.. men det vet vi. Men Ni som har sällskaps s hundar, tänk t påp att inte ha dom lösa l där d r det finns Gris. Var Extra försiktigf när r suggorna har små kultingar Tänk Er för f r med hund lös, l i skog och mark där d r det finns Vildsvin Min hund jagar inte.. Jaså

37 Hur skall jag våga v gåg i skogen & plocka svamp mm. Vågar jag gåg i skogen nu!!! Absolut, det är r inga problem.. Det är r bara att fortsätta tta som vanligt, Vildsvinen hör Er långt innan Ni hör dom och om det mot alla odds skulle bli en sammanstötning tning sås är r det garanterat ofarligt. Skulle Ni få möjligheten att komma mellan Suggan och hennes kultingar så kan Ni få uppleva ett Skenanfall där suggan snabbt Blåser ett högt blåsande ljud som är en varning till sina små kultingar. Därefter sås kan hon göra g en rusning spikrakt mot Er ( detta är klart skrämmande ) men hon viker av snabbt inom ett par meter från Er och vips så är hon borta Det kan vara en skrämmande situation men den är garanterat ofarlig detta händer h mycket, mycket.. sällan s

38 Skrubbträd vid matplatsen Vildsvinen gillar att skrubba sig mot vissa trädstammar. Trätj tjära påp en trädstam attraherar vildsvinen Vid mat platserna har ofta grisarna sin egna skrubbträd där r går g r man till sitt egna träd d och skrubbar sig.. man har alltså sitt egna träd d för f r sig själv som man tvagar sig mot..

39 Enkla foderautomater En automat ska lämna ifrån sig lite foder och gärna innebära att det blir arbete för vildsvinen Fler automater på samma foderplats ökar tillgängligheten Ser vi bara till att det finns foder i skogen sås minimerar vi skador påp grödor, trädg dgårdar mm.

40 Obelix älskar Vildsvin Rätt hanterat vid slakt sås är r Vildsvinet en riktig läckerhet.. Köttet K från n en årsgris är r en enastående ende läckerhetl så jag kan bara hålla h med Oblix. Dom är r ju helt underbara Vildsvin kan tillagas påp en mängd m olika sätt s och här h r ger Anders Levén förslag påp både oväntade kombinationer och spännande kryddningar. Inbunden Illustrerad i färg f B. Wahlströms

41 För r den händige h

42 Vildsvinsstek med rosmarin (10-12 personer) 2-3 kg vildsvinsstek Ca 1 dl färska repade rosmarinblad Smör Nymalen svartpeppar Salt om buljongen är osaltad 2-3 dl mustig buljong Gör så här: Bena ur steken genom att skära längs hela benet, försök att få den så renskuren som möjligt. Bred ur köttet. Hacka rosmarinbladen grovt och fördela det mesta över köttet. Klicka på smör och krydda med svartpeppar. Rulla ihop och knyt med steksnöre. Klappa in resterande rosmarinhack i köttet. Bryn steken runt om i en stekgryta. Salta om buljongen är osaltad. Häll på buljongen och lägg i några rosmarinkvistar. På med locket, sänk värmen och låt puttra. En tre kilos stek behöver drygt en och en halv timme för att bli genomstekt. Den som har en stor gryta kan sätta en termometer i steken. Vid 80 grader är den färdig. Låt köttet vila under folie vid sidan om grytan medan såsen tillagas. Sås: Ca 4 dl ihop kokt sky 1 dl grädde 1 msk calvados- fransk äppelbrännvin Lite strösocker Sila skyn direkt i ett litermått. Häll tillbaka i grytan. Koka ihop till ca 4 dl om det behövs. Tillsätt grädde, vispa och låt koka upp. Sänk värmen, rör ner calvados och smaka av med lite socker. Låt såsen puttra vidare en stund.

43 Vildsvinsgryta (4 portioner) Ca 600 g mager grishals i lagom stora grytbitar 12 skalade schalottenlökar 1 burk väl avrunna konserverade Kantareller (använd spadet till spädning) 6 små skalade morötter skivade i 1 cm 1 tsk aromkrydda eller aromsalt 2 msk vetemjöl 6 dl buljong gjord på tärning 6 svartpepparkorn 6 kryddpepparkorn 1/2 tsk vitpeppar 6 krossade enbär 1 burk creme fraice 3 msk hackad mesost eller ädelost 2 msk äppelgelé eller äppeljuice Ca 250 g brysselkål (djupfryst) Margarin till stekning Gör så här: Bryn köttet i en stekpanna och lägg det sedan i en stekgryta. Bryn lök svamp och morötter och lägg det bland köttet. Pudra över salt och vetemjöl, rör om med träslev. Tillsätt buljong, och samtliga kryddor. Låt grytan puttra sakta tills köttet är mört (högst 25 min). Blanda ner resten av ingredienserna, rör om. Låt grytan få ett uppkok och rör om lite. Klippt persilja över grytan ser gott ut. Smaklig måltid!

44 Vildsvinsterrin (10-12 personer) 800 g vildsvinskött utan senor och hinnor 1 gul lök 1 vitlöksklyfta 5 enbär 2 tsk salt 2 tsk pastej krydda 1 tsk grönpeppar 1 tsk timjan 1 lagerblad 2.5 dl rött vin 200 g kycklinglever 2 msk konjak 25 g torkade kantareller 550 g helt späck 400 g späck i tunna skivor 1 ägg 50 g pistagenötter Lagerblad, timjan, rosmarin Gör så här: Skär vildsvinsköttet i strimlor, finhacka löken och pressa vitlöken. Blanda detta med enbär, salt, pastejkrydda, grönpeppar, timjan, lagerblad och 1,5 dl vin. Låt stå i kylen i tolv timmar. Lägg kycklinglevern i resterande vin och konjaken. Låt marinera över natten. Blötlägg svampen över natten. Tag upp svampen och torka dem torra. Dela dem i mindre bitar och fräs dem i smör, låt svalna. Sätt ugnen på 150 grader. Ta upp kött och lever och mal i köttkvarn två gånger. Skär 400 g späck i strimlor och mal dem i köttkvarnen. Blanda med färsen och ägget. Skär 150 g späck i tärningar, grovhacka pistagen. Blanda detta och svampen i färsen. Klä en 1 ½ liters form med de tunna späck skivorna så att det hänger över kanten. Häll i färsen, lägg på lagerblad, timjan och rosmarin. Vik över späckskivorna. Banka formen mot en skärbräda så att luftbubblorna i färsen försvinner. Ugnsbaka i vattenbad till en innertemperatur av 68 grader i cirka en timme.

45 Tack förf mig

46 Frågestund. & kaffe