LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA"

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Tid: kl. 13:00 Plats: Särörummet, stadshuset, Kungsbacka Ledamöter Helen Ung Le (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Marie Björsell (C) Gunilla Rivle (L) Odd Hessler (S) Åsa Andersson (S) Ersättare Övriga Camilla Karlsson, nämndtjänsteman Katrin Håkansson, nämndtjänsteman Karin Jansson, strateg Christian Johansson (M), ordförande Agneta Sjögren, Sekreterare 1(322)

2 Kallelse/föredragningslista Justering LN KBA Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att utse Helén Ung Le att jämte ordföranden justera protokollet 2. Godkännande av föredragningslista LN KBA Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att godkänna föredragningslistan 3. Hälsosam skola LN KBA Karin Jansson Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att avsätta kronor av nämndens utvecklingsmedel för finansiering av student från högskola/universitet som utför en kvalitativ utvärdering inom projektet Hälsosam skola. Detta under förutsättning att lämplig student rekryteras. Sammanfattning Med bakgrund i att den psykiska ohälsan är hög i Kungsbacka samt att det finns många barn med övervikt och fetma i kommunen har Kungsbacka kommun startat projektet Hälsosam skola. Projektet pilottestas under läsåret 2017/2018 på två skolor i Kungsbacka; Toråsskolan och Vittraskolan i Forsgläntan. Projektet har en hälsofrämjande inriktning och kompletterar därmed arbetet med friskvårdsgrupperna för barn med övervikt och fetma som har en förebyggande och behandlande inriktning Projektet Hälsosam skola inkluderar ökad rörelse under skoldagen utan att lägga till fler idrottstimmar, ett förbättrat utbud i skolcaféet samt ökat fokus på en positiv upplevelse av skolmaten. Projektet kommer att utvärderas kvantitativt av Kungsbacka kommuns personal. Behov finns av att även utvärdera projektet kvalitativt genom intervjuer med skolornas personal. Personalen är en nyckelgrupp för att arbetet ska utvecklas, förbättras och göras hållbart över tid. En student från högskola/universitet är lämplig för att utföra en kvalitativ utvärdering med handledning av personal från Kungsbacka kommun och Kungsbackanämnden. Konkurrensen är hård om studenter och för att ytterligare höja attraktiviteten för ett uppdrag av denna karaktär är det önskvärt att kunna erbjuda studenten en ekonomisk ersättning. 2(322)

3 Kallelse/föredragningslista Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hälsosam skola Expedieras till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning 4. Hälsa på lika villkor förtätning av befolkningsstudien 2018 LN KBA Camilla Karlsson Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att avsätta kronor av 2017 års budget till en förtätning av befolkningsstudien Hälsa på lika villkor i Kungsbacka Sammanfattning Lokala nämnders uppdrag är bland annat att genom kartläggningar och dialoger identifiera befolkningens behov. Nämnderna ska även bidra med inventeringar och bedömningar av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I Halland har den vuxna befolkningens hälsa följts sedan 1980-talet, dels via befolkningsundersökningar om levnadsvanor och självupplevd hälsa, dels genom registerstudier om sjuklighet och dödlighet. Sedan 2004 har Region Halland deltagit i den nationella befolkningsstudien hälsa på lika villkor och har även finansierat tillhäggsenkäter för att få tillförlitlig statistik även på kommunnivå. Vid 2014 års studie medfinansierade lokala nämnder ytterligare en förtätning vilket gjorde det möjligt att synliggöra resultatet av studien även på kommundelsnivå. Inför 2018 års befolkningsstudie förs en dialog med de Halländska kommunerna i syfte att förankra studien men också för att gemensamt med kommunerna finna en möjlig och relevant nivåindelning av kommunerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hälsa på lika villkor, förtätning i Kungsbacka Expedieras till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning 3(322)

4 Kallelse/föredragningslista Föräldrar emellan 2017 barnpassning LN KBA Karin Jansson Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att kronor av nämndens utvecklingsmedel avsätts för att tillsammans med Kungsbacka kommun möjliggöra barnpassning i samband med en COPE föräldrastödskurs. Sammanfattning Föräldrar emellan är ett nätverk som anordnar föreläsningar, diskussionskvällar och föräldrastödskurser för föräldrar och andra vårdnadshavare i Kungsbacka kommun. Nätverket har funnits och varit aktivt sedan Våren 2017 lyftes en fråga av Kungsbackanämndens presidium om huruvida det skulle vara möjligt att erbjuda barnpassning i anknytning till en föräldrastödskurs. Detta för att ge fler föräldrar möjlighet att delta. Denna fråga lyftes vidare inom Föräldrar emellan och en lösning för att testa barnpassning i samband med en COPE föräldrastödskurs arbetades fram. Två personer föreslås arbeta med barnpassningen, varav en är utbildad inom barn- och fritidsprogrammet på gymnasienivå. Dessa personer timavlönas för uppdraget. Utvärdering kommer att göras genom att jämföra statistik över deltagande samt med en enkät till deltagarna Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Föräldrar emellan - barnpassning Expedieras till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning 6. Gemensamt dialogarbete - slutrapport LN KBA Camilla Karlsson, Karin Jansson Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att anta slutrapport gällande lokala nämnders gemensamma dialogarbete 2017 överlämna rapporten till regionstyrelsens arbetsutskott inför mål och budgetprocessen (322)

5 Kallelse/föredragningslista överlämna rapporten till hälso- och sjukvårdsutskottet som en återkoppling på uppdraget avseende invånarnas åsikter kring hälso- och sjukvården i Region Halland anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Lokala nämnders uppdrag är bland annat att föra dialog med invånarna och andra aktörer för att samla in, analysera och skapa sig en bild av det lokala behovet med utgångspunkt i Social hållbarhet och i behovet av hälso och sjukvård. Ett av lokala nämnders tilldelade mål är att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar. Med bakgrund i uppdraget och det, av Regionstyrelsen, tilldelade målet samt med bakgrund i tidigare identifierade behov och prioriteringar har lokala nämnder genomfört ett gemensamt dialogarbete med fokus på unga och unga vuxnas livsvillkor och på psykisk hälsa. Syftet med dialogprocessen var att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykiska hälsa, dels för att skapa en tydligare bild av behovet och dels för att tillsammans med unga, och andra aktörer, finna förslag till lösningar. Vid sammanträdet presenteras slutrapporten och resultatet av dialogerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Gemensamt dialogarbete - slutrapport Expedieras till Regionstyrelsen 7. Revidering av Kungsbackanämndens delegationsordning LN KBA Camilla Karlsson Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att anta förslaget till reviderad delegationsordning Sammanfattning Styrelser och nämnder skall inför en ny mandatperiod fastställa delegationsordning. Delegationsordningen bör följas upp och omprövas under mandatperioden vilket nu har skett. Den reviderade delegationsordningen har anpassats efter Region Hallands ärendehanteringssystem samt utformats så att den kan fungera för samtliga lokala nämnder. Förslaget till reviderad delegationsordning har förankrats i lokala nämnders länspresidium. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delegationsordning för Kungsbackanämnden Delegationsordning Kungsbackanämnden revidering (322)

6 Kallelse/föredragningslista Genomförda och planerade aktiviteter LN KBA Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att notera genomförda och planerade aktiviteter arbeta efter föreslagen planering Sammanfattning Vid dagens sammanträde diskuteras Kungsbackanämndens genomförda och planerade aktiviteter 2017 Genomförda aktiviteter 1. Länspresidium Falkenberg, 28 augusti Planerade aktiviteter 1. Att leda in i framtiden, 14 september 2. Regionpensionärsrådets sammanträde, 22 september Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Genomförda och planerade aktiviteter Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Expedieras till Beslut delges ej 6(322)

7 Kallelse/föredragningslista Revidering av huvudattestanter, utanordnare samt nämndattestant LN KBA Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att - från utse nämndtjänsteman Katrin Håkansson som huvudattest och nämndattestant med nämndtjänsteman Camilla Karlsson och Janet Harrysson som ersättare Sammanfattning Enligt attest- och utanordningsreglementet för regionen ska varje nämnd årligen utse en eller flera huvudattestanter samt ersättare för dessa. Nämndattestant ska fortlöpande informera nämnden om det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet gentemot budget och kompletterande beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Revidering av huvudattestanter, utanordnare samt nämndattestant Huvudattestlista 2017 Expedieras till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning 10. Anmälan av inkomna och utgående skrivelser 2017 LN KBA Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att anteckna skrivelserna till protokollet Sammanfattning Anmälan av inkomna och utgående skrivelser 2017 Beslutsunderlag 39, Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland , Reviderade Riktlinjer för Region Hallands uppföljning (322)

8 Kallelse/föredragningslista , Beslut om projektmedel för hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården 54, En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor 73, Befolkningsinriktade hälsosamtal i Region Halland 74, Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården - projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete 11. Information från presidiet/tjänsteman LN KBA Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Information lämnas angående - Föräldrar emellans program för hösten Välmående ger resultat - Utveckling friskvårdsgrupp för barn 5 9 år - Månadsrapport juli - Varbergsnämndens rapport om tillit Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Information från presidiet/tjänsteman Föräldrar emellans program för hösten 2017 Månadsrapport juli 2017 Varbergsnämndens rapport om tillit Expedieras till Beslut delges ej 8(322)

9 Hälsosam skola 3 LN KBA (322)

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Avdelningen för social hållbarhet Karin Jansson Strateg social hållbarhet Kungsbackanämnden Hälsosam skola Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att - Avsätta kronor av nämndens utvecklingsmedel för finansiering av student från högskola/universitet som utför en kvalitativ utvärdering inom projektet Hälsosam skola. Detta under förutsättning att lämplig student rekryteras. Sammanfattning Med bakgrund i att den psykiska ohälsan är hög i Kungsbacka samt att det finns många barn med övervikt och fetma i kommunen har Kungsbacka kommun startat projektet Hälsosam skola. Projektet pilottestas under läsåret 2017/2018 på två skolor i Kungsbacka; Toråsskolan och Vittraskolan i Forsgläntan. Projektet har en hälsofrämjande inriktning och kompletterar därmed arbetet med friskvårdsgrupperna för barn med övervikt och fetma som har en förebyggande och behandlande inriktning Projektet Hälsosam skola inkluderar ökad rörelse under skoldagen utan att lägga till fler idrottstimmar, ett förbättrat utbud i skolcaféet samt ökat fokus på en positiv upplevelse av skolmaten. Projektet kommer att utvärderas kvantitativt av Kungsbacka kommuns personal. Behov finns av att även utvärdera projektet kvalitativt genom intervjuer med skolornas personal. Personalen är en nyckelgrupp för att arbetet ska utvecklas, förbättras och göras hållbart över tid. En student från högskola/universitet är lämplig för att utföra en kvalitativ utvärdering med handledning av personal från Kungsbacka kommun och Kungsbackanämnden. Konkurrensen är hård om studenter och för att ytterligare höja attraktiviteten för ett uppdrag av denna karaktär är det önskvärt att kunna erbjuda studenten en ekonomisk ersättning. 10(322)

11 Bakgrund På grund av att den psykiska ohälsan bland unga i Kungsbacka är hög och har ökat under många år beslutade kommunfullmäktige i Kungsbacka i juni 2016 om ett direktiv kring psykisk hälsa. Beslutet innebär att det under 2017 finns ett direktiv kring psykisk hälsa med formuleringen: Invånarna i Kungsbacka kommun ska ha en god psykisk hälsa. För att uppnå detta ska samtliga nämnder i Kungsbacka prioritera arbetet för att främja psykisk hälsa för invånare 0 29 år. Nämnderna ska presentera pågående arbete samt de initiativ som tagits för att öka det psykiska välbefinnandet hos målgruppen. Samverkan mellan både nämnder och Region Halland är en viktig del i detta arbete. Utifrån detta direktiv samt aktuellt läge för barn med övervikt och fetma i Kungsbacka där 200 barn med fetma finns inskrivna på Barnmottagningen på Hallands sjukhus Kungsbacka, har Kungsbacka kommun valt att starta ett projekt kring rörelse och kost med inspiration av den finska kommunen Seinäjoki. I Seinäjoki har ett arbete med kost och rörelse under skoldagen lett till en halvering av fetman hos 11-åringar. Projektet Hälsosam skola Med inspiration av Seinäjokis arbete med kost och ökad rörelse under skoldagen har ett projektkoncept för Kungsbacka tagits fram och som under läsåret 2017/2018 kommer att testas och utvärderas på Toråsskolan och Vittraskolan i Forsgläntan. Konceptet har tagits fram i dialog med skolornas ledning och personal och till stor del initierats av personalen själva. Projektet kallas i Kungsbacka för Hälsosam skola och har en hälsofrämjande inriktning. Därmed kompletterar det arbetet med friskvårdsgrupperna för barn med övervikt och fetma som har en förebyggande och behandlande inriktning. Arbetet inkluderar ökad rörelse under skoldagen utan att lägga till fler idrottstimmar. Arbetet inkluderar ven ett förbättrat utbud i skolcaféet samt ett ökat fokus på en positiv upplevelse av skolmaten. Mål med Hälsosam skola Att eleverna uppnår en bättre fysisk hälsa Att eleverna uppnår en bättre psykisk hälsa Att skapa rörelseglädje som ett beteende Att eleverna förstår fysisk aktivitets betydelse för hälsan Att eleverna förstår kostens betydelse för hälsan 11(322)

12 Utvärdering av Hälsosam skola Projektet kommer att pågå i pilotform under läsåret 2017/2018. Projektet kommer att utvärderas kvantitativt av Kungsbacka kommun genom enkätundersökningar riktade till elever och till personal. Ett behov finns också av att utvärdera processen kvalitativt genom intervjuer med personal på respektive skolor. Personalen är en nyckelgrupp för att ett arbete som Hälsosam skola ska fungera. Att utvärdera projektet ur personalens synvinkel är viktigt för att kunna göra förbättringar och göra arbetet hållbart. Önskvärt är att en student från högskola/universitet genomför denna utvärdering. Handledning av student kommer att utföras gemensamt av folkhälsostrateg inom Kungsbacka kommun och strateg för Kungsbackanämnden. Det är konkurrens om studenterna och för att göra uppdraget attraktivt är det önskvärt att kunna ersätta studenten ekonomiskt. Förslagsvis med kr. Kungsbackanämndens roll Att följa arbetet med Hälsosam skola samt bidra med medel och personalresurser för att projektet ska utvärderas på ett fullgott sätt. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Avsätta kronor av nämndens utvecklingsmedel för finansiering av student från högskola/universitet som utför en kvalitativ utvärdering inom projektet Hälsosam skola. Detta under förutsättning att lämplig student rekryteras. Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Camilla Karlsson Nämndstjänsteman Beslutet ska skickas till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning. 12(322)

13 Hälsa på lika villkor förtätning av befolkningsstudien LN KBA (322)

14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Avdelningen för Social hållbarhet Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Lokala nämnden Kungsbacka Hälsa på lika villkor förtätning av befolkningsstudien 2018 Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att avsätta kronor av 2017 års budget till en förtätning av befolkningsstudien Hälsa på lika villkor i Kungsbacka Sammanfattning Lokala nämnders uppdrag är bland annat att genom kartläggningar och dialoger identifiera befolkningens behov. Nämnderna ska även bidra med inventeringar och bedömningar av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I Halland har den vuxna befolkningens hälsa följts sedan 1980-talet, dels via befolkningsundersökningar om levnadsvanor och självupplevd hälsa, dels genom registerstudier om sjuklighet och dödlighet. Sedan 2004 har Region Halland deltagit i den nationella befolkningsstudien hälsa på lika villkor och har även finansierat tillhäggsenkäter för att få tillförlitlig statistik även på kommunnivå. Vid 2014 års studie medfinansierade lokala nämnder ytterligare en förtätning vilket gjorde det möjligt att synliggöra resultatet av studien även på kommundelsnivå. Inför 2018 års befolkningsstudie förs en dialog med de Halländska kommunerna i syfte att förankra studien men också för att gemensamt med kommunerna finna en möjlig och relevant nivåindelning av kommunerna. Bakgrund Lokala nämnders uppdrag är bland annat att genom kartläggningar och dialoger identifiera befolkningens behov. Nämnderna ska även bidra med inventeringar och bedömningar av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. I Halland har den vuxna befolkningens hälsa följts sedan 1980-talet, dels via befolkningsundersökningar om levnadsvanor och självupplevd hälsa, dels genom registerstudier om sjuklighet och dödlighet. Sedan 2014 har Region Halland deltagit i den nationella befolkningsstudien hälsa på lika villkor. Syftet med studien är på den nationella nivån att följa utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer. Syftet för Region Hallands del är att följa hallänningarnas hälsoutveckling för att kunna följa upp de mål som Region Halland har när det gäller befolkningens hälsa. Målet är att, utifrån den kunskap som erhålls via studien kan göra välgrundade prioriteringar av insatser för att stärka befolkningens hälsa. 14(322)

15 Deltagandet i Hälsa på lika villkor innebär även fördelen att kunna göra jämförelser mellan de halländska kommunerna, mellan regioner och i riket men även att få tillgång till resultatet av en validerad och väl beprövad enkät. När befolkningsstudien genomfördes 2014 skickades enkäter ut i Halland, varav var tilläggsenkäter finansierade av Region Halland. Tilläggsenkäter och förtätning på kommundelsnivå Det behövs cirka tilläggsenkäter för att urvalet ska bli tillräckligt stort och för att studien ska bli tillförlitlig. Om det dessutom ska bli möjligt att se ett tillförlitligt resultat av befolkningsstudien på kommundelsnivå så krävs ytterligare en förtätning av enkätutskicket. Regionkontoret föreslås besluta om att medfinansiera förtätningen av befolkningsstudien med kronor. De tillkommande kostnaderna om kronor som krävs för en ytterligare förtätning föreslås finansieras av och delas lika mellan de lokala nämnderna i Kungsbacka, Varberg, Falkenberg och Halmstad. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet innebär att Kungsbackanämnden avsätter kr av budget 2017 för att förtäta befolkningsstudien Hälsa på lika villkor Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning 15(322)

16 Föräldrar emellan 2017 barnpassning 5 LN KBA (322)

17 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Avdelningen för social hållbarhet Karin Jansson Strateg social hållbarhet Kungsbackanämnden Föräldrar emellan 2017 barnpassning Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att - Avsätta kronor av nämndens utvecklingsmedel för att tillsammans med Kungsbacka kommun möjliggöra ett test av barnpassning i samband med en COPE föräldrastödskurs. Sammanfattning Föräldrar emellan är ett nätverk som anordnar föreläsningar, diskussionskvällar och föräldrastödskurser för föräldrar och andra vårdnadshavare i Kungsbacka kommun. Nätverket har funnits och varit aktivt sedan Våren 2017 lyftes en fråga av Kungsbackanämndens presidium om huruvida det skulle vara möjligt att erbjuda barnpassning i anknytning till en föräldrastödskurs. Detta för att ge fler föräldrar möjlighet att delta. Denna fråga lyftes vidare inom Föräldrar emellan och en lösning för att testa barnpassning i samband med en COPE föräldrastödskurs arbetades fram. Två personer föreslås arbeta med barnpassningen, varav en är utbildad inom barnoch fritidsprogrammet på gymnasienivå. Dessa personer timavlönas för uppdraget. Utvärdering kommer att göras genom att jämföra statistik över deltagande samt med en enkät till deltagarna. Bakgrund Föräldrar emellan är ett nätverk som anordnar föreläsningar, diskussionskvällar och föräldrastödskurser för föräldrar och andra vårdnadshavare i Kungsbacka kommun. Nätverket har funnits och varit aktivt sedan Syftet med nätverket är att erbjuda föräldrar och andra vuxna ökad kunskap, inspiration och motivation samt möjlighet att reflektera över sitt föräldraskap. 17(322)

18 [Skriv text] Nätverket består av representanter från Region Halland (Kungsbackanämnden), Kungsbacka kommun, studieförbund och kyrkor. Varje medlem bidrar ekonomiskt till nätverket. Nätverket samordnas genom en föräldrastödssamordnare anställd av förvaltningen för Kultur & Fritid med stöd av strateg från Kungsbackanämnden. Föräldrastödskurser ges inom metoden Cope och finns för föräldrar till barn 3-12 år och för föräldrar med tonårsbarn. Våren 2017 lyftes en fråga av Kungsbackanämndens presidium om huruvida det skulle vara möjligt att erbjuda barnpassning i anknytning till en föräldrastödskurs. Detta för att ge fler föräldrar möjlighet att delta. Denna fråga lyftes vidare inom Föräldrar emellan och en lösning för att testa barnpassning i samband med en COPE föräldrastödskurs arbetades fram. Barnpassning i samband med föräldrastödskurs Föräldrastödskurser i Kungsbacka är populära och oftast fulltecknade med kö. Det är en fördel om båda föräldrarna går en kurs samtidigt för att effekten av kursen ska bli den bästa. Idag är en övervägande del (70-75%) av deltagarna i föräldrastödskurserna kvinnor. Likaså är det ovanligt att sammanboende föräldrar går kursen tillsammans. Genom att erbjuda barnpassning kan vi se om andelen män ökar på kurserna liksom om andelen par som går kursen tillsammans ökar. I teorin skulle föräldrar ges ökad möjlighet att delta. Likaså kan barnpassning göra deltagande möjligt för ensamstående föräldrar. Ett test av barnpassning i samband med föräldrastödskurs föreslås genomföras under hösten Barnpassning erbjuds under åtta tillfällen i en förskolelokal i anslutning till lokalen där föräldrastödskursen hålls. Efter rekommendation från COPE-metodens huvudkontor erbjuds barnpassning för barn från fyra års ålder för att minska risken för att föräldrar behöver gå ifrån kursen. Två personer föreslås arbeta med barnpassningen, varav en är utbildad inom barnoch fritidsprogrammet på gymnasienivå. Dessa personer timavlönas för uppdraget. Kostnaden för att timanställa två personer i 40 timmar beräknas till cirka kr. Försöket genomförs i samverkan med Kungsbacka kommun och förslaget är att Kungsbacka kommun och Kungsbackanämnden delar på kostnaden. Utvärdering Försöket kommer att utvärderas genom att jämföra statistik kring deltagande. Tidigare kursers deltagande är väl dokumenterat och därför är en jämförelse enkel. Deltagarna kommer också att få fylla i en enkät om deras upplevelser kring barnpassningen. Blir försöket lyckat med bra resultat kommer fortsatt barnpassning att diskuteras. 18(322)

19 [Skriv text] Ekonomiska konsekvenser av beslutet kronor av nämndens utvecklingsmedel avsätts för att tillsammans med Kungsbacka kommun möjliggöra barnpassning i samband med en COPE föräldrastödskurs. Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning. 19(322)

20 Gemensamt dialogarbete - slutrapport 6 LN KBA (322)

21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Avdelningen för Social hållbarhet Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Lokala nämnden Kungsbacka Gemensamt dialogarbete - slutrapport Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att - anta slutrapport gällande Lokala nämnders gemensamma dialogarbete överlämna rapporten till regionstyrelsens arbetsutskott inför mål och budgetprocessen överlämna rapporten till hälso- och sjukvårdsutskottet som en återkoppling på uppdraget avseende invånarnas åsikter kring hälso- och sjukvården i Region Halland - anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Lokala nämnders uppdrag är bland annat att föra dialog med invånarna och andra aktörer för att samla in, analysera och skapa sig en bild av det lokala behovet med utgångspunkt i Social hållbarhet och i behovet av hälso och sjukvård. Ett av lokala nämnders tilldelade mål är att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar. Med bakgrund i uppdraget och det, av Regionstyrelsen, tilldelade målet samt med bakgrund i tidigare identifierade behov och prioriteringar har lokala nämnder genomfört ett gemensamt dialogarbete med fokus på unga och unga vuxnas livsvillkor och på psykisk hälsa. Syftet med dialogprocessen var att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykiska hälsa, dels för att skapa en tydligare bild av behovet och dels för att tillsammans med unga, och andra aktörer, finna förslag till lösningar. Vid sammanträdet presenteras slutrapporten och resultatet av dialogerna. Bakgrund Psykisk ohälsa är ett angeläget folkhälsoproblem och den negativa utvecklingen bland unga är särskilt oroväckande. Ökningen av psykisk ohälsa för också med sig 21(322)

22 att fler ungdomar förutom sin sjukdom även får försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. Unga som lider av psykisk ohälsa avviker från gruppen unga som mår bra genom att de i mycket högre utsträckning har en betydligt mer problematisk livssituation. Lokala nämnders gemensamma dialogarbete Med utgångspunkt i målet om att Halland ska erbjuda alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar har lokal nämnder genomfört ett gemensamt dialogarbete med syfte att samla in kunskap och perspektiv på unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska ohälsa samt att finna förslag till lösningar. Resultatet av dialogarbetet har sammanställts i en gemensam rapport, ett kunskapsunderlag, som lokala nämnder gemensamt ska lämna över till regionstyrelsens arbetsutskott inför arbetet med mål och budgetprocessen Tillsammans har nämnderna mött 287 personer från målgruppen unga och unga vuxna och genomfört över 60 dialoger med intressenter och verksamhetsföreträdare. Invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården Kungsbackanämndens uppdrag är bland annat att samla in invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården, något som nämnden arbetar med löpande under verksamhetsåret. Slutrapporten fån lokala nämnders gemensamma dialogarbete ger en bild av unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa men bidrar också med en bild av hur olika behovsgrupper (unga med funktionsnedsättning, nyanlända och unga arbetslösa, utifrån ett genusperspektiv och utifrån unga homo- bitranssexuella- och queerpersoner) upplever hälso- och sjukvården. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet innebär inga betydande ekonomiska konsekvenser Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande Regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Bilaga: Slutrapport Beslutet ska skickas till Regionstyrelsen 22(322)

23 Revidering av Kungsbackanämndens delegationsordning 7 LN KBA (322)

24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Avdelningen för Social hållbarhet Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Lokala nämnden Kungsbacka Revidering av Kungsbackanämndens delegationsordning Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att anta förslaget till reviderad delegationsordning Sammanfattning Styrelser och nämnder skall inför en ny mandatperiod fastställa delegationsordning. Delegationsordningen bör följas upp och omprövas under mandatperioden vilket nu har skett. Den reviderade delegationsordningen har anpassats efter Region Hallands ärendehanteringssystem samt utformats så att den kan fungera för samtliga lokala nämnder. Förslaget till reviderad delegationsordning har förankrats i lokala nämnders länspresidium. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Regionkontoret Jörgen Preuss Biträdande Regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Click here to enter text. Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till 58(322)

25 1(3) Datum Diarienummer LN KBA Förteckning över delegerade ärenden Kungsbackanämnden 2017 Delegation Med delegationsbeslut avses beslut som fattas på myndighetens (nämndens) vägnar enligt beslutad delegationsordning. Enligt 6 kapitlet 33 Kommunallagen kan nämnd delegera till utskott, ledamot eller ersättare eller anställd i kommunen att fatta beslut på nämndens vägnar. Delegationsmöjligheten för nämnden är inte enbart begränsad till att delegera till förvaltningschef utan nämnden kan välja att peka ut vilken befattning som ska ha delegationen. För delegering av beslut inom nämndens ansvarsområde gäller de allmänna bestämmelser som framgår av nämndens reglemente. Nämnden ska fortlöpande övervaka hur delegerad beslutanderätt utövas. Beslut enligt delegation ska anmälas till nämnden vid nästkommande sammanträde. Verkställighetsbeslut Med verkställighetsbeslut avses beslut som viss befattningshavare fattar inom ramen för de uppgifter som vilar på befattningen och inom beslutad budget. Oftast saknas utrymme för självständig bedömning eftersom frågan är reglerade i lagar och avtal, men också exempelvis att det finns politiska beslut om servicenivåer och dylikt. Exempelvis är många personalärenden av ren verkställighet eftersom det är uppenbart att enbart ett beslut kan fattas. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se Webb: Org.nr: (322)

26 2(3) Ärendegrupp 1 BRÅDSKANDE ÄRENDE A Ärenden som inte kan anstå till nästa sammanträde med nämnden och där beslutanderätten inte delegerats till annan 2 NÄMNDENS ARBETE A Uppdrag till nämndens ledamöter och ersättare om deltagande i resor, förrättningar, kurser och konferenser inom Sverige Beslutar på nämndens vägnar Nämndens ordförande Nämndens ordförande Ersättare Vice ordförande Vice ordförande B Uppdrag till nämndens ledamöter och ersättare om deltagande i resor, förrättningar, kurser och konferenser utanför Sverige 3 EKONOMIÄRENDE A B C Finansiering av utvecklingsarbete till ett belopp upp till 15 tkr per objekt och där medel finns avsatta i lokal nämnds budget Finansiering av utvecklingsarbete till ett belopp om tkr per objekt och där medel finns avsatta i lokal nämnds budget Omdisponering av medel inom ramen för detaljbudgeten under verksamhetsåret 4 INVESTERINGSFRÅGOR A Investeringar för inventarier (tex skrivare) till ett belopp upp till 10 tkr inom tilldelad ram 5 UPPHANDLING OCH HYRESAVTAL A Träffa/underteckna hyresavtal avseende lokaler för verksamhet knuten till Lokal nämnd 6 REGIONAL UTVECKLING A Avge yttranden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv över detaljplaner mfl. kommunala planer 7 ADMINISTRATIVA ÄRENDE A Träffa och säga upp avtal, överenskommelser och därmed Nämndens ordförande efter samråd med vice ordförande Nämndtjänsteman Nämndens ordförande efter samråd med vice ordförande Nämndtjänsteman Nämndtjänsteman Nämndtjänsteman Nämndens ordförande efter samråd med vice ordförande Nämndtjänsteman Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr: (322)

27 3(3) likställda handlingar inom tilldelad budget eller av nämnden beslutad beloppsgräns B Beslut att helt eller delvis avslå Nämndtjänsteman begäran om utlämnande av allmän handling C Utseende av PUL-ombud Nämndtjänsteman D Besvarande av framställningar till regionen från andra myndigheter och enskilda i ärenden som inte är av principiell art och när beslutanderätten inte åvilar annan (inom respektive ansvarsområde) Nämndtjänsteman E Utkvittering av postförsändelser Registratorer, nämnd sekreterare, nämndtjänsteman F Utse arkivansvarig Ordförande G Utse arkivredogörare Nämndtjänsteman 8 UPPDRAG A Utseende av ledamöter i nämndsanknutna arbets- och styrgrupper Nämndens ordförande efter samråd med vice ordförande Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr: (322)

28 Genomförda och planerade aktiviteter 8 LN KBA (322)

29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Styrning och stöd Agneta Sjögren Nämndsekreterare Lokala nämnden Kungsbacka Genomförda och planerade aktiviteter Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att notera genomförda och planerade aktiviteter arbeta efter föreslagen planering Sammanfattning Vid dagens sammanträde diskuteras Kungsbackanämndens genomförda och planerade aktiviteter 2017 Bakgrund Genomförda aktiviteter 1. Länspresidium Falkenberg, 28 augusti Planerade aktiviteter 1. Att leda in i framtiden, 14 september 2. Regionpensionärsrådets sammanträde, 22 september Regionkontoret Jörgen Preuss Bitr regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Bilaga: Genomförda och planerade aktiviteter Beslutet ska skickas till Beslut delges ej 63(322)

30 Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Reviderad Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare 9 jan Föräldrar emellan-möte Planering och utveckling inför vårens aktiviteter och föreläsningar Elektronen Strateg för social hållbarhet 16 jan Föreläsning tema film Föräldrar emellan: Flickan, mamman och demonerna Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Filmhuset Facklan, Kungsbacka 17 jan Är du redo-dagen Välmående ger resultat Att skolledare och personal ska känna sig trygga i att påbörja arbetet med Välmående ger resultat på respektive skola Laxbutiken, Heberg Strateg för social hållbarhet 18 jan Länspresidium Lokala nämnders presidier träffas Dagordning Fortsatt diskussion om det gemensamma dialogarbetet Utvecklingsdag i mars, förslag till upplägg och innehåll Start process av analysunderlag Gemensam internkontrollplan Bredband, information Erfarenhetsutbyte samt likheter och skillnader lokala nämnders arbete. Tema denna gång är Folkhälsoråd eller motsvarande. Länspresidiets roll och dess förankring hos lokala nämnder Laholm Presidiet Nämndtjänsteman 1 64(322)

31 Inför dialog med driftsnämnd psykiatri Reflektioner efter dialogen med Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) Övriga frågor 18 jan Föreläsning Föräldrar emellan: Barns liv på nätet Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Varlaskolans aula, Kungsbacka Strateg för social hållbarhet 20 jan Brottsförebyggande rådet Samverkan mot brott i Kungsbacka kommun Elektronen Strateg för social hållbarhet 25 jan Föreläsning tema film Föräldrar emellan: Captain Fantastic Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Filmhuset Facklan, Kungsbacka Strateg för social hållbarhet 26 jan Presidium Presidiet träffas inför nämnden Idalarummet, stadshuset Presidiet Tjänstemän 30 jan Genomgång med Att få en bättre förstålse för skillnader i Elektronen, Kungsbacka Strateg för social Jessica Berntsson från Kungsbacka hållbarhet RK analys om socioekonomiska skillnader i Kungsbacka. Tillsammans med representanter från folkhälsoenheten Nya en dörr in 2 65(322)

32 6 febr Tidiga insatser Utbildning i mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och barnperspektiv Halmstad Ledamot 7 febr Välmående ger resultat Arbetsgruppsmöte Utveckling av Välmående ger resultat Varberg Strateg för social hållbarhet 7 febr Föreläsning Laholmsnämnden bjuder in till en Gröna Hästen, eftermiddag med fokus på unga vuxnas Laholm tankar om suicid och hur vi med gemensamma krafter kan arbeta förebyggande Ledamot 15 febr Sammanträde Se protokoll Nämnden Tjänstemän 16 febr Möte med ny samordnare för Brottsförebyggande rådet Information om Kungsbackanämndens Elektronen uppdrag och verksamhet Strateg för social hållbarhet 20 febr Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 22 febr Föreläsning Föräldrar emellan: Bonusföräldrar: Möjligheter och fallgropar Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Elov Lindälvs aula, Kungsbacka 2 mars Presidium Presidiet träffas inför nämnden Idalarummet, stadshuset Presidiet Tjänstemän 2 mars Seminarie om alkoholen Hur dricker hallänningen och samhället Alkohol och cancer ett förbisett samband? Halmstad Ledamot Särörummet, stadshuset 3 66(322)

33 3 mars Föräldrar emellan-möte Planering av höstens aktiviteter och utveckling av Föräldrar emellans verksamhet Strandkullen Strateg för social hållbarhet 3 mars Brottsförebyggande rådet Samverkan mot brott Elektronen Nämndtjänsteman Strateg för social hållbarhet 7 mars Möte med forskare på Högskolan i Halmstad Planering av utvärdering av Välmående ger resultat Regionkontoret, Halmstad Strateg för social hållbarhet 9 mars Sammanträde Se protokoll Särörummet, stadshuset Nämnden Tjänstemän 13 mars Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 15 mars Föreläsning Föräldrar emellan: Att vara förälder till barn med läs- och skrivsvårigheter Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Åsaskolan, Portalen, Åsa 16 mars Länspresidium Lokala nämnders presidier träffas Folkets hus, Varberg Presidiet Tjänstemän 16 mars Utvecklingsdagar för lokala nämnder Tema: Det gemensamma dialogarbetet Folkets Hus, Varberg Nämnden Tjänstemän 17 mars Arbetsgruppsmöte Välmående ger resultat Utveckling av Välmående ger resultat Falkenberg Strateg för social hållbarhet 22 mars En dörr in Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Fyren Strateg för social hållbarhet 4 67(322)

34 30 mars Presidium Presidiet träffas inför nämnden Idalarummet, stadshuset Presidiet Tjänstemän 3 april Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 6 april Dialog med skolsköterskor Dialog kring ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och psykisk hälsa Vägmästaren, Kungsbacka Nämnden Strateg för social hållbarhet 7 april Brottsförebyggande rådet Dialog Samverkan mot brott Elektronen Lokala nämnders presidier träffar regionstyrelsens arbetsutskott och har dialog Halmstad Strateg för social hållbarhet Presidiet Tjänsteman 18 april 1. Budgetprocessen regionstyrelsen ger återkoppling 2. Dialogarbetet 2017 Lokala nämnder beskriver det pågående dialogarbetet med fokus ungas livsvillkor och psykiska hälsa. Resonemang om hur resultaten kan tillvaratas 3. Folkhälsoråden (eller motsvarande) som samverkansform gemensamt resonemang 18 april Arbetsgruppsmöte Välmående ger resultat Utveckling av Välmående ger resultat Regionkontoret, Halmstad Strateg för social hållbarhet april Synapsen Ledarskapsdagar i Halland 2017 Hotel Tylösand, Halmstad Presidiet 5 68(322)

35 24 april heldag Förlängt sammanträde Arbeta med verksamhetsplan 2018 Se protokoll Löftadalens folkhögskola, Åsa 26 april Dialog med skolpsykologerna Dialog kring ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och psykisk hälsa Stadshuset, Kungsbacka Nämnden Strateg för social hållbarhet 27 april Officiellt besök av prins Daniel. Att ta del av Kungsbacka kommuns och Region Hallands arbete för barn med övervikt och fetma samt Kungsbacka kommuns arbete med En frisk generation. Kungsbacka Ordföranden 3 maj Dialog med Vittraskolan Dialog kring livsvillkor och psykisk hälsa Vittraskolan 3 maj Dialog med ungdomsmottagningen Dialog kring ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och psykisk hälsa Ungdomsmottagningen Kungsbacka Presidiet Strateg för social hållbarhet Nämnden Tjänstemän 4 maj Utbildningsdag 4 Välmående ger resultat Processledarutbildning i Välmående ger resultat Falkenberg Strateg 8 maj Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 8 maj Dialog med ungdomskonsulenter Kungsbacka Strateg 9 maj Dialog med gymnastikföreningen Tempo Dialog kring ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och psykisk hälsa Dialog kring livsvillkor och psykisk hälsa Presseskolan, Kungsbacka Ledamot Strateg 11 maj Länspresidium Lokala nämnders presidier träffas Hylte Presidiet Nämndtjänsteman 6 69(322) Nämnden Tjänstemän

36 11 maj Dela lärande-dagen En kunskapsdelande eftermiddag för Kungsbacka skolpersonal i Kungsbacka, där även en programpunkt handlar om direktivet för psykisk hälsa och Välmående ger resultat tas upp Strateg 12 maj Brottsförebyggande rådet Samverkan mot brott Elektronen Strateg för social hållbarhet 17 maj Presidium Presidiet träffas inför nämnden Idalarummet, stadshuset Presidiet Tjänstemän 17 maj Föreläsning Föräldrar emellan: Relationer och föräldraskap Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Elektronen, Kungsbacka Strateg för social hållbarhet maj Queer up Kungsbackas festival för mänskliga rättigheter Tema: Vad är normalt? Kungsbacka Ordföranden 18 maj Möte med förvaltningschef Miljö och hälsa Att arbeta med direktiv för psykisk hälsa Vägmästaren, Kungsbacka Strateg 23 maj Arbetsgruppsmöte Välmående ger resultat Utveckling av Välmående ger resultat Falkenberg Strateg 23 maj Skolledardag Välmående ger resultat Att stärka skolledarna inom Falkenberg Välmående ger resultat i sitt ledarskap i satsningen Strateg 24 maj Dialog med grundskolekuratorerna via e-post Dialog kring ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och psykisk hälsa Strateg 7 70(322) E-post

37 30 maj Dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott Den årliga dialogen med kommunstyrelsens arbetsutskott Kungsbacka Strateg 1 juni Regionalt föräldrastödsnätverk Samverkan kring föräldrastödsarbete i Halland. Halmstad Strateg 2 juni Brottsförebyggande rådet Samverkan mot brott Elektronen Strateg 7 juni Dialog med gymnasiekuratorer Dialog kring ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och psykisk hälsa Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Vice ordförande Ledamot Strateg 12 juni Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 13 juni Dialog Lokala nämnders presidier träffar regionstyrelsens arbetsutskott och har dialog Halmstad Presidiet Tjänsteman 14 juni Sammanträde Se protokoll 14 juni Information om Hälsosam skola I anknytning till sammanträdet får nämnden information om Hälsosam skola Löftadalsrummet, stadshuset Löftadalsrummet, stadshuset Nämnden Tjänstemän Nämnden Tjänstemän 24 aug Presidium Presidiet träffas inför nämnden 28 aug Länspresidium Lokala nämnders presidier träffas Idalarummet, stadshuset Falkenberg Presidiet Tjänstemän Presidiet Nämndtjänsteman 7 sept Sammanträde Se protokoll Idalarummet, stadshuset Nämnden Tjänstemän 8 71(322)

38 11 sept Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet sept Suicidprevention 2017 Årets tema: Steg för livet ny kunskap, effektivare samarbete för att förebygga självmord. Svenska Mässan, Göteborg Nämnden 14 sept Att leda in i framtiden Nämnden Tjänstemän 21 sept Länspresidium Falkenbergsnämnden arrangerar årets Laxbutiken, Heberg upplaga av utvecklingsdagen Att leda in i framtiden med intressanta föreläsare Lokala nämnders presidier träffas Kungsbacka 22 sept Regionpensionärsrådets sammanträde Inbjuden för att informera om Kungsbackanämndens aktuella arbeten Sammanträdesrum Tjolöholm, Kungsbacka sjukhus Ordföranden Nämndtjänsteman 27 sep Föreläsning Föräldrar emellan: Dopning ett hot mot idrott, samhälle och hälsa Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Kungsbacka teater 28 sept Presidium Presidiet träffas inför nämnden Idalarummet, stadshuset Presidiet Tjänstemän 2 okt Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 4 okt Föreläsning Föräldrar emellan: En kväll om dyslexi Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Kulturtorget, biblioteket Fyren 9 72(322) Presidiet Nämndtjänsteman

39 5 okt Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser 10 okt Föreläsning Föräldrar emellan: 10 tips Må bättre och lev tio år längre Dialog Dialogmöte mellan lokala nämnder och Halmstad regionstyrelsens arbetsutskott Presidiet Nämndtjänsteman 19 okt Sammanträde Se protokoll Nämnden Tjänstemän 23 okt Föreläsning Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, Föräldrar emellan: skapa mötesplatser Hur vi vuxna kan bidra till att barn känner trygghet och tillit i vår tid Presidium Presidiet träffas inför nämnden Särörummet, stadshuset Kungsbacka teater Idalarummet, stadshuset Onsala bibliotek Presidiet Tjänstemän Halmstad Presidiet 2 nov 6 nov 13 nov 14 nov Föreläsning Föräldrar emellan: Jakten på den perfekta kroppen Ordförandeträff Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, skapa mötesplatser Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion 16 nov Föreläsning Stärka föräldrar i sitt föräldraskap, Föräldrar emellan: skapa mötesplatser Det STORA med böcker för små barn tankar om högläsning och läslek Sammanträde Se protokoll 23 nov Presidium Presidiet träffas inför nämnden 10 73(322) Elof Lindälvs gymnasium, aulan Kungsbacka konsthall Särörummet, stadshuset Idalarummet, stadshuset Nämnden Tjänstemän Presidiet Tjänstemän

40 1 dec Länspresidium Lokala nämnders presidier träffas Halmstad Presidiet Nämndtjänsteman 4 dec Ordförandeträff Ordföranden och vice ordförande i Region Halland träffas för information och diskussion Halmstad Presidiet 7 dec Sammanträde Se protokoll Särörummet, stadshuset Nämnden Tjänstemän 19 dec Dialog Dialogmöte mellan lokala nämnder och Halmstad regionstyrelsens arbetsutskott Planerade aktiviter under 2017 Kontakta spelmissbrukarnas riksförbund för att få information Lokal konferens om suicid (Amir) Krisberedskap 11 74(322) Presidiet Nämndtjänsteman

41 Revidering av huvudattestanter, utanordnare samt nämndattestant 9 LN KBA (322)

42 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Styrning och stöd Agneta Sjögren Nämndsekreterare Lokala nämnden Kungsbacka Revidering av huvudattestanter, utanordnare samt nämndattestant Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att - från utse nämndtjänsteman Katrin Håkansson som huvudattest och nämndattestant med nämndtjänsteman Camilla Karlsson och Janet Harrysson som ersättare Sammanfattning Enligt attest- och utanordningsreglementet för regionen ska varje nämnd årligen utse en eller flera huvudattestanter samt ersättare för dessa. Nämndattestant ska fortlöpande informera nämnden om det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet gentemot budget och kompletterande beslut. Regionkontoret Jörgen Preuss Bitr regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Bilaga: Huvudattestlista Beslutet ska skickas till Avdelningen för ekonomistyrning och uppföljning 76(322)

43 KUNGSBACKANÄMNDEN Huvudattestanter 2017 Version 4/ 2017 ORG=Organisationsenhet Gällande fr o m: ORG Text Huvudattestant Ersättare Kungsbackanämnden Katrin Håkansson Camilla Karlsson Janet Harrysson Nämndstjänsteman är befullmäktigad att utkvittera samtliga försändelser ställda till Kungsbackanämnden med rätt att överlåta utkvitteringsrätten på annan befattningshavare. I de fall en utbetalning berör nämndstjänsteman personligen sker beslutsattesten av biträdande regiondirektör. Administrativ assistent Agneta Sjögren har fullmakt att utkvittera postförskott, postpaket och rekommenderade försändelser. Katrin Håkansson Nämndstjänsteman 77(322)

44 Anmälan av inkomna och utgående skrivelser LN KBA (322)

45 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS170312, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Regionservice, Driftnämnden kultur och skola, Patientnämnden, Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel, Hallandstrafiken, Teater i Halland, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, HR-avdelningen 39 Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland RS Beslut Regionfullmäktige beslutar att anta förslag till Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland Yrkanden Mats Eriksson (M) yrkar bifall till Regionstyrelsens förslag. I yrkandet instämmer Tommy Rydfeldt (L), Agnes Hulthén (V), Stefan Bengtsson (C), Lovisa Aldrin (L), Patrik Thorsson Nilsson (S), Kerstin Zander (S). I ärendet yttrar sig i övrigt Margit Bik (S) och Kerstin Nilsson (S). Ärendet Region Hallands uppdrag är att verka för utveckling och tillväxt och att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Region Hallands verksamheter är i stor utsträckning kunskapsintensiva. Därför är kompetensförsörjningen av avgörande betydelse för att Regionen ska nå de övergripande mål som lagts fast i Tillväxtstrategin och Hälsooch sjukvårdsstrategin, samt i förlängningen vår vision: Halland bästa livsplatsen. Syftet med denna kompetensförsörjningspolicy och de därtill kopplade riktlinjerna för kompetensförsörjning är att etablera en tydlig struktur för styrningen av Region Hallands långsiktiga kompetensförsörjningsarbete ( ). Policyn och riktlinjerna har tagits fram i bred förankring tillsammans med politiker, tjänstemän och företrädare för de olika yrkesgrupperna inom regionen. I kompetensförsörjningspolicyn beskrivs Region Hallands övergripande mål och delmål för det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet, samt ett antal konkreta uppföljningsindikatorer. I Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning definieras 15 prioriteringar som beskriver vad Regionen ska göra för att nå målen för kompetensförsörjningen. Samtliga prioriteringar skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. I Riktlinje för medarbetaruppdraget i Region Halland beskrivs vad medarbetarskap innebär i Region Halland och vilket medarbetaruppdraget är utifrån de förhållningssätt som Region Halland vill ska genomsyra verksamheterna. Underlaget ska i första hand användas i vardagen som ett stöd till våra chefer i dialogen med medarbetare, samt vid introduktion av nya medarbetare. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 79(322)

46 Regionfullmäktige Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Förslag till beslut Regionstyrelsen förslår regionfullmäktige besluta att anta förslag till Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Kompetensförsörjningspolicy Vid protokollet Rebecca Steen Sekreterare Justerat Thomas Jönsson (M) Ordförande Ulrica Jörgensen (M) Ledamot Margit Bik (S) Ledamot Protokollets justering tillkännagiven på regionens anslagstavla Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 80(322)

47 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland RS Beslut Regionstyrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige besluta att anta förslag till Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland Regionstyrelsen beslutar att anta Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning. anta Riktlinjer för medarbetaruppdraget i Region Halland. Ärendet Region Hallands uppdrag är att verka för utveckling och tillväxt och att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Region Hallands verksamheter är i stor utsträckning kunskapsintensiva. Därför är kompetensförsörjningen av avgörande betydelse för att Regionen ska nå de övergripande mål som lagts fast i Tillväxtstrategin och Hälsooch sjukvårdsstrategin, samt i förlängningen vår vision: Halland bästa livsplatsen. Syftet med denna kompetensförsörjningspolicy och de därtill kopplade riktlinjerna för kompetensförsörjning är att etablera en tydlig struktur för styrningen av Region Hallands långsiktiga kompetensförsörjningsarbete ( ). Policyn och riktlinjerna har tagits fram i bred förankring tillsammans med politiker, tjänstemän och företrädare för de olika yrkesgrupperna inom Regionen. I kompetensförsörjningspolicyn beskrivs Region Hallands övergripande mål och delmål för det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet, samt ett antal konkreta uppföljningsindikatorer. I Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning definieras 15 prioriteringar som beskriver vad Regionen ska göra för att nå målen för kompetensförsörjningen. Samtliga prioriteringar skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. I Riktlinje för medarbetaruppdraget i Region Halland beskrivs vad medarbetarskap innebär i Region Halland och vilket medarbetaruppdraget är utifrån de förhållningssätt som Region Halland vill ska genomsyra verksamheterna. Underlaget ska i första hand användas i vardagen som ett stöd till våra chefer i dialogen med medarbetare, samt vid introduktion av nya medarbetare. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta föreslå regionfullmäktige besluta att anta förslag till Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland (322)

48 Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anta Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning. anta Riktlinjer för medarbetaruppdraget i Region Halland. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Kompetensförsörjningspolicy Riktlinjer för kompetensförsörjning Riktlinjer för medarbetaruppdraget Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 24 Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson 82(322)

49 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret HR-avdelningen Anna Sköld HR-strateg Regionstyrelsen Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta föreslå regionfullmäktige besluta att anta förslag till Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att anta Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning. anta Riktlinjer för medarbetaruppdraget i Region Halland. Sammanfattning Region Hallands uppdrag är att verka för utveckling och tillväxt och att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Region Hallands verksamheter är i stor utsträckning kunskapsintensiva. Därför är kompetensförsörjningen av avgörande betydelse för att Regionen ska nå de övergripande mål som lagts fast i Tillväxtstrategin och Hälsooch sjukvårdsstrategin, samt i förlängningen vår vision: Halland bästa livsplatsen. Syftet med denna kompetensförsörjningspolicy och de därtill kopplade riktlinjerna för kompetensförsörjning är att etablera en tydlig struktur för styrningen av Region Hallands långsiktiga kompetensförsörjningsarbete ( ). Policyn och riktlinjerna har tagits fram i bred förankring tillsammans med politiker, tjänstemän och företrädare för de olika yrkesgrupperna inom Regionen. I kompetensförsörjningspolicyn beskrivs Region Hallands övergripande mål och delmål för det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet, samt ett antal konkreta uppföljningsindikatorer. I Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning definieras 15 prioriteringar som beskriver vad Regionen ska göra för att nå målen för kompetensförsörjningen. Samtliga prioriteringar skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. I Riktlinje för medarbetaruppdraget i Region Halland beskrivs vad medarbetarskap 83(322)

50 innebär i Region Halland och vilket medarbetaruppdraget är utifrån de förhållningssätt som Region Halland vill ska genomsyra verksamheterna. Underlaget ska i första hand användas i vardagen som ett stöd till våra chefer i dialogen med medarbetare, samt vid introduktion av nya medarbetare. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Cristine Karlsson Personaldirektör Bilaga: Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning Riktlinje för medarbetaruppdraget i Region Halland Faktaunderlag Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder (policy och riktlinjer) Hallandstrafiken (policy) Teater Halland AB (policy) 84(322)

51 Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland (322)

52 1. Inledning Bakgrund och syfte Definitioner Ansvarsfördelning 3 2. Region Hallands mål och delmål för kompetensförsörjningen 3 3. Planering och uppföljning av delmålen Process för planering och uppföljning av delmålen Indikatorer för uppföljning av delmålen 6 86(322)

53 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Region Hallands uppdrag är att verka för utveckling och tillväxt och att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Region Hallands verksamheter är i stor utsträckning kunskapsintensiva. Därför är kompetensförsörjningen av avgörande betydelse för att Regionen ska nå de övergripande mål som lag ts fast i Tillväxtstrategin och Hälso- och sjukvårdsstrategin, samt i förlängningen vår vision: Halland bästa livsplatsen. Syftet med denna kompetensförsörjningspolicy och de därtill kopplade riktlinjerna för kompetensförsörjning är att etablera en tydl ig struktur för styrningen av Region Hallands långsiktiga ko mpetensförsörjningsarbete ( ). Policyn och riktlinjerna har tagits fram i bred förankring tillsammans med politiker, tjänstemän och företrädare för de olika yrkesgrupperna inom Regionen. I Region Halland är kompetensförsörjning en en central stödprocess som ska bidra till att nå visionen och målen i Tillväxtstrategin och Hälso- och sjukvårdsstrategin. I nedanstående ramverk beskrivs Region Hallands övergripande mål för det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet. Det övergripande målet har brutits ned i fem delmål, som följs upp genom ett antal konkreta uppföljningsindikatorer. M ål, delmål samt uppföljningsprocessen beskrivs i denna policy. I ramverket nedan definieras även ett antal prioriteringar som beskriver vad Regionen ska göra för att nå målen för kompetensförsörjningen. Samtliga prioriteringar skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. Prioriteringarna bes krivs i Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning (322)

54 Utkast under utveckling Figur 1 Ramverk för kompetensförsörjningsarbetet Vision Övergripande målsättningar Halland bästa livsplatsen Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 Mål för kompetensförsörjningen Delmål Uppföljning Prioriteringar Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Ett sunt och hållbart arbetsliv Andel medarbetare som uppger att de har arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och bör utföra (så att bådas kompetens nyttjas på ett bättre sätt) Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst Nivån på frisktalet bland medarbetare Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens 1.2 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer Definitioner Kompetensförsörjning: Den process Region Halland utför för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamheternas mål och tillgodose deras behov 1. 1 Socialstyrelsen, (322)

55 Utkast under utveckling Kompetens: Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter Ansvarsfördelning Regionfullmäktige fastställer k ompetensförsörjningspolicyn inklusive mål och måluppföljning. Kompetensförsörjningspolicyn gäller för Region Halland s verksamhet i egen regi samt helägda bolag. Mål, delmål, årlig inriktning samt indikatorer för uppföljning beskrivs i styrdokumentet Mål och Budget. Regionstyrelsen beslutar om kompetensförsörjningsriktlinje rna vilka beskriver prioriteringar. Utifrån riktlinjerna beslutar Regionstyrelsen om uppdrag med prioriteringar som är tidsatta till verksamhet i egen regi samt därtill kopplad finansiering i resursfördelningsdokumentet. Regionstyrelsen har också ansvaret för uppföljning av uppdragen. Driftnämndernas uppdrag är att verka för att den verksamhet de har ansvar för bedrivs i enlighet me d regionfullmäktiges övergripande mål samt att de uppdrag Regionstyrelsen beslutar om verkställs. 2. Region Hallands mål och delmål för kompetensförsörjningen Region Halland har en övergripande målsättning för kompetensförsörjningen: Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Det övergripande målet är konkretiserat i fem delmål: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid År 2026 anpassar vi kontinuerligt våra strukturer och arbetssätt samt planerar vår verksamhet utifrån en faktabaserad förståelse av både nuvarande och framtida behov samt tillgång på kompetens. Vi nyttjar vår samlade kompetens fullt ut genom att alla medarbetare gör rätt arbetsuppgifter och arbetar utifrån Regionens och i förlängningen invånarnas - behov. Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens vi behöver År 2026 kan vi attrahera och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare. Vi kan påverka utbudet av kompetens geno m samverkan med externa aktörer och anpassar vår kommunikation och vårt erbjudande till de målgrupper vi är intresserade av att rekrytera. 2 ibid 89(322)

56 Utkast under utveckling Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö År 2026 ges alla me darbetare goda förutsättningar att kontinuerligt utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov samt individuella förutsättningar. Vi erbjuder tydliga karriärvägar för våra medarbetare. Vår innovativa miljö premierar och skapar förutsättningar för såvä l kontinuerligt verksamhetsnära förbättringsarbete som nyskapande forskning. Ett sunt och hållbart arbetsliv År 2026 har vi en hög frisknärvaro. Vi arbetar hälsofrämjande med att stärka de friskfaktorer som gör att medarbetare kan och vill arbeta kvar i alla faser i livet. Villkor som utgår både från verksamhetens behov och medarbetarnas individuella förutsättningar gör att vi kan tillvarata medarbetarnas engagemang på bästa sätt i det dagliga arbetet. Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund År 2026 är alla chefer i organisationen närvarande ledare som driver utveckling med invånarens fokus och skapar förutsättningar för ett gott medarbetarskap och delaktiga medarbetare. Medarbetarna är en aktiv och viktig del av arbetsplatsens och Regionens framgång. Värdegrunden är en självklar del av arbetet i Regionen och präglar såväl ledarskap som medarbetarskap. 3. Planering och uppföljning av delmålen 3.1 Process för planering och uppföljning av delmålen För att uppnå de mål för kompetensförsörjningen som eftersträvas till år 2026 är det nödvändigt att skapa rätt förutsättningar genom planering och uppföljning. Planeringsprocessen syftar till att välja ut de prioriteringar som ska stå i fokus för Regionens utvecklingsarbete under det nästkommande året samt säkerställa goda förutsättningar för arbetet. Uppföljningen av delmålen och prioriteringarna syftar till att löpande säkerställa en effektiv styrning mot det övergripande målet för kompetensförsörjningen. Delmålen följs upp genom övergripande delmålsindikatorer, prioriteringarna följs upp genom mer detaljerade uppföljningsvariabler. Kompetensförsörjningsarbetet kommer att ingå i Region Hallands ordinarie planerings och uppföljningsprocess, se nedan illustration av årshjul för planering och uppföljning. 90(322) -

57 Utkast under utveckling Figur 2 Årsjul för planering och uppföljning Planeringen börjar med en analysfas (1 ) vilken syftar till att välja ut de prioriteringar som ska genomföras under nästkommande verksamhetsår. I analysfasen sammanställs och analyseras årets utfall på delmålsindikatorerna och uppföljningsvariablerna som grund för val av prioriteringar. I steg 2 diskuteras vilka aktiviteter samt vilka uppföljningsvariabler som ska knytas till de utvalda prioriteringarna. Aktiviteterna kan vara både regiongemensamma eller förvaltnings specifika beroende på deras innehåll och mål. I dialogen kring aktivitet er diskuteras även verksamheternas förutsättningar att genomföra dessa. I steg 3 diskuteras målnivåer na för de indikatorer som ska beslutas i Mål och budget. Utfallet från analysfasen och de två efterföljande stegen ger inriktning till nästkommande års Mål och budget (4) samt Resursfördelningsdokument (5). I resursfördelningsdokumentet beskrivs utvalda prioriteringar. Aktiviteterna beskrivs i regel inte i resursfördelningsdokumentet. I vissa fall kan dock verksamheterna sakna förutsättningar för att genomfö ra aktiviteten inom ramen för grunduppdrag et, exempelvis på grund av resursbrist. Det kan då vara nödvändigt att äska anslag för de resurser som krävs för genomförande av aktivitete n i Resursfördelningsdokumentet. Vidare kan det vara nödvändigt att för vis sa aktiviteter få ett formellt godkännande enligt regionens delegationsordning innan genomförande kan påbörjas. Detta utreds från fall till fall. Efter beslut om mål och budget samt resursfördelning (och eventuella andra godkännanden), säkerställs att akti viteter förs in i verksamhetsplanerna för berörda verksamheter (6). Planeringen avslutas med tydliga riktlinjer för nästkommande års uppföljning (7). Parallellt med att planering för nästkommande år färdigställs, följs innevarande år upp i huvudsak vid tre olika uppföljningstillfällen : Uppföljningsrapport 1 (UR1), Uppföljningsrapport 2 (UR2) och Årsredovisning (ÅR). 91(322)

58 Utkast under utveckling Indikatorer för uppföljning av delmålen Indikatorerna för delmålen har valts ut för att spegla hur Regionens kompetensförsörjningsarbete svarar mot de målsättningar som har lagts fast till år Det är viktigt att påpeka att indikatorerna som följs upp inom ramen för kompetensförsörjningspolicyn inte är tä nkta att ge en heltäckande bild av resultaten per delmål, eller vara den enda uppföljningen av kompetensförsörjningen i Region Halland. De indikatorer som används för uppföljning av kompetensförsörjningspolicyn har bland annat valts utifrån Socialstyrelsen s kriterier som fastställer att en indikator utöver att ange 3 riktning ska vara relevant, valid, vedertagen, påverkbar och mätbar. Indikatorerna är framförallt Regionstyrelsens verktyg för att följa upp Driftnämndernas arbete. Uppföljningen av indikatorern a kommer att koordineras centralt genom Regionkontoret och är således inte en del av ordinarie uppföljning för Driftnämnderna (och i sin tur förvaltningarna och verksamheterna). I det fall där det är möjligt skall statistiken följas upp och återrapporteras uppdelat på kön. Indikatorernas konstruktion och målnivå För varje delmål har indikatorn utöver utgångsläget två målnivåer: 1. Målnivå På väg mot målet beskriver de årsvisa målnivåerna. 2. Målnivå På målet - beskriver det önskade utfallet 2026 I detta dokument beskrivs målvärdet för målnivån på målet. Målvärdet för nivån På väg mot målet utformas årligen och beskrivs i styrdokumentet Mål och Budget. Målnivåerna bygger på en jämförelse med andra landsting/regioner och andra organisationer som använder sig av liknande indikatorer samt den historiska utvecklingen i Region Halland för respektive indikator. Målnivåerna består både av ett regiongemensamt målvärde samt ett målvärde för förvaltningarna. Detta för att säkerställa att man undviker en oönskad variation mellan förvaltningarna. Könsskillnaderna följs upp för att möjliggöra åtgärder om det framkommer omotiverade skillnader mellan könen. Inga målnivåer har dock lagts fast för könsskillnader. För delmål 1 Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid saknas historiska data. Detta innebär att fastställandet av en relevant målnivå för kommer att behöva bedrivas som ett utvecklingsarbete under I detta arbete kommer data för indikatorn samlas in från verksamheterna och ligga som grund för målnivån. Policydokumentet kommer då att revideras med ett nytt målvärde för denna indikator. Indikatorer samt målnivåer per delmål Nedan visas valda indikatorer för up pföljning av delmål samt målvärden för målnivån På målet Handbok för utveckling av indikatorer, Socialstyrelsen (2014) 92(322)

59 Utkast under utveckling Figur 3 - Sammanställning över indikatorerna per delmål Indikator Utgångsläge för Region Halland Andel medarbetare som uppger att de har arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och bör utföra (så att bådas kompetens nyttjas på ett bättre sätt) Ska fastställas under hösten 2017 Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi Telefontillgänglighet primärvård 91 procent har fått kontakt inom 0 dagar (våren 2017) Läkarbesök primärvård: 85 procent har efter bedömning av vårdpersonal fått tid inom 7 dagar (mars 2017) 85 procent (kvinnor) 85 procent (män) Första besök i specialiserad vård: 95 procent har väntat 90 dagar eller kortare (mars 2017) Operation/Åtgärd: 96 procent har efter beslut om behandling väntat 90 dagar eller kortare (mars 2017) Utgångsläge per förvaltning På målet 2026 Ska fastställas under hösten 2017 Ska fastställas under hösten 2017 Telefontillgänglighet primärvård 95 procent Läkarbesök primärvård 95 procent Första besök i specialiserad vård 95 procent Operation/Åtgärd 96 procent 27 procent för Region Halland 20 procent för respektive förvaltning 50 procent för Region Halland 15 procent för respektive förvaltning 92 procent för Region Halland 88 procent för respektive förvaltning 80 för Region Halland 75 för respektive förvaltning 75 för respektive delindex Data finns ej i nuläget För övriga mätetal saknas könsuppdelad statistik Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst på egen begäran Nivån på frisktalet bland medarbetare (Andel medarbetare med tre eller färre sjuktillfällen under ett år) Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) 16 procent 16 procent (kvinnor) 16 procent (män) (2016) 37 procent 40 procent (kvinnor) 26 procent (män) (2016) Kultur och Skola: 30 procent Regionkontoret: 25 procent Närsjukvården Halland: 17 procent Ambulans, diagnostik och hälsa: 16 procent Hallands sjukhus: 15 procent Regionservice: 15 procent Psykiatrin Halland: 10 procent (2016) Kultur och Skola: 6 procent Regionkontoret: 7 procent Närsjukvården Halland: 33 procent Ambulans, diagnostik och hälsa: 39 procent Hallands sjukhus: 44 procent Regionservice: 29 procent Psykiatrin Halland: 28 procent (2016) 86 procent 85 procent (kvinnor) 91 procent (män) (2016) Totalindex: (kvinnor) 74 (män) Delindex: Motivation: (kvinnor) 77 (män) Ledarskap: (kvinnor) 75 (män) Styrning: (kvinnor) 70 (män) (2016) Data finns ej i nuläget Totalindex Kultur och Skola: 80 Regionkontoret: 77 Närsjukvården Halland: 77 Ambulans, diagnostik och hälsa: 78 Hallands sjukhus: 77 Regionservice: 69 Psykiatrin Halland: 74 (2016) 93(322)

60 1(13 ) Datum: Diarienummer Riktlinjer för Region Hallands kompetensförsörjning (322)

61 2(13) Sammanfattning Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Definitioner Ansvarsfördelning 5 Region Hallands mål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens vi behöver Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund 10 Planering och uppföljning av prioriteringarna Process för planering och uppföljning av delmålen Uppföljning av prioriteringarna 13 95(322)

62 3(13) Sammanfattning Kompetensförsörjningen är en central del i Region Hallands arbete för att nå målen i Tillväxtstrategin och Hälso- och sjukvårdsstrategin och i slutändan vår övergripande vision. För att etablera en tydlig struktur för styrningen av Region Hallands långsik tiga kompetensförsörjningsarbete ( ) har två styrdokument tagits fram, en kompetensförsörjningspolicy och riktlinjer för kompetensförsörjningen. Båda dokumenten har arbetats fram i bred förankring tillsammans med politiker, tjänstemän och företrädare för de olika yrkesgrupperna inom regionen. För att styra mot det övergripande målet för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten har fem delmål utvecklats. Respektive delmål ko nkretiseras i ett antal prioriteringar. Inför varje nytt verksamhetsår kommer Regionen att välja ut ett antal prioriteringar och därtill kopplade aktiviteter som verksamheterna ska fokusera på under det kommande året. Uppföljning av arbetet med de valda pr ioriteringarna och aktiviteterna ingår i Regionens ordinarie uppföljningsprocess. Delmål samt uppföljningen av delmålen beskrivs i Kompetensförsörjningspolicy för Region Halland och prioriteringar per delmål samt planering och uppföljning beskri vs i detta dokument. I Figur 1 nedan beskrivs de övergripande målet, delmålen samt prioriteringar för kompetensförsörjningsarbetet i Region Halland (322)

63 4(13) Figur 1 - Ramverk för kompetensförsörjningsarbetet Vision Övergripande målsättningar Mål för kompetensförsörjningen Delmål Uppföljning Prioriteringar Halland bästa livsplatsen Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Ett sunt och hållbart arbetsliv Andel medarbetare som uppger att de har arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och bör utföra (så att bådas kompetens nyttjas på ett bättre sätt) Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst Nivån på frisktalet bland medarbetare Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare 97(322) Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

64 5(13) 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Region Halland har uppdraget att verka för utveckling och tillväxt och för att erbjuda en god hälso - och sjukvård. Regionens verksamheter är i stor utsträckning kunskapsintensiva. Därför är kompetensförsörjningen av avgörande betydelse för att regionen ska nå de övergripande mål som lagts fast i Hälso - och sjukvårdsstrategin och Tillväxtstrategin, och i förlängningen vår vision: Halland - bästa livsplatsen. Det övergripande målet för kompetensförsörjningen är Kompetenta och engagerade medarbetare som utve cklar verksamheten. Till det kopplas fem delmål som anger att kompetensförsörjningen i Halland säkerställer: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund För respektive delmål har även femton prioriteringar utformats som beskriver vad Regionen ska göra för att nå delmålen för kompetensför sörjningen. För att ytterligare konkretisera prioriteringarna kommer för varje verksamhetsår aktiviteter att väljas ut som verksamheterna ska genomföra. Delmål och prioriteringar samt planering och uppföljning av dem beskrivs i två dokument, en övergripan de kompetensförsörjningspolicy samt i detta kompletterande riktlinjedokument. 1.2 Definitioner Kompetensförsörjning: Den process Region Halland utför för att fortlöpande säkerställa rätt kompetens för att nå verksamheternas mål och tillgodose deras behov 1. Kompetens: Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter Ansvarsfördelning Regionstyrelsen beslutar om kompetensförsörjningsriktlinje rna vilka beskriver prioriteringar. Utifrån riktlinjerna beslutar Regionstyrelsen om uppdrag med prioriteringar som är tidsatta till verksamhet i egen regi samt därtill kopplad finansiering i resursfördelningsdokumentet. Regionstyrelsen har också ansvaret för uppföljning av uppdragen. 1 2 Socialstyrelsen, 2013 ibid 98(322)

65 6(13) Driftnämndernas uppdrag är att verka för att den verksamhet de har ansvar för bedrivs i enlighet med regionfullmäktiges övergripande mål samt att de uppdrag Regionstyrelsen beslutar om verkställs. 99(322)

66 7(13) 2. Region Hallands mål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Region Halland har en övergripande målsättning för kompetensförsörjningen: Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Det övergripande målet är konkretiserat i fem delmål med därtill kopplade prioriteringar: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund För varje delmål finns ett antal prior iteringar som konkretiserar vad Region Halland behöver göra för att nå respektive delmål. Samtliga prioriteringar skall genomsyras av jämställdhetsperspektivet. Nedan beskrivs delmålen och de prioriteringar som är kopplade till respektive delmål. 2.1 Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid År 2026 anpassar vi kontinuerligt våra strukturer och arbetssätt samt planerar vår verksamhet utifrån en faktabaserad förståelse av både nuvarande och framtida behov samt tillgång på kompetens. Vi nyttjar vår samlade kompet ens fullt ut genom att alla medarbetare gör rätt arbetsuppgifter och arbetar utifrån Regionens och i förlängningen invånarnas - behov. Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Region Halland ska etablera och kontinuerligt utveckla verktyg och processer som ger en faktabaserad förståelse och överblick av både aktuella och framtida kompetensbehov, liksom tillgången på kompetens. Verktygen och de därtill kopplade processerna ska möjliggöra såväl nulägesanalys av bal ans och obalans inom olika personal kategorier som simulering av framtida förändringar. Vidare ska de kunna användas både för strategisk styrning på regionnivå och av chefer på alla nivåer för att fatta välgrundade strategiska och operativa beslut om verksamheten i allmänhet och kompetensförsörjningen i synnerhet. Även sådan verksamhet som idag är outsourcad ska innefattas av arbetet i syfte att säkerställa tillgång på kompetens vid exempelvis förändring av huvudmannaskap för en viss verksamhet. 100(322)

67 8(13) Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Region Halland ska kontinuerligt förbättra organisation, arbetssätt och roller baserat på verksamhetens - och i förlängningen invånarnas behov. Styrning och organisering ska möjliggöra att kompetens finns på plats under de tider när det finns ett behov. Roller ska så långt som möjligt utformas så att alla medarbetare får arbeta på toppen av sin kompetens i syfte att säkra ett effektivt resursutnyttjande. Vidare måste kontinuerlig anpassning ske utifrån de nya förutsättningar som följer av exempelvis ökad digitalisering, den snabba kunskapsutvecklingen inom flera av regionens verksamhetsområden och kraven på ökad specialisering inom många professioner. Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens Region Halland kommer inom alla verksamhetsområden i korta perioder eller över tid ha ett behov av extern kompetens. Det kan handla om specifik spetsko mpetens som anlitas för avgränsade uppgifter, där d et inte är resurseffektivt för R egionen att ha egen anställd personal. Det kan också handla om extern kompetens som stöttar verksamheter vid tillfälliga arbetstoppar eller under tiden rekrytering av ny kompetens pågår. Inom hälsooch sjukvårdsområdet ska Region Halland arbeta mot den målsättning, om att bli oberoende av inhyrd personal, som Sveriges Kommuner och Landsting har beslutat. För Region Halland innebär det att all användning av extern kompetens s å långt som möjligt ska präglas av framförhållning och medvetna beslut, basera de på en tydlig avvägning ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. 2.2 Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens vi behöver År 2026 kan vi attrahera och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare. Vi kan påverka utbudet av kompetens geno m samverkan med externa aktörer och anpassar vår kommunikation och vårt erbjudande till de målgrupper vi är intresserade av att rekrytera. Påverka utbudet av kompetens genom st aktörer ärkt samverkan med externa Region Halland ska aktivt påverka utbudet av personal och kompetens genom samverkan med externa aktörer i syfte att säkerställa tillgången på relevant kompetens. Rent konkret kan detta innebära att Regionen ska söka påve rka de relevanta utbildningarnas dimensionering och innehåll utifrån Regionens behov, såväl regionalt som nationellt, både när det gäller gymnasie- och högskolor/universitet. Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att och attrahera relevanta målgrupper identifiera Region Halland ska arbeta aktivt för att öka intresset för att arbeta för Region Halland i syfte att få kvalificerade sökande till utlysta tjänster. Region Halland ska proaktivt identifiera de målgrupper som vi vill attrah era och rekrytera samt anpassa våra 101(322)

68 9(13) rekryteringsverktyg och erbjudande gentemot dessa. Region Halland ska vara en arbetsgivare som ser att mångfald stärker vår möjlighet att möta invånarnas behov på bästa sätt. För att säkerställa detta ska Regionen särskilt fokusera på att nå målgrupper som idag är i minoritet bland våra anställda, de som traditionellt inte söker sig till hälso och sjukvården eller offentlig sektor samt de som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta kräver samverkan med ett flertal e xterna aktörer, exempe lvis Arbetsförmedlingen och F örsäkringskassan, samt att vi arbetar med bland annat arbetsträning, språkpraktik och anpassning för anställda med olika former av funktionsnedsättning. Effektivisera rekryteringsprocessen Region Halland ska arbeta för att kontinuerligt effektivisera rekryteringsprocessen och göra den mer träffsäker genom att använda ändamålsenliga kanaler, rekryteringsverktyg och rekryteringsmetoder. Exempelvis ska regionen arbeta med n ätverksbaserad rekrytering (användan det av medarbetarnas egna nätverk för att identifiera potentiella kandidater), digitala kanaler, tydlig målgruppsanpassning i annonser och kommunikation, och i nära samarbete med relevanta utbildningsanordnare. Chefer ska ges tillgång till effektiva rekryt eringsverktyg och anpassat stöd från HR -funktionen genom hela rekryteringsprocessen. Introduktionen av nya medarbetare ska vara väl förberedd och anpassad för att ge de bästa förutsättningar för att nya medarbetare på ett tryggt och snabbt sätt kan komma in i sin roll och skapa engagemang. 2.3 Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö År 2026 ges alla medarbetare goda förutsättningar att kontinuerligt utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov samt individuella förutsättningar. Vi erbjuder tydliga karriärvägar för våra medarbetare. Vår innovativa miljö premierar och skapar förutsättningar för såväl kontinuerligt verksamhetsnära förbättringsarbete som nyskapande forskning. Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Inom ramen för vårt utbildningsuppdrag ska antalet platser per uppdrag, samt utbildningarnas innehåll, motsvara verksamheternas behov i så hög utsträckning som möjligt. Alla utbildningsinsatser ska följas upp på ett ändamålsenl igt sätt och ha som målsättning att studenterna ska vilja arbeta hos oss efter avslutad utbildning. Etablera och tydliggör karriärvägar i Region Halland Region Halland ska arbeta aktivt för att etablera och tydliggöra karriärvägar i syfte att vara en attr aktiv arbetsgivare, säkra ledarförsörjning och tillgången till specialistkompetens. Regionen ska även kontinuerligt se över möjligheterna till kompetensväxling för att möta nya förutsättningar och verksamhetens behov. Vidare ska en tydlig kommunikation finnas kring vilka karriärmöjligheter som finns i hela organisationen. 102(322)

69 10(13) Utveckla nya former för Regionens kompetensutveckling Region Halland ska säkerställa effekten av lärandet vid alla typer av kompetensutvecklingsinsatser. Detta sker genom att både utvec kla befintliga lärmetoder samt utveckla nya former av lärande. En viktig del är nyttjandet av digital teknik, i syfte att effektivisera och öka kvaliteten vad gäller såväl utbildningsinsatser som löpande verksamhetsnära kompetensutvecklingsinsatser (träning på arbetet). Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom medarbetare delaktiga Region Halland ska arbeta kontinuerligt med att säkra användandet av Lean som övergripande verksamhetsstrategi i den löpande verksamheten. Det är därför avgörande att medarbetare ges goda förutsättningar för delaktighet i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. 2.4 Ett sunt och hållbart arbetsliv År 2026 har vi en hög frisknärvaro. Vi arbetar hälsofrämjande med att stärka de friskfaktorer som gör att medarbetare kan och vill arbeta kvar i alla faser i livet. Villkor som utgår både från verksamhetens behov och medarbetarnas individuella förutsättningar gör att vi kan tillvarata medarbetarnas engagemang på bästa sätt i det dagliga arbetet. Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Region Halland sk a etablera och arbeta utifrån ett regiongemensamt synsätt med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Insatsernas kan anpassas efter verksamheternas förutsättningar och behov. Regionen ska ta en aktiv roll när det gäller att säkerställa en god fysisk såväl som psykosocial arbetsmiljö (i linje med föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4). Alla medarbetare har en roll att spela i verksamhetens arbetsmiljöarbete för att uppnå målet om hög frisknärvaro. Öka medarbetarnas engagemang och motivation Region Halland ska öka värdet för våra invånare genom att öka medarbetarnas/teamens engagemang och motivation. Detta ska ske genom användning av ändamålsenliga metoder och verktyg i det dagliga arbetet. För att säkerställa att vi lyckas med detta behöver bland annat uppföljningen utvecklas. Uppföljningen ska ha ett tydligt fokus på att löpande kunna användas av chefer för verksamhetsnära ledning, styrning och up pföljning. Därför bör uppföljningen präglas av täta återkommande mätningar som belyser ett antal nyckelfaktorer avseende engagemang och motivation. 2.5 Ett gott ledar - och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund År 2026 är alla chefer i organisationen närvarande ledare som driver utveckling med invånarens fokus och skapar förutsättningar för ett gott medarbetarskap. Medarbetarna ser sig som en aktiv och viktig del av arbetsplatsens och Regionens framgång. 103(322)

70 11(13) Värdegrunden är en självklar del av arbetet i R egionen och präglar såväl ledarskap som medarbetarskap. Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Region Halland ska arbeta kontinuerligt för att levandegöra värdegrunden i hela organisationen eftersom det är en viktig del för vår kultur. Detta innebär att alla beslut ska utgå ifrån vad som är bäst för invånaren och vara i enlighet med värdegrunden. Värdegrunden ska vara en naturlig del av både led ar- och medarbetarskap och bidra till kontinuerliga utveckling i det dagliga arbetet. Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Chefer i Region Halland ska ha ett närvarande och utvecklingsorienterat ledarskap. För att lyckas med detta ska chefsuppdragen vara tydliga och synliggöras och chefer ska ges goda förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag. I chefens ansvar ingår att kontinuerligt efterfråga resultat och ge återkoppling till sina medarbetare som en n aturlig del av det dagliga arbetet. Region Halland ska även arbeta för att utveckla organisatoriskt stöd och ge ad ekvat service och support till R egionens chefer. Även tydliga kompetensutvecklingsplaner samt karriärplanering ska finnas för att attrahera och behålla kompetenta ledare. Följa en tydlig och transparent process för chefer på alla nivåer rekrytering och tillsättning av Region Halland ska vid all rekrytering och tillsättning av chefer samt vid förlängning av chefsförordnanden utgå från en tydlig och transparen t process och regiongemensamma arbetssätt. 3. Planering och uppföljning av prioriteringarna 3.1 Process för planering och uppföljning av delmålen För uppföljning av delmålen, finns övergripande delmålsindikatorer och för prioriteringarna finns mer detaljerade uppföljningsvariabler. Kompetensförsörjningsarbetet kommer att ingå i Region Hallands ordinarie planerings och uppföljningsprocess, se nedan illustration av årshjul för planering och uppföljning. 104(322) -

71 12(13) Figur 2 Årsjul för planering och uppföljning Planeringen börjar med en analysfas (1) vilken syftar till att välja ut de prioriteringar som ska genomföras under nästkommande verksamhetsår. I analysfasen sammanställs och analyseras årets utfall på delmålsindikatorerna och uppföljning svariablerna som grund för val av prioriteringar. I steg 2 diskuteras vilka aktiviteter samt vilka uppföljningsvariabler som ska knytas till de utvalda prioriteringarna. Aktiviteterna kan vara både regiongemensamma eller förvaltningsspecifika beroende på d eras innehåll och mål. I dialogen kring aktiviteter diskuteras även verksamheternas förutsättningar att genomföra dessa. I steg 3 diskuteras målnivåerna för de indikatorer som ska beslutas i Mål och budget. Utfallet från analysfasen och de två efterföljand e stegen ger inriktning till nästkommande års Mål och budget (4) samt Resursfördelningsdokument (5). I resursfördelningsdokumentet beskrivs utvalda prioriteringar. A ktiviteterna beskrivs i regel inte i resursfördelningsdokumentet. I vissa fall kan dock ver ksamheterna sakna förutsättningar för att genomföra aktiviteten inom ramen för grunduppdraget, exempelvis på grund av resursbrist. Det kan då vara nödvändigt att äska anslag för de resurser som krävs för genomförande av aktiviteten i Resursfördelningsdokum entet. Vidare kan det vara nödvändigt att för vissa aktiviteter få ett formellt godkännande enligt regionens delegationsordning innan genomförande kan påbörjas. Detta utreds från fall till fall. Efter beslut om mål och budget samt resursfördelning (och eve ntuella andra godkännanden), säkerställs att aktiviteter förs in i verksamhetsplanerna för berörda verksamheter (6). Planeringen avslutas med tydliga riktlinjer för nästkommande års uppföljning (7). Parallellt med att planering för nästkommande år färdigst älls, följs innevarande år upp i huvudsak vid tre olika uppföljningstillfällen: Uppföljningsrapport 1 (UR1), Uppföljningsrapport 2 (UR2) och Årsredovisning (ÅR). 105(322)

72 13(13) 3.2 Uppföljning av prioriteringarna De utvalda prioriteringarna utgör Regionstyrelsens verktyg at t följa upp Driftnämndernas arbete, vilka följs upp genom de beslutade uppföljningsvariablerna som om möjligt är uppdelade per kön. Uppföljningen av uppföljningsvariablerna kommer att koordineras centralt genom Regionkontoret. Uppföljning av aktiviteter sk er inom ramen för ordinarie uppföljning av verksamhetsplaner. Tabell 1 Ansvarsfördelning per organisatorisk nivå och uppföljningstillfälle Huvudansvarig för uppföljning Vad upp? följa Regionstyrelsen Utvalda prioriteringar Driftnämnd Aktiviteter Förvaltningarna Aktiviteter Hur följa upp? Uppföljningsvariabler Uppföljning av verksamhetsplan Uppföljning av verksamhetsplan 106(322) Ansvarig för rapportering Regionkontoret Förvaltningarna Verksamheterna När? UR1, UR2, ÅR UR1, UR2, ÅR UR1, UR2, ÅR

73 Riktlinje för medarbetaruppdraget i Region Halland Syftet med den här riktlinjen är att den ska fungera som ett stöd i samtal mellan chefer och medarbetare om vad medarbetaruppdraget innebär i Region Halland. Vi brukar säga att Region Halland är samhällsutvecklare i förtroendebranschen där vår vision är att Halland ska vara den bästa livsplatsen. Det är utmanande och kräver samtal om förhållningssätt, arbetssätt och bemötande. Medarbetaruppdraget i en mening Som medarbetare i Region Halland förbättrar du din verksamhet i det arbete du gör till vardags, tillsammans med andra. Vad menar vi med det? Ytterst menar vi att du tillsammans med chefer, kollegor och samarbetsparter utför och samtidigt ständigt förbättrar ditt arbete med invånarens bästa för ögonen. För att kunna göra det behöver du känna till vad Region Halland har för gemensamma mål, kärnvärden och vilka verktyg vi har att tillgå. Du förväntas agera professionellt, resultatinriktat och bidragande varje dag, så att vi når våra mål. För att kunna göra det behöver du ta ansvar för att omsätta och använda din kunskap på det sätt som krävs i ditt arbete och utifrån givna förutsättningar. Värdegrunden VI KAN beskriver förhållningssätt som ingår i medarbetaruppdraget VI beskriver vikten av förståelse för att du bidrar i ett större sammanhang tillsammans med andra. Oavsett var i organisationen du arbetar bidrar du till helheten och till att skapa största möjliga värde för våra invånare. I Region Halland är allas lika värde en självklarhet och mångfald är en styrka. Vi har en nollvision vad gäller trakasserier och diskriminering. Vi strävar också efter en arbetsmiljö som passar alla och vi ser det som en självklarhet att vi respekterar varandras olikheter. Vi blir aldrig vi om du inte tar ansvar för ett professionellt bemötande, varje dag och i varje möte. Tillsammans bygger vi förtroende och en attraktiv arbetsplats. KAN är en förkortning av Kompetens, Ansvar och Nytänkande. Begreppen hänger ihop och betonar vikten av att du är nyfiken och öppen för att både lära av andra och dela med dig av din kunskap. Du tar ansvar för att ta till dig ny kunskap, nya uppgifter eller nya tekniker och du vill leverera kvalitet i ditt arbete i ett sammanhang. För att kunna förstå hur ditt arbete leder mot våra gemensamma mål, behöver du ta del av information som är viktig för dig och dina kollegor i det dagliga arbetet. Detta är särskilt viktigt när omvärlden förändras och verksamheten behöver ta sig an nya utmaningar. Du behöver också signalera till din närmaste chef när du har behov av kompetenspåfyllnad och hjälpa nya kollegor så att de får förståelse för det sammanhang vi verkar inom. 107(322)

74 Vi vill att du är modig och engagerad i förändring samt vågar ifrågasätta invanda mönster. Först då kan vi lära oss mer och bli bättre tillsammans. Region Halland vill ge dig förutsättningar för att omsätta värdegrunden i praktiken. Vi strävar efter att erbjuda alla medarbetare en inspirerande arbetsmiljö för ett sunt och hållbart arbetsliv med balans mellan arbetsliv och fritid. För att kunna göra det jobbar verksamheterna med systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att hela tiden bli bättre på att kommunicera beslut och förändring, att möjliggöra för medarbetaren att påverka den egna arbetssituationen, att främja hälsofrämjande insatser och genom att öka tillgängligheten på olika sätt. Region Halland erbjuder kompetensutveckling och strävar efter att möjliggöra för intern karriär inom organisationen. Du erbjuds möjlighet att påverka din utvecklingsplan och en tydlighet kring kompetenskrav i olika uppdrag. Region Halland tar ansvar för att tydliggöra alla de mål, strategier och perspektiv du behöver ha i ditt arbete för att kunna skapa bästa möjliga värde för invånaren. Region Halland har valt Lean som verksamhetsstrategi för att skapa en hållbar utveckling där allas engagemang driver åt samma håll och där allas kompetens tas tillvara på rätt sätt. Det är ett sätt att omsätta vår värdegrund i praktiken där du får utrymme att lyfta fram förbättringsområden och lösa problem tillsammans med andra, inklusive invånarna. Några avslutande ord Nu känner du till Region Hallands vision och vad ditt medarbetaruppdrag innebär. Genom att arbeta hos oss ställer du dig bakom Region Hallands värderingar och bakgrund. Du vet också vilka förutsättningar Region Halland som arbetsgivare vill kunna ge dig för att du ska kunna sköta ditt viktiga uppdrag. Det är viktigt att hålla dialogen om medarbetaruppdraget levande. Du ansvarar tillsammans med dina kollegor och chef för att föra samtal på din arbetsplats om vad det här betyder för er på er arbetsplats och i konkreta situationer. Vi i Region Halland är glada över att du vill vara med och göra skillnad för våra invånare! 108(322)

75 Riktlinje för medarbetaruppdraget i Region Halland Syftet med den här riktlinjen är att den ska fungera som ett stöd i samtal mellan chefer och medarbetare om vad medarbetaruppdraget innebär i Region Halland. Vi brukar säga att Region Halland är samhällsutvecklare i förtroendebranschen där vår vision är att Halland ska vara den bästa livsplatsen. Det är utmanande och kräver samtal om förhållningssätt, arbetssätt och bemötande. Medarbetaruppdraget i en mening Som medarbetare i Region Halland förbättrar du din verksamhet i det arbete du gör till vardags, tillsammans med andra. Vad menar vi med det? Ytterst menar vi att du tillsammans med chefer, kollegor och samarbetsparter utför och samtidigt ständigt förbättrar ditt arbete med invånarens bästa för ögonen. För att kunna göra det behöver du känna till vad Region Halland har för gemensamma mål, kärnvärden och vilka verktyg vi har att tillgå. Du förväntas agera professionellt, resultatinriktat och bidragande varje dag, så att vi når våra mål. För att kunna göra det behöver du ta ansvar för att omsätta och använda din kunskap på det sätt som krävs i ditt arbete och utifrån givna förutsättningar. Värdegrunden VI KAN beskriver förhållningssätt som ingår i medarbetaruppdraget VI beskriver vikten av förståelse för att du bidrar i ett större sammanhang tillsammans med andra. Oavsett var i organisationen du arbetar bidrar du till helheten och till att skapa största möjliga värde för våra invånare. I Region Halland är allas lika värde en självklarhet och mångfald är en styrka. Vi har en nollvision vad gäller trakasserier och diskriminering. Vi strävar också efter en arbetsmiljö som passar alla och vi ser det som en självklarhet att vi respekterar varandras olikheter. Vi blir aldrig vi om du inte tar ansvar för ett professionellt bemötande, varje dag och i varje möte. Tillsammans bygger vi förtroende och en attraktiv arbetsplats. KAN är en förkortning av Kompetens, Ansvar och Nytänkande. Begreppen hänger ihop och betonar vikten av att du är nyfiken och öppen för att både lära av andra och dela med dig av din kunskap. Du tar ansvar för att ta till dig ny kunskap, nya uppgifter eller nya tekniker och du vill leverera kvalitet i ditt arbete i ett sammanhang. För att kunna förstå hur ditt arbete leder mot våra gemensamma mål, behöver du ta del av information som är viktig för dig och dina kollegor i det dagliga arbetet. Detta är särskilt viktigt när omvärlden förändras och verksamheten behöver ta sig an nya utmaningar. Du behöver också signalera till din närmaste chef när du har behov av kompetenspåfyllnad och hjälpa nya kollegor så att de får förståelse för det sammanhang vi verkar inom. 109(322)

76 Vi vill att du är modig och engagerad i förändring samt vågar ifrågasätta invanda mönster. Först då kan vi lära oss mer och bli bättre tillsammans. Region Halland vill ge dig förutsättningar för att omsätta värdegrunden i praktiken. Vi strävar efter att erbjuda alla medarbetare en inspirerande arbetsmiljö för ett sunt och hållbart arbetsliv med balans mellan arbetsliv och fritid. För att kunna göra det jobbar verksamheterna med systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att hela tiden bli bättre på att kommunicera beslut och förändring, att möjliggöra för medarbetaren att påverka den egna arbetssituationen, att främja hälsofrämjande insatser och genom att öka tillgängligheten på olika sätt. Region Halland erbjuder kompetensutveckling och strävar efter att möjliggöra för intern karriär inom organisationen. Du erbjuds möjlighet att påverka din utvecklingsplan och en tydlighet kring kompetenskrav i olika uppdrag. Region Halland tar ansvar för att tydliggöra alla de mål, strategier och perspektiv du behöver ha i ditt arbete för att kunna skapa bästa möjliga värde för invånaren. Region Halland har valt Lean som verksamhetsstrategi för att skapa en hållbar utveckling där allas engagemang driver åt samma håll och där allas kompetens tas tillvara på rätt sätt. Det är ett sätt att omsätta vår värdegrund i praktiken där du får utrymme att lyfta fram förbättringsområden och lösa problem tillsammans med andra, inklusive invånarna. Några avslutande ord Nu känner du till Region Hallands vision och vad ditt medarbetaruppdrag innebär. Genom att arbeta hos oss ställer du dig bakom Region Hallands värderingar och bakgrund. Du vet också vilka förutsättningar Region Halland som arbetsgivare vill kunna ge dig för att du ska kunna sköta ditt viktiga uppdrag. Det är viktigt att hålla dialogen om medarbetaruppdraget levande. Du ansvarar tillsammans med dina kollegor och chef för att föra samtal på din arbetsplats om vad det här betyder för er på er arbetsplats och i konkreta situationer. Vi i Region Halland är glada över att du vill vara med och göra skillnad för våra invånare! 110(322)

77 Ett kompetensförsörjningsarbete för Region Halland Faktaunderlag för kompetensförsörjningsarbetet Bilaga för beslut (322)

78 Innehåll Introduktion till faktaunderlaget Övergripande personalstatistik och trender Underlag för framtagande av delmål och prioriteringar Uppföljning av delmålen ARBETSMATERIAL STATUS (322)

79 Introduktion till faktaunderlaget Som ett led i arbetet med att ta en fram en kompetensförsörjningspolicy och kompetensförsörjningsriktlinjer för Region Halland har ett faktaunderlag tagits fram. Detta underlag syftar till att beskriva nuläget kring områden som påverkar eller kan tänkas påverka kompetensförsörjningen i Region Halland. Faktaunderlaget är även en utgångspunkt i arbetet med att konkretisera prioriteringar för att nå det övergripande målet och delmålen för kompetensförsörjningen Underlaget har inte för avsikt att ge en heltäckande bild över alla de behov som Region Halland har kopplat till kompetensförsörjningen. Faktaunderlaget omfattar både kvalitativa analyser baserade på litteraturstudier och intervjuer med företrädare från Region Halland samt kvantitativa analyser baserade på publika datakällor samt data från Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

80 Sammanfattning av ramverket för kompetensförsörjningsarbetet Vision Övergripande målsättningar Halland bästa livsplatsen Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014 Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Uppföljning Andel medarbetare som uppger att de har arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och bör utföra (så att bådas kompetens nyttjas på ett bättre sätt) Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi Prioriteringar En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Andel medarbetare som är Andelen tillsvidareanställda ambassadörer för Region som byter tjänst internt av Halland och sin verksamhet totalt antal som byter tjänst Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Goda karriär- och utvecklings-möjligheter i en innovativ miljö Effektivisera rekryteringsprocessen Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Nivån på frisktalet bland medarbetare Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare 3 114(322) Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

81 Innehåll Introduktion till faktaunderlaget Övergripande personalstatistik och trender Underlag för framtagande av delmål och prioriteringar Uppföljning av delmålen ARBETSMATERIAL STATUS (322)

82 Region Halland möter sitt kompetensbehov på flera sätt Anställa Olika anställningsformer: tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, provanställning Region Halland har ca 7500 årsarbetare anställda Hyra in Inhyrd personal med specialistkompetens för att täcka tillfälligt behov av t ex sjuksköterskor eller för att det inte ingår i kärnkompetens t ex IT Lägga ut på entreprenad ( outsourca ) Upphandling av verksamhet I Region Halland är t ex ungefär hälften av närsjukvården samt specialistvård hud, psykiatri, reumatologi och ortopedi outsourcad ARBETSMATERIAL STATUS (322)

83 Region Halland har anställda, varav 85 procent är inom hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvård Övrig verksamhet Fördelning av årsarbetare i egen regi för Region Halland per förvaltning, januari-oktober % = årsarbetare Regionkontoret Kultur och skola Regionservice Psykiatrin Halland 3% 9% (207) 3% (647) (255) 9% (675) 48% (3 594) 14% Ambulans, diagnostik (1 057) och hälsa Hallands sjukhus 14% (1 026) Närsjukvården Halland Not: Källa: Antalet årsarbetare är antalet snittanställda för perioden (anställda omräknat i heltid) samt aggregerat utifrån nuvarande förvaltningar (dvs sammanslagning av Kultur i Halland och Skolförvaltningen samt Ambulans o med diagnostik och Hälsa o funktionsstöd ). Utifrån antalet anställningar (observera att antalet anställningar skiljer sig något mot antalet årsarbetare) är fördelningen för Hallands sjukhus enligt följande: 23% Halmstad, 16% Varberg, 3% Kungsbacka och 6% Övriga (anställningar med ospecifik geografisk placering) BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

84 Knappt hälften arbetar inom Hallands sjukhus fördelningen var oförändrad Fördelning av årsarbetare i egen regi för Region Halland* per förvaltning, ( och jan-okt 2016) (CAGR* ) Regionkontoret (-6,4%) +1,4% % 3% 8% (280) (560) 9% (675) 13% (938) 14% (1 000) Not: * Källa: % 3% 8% (265) (607) 9% (670) 14% (1 031) 13% (986) Kultur och Skola (-4,4%) % 3% 8% (256) (621) 9% (663) 14% (1 052) 14% (1 006) % 207 9% (255) (3%) (647) 9% (675) 14% (1 026) 14% (1 057) 49% (3 518) 49% (3 571) 49% (3 603) 48% (3 594) jan-okt 2016 Regionservice (5,3%) Psykiatrin Halland (-0,9%) Ambulans, diagnostik och hälsa (5,9%) Närsjukvården Halland (0,3%) Hallands sjukhus (1,2%) Antalet årsarbetare är antalet snittanställda (anställda omräknat i heltid) samt aggregerat utifrån nuvarande förvaltningar (dvs sammanslagning av Kultur i Halland och Skolförvaltningen samt Ambulans o med diagnostik och Hälsa o funktionsstöd ). För 2016 är snittet över perioden CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxt BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

85 Nästan 80 procent är kvinnor med högst andel inom Hallands sjukhus och Närsjukvården Man Kvinna Könsfördelning bland anställda i hela Region Halland, egen regi, jan-okt % = årsarbetare Könsfördelning bland anställda per förvaltning, egen regi, jan-okt % 13% 21% % 84% % % 34% 35% 66% 66% 65% Regionservice Regionkontoret Kultur och Skola 87% 71% 75% 79% Hallands Närsjukvården Ambulans, sjukhus Halland diagnostik och hälsa Not: Källa: Psykiatrin Halland Antalet årsarbetare är antalet snittanställda (anställda omräknat i heltid) per kön och förvaltning BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) 100%

86 En tredjedel är under 40 år med lite större andel unga inom Hallands sjukhus och Psykiatrin 60 år Åldersfördelning bland anställda i hela Region Halland, egen regi, jan-okt 2016 Åldersfördelning bland anställda per förvaltning, egen regi, jan-okt % = årsarbetare % 13% % år 39 år % 15% 15% 15% 18% 62% 61% 23% 21% Regionkontoret Kultur och Skola 100% 33% 50% 54% 50% 54% 56% 52% 37% 25% 31% Hallands NärsjukvårdenAmbulans, sjukhus Halland diagnostik och hälsa Not: Källa: 35% Psykiatrin Halland 29% Regionservice Antalet årsarbetare är antalet snittanställda (anställda omräknat i heltid) per ålderskategori och förvaltning under perioden ÅA för ålderskategorier har en avvikelse på 2 ÅR mot övrig personaldata som visar på BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

87 De flesta av personalkategorierna har vuxit under perioden Fördelning årsarbetare per övergripande personalkategori i egen regi för Region Halland, , (% årlig genomsnittlig tillväxt) Ökat Total årlig tillväxt 1,6% Minskat HoS sjuksköterskor mfl (1,3%) HoS undersköterskor mfl (2,7%) Administration-Ledning (1,9%) Läkare (3,4%) Rehab/Paramed (1%) Tandvårdspersonal (-1,4%) Medicinsk sekreterare (1,7%) Teknisk personal (3,4%) Ekonomi- och transportpersonal (0,1%) Övrig personal (-2,2%) Not: Antalet årsarbetare är antalet snittanställda (anställda omräknat i heltid) per personalkategori. Mfl innebär att det finns specialiserade roller inom den övergripande kategorin. Källa: BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

88 Drygt en tredjedel inom hälso- och sjukvården är sjuksköterskor, följt av knappt en femtedel undersköterskor Andelen anställningar inom hälso- och sjukvården, % = anställningar Fördelning av antalet anställningar inom de övergripande personalkategorier för hälso-och sjukvården, % (14) 6% (384) % (110) 7% (493) 8% (524) Regionkontoret, Regionservice, Kultur och Skola 15% (1 171) 9% (618) 13% (912) Hälso och Sjukvård 85% (6 773) 1% (46) Övrig personal Ekonomi- och transportpersonal Teknisk personal Tandvårdspersonal Administration-Ledning Medicinsk sekreterare Rehab/Paramed 18% (1 247) Läkare HoS undersköterskor mfl HoS sjuksköterskor mfl 36% (2 425) Not: Källa: Antalet anställningar innebär att 1 person kan ha fler anställningar (vid jämförelse av totalt antalet anställningar 7944 stycken inom Region Halland vid och antalet snittanställningar (årsarbetare) under perioden som är skiljer sig värdena med 6,5%, dock är andelen inom Hälso- och sjukvården 85% och på övriga förvaltningar 15%). Övrig personal ovan omfattas exempelvis av: specialpedagoger, molekylärbiologer, apotekare, barn och ungdomspedagoger. Mfl innebär att det finns specialiserade roller inom den övergripande kategorin. BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

89 Region Halland har över 220 olika yrkesroller i hälso- och sjukvården (1/2) Nedbrytning av de övergripande personalkategorierna för hälso- och sjukvården, antal anställningar, HoS sjuksköterskor mfl (2 425 st, 36%) 100% Övrigt 227 Barnmorska öppen vård 78 Röntgenssk 70 Anestesissk 88 Operationsssk 92 HoS undersköterskor mfl (1 247 st, 18%) Övrigt 80 Barnskötare/sköterska 29 Ambulanssjukvårdare 43 Skötare 148 Barnsjuksköterska 101 Intensivvårdsssk 102 Barnmorska 113 Övrigt 12 Läkare (912 st, 13%) Rehab/Paramed. (618 st, 9%) Underläkare leg 25 Underläkare ej leg 29 Övrigt 73 Medicinska sekreterare (524 st, 8%) Övrigt 28 Överläkare öppen vård 42 Distriktsläkare 83 Dietist 17 Fysioterapeut 18 Audionom 30 Specialistläkare 84 Logoped 57 Undersköterska natt 158 Underläkare AT 86 Psykiatrissk 114 Arbetsterapeut 91 Ambulanssk 116 Ssk natt 117 Biomed. analytiker 138 St-underläkare 254 Kurator 106 Medicinsk sekreterare 496 Distriktsssk 153 Undersköterska 789 Sjuksköterska 916 Psykolog 113 Överläkare 297 Sjukgymnast st yrkesroller Not: Källa: 22 st yrkesroller 14 st yrkesroller 24 st yrkesroller 6 st yrkesroller Antalet anställningar innebär att 1 person kan ha fler anställningar (vid jämförelse av totalt antalet anställningar, 7944 stycken, inom Region Halland vid och antalet snittanställningar (årsarbetare) under perioden som är 7460 skiljer sig värdena med 6,5%, dock är andelen inom Hälso- och sjukvården 85% och på övriga förvaltningar 15%). BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

90 Region Halland har över 220 olika yrkesroller i hälso- och sjukvården (2/2) Nedbrytning av de övergripande personalkategorierna för hälso- och sjukvården, antal anställningar, % Administration Ledning (493 st, 7%) Tandvårdspersonal (384 st, 6%) Teknisk personal (110 st, 2%) Övrig personal (46 st, 1%) Ekonomi- och transportpersonal (14 st, 0,2%) Övrigt 31 Ortodontiassistent 14 Övrigt 142 Övertandläkare 24 Övrigt 13 Övrigt 40 Tandhygienist 58 Kanslist 12 Övrigt 12 Enhetschef 10 Assistent 13 PA-konsult 13 Verksamhetsutvecklare 20 Controller 22 Vårdcentralchef 23 Barn- och ungdomspedagog 7 Distriktstandläkare 78 Verksamhetschefer 34 Rekonditioneringsteknik 11 Hjälpmedelstekniker 19 Apotekare 10 Medicinteknisk ingenjör 40 Specialpedagog 16 Förrådsman 8 23 st yrkesroller 10 st yrkesroller 6 st yrkesroller Köksbiträde 2 Administrativ assistent 57 Tandsköterska 179 Avdelningschefer st yrkesroller Not: Källa: 16 st yrkesroller Antalet anställningar innebär att 1 person kan ha fler anställningar (vid jämförelse av totalt antalet anställningar, 7944 stycken, inom Region Halland vid och antalet snittanställningar (årsarbetare) under perioden som är 7460 skiljer sig värdena med 6,5%, dock är andelen inom Hälso- och sjukvården 85% och på övriga förvaltningar 15%). BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

91 Knappt hälften inom de övriga förvaltningarna är administration- och ledningspersonal Andelen anställningar inom Regionkontoret, Regionservice samt Kultur och Skola, Fördelning av antalet anställningar inom de övergripande personalkategorier för Regionkontoret, Regionservice, Kultur och Skola, % = anställningar 6% (66) Övrig personal 8% (95) Gymnasielärare och ämneslärare folkhögskola 17% (201) Hälso och Sjukvård 85% (6 773) Regionkontoret, Regionservice, 15% Kultur och Skola (1 171) 23% (269) Teknisk personal Ekonomi- och transportpersonal Administration-Ledning 46% (540) Not: Källa: Antalet anställningar innebär att 1 person kan ha fler anställningar (vid jämförelse av totalt antalet anställningar,7944 stycken, inom Region Halland vid och antalet snittanställningar (årsarbetare) under perioden som är 7460 skiljer sig värdena med 6,5%, dock är andelen inom Hälso- och sjukvården 85% och på övriga förvaltningar 15%). Övrig personal ovan omfattar exempelvis ungdomscoacher, bibliotekarier, elev-assistenter, syo-funktionärer etc. BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

92 Över 150 olika yrkesroller finns inom de övriga förvaltningarna Nedbrytning av de övergripande personalkategorierna för Regionkontoret, Regionservice samt Kultur och Skola, antal anställningar, Administration och Ledning (540 st, 46%) 100% Ekonomi och transportpersonal (269 st, 23%) Teknisk Personal (201 st, 17%) Gymnasielärare och ämneslärare folkhögskola (95 st, 8%) Övrig personal (66 st, 6%) Övrigt 15 Kock-kokerska 16 Övrigt 65 Övrigt 190 Gymnasielärare 38 Köksbiträde 67 Reparatör 12 HR-strateg 13 Projektledare 15 Kommunikatör 16 Ekonom 18 Utvecklingsstrateg 18 Utvecklingsledare 21 Bilförare 13 Utvecklare/IT 14 Elevassistent 5 Systemtekniker 15 Samordnare 22 Bibliotekarie 6 Avdelningschef 23 Telefonist 26 Systemsamordnare 30 Städerska 171 Ekonomiassistent 35 Drifttekniker 25 Ämneslärare folkhögskola 57 IT-Tekniker 28 Ungdomscoach 24 Utvecklare 53 Vaktmästare 29 Administrativ assistent st yrkesroller Not: Källa: Övrigt 31 6 st yrkesroller 33 st yrkesroller 2 st yrkesroller 19 st yrkesroller Antalet anställningar innebär att 1 person kan ha fler anställningar (vid jämförelse av totalt antalet anställningar, 7944 stycken, inom Region Halland vid och antalet snittanställningar (årsarbetare) under perioden som är 7460 skiljer sig värdena med 6,5%, dock är andelen inom Hälso- och sjukvården 85% och på övriga förvaltningar 15%). BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

93 Verksamhet inom hälso-och sjukvården som är utlagd på entreprenad ( outsourcad ) Vårdutbud per kommun i Region Halland 2014 Akutsjukhus Sjukhus Kungsbacka (78 219) Vårdcentral egen regi (25 st) Vårdcentral privat regi (24 st) Varberg (60 422) Falkenberg (42 433) Hylte (10 278) Öppen specialiserad somatisk vård, privat regi (20 st) Öppen specialiserad somatisk vård, egen regi (4 st) Öppen psykiatri, egen regi (13 st) Öppen psykiatri, privat regi (5 st) Halmstad (95 532) inv inv. Laholm (23 781) inv inv inv inv. Not: Den öppna specialiserade vården på denna bild omfattar reumatologi, ortopedi, ögonsjukvård, gynekologi, hudsjukvård, rehabiliteringsmedicin, urologi samt öron-, näs- och halsmottagningar. Vårdenheter inom dessa specialiteter som bedrivs i egen regi inom Hallands sjukhus Halmstad, Varberg och Kungsbacka har endast markerats med en symbol. Psykiatri i egen regi omfattar endast psykiatriska mottagningar, psykiatriska vårdavdelningar inom Hallands sjukhus är inte inkluderade. Psykiatrin i privat regi omfattar de vårdenheter som ingår i Vårdval Halland Plus. Kontraktslängden för vårdcentralerna och specialiserade öppna hälso-och sjukvården är 10 år Källor: Hälso- och sjukvårdsstrategin faktaunderlag se; regionhalland.se. Uppdragsbeskrivning och förfrågningsunderlag för vårdval i närsjukvården och den specialiserade öppna hälso-och sjukvården 2016 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

94 De flesta specialiteter inom specialiserad öppenvård drivs i både egen och privat regi Specialitet (öppenvård) Akutsjukvård, Blodcentral, Hematologi, Infektionssjukvård, Kardiologi, Logopedi, Mag-och tarmsjukvård, Neurologi, Rehabiliteringsmedicin, STD-mottagning, Syncentral Egen regi Privat Regi Egen regi & Privat Regi x Summa 11 stycken Allmänkirurgi, Astma och KOL, Barnmedicin, Diabetes, Gynekologi och obstetrik, Hudsjukvård, Hörselvård, Medicinsk fotvård, Ortopedi, Radiologi, Sjukgymnastik, Specialisttandvård, Urologi, Vuxenpsykiatri, Ögonmottagning, Öron-, näs-, halsmottagning x x Reumatologi Totalt 16 stycken 1 stycken 29 stycken Om Region Halland exempelvis tar över den privata reumatologen i framtiden är detta en viktig kompetens att bevaka Källor: regionhalland.se; 1177.se; VAS-data från Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

95 Region Hallands kompetensförsörjning förväntas påverkas av ett antal trender Exempel på trender per område Fler invånare med längre livslängd Exempel Ökad andel äldre, med ökat behov av vård Invånarna Ökat antal nyanlända (språk och andra medicinska behov) Ändrade förväntningar som exempelvis service och digitala möjligheter Medarbetare (potentiella och nuvarande) Vilka trender kan förväntas påverka kompetensförsörjningen för Region Halland? Inriktning på verksamheten (utifrån Tillväxtoch Hälso- och Sjukvårdsstrategin) Källor: Behov av kompetens som kontinuerligt utvecklar nya arbetssätt så att RH klarar av att möta ett ökat behov av vård för samma resurser Behov av medarbetarinnovation så att nya förväntningar kan mötas Ändrade förväntningar t ex rörlighet på arbetsmarknaden, karriärmöjligheter Behov av ev. förändrade yrkesroller Behov av rekrytering Behov av tydlig anpassning av erbjudande och kännedom kring framtida medarbetares preferenser Omfattande ökning av digitala tjänster för invånare, patienter och profession Behov av kontinuerlig kompetensutveckling Andel av befolkning tillgänglig för arbete Pensionsavgångar Utveckling av nya samverkansformer med andra aktörer (tex närmare samarbete med kommunal omsorg) För kompetenser med formella krav Ny subspecialisering för läkare Nya former för ssk. specialistutbildning Omvärlden Möjlig påverkan på kompetensförsörjningen Riksregionsjukvård och nivåstrukturering Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur (exv. boendemiljö) Behov av ökad samverkan Behov av utbildningsstyrning, säkerställande av jourer etc. med rätt kompetens Eventuellt förändrat behov av kompetens Tillväxtstrategi för Halland , Läkartidningen, Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2015:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2009:1), Effektiv vård SOU 2016:2 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

96 Region Hallands kompetensförsörjning förväntas påverkas av ett antal trender Exempel på trender per område Fler invånare med längre livslängd Exempel Ökad andel äldre, med ökat behov av vård Invånarna Ökat antal nyanlända (språk och andra medicinska behov) Ändrade förväntningar som exempelvis service och digitala möjligheter Medarbetare (potentiella och nuvarande) Vilka trender kan förväntas påverka kompetensförsörjningen för Region Halland? Inriktning på verksamheten (utifrån Tillväxtoch Hälso- och Sjukvårdsstrategin) Andel av befolkning tillgänglig för arbete Pensionsavgångar Ändrade förväntningar t ex rörlighet på arbetsmarknaden, karriärmöjligheter Omfattande ökning av digitala tjänster för invånare, patienter och profession Utveckling av nya samverkansformer med andra aktörer (tex närmare samarbete med kommunal omsorg) För kompetenser med formella krav Ny subspecialisering för läkare Nya former för ssk. specialistutbildning Omvärlden Källor: Riksregionsjukvård och nivåstrukturering Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur (exv. boendemiljö) Tillväxtstrategi för Halland , Läkartidningen, Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2015:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2009:1), Effektiv vård SOU 2016:2 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

97 Fler invånare med längre livslängd och ökad andel äldre leder troligtvis till ökat vårdbehov Fler invånare med längre livslängd Ökad andel äldre, med ökat behov av vård Medellivslängd kön och prognos Sverige, Sveriges befolknings åldersstruktur 1960, 2015 samt prognos Män Källor: Kvinnor SCB Statistik Sveriges framtida befolkning (befolkningsframskrivningar) ARBETSMATERIAL STATUS (322)

98 Ökad invandring och förändringar i invånares förväntningar påverkar också kompetensbehovet Ökad invandring ex antal nyanlända (språk & andra medicinska behov) Ändrade förväntningar som exempelvis service och digitala möjligheter Antal personer som invandrat till Hallands län, Källor: Som en följd av den allmänna service-och teknikutvecklingen ökar invånarnas krav och förväntningar på Regionens tjänster vilka kommer förväntas erbjuda samma grad av snabbhet och service som andra branscher Förväntan om att få alla tillgängliga behandlingar hos invånarna kan sätta krav på ny kompetens Förväntan om att information ska finnas tillgänglig på ex olika språk ställer krav på ny kompetens 2016 var 11% svenskar som flyttar hem 2016 SCB Statistik Sveriges framtida befolkning (befolkningsframskrivningar) ARBETSMATERIAL STATUS (322)

99 Region Hallands kompetensförsörjning förväntas påverkas av ett antal trender Exempel på trender per område Fler invånare med längre livslängd Exempel Ökad andel äldre, med ökat behov av vård Invånarna Ökat antal nyanlända (språk och andra medicinska behov) Ändrade förväntningar som exempelvis service och digitala möjligheter Medarbetare (potentiella och nuvarande) Vilka trender kan förväntas påverka kompetensförsörjningen för Region Halland? Inriktning på verksamheten (utifrån Tillväxtoch Hälso- och Sjukvårdsstrategin) Andel av befolkning tillgänglig för arbete Pensionsavgångar Ändrade förväntningar t ex rörlighet på arbetsmarknaden, karriärmöjligheter Omfattande ökning av digitala tjänster för invånare, patienter och profession Utveckling av nya samverkansformer med andra aktörer (tex närmare samarbete med kommunal omsorg) För kompetenser med formella krav Ny subspecialisering för läkare Nya former för ssk. specialistutbildning Omvärlden Källor: Riksregionsjukvård och nivåstrukturering Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur (exv. boendemiljö) Tillväxtstrategi för Halland , Läkartidningen, Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2015:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2009:1), Effektiv vård SOU 2016:2 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

100 Andel av befolkningen tillgänglig för arbete kan förändras framöver och även förväntningar från potentiella medarbetare Ändrade förväntningar t ex rörlighet på arbetsmarknaden, karriärmöjligheter Andel av befolkning tillgänglig för arbete Andel sysselsatta i Hallands län, Medarbetare mer benägna att byta arbetsplats under sin karriär Tillgång till digitala plattformar och förväntan på att få använda tillgänglig teknik Lättare att jämföra olika arbetsgivare Högre krav på kontinuerlig karriärutveckling % Sysselsatta (% av befolkning) Källor: SCB arbetskraftsundersökning (AKU) ARBETSMATERIAL STATUS (322)

101 57 procent av dagens tillsvidareanställda kommer gå i pension inom 20 år Pensionsavgångar Pensionsavgångar Region Halland i 5 års-intervall ( ) -3% Pension inom 20 år % (4 237) Ej pension -9% % år % (3 182) Antal Pension 5 år tillsvidareanställda nov 2016 Källa: 10 år 15 år BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

102 Fyra förvaltningar har högre pensionsavgångar än genomsnittet i Regionen Pensionsavgångar Pensionsavgångar Region Halland per förvaltning i 5 års intervall ( ) Förvaltning Kategori Pension inom 20 år Hallands sjukhus Ej pension inom 20 år Pension inom 20 år Närsjukvården Ej pension inom 20 år Ambulans, diagnostik Pension inom 20 år och hälsa Ej pension inom 20 år Pension inom 20 år Regionservice Ej pension inom 20 år Pension inom 20 år Psykiatri Ej pension inom 20 år Pension inom 20 år Kultur och Skola Ej pension inom 20 år Pension inom 20 år Regionkontoret Ej pension inom 20 år Pension inom 20 år Totalt Ej pension inom 20 år Not: Källa: Antal anställda % av totalt anställda 54% 46% 64% 36% 57% 43% 60% 40% 54% 46% 67% 33% 63% 37% 57% 43% 5 år år år år Sammanslagning av data för Kultur i Halland och Skolförvaltningen samt Ambulans o med diagnostik och Hälsa o Funktionsstöd. BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

103 Region Hallands kompetensförsörjning förväntas påverkas av ett antal trender Exempel på trender per område Fler invånare med längre livslängd Exempel Ökad andel äldre, med ökat behov av vård Invånarna Ökat antal nyanlända (språk och andra medicinska behov) Ändrade förväntningar som exempelvis service och digitala möjligheter Medarbetare (potentiella och nuvarande) Vilka trender kan förväntas påverka kompetensförsörjningen för Region Halland? Inriktning på verksamheten (utifrån Tillväxtoch Hälso- och Sjukvårdsstrategin) Andel av befolkning tillgänglig för arbete Pensionsavgångar Ändrade förväntningar t ex rörlighet på arbetsmarknaden, karriärmöjligheter Omfattande ökning av digitala tjänster för invånare, patienter och profession Utveckling av nya samverkansformer med andra aktörer (tex närmare samarbete med kommunal omsorg) För kompetenser med formella krav Ny subspecialisering för läkare Nya former för ssk. specialistutbildning Omvärlden Källor: Riksregionsjukvård och nivåstrukturering Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur (exv. boendemiljö) Tillväxtstrategi för Halland , Läkartidningen, Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2015:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2009:1), Effektiv vård SOU 2016:2 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

104 Digitala tjänster för invånare, patienter och profession samt nya samverkansformer påverkar våra arbetssätt och kompetensbehov Omfattande ökning av digitala tjänster för invånare, patienter och profession Vikten av digitala verktyg för att stödja en god resursanvändning inom vården, fördelat på olika verksamhetsområden (PWC, 2016) Primärvård 51% 64% 79% Möjlighet för patienten att läsa sin journal via nätet 92% 95% 96% 61% 77% 87% 62% Distansövervakning genom apparatur där vården överförs trådlöst till vården 96% 96% 74% 73% Mobilappar som hjälper patienten att hantera sin hälsa 96% Ett logistikverktyg där Sammanhållen journalföring patienten och aktörerna fär vårdpersonalen kan se runt patienten, oavsett all information om patienten huvudman, kan se samtliga oavsett vårdgivare planerade åtgärder Not: Källa: 96% Specialiserad vård 68% Kommunal äldrevård 99% 90% 96% 98% 83% 87% Ett personligt hälsokonto som gör det möjligt för patienter att samla, överblicka och dela sin hälsoinformation 99% Utveckling av nya samverkansformer med andra aktörer (tex närmare samarbete med kommunal omsorg) Digitala sjukintyg 100% En samlad läkemedelslista för varje patient som är tillgänglig för samtliga aktörer (vård, apotek, omsorg, patient, anhörig) 99% 99% E-recept Svaren representerar den andel som svarat väldigt viktigt och ganska viktigt PWC, Den digitala patienten är här men är vården redo?, Skaraborgsmodellen och ARBETSMATERIAL STATUS (322) Många nya samverkansformer har utvecklats under senare år exempelvis: o Hälsostaden Ängelholm Pilotprojekt som startade 2013 Samarbete mellan kommunal verksamhet, primärvård och specialistvård i Region Skåne o Skaraborgsmodellen Skaraborgsmodellen bygger på mobila vårdteam som gör hembesök till multisjuka äldre i stället för att låta de äldre åka till vårdcentralen

105 Region Hallands kompetensförsörjning förväntas påverkas av ett antal trender Exempel på trender per område Fler invånare med längre livslängd Exempel Ökad andel äldre, med ökat behov av vård Invånarna Ökat antal nyanlända (språk och andra medicinska behov) Ändrade förväntningar som exempelvis service och digitala möjligheter Medarbetare (potentiella och nuvarande) Vilka trender kan förväntas påverka kompetensförsörjningen för Region Halland? Inriktning på verksamheten (utifrån Tillväxtoch Hälso- och Sjukvårdsstrategin) Andel av befolkning tillgänglig för arbete Pensionsavgångar Ändrade förväntningar t ex rörlighet på arbetsmarknaden, karriärmöjligheter Omfattande ökning av digitala tjänster för invånare, patienter och profession Utveckling av nya samverkansformer med andra aktörer (tex närmare samarbete med kommunal omsorg) För kompetenser med formella krav Ny subspecialisering för läkare Nya former för ssk. specialistutbildning Omvärlden Källor: Riksregionsjukvård och nivåstrukturering Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur (exv. boendemiljö) Tillväxtstrategi för Halland , Läkartidningen, Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2015:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2009:1), Effektiv vård SOU 2016:2 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

106 Två starka trender inom hälso- och sjukvården som berör vårdpersonalens kompetenser 1 Ökad subspecialisering för läkare Den 1 maj 2015 trädde nya ST-föreskrifter (SOSFS 2015:8) i kraft och ersätter därmed SOSFS 2008:17 Flera grenspecialiteter i 2008:17 blir nu basspecialiteter: 6 invärtesmedicinska specialiteter* 5 kirurgiska specialiteter** Nio nya tilläggsspecialiteter*** 2 Koncentrering av den högspecialiserade vården Den högspecialiserad vården föreslås i regeringens utredning Träning ger färdighet - Koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) koncentreras genom en nivåstrukturering på både regional och nationell nivå Genom att koncentrera och nivåstrukturera**** högspecialiserade vård ökar patientvolymer per utbudspunkt vilket enligt utredningen leder till ökad kvalitet och patientsäkerhet stärkt möjlighet för professioner att upprätthålla god kompetens minskade dödsfall och komplikationer samt långa vårdtider ökad kvalitet i kliniska forskning Socialstyrelsen föreslås ansvara för att driva, samordna och besluta om vilken hälso- och sjukvård som behöver koncentreras * ** *** **** Källa: Endokrinologi och diabetologi, hematologi, kardiologi, lungsjukdomar, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, samt njurmedicin Urologi, barn-och ungdomskirurgi, plastikkirurgi, kärlkirurgi, handkirurgi Allergologi, arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, Gynekologisk onkologi, Nuklearmedicin skolhälsovård, vårdhygien, äldrepsykiatri Nivåstrukturering: en medveten och planerad arbetsfördelning för de olika insatserna i vårdprocessen mellan olika vårdenheter Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2015:8); Socialstyrelsens författningssamling, läkarnas specialisttjänstgöring (SOSFS 2009:1), Health Navigator-analys ARBETSMATERIAL STATUS (322)

107 Ett ökat antal specialiteter kan ge ett behov av större team/fler kompetenser för att få ihop kompletta bak- och primärjourer Antal primär-och bakjourer per specialitet, Hallands sjukhus, 2017 Specialitet Primärjourer Bakjourer Medicin 4 4 Kirurgi 2 2 Ortopedi 2 2 Infektion 1 Ögon 1 Öron- näs- hals 1 Akuten 1 Urologi 1 Kvinnokliniken 2 2 Anestesi 2 2 Barn 1 1 Källa: Underlag från controller på Hallands sjukhus, Health Navigator-analys ARBETSMATERIAL STATUS (322)

108 Innehåll Introduktion till faktaunderlaget Övergripande personalstatistik och trender Underlag för framtagande av delmål och prioriteringar Uppföljning av delmålen ARBETSMATERIAL STATUS (322)

109 Delmål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Prioriteringar Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare (322) Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

110 Delmål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Prioriteringar Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare (322) Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

111 Rätt kompetens på rätt plats är viktigt i en personalintensiv organisation som Region Halland Fördelning av årsarbetare i egen regi för Region Halland per förvaltning, januari-oktober 2016 Hälso- och sjukvård Övrig verksamhet 100% = årsarbetare Regionkontoret Kultur och skola Regionservice Psykiatrin Halland 3% 9% (207) 3% (647) (255) 9% (675) 48% (3 594) 14% Ambulans, diagnostik (1 057) och hälsa Hallands sjukhus 14% (1 026) Närsjukvården Halland Not: Källa: Antalet årsarbetare är antalet snittanställda för perioden (anställda omräknat i heltid) samt aggregerat utifrån nuvarande förvaltningar (dvs sammanslagning av Kultur i Halland och Skolförvaltningen samt Ambulans o med diagnostik och Hälsa o funktionsstöd ). Utifrån antalet anställningar (observera att antalet anställningar skiljer sig något mot antalet årsarbetare) är fördelningen för Hallands sjukhus enligt följande: 23% Halmstad, 16% Varberg, 3% Kungsbacka och 6% Övriga (anställningar med ospecifik geografisk placering) BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

112 Läkar- och sjukskötersketätheten är i nivå med angränsande landsting, för specialistsjuksköterskor något högre Hälso- och sjukvårdspersonal per invånare, offentlig och privat regi, Sjuksköterskor Hallands län Riket Skåne län Västra Götalands län Specialistsjuksköterska +8,9% ,8% Läkare Specialistläkare i allmänmedicin +10,9% ,1% Not: Specialistsjuksköterska definition (se socialstyrelsen), här ingår bla: anestesi- och intensivvård, operationssjukvård, ambulanssjukvård, kirurgisk vård och internmedicinsk vård, onkologisk vård, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, psykiatrisk vård, vård av äldre, distriktssköterska, röntgensjuksköterska: röntgensjuksköterska som är sjuksköterska, legitimerad röntgensjuksköterska. Gruppen läkare inkluderar både legitimerade läkare samt läkare utan legitimation (i de flesta fall individer som genomför AT-tjänst eller auskultation i enlighet med legitimationsvillkoren) Källa: Socialstyrelsens Nationella planeringsstödet 2016 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård ARBETSMATERIAL STATUS (322)

113 Tätheten av hälso- och sjukvårdspersonal i Halland i relation till riket är över respektive under riket för vissa roller Kvot Halland jämfört med Riket hälso- och sjukvårdspersonal per invånare, offentlig och privat regi, ,7x 1,8x Jämfört med Riket har Halland 1,7x (dvs 70%) fler specialistsjuksköterskor i ambulanssjukvård 1,2x 1,6x 1,4x 1,2x 1,2x 1,0x 1,0x 0,8x 0,8x 0,6x 0,4x 0,8x 0,7x 0,7x 0,6x 0,2x Jämfört med Riket har Halland 0,2x (dvs 80%) färre specialistläkare i geriatrik 0,2x 0,0x 0,8x Tandhygienist Specialisttandläkare 147(322) Tandläkare Receptarie Apotekare Fysioterapeut Barnmorska Röntgensjuksköterska Distriktsköterska Spec. ssk i psykiatrisk vård Spec. ssk i vård av äldre Spec. ssk i h&s barn/ungdomar Spec. ssk i onkologi Spec. ssk i internmedicin &/eller kirurgi Spec. ssk i ambulanssjukvård Spec. ssk i operationssjukvård Spec. ssk i anestesisjukvård/intensivvård Spec. ssk Sjuksköterska Spec. läkare i öron-, näs- & halssjukdomar Spec. läkare i ögonsjukdomar Spec. läkare i medicinsk radiologi Spec. läkare i psykiatri Spec. läkare i obstetrik & gynekologi Spec. läkare i ortopedi Spec. läkare i kirurgi Spec. läkare i geriatrik Spec. läkare i kardiologi Spec. läkare i internmedicin Spec. läkare i barn- & ungdomsmedicin Spec. läkare i anestesi & intensivvård Spec. läkare i allmänmedicin Spec. läkare Läkare Not: Kvot= Hallands siffror i det nationella planeringsstödet dividerat med Rikets motsvarande siffor för hälso- och sjukvårdspersonal per invånare Källa: Socialstyrelsens Nationella planeringsstödet 2016 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård ARBETSMATERIAL STATUS

114 Kostnader för Region Hallands personalkostnader och köpt vård samt övriga kostnader Fördelning av kostnader för Region Hallands driftverksamhet*, , miljoner kronor (CAGR** ) Kostnader (Miljoner kr) CAGR kostnadsslag Total CAGR 3,7% 17% 10% 23% 47% (4 150) % Köpt vård 3,7% 10% 10% Läkemedel 5,9% 23% 22% Övriga kostnader 2,9% 48% (4 398) 47% (4 494) 16% 3% 3% 3% Personalkostnader (exkl inhyrd personal) Avskrivningar * Utöver driftverksamheten omfattar även koncernredovisningen Hallandstrafiken och Teater Halland vilka inte ingår ovan. ** CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxt Källa: Egen analys av verksamhetens kostnader samt intäkter från Årsredovisning Region Halland 2015 sid 57 ARBETSMATERIAL STATUS (322) 4,1% -1,7%

115 Personalkostnaderna har ökat med 4,1 procent inom tre förvaltningar med över 4 procent Fördelning av personalkostnader* för Region Hallands förvaltningar, , miljoner kronor (CAGR** ) 4,1% ,7% ,1% 5,9% Region Halland Hallands Närsjukvården Ambulans, sjukhus Halland diagnostik och hälsa 3,3% Psykiatrin Halland 7,4% Regionservice -1,3% -1,4% Regionkontoret Kultur och Skola * I personalkostnaderna ovan ingår ej kostnader för inhyrd personal. Övrigt inkluderar kostnadsposter som finansiering och regiongemensamt ** CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxt Källa: Data över kostnader från ekonomisystem för kontoklass 4 förvaltningar, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) 2,0% Övrigt

116 Region Halland har en förhållandevis låg kostnad för bemanningsföretag per invånare och år i relation till andra regioner/landsting Snittkostnader (kr/invånare) bemanningsföretag eller inhyrd personal för regioner/landsting per invånare, Ø Landstinget Blekinge Not: Källa: Region Kronoberg Landstinget i Kalmar län 333 Västra Götalands Regionen 297 Region Region Jönköpings Östergötland län Region Skåne Region Halland Siffrorna är hämtade utifrån vad regionerna/landstingen redovisar i sin årsredovisning (privata företag ingår således inte i sifforna). Eftersom redovisningen kan skilja sig åt så bör siffrorna ses med viss försiktighet. Landstinget Blekinge: redovisar kostnader inhyrd personal 121,5 mkr, Region Kronoberg redovisar kostnader inhyrd personal 115 mkr, Landstinget i Kalmar län redovisar bemanningsföretag 137,7 mkr, VGR redovisar bemanningsföretag 550 mkr, Region Jönköpings län redovisar inhyrd vårdpersonal 116 mkr, Region Östergötland redovisar bemanningsföretag 132,35 mkr, Region Skåne redovisar inhyrd vårdpersonal 364 mkr och Region Halland redovisar inhyrd personal 84,3 mkr. De redovisade kostnaderna är beräknade per invånare utifrån invånardata för 2015 Årsredovisningar för 2015 för respektive region/landsting samt SCB befolkningsstatistik 2015 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

117 Initiativ som skapar möjlighet för rätt kompetens på rätt plats Exempel Innehåll Framtidsarbetet Arbetet fokuserar på effektivare vårdprocesser och optimerad bemanning, utvecklad arbetsfördelning och effektivare administration. Många delar av initiativet pågår och har pågått i olika faser under några år. Balans & obalans Arbetet påbörjades under 2016 med fokus på att utveckla en metodik för balans eller obalanser. En nulägesbild finns inte klar och just nu jobbar Region Halland med att komma fram till hur många nivåer som ska analyseras, vem som ska göra det och hur obalans & balans ska definieras. Slutprodukten är ett system/metod där chefer väntas få bättre förståelse för att analysera sin verksamhets behov och för att kunna arbeta med sina medarbetares kompetenser med hjälp av en dashboard vilken nu innehåller indikatorer som personalomsättning, pensionsavgångar, utbildningsanställningar och pågående ST-tjänstgöringar. Med hjälp av denna information kommer eventuella simuleringar över kompetensbehov kunna göras på sikt. Kompetensportal (LMS - Learning management system) Arbetet påbörjades under LMS är ett digitalt stöd för kompetenshantering som möjliggör en förbättrad och samordnad kompetensutvecklingsprocess och utbildningshantering. Verktyget innebär styrning, effektivisering, uppföljning och kontroll, kvalitetssäkring av kompetensutvecklingsinsatser, möjliggör successionsplanering, identifiering av kompetenser samt tillgång till webbutbildningar. Slutprodukten är ett system som består av flera moduler som kommunicerar och interagerar med varandra. Kompetenser kommer att bedömas utifrån 4 olika nivåer (basnivå-expertnivå). Cheferna kommer kunna använda sig av LMS för att göra skattningar av kompetenser, se status för utbildningar/certifikat och utvecklingssamtal samt planera kompetensutvecklingsinsatser för sitt team. ARBETSMATERIAL STATUS (322)

118 Behovet från våra invånare inom hälso- och sjukvården förändras och därmed resursbehovet av medarbetare Antal vårdkontakter per invånare och per vårdnivå i Halland, Vårdkontakter per invånare 5,5 5,0 Närsjukvård Närsjukvård 24 % Spec ÖV somatik Spec ÖV somatik 10 % Spec ÖV psykiatri -1 % Slutenvård somatik -8 % Hemsjukvård -54 % Slutenvård psykiatri -10 % Spec ÖV psykiatri 5,1 Slutenvård somatik Hemsjukvård 4,5 Slutenvård psykiatri 1,7 1,5 1,0 0,4 0,5 0,0 0,1 År ,1 Utveckling Akutmottagningsbesök är inkluderade i specialiserad somatisk öppenvård 2015 Denna analys omfattar inte data från: riks-/regionvård, privata vårdgivare utan VAS samt 6 av 24 privata vårdcentraler* * Data från Region Hallands fakturering är inte uppdelad på de vårdnivåer som finns i den data som kommer från journalsystemet VAS, därför är inte faktureringsdata inkluderad i denna analys. Faktureringsdata utgjorde cirka 7 % av hallänningarnas öppenvårdskontakter under 2015 och cirka 11 % av slutenvårdstillfällena. Not: Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum eller utskrivningsdatum inträffat under Hemsjukvård omfattar endast hemsjukvård utförd i regionens regi. Närsjukvård omfattar all närsjukvård, dvs. förutom vårdcentralsverksamhet även t.ex. mödravård och ungdomsmottagningsbesök. Källor: Hälso-och sjukvårdsstrategin faktaunderlag. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys ARBETSMATERIAL STATUS (322)

119 Fördelningen av kontakter per vårdgivarkategori är oförändrad , men växer Fördelning av närsjukvårdskontakter, ,6% % 5% 6% 6% 6% 8% 5% 5% 7% 7% 12% 12% 19% 19% Fördelning av specialistöppenvårdskontakter, ,7% % 5% 5% 7% 7% 11% 19% Annan Biomedicinsk analytiker 8% Barnmorska % 2% 11% 9% 2% 4% 11% 10% 3% 3% 11% 19% 18% 18% Sjuksköterska Undersköterska Annan Undersköterska Barnmorska Biomedicinsk analytiker Sjukgymnast Sjuksköterska Distriktssköterska Läkare Läkare 38% 38% 38% Not: Källor: 56% 56% 55% Data omfattar vårdkontakter hos vårdenheter som har journalsystemet VAS, d.v.s. enheter i både offentlig och privat regi. Detta inkluderar bl.a. 18 av 24 privata vårdcentraler vilket tillsammans med vårdcentralerna i offentlig regi omfattar cirka 93 % av de listade patienterna i Halland. En vårdkontakt definieras som att patientens inskrivnings-/besöksdatum inträffat under Hälso-och sjukvårdsstrategin faktaunderlag. VAS-data från Region Halland; Health Navigator-analys ARBETSMATERIAL STATUS (322)

120 Det blir viktigt att förstå vårt behov av framtida kompetens för att kunna påverka utbudet av kompetens Exempel Antal utexaminerade sjuksköterskor (grundutbildning) från Halmstad högskola, % Examinerade sjuksköterskor Halmstad högskola (halmstad och varberg campus) Källa: Halmstad Högskola årsredovisning 2015 och 2013 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

121 Det är även viktigt att i möjligaste mån sträva efter att medarbetare arbetar med rätt sak för att möjliggöra effektiv drift Andel svarande som anser att de utför arbetsuppgifter som någon annan person/yrkesgrupp kan utföra % 33% 205 Exempel på arbetsuppgifter som skulle kunna frigöras enligt yrkeskategorierna Nej 42% Läkare Administrativa uppgifter: signera anteckningar i VAS, knappa in provsvar i VAS 4 timmar i veckan skulle kunna frigöras - 10 % av arbetstiden 58% Sjuksköterskor Städning Påfyllnad av material, förråd och matvagnar Dokumentation och tidsbokningar 6 timmar i veckan skulle kunna frigöras - 15 % av arbetstiden % Ja 65% 68% 67% Psykologer Tidbokningar och kallelse av patienter Enklare stödsamtal 4,5 timmar i veckan skulle kunna frigöras - 11 % av arbetstiden 35% Läkare Not: Källor: SjukUnder- Psykologer sköterskor sköterskor Svaren är baserade på en enkät som genomfördes inom ramen för åtgärdsarbetet. Hälso-och sjukvårdsstrategin faktaunderlag. Åtgärdsarbetet, slutrapport fas 1; Åtgärdsarbetet, delrapport ekonomisk beräkning fas 1 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

122 Delmål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Prioriteringar Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare (322) Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

123 Det finns obalans inom vissa yrkeskategorier vi har svårt att rekrytera den personal vi behöver Nuvarande obalanser per yrkeskategori rapporterade från olika källor Specialistläkare Novemberstatistiken* 2016 för Region Halland Hälso-och sjukvårdsstrategin ST-läkare Sjuksköterskor Akutsjukvård Bild och funktionsmedicin Psykiatri Klinisk patologi Allmänsjuksköterskor Psykiatrisk vård Anestesi/Intensivvård Operation Akutsjukvård Allmänmedicin** Bild- och funktionsmedicin Klinisk patologi** Onkologi** Psykiatri Klinisk patologi Psykiatri** Allmänsjuksköterskor Röntgen Psykiatrisk vård Psykologer Vi ser kommande bekymmer gällande lärarrekrytering It-tekniker Övriga insikter från intervjuer under kompetensförsörjningsarbetet * ** Källa: Övriga Statistik som Socialstyrelsen samlar in varje år Specialistläkare inom klinisk patologi, allmänmedicin och onkologi samt ST-läkare inom psykiatri bedöms i Novemberstatistiken som Balans Kompetensförsörjningsplan 2016, Hälso- och sjukvårdsstrategi 2016 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

124 Region Hallands attraktivitet som arbetsgivare har ökat mellan åren Attraktivitet Regionsindex från medarbetare i Region Halland, Attraktiv arbetsgivare Stolt att arbeta i Region Halland Rekommenderar Region Halland Regionsindex Attraktivitet från chefer i Region Halland, Attraktiv arbetsgivare Stolt att arbeta i Region Halland Källa: Medarbetarundersökning Region Halland, ICquality ARBETSMATERIAL STATUS Rekommenderar Region Halland (322)

125 Andelen ambassadörer har ökat något inom Region Halland Andel ambassadörer i Region Halland, 2012, 2014 & % 100% 14% 16% 22% 80% 80% 8% 5% Ambassadör Tillfreds (ny kategori för 2016) 49% 5% 8% 2016 Neutrala Skeptiker (ny kategori för 2016) Kritiker Not: Ambassadörer definieras som personer som svarat 7 eller 8 på: Attraktiv arbetsgivare, Stolt att arbeta inom Region Halland och Rekommenderar Region Halland Källa: Medarbetarundersökning Region Halland, ICquality ARBETSMATERIAL STATUS (322)

126 men är i relation till annan verksamhet fortfarande låg Benchmark andel ambassadörer mellan privat och offentlig verksamhet samt Region Halland ,9% 18,1% Privat 16,0% Offentlig Region Halland Andel ambassadör Källa: Medarbetarundersökning Region Halland, ICquality ARBETSMATERIAL STATUS (322)

127 Andelen ambassadörer skiljer sig åt mycket mellan olika förvaltningar Andel ambassadör per förvaltning, % Kultur och Skola 26% 38% 5% 1% 25% Regionkontoret 22% Närsjukvården Halland 17% Ambulans, diagnostik och hälsa 16% Hallands sjukhus 15% 22% Regionservice 15% 23% Psykiatrin Halland Källa: 10% 47% 23% 22% 47% 8% 5% 50% 8% 4% 49% 49% 16% 59% Medarbetarundersökning Region Halland, ICquality ARBETSMATERIAL STATUS % 2% (322) 8% 6% 8% 5% 9% 6% Ambassadör Tillfreds Neutrala Skeptiker Kritiker

128 Andelen ambassadörer skiljer sig åt mycket mellan olika personalkategorier Andel ambassadör per yrkeskategorier, % Undervisande personal Övrig personal 26% Administration-ledning 25% Läkare 20% Tandvårdspersonal 19% Medicinsk sekreterare 17% Rehab Paramed 16% HoS undersköterskor mfl 16% Teknisk personal 15% Ekonomi- och transportpersonal 15% HoS sjuksköterskor mfl Källa: 9% 23% 38% 26% 47% 26% 5% 46% 25% 43% 25% 51% 29% 42% 20% 6% 55% 2% 5% 5% 8% 6% 7% 7% 55% 17% 5% 9% 4% 52% 20% 3% 4% 50% 22% Tillfreds 1% 42% 25% Ambassadör 10% 8% 2% 11% 8% Medarbetarundersökning Region Halland, ICquality ARBETSMATERIAL STATUS % (322) Neutrala Skeptiker Kritiker

129 Andel medarbetare som är ambassadörer per kön 2016 Ambassadörer per kön för Region Halland och per förvaltning, % 28% 16% 16% 18% 15% 17% Region Halland total Hallands Sjukhus 15% 15% 10% Ambulans, Närsjukvården diagnostik Halland och hälsa Kvinna (2016) Källa: 19% 17% 16% 12% 11% Psykiatrin Halland Man (2016) Region Halland medarbetarenkät, ICquality, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS % (322) Regionkontoret Regionservice Kultur och Skola

130 Halland har förbättrat sig i AT-ranking placering, dock stor skillnad mellan sjukhusen Kategori Parameter Introduktionen handledningen Medicinplaceringen Form. Med. Utb 1-6 Kollegialt stöd Sammanvägt betyg Introduktionen handledningen Kirurgplaceringen Form. Med. Utb 1-6 Kollegialt stöd Sammanvägt betyg Introduktionen handledningen Psykiatriplaceringen Form. Med. Utb 1-6 Kollegialt stöd Sammanvägt betyg Introduktionen handledningen Allmänmedicin Form. Med. Utb 1-6 Kollegialt stöd Sammanvägt betyg Rek.AT-ort Löneförhandlat Andel Ja, Påverka arb.miljö % Väntetid i månader Källa: Halland Hallands sjukhus sjukhus Halmstad Varberg 4,6 4,9 4,6 4,2 4,8 4,1 5,2 4,4 4,9 4,3 4,9 4,3 4,5 4,5 4,7 4,0 4,7 4,6 4,9 4,5 4,7 5,5 3,7 5,0 3,8 4,8 4,6 5,6 4,2 5,3 4,3 4,9 5,0 4,8 3,9 4,3 5,3 5,0 5,0 4, ,4 6,7 Genomsnitt 4,3 4,4 4,0 4,9 4,6 3,9 3,9 3,8 4,4 4,2 4,3 4,2 4,3 4,6 4,4 4,5 5,1 4,4 5,1 4, ,1 SYLFs (Sveriges Yngre Läkarförening) AT-ranking 2016 ARBETSMATERIAL STATUS (322) AT-Ranking (SYLF) Halland sjukhus Halmstad Hallands sjukhus Varberg 2016

131 Andelen obesatta tjänster är störst inom Hallands sjukhus Varberg, Regionkontoret och Närsjukvården Andel annonser som har status avbryts eller annonsera igen i GAS-systemet per förvaltning, 2016 Förvaltning Antal avslutade annonser % annonser som Avslutade med Avbruten avbryts eller eller Annonsera igen annonseras igen Hallands sjukhus Varberg % Regionkontoret % Närsjukvården % Psykiatrin % Hallands sjukhus Halmstad % Kultur och skola % Ambulans, diagnostik och hälsa % Regionservice % Hallands sjukhus Kungsbacka % Källa: Gemensam Administrativ Service (GAS) statistik Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

132 Grundutbildade sjuksköterskor, specialistläkare/ överläkare och medicinska sekreterare utgör 50 procent av obesatta tjänster Andel annonser som har status avbryts eller annonsera igen i GAS-systemet, personalkategorier, % (36) 2% 2% (4) 2% (5) (5) 3% (7) 3% (7) 4% (8) 5% (10) Källa: 24% (51) Specialistläkare/överläkare Medicinska sekreterare Psykologer Tandläkare Tandhygienister Leg. Läkare Skötare Arbetsterapeut 18% (38) 5% (11) Distriktssköterskor Biomedicinsk analytiker Psykologtjänster 5% (11) Övrigt (<2 tjänster per roll) 8% (17) Gemensam Administrativ Service (GAS) statistik Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS Grundutbildade sjuksköterskor (322)

133 Fyra förvaltningar/regionkontoret inom Regionen har högre rekryteringsledtid än övriga... Ledtid vid rekryteringar inom Region Halland, antal genomsnittliga dagar Ø Regionkontoret Regionservice Not: Källa: Psykiatrin 37 Ambulans, Närsjukvården Kultur diagnostik och skola och hälsa 34 Hallands sjukhus Halmstad Hallands Hallands sjukhus sjukhus Varberg Kungsbacka Ledtid definieras som fr.o.m. sista ansökningsdag t.o.m. rekrytering avslutas i Offentliga Jobb. Siffror exkluderar rekryteringar till sommarvikariat då de brukar ha en ansökningstid på några månader, vilket ökar den snittliga ledtiden. Obs: Det kan vara så att rekryteringen blir klar betydligt tidigare och att GAS inte får information om det förrän någon eller några veckor senare. Gemensam Administrativ Service statistik Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

134 och ett antal yrkeskategorier Ledtid vid rekryteringar inom Region Halland, antal genomsnittliga dagar Operationssjuksköterskor 27 Barnsjuksköterskor Intensivvårdssjuksköterskor Ø 43 Specialistläkare 32 Undersköterskor 32 Övriga läkare Distriktssjuksköterskor Grundutbildade sjuksköterskor Avdelningschefer Tandläkare Psykologer ST-läkare Källa: Verksamhetschefer Röntgensjuksköterskor Not: 45 Ledtid definieras som fr.o.m. sista ansökningsdag t.o.m. rekrytering avslutas i Offentliga Jobb. Siffror exkluderar rekryteringar till sommarvikariat då de brukar ha en ansökningstid på några månader, vilket ökar den snittliga ledtiden Gemensam Administrativ Service statistik Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

135 Delmål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Prioriteringar Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare (322) Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

136 35 procent fortsätter inom regionen av de som slutar Fördelning av det totala antalet avgångar per avgångsväg och förvaltning, Annan arbetsgivare Staten 1% Kommunen 7% % 7% 586 Privat 14% 11% 22% Annat Landsting/region 12% Internt annan förvaltning 11% Inom Region Halland Internt inom förvaltning 24% Slutar arbeta pga av pension 22% Region Halland Not: 19% 14% 13% 11% 12% 31% 7% 16% 10% 221 3% 6% 17% 16% 26% 9% 13% 15% 8% 3% 7% 13% 11% 18% 21% 16% 21% 15% 32% 18% 4% 10% 13% 30% Hallands Närsjukvården Ambulans sjukhus Halland diagnostik och hälsa 9% % 12% 7% % 2% 10% 11% 18% 351 1% 9% 9% 21% Slutar arbeta pga av övrigt 10% Slutar arbeta 3% 1% 379 1% 8% 16% 24% Psykiatrin Regionservice Kultur Halland Regionkontoret och skola Data för 2013, 2014, 2015 samt aggregerat utifrån nuvarande förvaltningar (dvs sammanslagning av Kultur i Halland och Skolförvaltningen samt Ambulans o med diagnostik och Hälsa o funktionsstöd ) avser perioden Källa: BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

137 Överlag små skillnader mellan könen vad avser avgångsvägarna Fördelning av det totala antalet avgångar per avgångsväg och kön och förvaltning, Annan arbetsgivare Inom Region Halland Slutar arbeta Staten 1% Kommunen 7% Staten 1% Kommunen 8% Privat 14% Privat 13% Privat 15% Annat Landsting/region 12% Annat Landsting/region 11% Annat Landsting/region 13% Internt annan förvaltning 11% Internt annan förvaltning 11% Internt annan förvaltning 9% Internt inom förvaltning 24% Internt inom förvaltning 23% Internt inom förvaltning 24% Slutar arbeta pga av övrigt 10% Slutar arbeta pga av övrigt 10% Slutar arbeta pga av övrigt 11% Slutar arbeta pga av pension 22% Slutar arbeta pga av pension 22% Slutar arbeta pga av pension 20% Region Halland Kvinna Man Not: 769 Kommunen 4% Staten 3% Data för 2013, 2014, 2015 samt aggregerat utifrån nuvarande förvaltningar (dvs sammanslagning av Kultur i Halland och Skolförvaltningen samt Ambulans o med diagnostik och Hälsa o funktionsstöd ) avser perioden Skärningen för könsfördelning skiljer sig med en person Källa: BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

138 Den interna rörligheten i relation till extern rörlighet har minskat sedan 2015 Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst, Region Halland, Not: Källa: 39% 39% 37% Intern rörlighet definieras som antalet personer som rör sig inom förvaltningen eller till annan förvaltning på egen begäran dividerat med totalt antal medarbetarbetare som vill byta tjänst (intern rörlighet plus extern rörlighet). Extern rörlighet definieras som antalet personer som på egen begäran rör sig till privat, kommunal, statlig verksamhet, annan regionägt företag samt till annat landsting/region. Business objects, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) -3%

139 Den interna rörligheten skiljer sig mellan förvaltningar Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst per förvaltning, Region Halland, % 51% 39% 39% 37% 44% 39% 32% 33% 28% 21% 29% 28% 25% 25% 21% 17% 25% 29% 23% 17% 7% Region Halland total Hallands Sjukhus Ambulans, diagnostik och hälsa Närsjukvården Halland 2014 Källa: 2015 Psykiatrin Halland 2016 ICquality, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) Regionkontoret Regionservice 14% 6% Kultur och Skola

140 Den interna rörligheten mellan könen skiljer sig med 34 procent Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst per kön, Region Halland, % -34% 26% Kvinna Not: Källa: Man Intern rörlighet definieras som antalet personer som rör sig inom förvaltningen eller till annan förvaltning på egen begäran dividerat med totalt antal medarbetarbetare som vill byta tjänst (intern rörlighet plus extern rörlighet). Extern rörlighet definieras som antalet personer som på egen begäran rör sig till privat, kommunal, statlig verksamhet, annan regionägt företag samt till annat landsting/region. Business objects, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

141 64% av antalet ST som var klara åren var anställda 2014 (exempel) ST läkare Specialitet Akutsjukvård Allmänmedicin Anestesi Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomspsykiatri Bild- och funktionsmedicin Endokrinologi och diabetologi Hematologi Hud- och könssjukdomar Infektionssjukdomar Internmedicin Kirurgi Klinisk kemi Medicinska njursjukdomar Neurologi Obstetrik och gynekologi Ortopedi Psykiatri ögonsjukdomar Öron-näs och halssjukdom Summa Antal klara ST Antal av dem som var anställda % anställda av antal klara 100% 58% 43% 75% 0% 67% 100% 100% 0% 75% 75% 20% 100% 100% 100% 60% 82% 100% 100% 100% 64% Källa: Region Hallands projekt Strategisk kompetensförsörjningsplan hälso- och sjukvård i Region Halland Bilaga ARBETSMATERIAL STATUS (322) Differens per specialitet (antal)

142 Flera initiativ pågår som exempelvis 2016 års projekt kring utbildningsstyrning Syfte Skapa en regiongemensam utbildningsplan där utbildningsbehov identifieras utifrån olika perspektiv Att säkerställa att utbildningarna planeras, prioriteras och genomföras så resurseffektivt som möjligt Att utbildningsinsatserna sammantaget ger chefer och medarbetare förutsättningar att lyckas med sina uppdrag Modell för utvärdering Källa: Presentation utbildningsinventering CSG ARBETSMATERIAL STATUS (322)

143 I genomsnitt har 74 procent av medarbetarna en individuell utvecklingsplan i Region Halland Andelen med framtagen individuell utvecklingsplan per förvaltning och per personalkategori (2016) Ø 74% Ambulans, diagnostik och hälsa Regionservice 84% 78% Ø 74% Undervisande personal 83% Medicinsk sekreterare 82% Psykiatri 73% HoS undersköterskor mfl 78% Kultur och Skola 73% Rehab Paramed 78% Ekonomi- och transportpersonal 78% Hallands Sjukhus Regionkontoret 70% 66% Teknisk personal 75% HoS sjukskötersker mfl 73% Administration-Ledning 72% Övrig personal Tandvårdspersonal Läkare Källa: ICquality medarbetarundersökning Region Halland 2016 ARBETSMATERIAL STATUS (322) 70% 65% 55%

144 En relativt stor spridning mellan personalkategorierna i hur de upplever att systematiskt förbättringsarbete bedrivs Svar på frågan På min arbetsplats bedriver vi ett systematiskt förbättringsarbete, (322) 61 Teknisk personal HoS sjuksköterskor mfl Administration -Ledning Undervisande personal Tandvårdspersonal Medicinsk sekreterare HoS undersköterskor mfl Källa: ICquality medarbetarundersökning Region Halland 2016 ARBETSMATERIAL STATUS Läkare 72 Ekonomi - och transport personal 72 Övrig personal 73 Rehab Paramed 74-18% Ø 69

145 Forskning idag och framåt Forskning idag Utvecklingspotential Källor: FoUU ger metodstöd till forskare Stimulans till ökad forskning sker genom riktade åtgärder, ex. Forskningsmedel via Vetenskapliga rådet Forskning på arbetstid Vetenskapliga rådet i Region Halland delade 2015 ut 3,4 miljoner kronor för FoU-projekt i Halland FoU-rådet i Region Halland delade ut 1 miljon kronor till stöd i form av projektveckor för arbete med forskning och utvecklingsprojekt ( forskning på arbetstid ) En samordnande funktion för hälsoinnovation och forskning inom medicin, odontologi och folkhälsa saknas Från årsredovisningen framgår att det saknas regionövergripande statistik över vilka som forskar, i vilken utsträckning, vilken yrkeskategori man tillhör eller hur långt man kommit Föråldrade personalverktyg ger bristande möjlighet att redovisa regionövergripande statistik Utveckla arbetet med kliniska träningscentra Öka akademiseringen och koppla ihop verksamheten med lärosäten genom att erbjuda anställningsformer inom varje förvaltning med funktion riktad mot forskning och utvecklingsarbete Hälso-och sjukvårdsstrategin faktaunderlag. Intervju med Region Halland; Forskning inom medicin, odontologi och hälsa, Forskningsåret 2014, Region Halland; Årsredovisning Region Halland 2014; ARBETSMATERIAL STATUS (322)

146 Antal publikationer från Region Hallands medarbetare har minskat Antal verifierade publikationer från Region Hallands medarbetare, Fördelning publikationer per forskningsinriktning, 2015 Antal publikationer % 100 Klinisk % (14) Källa: Hälso-och sjukvårdsstrategin faktaunderlag. Forskning inom medicin, odontologi och hälsa, Forskningsåret 2015, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) Epidemiologisk Omvårdnad Folkhälsovetenskaplig 57% (48) 7% (6) 30 0 Preklinisk 6% 7% (5) 6% (6) (5) 90 Övrigt

147 Delmål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Prioriteringar Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare (322) Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

148 Medarbetarindex ligger under offentlig och privat verksamhet Benchmark medarbetarindex och delindex mellan Privat och Offentlig verksamhet samt Region Halland, 2014 och Medarbetarindex Privat 2014 Privat 2016 Källa: Företag/Region Offentlig 2014 Offentlig 2016 Ledning Region Halland 2014 Region Halland 2016 ICquality medarbetarundersökning Region Halland 2016 ARBETSMATERIAL STATUS (322) Grupp

149 Stressnivån är högst bland läkare, teknisk personal och paramedicinare Stressindex per personalkategori, Region Halland, 2012, 2014 & 2016 Läkare Teknisk personal Tandvårdspersonal 66 HoS sjuksköterskor mfl 66 Administartion - Ledning 67 Ekonomi och transportpersonal 68 Medicinsk sekreterare 68 Undervisande personal 68 HoS undersköterskor mfl 70 Övrig personal Källa: Rehab Paramed Not: Stressindex grundar sig i tre frågor: Besvär av stress, Tillräcklig tid och Möjlighet till återhämtning. Obs! Låga värden innebär problematisk nivå på upplevd stress. Höga värden är alltså positivt. ICquality medarbetarundersökning, Region Halland 2016 ARBETSMATERIAL STATUS (322)

150 0 * Källa: ARBETSMATERIAL STATUS ,2 6, ,6 5,4 5,4 5,4 5,3 5,3 5,1 5,1 5,0 5,0 Region Östergötland Landstinget i Värmland Norrbottens läns landsting Region Jönköpings län Landstinget Blekinge Landstinget i Uppsala län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Halland 5,6 Landstinget Gävleborg 5,7 Region Skåne 5,9 Örebro läns landsting Västerbottens läns landsting 6 Riket 6,4 Landstinget Sörmland 6,6 Stockholms läns landsting 6,6 Region Jämtland Härjedalen 6,7 Landstinget Västmanland 6,8 Västra Götalandsregionen 7 7,3 Landstinget Dalarna 8 Landstinget Västernorrland Region Halland har lägst andel sjukfrånvaro i riket Total sjukfrånvaro*, samtliga regioner och landsting i riket, 2015 Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid SCB (322)

151 sjukfrånvaron skiljer sig dock mellan förvaltningar Redovisning av sjukfrånvaro (som procent av total tid), & 2016 jan-okt 8% 7% 5% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 5% 4% 5% 6% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 4% 5% 5% 5% 4% 5% 5% 5% Ø 4% 4% 3% 2% 2% 3% 3% 3% 1% 0% Ambulans o med diagnostik Närsjukvården halland Regionservice Hälsa o funktionsstöd Psykiatrin halland Skolförvaltningen Hallands sjukhus Regionkontoret Kultur i halland Källa: BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) 2016 jan-okt

152 och har växt med 20 procent sedan 2011, framförallt den långa sjukfrånvaron Redovisning av sjukfrånvaro (som procent av total tid) för typ av frånvaro för Region Halland % 4,4% 2,1% (46%) 1,0% (22%) 2,2% (43%) 2,0% (44%) 1,1% (22%) 1,0% (22%) 2,1% (40%) 1,2% (22%) 1,4% (32%) 1,6% (34%) 1,7% (34%) 2,0% (37%) Kort (- 14 dgr) Mellan (15-90 dgr) Källa: 5,0% 4,6% 5,3% Lång (91 - dgr) BO personalrapport, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

153 Företagshälsovårdstjänster per anställd har ökat och kostnaderna varierar mycket mellan förvaltningar Företagshälsovårdskostnad (Q1-Q & 2016) per årsarbetare och förvaltning +69% +17% % % % +27% % % Totalt Kultur och Skola Psykiatrin i Halland Källa: Presentation Region Halland företagshälsovård ARBETSMATERIAL STATUS Närsjukvården Regionkontoret Halland (322) Ambulans, Diagnostik och hälsa Regionservice Hallands sjukhus

154 Region Hallands frisktal har legat runt de senaste tre åren Frisktalets utveckling, Region Halland, Frisktal ( 3 sjuktillfällen) 4 stycken sjuktillfällen Not: Källa: 87% 86% 86% 13% 14% 14% Frisktal definieras som antal personer som haft färre än eller lika med maximalt 3 sjukfrånvarotillfällen under 1 år. I beräkningen ingår alla anställda, såväl deltidsanställda som tillsvidareanställda Personec, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

155 86 procent av våra medarbetare har tre eller färre sjuktillfällen Antalet sjuktillfällen per person i Region Halland, % 3% 3% 6% 10% 15% 26% % 3% 3% 5% 9% % 3% 3% 6% 9% % 3% 3% 5% 10% 14% 16% 15% 25% 26% 27% % Not: Källa: 37% 39% 36% 35% Frisktal definieras som antal personer som haft färre än eller lika med maximalt 3 sjukfrånvarotillfällen under 1 år. I beräkningen ingår alla anställda, såväl deltidsanställda som tillsvidareanställda Personec, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

156 Antalet sjuktillfällen skiljer sig inte så mycket åt mellan ålderskategorier Antalet sjuktillfällen per person och ålderskategori i Region Halland, % 90% 80% 70% % 4% 4% 7% % 3% 3% 5% % 3% 4% 4% % 3% 4% 5% % 3% 4% 5% 9% 10% 10% 10% 10% 14% 16% 14% 15% 12% 16% % 60% 50% % 2% 2% 1% 4% 6% % 26% 28% 28% >6 29% 40% 30% 20% 50% 35% 35% 35% 33% 32% % 0% Not: Källa: Frisktal definieras som antal personer som haft färre än eller lika med maximalt 3 sjukfrånvarotillfällen under 1 år. I beräkningen ingår alla anställda, såväl deltidsanställda som tillsvidareanställda Personec, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

157 Frisktalet mellan könen skiljer sig med 7 procent Frisktal per kön, Region Halland, % 85% Kvinna Not: Källa: +7% Man Frisktal definieras som antal personer som haft färre än eller lika med maximalt 3 sjukfrånvarotillfällen under 1 år. I beräkningen ingår alla anställda, såväl deltidsanställda som tillsvidareanställda Personec, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

158 Delmål och prioriteringar för kompetensförsörjningen Mål för kompetensförsörjningen Kompetenta och engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Prioriteringar Inrätta processer och verktyg för att förstå behov av och tillgång till kompetens för faktabaserade beslut Förbättra anpassningen av organisation, arbetssätt och roller efter nya förutsättningar och verksamhetens behov Arbeta systematiskt för en resurseffektiv användning av extern kompetens ARBETSMATERIAL STATUS Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Påverka utbudet av kompetens genom stärkt samverkan med externa aktörer Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Styra och följa upp utbildningsuppdraget efter Region Hallands behov Arbeta hälsofrämjande och förebyggande för en god arbetsmiljö Öka intresset och viljan att arbeta för Region Halland genom att identifiera och attrahera relevanta målgrupper Etablera och tydliggöra karriärvägar i Region Halland Öka medarbetarnas engagemang och motivation Effektivisera rekryteringsprocessen Utveckla nya former för regionens kompetensutveckling Säkerställa kontinuerlig utveckling i våra verksamheter genom delaktiga medarbetare (322) Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Levandegöra värdegrunden i hela organisationen så att den blir en naturlig del av ledarskapet och medarbetarskapet Säkerställa att cheferna kan agera tydligt och utifrån sina uppdrag Följa en tydlig och transparent process för rekrytering och tillsättning av chefer på alla nivåer

159 Hållbart medarbetarengagemang i Halland har ökat något mellan Hållbart medarbetarengagemang (HME) i Halland, 2012, 2014 & % +1% +1% 0% HME-index Not: Källa: Motivation Ledarskap De senaste HMEindex som rapporterats för de 14 landsting/regioner som genomfört enkäten mellan 2012 och 2016 ligger mellan 74 och 77 Styrning Kommuner och landsting/regioner erbjuds sedan 2011 ett verktyg för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar att göra sitt bästa för organisationen. Den primära avsikten med HME-enkäten är emellertid att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Enkäten bygger på nio frågeställningar uppdelade på de tre kategorierna Motivation, Ledning och Styrning. kolada.se ( ); skl.se (Hållbart medarbetarengagemang i kommuner och landsting), Region Hallands medarbetarundersökning ICquality ARBETSMATERIAL STATUS (322)

160 Vid den senaste mätningen uppnådde Region Halland ett något lägre HME-index än övriga deltagande landsting % Region Halland Landstinget Sörmland Landstinget Blekinge Region Jönköpings län Not: Källa: Kommuner och landsting/regioner erbjuds sedan 2011 ett verktyg för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar att göra sitt bästa för organisationen. Den primära avsikten med HME-enkäten är emellertid att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Enkäten bygger på nio frågeställningar uppdelade på de tre kategorierna Motivation, Ledning och Styrning. kolada.se ( ); skl.se (Hållbart medarbetarengagemang i kommuner och landsting), Region Hallands medarbetarundersökning ICquality ARBETSMATERIAL STATUS (322)

161 HME per förvaltning 2016 HME per förvaltning, Region Halland, Hallands Sjukhus Källa: Ambulans, diagnostik och hälsa Närsjukvården Halland Psykiatrin Halland Regionkontoret Regionservice ICquality, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) Kultur och Skola

162 HME per kön 2016 HME per kön för Region Halland och per förvaltning, Region Halland total Hallands Sjukhus Ambulans, diagnostik och hälsa Närsjukvården Halland 73 Psykiatrin Halland Kvinna (2016) Källa: 79 Man (2016) ICquality, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322) Regionkontoret Regionservice Kultur och Skola

163 Innehåll Introduktion till faktaunderlaget Övergripande personalstatistik och trender Underlag för framtagande av delmål och prioriteringar Uppföljning av delmålen Indikatorer för uppföljning av delmål Indikatorernas konstruktion Målnivåer ARBETSMATERIAL STATUS (322)

164 Indikatorer för varje delmål Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Ett sunt och hållbart arbetsliv Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Andel medarbetare som uppger att de har arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och bör utföra (så att bådas kompetens nyttjas på ett bättre sätt) Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi (Komplettering för hälso- och sjukvården) Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst Nivån på frisktalet bland medarbetare Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) ARBETSMATERIAL STATUS (322)

165 Innehåll Introduktion till faktaunderlaget Övergripande personalstatistik och trender Underlag för framtagande av delmål och prioriteringar Uppföljning av delmålen Indikatorer för uppföljning av delmål Indikatorernas konstruktion Målnivåer ARBETSMATERIAL STATUS (322)

166 Följande kriterier har använts vid urval av indikatorer Ingen enskild indikator för det övergripande målet för kompetensförsörjningen En (1) indikator per delmål för att hålla ned komplexiteten och den administrativa bördan Socialstyrelsens kriterier som fastställer att en indikator utöver att ange riktning ska vara relevant, valid, vedertagen, påverkbar och mätbar De utvalda indikatorerna mäter en viktig del av delmålet men gör inte anspråk på att vara heltäckande Fokus på utfallsmått med tydliga målvärden Indikatorerna och dess målvärde ska vara möjliga att ta fram och beräkna utan ytterligare utvecklingsarbete Indikatorerna ska vara relevanta för regionövergripande uppföljning men kunna brytas ner på förvaltnings/verksamhetsnivå samt kön Indikatorerna ska kunna beskrivas i Mål och budget ARBETSMATERIAL STATUS (322)

167 Delmål 1: Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Önskat läge 2026 för delmålet Indikator Beskrivning av indikator Motivering till indikator År 2026 kan vi attrahera och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare. Vi kan påverka utbudet av kompetens genom samverkan med externa aktörer och anpassar vår kommunikation och vårt erbjudande till de målgrupper vi är intresserade av att rekrytera. Andel medarbetare som uppger att de i stor utsträckning gör arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och borde utföra för att nyttja bådas kompetens på ett bättre sätt Ny fråga eller frågor i medarbetarundersökningen om arbetsuppgifterna motsvarar ens kompetens och om det finns uppgifter andra personalkategorier bättre skulle kunna utföra. Indikatorn mäter hur väl vi lyckas med arbetsfördelning mellan yrkesgrupper. Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi (index) Måluppfyllelse av vårdgarantin mäts inom fyra områden för Region Hallands verksamhet i egen regi 1. Telefontillgänglighet i primärvården (0 dagar) 2. Läkartillgänglighet i primärvården (7 dagar) 3. Första besök i specialiserad vård (90 dagar) 4. Operation/åtgärd efter beslut (90 dagar) En av de största anledningarna till att vårdgivare inte kan uppfylla vårdgarantin är brist på kompetens. Att i hög utsträckning klara vårdgarantin visar på att Regionen använder rätt kompetenser på rätt plats inom hälso- och sjukvården. ARBETSMATERIAL STATUS (322)

168 Delmål 2: Möjlighet att attrahera och rekrytera den kompetens som behövs Önskat läge 2026 för delmålet År 2026 kan vi attrahera och rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare. Vi kan påverka utbudet av kompetens genom samverkan med externa aktörer och anpassar vår kommunikation och vårt erbjudande till de målgrupper vi är intresserade av att rekrytera. Indikator Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland och sin verksamhet Beskrivning av indikator Motivering till indikator Ambassadörer definieras som medarbetare som i hög utsträckning uppger att de: Ambassadörsskapet mäter hur attraktiva våra medarbetare tycker att Region Halland eller våra verksamheter är som arbetsgivare. En hög andel ambassadörer bland våra medarbetare ökar också vår möjlighet att rekrytera de kompetenser vi behöver då dessa rekommenderar Regionen som arbetsgivare i sina respektive nätverk. 1) Anser att Region Halland/verksamhet är en attraktiv arbetsgivare 2) Är stolta över att arbeta i Region Halland/verksamhet 3) Skulle rekommendera Region Halland/verksamhet som arbetsplats. Svaren ska kunna delas in efter om det är RH eller den egna verksamheten/arbetsplatsen som åsyftas. I nuvarande medarbetarenkät definieras ambassadörer som de medarbetare som svarar sju eller högre på en åtta-gradig skala på samtliga tre frågor ARBETSMATERIAL STATUS (322)

169 Delmål 3: Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter i en innovativ miljö Önskat läge 2026 för delmålet Indikator Beskrivning av indikator Motivering till indikator År 2026 ges alla medarbetare goda förutsättningar att kontinuerligt utveckla sin kompetens utifrån verksamhetens behov samt individuella förutsättningar. Vi erbjuder tydliga karriärvägar för våra medarbetare. Vår innovativa miljö premierar och skapar förutsättningar för såväl kontinuerligt verksamhetsnära förbättringsarbete som nyskapande forskning. Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst på egen begäran Antalet medarbetare som byter tjänst inom Region Halland dividerat med totalt antal personer som vill byta tjänst inom Region Halland eller till annan arbetsgivare. En hög andel på indikatorn visar att medarbetare som vill gå vidare och väljer att byta tjänst upplever att Regionen erbjuder goda utvecklingsmöjligheter och en variation av karriärvägar och därför önskar fortsätta arbete inom Regionen. Internt byter tjänst definieras som tillsvidareanställda personer som byter tjänst på egen begäran inom och mellan förvaltningarna på kliniknivå. Undantagsfall är medarbetare som blir chefer på avdelningsnivå, dessa personer inkluderas också. Det som går till annan arbetsgivare på egen begäran går antingen till privata företag, andra regioner/landsting, kommun, staten eller landstingsägt företag. ARBETSMATERIAL STATUS (322) Vi kommer alltid att ha en viss personalomsättning bland våra medarbetare där vissa väljer att sluta hos oss. Vi önskar dock att den största delen av personalomsättningen ska vara medarbetare som byter roll inom Regionen.

170 Delmål 4: Ett sunt och hållbart arbetsliv Önskat läge 2026 för delmålet Indikator Beskrivning av indikator Motivering till indikator År 2026 har vi en hög frisknärvaro. Vi arbetar hälsofrämjande med att stärka de friskfaktorer som gör att medarbetare kan och vill arbeta kvar i alla faser i livet. Villkor som utgår både från verksamhetens behov och medarbetarnas individuella förutsättningar gör att vi kan tillvarata medarbetarnas engagemang på bästa sätt i det dagliga arbetet. Nivån på frisktalet bland medarbetare Frisktalet anger hur stor andel av medarbetarna som har tre eller färre sjuktillfällen per år. Ett högt frisktal är en bra indikator på såväl vårt hälsofrämjande arbete som vår arbetsmiljö i bredare bemärkelse. ARBETSMATERIAL STATUS (322)

171 Delmål 5: Ett gott ledar- och medarbetarskap med utgångspunkt i vår värdegrund Önskat läge 2026 för delmålet Indikator Beskrivning av indikator Motivering till indikator År 2026 är alla chefer i organisationen närvarande ledare som driver utveckling med invånarens fokus och skapar förutsättningar för ett gott medarbetarskap och delaktiga medarbetare. Medarbetarna är en aktiv och viktig del av arbetsplatsens och Regionens framgång. Värdegrunden är en självklar del av arbetet i Regionen och präglar såväl ledarskap som medarbetarskap. Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME) HME används för att mäta såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. HME-index består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex för HME och tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Ett högt värde på HME indikerar en hög nivå på hållbart medarbetarengagemang. Resultatet visar också på chefernas förmåga att ge medarbetarna rätt fortsättningar för gott medarbetarskap och att de kan vara delaktiga vilket är en viktig del av chefsuppdraget. ARBETSMATERIAL STATUS Frågorna besvaras på en skala 1-5 där 1 är stämmer mycket dåligt och 5 är stämmer mycket bra. Resultaten på varje fråga omvandlas sedan till ett index med skala Totalindex formas som ett medelvärde av de nio frågorna (322) HME är utformat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och mäts årligen för flera landsting/regioner vilket möjliggör jämförelser med andra organisationer över tid.

172 Innehåll Introduktion till faktaunderlaget Övergripande personalstatistik och trender Underlag för framtagande av delmål och prioriteringar Uppföljning av delmålen Indikatorer för uppföljning av delmål Indikatorernas konstruktion Målnivåer ARBETSMATERIAL STATUS (322)

173 Målnivåer har baserats på två källor Jämförelse med andra landsting/regioner och privata organisationer Den historiska utvecklingen i Region Halland de senaste tre åren ARBETSMATERIAL STATUS (322)

174 Målet ska förändra medelvärdet för Regionen men också minska den oönskade spridningen Illustrativt exempel Målnivån för 2026 av indikator x är ett medelvärde över 110 för Regionen +47% Målnivåer som följs upp årligen Skillnaderna mellan könen får inte heller vara för stora och ingen förvaltning ska understiga 90 A 72 B C D +21% 90 E Målnivåer som följs upp årligen Totalt värde indikator x Man Kvinna Följs upp och redovisas årligen men förslagsvis inga målnivåer Totalt värde indikator x ARBETSMATERIAL STATUS (322) 97

175 Delmål 1 - Andel medarbetare som uppger att de har arbetsuppgifter som en annan personalkategori kan och bör utföra Utgångsläge På målet Saknas ARBETSMATERIAL STATUS Ska fastställas under hösten (322)

176 Delmål 1 - Måluppfyllnad för vårdgarantin i relation till ordinarie verksamhet i egen regi Utgångsläge På målet Måluppfyllnad för vårdgaranti, % 95% 96% 95% 85% 85%-96% Telefontillgänglighet Första besök primärvård* Läkarbesök i Operation/Åtgärd primärvård* specialiserad vård * Källa: Målet är 95 procent för varje delindex Statistik för verksamhet i egen regi SKL Väntetider i vården ARBETSMATERIAL STATUS (322)

177 Delmål 2 - Andel medarbetare som är ambassadörer för Region Halland Utgångsläge och målnivån för Region Halland +69% 27% Målnivå för förvaltningarna Region Halland 2016 Kvinnor % Män 30% 25% 17% 16% 16% 16% 20 % 15% Psykiatrin Halland Regionservice Hallands sjukhus ADH Närsjukvården Källa: 2026 Regionkontoret Not: 15% 10% Kultur och Skola % Ambassadörer definieras som medarbetare som i hög utsträckning uppger att de: (1) Anser att Region Halland/verksamhet är en attraktiv arbetsgivare, (2) Är stolta över att arbeta i Region Halland/verksamhet, (3) Skulle rekommendera Region Halland/verksamhet som arbetsplats. Region Hallands medarbetarenkät ARBETSMATERIAL STATUS (322)

178 Delmål 3 - Andelen tillsvidareanställda som byter tjänst internt av totalt antal som byter tjänst Utgångsläge och målnivån för Region Halland +35% 50% 37% Målnivå för förvaltningarna Region Halland 2016 Kvinnor % Män 39% 40% 44% 33% 29% 28% 26% 6% Psykiatrin Halland Regionservice Hallands sjukhus ADH Närsjukvården Källa: 2026 Regionkontoret Not: Kultur och Skola % 7% Intern rörlighet definieras som antalet personer som rör sig inom förvaltningen eller till annan förvaltning på egen begäran dividerat med totalt antal medarbetare som vill byta tjänst (intern rörlighet plus extern rörlighet). Extern rörlighet definieras som antalet personer som på egen begäran rör sig till privat, kommunal, statlig verksamhet, annat regionägt företag samt till annat landsting/region. Business objects, Region Halland ARBETSMATERIAL STATUS (322)

179 Delmål 4 - Nivån på frisktalet bland medarbetare Utgångsläge och målnivån för Region Halland Region Halland +7% 86% 85% 91% Målnivå för förvaltningarna Kvinnor 92% Män Data för förvaltningarna finns ej i nuläget 2016 Not: Källa: 2026 Frisktal definieras som antal personer som haft färre än eller lika med maximalt 3 sjukfrånvarotillfällen under 1 år. I beräkningen ingår alla anställda, såväl deltidsanställda som tillsvidareanställda Personec ARBETSMATERIAL STATUS (322)

180 Delmål 5 - Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME)- totalindex (1/2) Utgångsläge och målnivån för Region Halland (totalindex) Region Halland +5% Män Psykiatrin Halland Regionservice Hallands sjukhus ADH Närsjukvården Källa: Kvinnor 80 Regionkontoret Not: 2016 Kultur och Skola 2016 Målnivå för förvaltningarna (totalindex) 75 Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar att göra sitt bästa för organisationen. Den primära avsikten med HME-enkäten är emellertid att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Enkäten bygger på nio frågeställningar uppdelade på de tre kategorierna Motivation, Ledning och Styrning. kolada.se ( ); skl.se (Hållbart medarbetarengagemang i kommuner och landsting), Region Hallands medarbetarundersökning ICquality ARBETSMATERIAL STATUS (322)

181 Delmål 5 - Resultat av Hållbart medarbetarengagemang (HME)- delindex (2/2) Utgångsläge för Region Halland, 2016 (delindex) Målnivå för Region Halland (delindex) Region Halland 2016 Kvinnor Motivation Not: Källa: Män Ledarskap Styrning Motivation 76 Ledarskap Styrning Begreppet medarbetarengagemang används generellt för att beskriva medarbetarnas motivation och förutsättningar att göra sitt bästa för organisationen. Den primära avsikten med HME-enkäten är emellertid att utvärdera organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Enkäten bygger på nio frågeställningar uppdelade på de tre kategorierna Motivation, Ledning och Styrning. kolada.se ( ); skl.se (Hållbart medarbetarengagemang i kommuner och landsting), Region Hallands medarbetarundersökning ICquality ARBETSMATERIAL STATUS (322)

182 216(322)

183 217(322)

184 218(322)

185 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Ekonomi Cathrin Nordander-Tovstedt Utvecklare Regionstyrelsen Reviderade Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att Anteckna lämnad information till protokollet Sammanfattning Regionstyrelsen antog den 7 december 2016 en uppföljningsplan för de egna verksamheterna och gav regionstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att utarbeta riktlinjer för uppföljning av mål, delmål, prioriteringar samt uppdrag och beställning till driftnämnderna, de lokala nämnderna och de gemensamma nämnderna. Riktlinjer med indikatorer och uppföljningsvariabler ska utgå från Regionstyrelsens behov av en kontinuerlig uppföljning och uppsikt över verksamheterna. Utifrån Reginstyrelsens beslut den 22 mars 2017 om målvärden för 2017 för respektive delmål i hälso- och sjukvårdsstrategin för Halland tillika målen för hälso- och sjukvården i Mål & Budget 2017 har Riktlinjer för Region Halland 2017 reviderats med dessa målvärden. Bakgrund Regionstyrelsen har med anledning av ny hälso- och sjukvårdsstrategi beslutat om revidering av Mål & Budget, varför delmålen också utgör målen för hälso- och sjukvården i Mål & Budget I samband revideringsbeslutet uppdrogs åt Regionkontoret att konkretisera de årliga indikatorerna. En del i konkretiseringen är att ange målvärden för 2017 för respektive indikator. Målvärdena har beskrivits i uppföljningsrapport 1 (UR1) 2017 och kommer att följas upp i uppföljningsrapport 2 (UR 2) 2017 samt i Årsredovisning Från och med 2018 kommer målvärden att följas upp i såväl UR1, UR 2 samt i årsredovisning. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inga ekonomiska konsekvenser av informationen 219(322)

186 [Skriv text] Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör Bilaga: Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 Reviderad 5 juni 2017 Beslutet ska skickas till Samtliga driftnämnder och styrelser 220(322)

187 Till samtliga driftnämnder/ lokala nämnder/ gemensamma nämnder Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 Regionstyrelsen har den 7 december 2016 antagit en uppföljningsplan för de egna verkasamheterna för Syftet med uppföljningen 2017 är ta fram det informationsunderlag som behövs för att kunna utöva en effektiv och samlad styrning på respektive organisatoriska nivå. Nytt för 2017 är att Regionsstyrelsens arbetsutskott på uppdrag av regionstyrelsen har fastställt Riktlinjer för Region Hallands uppföljning I riktlinjerna för Region Hallands uppföljning 2017 är ambitionen att samla merparten av årets riktlinjer i ett och samma dokument för att ge en överblick över vad som skall följas upp och när. Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 ger respektive organisatorisk nivå möjlighet att bättre planera när och vad som ska följas upp bland annat för sin egen uppföljning, men också för att ge regionstyrelsen möjlighet att fullfölja sitt uppdrag från regionfullmäktige. Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör 221(322)

188 Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 Reviderad 5 juni 2017 Driftnämnder Lokala nämnder Gemensamma nämnder Riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 Inledning Regionstyrelsen antog den 7 december en uppföljningsplan för de egna verksamheterna och gav regionstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att utarbeta riktlinjer för uppföljning av mål, delmål, prioriteringar samt uppdrag och beställning till driftnämnderna, de lokala nämnderna och de gemensamma nämnderna. Riktlinjer med indikatorer och uppföljningsvariabler ska utgå från Regionstyrelsens behov av en kontinuerlig uppföljning och uppsikt över verksamheterna. Region Hallands verksamheter bedrivs utifrån Mål och Budget 2017 beslutad 28 april 2016 och reviderad av Regionfullmäktige 23 november 2016, samt den av Regionstyrelsen beslutade Resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 till driftnämnder, lokala nämnder, gemensamma nämnder och verksamheter som ingår i vårdvalet. Regionstyrelsens uppsiktsplikt säkerställs genom att styra, leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och verkställa fullmäktiges beslut uppföljning av driftnämndernas hälso- och sjukvårdsuppdrag uppföljning av driftnämnders regionala uppdrag uppföljning av lokala nämnders uppdrag uppföljning av gemensamma nämnder uppföljning av Vårdval Halland uppföljning av arbetsgivaransvaret Uppföljning är ett av de viktigaste verktygen som respektive organisatoriska nivå har för att utöva en effektiv styrning, för såväl förtroendemän som för beslutsfattande tjänstemän. 222(322)

189 Beslutet om Mål och Budget i Regionfullmäktige är ett årligt beslut med styrande prioriteringar för de olika nämnderna och regionstyrelsen under det kommande verksamhetsåret. Den ekonomiska budgeten beskriver förutom kommande års ekonomi dessutom en prognos för de ekonomiska förutsättningarna under en treårsperiod. Målen i strategin med tillhörande mätbara indikatorer utgör också fullmäktiges mål som kan mäta resultatet i Halland av de samlade insatserna. Målen mäter inte enbart organisationen Region Halland, utan också resultatet av alla aktörers bidrag i Halland och runt Halland, i syfte att nå visionen Halland- Bästa Livsplatsen. En ny Hälso- och sjukvårdsstrategi har beslutats av Regionfullmäktige i november Strategin anger genom målbild, strategiska val och prioriteringar en långsiktig inriktning för hälso- och sjukvården. Strategin ska fungera som en ledstång för hela hälso- och sjukvårdssystemet och ska styra de vägval som behöver göras för att möta dagens och morgondagens utmaningar (322)

190 Regionstyrelsens och nämndernas ansvar Regionstyrelsen har uppdraget att leda och samordna all verksamhet inom Region Halland. Detta innebär bland annat att styrelsen ska ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Denna uppsiktsplikt gäller även för bolag inom Region Halland koncernen. Enligt Kommunallagen ska därför styrelsen begära in de yttranden och upplysningar från nämnder och bolag som behövs för att fullgöra sina uppgifter gentemot regionfullmäktige. Styrelsen ska också på fullmäktiges uppdrag ansvara och styra från ett helhetsperspektiv. Detta innebär bland annat att ansvara för en gemensam arbetsgivarpolitik och att förvalta regionens tillgångar så att en god ekonomisk hushållning uppnås. Som region ska stor hänsyn tas till sambanden mellan hälso- och sjukvård och regional utveckling. Regionstyrelsen kan och får inte detaljstyra utan nämnderna har ett tydligt uppdrag att se till att den verksamhet de har ansvar för bedrivs i enlighet med de mål, delmål, prioriteringar och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige och styrelsen har beslutat. För att regionfullmäktiges mål ska kunna uppnås krävs en samlad styrning av verksamheterna där varje del är väl medvetna om vilka förväntningar som finns på respektive del och att en kontinuerlig uppföljning och redovisning sker. Målstyrningskedjan - Resursfördelning och uppdrag Beslutet om Mål och Budget i Regionfullmäktige är ett årligt beslut med styrande prioriteringar för de olika nämnderna och regionstyrelsen under det kommande verksamhetsåret. Den ekonomiska budgeten beskriver förutom kommande års ekonomi dessutom en prognos för de ekonomiska förutsättningarna under en treårsperiod. Region Halland arbetar mot två övergripande och långsiktiga strategiska mål som är formulerade i Tillväxtstrategi för Halland respektive Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland Båda strategierna omfattar delmål som konkretiserar målen, strategiska val och prioriteringar som anger hur målen ska uppnås. Målen i strategierna utgör också fullmäktiges mål enligt Mål och Budget I Mål och budget pekas även särskilda insatsområden ut inom hälso- och sjukvården vilket är resultatet av en analys av nationella jämförelser och målvärden. Regionstyrelsens uppdrag är att från Mål och budget besluta om resursfördelning och ge uppdrag till nämnderna och den egna verksamheten. Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål sker i egen verksamhet, genom upphandlat stöd eller tillsammans med Hallands kommuner i en gemensam årlig verksamhetsplan. På sjukvårdsområdet resulterar analysen på samma sätt i delmål och prioriteringar i mål och budget som ska bidra till att uppsatta mål kan uppfyllas. Regionstyrelsens beslut om uppdrag innebär en mer detaljerad beställning till vårdverksamheterna i egen regi alternativt upphandling av vård via LOU och LOV (322)

191 I dokumentet Resursfördelning Regionstyrelsen 2017 bryts målen och delmålen ner i prioriteringar - såväl gemensamma för samtliga nämnder som nämndspecifika och de särskilda insatsområdena fördelas ut. I dokumentet beskrivs förutom dessa nämndspecifika mål och prioriteringar den tilldelade ekonomisk ersättningen (resurser) samt nämndernas uppdrag (grunduppdrag). I nästa steg i målstyrningskedjan bryts prioriteringarna ner till aktiviteter i verksamhetsplanerna vilka mäts med uppföljningsvariabler. Även grunduppdragen samt övriga uppdrag mäts med uppföljningsvariabler. Verksamhetsplanerna kommer att specificera aktiviteter som stödjer de övergripande målen, delmålen och prioriteringarna. Aktiviteter för att uppnå Regionfullmäktiges beslutade Mål och budget tillsammans med Regionsstyrelsens resursfördelning kommer att följas upp i månadsrapporter, uppföljningsrapporter och årsredovisningen. Varje driftnämnd ska besluta om egna riktlinjer kopplade till driftnämnens egna styrdokument. Egna styrdokument kan vara specifika nämnduppdrag, kulturplan eller annat. Uppföljningsrapporter För att regionstyrelsen ska kunna fullgöra sitt uppdrag ska driftnämnder och styrelser bidra med uppföljningar, så att styrelsen får information om de olika verksamheterna som i sin tur bildar helheten. Innehållet i rapporterna beskrivs längre fram i riktlinjerna års uppföljningar består av månadsrapporter uppföljningsrapport 1 och 2 årsredovisning Uppföljning av policys Regionfullmäktige har beslutat om policys som driftnämnderna har att förhålla sig till. I årsuppföljningen ska därför verksamheten kommenteras i förhållande till: Handikappolitiskt program Miljöprogram Informationspolicy FoU-policy Säkerhets- och informationssäkerhetspolicy Arbetsmiljöpolicy Chefspolicy Medarbetarpolicy Inköps- och upphandlingspolicy Finanspolicy IT policy 4 225(322)

192 Intern kontroll Nämnden ansvarar för att en internkontrollplan upprättas. I samband med årsredovisning 2017 ska det redovisas att en plan har upprättas och därefter ska planen följas upp i samband med uppföljningsrapport 1, 2 samt årsredovisning. Övrigt Styrelsernas och nämndernas fastställda månads- och uppföljningsrapporter samt årsredovisning ska skickas in till diariet på Regionkontoret e-post regionen@regionhalland.se. Rapporterna ska följa Region Hallands grafiska profil. Styrelsernas och nämndernas uppföljningsrapporter och årsredovisning 2017 ska finnas tillgängliga för revision enligt särskild upprättad tidplan. Dessa rapporter kommer att finnas tillgängliga på intranät och på regionens webbsida. Revidering av riktlinjer för Region Hallands uppföljning 2017 kan komma att ske under året som en följd av bland annat nya och reviderade styrdokument. Regiondirektören kan komma att begära in ytterligare information om behov föreligger. Bilaga Bilaga 1 Prioriteringsområden samt särskilda insatsområden inom hälso- och sjukvård 2017 Bilaga 2 Tidplan uppföljningsrapport 1, 2 samt årsredovisning 5 226(322)

193 Månadsrapport och uppföljningsrapport 1 Månadsrapporten och uppföljningsrapport 1 ska innehålla det ekonomiska perspektivet resurserna - kopplat till verksamhetens utveckling utifrån beslutade mål, delmål och prioriteringar, kvalitet och tillgänglighet. Syftet med månadsrapporten är att få en överskådlig bild över verksamheten sett ur ett koncernperspektiv och därmed en möjlighet att på ett tidigt stadium kunna korrigera för eventuella avvikelser mot beslutad plan. Månadsrapporten är en av grunderna för en effektiv styrning på kort och lång sikt och utgör basen i regionstyrelsens redovisning. Uppföljningen ska återspegla Uppfyllande av uppdrag utifrån regionens övergripande strategiska mål, delmål och prioriteringar samt kommentar till eventuella avvikelser förtydliga Ekonomiskt utfall Prognoser avseende verksamhet och ekonomiskt utfall En samlad analys utifrån perspektiven ekonomi personal verksamhet Med verksamhet menas en redogörelse för grunduppdraget utifrån perspektiven produktion, kvalitet, tillgänglighet samt utfall i relation till budget/ beställning. Regiongemensamma mallar ska användas vilka kompletteras med för varje nämnd specifik redovisning, vilken läggs i bilaga. Vid betydande förändring av prognos avseende ekonomiskt utfall och/ eller avvikelse i verksamheten ska det ske ett informationsutbyte mellan ansvarig ekonom på driftnämnd och kontaktperson på regionkontoret. Om nämnd/ styrelse prognostiserar en negativ budgetavvikelse ska en åtgärdsplan utan anmodan bifogas rapporten påföljande månad. Av åtgärdsplanen ska framgå om den är beslutad, vad status är, vilka åtgärder som är vidtagna, vilka åtgärder som planerade och effekten av dessa. För lokal nämnd och gemensamma nämnder ska månadsrapporten/ uppföljningsrapport 1 innehålla en kort beskrivning av avvikelser av väsentligheter rörande ekonomin. Månadsrapport ska skickas in för månaderna februari, maj, juli, september, oktober och november. Månadsrapporteren ska skickas till Regionkontoret senast den tredje arbetsdagen i månaden efter bryt för att utgöra underlag till regionstyrelsens totala månadsuppföljning. För månadsrapporten gäller samma hantering som för uppföljningsrapport 1 och 2 samt årsredovisning, nämligen att en preliminär månadsrapport skickas direkt till regiondirektören via kontaktperson, på Avdelningen för Ekonomisk styrning och uppföljning epost uppfoljning@regionhalland.se. Efter politisk beredning ska en definitiv månadsrapport skickas in som komplettering (322)

194 Månad Feb/ Mån Mars/ UR 1 Maj/ Mån Juli/ Mån Aug/ UR 2 Sept/ Mån Okt/ Mån Nov/ Mån Dec/ ÅR Bryt 6 mars 9 mars 7 april 6 april 8 juni 7 aug 6 sept 5 okt 6 nov 6 dec i.u 20 april 13 juni 10 aug aug aug 14 sept 29 sept 10 okt 9 nov i.u 3 nov 8 dec 11 dec i.u. 12 april 7 juni RS au juni aug 30 aug 11 okt 8 nov 13 dec i.u. i.u Rapport till RK Beslutad Rapport till RK RS 19 maj Kontaktperson Cathrin Nordander Tovstedt cathrin.nordander-tovstedt@regionhalland.se Uppföljningsrapport 2 samt årsredovisning Månadsrapporten och uppföljningsrapport 1 kompletteras efter åtta månader, av uppföljningsrapport två samt efter tolv månader av en årsredovisning. Innehållet i dessa rapporter motsvarar innehållet i månadsrapporten dock med en fördjupad analysdel. Analysen ska vara en samlad analys ur perspektiven ekonomi personal verksamhet samt utifrån beslutade mål, delmål och prioriteringar. Styrkor och svagheter i den egna verksamheten ska belysas liksom områden med störst potential till förbättring. Uppföljningen ska spegla samtliga mål, delmål, prioriteringar och samtliga verksamheter. För de särskilda insatsområdena ska en sammanvägning med utfall jämfört med målvärdet för året göras. Redovisningen ska redogöra för resultatet beslutade aktiviteter så att målstyrningskedjan och måluppfyllelsen tydligt framgår. Uppföljningen ska återspegla Uppfyllande av uppdrag utifrån regionens övergripande strategiska mål, delmål och prioriteringar samt kommentar till eventuella avvikelser Ekonomiskt utfall Personalredovisning utifrån ett verksamhetsperspektiv Prognos för helåret avseende verksamhet och ekonomiskt utfall Prognos (UR 2) och utfall (ÅR) över måluppfyllelse av Regionfullmäktiges mål faktiskt och i relation till målvärden Vid förekomst av avvikelse från plan ska aktivitets- och/ eller åtgärdsplan upprättas 7 228(322) i.u

195 Redovisning av mål, delmål, prioriteringdområde samt resurser och uppdrag Uppföljning av Mål och Budget 2017 samt Reviderad resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 och plan till driftnämnder, lokala nämnder och gemensamma nämnder. Driftnämnderna har såväl gemensamma mål och prioriteringar som nämndspecifika mål och prioriteringar. Mål, delmål och prioriteringar, tilldelad ekonomisk ersättning (resurser) samt nämndernas uppdrag beskrivs i dokumentet Resursfördelning Regionstyrelsen. Nedanstående tabell är en översikt som visar vilka mål, delmål, prioriteringar, uppdrag och tilldelade resurser* som respektive nämnd ska redovisa. Mål och delmål mäts med indikatorer vilka är fasta, det vill säga samma år från år. I linje med målstyrningskedjan bryts prioriteringarna ner till aktiviteter i verksamhetsplanen vilka mäts med uppföljningsvariabler. Även grunduppdragen samt övriga uppdrag mäts med uppföljningsvariabler. Inom hälso- och sjukvården är prioriteringarna indelade i prioriteringsområden. Prioriteringarna har ingen inbördes rangordning och de kommer att kräva olika mycket arbete inom olika tidsramar av olika aktörer på flera nivåer. Regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdsutskott har tidssatt prioriteringarna inom respektive prioriteringsområde och de prioriteringar som kommer att vara i fokus och mätas under 2017 återfinns nedan. Uppföljningsvariabler på prioriteringsnivå definieras inom ramen för verksamhetsplaneringen. *Den tilldelade summan anges i dokumentet Reviderad resursfördelning Regionstyrelsen Gemensamma mål för samtliga nämnder Ekonomiska mål Budgetramen ska hållas Miljömål Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Nämndspecifika mål Lokala nämnder Mål Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga En god start i livet (Halland erbjuder alla barn och unga goda och jämlika förutsättningar) 8 229(322)

196 Prioriteringar Uppdragen och målen för de lokala nämnderna innebär att särskild uppmärksamhet 2017 ska riktas mot: att utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa, att förstå vad invånarna tycker om hälso- och sjukvården och återkoppla insikterna till regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott för utformning av vård och behandling. Uppdrag och resurser Driftnämnd kultur och skola Mål Stark konkurrenskraft Hög attraktivitet Fler i arbete Prioriteringar Under 2016 tas en kulturplan fram för perioden och utgår från nationella kulturpolitiska mål, regionala kulturpolitiska strategier i Bästa livsplatsen samt målen i Tillväxtstrategin. Driftnämnden ska säkerställa implementeringen, prioriteringen och genomförandet av Hallands kulturplan Under 2017 ska en etablering av Nya Målarskolan förberedas för möjlig driftstart höstterminen Uppdrag och resurser Regionstyrelsen tillväxtområdet, Regionsstyrelsen hälso- och sjukvård, Regionstyrelsens övriga verksamhet Uppdrag och resurser Driftnämnder inom hälso- och sjukvård Mål Hälso- och sjukvården i Halland: Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Prioriteringar Partnerskap med invånare Stimulera till ökat eget ansvar genom utveckling och spridning av stöd såsom bland annat 1177 Vårdguiden, digitala och medicintekniska lösningar En modern hälso- och sjukvård 9 230(322)

197 Möta fler behov nära patienten genom att bland annat gå från slutenvård till olika öppna vårdformer och hemsjukvård Samla specialiserad vård för kvalitet och samordningsvinster Breddinföra utvecklad arbetsfördelning och utvärdera behovet av nya kompetenser Hålla samman somatisk och psykiatrisk vård utifrån patientens behov Säkerställa att läkemedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Styra och följa upp utifrån kvalitet, produktion och ekonomi Minska kostnadsutvecklingstakten för hela hälso- och sjukvården Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Samverka kring forskning, utbildning och innovationer, bland annat med högskola, universitet, företag och kommuner Aktiv samverkan mellan aktörer Gemensamt vidareutveckla vården inom kommunala boenden och i hemmet Säkerställa en sammanhållen vård, bland annat genom att systematiskt använda samordnad individuell plan (SIP) för alla åldrar Utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa Skapa förutsättningar för en effektiv och ömsesidig kommunikation mellan aktörer för att möta behoven hos invånare Fortlöpande vidareutveckla hälso- och sjukvårdsorganisationen på alla nivåer Prioriteringar specifika per nämnd Driftnämnd Hallands sjukhus, Driftnämnd Närsjukvård, Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnd Psykiatri Uppdrag och resurser per nämnd Driftnämnd Hallands sjukhus, Driftnämnd Närsjukvård, Driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnd Psykiatri Driftnämnden Regionservice Mål Halland är en region som stimulerar till innovationer, förnyelse och ökat företagande samt målen gällande hälso- och sjukvården Prioriteringar Driftnämnd Regionservice uppdras att arbeta med de prioriteringar som fastslagits i Hälso- och sjukvårdsstrategin. Varje prioritering kommer att konkretiseras i form av en eller flera aktiviteter med handlingsplaner i den regiongemensamma verksamhetsplaneringen och arbetet kommer att styras av regionstyrelsens Hälso- och sjukvårdsutskott och koordineras av regionkontoret. Uppdrag och resurser Driftnämnden Regionservice är intäktsfinansierad och får därför inga tilldelade resurser (322)

198 Indikatorer för Regionfullmäktiges mål Nedan anges indikatorer som visar hur målen mäts och redovisas till Regionfullmäktige. Nämnderna ska redovisa för dem relevanta indikatorer, uppföljningsvariabler och analyser av dessa. Övergripande mål Ekonomi Mål Indikator Målvärde Budgetramen ska hållas Driftnämndens resultat jämfört 1 med budget >0 Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen ska vara högst 100 % Miljömål indikatorer specificeras i Miljöprogram Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Mål Indikator Målvärde Under utveckling Under utveckling Under utveckling Region Halland som arbetsgivare Mål Indikator Målvärde Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Medarbetarundersökning kring Hållbart medarbetarengagemang Personalomsättning Mertid/ Övertid Sjukfrånvaro 1 Framtidsarbetet kommer innebära förändringar i hälso- och sjukvården som system. Detta medför bl.a. att uppdrag löpande kommer att flyttas mellan nämnder, vilket i sin tur kan komma att påverka nämndernas resultat jämfört med budget. Uppkomna över- och underskott hänförliga till framtidsarbetet ska hanteras i resultathanteringen i samband med årsredovisningen 2 Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning (322)

199 Mål inom regional utveckling Regional utveckling Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 Mål Indikator Målvärde Hög attraktivitet Flyttningsöverskottet från övriga Sverige till Hallands län 1200 personer per år Befolkningsökning 1 % i befolkningsökning Födelseöverskott Födelseöverskott Stark konkurrenskraft Fler i arbete Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Förvärvsfrekvensen (20-64 år) för kvinnor och män i Hallands län Bland de tre bästa i Sverige Bland de tre högsta i Sverige (322)

200 Mål inom hälso- och sjukvård En hälso- och sjukvård för bättre hälsa Mål Hälso- och sjukvården i Halland arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Hälso- och sjukvården i Halland är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Indikator Målvärde3 Nationella indikatorer för hälsooch sjukvårdsdata prioritering mha utfall i nationella jämförelser (Vården i siffror) På väg mot målet : Topp 3 i landet för totalindex, 1/3 av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 På målet : Topp 3 för totalindex, hälften av alla delindex i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner och inget delindex i nedersta 1/3 Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts fem dimensioner Helhetsintryck, Emotionellt stöd, Respekt och bemötande, Kontinuitet och koordinering samt Tillgänglighet På väg mot målet : Andel positiva svar i samtliga dimensioner från Nationell Patientenkät > 80 % och ingen strukturell variabel i nedersta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell patientenkät > 90 %, andel positiva svar i samtliga dimensioner > 80 % samt alla strukturella variabler i översta 1/3 i jämförelse med resterande landsting/regioner Strukturella variabler för 4 sammanhållen vård Mått på förbättringsarbete (enkät medarbetare + chefer) Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Mått på genomförande av verksamhetsplanering från mål till daglig verksamhet Tilläggsindikator för uppföljning av Mål och Budget 2017: Ohälsotalet Sammanvägt index från Nationell Patientenkäts två dimensioner Delaktighet och involvering, Information och kunskap Hälso- och sjukvården i Halland möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga På väg mot målet : Definieras under 2017, där första steget är att etablera utgångsvärden På målet : Definieras under 2017, där första steget är att etablera utgångsvärden Användning av digitala tjänster hos invånare och profession På väg mot målet : Andel positiva svar i båda dimensioner från Nationell Patientenkät > 80 % 70 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 50 % av patienterna ska ha använt dessa 50 % medarbetare ska ha nyttjat digitala verktyg för behandling/kontakt På målet : Andel positiva svar i minst en dimension från Nationell Patientenkät > 90 %, andel positiva svar i båda dimensioner > 80 % 90 % av hallänningarna ska ha inloggning till 1177 Vårdguidens e-tjänster och 75 % av patienterna ska ha använt dessa 80 % medarbetare ska ha nyttjat digitala verktyg för behandling/kontakt 3 I bilaga 1 listas särskilda insatsområden samt indikatorer för att följa upp dessa. Strukturella variabler för sammanhållen vård: andel patienter 65 år och äldre som återinskrivits inom 30 dagar; antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare; antal vårddygn patienter vårdas på sjukhus som utskrivningsklara per invånare 65 år och äldre (322)

201 Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas Tilläggsindikator för uppföljning av Mål och Budget 2017: Andel bemanningspersonal På väg mot målet : En tydlig trend av minskat underskott för den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten På målet : Den totala budgetramen för hälso- och sjukvården ska hållas (322)

202 Mall för rapportering 2017 Månad, uppföljningsrapport 1, 2 och årsredovisning TYP AV RAPPORT (tex Uppföljningsrapport 1) Nämnd Period (tex Januari mars 2017) 1. Sammanfattning Sammanfattning som beskriver hur de olika perspektiven samverkar. Resurser Verksamhet/ Grunduppdrag Mål, delmål och prioriteringar 2. Redovisning av resurser (Ekonomi och medarbetare) Nedan rubriker ska analyseras utifrån perspektiven ekonomi, medarbetare och verksamhet inklusive produktion, tillgänglighet och kvalitet samt prioriteringar. Analysen ska beskriva hur de olika perspektiven samverkar Resultat Periodens resultat, januari-tom aktuell månad Kommentera större avvikelser mot periodens budget/plan samt om relevant med motsvarande period föregående år Kommentera nämndens totala kostnadsutveckling samt de viktigaste delposterna 2.2 Prognos Beskriv nämndens prognos gäller inte ÅR. Där det är möjligt ska nämndens prognos även beskrivas per uppdragsgrupp. Betydande avvikelser mot årets budget/plan ska beskrivas och analyseras. Vid en negativ helårsprognos/ resultat ska en åtgärdsplan upprättas för att nå en budget i balans vid årets slut. Det framgå om den är beslutad, vilka åtgärder som är vidtagna, vilka åtgärder som är planerade och effekten av dessa Vad har hänt sedan förra rapporteringen? Förklara orsakerna till en eventuell prognosförändring. Beror förändringen på flera händelser, ange då förklaring och belopp för respektive delpost. Ange också om det har hänt något annat väsentligt som påverkar nämndens verksamhet. 2.3 Investeringar UR1, UR2, ÅR: Beskriv nämndens prognostiserade investeringar på dels totalnivå och dels per större investeringsobjekt. Kommentera större avvikelser mot budget. 2.4 Medarbetare Se tabell nästa sida Breddinförande utvecklad arbetsfördelning och webtidbok utifrån Framtidsarbetet 3. Redovisning av Verksamhet/ Grunduppdrag 3.1 Produktion, 3.2 Tillgänglighet 3.3 Kvalitet (322)

203 4. Redovisning av mål, delmål och prioriteringar (målstyrning) Månad, UR 1: Redovisning av uppföljningsvariabler som stödjer prioriteringarna UR 2. ÅR: Redovisning av indikatorer som stödjer mål och delmål samt uppföljningsvariabler som stödjer prioriteringar. Uppföljningen ska spegla samtliga mål, delmål, prioriteringar och prioriteringområden och samtliga verksamheter. 5. Sammanfattande analys av perspektiven mål, delmål och prioriteringar; verksamhet/ grunduppdrag samt resurser Tabell Medarbetare Visar vad som ska följas upp och när Uppföljningsvariabel Månadsrapport UR1 UR 2 ÅR Jmf året hittills mot samma period föregående år Jmf med period föregående år Jmf med föregående år Jmf med period föregående år Driftnämnder Arbetad tid Mertid/Övertid av Närvaro Sjukfrånvaro av den totala arbetstiden Sjukskrivningslängd - Kort/Total tid - Mellan/Total tid - Lång/Total tid Personalkostnader - Mot budget. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Inhyrd personal - Kostnad - Timmar omräknat till heltidstjänster (165h/mån) Pensionsavgångar X Avgångar X Snittanställda X X X Regionkontoret Sjukfrånvarokostnader Timanställda Avslutningsenkät X X X X X (322)

204 Sjukfrånvaro över 60 dagar - Görs på regionnivå X Uppföljning av RF:s mål: En tydlig och attraktiv arbetsgivare - HME, Övertid, Personalomsättning X Antal anställda - Tillsvidare - Visstid Fördelat på Kön, Heltid, Deltid, Medelålder. X X X Tekniska anvisningar återfinns i bilaga på intranätet. Uppföljning Breddinförande av utvecklad arbetsfördelning och webtidbok (utifrån Framtidsarbetet)* Antal avdelningar driftstartade/total Summa plan inhämtat belopp Summa uppskattat inhämtat belopp ADH HS NSVH PSH *Inga nya uppgifter behöver skickas in kring detta från nämnderna, informationen tas från annan process och Mall för uppföljning av Framtidsarbete (322) Andel inhämtat belopp/plan

205 Bilaga 1 Prioriteringsområden samt särskilda insatsområden inom hälsooch sjukvård 2017 Hälso- och sjukvården i Halland följs upp på två nivåer, dels med hjälp av övergripande nedbrytbara indikatorer på delmålsnivå och dels med hjälp av uppföljningsvariabler på prioriteringsområdesnivå. Prioriteringsområden 2017 Partnerskap med invånare En modern hälso- och sjukvård Uppföljning för kvalitet och en regional ekonomi i balans Utveckling med utgångspunkt i utbildning och forskning Aktiv samverkan mellan aktörer Uppföljningsvariabler för prioriteringsområdena för 2017 definieras inom ramen för verksamhetsplaneringen. För de delmål där Halland ännu inte når upp till de uppsatta målnivåerna har nedanstående insatsområden för 2017 samt indikatorer för uppföljning av dessa identifierats. Delmål: Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Särskilt 5 insatsområde 2017 Hjärtsjukdom Kärlkirurgi Delindikatorer Utgångsvärde Målvärde Basbehandling vid hjärtsvikt 52 % 60 % Akut öppnande av kranskärl 87,5 % 85 % Akut öppnande av kranskärl inom rek. tid 60,7 % 75 % Extra blodförtunnande läkemedel vid hjärtinfarkt 91 % 95 % Ny infarkt eller död i ischemisk hjärtsjukdom RAAS-hämmande läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård 13 % 11 % 86 % 90 % 4,5 % 6,5 % Överlevnad vid hjärtstopp på sjukhus 17 % 20 % Överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus Död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben Operation inom 14 dagar vid förträngning av halspulsådern Tid till operation vid förträngning av halspulsåder 9% 10 % 5,0 % 4,0 % 71 % 80 % 9 dagar 7 dagar 5 Inom dessa områden placerar sig Halland i nedersta 1/3 i jämförelse med andra landsting/regioner i SKLs indexberäkning från Vården i siffror (322)

206 Delmål: Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Särskilt 6 insatsområde 2017 Delindikatorer Andel som svarat positivt på frågan "Om du kände Primärvård: obehag beträffande din sjukdom/ditt hälsotillstånd eller din medicinering/ behandling bemöttes du med Emotionellt stöd medkänsla och omsorg? Primärvård: Andel som svarat positivt på frågan "Anser du att personalen på hälso-/vårdcentralen samordnar dina Kontinuitet och kontakter med vården i den utsträckning du behöver? koordinering Andel som svarat positivt på frågan Om personalen Primärvård: Respekt och pratade med varandra om dig, kände du dig delaktig i bemötande samtalet? Särskilt 7 insatsområde 2017 Andel patienter 65 år och äldre som återinskrivs inom 30 dagar Delindikatorer Andel patienter 65 år och äldre som återinskrivs inom 30 dagar Utgångsvärde Målvärde 78 % 85 % 79 % 83 % 79 % 85 % Utgångsvärde Målvärde 12,6 % 10 % Delmål: Hälso- och sjukvården i Halland arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Särskilt insatsområde 2017 Målvärde och fokusområden konkretiseras under 2017 Delindikatorer Utgångsvärde Målvärde Mått på förbättringsarbete (enkät medarbetare + chefer) Definieras under 2017 Konkretiseras under 2017 Mått på genomförande av verksamhetsplanering från mål till daglig verksamhet 6 Inom dessa sammanvägda index från Nationell patientenkät har Halland under 80 % positiva svar. För denna strukturella variabel för sammanhållen vård placerar sig Halland i nedersta 1/3 i jämförelse med andra landsting/regioner (322)

207 Delmål: Möjliggör att invånarna själva tar ansvar utifrån egen förmåga Särskilt 8 insatsområde 2017 Delindikatorer Utgångsvärde Målvärde 75 % 80 % 77 % 83 % 72 % 76 % Utgångsvärde Målvärde Digitala tjänster riktade Andel invånare med invånarkonto 48 % 55 % Digitala tjänster riktade till invånare Andel recept som förnyats via e-tjänst X % ( erecept) 20 % ökning årligen, intill 80 % uppnått Digitala tjänster riktade till invånare Andel genomförda vårdval via e-tjänst 38 % 50 % Digitala tjänster riktade till invånare Andel invånare som har haft tillgång till journaler via nätet 10 % 20 % Digitala tjänster riktade till invånare Cellprovtagning: Andel anslutna mottagningar, andel bokningar genomförda via webbtidboken 70 % 80 % Digitala tjänster riktade till medarbetare Andel medarbetare som har kommunicerat med invånare via 1177 Vårdguidens e-tjänster 1063 ärenden 1700 (60 % ökning) Primärvård: Delaktighet och involvering Andel som svarat positivt på frågan "Diskuterade du och läkaren vad du själv kan göra för att förbättra din hälsa?" Andel som svarat positivt på frågan "Fick du tillräckligt med information om: medicinering och eventuella biverkningar?" Primärvård: Andel som svarat positivt på frågan "Fick Information och kunskap du tillräckligt med information om: varningssignaler att vara uppmärksam på beträffande din sjukdom/ditt hälsotillstånd eller din medicinering/behandling?" Särskilt insatsområde 2017 Delindikatorer till invånare Delmål: Hälso- och sjukvården i Halland har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Särskilt insatsområde 2017 Budgetutfall för hela hälso- och sjukvården 8 Delindikatorer Utgångsvärde Målvärde Målet kommer att bedömas utifrån ekonomisk redovisning av hälso- och sjukvården som helhet i delårsbokslut och årsbokslut, samt hur trenden ser ut över tid Inom dessa sammanvägda index från Nationell patientenkät har Halland under 80 % positiva svar (322)

208 TIDPLAN - UPPFÖLJNINGSRAPPORT , 3 MÅN Datum Dag Text Punkt 28 mar tisdag Om ni ska skicka internfakturor med hjälp av GAS Redovisningsservice måste underlaget vara GAS tillhanda senast denna dag mar torsdag Internfakturor ska senast denna dag ha kommit mottagaren/ leveransgodkännaren tillhanda mar fredag Kassa, bank och plusgiro avslutas. Sista dag för bokföringsorder - skapa aktivering i anläggningsreskontran. Leverantörsfakturor och internfakturor bör leveransgodkännas i Agresso senast denna dag. 5 apr onsdag Filer från försystem skall vara klara för överföring till Agresso senast kl 18. Beslutsattestera leverantörsfakturor i Agresso senast kl.18. obs Beslutsattestera internfakturor senast kl.18. obs , BRYT 06-apr torsdag Sista dagen för registrering av bokföringsorder (bland annat interimsbokföring) och registrering av kundfakturor. Inläsning av filer. Automatkontering av saldomallar. 07-apr fredag Avstämning av interna affärer inom FO (Mptyp 4), saldo ska vara noll. 20-apr torsdag Senaste inlämningsdag för ifyllda filer och enkätsvar. Insänds till RK Uppföljning (MS Outlook), eller i undantagsfall direkt till handläggare vid särskild överenskommelse. Filer finns tillgängliga på intranätet. - En preliminär uppföljningsrapport inkl bilagar för respektive styrelse/ nämnd. - Prognos ska vara inrapporterad i Agresso Planner (drift, investering). - Bilaga verksamhetsstatistik (Excelfil, HS BO-rapport). - Kommentarer till verksamhetsstatistiken (Wordfil). - Faktaruta. 03-maj onsdag 19-maj fredag Styrelsens/nämndens fullständiga uppföljningsrapport inkl bilagor ska insändas i PDF-format (en fil) till RK Uppföljning (MS Outlook). Regionkontoret, diarium Styrelsens/nämndens fullständiga uppföljningsrapport inkl bilagor ska denna dag vara diariet, RK KA tillhanda i originalhandling (papper). Skall vara undertecknat av ordföranden och förvaltningschefen. Ej häftat. 09-maj tisdag UR1 läggs på bordet, RSAU, beredning maj tisdag RSAU, beredning jun onsdag Beslut i RS. 21-jun onsdag Beslut i RF. Kolumnen punkt hänvisar till uppföljningsanvisningarnas tekniska anvisningar. AF, , Tidplan , Koncern 242(322) 2,

209 TIDPLAN - UPPFÖLJNINGSRAPPORT 2, MÅN Datum Dag Text Punkt 28 aug måndag Om ni ska skicka internfakturor med hjälp av GAS Redovisningsservice måste underlaget vara GAS tillhanda senast denna dag aug torsdag 1 3 Kassa, bank och plusgiro avslutas. Internfakturor ska senast denna dag ha kommit mottagaren/ leveransgodkännaren tillhanda. Sista dag för bokföringsorder - skapa aktivering i anläggningsreskontran. 1 sep fredag Leverantörsfakturor och internfakturor bör leveransgodkännas i Agresso senast denna dag. 5 sep tisdag Filer från försystem skall vara klara för överföring till Agresso senast kl 18. Beslutsattestera leverantörsfakturor i Agresso senast kl.18. obs Beslutsattestera internfakturor senast kl.18. obs 12 3, BRYT 06-sep onsdag Sista dagen för registrering av bokföringsorder, bland annat interimsbokföring, tex skuldbokföring av lönekostnader där löneavtalen inte är klara. Registrering av kundfakturor. Inläsning av filer. Automatkontering av saldomallar. 7 sep torsdag Avstämning av interna affärer inom FO (Mptyp 4), saldo ska vara noll. 14-sep torsdag Senaste inlämningsdag för filer och enkätsvar. Insänds till RK Uppföljning (MS Outlook), eller i undantagsfall direkt till handläggare vid särskild överenskommelse. Filer finns tillgängliga på intranätet. - En preliminär uppföljningsrapport inkl bilagar för respektive styrelse/ nämnd. - Prognos ska vara inrapporterad i Agresso Planner (drift, investering). - Bilaga verksamhetsstatistik (Excelfil, HS BO-rapport). - Kommentarer till verksamhetsstatistiken (Wordfil). - Faktaruta. 18 sep måndag Förvaltningarnas fullständiga balansspecifikationer ska senast denna dag inskickas till GAS Redovisningsservice. 21 sep torsdag 29-sep fredag Styrelsens/nämndens fullständiga uppföljningsrapport inkl bilagor ska insändas i PDF-format (en fil) till RK Uppföljning (MS Outlook). Regionkontoret, diarium Styrelsens/nämndens fullständiga uppföljningsrapport inkl bilagor ska denna dag vara diariet, RK KA tillhanda i originalhandling (papper). Ska vara undertecknat av ordföranden och förvaltningschefen. Ej häftat. 26-sep tisdag UR2 läggs på bordet, RSAU, beredning okt tisdag RSAU, beredning okt onsdag Beslut i RS. 25-okt onsdag Beslut i RF. Kolumnen punkt hänvisar till uppföljningsanvisningarnas tekniska anvisningar. 243(322) AF, , Tidplan , Koncern 2, ,

210 TIDPLAN - BOKSLUT 2017 ver Datum 27 dec Dag ons 28 dec tor Internfakturor ska senast denna dag ha kommit mottagaren/ leveransgodkännaren tillhanda dec fre Leverantörsfakturor och Internfakturor bör leveransgodkännas i Agresso senast denna dag, för att kontering ska hinnas med på GAS. Underlag som ska faktureras externa kunder ska senast denna dag vara GAS Redovisningsservice tillhanda dec sön Kassa, bank och plusgiro avslutas. Inventering av inventarieförteckning och anläggningsregister. Inventering av förråd. januari 2018 Text Om ni ska skicka internfakturor med hjälp av GAS Redovisningsservice måste underlaget vara GAS tillhanda senast denna dag. Punkt jan mån 2 jan tis 3 jan ons 4 jan tor Filer från försystem skall vara klara för överföring till Agresso. 5 jan fre Sista reg.dag för kundfakturor. Sista dag för bokföringsorder, skapa aktivering i anläggningsreskontran jan mån Beslutsattestera leverantörsfakturor i Agresso senast kl.18. obs Beslutsattestera internfakturor senast kl.18. obs jan tis BRYT 10 jan ons Nyårsdagen Bokföringsorder avseende 2016 ska vara GAS Redovisningsservice tillhanda senast denna dag. Gäller även underlag för uppbokning av interimsposter (skuldbokföring m m). Öppet - Definitiv brytdag för P12 och därmed transaktioner i 2017 års bokslut. Slutgiltiga korrigeringar och kompletteringar bokförs denna dag. Generering av automatkonteringar i P12. Sista dag för registrering av bokföringsorder, bland annat interimsbokföring. Avstämning av interna affärer inom FO (Mptyp 4), saldo ska vara noll. 11 jan tor Kontroll interna affärer inom FO (Mptyp 4), saldo ska vara noll. 24 jan ons Senaste inlämningsdag för filer och enkätsvar. Insänds till RK Uppföljning (MS Outlook), eller i undantagsfall direkt till handläggare vid särskild överenskommelse. Förvaltningarnas preliminära årsredovisningar inklusive bilagor ska insändas. Förvaltningarnas fullständiga balansspecifikationer ska senast denna dag inskickas till GAS Redovisningsservice. Nämndernas internkontrollplan ska vara inrapporterad i Stratsys. februari feb fre Förvaltningarnas fullständiga årsredovisningar skall i sin helhet vara klara för granskning och revision (ute hos förvaltningarna). Överenskommelse om en mera detaljerad tidsplan görs genom kontakt med revisorerna. 244(322)

211 16 feb fre Styrelsens/nämndens fullständiga årsredovisning inklusive bilagor ska insändas i PDF-format (en fil) till RK Uppföljning (MS Outlook). Styrelsens/nämndens fullständiga årsredovisning inklusive bilagor ska denna dag vara diariet, RK KA tillhanda i originalhandling (papper). Ska vara undertecknat av ordföranden och förvaltningschefen. Ej häftat. 28 feb 6 mar 20 mar 4 apr 18 apr tor tis tis ons ons Utskick till RSAU. RSAU, beredning 1. RSAU, beredning 2. Beslut i RS. Beslut i RF. Kolumnen punkt hänvisar till uppföljningsanvisningarnas tekniska anvisningar. 245(322)

212 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160612, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri Amadeuskliniken, Helsa Vårdcentral Glänninge, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden, Avdelningen för kunskapsstyrning 53 Beslut om projektmedel för hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att bevilja sju ansökningar (totalt 2,7 Mkr) projektmedel i syfte att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. avslå åtta ansökningar om projektmedel för motsvarande 2,7 Mkr. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. avvakta beslut om tre ansökningar i väntan på att komplettering inkommer. finansiering sker genom de för ändamålet utlysta projektmedel för hälsoinriktade insatser (5 Mkr 2017). Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet har utlyst projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i syfte att stärka det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. I 2017 års första utlysning uppfyller sju av totalt 18 ansökningar uppsatta kriterier och beviljas projektmedel. Åtta ansökningar avslås och resterande behöver kompletteras för att beslut ska kunna fattas. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att bevilja sju ansökningar (totalt 2,7 Mkr) projektmedel i syfte att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. avslå åtta ansökningar om projektmedel för motsvarande 2,7 Mkr. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. avvakta beslut om tre ansökningar i väntan på att komplettering inkommer. finansiering sker genom de för ändamålet utlysta projektmedel för hälsoinriktade insatser (5 Mkr 2017). 246(322)

213 Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson 247(322)

214 1(10) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Camilla Falk, Susanne Johansson Hälso- och sjukvårdsstrateg Regionstyrelsen Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar att: Bevilja sju ansökningar (totalt 2,7 Mkr) projektmedel i syfte att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. Avslå åtta ansökningar om projektmedel för motsvarande 2,7 Mkr. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. Avvakta beslut om tre ansökningar i väntan på att komplettering inkommer. Finansiering sker genom de för ändamålet utlysta projektmedel för hälsoinriktade insatser (5 Mkr 2017). Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsutskottet har utlyst projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i syfte att stärka det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. I 2017 års första utlysning uppfyller sju av totalt 18 ansökningar uppsatta kriterier och beviljas projektmedel. Åtta ansökningar avslås och resterande behöver kompletteras för att beslut ska kunna fattas. För en sammanfattande beskrivning av respektive projekt se bilaga (322)

215 2(10) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottets utlysning av projektmedel under 2017 syftar till att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland, med fokus på att utveckla insatser för en mer jämlik hälsa. Ansökningarna har bedömts utifrån följande kriterier: Utvecklande arbete I vilken utsträckning projektet bidrar till utveckling av det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i Region Halland. Genomförbarhet och uppföljning Genomförbarheten bedöms utifrån beskrivning av aktiviteter, mål, budget och uppföljning. Koppling till hälso- och sjukvårdsstrategins delmål och prioriteringar 1. Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av högsta kvalitet för en god och jämlik hälsa (prioritering: utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa). 2. Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående (prioritering: utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa). 3. Arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa bland invånarna 4. Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga 5. Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Samverkan I vilken utsträckning projektet omfattas av flera olika verksamheter, hur projektets resultat kan komma fler verksamheter tillgodo och hur projektet ev. bidrar till en ny form av samverkan. Patientmedverkan I vilken utsträckning patienter tar del av aktiviteter i projektet, alt. deltar aktivt i utformningen och genomförandet av projektet. Sju av totalt 18 ansökningar uppfyller de kriterier som beslutats av Hälso- och sjukvårdsutskottet, och bidrar till måluppfyllelse av hälso- och sjukvårdsstrategin (koppling till delmål redovisas inom parentes): Syncentralen ansökta medel om kronor (delmål 1 och 2) Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Kungsbacka ansökta medel om kronor (delmål 1 och 4) Vårdcentralen Oskarström ansökta medel om kronor (delmål 1, 2 och 4) Vårdcentralen Hyltebruk och Vårdcentralen Torup ansökta medel om kronor (delmål 1, 2 och 4) Folktandvården Breared ansökta medel om kronor (delmål 1) 249(322)

216 3(10) Vårdcentralen Håsten ansökta medel om kronor (delmål 1, 3 och 4) Helsa Vårdcentral Glänninge ansökta medel om kronor (delmål 1 och 4) Projektansökningar för att genomföra vetenskapliga studier har inte beviljats inom ramen för den aktuella utlysningen: Rehabiliteringskliniken Hallands sjukhus Varberg ansökta medel om kronor Operations- och intensivvårdskliniken Hallands sjukhus Varberg ansökta medel om kronor Amadeuskliniken ansökta medel om kronor Projektansökningar som i huvudsak syftar till en ökad tillgänglighet eller där genomförandet motsvarar verksamhetens grunduppdrag har inte beviljats: Vårdcentralen Falkenberg ansökta medel om kronor Vårdcentralen Kungsbacka ansökta medel om kronor Vårdcentralen Torup ansökta medel om kronor Projektansökningar som avser en redan påbörjad utvecklingsinsats har inte beviljats: BUP:s behandlingsenhet ansökta medel om kronor Mottagningen för smärtrehabilitering ansökta medel om kronor Följande projektansökningar behöver kompletteras innan beslut kan fattas: Sjukgymnastiken Hallands sjukhus Varberg (ansökta medel om kronor) Vårdcentralen Nyhem (ansökta medel om kronor) BUP Falkenberg (ansökta medel om kronor) Ekonomiska konsekvenser av beslutet Finansiering sker genom de av Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade projektmedel som syftar till att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Beslutet innebär att totalt ca 2,7 Mkr beviljats av den totala utlysningen om 5 Mkr Medel avropas efterhand och fördelas utifrån genomförda aktiviteter och ekonomisk redovisning. 250(322)

217 4(10) Bilagor Bilaga 1: Sammanfattning av projektansökningar. Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Närsjukvård Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och hälsa Driftnämnden Psykiatri Amadeuskliniken Helsa Vårdcentral Glänninge Lokala nämnder Susanne Johansson och Camilla Falk, Avdelningen för kunskapsstyrning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör 251(322)

218 5(10) Sammanfattning av projektansökningar Bilaga 1 Kartläggning och åtgärder för personer med synnedsättning, RS Ansvarig: Syncentralen Ansökta medel: kr Målgrupp: Barn, ungdomar och personer i arbetsför ålder som är patienter på syncentralen och har en diagnostiserad svår synnedsättning eller blindhet enligt WHO:s klassificering. Projektbeskrivning: Kartläggning och analys av hälsostatus av deltagarna i målgruppen. Hållningsinstruktioner, balans och hållningskorrigerande övningar i kombination med kroppskännedom och avslappningsövningar. Fysioterapeut och synpedagoger genomför gruppträffar med genomgång av träningsprogram. Syfte och mål: Ökad hälsa för patienter på syncentralen genom att förebygga belastningsskador och balansproblem. Åtgärda hälsoproblemen genom information om rörelseapparaten, förebyggande arbete och egenvård. Tidsplan: 2 år ( ) Förebyggande hälsa vid medfött hjärtfel, RS Ansvarig: Hjärtmottagningen Hallands sjukhus Kungsbacka Ansökta medel: kr Målgrupp: Vuxna personer med medfött hjärtfel. Projektbeskrivning: Alla vuxna med medfött hjärtfel ska erbjudas läkarbedömning inklusive specialiserat omhändertagande och rådgivning inför graviditet och gällande fysisk aktivitet och förebyggande tandhälsa. Syfte och mål: Säkerställa ett sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande omhändertagande för vuxna med medfött hjärtfel. Tidsplan: 2 år ( ) Jämlik hälsa för asylsökande barn 0-6 år, RS Ansvarig: Vårdcentralen Oskarström Ansökta medel: kr Målgrupp: Asylsökande barn 0-6 år Projektbeskrivning: Uppsökande verksamhet med BVC-sjuksköterska på Spenshult. Kartläggning av vilka barn som finns i upptagningsområdet och vilka insatser som är gjorda och vad som återstår att åtgärda vad det gäller vaccination. Utforma anpassat informationsmaterial gällande barns kost, hälsa och barnsäkerhet/trafiksäkerhet. Syfte och mål: Att ha redskap för att ge alla barn och vårdnadshavare anpassad information och hälsovård utifrån individuellt behov. Fånga upp de barn och familjer som det annars inte finns kännedom om och skapa kontaktvägar och nätverk till svensk hälso och sjukvård. Tidsplan: 1 år ( ) 252(322)

219 6(10) Kunskapslyft för jämlik hälsa i Hylte kommun, RS Ansvarig: Vårdcentralen Hyltebruk och Vårdcentralen Torup Ansökta medel: kr Målgrupp: Nyanlända med arabisk bakgrund Projektbeskrivning: Förbättra mötet och information på olika språk genom att utveckla koncept med flerspråkig receptionist och infomaterial. Utveckla triaget för att lotsa patienten till rätt vårdnivå. Möta målgruppen på arenor utanför vårdcentralen genom samarbete med SFI, bibliotek och arbetsplatser. Syfte och mål: Att genom kunskapslyft, ökad patientdelaktighet och utvecklade arbetsformer på vårdcentralen bidra till en jämlik vård i Hylte kommun. Alla ska ha kännedom om det svenska sjukvårdssystemet, hälsofrämjande arbete och egenvård. Tidsplan: 1,5 år ( ) Barns munhälsa 0-6 år, RS Ansvarig: Folktandvården Breared Ansökta medel: kr Målgrupp: Förskolepersonal Projektbeskrivning: Föreläsningar till förskolepersonal om karies, kost, tandborstning, fluor och tips till förändringar. Syfte och mål: Öka kunskapen om barns tänder och munhälsa hos förskolepersonal och även hos föräldrar. Minska sockret på förskolorna och förhindra att barn får hål i tänderna. Tidsplan: 5 månader ( ) Uppföljning av FaR (Fysisk aktivitet på recept) på digital väg, RS Ansvarig: Vårdcentralen Håsten Ansökta medel: kr Målgrupp: Patienter med behov av FaR och som tackar ja till coachning och därmed digital stöttning. Projektbeskrivning: Utbildningsinsatser till personal samt uppföljning av FaR med hjälp av aktivitetsarmband (i samarbete med Moverex) samt en app i mobilen. I appen kan coachande personal stötta och stödja individen samt se om individen ökar sin fysiska aktivitet. Syfte och mål: Skapa en modell för uppföljning av FaR med målet att öka följsamheten till FaR och öka patienternas fysiska aktivitet. Tidsplan: 1 år ( ) Koordination för psykisk hälsa, RS Ansvarig: Helsa Vårdcentral Glänninge Ansökta medel: kr Målgrupp: Patienter på vårdcentralen 253(322)

220 7(10) Projektbeskrivning: Koordinator på vårdcentralen ska arbeta för att skapa en samordnad struktur för omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa i samverkan med andra aktörer i Laholms kommun. Erbjuda föreläsningar på temat psykisk hälsa och gruppverksamhet med KBT som bas. Syfte och mål: Skapa modell för ökad samverkan och kommunikation över organisationsgränser (vård, skola, kommun och föreningsliv) i Laholm. Öka patientens förmåga till delaktighet i sin vård. Ökad kunskap om effekten av hälsosamma val. Tidsplan: 16 månader ( ) Vart är vi på väg? Värderad riktning i smärtrehabilitering, RS Ansvarig: Rehabiliteringskliniken Hallands sjukhus Varberg Ansökta medel: kr. Målgrupp: Patienter som genomgått teambaserad smärtutredning. Projektbeskrivning: Inläsning av forskningsmetodik och framtagning av relevanta skattningskalor. Individuell intervention som sker antingen före eller efter deltagande i grupprehabilitering och att skriva forskningsrapport. Syfte och mål: Att genom en studie utvärdera om resultatet kan påverkas för patienter som får en individuell insats som förstärkning till grupprehabiliteringen. Att förbättra livskvaliteten för den aktuella patientgruppen genom ett förändrat arbetssätt som skulle kunna implementeras i ordinarie verksamhet sett till befintliga resurser. Tidsplan: 1 år ( ) Miljöns betydelse vid sövning för cytostatikabehandling till barn med leukemi, RS Ansvarig: Operations- och intensivvårdskliniken Hallands sjukhus Halmstad Ansökta medel: kr Målgrupp: Barn som har en pågående behandling för leukemi och personal som deltar vid barns sövning och behandling vid leukemi. Projektbeskrivning: Projektet är en del av ett pågående samarbete mellan Hallands Sjukhus Halmstad och Högskolan i Halmstad. Projektet ska undersöka delaktigheten för barn som sövs vid cytostatikabehandling och jämföra hur möjligheten till delaktighet påverkas av om sövningen genomförs på operationsavdelningen eller på barnavdelningens behandlingsrum. Syfte och mål: Att utveckla ett barncentrerat arbetssätt vid sövning av barn med leukemi vid cytostatikabehandling, kartlägga resursåtgång vid sövning på barnavdelningens behandlingsrum alternativt på operationsavdelningen, samt att evidensbasera och utforma riktlinjer. Tidsplan: 2 år (höst 2016-höst 2018) 254(322)

221 8(10) Fysisk aktivitet för personer med diabetestyp 2 effekter på hälsa och samhällsekonomi, RS Ansvarig: Amadeuskliniken Ansökta medel: kr Målgrupp: Listade patienter med diabetes typ-2 Projektbeskrivning: Delstudie där personer med diabetes typ 2 erhåller vetenskapligt anpassade träningsprogram med upplägg beroende av diagnos och initial fysisk nivå. Träningsprogrammen är utformade och anpassade efter aktuell forskning för bästa hälsoeffekter. Syfte och mål: Forma en modell för förbättrad hälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader genom optimerad fysisk aktivitet där patienterna tar ökat egenansvar. Minskade risker för följdsjukdomar som ex. hjärt- och kärlsjukdomar, minskad arbetsbelastning i primärvården, minskade sjukvårdskostnaderna samt minskade sjukskrivningar och sjuktal för patienter med diabetes typ-2. Tidsplan: 1år ( ) Högre tillgänglighet för våra patienter, RS Ansvarig: Vårdcentralen Falkenberg Ansökta medel: kr Målgrupp: Patienter som arbetspendlar utanför kommunen och de med annat kultur- och livsmönster. Projektbeskrivning: Öka bemanningen och införa tvåskift, samt utarbeta informationsmaterial och översätta skyltar till arabiska och somaliska. Syfte och mål: Ökad tillgänglighet och attraktion för våra patienter genom att erbjuda tider 12 timmar på dygnet. Tidsplan: 1 år ( ) Omhändertagande av patienter med kris och stressymptom, RS Ansvarig: Vårdcentralen Kungsbacka Ansökta medel: kr Målgrupp: Patienter med okomplicerad krisreaktion samt patienter med stressymptom. Projektbeskrivning: Sjuksköterska har bedömningssamtal per telefon vid patientens första kontakt samt tid för uppföljande samtal inom kort tid på egen mottagning. Nära samarbete mellan sjuksköterska och kurator i bedömningar för hänvisning av patienter till rätt vårdnivå. Kurator ska kunna bokas för uppföljande samtal med kort varsel. Syfte och mål: Skapa förutsättningar att ge patienter med okomplicerad krisreaktion och patienter med stressymtom ökad trygghet och stöd på vägen mot tillfrisknande. Att öka samarbetet mellan sjuksköterska och kurator för att kunna göra säkrare bedömningar. 255(322)

222 9(10) Tidsplan: 1 år ( ) Hälsoundersökningar av 40- och 50 åringar, RS Ansvarig: Vårdcentralen Torup Ansökta medel: kr Målgrupp: Alla invånare som fyllt 40 och 50 år under året. Projektbeskrivning: Ett underlag för hälsoundersökningar ska tas fram. Marknadsföring för projektet. Målgruppen ska via brev erbjudas en hälsoundersökning som genomförs av distriktssköterska och uppföljande samtal för bättre levnadsvanor. Syfte och mål: Öka kunskap om hälsa och levnadsvanor och ge bättre livskvalité hos befolkningen i området. Nå dem som inte så ofta besöker vårdcentralen och ge alla i målgruppen möjlighet att förbättra sina levnadsvanor. Tidsplan: 2 år ( ) Bättre vård för ångest och depression, RS Ansvarig: BUP behandlingsenhet Ansökta medel: kr Målgrupp: Barn och ungdomar med affektiv problematik och ångeststörningar som får behandling på enheten. Projektbeskrivning: Projektet är en del av SKL:s utvecklingsprojekt Bättre vård mindre tvång. Kompetens- och metodutveckling samt förbättringsarbete i behandlingsarbetet. Syfte och mål: Att kunna erbjuda en likvärdig vård över länet. Förbättrad samverkan och kvalité i vården för målgruppen. Tidsplan: 1 år ( ) 1177 Tjänsteresa Pilotprojekt (integration av e tjänster i vården genom tjänstedesign), RS Ansvarig: Mottagningen för smärtrehabilitering Ansökta medel: kr Målgrupp: Patienter som remitterats till mottagningen för smärtrehabilitering, närstående till patienter på mottagningen, Närsjukvården och rehabsamordnare. Projektbeskrivning: Genomföra workshops tillsammans med e-hälso coacher och medarbetare för att genomföra processbeskrivning, problemformulering och lösningsförslag. Framtagande av koncept för grupprehabilitering i digital form. Syfte och mål: Öka tillgängligheten genom digitala tjänster för patienten och närstående, få en delaktig patient och låta patienten överta uppgifter från vården genom självhjälp. Ökad livskvalitet genom strategier att hantera och leva med långvarig smärta för hallänningar utifrån behov. Tidsplan: pågående 256(322)

223 10(1 0) Gruppträning för barn/unga med fetma, RS Ansvarig: Sjukgymnastiken Hallands sjukhus Varberg Målgrupp: Barn och ungdomar år som är med i obesitasteamet eller står på kö på väg in i teamet. Projektbeskrivning: Individuella besök med mätningar, skattningar samt uppföljning hos sjukgymnast vid start, halvtid och avslut. Under hela projektets gång erbjuds anpassad gruppträning både i bassäng och på land ledd och utformad av fysioterapeut. Syfte och mål: Att ge målgruppen möjlighet att utöva fysisk aktivitet på anpassad nivå och med kontinuitet. Att genom gruppträning med fokus på rörelseglädje öka självkänsla, kroppsmedvetenhet och höja livskvalitén samt öka den dagliga fysiska aktiviteten. Tidsplan: 9 månader (september 2017-maj 2018) Livsstilsgrupp på Vårdcentral, RS Ansvarig: Vårdcentralen Nyhem Målgrupp: Personer i alla åldrar som befinner sig i en utsatt situation till följd av sin livsstil där sjukdom, utbildningsnivå eller härkomst kan utgöra grund för deltagande i projektet. Projektbeskrivning: Livsstilsprogram med gruppträffar under 8 veckor med föreläsningar och fysisk aktivitet. Syfte och mål: Ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor. Skapa förutsättningar för personer som inte är vana vid fysisk aktivitet att hitta former som passar dem på lång sikt. Tidsplan: 18 månader ( ) Natur- och djurunderstödda insatser som del av depressionsbehandling för barn- och ungdomar på BUP, RS Ansvarig: BUP Falkenberg Ansökta medel: kr Målgrupp: Barn/unga mellan år med depressionsdiagnos och pågående behandling på BUP Projektbeskrivning: Gruppverksamhet varannan vecka i samarbete med Grön Hälsa & Rehab. BUP:s behandlare medverkar i aktiviteterna. Sedvanlig depressionsbehandling pågår parallellt med insatserna enligt den vårdplan som upprättats, möjligen med något glesare intervaller mellan besöken på mottagningen än vanligtvis. Syfte och mål: Att undersöka om användandet av djur- och naturunderstödda och trädgårdsterapeutiska insatser som en del av depressionsbehandlingar kan medverka till positiva behandlingsutfall för barn och ungdomar med depressionsdiagnos. Tidsplan: 1 år ( ) 257(322)

224 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS150440, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa, Driftnämnden Närsjukvård, Privata vårdcentraler, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Falkenbergsnämnden, Hyltenämnden, Avdelningen för kunskapsstyrning 54 En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att ge Driftsnämnden Hallands sjukhus i uppdrag att under 2017 och 2018 fortsätta utvecklingen av ett mer strukturerat omhändertagande av utomeuropeiska kvinnor. Arbetet ska samordnas med Kvinnohälsovården, Närsjukvårdens asylnoder och med kulturdoula-verksamheten i Halland. finansiering (3,7 Mkr) ska ske med för ändamålet destinerade statsbidrag, ca 15,7 Mkr Ärendet Den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa syftar till att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Kvinnor från utomeuropeiska länder har en kraftigt förhöjd risk för komplikationer under graviditet, förlossning och första tiden efter att barnet har fötts. Språket och tilliten till hälso- och sjukvårdssystemet är två av flera faktorer som påverkar utfallet, och såväl forskning som erfarenhet visar att det finns behov av att anpassa stödet till gruppen utifrån det som erbjuds till alla gravida. Under 2017 och 2018 kommer Kvinnokliniken och Kvinnohälsovården fortsätta utvecklingsarbetet av ett mer strukturerat omhändertagande av utomeuropeiska kvinnor, med målet att säkerställa en trygg och jämlik vård. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att ge Driftsnämnden Hallands sjukhus i uppdrag att under 2017 och 2018 fortsätta utvecklingen av ett mer strukturerat omhändertagande av utomeuropeiska kvinnor. Arbetet ska samordnas med Kvinnohälsovården, Närsjukvårdens asylnoder och med kulturdoula-verksamheten i Halland. finansiering (3,7 Mkr) ska ske med för ändamålet destinerade statsbidrag, ca 15,7 Mkr (322)

225 Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson 259(322)

226 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Diarienummer RS Regionstyrelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att: Ge Driftsnämnden Hallands sjukhus i uppdrag att under 2017 och 2018 fortsätta utvecklingen av ett mer strukturerat omhändertagande av utomeuropeiska kvinnor. Arbetet ska samordnas med Kvinnohälsovården, Närsjukvårdens asylnoder och med kulturdoula-verksamheten i Halland. Finansiering (3,7 Mkr) ska ske med för ändamålet destinerade statsbidrag, ca 15,7 Mkr Sammanfattning Den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa syftar till att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Kvinnor från utomeuropeiska länder har en kraftigt förhöjd risk för komplikationer under graviditet, förlossning och första tiden efter att barnet har fötts. Språket och tilliten till hälso- och sjukvårdssystemet är två av flera faktorer som påverkar utfallet, och såväl forskning som erfarenhet visar att det finns behov av att anpassa stödet till gruppen utifrån det som erbjuds till alla gravida. Under 2017 och 2018 kommer Kvinnokliniken och Kvinnohälsovården fortsätta utvecklingsarbetet av ett mer strukturerat omhändertagande av utomeuropeiska kvinnor, med målet att säkerställa en trygg och jämlik vård. 260(322)

227 2(8) Bakgrund Överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa pågår och omfattar Mkr, varav ca 15,7 Mkr tilldelats Region Halland. Handlingsplanen, se bilaga, som har tagits fram i Region Halland ligger till grund för de insatser som ska genomföras inom ramen för överenskommelsen. Studier visar att kvinnor från utomeuropeiska länder har en kraftigt förhöjd risk för komplikationer under graviditet, förlossning och första tiden efter att barnet har fötts1. Deras barn löper större risk att dö i samband med förlossningen än barn till kvinnor födda i Sverige. Liksom kvinnor i andra socioekonomiskt utsatta grupper utnyttjar de också kvinnohälsovården i mindre utsträckning än andra2. Språket är en viktig påvisad faktor liksom frånvaro av tolk samt bristande information om och/eller tillit till hälso- och sjukvårdssystemet. Utomeuropeiska kvinnor kan därmed behöva ytterligare information och/eller ett anpassat stöd utöver det som erbjuds till alla gravida 3. Det ökade antalet asylsökande och nyanlända har på olika sätt inneburit en utmaning för kvinnohälsovården. Många asylsökande kvinnor har kommit till kvinnohälsovården sent i graviditeten, med ett behov av att bli inskrivna snabbt. Kontroller och undersökningar som måste bokas in på kort tid har ställt krav på omfördelning av resurser och inneburit ett ökat resursbehov. Andra utmaningar har varit en ökning av MRSA, fler kvinnor i behov av stöd för psykisk ohälsa samt hantering av könsstympning 4. Problem för asylsökande att transportera sig mellan hälso- och sjukvården och sitt boende har lyfts fram som särskilt svåra omständigheter för just kvinnohälsovårdens patienter. Utmaningarna har speglat sig i förlossningsvården som därmed möter fler kvinnor som inte är förvårdade i kvinnohälsovården, och fler kvinnor med MRSA. När en kvinna kommer till förlossningen utan att ha förvårdats under graviditeten kan obehandlade tillstånd upptäckas sent och innebär ökade risker för mamman och barnet. Förekomst av MRSA innebär omfattande krav för förlossningsvården, bland annat på tillgång till enkelrum. Under 2014 och 2015 genomfördes flera insatser för att förbättra förutsättningarna i omhändertagandet av asylsökande i Halland, bland annat i form av förlängda mottagningsbesök. 1 Ekeus et al 2011, Essén et al 2012, Esscher et al 2014 Graviditetsregistret I kvinnohälsovården finns ett basprogram som reglerar den vård som ska erbjudas samtliga gravida kvinnor. Basprogrammet omfattar kontroller vid olika tidpunkter under graviditeten samt genomgång av olika teman i samband med föräldraskapet och förlossningsförberedelser. 4 Vård efter förlossning en nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning, Socialstyrelsen (322)

228 3(8) 2016 utökades möjligheten till uppsökande verksamhet genom projektanställning av så kallade asylbarnmorskor. Arbetssättet har varit framgångsrikt men behöver utvecklas ytterligare för att bli långsiktigt hållbart. Förra året startade också kulturdoula-verksamhet upp i projektform i Halland 5. Kvinnokliniken och Kvinnohälsovården kommer med utgångspunkt från asylbarnmorskornas erfarenheter och i samverkan med kulturdoula-verksamheten under fortsätta utvecklingen av ett mer strukturerat omhändertagande av utomeuropeiska kvinnor. Det övergripande målet med insatsen är att minska risken för komplikationer under graviditet, vid och efter förlossning för mamma och barn, samt att säkerställa en trygg och jämlik vård. Uppföljning Arbetet kommer att dokumenteras och följas upp kontinuerligt. Uppföljning kommer att ske med hjälp av indikatorer i graviditetsregistret och via VAS, samt genom uppföljning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser. Uppföljningen avser att bland målgruppen mäta: Självskattad hälsa Inskrivningsvecka Antal besök hos barnmorska respektive läkare Tillgång till tolk Antal patienter som får stöd av en kulturdoula Komplikationer i samband med förlossning (så som bristningar och kejsarsnitt) Patientens upplevelse av sin graviditet och förlossning Vårdtid Ekonomiska konsekvenser av beslutet Den totala kostnaden för insatsen uppskattas under till 3,7 Mkr inklusive sociala avgifter och omfattar personalkostnader, overheadkostnader, samt kostnader för komptensutveckling. Finansiering sker med för ändamålet destinerade statsbidrag inom ramen för den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Medel avropas efterhand och fördelas utifrån genomförda aktiviteter och ekonomisk redovisning. Utbetalning innebär inte löpande finansiering eller ramförstärkning. 5 En kulturdoula fungerar som ett stöd på modersmålet för den gravida och födande kvinnan, och underlättar kommunikationen mellan kvinnan och barnmorskan. Förutom egen förlossningserfarenhet har en kulturdoula också egen erfarenhet av att invandra. 262(322)

229 4(8) Bilagor Bilaga 1: Handlingsplan Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Ambulans, Diagnostik och Hälsa Driftnämnden Närsjukvård Privata vårdcentraler Lokala nämnder Susanne Johansson, Avdelningen för kunskapsstyrning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör 263(322)

230 5(8) Bilaga 1 En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa handlingsplan Region Halland Inledning Svensk mödra- och förlossningsvård Den svenska mödra- och förlossningsvården håller hög medicinsk kvalitet i internationella jämförelser, men det finns utvecklingsområden. Det handlar om komplikationer och skador vid förlossningen, olikheter i den vård som ges samt i många regioner och landsting kompetens- och resursbrist inom såväl förlossningsvård som mödrahälsovård. Det finns också flera vanliga kvinnosjukdomar för vilka det saknas tillräcklig kunskap om. Vidare ses skillnader i hälsa mellan olika grupper vad gäller dödlighet, sjuklighet och självskattad hälsa. Särskilt utsatta är personer som är utlandsfödda, arbetslösa och personer med kort utbildning. Många av dem är kvinnor. Den nationella överenskommelsen En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa mellan regeringen och SKL syftar till att skapa en mer kunskapsbaserad och jämlik förlossningsvård, primärvård och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Kvinnohälsovården och förlossningsvården i Halland Halland har goda resultat i nationella jämförelser av kvalitet inom förlossningsvård och kvinnohälsovård 6. När det gäller förstföderskor som drabbats av allvarliga bristningar vid förlossning under åren redovisar Halland bäst resultat av samtliga landsting. Hälsotillståndet hos nyfödda barn är gott. I screeningprogrammet mot livmoderhalscancer syns en stadigt positiv trend. Andelen som lämnar gynekologiskt cellprov ökar i Halland och i den senaste tillgängliga mätningen uppnås det nationella målvärdet på 85 procents täckningsgrad. Det finns emellertid betydande skillnader mellan kommunerna. Att skapa en jämlik hälso- och sjukvård, och förutsättningar för en jämlik hälsa är en utmaning som både Halland och riket som helhet står inför. 6 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015 (Socialstyrelsen) samt Öppna jämförelser, Jämlik vård 2015 Kvinnors hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen). 264(322)

231 6(8) Andelen gravida med övervikt och fetma i Halland är något mindre än i många andra län, men ökar precis som i övriga Sverige. Övervikt och fetma ökar risken för allvarliga komplikationer under såväl graviditet som förlossning, och är mer vanligt bland personer med kort utbildning. Det förstärker vikten av att systematiskt stödja dessa patienter, inte minst med tanke på att utjämna skillnader i hälsa. Den begränsade tillgången till dietister i Region Halland försvårar detta arbete. Behovet av dietister kommer också öka vid införandet av nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes. Andelen kvinnor i Sverige som röker eller snusar sent i graviditeten har minskat från drygt 8 procent 2002 till omkring 5 procent de senaste två åren. I Halland är siffran i nivå med riket, men av dessa en mycket låg andel snusare. Den största andelen rökare och snusare, cirka 15 procent, finns bland kvinnor med låg utbildning. Bland högutbildade kvinnor uppgår andelen inte ens till 1 procent7. För att minska skillnader i hälsa är därmed det preventiva arbetet av fortsatt stor betydelse. Värt att notera är att 40 procent av dem som fortsätter röka under hela sin graviditet är under 25 år. Det ökade antalet asylsökande och det faktum att många asylsökande är i fertil ålder, har periodvis lett till en mycket ansträngd arbetssituation i kvinnohälsovården och förlossningsvården i Halland de senaste två åren. Patientgruppens stora tolkbehov, större risk att bära på resistenta bakterier och ofta förekommande oklara graviditetslängd har lett till ökad provtagning, begränsningar i hur patientrum på förlossning och BB har kunnat utnyttjas, samt extra besök för att fastställa graviditetslängden. Dessutom är kejsarsnitt mer vanligt i gruppen, som därmed kräver en större insats vid förlossning. Problem för asylsökande att transportera sig mellan hälso- och sjukvården och sitt boende samt tolkbristen har lyfts fram som särskilt svåra omständigheter för just Kvinnohälsvårdens och förlossningsvårdens patienter. Andra utmaningar för förlossningsvården och kvinnohälsovården är att kunna möta det ökade patientantalet och att hantera de ökade krav som ställs på den vård som ges. Det är i dagsläget svårt att tillgodose kompetensutvecklingsbehov hos personal då det finns begränsad möjlighet att ersätta personalen som är på utbildning. Vikten av att uppmärksamma kvinnans psykiska hälsa under graviditet är känd. Tidigare egen negativ förlossningserfarenhet eller andras berättelser kan leda till förlossningsrädsla. Den kan uppkomma både i kombination med eller oberoende av psykisk ohälsa. 7 Öppna jämförelser, Jämlik vård 2015 Kvinnors hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen). 265(322)

232 7(8) Insatser som kommer att behöva genomföras De insatser som behöver genomföras för att möta överenskommelsens intention kan delas in i tre övergripande områden: 1. Utveckling av nya arbetssätt. 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 3. Kompetensutveckling 1. Utveckling av nya arbetssätt Organisatoriska utvecklingsområden Utveckla metoder och se över arbetsfördelning för att skapa förutsättning för att minska skador och komplikationer i samband med förlossningen, ge en mer personcentrerad vård och för att ge en förbättrad upplevelse av förlossningen. Fortsatt organisatorisk utveckling av arbetet med svårt sjuka nyfödda barn och med kvinnor som riskerar att föda prematurt (för tidigt) eller med ökad risk att föda ett barn med behov av speciell medicinsk vård. Det finns också behov av särskilda mottagningar för bedömning och behandling av patienter med kvarstående bäckenbottenbesvär efter förlossning. Utvecklade arbetssätt i socioekonomiskt utsatta områden och för grupper i behov av särskilt stöd Utifrån behov av effektiva processer utveckla BB-mottagningar och hemvårdteam för nyförlösta kvinnor vid såväl asylboenden som i delar av Halland med stort geografiskt avstånd från förlossningarna. Nya arbetssätt behöver utvecklas för att öka deltagandet i screening, stödja gravida kvinnor till tobaksfrihet och minska andelen gravida med övervikt/fetma. Utreda hur doulor och kulturtolkar kan användas utifrån behov av en ökad kunskap om och förståelse för andra kulturer. Förbättrad arbetsmiljö Se över förutsättningarna att skapa bättre arbetsmiljö genom rotationstjänstgöring vid kvinnohälsovården och kvinnokliniken (arbetstidsprojekt) och säkerställa möjlighet till handledning av nya medarbetare av alla kategorier, inklusive studenter. Se över förutsättningar för traineeprogram. Deltagande i studier Socialstyrelsen genomför under hösten 2016 en studie om konsekvenser av nya nationella gränsvärden för graviditetsdiabetes. 266(322)

233 8(8) 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckling av redan pågående insatser kopplat till Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder För att möjliggöra detta krävs en översyn av mottagningsverksamheten för att möta särskilda behov hos vissa patientgrupper och utifrån detta skapa effektiva processer i det sjukdomsförebyggande arbetet. Tidiga och förstärkta insatser för gruppen med förlossningsrädsla och/eller psykisk ohälsa Utveckling av insatser för kvinnor med förlossningsrädsla. Se över möjligheten att införa screening för depression (EDS). För att båda ovanstående åtgärder ska kunna genomföras behöver behovet av dietist och psykolog för kvinnosjukvårdens och kvinnohälsovårdens patienter ses över. Arbetet behöver ske i samverkan med närsjukvården och rehabiliteringskliniken. 3. Kompetensutveckling För att kunna erbjuda utbildningsinsatser till medarbetare, mer frekvent och till personal som tillhör andra verksamheter, behöver förutsättningar skapas för att ersätta dem som förbereder och deltar i utbildningsmomenten. Utveckling av redan pågående kompetensutvecklingsinsatser Kompetensutvecklingen kan bestå av teamträning och simulatorträning för exempelvis akut tillstånd samt rena utbildningsinsatser för exempelvis endometrios, Utbildningsinsatser för genomförande av nya arbetssätt och metoder Införande av nya metoder, vårdprogram och utvecklade arbetssätt kräver regelbundna utbildningsinsatser. Utbildningsinsatser till närsjukvården Utbildningsinsatser för att öka kunskapen om och förbättra närsjukvårdens omhändertagande av gynekologiska sjukdomar. Riktade utbildningsinsatser till socioekonomiskt utsatta områden I arbetet med att minska skillnader i hälsa kommer det att krävas riktade insatser till olika grupper och i definierade områden i Region Halland. 267(322)

234 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS170367, Driftnämnden Närsjukvård, Privata vårdcentraler, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden 73 Befolkningsinriktade hälsosamtal i Region Halland RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att ge Regiondirektören i uppdrag att under 2017 utarbeta en regionövergripande manual för genomförande av befolkningsinriktade hälsosamtal i Halland, inklusive utbildningsprogram, IT- och metodstöd samt en plan för kommunikationsinsatser och uppföljning. ge driftsnämnden Närsjukvård i uppdrag att under 2018 erbjuda hallänningar i åldersgruppen 40 år hälsosamtal enligt framtagen regionövergripande manual, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. ge privata vårdcentraler i uppdrag att under 2018 erbjuda hallänningar i åldersgruppen 40 år hälsosamtal enligt framtagen regionövergripande manual, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. finansiering för genomförandet (4,5 Mkr) ska ske med projektmedel för hälsoinriktade insatser Ärendet Inför 2018 planeras ett strukturerat införande av hälsosamtal till 40-åringar, med en ambition att på sikt utveckla insatsen till fler åldersgupper. Till stöd för genomförandet krävs ett samlat IT- och metodstöd, ett utbildningsprogram samt en plan för kommunikationsinsatser och uppföljning. Innehållet i hälsosamtalet ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och vara fortsatt integrerat i Vårdval Halland närsjukvårds grunduppdrag. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att ge Regiondirektören i uppdrag att under 2017 utarbeta en regionövergripande manual för genomförande av befolkningsinriktade hälsosamtal i Halland, inklusive utbildningsprogram, IT- och metodstöd samt en plan för kommunikationsinsatser och uppföljning. ge driftsnämnden Närsjukvård i uppdrag att under 2018 erbjuda hallänningar i åldersgruppen 40 år hälsosamtal enligt framtagen regionövergripande manual, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. 268(322)

235 ge privata vårdcentraler i uppdrag att under 2018 erbjuda hallänningar i åldersgruppen 40 år hälsosamtal enligt framtagen regionövergripande manual, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. finansiering för genomförandet (4,5 Mkr) ska ske med projektmedel för hälsoinriktade insatser Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson 269(322)

236 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Diarienummer RS Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott Befolkningsinriktade hälsosamtal i Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att: Ge Regiondirektören i uppdrag att under 2017 utarbeta en regionövergripande manual för genomförande av befolkningsinriktade hälsosamtal i Halland, inklusive utbildningsprogram, IT- och metodstöd samt en plan för kommunikationsinsatser och uppföljning. Ge driftsnämnden Närsjukvård i uppdrag att under 2018 erbjuda hallänningar i åldersgruppen 40 år hälsosamtal enligt framtagen regionövergripande manual, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Ge privata vårdcentraler i uppdrag att under 2018 erbjuda hallänningar i åldersgruppen 40 år hälsosamtal enligt framtagen regionövergripande manual, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Finansiering för genomförandet (4,5 Mkr) ska ske med projektmedel för hälsoinriktade insatser Sammanfattning Inför 2018 planeras ett strukturerat införande av hälsosamtal till 40-åringar, med en ambition att på sikt utveckla insatsen till fler åldersgupper. Till stöd för genomförandet krävs ett samlat IT- och metodstöd, ett utbildningsprogram samt en plan för kommunikationsinsatser och uppföljning. Innehållet i hälsosamtalet ska bygga på bästa tillgängliga kunskap och vara fortsatt integrerat i Vårdval Halland närsjukvårds grunduppdrag. 270(322)

237 2(6) Bakgrund Under de senaste decennierna har dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt, men är fortfarande tillsammans med tumörer den vanligaste dödsorsaken i Sverige1. Dödstalet skiljer sig åt mellan olika grupper, och är mer än dubbelt så högt bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning i åldern år2. Faktorer som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom (högt blodtryck, förhöjt blodsocker, höga blodfetter och fetma) ökar även risken för diabetes typ 2. Riskfaktorerna påverkas till en viss del av ärftlighet, men både hjärt- kärlsjukdomar och diabetes är i hög grad möjligt att förebygga genom att äta hälsosamt, röra på sig tillräckligt, begränsa sitt alkoholintag och undvika tobak3. Riktade hälsosamtal erfarenheter från andra landsting och regioner Program med hälsosamtal riktade mot hjärt- kärlsjukdomar för hela åldersgrupper bedrivs bland annat i Jönköping och Västerbotten där man bjudit in invånare till samtal sedan mitten av 80-talet. Åsikterna om hälsoundersökningar har effekt eller inte går isär, men för riktade hälsoundersökningar, dvs. en verksamhet riktad mot ett särskilt sjukdomstillstånd med ett samtal om levnadsvanor i fokus finns en dokumenterad vetenskaplig positiv effekt. Vid en tioårsutvärdering i Västerbotten4 sågs signifikanta sänkningar i kolesterol- och systolisk blodtrycksnivå. En beräkning av den förväntade hjärt-och kärldödligheten, efter ålders och utbildningsjusteringar, sänktes med 36 procent i studiepopulationen och med endast 1 procent i referenspopulationen. Utvärderingen visade inga tecken på ökande hälsoklyftor mellan olika grupper. Tvärtom verkar det som att de minst priviligierade grupperna haft störst nytta av programmet. Minimala skillnader i utbildningsnivå och ålder kan ses mellan deltagare och icke-deltagare. En kartläggning från nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)5 visar att de svenska programmen har följande gemensamma delar: Drivs integrerat i primärvården Samtliga i målgruppen erbjuds deltagande 1 Folkhälsan i Sverige 2016, Folkhälsomyndigheten 2016 Statistik om dödsorsaker år 2015, Socialstyrelsen Hälsoundersökningar/Hälsosamtal - en kartläggning av svenska och internationella erfarenheter, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Weinehall L, Hellsten G, Boman K et al. (2001). Can a sustainable community intervention reduce the health gap? 10-year evaluation of a Swedish community intervention program for the prevention of cardiovascular disease. Scandinavian Journal of Public Health, 56: Hälsoundersökningar/Hälsosamtal - en kartläggning av svenska och internationella erfarenheter, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (322)

238 3(6) Ett visuellt pedagogiskt hjälpmedel till stöd för dialogen mellan deltagare och utförare med utgångspunkt från Hälsokurvan eller Stjärnprofilen (se bilaga 1) Ett individanpassat samtalsstöd till samtliga deltagare Ett samordnat kompetens- och metodstöd för utförarna I bilaga 2 finns en överblick över vilka åldersgrupper som bjuds in till samtal i olika landsting och regioner, och vad som ingår i respektive program. Det vanligaste är att invånare blir erbjudna ett hälsosamtal det år de fyller 40, 50, och 60 år. I samtliga landsting och regioner ersätts vårdcentralerna för att genomföra hälsosamtal, och ibland betalar patienten en avgift för att delta. Uppföljning visar att programmen uppskattas generellt av befolkningen och att hälsosamtalen upplevs som värdefulla av personalen som arbetar med dem. Genom programmen identifieras individer i behov av att lägga om sina levnadsvanor eller i behov av medicinska insatser. Befolkningsinriktade hälsosamtal i Region Halland Uppdraget att införa befolkningsinriktade hälsosamtal gavs till Vårdval Halland närsjukvård under Arbetet har påbörjats vid ett antal vårdcentraler men för ett jämlikt erbjudande i hela länet krävs ett regionövergripande stöd för implementering, och ett samlat metod- och IT-stöd. Inför 2018 planeras ett strukturerat införande av hälsosamtal till 40-åringar, med en ambition att på sikt utveckla insatsen till fler åldersgupper. I den nationella plattformen för stöd och behandling finns möjlighet att utveckla det IT-stöd som krävs. Bilden nedan är baserad på erfarenheter från andra landsting och regioner och illustrerar ett exempel på hur processen skulle kunna se ut. 272(322)

239 4(6) Ekonomiska konsekvenser av beslutet Insatsen bedöms inte kunna genomföras inom befintlig ram utan tillskott av centrala medel. Finansiering föreslås ske genom projektmedel för hälsoinriktade insatser Kostnaden för insatsen beräknas under 2018 till ca 4,5 Mkr. Beräkningen har gjorts utifrån att: hallänningar som under året fyller 40 år bjuds in till hälsosamtal, varav hälften deltar (motsvarande 1831 personer)6 vårdcentralerna erhåller en ersättning om 800 kr per hälsosamtal vårdcentralerna erhåller ett startbidrag baserad på antalet listade patienter i aktuell åldersgrupp (i genomsnitt 60 tkr). Kostnaderna bör sättas i relation till förväntade minskade hälso- och sjukvårdskostnader vid en reducering av förekomst av riskfaktorer. Tidigare beräkningar visar att det genom relativt blygsamma förbättringar i befolkningens levnadsvanor kan uppstå betydande förändringar i framtida sjuklighet, och därmed besparingar i form av hälso- och sjukvårdskostnader7. Den beräknade effekten bör ses över på nytt och med nya data. Bilagor Bilaga 1: Pedagogiska hjälpmedel Hälsokurvan och Stjärnprofilen Bilaga 2: Översikt av svenska program för hälsosamtal Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Närsjukvård Privata vårdcentraler Lokala nämnder Susanne Johansson, Avdelningen för kunskapsstyrning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör 6 Listade hallänningar födda 1978, Regionservice 2017 Förutsättningar för tillväxt och Välfärd, Region Halland 2014 och Feldman, I., Johansson, P. Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (322)

240 5(6) Bilaga 1 Pedagogiska hjälpmedel Hälsokurvan, Region Jönköpings län Stjärnprofilen, Västerbottens läns landsting 274(322)

241 6(6) Bilaga 2 Översikt av svenska program för hälsosamtal8 8 Hälsoundersökningar/Hälsosamtal - en kartläggning av svenska och internationella erfarenheter, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (322)

242 Hälso- och sjukvårdsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160612, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Psykiatri, Kungsbackanämnden, Varbergsnämnden, Falkenbergsnämnden, Halmstadsnämnden, Laholmsnämnden, Hyltenämnden Avdelningen för kunskapsstyrning 74 Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården - projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att Efter komplettering bevilja tre ansökningar (totalt ca 1 Mkr) projektmedel i syfte att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. Finansiering sker genom de för ändamålet utlysta projektmedel för hälsoinriktade insatser (5 Mkr 2017). Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet har utlyst projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i syfte att stärka det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Tre projektansökningar har nu kompletterats. Samtliga bedöms uppfylla beslutade kriterier och bidra till måluppfyllelse av hälso- och sjukvårdsstrategin. För en sammanfattande beskrivning av respektive projekt se bilaga 1. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att Efter komplettering bevilja tre ansökningar (totalt ca 1 Mkr) projektmedel i syfte att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. Finansiering sker genom de för ändamålet utlysta projektmedel för hälsoinriktade insatser (5 Mkr 2017). Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) 276(322)

243 Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson 277(322)

244 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Camilla Falk, Susanne Johansson Hälso- och sjukvårdsstrateg Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälsoinriktade insatser i hälso- och sjukvården projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar att: Efter komplettering bevilja tre ansökningar (totalt ca 1 Mkr) projektmedel i syfte att utveckla och förbättra det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Projektansökningarna specificeras i bilaga 1. Finansiering sker genom de för ändamålet utlysta projektmedel för hälsoinriktade insatser (5 Mkr 2017). Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsutskottet har utlyst projektmedel för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i syfte att stärka det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Tre projektansökningar har nu kompletterats. Samtliga bedöms uppfylla beslutade kriterier och bidra till måluppfyllelse av hälso- och sjukvårdsstrategin. För en sammanfattande beskrivning av respektive projekt se bilaga 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottets utlysning av projektmedel under 2017 syftar till att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland, med fokus på att utveckla insatser för en mer jämlik hälsa. Ansökningarna har bedömts utifrån följande kriterier: 278(322) 1(5)

245 2(5) Utvecklande arbete I vilken utsträckning projektet bidrar till utveckling av det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet i Region Halland. Genomförbarhet och uppföljning Genomförbarheten bedöms utifrån beskrivning av aktiviteter, mål, budget och uppföljning. Koppling till hälso- och sjukvårdsstrategins delmål och prioriteringar 1. Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av högsta kvalitet för en god och jämlik hälsa (prioritering: utveckla, genomföra och utvärdera riktade insatser för mer jämlik hälsa). 2. Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående (prioritering: utveckla nya arbetssätt för samverkan utifrån specifika gruppers behov, bland annat för att främja barn och ungas hälsa). 3. Arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa bland invånarna 4. Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga 5. Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Samverkan I vilken utsträckning projektet omfattas av flera olika verksamheter, hur projektets resultat kan komma fler verksamheter tillgodo och hur projektet ev. bidrar till en ny form av samverkan. Patientmedverkan I vilken utsträckning patienter tar del av aktiviteter i projektet, alt. deltar aktivt i utformningen och genomförandet av projektet. 16 maj beviljades sju av totalt 18 ansökningar projektmedel. Åtta ansökningar avslogs. Tre av ansökningarna behövde kompletteras innan beslut kunde fattas: Sjukgymnastiken Hallands sjukhus Varberg, HSV (ansökta medel om kronor) Vårdcentralen Nyhem (ansökta medel om kronor) BUP Falkenberg (ansökta medel om kronor) Kompletteringarna avsåg förtydligande av urval av målgrupp, hur insatsen ska bidra till att minska skillnader i hälsa, hur insatsen kan öka följsamhet till behandling samt hur insatsen kan implementeras efter projektets slut. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Finansiering sker genom de av Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade projektmedel som syftar till att förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården i Region Halland. Beslutet innebär att totalt ca 3,7 Mkr beviljats av den totala utlysningen om 5 Mkr (322)

246 3(5) Medel avropas efterhand och fördelas utifrån genomförda aktiviteter och ekonomisk redovisning. Bilagor Bilaga 1: Sammanfattning av projektansökningar. Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Närsjukvård Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Psykiatri Lokala nämnder Susanne Johansson och Camilla Falk, Avdelningen för kunskapsstyrning Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör 280(322)

247 4(5) Sammanfattning av projektansökningar Bilaga 1 Gruppträning för barn/unga med fetma, RS Ansvarig: Sjukgymnastiken Hallands sjukhus Varberg Målgrupp: Barn och ungdomar år som är med i obesitasteamet eller står på kö på väg in i teamet. Projektbeskrivning: Individuella besök med mätningar, skattningar samt uppföljning hos sjukgymnast vid start, halvtid och avslut. Under hela projektets gång erbjuds anpassad gruppträning både i bassäng och på land ledd och utformad av fysioterapeut. Syfte och mål: Att ge målgruppen möjlighet att utöva fysisk aktivitet på anpassad nivå och med kontinuitet. Att genom gruppträning med fokus på rörelseglädje öka självkänsla, kroppsmedvetenhet och höja livskvalitén samt öka den dagliga fysiska aktiviteten. Tidsplan: 9 månader (september 2017-maj 2018) Livsstilsgrupp på Vårdcentral, RS Ansvarig: Vårdcentralen Nyhem Målgrupp: Personer i alla åldrar som befinner sig i en utsatt situation till följd av sin livsstil där sjukdom, utbildningsnivå eller härkomst utgör grund för deltagande i projektet. Projektbeskrivning: Livsstilsprogram med gruppträffar under 8 veckor med föreläsningar och fysisk aktivitet. Syfte och mål: Ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor. Skapa förutsättningar för personer som inte är vana vid fysisk aktivitet att hitta former som passar dem på lång sikt. Tidsplan: 18 månader ( ) Natur- och djurunderstödda insatser som del av depressionsbehandling för barn- och ungdomar på BUP, RS Ansvarig: BUP Falkenberg Ansökta medel: kr Målgrupp: Barn/unga mellan år med depressionsdiagnos och pågående behandling på BUP Projektbeskrivning: Gruppverksamhet varannan vecka i samarbete med Grön Hälsa & Rehab. BUP:s behandlare medverkar i aktiviteterna. Sedvanlig depressionsbehandling pågår parallellt med insatserna enligt den vårdplan som upprättats, möjligen med något glesare intervaller mellan besöken på mottagningen än vanligtvis. Syfte och mål: Att undersöka om användandet av djur- och naturunderstödda och trädgårdsterapeutiska insatser som en del av depressionsbehandlingar kan 281(322)

248 5(5) medverka till positiva behandlingsutfall för barn och ungdomar med depressionsdiagnos. Tidsplan: 1 år ( ) 282(322)

249 Information från presidiet/tjänsteman 11 LN KBA (322)

250 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer LN KBA Regionkontoret Styrning och stöd Agneta Sjögren Nämndsekreterare Lokala nämnden Kungsbacka Information från presidiet/tjänsteman Förslag till beslut Kungsbackanämnden beslutar att anteckna den lämnade informationen till protokollet Sammanfattning Information lämnas angående - Föräldrar emellans program för hösten Välmående ger resultat - Utveckling friskvårdsgrupp för barn 5 9 år - Månadsrapport juli - Varbergsnämndens rapport om tillit Regionkontoret Jörgen Preuss Bitr regiondirektör Camilla Karlsson Nämndtjänsteman Beslutet ska skickas till Beslut delges ej 284(322)

251 Föräldrar emellan konsten att vara förälder Föreläsningar i Kungsbacka hösten 2017 Onsdag 27 september Kungsbacka teater Måndag 23 oktober Kungsbacka teater Dopning - ett hot mot idrott, samhälle och hälsa Hur vi vuxna kan bidra till att barn känner trygghet och tillit i vår tid Jonas Karlsson är sportjournalisten, författaren och TV-profilen som är välkänd för sina vassa formuleringar och som har ägnat många krönikor åt idrottens moral och etik. Han föreläser ofta om fusk och gråzoner inom idrotten och har prisats för sitt ställningstagande för en ren idrott. Under 2016 intervjuades barn i Kungsbacka om trygghet och rädslor. Föreläsningen knyter an till resultatet och ger kunskaper om vilka faktorer som skapar tillit och ger trygghet för barn och unga. Johan Öhman är expert inom ämnet och föreläser över hela landet om dopning, kosttillskott och skeva kroppsideal. I denna föreläsning ställer Jonas och Johan viktiga frågor på sin spets och ger sina perspektiv på detta växande problem. I samarbete med: Mia Börjesson är socionom, författare och föredragshållare med mångårig erfarenhet av att arbeta med barn och deras närstående. Föreläsningen är ett av kommunens medborgarlöften. Måndag 6 november Onsala bibliotek Jakten på den perfekta kroppen Onsdag 4 oktober Kulturtorget, Biblioteket Fyren En kväll om dyslexi Nassim Al Fakir Nassim är musiker och artist och medverkar ofta i tv. Denna kväll berättar han genom både tal och ton hur det är att växa upp med dyslexi. Mats Johnson Vilka svårigheter möter barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Mats Johnson, överläkare på enheten för Barnneuropsykiatri i Göteborg, föreläser om de olika tillstånden och beskriver hur svårigheterna kan förstås och behandlas i skolan. I samarbete med Biblioteken i Kungsbacka. Torsdag 5 oktober Elof Lindälv gymnasium 10 Tips Må bättre och lev tio år längre Genom att fokusera på friskfaktorer istället för riskfaktorer ger föreläsningen konkreta och handfasta tips på hur du påverkar din hälsa och ditt välmående. Bertil Marklund är författare, läkare och professor i Allmänmedicin/folkhälsa vid Göteborgs Universitet. I samarbete med kommunens anhörigstöd. Överallt förmedlas en bild av kroppen som formbar ett slags projekt perfekt. Kroppmissnöjet kan få många negativa konsekvenser och spela en betydande roll i ungas vardag. Hur kan vi vuxna stötta? Carolina Lunde är universitetslektor på Göteborgs universitet och aktiv i flera projekt om ungas kroppsuppfattning. I samarbete med Folkuniversitetet och Onsala bibliotek. Tisdag 14 november Kungsbacka konsthall Det stora med böcker för små barn - tankar om högläsning och läslek Hur vi kan använda oss av bilderboken ur barnets perspektiv för att väcka fantasin och lusten till språket. Ulla Rhedin är doktor i litteraturvetenskap, bilderboksforskare, kritiker och föreläser om barnlitteratur. I anslutning till föreläsningen pågår KAN SJÄLV!, en utställning för de allra minsta. Utställningen pågår 28/10-5/1 och öppnar klockan 10 denna dag. I samarbete med Biblioteken i Kungsbacka. Föreläsningarna har fri entré och ingen föranmälan krävs. Välkommen! För mer information kontakta Anette Svensson, Kultur & Fritid på telefon eller mail anette.svensson@kungsbacka.se kungsbacka.se/foraldraremellan 285(322)

252 Månadsrapport juli 2017 Kungsbackanämnden 286(322)

253 Ekonomi Nämnden har i användandet av tilldelade medel utgått ifrån Region Hallands övergripande mål. Nedan presenteras det ekonomiska resultatet per ansvarsområde, se tabell. Kungsbackanämndens Månadsrapport juli Belopp i tkr Uppdrag Kungsbackanämnden Budget Utfall jan-juli Utfall % Avvikelse [periodise rad] tkr Prognos Avvikelse B-P % Arvoden och ersättningar % -3 Kurs och konferens % -1 Kringkostnader % % Folkhälsoresurs/Köpt tjänst % Omkostnader % % Varav intecknade Välmående ger resultat Föräldrastöd 70 3 Psykisk hälsa 60 4 Föreläsningar och Dialog Lokalt samverkansstöd 30 Regionalt samverkansstöd 50 Nämndens ofördelade medel % Politiker Hälsofrämja nde insatser Utvecklings medel folkhälsa Total Kungsbackanämnden har som mål att ha en ekonomi i balans. Detta sker genom en kontinuerlig uppföljning och stor uppmärksamhet inom de områden som nämnden ansvarar för. Nämnden har totalt sett en ekonomi i balans. Nämndens resultat för perioden januari-juli år 2017 är plus 431 tkr. Prognosen är en positiv budgetavvikelse om 260 tkr. Kungsbacka, Månadsrapport juli (5) 287(322)

254 Politisk verksamhet Anslaget till politiken visar överskott för perioden januari-juli. Kringkostnaderna är den post som varierar mest över året. Prognosen är ett utfall enligt budgeterat anslag. Hälsofrämjande insatser Utfallet för perioden är enligt budget. Prognosen förväntas bli enligt budget. Utvecklingsmedel folkhälsa Utfallet för Utvecklingsmedel visar överskott för perioden. Utfallet varierar över året. Prognos är en positiv budgetavikelse om 260 tkr motsvarande ofördelade medel. Uppdrag resultat janmaj budget jan maj budget 2017 prognosticerat resultat prognosticerad avvikelse mot budget 2017 Lokala nämndens verksamhet 456 tkr 503 tkr 862 tkr 862 tkr 0 Hälsofrämjande insatser 340 tkr 423 tkr 725 tkr 725 tkr 0 Utvecklingsmedel Folkhälsa 90 tkr 391 tkr 670 tkr 410 tkr 260 tkr Summa lokala nämndens verksamhet 886 tkr tkr tkr tkr Uppdrag 260 tkr Redovisning av aktiviteter Aktiviteter Kommentar Fullfölja fördjupning inom området socioekonomi Aktiviteten förljer plan och genomförs av analysavdelningen. Följer delvis planeringen Följa och bidra i utvecklingsarbetet Språkstart Halland med inriktning på asylsökande och nyanlända barn och familjer. Aktiviteten följer plan. Pågående Arrangera aktiviteter om barns språkutveckling genom Föräldrar Emellan. Status Pågående Aktiviteten följer plan. Samordna och genomföra utvecklingsarbetet Välmående ger resultat Kungsbackanämnden bidrar i arbetet genom nämndens strategresurs som också är programansvarig för utvecklingsarbetet. Pågående Bidra i utvecklingen av föräldrastöd Aktiviteten följer plan. Kungsbackanämndens strateg deltar och utvecklar arbetet med insatser för föräldrar inom ramen för nätverket Föräldrar Emellan. Pågående Kungsbacka, Månadsrapport juli (5) 288(322)

255 Aktiviteter Kommentar Status Genomföra dialoger i syfte att samla in kunskap och perspektiv på ungas livsvillkor och psykiska hälsa för att skapa en tydligare bild av behovet, finna förslag till lösningar samt att förstärka kunskapsunderlaget inför måloch budget arbetet 2019 Aktiviteten följer plan.i den gemensamma dialogprocessen har lokala nämnder samarbetat i en förankringsprocess på regional nivå samt arbetat fram en gemensam tidsplan, gemensamma frågeställningar, gemensam uppföljning och gemensamma mallar. Under april och maj genomfördes dialoger med målgruppen. Materialet har sammanställts och förslag till slutrapport presenteras för nämnden i september. Nästa steg i processen är att sprida, förankra och återkoppla resultatet till berörda aktörer. Pågående Stödja Kungsbacka kommuns arbete med direktiv för psykisk hälsa Aktiviteten följer plan. Pågående Planera för genomförandet av undersökningen LUPP Aktiviteten följer plan. Pågående Dialog med invånarna om hälsa och sjukvård Aktiviteten följer plan. Pågående Följa kvalitetssäkringsarbetet om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården Aktiviteten följer plan enligt Region Hallands arbetsbeskrivning för fysisk aktivitet på recept (FaR). Pågående Stimulera intresset för FaR hos både hälso- och sjukvården och patienterna Aktiviten följer plan. Kungsbackanämndens strateg följer avdelningen för kunskapsstyrnings arbete med att sprida kunskapen och Fysisk aktivitet på recept (FaR) Pågående Föra dialog med civilsamhällets aktörer utifrån behov. Aktiviteten följer plan bland annat genom samverkan inom nätverket Föräldrar Emellan. Civilsamhällets aktörer bjuds även in till de föreläsningar, dialoger och workshops som nämnden arrangerar. Pågående Genomföra och sprida fördjupningar utifrån befolkningsstudien Folkhälsan i Halland gällande tillitsbrist och socioekonomi Aktiviteten följer plan. Pågående Öka kunskaper om insatser som minskar skillnader i hälsa Arbetet sker löpande med utgångspunkt i verksamhetsplanen Pågående Genom länspresidiet föra dialog med driftnämnd psykiatri. Aktiviteten följer plan. Driftnämnd psykiatri är inbjudna till dialog vid länspresidiet den 28 augusti. Pågående Genomföra lokala uppföljningsdialoger med den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Aktiviteten planeras genomföras under hösten Väntläge Kungsbacka, Månadsrapport juli (5) 289(322)

256 Redovisning av grunduppdrag Avdelningens grunduppdrag Kommentar Genom dialogarbete och kartläggningar av befolkningens behov bidra till strategisk utveckling, ledning och styrning. Arbetet sker löpande och har under perioden främst fokuserats till lokala nämnders gemensamma dialogarbete om unga och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa. Tillhandahålla behovsbedömningar till lokal nämnd och Regionsstyrelsen för bedömning av hälsa och sjukvård. Arbetet sker löpande på nämndens uppdrag och har under perioden främst fokuserats till dialogarbetet kring unga kvinnors trygghet och unga vuxnas livsvillkor och psykiska hälsa. Behovsbedömningar sker även löpande genom samverkan med kommunen och andra lokala aktörer. Ta del av analyser och kunskapsunderlag samt delta i Arbetet sker både på Lokal, regional och Nationell nivå. nätverk. Strateg för social hållbarhet deltar bland annat i Föräldrar Emellan i olika lokala nätverk. Nämndtjänsteman deltar i SKLs nätverk för medborgardialg, i Nätverket uppdrag hälsa och i Södra sjukvårdsregionens arbetsgrupp för invånardialog. Ta fram bokslut, uppföljningsrapporter och verksamhetsplaner. Sker löpande med utgångspunkt i den övergripande planeringsprocessen. Delta och bidra i Folkhälsoråden eller motsvarande och i kommunernas strategiska folkhälsoarbete. Sker löpande genom strateg för social hållbarhet. Samordning, beredning och utveckling av länspresidiets arbete. Sker löpande genom Nämdstjänsteman. Utifrån Tillväxtstrategi för Halland och Hälso- och Arbetet sker löpande via befintliga samverkansforum sjukvårdsstrategi för Halland bidra till lokal förankring. men även via Strateg för Social hållbarhets arbete med att hitta och bygga nya nätverk och samarbeten. Kungsbacka, Månadsrapport juli (5) 290(322)

257 Varbergsnämnden, mars 2017 Sophia Croona EN RAPPORT FRÅN REGION HALLAND 291(322)

258 Sammanfattning Den lokala nämnden i Varberg har under vinter och vår genomfört en dialogprocess för att samla in perspektiv på unga mäns tillit. Bakgrunden till dialogen var de siffror som framkom i Folkhälsan i Halland 2015, där 44 % av de unga männen i Varbergs kommun svarade att de i allmänhet inte litar på de flesta människor. För att samla in perspektiv träffade Varbergsnämnden både unga män och representanter från verksamheter, så kallade intressenter, som på olika sätt möter unga män. Sammanlagt deltog drygt 50 unga män i åldrarna år och representanter från 8 verksamheter. Vid samtliga dialoger deltog minst en politiker och en tjänsteperson. För att möjliggöra för fler personer att delge sina perspektiv, skickades även en enkät på Facebook ut, vilken 26 personer svarade på. Resultaten från dialogerna visar på en samstämmighet från både unga män och intressenter i fråga om vad som påverkar den egna och andras tillit. Bland annat lyfts bemötande från myndigheter fram. Några av de unga männen berättar hur deras tillit påverkats av att de i sin kontakt med myndigheter inte känt sig sedda, tagna på allvar eller fått rätt hjälp vid rätt tid. Flera intressenter beskriver en situation där unga hamnar mellan stolar och där ingen riktigt har tid att se till helheten. Sociala mediers påverkan på det mänskliga mötet, olika former av näthat och spridning av falska nyheter nämns på ett eller annat sätt i nästan alla dialoger. Vid en av dialogerna lyfts även att det genom sociala medier är lätt att tappa tilliten till stora strukturer i samhället. Normer och värderingar är ytterligare delar som lyfts fram. Flertalet killar berättar att man som kille inte tillåts visa känslor och att man sällan har någon som man verkligen kan anförtro sig åt. Intressenter menar att det finns många krav på hur män ska vara. Killar ska klara sig själva och det pumpas ut att man ska vara tuff och hård. Vidare lyfter flertalet intressenter ungas brist på framtidstro som viktig för tilliten. Det tar idag längre tid att bli vuxen och det är på många sätt svårare än förr, menar flera intressenter. De resultat dialogprocessen gett kommer nu fungera som underlag för Varbergsnämnden i fortsatta diskussioner om insatser (322)

259 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Tillit som begrepp Tillit, varför är det viktigt? Tilliten i Sverige Vad påverkar tilliten? Syfte Metod Perspektivinsamling Upplägg Resultat Dialog unga män Synen på myndigheter och institutioner påverkar tilliten Omvärlden, och medias bild av den, påverkar tilliten Sociala medier påverkar tilliten Normer påverkar tilliten Uppväxten och tiden i skolan påverkar tilliten Varbergsperspektiv Resultat dialoger intressenter Synen på myndigheter och institutioner påverkar tilliten Omvärlden, och medias bild av den, påverkar tilliten Sociala medier påverkar tilliten Normer och värderingar påverkar tilliten Uppväxten, och tiden i skolan, påverkar tilliten Valmöjligheter och framtidstron påverkar tilliten Varbergsperspektiv Resultat enkät Analys Referenser Bilaga Bilaga (322)

260 1. Bakgrund Under vinter och vår har den lokala nämnden i Varberg genomfört en dialogprocess kring unga män och tillit. Nedan ges en beskrivning över tillit som begrepp, varför tillit är viktigt och dess koppling till socialt kapital. Vidare beskrivs tilliten i Sverige, Halland och Varberg samt vad som påverkar tilliten. 1.1 Tillit som begrepp Tillitens betydelse har fått uppmärksamhet i förhållande till många olika områden. Detta kan vara en bidragande orsak till att det inte finns en given tillitsdefinition, utan snarare en uppdelning mellan olika sorters, eller dimensioner av tillit (1). Nedan ges en kort beskrivning över några av dessa. Generaliserad och partikulär tillit Förenklat kan generaliserad tillit sägas beskriva tillit till människor i allmänhet samt ens förhållningssätt i nya situationer med okända personer, där tillit, till skillnad från misstro, är utgångspunkten (2). Partikulär tillit gäller däremot tilliten till mindre, mer konkreta grupper, exempelvis människor man redan känner eller är bekant med, så som ens familj, vänner eller grannar (3). Tillit till människor och förtroende för institutioner Uppdelningen mellan tillit till människor (horisontell tillit) och förtroende för institutioner (vertikal tillit) kan förklaras av uppdelning i olika tillitsobjekt (4). Tillit ses ofta som ett socialt fenomen, direkt riktad mot personer, men kan alltså också gälla objekt som exempelvis offentliga institutioner. Vilket objekt tilliten riktas mot får konsekvenser för tillitens egenskaper, eftersom den utgår från förväntningar på den andras agerande och roll. Om ens förväntningar inte infrias, kan tilliten påverkas (5). Strategisk och moralisk tillit En del forskare gör skillnad mellan strategisk och moralisk tillit. Strategisk tillit speglar våra förväntningar på hur människor ska bete sig, medan moralisk tillit snarare handlar om hur vi anser att människor bör bete sig (6). Enligt vissa teorier resonerar människor generellt om tillit i normativa eller moraliska termer, även personer som har låg tillit. Tillit ses därmed inte enbart som ett resultat av tidigare erfarenheter (7). Trygghet och tillit Många gånger nämns också trygghet som en aspekt av tillit, där skillnad görs mellan inre och yttre trygghet (8). Inre trygghet handlar om en naturlig inställning i vardagen, en form av förtroende för att saker och ting fungerar 4 294(322)

261 som de ska, vilket ger en känsla av ordning (9). Inre trygghet innefattar även tillit till sig själv, vilket i förlängningen leder till ett ökat välbefinnande (10, 11). Yttre trygghet handlar om att ha tillit till att andra människor beter sig som man kan förvänta sig (12). 1.2 Tillit, varför är det viktigt? Tillit, eller brist på tillit, kan ses som något som genomsyrar all interaktion människor emellan och som har bäring på många livsområden. Tillit är centralt för att samspel mellan människor ska kunna uppstå och upprätthållas, och i förlängningen för att vårt samhälle ska kunna fungera (13). Vidare minskar en hög generell tillit samhällets transaktionskostnader, beslut blir smidigare, effektivare och går fortare. Det behövs färre låsta dörrar och kostnaderna för skydd och säkerhet blir lägre. När människor uppfattar varandra som pålitliga sker fler utbyten, både sociala och ekonomiska. Samhällets förmåga att producera kollektiva nyttigheter, exempelvis ett fungerande rättsamhälle och generella socialförsäkringar, påverkas också (14) Tillit och socialt kapital Många studier visar att en hög generell tillit kan ses som ett slags socialt kapital (15). Socialt kapital beskrivs som tillgångar i form av nätverk där det finns tillit mellan aktörerna, som är sociala till sin natur. Forskning visar att socialt kapital är av stor betydelse för såväl individer, organisationer och samhällen. På individnivå ser man samband mellan ett högt socialt kapital och exempelvis hög utbildningsnivå, låg arbetslöshet och god hälsa. På samhällsnivå finns samband med mer välfungerande demokratiska institutioner, ett mer jämnt fördelat välstånd och bättre folkhälsa. En förklaringsmodell är att generell tillit och sociala nätverk underlättar för människor att förverkliga viktiga gemensamma mål, där det finns en konflikt mellan kortsiktigt egenintresse och ett mer långsiktigt allmänintresse (16). Forskare brukar skilja på inbundet och överbryggande socialt kapital, begrepp som kan liknas med partikulär och generaliserad tillit (17). Inbundet socialt kapital innebär att människor håller ihop med dem de redan känner och som liknar dem själva. Överbryggande socialt kapital innebär att människor snarare agerar utåtriktat och skapar nya kontakter med okända (18). Det överbryggande sociala kapitalet visar samband med en rad viktiga välfärdsfaktorer såsom demokratiskt deltagande, välbefinnande, folkhälsa, livskvalitet, låg kriminalitet och ekonomisk tillväxt (19) (322)

262 1.3 Tilliten i Sverige Enligt det internationella forskningsprogrammet World Value Survey, vilka mäter olika länders värderingar och dess påverkan på det sociala och politiska livet, är tilliten hög i Sverige i jämförelse med många andra länder i Europa och världen (se Figur 1 nedan). Figur 1. Generell tillit i ett urval länder mellan åren (20) Den generella tilliten har varit relativt stabil i Sverige sedan man började med systematiska mätningar under 1980-talet. Trots att den genomsnittliga generella tilliten är hög, tenderar skillnader mellan olika grupper att öka. I Sverige går det att se skillnader i generell tillit mellan tjänstemän och arbetare och mellan högutbildade och lågutbildade. Det finns också andra grupper som utmärker sig och tenderar att ha en lägre generell tillit. Det handlar då om personer som är arbetslösa, upplever sig ha en sämre hälsa eller har sjuk- eller aktivitetsersättning (21). I Sverige kan vi även se en ålderseffekt som innebär att de yngsta åldersgrupperna generellt sett har lägre tillit än de från 30 år och uppåt. Vi har också en generationseffekt som innebär att personer födda 1980 eller senare, har lägre generell tillit än de som föddes tidigare, även vid samma ålder (22 ) Tilliten i Halland och Varberg I Folkhälsan i Halland (2015) ställs frågan: Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?. När samtliga ålderskategorier slås samman är siffran för de som svarar nej på frågan, 26 procent för män och 23 procent för kvinnor (hela Halland inräknat). För ålderskategorin år är motsvarande siffra för män 36 procent och för kvinnor 40 procent (23) (322)

263 I Varberg svarar 44 procent av unga män (18-29 år) nej på frågan om de i allmänhet litar på de flesta människor. Motsvarande siffra för unga kvinnor är 33 procent (Se Figur 2 nedan). Figur 2. Tillit i de halländska kommunerna år 2015 (24). Utifrån statistiken i Folkhälsan i Halland går det att se ett relativt starkt samband mellan tillitsbrist och nedsatt välbefinnande, svår ängslan och oro, lågt emotionellt stöd samt stress hos unga män i Varberg. Av de som svarar att de i allmänhet inte litar på de flesta människor (tillitsbrist) är det exempelvis 30 procent som också svarar att de har nedsatt välbefinnande (se Figur 3 nedan). Hur orsakssambanden ser ut, går det utifrån statistiken inte att uttala sig om. Figur 3. Samband mellan tillitsbrist och andra variabler för män år i Varbergs kommun (25). 1.4 Vad påverkar tilliten? Eftersom tillit tillskrivs olika dimensioner, finns det olika typer av förklaringar till vad som påverkar tilliten. Det finns ett flertal 7 297(322)

264 bakgrundsfaktorer så som ålder och utbildning, faktorer på samhällsnivå, samt faktorer kopplade till erfarenheter och händelser i livet. Utifrån Grosse (2012)1 sammanställning över forskning på området presenteras några påverkansfaktorer kort nedan (26). Faktorer på samhällsnivå En förklaring till den höga generella tilliten i Sverige är ett högt förtroende för staten vilket, enligt forskning på området, resulterat i en laglydighet som gett en speciell frihet och oberoende, kallad stadsindividualism. Tilliten tros också förstärkas genom bland annat svenska och nordiska äktenskapsmönster och familjestrukturer (27). Vidare lyfts en stark välfärdsstat och frånvaro av korruption fram som viktiga för förtroende för olika institutioner, men också för den generella tilliten (28, 29). I studier om tillit problematiseras sällan skillnader mellan åldersgrupper, utan det normala är medelålders och det finns därmed få studier om tillit bland unga. Det finns dock ett flertal arenor som kan tänkas ha påverkan på unga vuxnas tillit, men den mest studerade är förtroendet för institutioner (30). En del forskning tyder på att ungdomar har mindre förtroende för institutioner, särskilt politiska, i jämförelse med äldre personer (31, 32). Forskning lyfter även fram att yngre personer är mer präglade av en individualistisk världsbild (33), samt att sociala problem, så som en hög arbetslöshet, är bidragande faktorer till skillnader i tillit mellan yngre och äldre personer (34, 35). En del forskning lyfter fram betydelsen av samhälleliga förändringar för generationers attityder och värderingar. Samhällets utveckling har enligt dessa teorier gjort att individer å ena sidan har större chans att leva ett tryggt liv, men att det å andra sidan är så komplext att individen inte själv kan ha överblick. Tillit ses då som nödvändigt för att kunna hantera en komplex värld (36). Erfarenheter från barndomen Forskning tyder på att personer med god anknytning till sina vårdnadshavare tenderar att ha högre generaliserad och partikulär tillit (37). Vidare verkar tidig socialisering påverka tilliten. Vårdnadshavare är då viktiga aktörer bland annat genom deras roll som förebilder (38). I forskningen lyfts även händelser i barndomen fram som betydelsefulla för tilliten. Exempelvis tenderar personer som under barndomsåren blivit utsatta för mobbning att ha lägre generell och partikulär tillit (39, 40). 1 För utförligare information om påverkansfaktorer, se Grosse (2012), s : (322)

265 Erfarenheter av kontakt med andra människor och institutioner En del forskning pekar på att partikulär tillit baserar sig på tidigare interaktioner mellan människor, medan generell tillit snarare förklaras med en personlig benägenhet att vara mer tillitsfull eller misstänksam, och tidig socialisering (41, 42). Det finns dock studier som tyder på att den generella tilliten kan påverkas av positiva erfarenheter av okända människor. Det verkar finnas ett samband mellan att ha känt sig gynnad av en okänd persons generositet, och generell tillit (43). Kontakter med olika välfärdsinstitutioner verkar också kunna påverka tilliten. Forskningsresultat pekar på att kontakt med universella välfärdsinstitutioner, ofta ses som positiva och tycks bidra till generell tillit. Kontakt med behovsprövade myndigheter däremot, upplevs enligt studien mer negativt, vilket avspeglar sig i den generella tilliten (44). Inom forskningen är det dock vanligare att relatera uppfattningar om olika offentliga institutioner till förtroende, än faktiska erfarenheter (45). Exempelvis är en förklaring till politiskt förtroende att människor uppfattar landets institutioner som att de tillämpar rättvisa procedurer, oavsett om det är förankrat i personliga erfarenheter eller inte (46). Erfarenheter av brott och medieexponering En del studier tyder på att erfarenheten av att ha blivit utsatt för brott (stöld, våld, hot, rån), beroende på om det hänt enstaka eller upprepade gånger, påverkar tilliten. Även rädsla för brott, alltså inte enbart faktiska erfarenheter, verkar också ha negativa samband med både generell och partikulär tillit, såväl som med otrygghet (47). Forskning visar också att mediers rapportering av brott och kriminalitet kan ha en inverkan på den generella tilliten och känslan av trygghet (48, 49, 50). Attributionsstil och kontroll Forskningsresultat tyder på ett positivt samband mellan optimism och både generell och partikulär tillit. Även i förhållande till den moraliska tilliten verkar en positiv syn på sig själv och världen i stort ha stor påverkan. Ens livsattityd påverkas egentligen inte så mycket av vad som faktiskt händer, menar forskare, utan snarare av sättet att förklara för sig själv varför det sker och på vilket sätt det påverkar en själv (51, 52). Även om vårdnadshavares förklaringsmönster ses som betydelsefulla, eftersom barn tenderar att ta över dessa, går livsattityden att påverka livet ut. Enligt forskningen handlar det om inlärd optimism (53). Känslan av kontroll ses också som en faktor som påverkar den generella och partikulära tilliten. En förklaring är att om man tror att andra människor styr ens liv, kan det leda till att man drar sig för möten med okända människor, man är inte lika riskbenägen (54) (322)

266 2. Syfte Syftet med dialogprocessen är att få en ökad kunskap om och förståelse för vad unga män själva, och intressenter, ser som bakomliggande faktorer till den tillitsbrist som statistiken visar i Varberg. En ökad kunskap förväntas leda till bättre möjligheter att arbeta förebyggande och stärka tilliten. 3. Metod Nedan presenteras dels den perspektivinsamling som legat till grund för arbetets genomförande, dels upplägget vid själva dialogerna. 3.1 Perspektivinsamling Genom att samla in en bredd av perspektiv i frågan om tillit tas fler röster till vara. Att samtala med målgruppen unga män, och intressenter som på olika sätt möter unga män, har varit utgångspunkten för att ta in perspektiv. Målet har varit att träffa tillräckligt många grupper och intressenter för att kunna se återkommande mönster i samtalen. Insamlingen av perspektiv har dock varit tvunget att anpassas utifrån arbetets tidsramar. Utöver de dialoger som genomförts har även en enkät på Facebook skickats ut, riktad till män mellan år i Varbergs kommun (se Bilaga 1). Enkäten gick att besvara från 13 februari till 2 mars. 3.2 Upplägg Vid samtliga dialoger har minst en politiker och en tjänsteperson deltagit. Vid dialog med unga män har gruppernas storlek varierat från 6 till 12 personer. Vid dialog med intressenter har det i de flesta fall varit en eller två personer per tillfälle, men några har genomförts i större grupp. Dialogerna har skett på målgruppens eller intressentens egna arena, exempelvis i skolan eller på arbetsplatsen. Dialogerna har inletts med en kort presentation av Varbergsnämndens uppdrag, bakgrunden till dialogprocessen samt kort inramning av tillit. Samtalen med målgruppen har sedan utgått från ett flertal förbestämda frågor (se Bilaga 2). I största möjliga mån har samtalsledare försökt undvika att ställa ledande frågor. Det som målgruppen själva har tagit upp, har satt agendan för samtalen. De förbestämda frågorna har funnits med som stöd och målet har varit att gå igenom allihop, för att kunna jämföra svar från olika dialogtillfällen. Dialogerna med intressenter har varit något mer öppna och utgått från det specifika perspektiv respektive intressent (322)

267 besitter. Som stöd har dock de frågor vi använt vid dialogerna med unga män använts. Anteckningar har förts över de samtal som pågått. 4. Resultat Resultatet nedan har delats upp utifrån det som framkommit under dialoger med målgruppen unga män, det som framkommit i dialoger med intressenter och resultaten från enkäten. 4.1 Dialog unga män Varbergsnämnden har genomfört fyra dialoger om tillit med unga män i åldrarna år, med en majoritet av deltagare mellan år. Sammanlagt har 52 killar deltagit. I syfte att få igång tankarna om tillit, har samtliga dialoger inletts med att deltagarna själva fått fundera på vad de hade svarat på frågan om de litar på människor i allmänhet. Frågan har gett varierande svar, alltifrån solklara ja, till tveksamma nja och definitiva nej. Gemensamt för många av de som svarat ja är att de ändå haft vissa förbehåll. Det beror på när, var, till vilken grad man ska lita på någon och vilka som inkluderas i begreppet allmänhet. En del av de som svarat ja har även problematiserat att de faktiskt svarar ja, att det ibland känns som en nackdel eftersom det gör ondare att då bli sviken och utnyttjad. Några killar säger dock att de ändå tror gott om människor, att de flesta vill väl och att det inte finns någon anledningen att tro något annat. Till motsatsen är bevisad. Varför man svarar ja eller nej på frågan menar flera av killarna beror på vad man har för erfarenheter, positiva och negativa. En av killarna menar att det är sannolikt att de flesta på något sätt blivit utnyttjade, men att vissa människor är villiga att ge en andra chans. Han menar dock, och får medhåll från flera, att de flesta får bara en chans, skiter det sig då så är det kört, förtroendet är förbrukat. De som svarar nej på frågan har i de flesta fall haft gemensamt att de har en mindre krets av människor som de litar på, exempelvis familj och vänner. Få av killarna som svarar nej kunde härleda sitt svar till en enskild händelse, utan det är snarare upplevelser som byggts på under flera år som påverkar svaret. Många av killarna lyfter att det är en svår fråga att svara på och det finns en del frågetecken kring hur frågan är ställd och mycket utrymme för tolkningar. Trots detta finns det ett flertal gemensamma nämnare i killarnas resonemang kring vad de tror påverkar den egna och andras tillit (322)

268 4.1.1 Synen på myndigheter och institutioner påverkar tilliten De killar som genom åren haft många myndighetskontakter berättar hur bemötandet påverkat deras tillit, inte bara till en specifik myndighet utan till samhället generellt och till människor i allmänhet. Några av killarna berättar att de inte känt sig sedda, inte tagna på allvar eller blivit lyssnade på. De har en gemensam upplevelse av att det finns en misstänksamhet mot unga och de upplever myndighetspersoner som opersonliga och att de många gånger är ointresserade av att lyssna för att förstå. Några lyfter att de saknar det personliga mötet. Många beslut delges på telefon eller via mail, det är sällan personlig kontakt där det finns tid att faktiskt fråga hur man mår eller vad man behöver hjälp med. Känslan av att vara ett papper i högen som ska bockas av, delas av flera. En av killarna funderar även över hur bemötandet påverkas av ens yttre. Att det många gånger tagit lång tid att få hjälp, lyfter ett flertal killar som bidragande orsak till bristande tillit. Vid ett tillfälle berättar en av killarna att han redan i femte klass sökt hjälp för psykiska besvär, men att det dröjde ända till gymnasieskolan innan han togs på allvar. Vid ett annat tillfälle berättar en av killarna att hans tillit till myndigheter är låg, eftersom de inte hjälper människor som behöver. Han berättar om vänner som drogat och dött, för att de inte fått hjälp vid rätt tid och bollats runt mellan personer. Flera andra killar har samma syn på myndigheter, att man helt enkelt inte får den hjälp man behöver. I en av grupperna lyfts känslan av att det inte spelar någon roll vad man gör, för det händer ändå ingenting. När man slussas runt från myndighet till myndighet, slutar man bry sig till slut. En av killarna menar att det vid psykisk ohälsa krävs att man kommer till vården vid rätt tillfälle för att få hjälp. Om inte, skickar de hem en med massa mediciner som man blir beroende av, utan att de faktiskt kollat vad det bakomliggande problemet är. En annan kille säger att det är det de vill, att personer blir beroende eftersom man ändå bara räknas i pengar. Allt handlar om pengar. Hur mycket kan vi få ut av honom?. Systemet har blivit viktigare än människan menar en av killarna. Det blir bara pappershantering istället för att ta in personer och prata med dem. Några av killarna funderade på om det finns en förutfattad mening om många myndigheter. Några trodde att de fått med sig en negativ bild av exempelvis socialen hemifrån och att det då påverkat deras egen bild. Andra killar var osäkra på var den negativa bilden kom ifrån, men att den byggts på vid varje dålig erfarenhet. I en av de grupper som inte haft samma kontakt med myndigheter under sin uppväxt lyfter en av killarna fram att man förväntar sig ett gott (322)

269 bemötande från sjukvården. Utifrån egen erfarenhet från jobb i hemtjänsten, lyfter en av killarna att han märkt att desto mer tidsbrist, desto mer blir patienten till en siffra. Har man bara fem minuter att byta kateter, så gör man det, men man hinner inte sätta sig ner och prata med patienten. Vid några av dialogerna lyfts förtroende för politiker fram, vilket flertalet tror påverkar tilliten till samhället i stort. En av killarna menar att politiker lovar en massa saker som de inte genomför, men politikern är nöjd eftersom han eller hon tjänar mycket pengar. En annan kille uttrycker att politiker inte går att lita på eftersom de får betalt för att säga en sak. Vid en av dialogerna diskuteras presidentvalet i USA och hur det påverkar tilliten till samhället. De pratar om att de har mer koll på vad som händer i USA, eftersom det i Sverige inte sker så stora förändringar. I Sverige är det inte lika svart på vitt, röstar man på socialdemokraterna men moderaterna vinner, så får ju socialdemokraterna fortfarande vara med och prata och tycka. Inget utbrett missnöje med politiker uttrycktes vid den dialogen, men killarna upplevde att det annars var ganska vanligt. Ytterligare en faktor som några av killarna lyfte i förhållande till förtroende för institutioner, var hur man straffas för lagbrott. Lurar man staten får man jättelångt fängelsestraff, men om man mördar någon på öppen gata eller våldtar någon blir straffet kortare. En våldtäktsman får liksom tre månader, säger en av killarna Omvärlden, och medias bild av den, påverkar tilliten Tilliten påverkas av det som sker i omvärlden och hur media rapporterar om det, menar flertalet killar. Vi har fått en större världsbild och blivit mer medvetna och vi lever i en osäker tid, där det sker mycket omkring oss. Närheten till Göteborg kommer upp vid ett flertal tillfällen. Där är människor beväpnade, vilket skapar en otrygghet, menar en av killarna. Hur media rapporterar om grova brott i exempelvis Göteborg och Stockholm, att det sker hela tiden, påverkar tilliten menar några. Det påverkar även upplevelsen av hur det är i Varberg, här är det egentligen ganska lugnt. En av killarna tar upp att brottsligheten faktiskt har minskat, men folk tror att den ökar på grund av hur det rapporteras kring det. Att media måste vinkla det som händer för att det ska uppfattas som en nyhet, håller flertalet killar med om. Vikten av att vara källkritisk lyfts fram vid ett flertal dialoger. Vid ett av dialogtillfällena diskuteras även hur andra människor handlar då det sker något, exempelvis vid en misshandel. De menar att om något händer, står människor och tittar på, det är väldigt få som ingriper i en (322)

270 sådan situation. En av killarna berättar om när han blev utsatt för ett rånförsök och flertalet människor bara stod och tittade. Detta menade han både påverkade tilliten till andra människor men även viljan att hjälpa någon annan i samma situation. Varför ska man hjälpa andra, när man inte kan förvänta sig att någon annan skulle göra detsamma för en själv? frågar sig killarna Sociala medier påverkar tilliten Vid de flesta dialoger har sociala medier kommit upp som en möjlig förklaring på varför tilliten bland unga är lägre idag än för tio år sedan. Några menar att sociala medier är bra när de används på rätt sätt, men flertalet av killarna lyfter att de exempelvis påverkat det mänskliga mötet. Sociala medier-årgången missar mycket i sociala sammanhang. Förr hade man mer personlig kontakt, det har inte vi eftersom vi är mer på sociala medier, lyfter en av killarna. Det är ju genom att träffa någon personligen som man bygger upp tilliten, fyller andra i. En av killarna menar att man nu har så många kontakter som man inte vet vad de står för. Förr visste man vad både ens vänner och deras föräldrar stod för. En annan kille lyfter att det i och med fler kontakter också finns fler att tappa tilliten till. Vid ett tillfälle lyfter en av killarna att i och med att sociala medier påverkat det personliga mötet, har kontakten med våra känslor också påverkats. Han beskriver att när man hade sin första tjej pirrade det i hela kroppen när man skulle träffas och pussas första gången. Nu kan man vara ihop i ett halvår utan att ens träffas. Vid en av dialogerna lyfts att det genom sociala medier är lätt att tappa tilliten till stora strukturer. Negativa nyheter och alternativa sanningar finns lättillgängligt, vilket skadar bilden av samhället. På sociala medier sprids fel och misstag som exempelvis personer inom polisen och andra myndigheter gör, vilket det till slut är svårt att inte ta till sig av. En av killarna lyfter att det på sociala medier bara skrivs om negativa saker som händer och många påverkas extremt mycket av sociala medier. En annan fyller i att det bara handlar om att få våra klick, därför skrivs det så mycket dåligt. Flera av killarna menar också att det genom sociala medier är lättare att säga taskiga saker om varandra och att luras. Man behöver inte stå för vad man säger, utan man är skyddad och gömd, och det är därför nätmobbning har blivit ett sådant problem, menar en av killarna. Sociala medier ger också sneda bilder och det är lätt att sprida falska nyheter och rykten om varandra. En av killarna lyfter att mobbning märks tydligare på sociala medier i förhållande till mobbning i det fysiska rummet, men tror inte det har förflyttats helt. Utan det följer snarare med hem nu också, än (322)

271 stannar i skolan som det gjorde förr. En av killarna lyfter att det på internet är lättare att vara med i grupper som sätter sig i opposition, det skapas gruppbaserat hat mot en gemensam fiende. Det är lättare att skapa fiender om man inte behöver möta dem face to face, eftersom man bara behöver möta en åsikt, inte personen bakom. Grupper på sociala medier kan också skapa sina egna normer och en del personer kan ha en internetpersona och vara någon annan i verkliga livet. Vid ett dialogtillfälle kommer frågan upp hur man hanterar näthat. Några av killarna menar att alla nog tar åt sig på något sätt, men de tror att tjejer tar åt sig mer än killar. Man kanske börjar tvivla på sig själv och ifrågasätter mer. De menar att tjejer generellt sett är mer på sidor där man delar med sig och kan lämna kommentarer, medan killar är mer på sidor där man kan vara anonym. Delar man med sig får man också mer hat. Vid en av dialogerna lyfter killarna att barn idag sitter och klickar på en ipad dag ut och dag in och börjar spela dataspel när de är 6 år. Det gör en avtrubbad och ger en skev verklighetsuppfattning, menar de. Idag är det jobbigt att se en person i ögonen, det är mycket lättare att sitta och vara häftig bakom datorskärmen, även om man är 12 år. Det som är viktigt är vad folk ger för likes och man kan swipa på en skärm för att bestämma sig för om man gillar en människa eller inte. I och med sociala medier kommer allt gå åt helvete, menar en av killarna. De sociala medierna är inte alls särskilt sociala, konstaterar flera killar. Snarare osociala. Även mobiltelefoners påverkan på tilliten kommer upp vid ett tillfälle. Skulle man träffa någon förr bestämde man tid och plats och så dök man upp, eller så gick man hem till sin kompis och ringde på. Idag menar han att det är så lätt att sms:a att man blir en halvtimma sen eller att ställa in med kort varsel. Eller så skickar man ett mail och förväntar sig att man ska kolla, fyller en av de andra killarna i Normer påverkar tilliten Det är framförallt vid frågan om skillnaden i tillit mellan tjejer och killar, som normer kommer upp. Att killar skulle ha lägre tillit, tycker en del vid första tanken verkar vara konstigt. Tjejer snackar ju mer skit än killar och om de bråkar är de mer långsinta. När de börjar resonera kring möjliga orsaker tas det vid flera tillfällen upp att killar inte får gråta, att man som kille inte kan visa sig känslosam på samma sätt som tjejer, vilket de tror kan ha en påverkan på tilliten. En av killarna tar upp som exempel att om man kollar på en film så är det fullt normalt att en tjej börjar gråta om det är sorgligt, men om en kille börjar lipa så är det konstigt och onormalt (322)

272 En av killarna lyfter att han kan prata känslor med sina närmaste, äldsta vänner, men att man inte går in på djupet. Tjejer har större nätverk. En annan menar att det är svårt med tilliten när man tror att någon kommer skratta åt en om man försöker prata om något. Det finns funderingar över om ens kompisar kommer ta ens vardagliga problem och känslor på allvar. En kille beskriver det som ett dilemma när man inte har några killkompisar att prata med och man inte heller vill prata med sina föräldrar, eftersom man inte vill oroa dem. Då vet man inte var man ska bli av. En av killarna uttrycker det som att killar ska tuppa sig mot varandra, vilket han menar har med mansidealet att göra. Få tjejgrupper går ut på att retas med varandra på samma sätt som det kan fungera i killgrupper. Några killar nämner också att tjejer ofta blir mer försiktigt bemötta och att lärarna visar mer respekt för tjejer än killar. Överlag finns det en större misstänksamhet mot män, men alla borde ju behandlas och bemötas lika, menar en av killarna Uppväxten och tiden i skolan påverkar tilliten Hur föräldrar beter sig mot sina barn tror ett flertal av killarna påverkar tilliten. Föräldrar vill inte att barnen är ute och leker för sent och de ska helst hålla sig på tomten när de leker. Föräldrar uppfostrar sina barn till att vara rädda menar några av killarna. Det gör att man inte knyter kontakter på samma sätt som när vi var små. Om man litar på folk eller inte kan också ha att göra med vilket samhälle man växer upp i, menar flera av killarna. Bor man i en liten by, känner man kanske inte att man måste låsa dörren, bor man i en större stad blir det så klart annorlunda. En av killarna säger att i en stad blir det som att man tillhör en grå massa. Man känner inte folk. I en mindre by känner man varandra och det påverkar tilliten, menar han. En annan kille lyfter att det i en stad är fler personer med olika bakgrunder, vilket kan påverka tilliten. Han menar att man känner sig tryggare med personer man känner och som man känner igen sig i. Vilken typ av skola man går på tror ett flertal av killarna påverkar tilliten. Några lyfter att om man går på en liten skola så påverkas tilliten positivt, eftersom man lär känna varandra och ens handlingar blir mer tydliga. Vid ett av dialogtillfällena lyftes bemötandet i skolan och hur man presterar, fram som viktigt för tilliten. Flera av killarna menade att de hade klarat grundskolan ganska enkelt och därmed inte utvecklat några strategier för att klara gymnasieskolans tuffare krav. När det då började gå utför i gymnasieskolan fanns ingen som fångade upp en, och de upplevde att (322)

273 stabilitet och pålitliga relationer saknades. När man inte klarar skolan påverkas tilliten till sig själv, menar killarna Varbergsperspektiv När vi bad om tankar och funderingar kring varför tilliten bland unga män verkar vara låg just i Varberg, hade ingen något självklart svar, men några lyfte närheten till Göteborg som möjlig bidragande orsak. En av killarna lyfte också fram att det finns många grupperingar. En känsla av att saker kan vändas emot en, bidrog enligt honom till att det är svårt att lita på människor. Ytterligare en tanke handlade om att det finns stora skillnader mellan de som har och de som inte har. En annan kille lyfte vad han kallar Varbergskulturen. Man ser andra skolor som fiender och ser snett på varandra. Han menar att det nog inte bara gäller skolorna, utan att det finns ett fiendskap mellan kommundelarna. Denna syn menar han att man får med sig från sina föräldrar. Vid några av dialogerna lyftes även att några av de myndigheter som finns placerade i Varberg har dåligt rykte, samt att kommunen inte arbetar för att göra invånare delaktiga. 4.2 Resultat dialoger intressenter Varbergsnämnden har genomfört åtta dialoger2 med intressenter. Dialogerna resulterade i ett flertal gemensamma teman kring vad som påverkar tilliten hos unga män. Dessa beskrivs närmare nedan Synen på myndigheter och institutioner påverkar tilliten Flera av intressenterna tar upp kontakt med myndigheter och upplevelsen av hur man blir bemött som viktiga för tilliten. Att inte bli sedd eller lyssnad på, påverkar tilliten till både vuxna och andra människor. En av intressenterna menar att många unga känner sig svikna av systemet och att myndigheter ofta ses som ett. Det måste finnas ansvar hos myndigheter så att ingen faller mellan stolarna. De svarta hål som nu kan uppstå behöver täppas igen. Några av intressenterna menar också att det finns många förutfattade meningar om myndigheter, det krävs därför att man etablerar en kontakt med de ungdomar som man möter. En annan intressent lyfter att det då också måste finnas en kontinuitet i sin kontakt med myndigheter eller vården. En av intressenterna tar upp vilket ansvar som finns när ungdomar tar kontakt. Det är viktigt att en person som söker stöd eller vård inte får 2 Dialoger med intressenter har genomförts med representanter från: Arbetscentrum, Arbetsförmedlingen, kommunens ungdomsverksamheter (ungdomsutvecklare, enhetschef ungdomsgårdar, Centralengruppen), Polisen, Steget vidare, tjejer Ridgymnasiet och Ungdomsmottagningen (322)

274 svaret att hen ringt fel, utan att man faktiskt tar ansvar och hjälper personen rätt. Det kan ju vara så att personen i fråga redan varit i kontakt med andra instanser och blivit runtskickad och fått höra att det inte är vårt ansvar. Det kan få stora konsekvenser för tilliten. Det handlar också om att få den hjälp man behöver, menar en av intressenterna. Får man inte det, självklart påverkas då tilliten till systemet. En av intressenterna lyfter att det i dagsläget inte finns någon röd tråd om man söker hjälp. Det finns system för gatekeeping, där frågor ställs för att hålla individer bortom sitt ansvar. Det måste finnas tid till att se helheten, se till att personer landar rätt. En av intressenterna beskriver känslan av att det ibland handlar om att blunda tillräckligt hårt, för att problemen ska bli någon annans. Det är även viktigt att veta vart man ska vända sig, menar en av intressenterna. Vet man inte det är det lätt att bli vilsen, och då kan samma känsla uppstå som när man inte känner sig sedd. Flera av intressenterna menar att det finns mycket psykisk ohälsa i gruppen unga män som saknar tillit. Att bemötandet från vuxna är viktigt kommer upp i samtliga dialoger med intressenter. Man måste bekräfta och ha 110 % fokus på människan framför sig. Inga papper, pennor eller dator som stjäl fokus, säger en av intressenterna. Flertalet lyfter också att det är viktigt att möta unga där de befinner sig, att se till individen och hens intressen. En av intressenterna lyfter också att det i mötet med unga är viktigt att inte vara värderande, utan låta individen själv hitta sina egen värdering. Intressenten menar att det många gånger kan vara svårt för en person som upplevt många misslyckanden, att helt plötsligt se hur en ska lyckas. Det är därför viktigt att personen får tid och stöd för att öva sig på att se sin egen framgång. För tillit till vuxenvärlden är det också viktigt med stabila offentliga personer, som står för vad de säger, menar en av intressenterna. Det är viktigt att vi kan lita på våra politiker, att de gör det de sagt. Tilliten påverkas också av känslan av att inte vara lika inför lagen, att inte ha samma förutsättningar och behandlas likvärdigt. Vid en dialog kommer det upp att unga har bilden av att det är så bra i Sverige, att samhället tar hand om en och att det finns ett skyddsnät om något händer. När bilden inte infrias, påverkas tilliten starkt. Dessutom har det påverkat individens egen kraft att ta hand om sig själv. En annan intressant är inne på samma linje, att ungdomar idag har en generaliserad bild av systemet, de tar samhällsapparaten för given. Det är karaktärsdanande att få kämpa, att lära sig ta ansvar. En av intressenterna lyfter att det finns en särskilt sårbar grupp i killgruppen som uppenbart saknar tillit till samhället i stort. Det är personer som är marginaliserade, inte lyckats i skolan, inte får jobb och har en tidig (322)

275 upplevelse av att samhället svikit. De personerna söker alternativ i form av kriminalitet, droger, extremism, vilket ger en känsla av samhörighet. När en person som befunnit sig i utanförskap, faktiskt söker hjälp och stöd, då är det extra viktigt att personen känner att samhället finns där. Om inte, blir vägen tillbaka i destruktivt beteende väldigt kort. Samhället måste finnas där för de personer som inte har med sig det stödet hemifrån, betonar en av intressenterna Omvärlden, och medias bild av den, påverkar tilliten Vi lever i en ganska skör och svajig tid, på många olika plan, lyfter en av intressenterna fram. Kanske sipprar det ner och påverkar tilliten. Både det som sker i närheten och det som sker i omvärlden påverkar, menar en av intressenterna. De stora attentat som skett sista tiden lyfts fram som exempel. Ett annat exempel är de många skjutningar som skett, vilket en annan intressent menar påverkar tryggheten, även om det är kriminella som möter kriminella. Medias roll i att skapa otrygghet lyfts fram i flertalet av dialogerna. Den mediala bilden av det som exempelvis sker i Göteborg, där media spär på, påverkar känslan av trygghet även i Varberg. Kopplingen mellan tillit och otrygghet, lyfts fram vid flera tillfällen. Är det otryggheten som skapar en brist i tillit, funderar en av intressenterna på. Medias roll lyfts även fram i förhållande till synen på Donald Trump. En av intressenterna menar att media är med och styr mycket, vi behöver egentligen bara titta österut och se att det finns en ganska stollig gubbe där också, men det rapporterar inte media om på samma sätt. Att det rapporteras om så mycket negativt, att vi aldrig får höra det positiva som sker, kan påverka tilliten menar en av intressenterna Sociala medier påverkar tilliten Nästan samtliga intressenter tar upp sociala mediers påverkan på tilliten. Några pratar om att sociala medier har medfört att relationer och fysiska mötesplatser påverkats. Andra pratar om hur självkänslan påverkas genom att många ungdomar jämför sig själva med det som visas upp på exempelvis Facebook. De jämför sitt inre med andras yttre. En av intressenterna tar upp sociala mediers påverkan på människors integritet och menar att det finns en gloria kring att vara dum, bete sig falskt och svinigt offentligt. När våra ungdomar ständigt matas med det påverkas integriteten. Det kommer även upp hur snabbt drevet sprider sig och många ställer sig frågande till vad som egentligen är okej att lägga ut på sociala medier. Om en ungdom varit på fest och klantat sig, ligger det dagen efter spritt, detta menar en av intressenterna påverkar tilliten till andra människor. Allting blir (322)

276 också så mycket större på sociala medier, menar några av intressenterna. Om man gillar något ser alla ens vänner det och det kan då få stor spridning. Vad som sker omkring en blir också mer påtagligt genom sociala medier och de nyheter som publiceras där, eftersom det sprids så snabbt och till så många. En av intressenterna menar att den äldre generationen behöver se över den egna synen på sociala medier. Ungdomar idag gör ingen större skillnad mellan relationer fysiskt eller på nätet. Självklart är det en skillnad, men ungdomarna märker det inte medvetet. Rustningen för sociala medier behöver ske när barnen är små, lyfter en av intressenterna. Vi behöver prata om konsekvenserna innan vi lämnar fritt fram för våra barn på sociala medier och föräldrarna behöver vara förebilder. Intressenten menar också att det är märkligt när politikers twitterkonton är kanalen utåt. Tilliten påverkas av politikers och tjänstemäns beteenden Normer och värderingar påverkar tilliten Vid ett flertal dialoger tas genusnormer upp och hur det påverkar unga män och deras tillit. Flera menar att det finns krav på hur män ska vara, de ska passa in i en box. Killar ska klara sig själva och det pumpas ut att man ska vara tuff och hård. Även om det i periferin sägs att det är mysigt med mjuka män, uttrycker fortfarande media en annan sak, menar en av intressenterna. Unga män idag kanske känner sig mer otrygga, eftersom det är svårt att hitta sin roll, lyfter en av intressenterna. De traditionella rollerna, där kvinnan är hemma och tar hand om barnen och mannen ute och drar in pengar, börjar suddas ut. Möjligen påverkar detta unga män i hur de ser på sig själva. En bristande självtillit påverkar tilliten till andra. Bilden av att man ska vara en machoman stämmer inte överens med att vilja vara hemma och ta hand om sina barn. I jämställdhetsarbetet är det viktigt att inte tappa de unga männen när vi försöker göra plats för tjejer. Då kan det lätt uppfattas som att något tas ifrån killarna. En av intressenterna menar att bland de unga män hen kommer i kontakt med vågar man inte ifrågasätta åsikter. Det är stark strävan efter att passa in. En något annorlunda bild beskrivs av en annan intressant som upplever att unga idag är mycket mer öppna och har en större acceptans för människor som är olik sig själv. Att tjejer har mer erfarenhet av tillitsfulla relationer lyfts fram som ett svar på frågan varför tilliten verkar skilja mellan killar och tjejer. Ett resonemang förs kring vad vi lär killar, är det omsorg av relationer, att det i relationer är ett givande och tagande, eller att det viktigaste är att jämföra sig, prestera och vinna. Flera av intressenterna menar att de traditionella genusnormerna finns kvar, vi lär tjejer att ta hand om varandra. Att det i (322)

277 killgrupper finns mer hets och tryck lyfts fram som ytterligare ett svar på frågan. Det finns mer press på killar i sina gäng att hänga med på dumma saker för att uppfattas som tuffa, än hos tjejer. Upplevelsen från några av intressenterna är dock att det blivit mer jämställt, det är mer okej för killar att vara lite mer feminina, men fortfarande är det vanligt att höra killar kalla varandra för jävla bög och liknande. Att tjejer och killar fortfarande blir bemötta på olika sätt, lyfts fram av några. Tjejer får mer hjälp, medan man utgår från att killar klarar sig, och man går hårdare mot en kille än en tjej för samma sak. En av intressenterna funderar på vad som förmedlas till killar inom idrotten. Tränarna kan vara väldigt hårda vilket kan påverka att man blir mer inåtvänd och osäker. Under dialogerna lyfts även värderingar fram. Vad är det vår tid sätter pris på och värderar högt och hur påverkar det oss i vardagen? Vi lever i ett individualistiskt samhälle där man ska klara sig själv. Samtidigt är det väldigt viktigt att lyckas, där att lyckas betyder jobb och pengar. Det ska helst gå snabbt också. Det är skamligt att inte lyckas och många unga definierar sig som deprimerade och de har ångest på grund av detta. En av intressenterna lyfter att dagens samhälle handlar mycket om att kategorisera människor och placera i fack. Man är aldrig en person, bara en siffra i något register, någons ekonomi, ett personnummer eller statistik. Detta menar intressenten påverkar måendet eftersom det aldrig tillåter oss att vara oss själva. En av intressenterna lyfter också att vi lever i ett samhälle där vi diagnosticerar mycket, istället för att se att alla har kompetenser. Vi behöver bredda fållan för vem som passar in. Frågan ställs varför vi med hjälp av mediciner försöker normalisera, när vi egentligen vill jobba för att vi inte ska ha något som är normalt. Det är viktigt i bemötandet att hjälpa unga att hitta egna normer och mål, att inte basera sin känsla av att lyckas med vad som är normen, menar en av intressenterna. Den stora frågan vad som händer med de som inte matchar normen? Normer i sig är inte problematiska utan det är när de lämnar någon utanför, lyfter en av intressenterna. Det är viktigt att titta på vilka mekanismer som håller människor utanför normen och vad som är kränkande. De som hamnar utanför riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Uppväxten, och tiden i skolan, påverkar tilliten Några av intressenterna lyfter föräldrarnas roll i förhållande till tillit. Föräldrar är viktiga som förebilder, den bild de förmedlar till sina barn och unga påverkar deras egen bild. Vid flera tillfällen bekräftas detta genom att intressenterna själva uttrycker var deras tillit, eller brist på tillit, kommer ifrån. En av intressenterna lyfter att hen är en naiv godtrogen optimist som (322)

278 fått med sig hemifrån att man inte ska vara rädd, utan utgå från att människor i grunden är goda. En annan intressent lyfter att hen är uppvuxen med att man inte ska lita på folk, inte ens inom familjen. Tillit är något man förtjänar. En intressent menar att föräldrar idag har svårt att prata med sina barn. Det är så mycket som ska göras och hinnas med. Det är viktigt att bygga upp en stark självtillit. Litar man inte på sig själv kan man inte lita på andra. En av intressenterna menar att det är vanligt med curlade ungdomar idag som bara lär sig om sina rättigheter, inte sina skyldigheter. Föräldrar kan inte vara med och stötta hela tiden, ungdomar måste lära sig av sina egna misstag. Vidare lyfter intressenten att det förr var mer att bara göra saker, även om det inte alla gånger var roligt. Idag ska jobben vara händelserika, ha hög status och ge bra lön. Hela tiden ska en självförverkliga sig själv och barn och unga ska idag ha snabb stimulans. Några av intressenterna lyfter att om man vuxit upp i ett mindre samhälle känner man större trygghet och mer tillit inom familjen. Det kan också påverka synen på kommunen, då man upplever att de kommer och går. Större tillit sätts därmed till kyrkan och fotbollen som alltid finns kvar. Några av intressenterna lyfter att första mötet med andra vuxna är i förskolan och skolan, det räcker med en eller ett fåtal dåliga möten som sen definierar alla möten. En av intressenterna lyfter in lärarbristen, och menar att om man inte får med sig tillit hemifrån skapar man det i skolan. Byter man då lärare för ofta, tappar man kanske tilliten till vuxna. Det är viktigt att tid ges för relationer, tidiga insatser. Det behövs mer personal och mer tid, menar andra intressenter. Ungdomar är många gånger kontaktsökande, men tiden finns inte till att skapa en relation. En av intressenterna lyfter att det är mycket intryck i skolan och att barnen ofta får jobba väldigt fritt. Inte alla barn och unga klarar detta. En av intressenterna menar att det är viktigt att se personer och deras kompetenser och möjliggöra för individuella lösningar och alternativa studievägar. Några av intressenterna beskriver också ett glapp mellan skolan och arbetslivet, särskilt för de personer där det brustit i skolgången Valmöjligheter och framtidstron påverkar tilliten Några av intressenterna lyfter de många val som unga har idag som något som påverkar tilliten. En av intressenterna menar att idag ska unga kunna filtrera allt som kommer fram i bruset. Om man jämför med tidigare, då det fanns två tv-kanaler och alla delade samma bild av verkligheten, är det en stor utmaning. Det är också många tidiga val, som exempel lyfts gymnasievalet fram. En av intressenterna delar med sig av erfarenheten (322)

279 att killar känner en större oro inför vad de ska välja, medan tjejer är tidigare i sina val. Det finns en rädsla för att göra misstag. En intressent kopplar de många valen till våra värderingar om att det fria valet är något bra. Ordet välj är ett positivt laddat ord, men kanske inte för den som inte har möjlighet att välja. De ungdomar intressenten möter är många gånger stressade över alla val som måste göras. Ungas framtidstro, menar flera intressenter påverkar tilliten hos unga. En av intressenterna beskriver att förr var inte gränsen så skarp för vem som klarade sig, samhället fanns där på ett annat sätt och det fanns möjligheter för alla, oavsett om du klarat skolan eller inte. Idag kräver även serviceyrken utbildning och specialkompetens. Det ställs högre krav på alla tjänster. Att träda in i vuxenlivet tar idag längre tid och att bli vuxen var på många sätt enklare förr, menar flera av intressenterna. Även om man inte hade jobb kunde man få en lägenhet och därefter fixa jobb. Att ens få en lägenhet idag utan inkomst är omöjligt, det påverkar framtidstron och blir stressande. För att komma hemifrån kan en möjlighet vara att börja studera, fast man egentligen inte vill. En av intressenterna menar att de unga män hen möter många gånger tappat självförtroendet och självkänslan på grund av att de inte vet hur de ska ta sig an framtiden. Vad ska man utbilda sig till eller skaffa för jobb? Tilliten till att framtiden är möjlig påverkas, vilket kan leda till ett destruktivt beteende Varbergsperspektiv Många av intressenterna har svårt att se något specifikt i Varberg som påverkar tilliten lokalt. Närheten till Göteborg kommer upp vid några tillfällen och att unga män i Varberg känner sig otrygga, vilket påverkar tilliten. En av intressenterna lyfter fram att om hen frågar ungdomarna om tillgången på droger, svarar de att det aldrig funnits så mycket knark i Varberg som nu. 4.3 Resultat enkät Enkäten innehöll sju frågor, varav tre bakgrundsfrågor. Totalt svarade 26 personer på enkäten, varav 24 män och 2 kvinnor. Åldern fördelade sig från år, där 42,5 % var mellan år och 46 % mellan år. Alla uppgav Varberg som hemkommun, utom en person hemmahörande i Halmstad. Den första frågan handlade om huruvida de skulle säga att de i allmänhet litar på de flesta människor. 11 personer svarade ja, 13 personer svarade nej och 3 personer svarade vet ej. Andra frågan löd Vad tror du påverkar din tillit till andra människor?. 21 personer valde att svara på frågan, med allt ifrån ett ord till långa beskrivningar. De som svarat ja på tidigare fråga (322)

280 tenderade att svara mer utifrån en grundläggande positiv inställning eller attityd, exempelvis min grundvärdering om alla människors lika värde, min inställning och öppenhet, nyfikenhet och inbjudande inställning. De som svarat nej på första frågan svarade mer utifrån erfarenheter av dåligt bemötande eller uppfattningen om att andra människor inte är att lita på, exempelvis dåligt bemötande från de instanser som borde vara samhällets skyddsnät, hur människor är och har varit mot mig under livet, jag är misstänksam mot alla nya ansikten då jag blivit bränd av kontakter tidigare i livet. Andra frågan handlade om tilliten hos unga män i Varberg. Flera av de som svarat trodde inte det var något specifikt för Varberg, utan snarare ett problem i hela landet. Återigen skiljer sig dock svaren något utifrån om de svarat ja eller nej på frågan om de själva i allmänhet litar på de flesta människor. De som svarat ja nämner exempelvis att det handlar om att de som inte känner tillit är osäkra på om de själva går att lita på, att de inte är tillfreds med sig själva och påverkas därmed lättare av det som exempelvis media rapporterar, eller att det handlar om hopplöshet över den egna situationen. En av de som svarat ja nämner manskulturer som orsak en annan lyfter fram populism och rasism. De som svarat nej, att de inte skulle säga att de litar på människor i allmänhet, svarar exempelvis att det kan bero på att samhället eller människor svikit en, att folk i allmänhet är falska, att samhället utvecklats och att det inte längre går att lita på människor, inte ens sina grannar. En svarande lyfter fram sociala medier och en annan lyfter fram ökade oprovocerade våldsbrott som bakomliggande orsaker. Den sista frågan handlade om vad vi tillsammans kan göra för att öka tilliten mellan människor. De förslag på insatser som framkommit i enkäten redogörs, tillsammans med förslag från dialogerna, efter analysen. 5. Analys Trots att det råder en viss osäkerhet kring vad tillit är och vad frågan litar du på människor i allmänhet innebär, så har vi fått ta del av liknande resonemang från både unga män och intressenter kring bakomliggande orsaker till bristande tillit hos unga. Många av de påverkansfaktorer som lyfts fram i dialogerna går också att koppla till den forskning som bedrivits på området. Att känna sig sviken, lurad eller på annat sett negativt bemött från myndigheter är ett återkommande tema i många dialoger. De unga män som upplevt detta, menar att det haft stor påverkan på deras tillit till människor i allmänhet. De som dagligen möter unga män som upplevt (322)

281 detta, lyfter också fram hur de ser att det påverkar tilliten. I forskningen ser man ett tydligt samband mellan just förtroende för institutioner och den generella tilliten, vilket ytterligare ger tyngd åt de berättelser vi får ta del av. Bemötande, rätt hjälp vid rätt tid, bli lyssnad på, sedd och respekterad är viktiga nyckelord som både unga män och intressenter lyfter fram. De unga män som beskriver sitt bristande förtroende för institutioner, lyfter många gånger fram att de har nära vänner och familj som de kan lita på. Den partikulära tilliten kan med andra ord trots detta vara stark. Ser man den partikulära tilliten som en form av inbundet socialt kapital, där man umgås med personer som är lika en själv, finns risken när man upplever sig avfärdad från samhället, att man fortsätter att bygga tillit till en snäv skara människor som bekräftar en själv och den bild av samhället som man har. När unga personer som söker stöd och hjälp beskriver att systemet blivit viktigare än människan, så är det dags att börja fundera på vilka effekter vårt arbetssätt får. I dagsläget verkar det som att vi faktiskt förstärker den skillnad som finns i tillit mellan olika grupper, vårt arbetssätt ökar klyftorna. Den tid vi växer upp i kan enligt forskningen påverka tilliten, man talar då om generationseffekter. Det som präglar vår nutid är enligt ett flertal intressenter ett individualistiskt samhälle, vilket även lyfts fram i forskningen, där det är viktigt att lyckas (jobb/pengar), vi kategoriserar människor och diagnosticerar i strävan efter det normala. Samtidigt blir fållan för vad som är normalt allt snävare. Om fler människor upplever att de inte passar in, eller helt enkelt hamnar utanför, på grund av att de inte lever upp till de krav som finns på dagens unga, samtidigt som samhället inte finns för stöd och hjälp, har vi många riskfaktorer för utanförskap och psykisk ohälsa. Lägg där till att du kan jämföra dig med andra på helt annat sätt än tidigare. Känslan av misslyckande riskerar då att bli ännu större. Forskningen lyfter fram att i den komplexa värld vi lever i idag krävs tillit för att klara av att ta sig an framtiden. Många av de intressenter vi träffar berättar om unga som inte kan föreställa sig hur deras framtid ska se ut, de har ingen framtidstro. En intressent beskriver det som att när man hela tiden upplevt misslyckanden är det svårt att se hur man skulle kunna lyckas. Tilliten till sig själv och en inre trygghet blir då central, vilken det kan ta tid att bygga upp. Kopplingen till den forskning som visar att en känsla av kontroll över sin egen situation är viktig för tilliten, är inte svår att se. Tid är ett återkommande ord i dialogerna. Många av de killar vi träffat som haft mycket kontakt med myndigheter under uppväxtåren, beskriver just hur bristen på tid hos personer de mött påverkat tilliten. Bristen på tid leder till att man inte hinner se personen framför sig, man hinner inte lyssna för (322)

282 att förstå vad som är de bakomliggande orsakerna till att personen framför sökt hjälp. I skolan finns ingen tid till att skapa relationer, vilket både killar och intressenter lyfter fram, och i sjukvården bollas man runt mellan personer och instanser, för ingen har riktigt tid att faktiskt ta ansvar för att personen hamnar rätt. Överallt verkar just tid vara en bristvara. Några av killarna beskriver känslan av att vara ett papper i högen som ska bockas av. Ingen boost för tilliten direkt. Ett område som varit uppe i nästan alla dialoger är sociala medier, vilket belyser hur stor inverkan det har på ungas liv idag. Killarna beskriver själva hur det påverkat det mänskliga mötet, relationsbyggande och hur stor plats spridning av negativa nyheter och näthat har. Några intressenter lyfter även hur sociala medier kan påverka självkänslan, genom att många unga jämför sitt inre med andras yttre. Givetvis är inte allt nattsvart på sociala medier, men när dess roll ställs i förhållande till bristande tillit är det dessa tankar som lyfts fram. Vi vet från forskningen att uppfattningen om de offentliga institutionerna, vilken inte behöver utgå från egna erfarenheter, är viktig för den generella tilliten. Möjligen påverkas den bilden lättare via sociala medier. En av killarna uttrycker att mycket negativt sprids om polisen och andra myndigheter, vilket det till slut blir svårt att värja sig mot. På sociala medier riktas också mycket information utifrån vad man gillar, sannolikheten att man tar del av tankar, nyheter eller berättelser som utmanar ens egen verklighetsbild blir därför mindre och mindre desto mer man använder det. Vi verkar ha lättare för att uttrycka oss negativt om varandra på sociala medier och den fysiska mobbning som sker i skolan, följer nu också med hem och finns närvarande hela tiden. Forskning visar att både den generella och partikulära tilliten kan påverkas av utsatthet för mobbning i barndomen. Samtal kring hur vi förhåller oss till sociala medier, men även hur vi förhåller oss till varandra på sociala medier, verkar vara efterfrågat av både killar och intressenter. Utifrån de dialoger vi haft går det att konstatera att unga män kämpar mot en del starka normer. Killarna beskriver att de upplever att de inte har samma möjligheter som tjejer att tala om eller visa känslor. En oro uttrycks av några av killarna över hur deras vänner skulle reagera om de delade med sig av sina vardagliga bekymmer. Både ett flertal killar och intressenter lyfter att tjejer och killar bemöts olika, killar förväntas rycka upp sig medan vi tar hand om tjejer. Vi lär också killar och tjejer olika saker när det kommer till relationer, menar en av intressenterna, vilket bidrar till att tjejer generellt sett har fler tillitsfulla relationer och större nätverk. Att det enligt statistiken är stor skillnad mellan tjejer och killars tillit i Varbergs kommun, kan vara en slump, det är ingen skillnad vi ser i de (322)

283 andra halländska kommunerna. Där tenderar snarare tjejer ha något lägre tillit än killar. Oavsett om de genusnormer som både killarna och intressenterna beskriver får effekter på tilliten eller inte, påverkar de tjejer och killars möjligheter i livet. En reflektion som känns värd att nämna är hur svaren i enkäten verkar påverkas av om man svarat ja eller nej på frågan om man i allmänhet litar på de flesta människor. De som svarat ja tenderar att svara att det beror på deras inställning eller attityd och de förklarar den bristande tilliten hos unga män som ett tecken på att de har bristande självtillit, eller att de känner hopplöshet. De som svarat nej på frågan om de i allmänhet litar på människor lyfter däremot fram orsaker som de själva inte har kontroll över, exempelvis att samhället eller andra människor svikit. Då det handlar om få svar, går det inte att dra så stora växlar, men forskningen lyfter fram hur en positiv attributionsstil och känslan av kontroll har betydelse för både den generella och partikulära tilliten. Sammanfattningsvis kan sägas att denna dialogprocess (med ödmjukhet inför att det finns många fler perspektiv att ta del av kring frågan om tillit) har belyst att samhället inte lyckas kompensera för de olika förutsättningar barn och unga har. Forskningen belyser hur viktig den tidiga socialiseringen och föräldrar som förebilder är för den generella tilliten och tilliten till sig själv, den inre tryggheten. Men forskning visar också att händelser och erfarenheter under livet påverkar desamma. En intressent lyfter att många ungdomar idag är curlade och inte lär sig om sina skyldigheter, bara sina rättigheter. Intressenten menar att ungdomar behöver lära sig av sina misstag för att kunna ta ansvar. Jag tror inte det är de ungdomarna vi i det här sammanhanget behöver vara oroliga för. De har en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god hälsa med sig, nämligen närvarande (kanske ibland lite för närvarande!) föräldrar eller vårdnadshavare, som fångar upp en när man misslyckats. De unga män som saknar tillit har många gånger (inte alltid) en annan bakgrund. De vet vad det innebär att ta ansvar och de söker hjälp och stöd från olika instanser för att de har en god anledning till det. I analysen ovan har inga förslag på insatser formulerats. Varbergsnämnden kommer utifrån den kunskap som dialogprocessen gett, diskutera möjliga vägar framåt. Från dialogerna och enkäten har dock nämnden fått ett flertal medskick kring vad man skulle kunna satsa på för att stärka tilliten. Dessa presenteras nedan. Politiker bör försöka nå ut till ungdomar mer. Att Varbergsnämnden kommer ut för dialog lyfts fram som positivt. Mötet mellan människor är viktigt (322)

284 Visa att ni bryr sig. Då bryr man sig mer själv. Viktigt att lära ungdomar om källkritik. Mer bra nyheter. Prata om konsekvenser av sociala medier tidigt. Alternativa studievägar och fler chanser att lyckas i skolan. Förbättra bemötandet hos myndigheter, lyft fram människovärde, trygghet, empati och viljan att hjälpa andra. Förändra hur vi bemöter och uppfattar andra människor i vår närhet. Öka personers självkänsla. Visa oss sårbara och visa andra att vi är att lita på. Öka integrationen av olika samhällsklasser. Låt elever träffa elever från andra skolor för att lära känna andra i Varberg och se att de flesta är rätt trevliga. Mötesplatser som lockar olika grupperingar. Ökad polisiär närvaro, krafttag mot oprovocerat våld och personrån. Se till att alla får vara med (322)

285 6. Referenser 1, 3, 4, 6, 8, 12, 13, 18, 26, 30, 45. Grosse, J. (2012). Kommer tid kommer tillit? Unga vuxnas och medelålders erfarenheter. Rapport i socialt arbete nr. 139, Stockholms universitet. 2. Blennberger, E. (2009). Att tolka tillit - begrepp och grundfrågor. I Trägårdh, Lars (Red.), Tillit i det moderna Sverige: den dumme svensken och andra mysterier. Stockholm: SNS Förlag. 5. Luhmann, N. (1988). Familiarity, Confidence, Trust: Problems and Perspectives. I Gambetta, Diego (Red.), Trust: making and breaking cooperative relations. Oxford: Basil Blackwell. 7, 38, 41, 51, 54. Uslaner, E M. (2002). The moral foundations of trust. New York: Cambridge University Press. 9, 36. Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. 10. Erikson, E H. (1965). Barnet och samhället. Stockholm: Natur och kultur. 11. Erikson, Erik H. (1969). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och kultur. 14, 21. Holmberg, S & Rothstein, B. (2016). Mellanmänsklig tillit bygger goda samhällen i J Ohlsson, H Oscarsson & M Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 15. Holmberg, S & Rothstein, B (2015). Hög mellanmänsklig tillit i Sverige men inte bland alla i A Bergström, B Johansson, H Oscarsson & M Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-intitutet. 16, 22. Oskarson, M & Rothstein, B. (2012). Den sociala tilliten håller vi på att tappa de unga? I L Weibull, H Oscarsson & A Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 17. Gittell, R & Vidal, A. (1998). Community organizing: building social capital as a development strategy. Thousand Oaks, Calif.: Sage. 19, 20. Arena för tillväxt (2015). Tillit och tolerans en skrift om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling. Linköping: LTAB 23, 24, 25. Region Halland (2015). Folkhälsan i Halland. FoUU Halland. 27. Berggren, H & Trägårdh, L. (2006). Är svensken människa?: gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts. 28. Rothstein, B. (2001). Social Capital in the Social Democratic Welfare State. Politics & Society, 29(2), s Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag. 31. Fahmy, E. (2005). Engaged Cynics? Young People's Involvement in Politics and Decision-making in the UK. I Pole, Christopher J.; Pilcher, Jane & Williams, John (Red.), Young people in transition: becoming citizens? Basingstoke: Palgrave Macmillan (322)

286 32. Holtz, G T. (1995). Welcome to the jungle: the why behind "Generation X". New York: St. Martin's Press. 33. Putnam, R D. (2000). Bowling alone: the collapse and revival of American community. New York: Simon & Schuster. 34. Ohlsson, L B. (1997). Bilden av den "hotfulla ungdomen": om ungdomsproblem och fastställandet och upprätthållandet av samhällets moraliska gränser. Lund: Värpinge Ord & text. 35. Ohlsson, L B. & Swärd, H (1994). Ungdom som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur. 37. Erikson, E H. & Erikson, J M. (1997). The life cycle completed. New York, N.Y.: W.W. Norton. 39. Jantzer, A M.; Hoover, J H. & Narloch, R. (2006). The Relationship between School-Aged Bullying and Trust, Shyness and Quality of Friendships in Young Adulthood: A Preliminary Research Note. School Psychology International, 27(2), s Salmi, V.; Smolej, M & Kivivuori, J. (2007). Crime victimization, exposure to crime news and social trust among adolescents. Young, 15(3), s Yamagishi, T & Yamagishi, M (1994). Trust and Commitment in the United States. Motivation and Emotion, 18(2), s Freitag, M & Traunmüller, R. (2009). Spheres of trust: An empirical analysis of the foundations of particularised and generalised trust. European Journal of Political Research, 48(6), s Kumlin, S & Rothstein, B. (2005). Making and Breaking Social Capital. Comparative Political Studies, 38(4), s Norén Bretzer, Ylva (2005). Att förklara politiskt förtroende: betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. (Avhandling för doktorsexamen). Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet. 47, 48. Salmi, V; Smolej, M & Kivivuori, J. (2007). Crime victimization, exposure to crime news and social trust among adolescents. Young, 15(3), s Sandstig, G. (2009). Otrygghetens landskap: en kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. (Avhandling för doktorsexamen). Institutionen 50. Moy, P & Scheufele, D A. (2000). Media Effects on Political and Social Trust. Journalism & Mass Communication Quarterly, 77(4), s , 53. Seligman, Martin E. P. (1991). Learned optimism. New York: Knopf (322)

287 Bilaga 1. Enkät bakgrund och frågor Vem kan jag lita på? 44 % av unga män (18-29 år) i Varbergs kommun uppger att de i allmänhet inte litar på de flesta människor (Folkhälsan i Halland, 2015). Vad ligger bakom dessa siffror? Det vill Varbergsnämnden veta mer om! Enkäten är öppen till 2 mars Givetvis är dina svar anonyma. 1. Kön 2. Ålder 3. Vilken kommun bor du i? 4. Skulle du säga att du i allmänhet litar på de flesta människor? 5. Vad tror du påverkar din tillit till andra människor? 6. Varför tror du att många unga män i Varberg svarar att de i allmänhet inte litar på de flesta människor? 7. Har du förslag på vad vi tillsammans kan göra för att öka tilliten mellan människor? Bilaga 2. Frågor vid dialoger. Fundera på om ni hade svarat JA/NEJ på frågan om ni allmänhet litar på de flesta människor (bordet runt). - Är det någon som vill utveckla sitt svar? Varför tror ni att många unga män svarar att de i allmänhet inte litar på de flesta? Har ni några tankar om statistiken, varför sticker det ut för unga män just i Varberg? I forskningen kan man se att tilliten bland unga är lägre idag än för 10 år sedan. Har ni några tankar kring det? I Varberg är det stor skillnad mellan killar och tjejers tillit, varför tror ni det är så? (322)

288 Kontaktperson Sophia Croona, tfn , e-post (322)

Genomförda och planerade aktiviteter Falkenbergsnämnden Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats

Genomförda och planerade aktiviteter Falkenbergsnämnden Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Genomförda och planerade aktiviteter 2017 - snämnden 170518 Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Ansvarig/ deltagare 17 jan Beredningsmöte Rådet för social hållbarhet Stadshuset, 18 jan Länspresidium

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-05-31 Hyltenämnden Tid: Onsdag 31 maj 2017, kl 13:00 16:00 Plats: Sammanträdesrummet Lilla konferensen, Vårdcentralen Hylte Verksamhetsutvecklare inom socialt

Läs mer

t... 3, -.9&M... .) U ti 'L.'13. i a... Protokoll Lokala nämnden Kungsbacka Anslag/Bevis Sammanträdesdatum

t... 3, -.9&M... .) U ti 'L.'13. i a... Protokoll Lokala nämnden Kungsbacka Anslag/Bevis Sammanträdesdatum BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland Protokoll Plats och tid Ledamöter Övriga Paragrafer Utses att justera Hotell Gottskär, Landstormsvägen 31, Onsala, klockan 09:00-15:45 Christian Johansson (M) (ordförande)

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter Falkenbergsnämnden Uppdaterad Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats

Genomförda och planerade aktiviteter Falkenbergsnämnden Uppdaterad Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Genomförda och planerade aktiviteter 2017 - snämnden Uppdaterad 2017-04-03 Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Ansvarig/ deltagare 17 jan Beredningsmöte Rådet för social hållbarhet Stadshuset,

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Presentation av ny nämndtjänsteman från 1 mars Janet Harrysson

Föredragningslista Sammanträdesdatum Presentation av ny nämndtjänsteman från 1 mars Janet Harrysson Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-02-03 Halmstadsnämnden Tid: Onsdagen den 3 februari 2016, kl 08:30 12:00 Plats: Sammanträdesrum Böcklingen, Regionens hus Presentation av ny nämndtjänsteman från

Läs mer

Lokala nämnden Varberg

Lokala nämnden Varberg Lokala nämnden Varberg Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Kommunhus B, lokal B3, Östra Långgatan 18, Varberg Ledamöter Göran Gunnarsson (S), vice ordförande Madelene Thomsen (M) Peter Sjöholm (M) Helén Andersson

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - nämnden Ärende 7 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats Falkenbergs Fontänhus, Lasarettsvägen 11, FALKENBERG

Föredragningslista Sammanträdesdatum Plats Falkenbergs Fontänhus, Lasarettsvägen 11, FALKENBERG Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-05-29 Varbergsnämnden Tid Måndagen den 29 maj 2017, kl 13:00 Plats Falkenbergs Fontänhus, Lasarettsvägen 11, 311 37 FALKENBERG OBS! nämndsmötet den 29 maj 2017

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande) Gun Svensson (C) Inger Svensson (M) Susan:

Protokoll Sammanträdesdatum Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande) Gun Svensson (C) Inger Svensson (M) Susan: Plats och tid Ledamöter Övriga Paragrafer Utses att justera Sammanträdesrum 83 (Kommunhus B, östra långgatan 18) Varberg, klockan 09:00 Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande)

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter Uppdaterad Datu m 18 jan

Genomförda och planerade aktiviteter Uppdaterad Datu m 18 jan Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Uppdaterad 2017-04-26 Datu m 18 jan 25 jan Aktivitet Syfte Arrangör/ / plats Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas: Laholm Dagordning: Fortsatt diskussion

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN VARBERG

LOKALA NÄMNDEN VARBERG LOKALA NÄMNDEN VARBERG Tid: kl. 09:00 Plats: Nämndsrummet, Birger Svenssons väg 34 A i Varberg Ledamöter Anne Sjölund (S), vice ordförande Margareta Bernås (L) Christoffer Johansson (S) Karolina Mårtensson

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN VARBERG

LOKALA NÄMNDEN VARBERG Kallelse/föredragningslista 2017-12-11 LOKALA NÄMNDEN VARBERG Tid: kl. 09:00 Plats: Sammanträdesrum Hotell Havanna, Krabbesväg 4 432 52 VARBERG Ledamöter Anne Sjölund (S), vice ordförande Margareta Bernås

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Sammanträdesrum Kommunhus B, B1, Varberg, klockan 09:00-11:30 Ledamöter Övriga Stefan Edlund (MP) (ordförande) Anne Sjölund (S) (vice ordförande) Margareta Bernås (L) Christoffer Johansson

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum

Föredragningslista Sammanträdesdatum Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-03-16 Falkenbergsnämnden Tid: Onsdag 16 mars 2016, kl 13:15 Plats: Affecta psykiatrimottagning, Stortorget 1, Falkenberg OBS! Kl 13:15 - Information Affecta- Lars

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Reviderad

Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Reviderad Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare 17 jan Är du redo-dagen Är du redo-dagen, Välmående ger resultat 18 jan Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas Dagordning Fortsatt diskussion om det gemensamma

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter 2018

Genomförda och planerade aktiviteter 2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-08-27 LN KBA180009 Regionkontoret Styrning och stöd Agneta Bylander-Sjögren Nämndsekreterare Lokala nämnden Genomförda och planerade aktiviteter 2018 Förslag till

Läs mer

Lokala nämnden Falkenberg

Lokala nämnden Falkenberg Kallelse/föredragningslista 2018-11-06 Lokala nämnden Tid: kl. 13:15 Plats: Ledamöter Catharina Berghorn (S), vice ordförande Charlotta Jonson (M) Monica Hansson (C) Markus Jöngren (MP) Irene Gustavsson

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter Falkenbergsnämnden Uppdaterad Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats

Genomförda och planerade aktiviteter Falkenbergsnämnden Uppdaterad Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Genomförda och planerade aktiviteter 2017 - snämnden Uppdaterad 2017-03-08 Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats Ansvarig/ deltagare 17 jan Beredningsmöte Rådet för social hållbarhet Stadshuset,

Läs mer

Lokala nämnden Varberg

Lokala nämnden Varberg Lokala nämnden Varberg Tid: kl. 08:30-16:00 Plats: Hotell Havanna, Krabbes väg 4, Varberg Ledamöter Göran Gunnarsson (S), vice ordförande Madelene Thomsen (M) Peter Sjöholm (M) Helén Andersson (C) Göran

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 - nämnden Ärende 6 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN HALMSTAD

LOKALA NÄMNDEN HALMSTAD Kallelse/föredragningslista 2017-08-30 LOKALA NÄMNDEN HALMSTAD Tid: kl. 08:30 Plats: Sammanträdesrum Böcklingen Ledamöter Möllefors Eva-Karin (M) Jenny Håkansson (C) Lars Nordgren (L) Hüseyin Mirza Karagöz

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA

LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Kallelse/föredragningslista 2017-12-07 LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Tid: kl. 14:30 Plats: Särörummet, stadshuset, Kungsbacka Ledamöter Helen Ung Le (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Marie Björsell

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-11-30. Vi träffas kl 11:30 på Vandrarhemmet och äter jultallrik innan sammanträdet

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-11-30. Vi träffas kl 11:30 på Vandrarhemmet och äter jultallrik innan sammanträdet Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-11-30 Laholmsnämnden Tid: Måndag 30 november 2015, kl 13:00 Plats: Laholms vandrarhem.. Vi träffas kl 11:30 på Vandrarhemmet och äter jultallrik innan sammanträdet..

Läs mer

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter 2018

Genomförda och planerade aktiviteter 2018 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2018-11-12 LN KBA180009 Regionkontoret Styrning och stöd Agneta Bylander-Sjögren Nämndsekreterare Lokala nämnden Genomförda och planerade aktiviteter 2018 Förslag till

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 - nämnden Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar som nämnden

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Laholmsnämnden

Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Laholmsnämnden Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Intern-kontroll 17 jan Är du redo-dagen Är du redo-dagen, Välmående ger resultat Laxbutiken Falkenberg 18 jan Länspresidiet

Läs mer

156 Ändring av fullmäktiges arbetsordning RS140163

156 Ändring av fullmäktiges arbetsordning RS140163 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-02 RS140163, regionfullmäktige, Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter Varbergsnämnden

Genomförda och planerade aktiviteter Varbergsnämnden Genomförda och planerade aktiviteter 2017 - Varbergsnämnden 2017-05-19 Reviderad Aktivitetsplan Datum Aktivitet Syfte Arrangör/ målgrupp/ plats 8 jan Dialog kring tillit med Movant, Varberg Movant vuxenutbildning

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 - nämnden Ärende 8 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA

LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Kallelse/föredragningslista 2018-03-15 LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Tid: kl. 08:30 Plats: Skårs Gård, Förlandavägen 181, Fjärås Ledamöter Helen Ung Le (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Marie

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - Varbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - Varbergsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - snämnden Ärende 8 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndsplan. I nämndsplanen framgår de inriktningar och

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - nämnden Ärende 11 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Kungsbackanämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad: Ärende 5 - bilaga Dag Aktivitet Innehåll Plats Deltagare Ansv/ internkontroll

Kungsbackanämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad: Ärende 5 - bilaga Dag Aktivitet Innehåll Plats Deltagare Ansv/ internkontroll 10-jan Unga föräldrar Möte med ledarna för gruppen Hålabäcks fritidsgård 11-jan Föreläsning: Kränkningar och övergrepp inom idrotten Hur kan vi förebygga kränkningar inom idrotten Varlaskolans aula 17-jan

Läs mer

Kungsbackanämnden 1 13

Kungsbackanämnden 1 13 Protokoll Sammanträdesdatum 2013-02-20 Kungsbackanämnden 1 13 Tid: Onsdag 20 februari kl. 14:00 17:00 Plats: Sammanträdesrum Tjolöholm, Närakuten, Kungsbacka Ledamöter Ulrika Jörgensen (M) ordförande Maud

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2016

Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2016 Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2016 Uppföljningsrapport 1 2016, 3 månader Kungsbackanämnden Nämndsledamöter: Christian Johansson (M), ordförande Helén Ung Le (S),

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - nämnden Ärende 6 - bilaga Lokala nämndens plan för internkontroll Enligt kommunallagen ska varje nämnd ansvara för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Uppdaterad

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Uppdaterad Aktivitets- och internplan 2016 - Falkenbergsnämnden Uppdaterad 2016-06-01 Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2015

Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2015 Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2015 Uppföljningsrapport 1 2015, 3 månader Kungsbackanämnden Nämndsledamöter: Christian Johansson (M), ordförande Helén Ung Le (S),

Läs mer

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Hylte Innehållsförteckning Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 6 Lokal och regional samverkan 6 Utvecklingsarbete

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-02-05

Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-02-05 Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-02-05 Halmstadsnämnden Tid: Torsdag 5 februari, kl 10:00 12:00 Plats: Hotell Skansen, Båstad 1 Justering Halmstadsnämnden beslutar utse Marita Johansson att jämte

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Borgsalen, klockan 09:00-12:30 Ledamöter Ersättare Övriga Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Rie Boulund (M) ersätter Ulrika Jörgensen (M) (ordförande) Kerstin Zander (S) ersätter Lise-Lotte

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Kungsbackanämnden 50 60

Kungsbackanämnden 50 60 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-08-31 Kungsbackanämnden 50 60 Tid: Onsdag 31 augusti 2011, kl. 15:00 19:20 Plats: Sammanträdesrum Idalarummet, stadshuset, Kungsbacka Ledamöter Maud Lanne (S) tjänstgörande

Läs mer

Kungsbackanämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad: Dag Aktivitet Innehåll Plats Deltagare Ansv/ internkontroll

Kungsbackanämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad: Dag Aktivitet Innehåll Plats Deltagare Ansv/ internkontroll 10-jan Unga föräldrar Möte med ledarna för gruppen Hålabäcks fritidsgård 11-jan Föreläsning: Kränkningar och övergrepp inom idrotten Hur kan vi förebygga kränkningar inom idrotten Varlaskolans aula 17-jan

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Aktivitets- och internplan 2016 - Falkenbergsnämnden Ärende 4 - bilaga Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Varbergsnämnden 29 39

Varbergsnämnden 29 39 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-05-10 Varbergsnämnden 29 39 Tid: Tisdag 10 maj 2011, kl 14:00 17:45 Plats: Konferensrummet 2:a vån, Vårdcentralen Västra Vall, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD)

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum Vuxenskolan, Falkenberg, klockan 13: 15-15:30

Protokoll Sammanträdesdatum Vuxenskolan, Falkenberg, klockan 13: 15-15:30 BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland Protokoll Plats och tid Ledamöter Övriga Paragrafer Utses att justera Vuxenskolan, Falkenberg, klockan 13: 15-15:30 Niclas Erlandsson (L) (ordförande) 69-70, 72-79 Catharina

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Internkontroll 18 jan Presidiet 19 jan Styrgrupp barn och unga Presidiet träffar presidierna i KS, KUN, BUN, Soc och räddningstjänsten

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 - nämnden Ärende 4 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Borgsalen Ledamöter Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael Delin (S) Marianne Kierkemann

Läs mer

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - nämnden Ärende 10 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Uppdaterad Aktivitets- och internkontrollplan 2015 Laholmsnämnden

Uppdaterad Aktivitets- och internkontrollplan 2015 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 Lokala nämndens uppdrag De lokala nämnderna verkar på uppdrag av regionfullmäktige och regionstyrelsen. I uppdraget ingår bland annat att bidra till utveckling av

Läs mer

Varbergsnämnden 69 81

Varbergsnämnden 69 81 Protokoll Sammanträdesdatum 2013-12-03 Varbergsnämnden 69 81 Tid: Tisdag 3 december 2013, kl 15:00 18:00 Plats Nämndsrummet, Birger Svenssons väg 32, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD) ordförande

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA

LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Kallelse/föredragningslista 2017-11-16 LOKALA NÄMNDEN KUNGSBACKA Tid: kl. 09:00 Plats: Hotell Gottskär, Landstormsvägen 31, Onsala Ledamöter Helen Ung Le (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M)

Läs mer

Lokala nämnden Halmstad

Lokala nämnden Halmstad Kallelse/föredragningslista 2018-11-14 Lokala nämnden Halmstad Tid: kl. 08:30-12:00 Plats: Sammanträdesrum Klarasalen, stadsbiblioteket, Halmstad Ledamöter Marita Johansson (S), vice ordförande Eva Karin

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum

Föredragningslista Sammanträdesdatum Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-04-20 Halmstadsnämnden Tid: Onsdagen den 20 april 2016, kl 08:30 Plats: Scandic Hallandia, Halmstad -----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kungsbackanämnden 1 11

Kungsbackanämnden 1 11 Protokoll Sammanträdesdatum 2012-01-30 Kungsbackanämnden 1 11 Tid: Måndag 30 januari 2012, kl. 16:00 19:20 Plats: Sammanträdesrum Tjolöholm, Hallands sjukhus Kungsbacka Ledamöter Ulrika Jörgensen (M) Maud

Läs mer

LOKALA NÄMNDEN VARBERG

LOKALA NÄMNDEN VARBERG Kallelse/föredragningslista 2018-03-12 LOKALA NÄMNDEN VARBERG Tid: kl. 09:00 Plats: Stadshus B, lokal B2, Östra Långgatan 18, Ledamöter Anne Sjölund (S), vice ordförande Inger Svensson (M) Gun Svensson

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Kungsbackanämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 - nämnden Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar som nämnden

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Uppdaterad

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Uppdaterad Aktivitets- och internplan 2016 - Falkenbergsnämnden Uppdaterad 2016-04-13 Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Aktivitets- och internplan 2016 - Falkenbergsnämnden Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar som nämnden

Läs mer

Varbergsnämnden 59 67

Varbergsnämnden 59 67 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-09-20 Varbergsnämnden 59 67 Tid: Tisdag 20 september 2011, kl. 14:00 18:00 Plats: Varbergsnämndens sammanträdesrum, Birger Svenssons väg 32 Ledamöter Karl-Gunnar Svensson

Läs mer

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel

Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Mötesplats Mölle samt Rådhuset, Falkenberg Ledamöter Kristina Karlsson (C) Lena Persson (L) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael

Läs mer

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning]

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] s aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] Lokala s uppdrag De lokala nämndernas uppdrag är att vara befolkningsföreträdare. ska säkerställa att befolkningens totala behov av hälso- och

Läs mer

Falkenbergsnämnden. Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2016

Falkenbergsnämnden. Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2016 Falkenbergsnämnden Uppföljningsrapport 1 Januari mars 2016 Uppföljningsrapport 1 2016, 3 månader Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter: Niclas Erlandsson (L) ordförande Catharina Berghorn (S) vice ordförande

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Varbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Varbergsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 - snämnden Ärende 10 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndsplan. I nämndsplanen framgår de inriktningar och

Läs mer

Protokoll Sammanträdesdatum

Protokoll Sammanträdesdatum Plats och tid Regionens hus, Södra vägen 9, Halmstad, Borgsalen, klockan 09:00-11:30 Ledamöter Ersättare Övriga Ulrika Jörgensen (M) (ordförande) Kristina Karlsson (C) Lise-Lotte Bensköld Olsson (S) Mikael

Läs mer

Lokala nämnden Laholm

Lokala nämnden Laholm Kallelse/föredragningslista 2018-11-05 Lokala nämnden Laholm Tid: kl. 13:00 Plats: Campus Osbecksgymnasiet Ledamöter Lars Fritzon (S), vice ordförande Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Eva M Larsson

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Presidiets förslag Nämnden beslutar utse (Justerare) att jämte ordföranden justera protokollet.

Föredragningslista Sammanträdesdatum Presidiets förslag Nämnden beslutar utse (Justerare) att jämte ordföranden justera protokollet. Föredragningslista Sammanträdesdatum 2007-01-22 Kungsbackanämnden Tid: Måndag 22 januari 2007 kl 13:30 Obs! konferens i Sparbankshallen om Nationell Strategi för utveckling av samhällets insatser till

Läs mer

35 Svar på motion om Landsbygdsklinik i Hallands inland RS170203

35 Svar på motion om Landsbygdsklinik i Hallands inland RS170203 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2018-02-14 35 Svar på motion om Landsbygdsklinik i Hallands inland RS170203 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta

Läs mer

Varbergsnämnden 19 28

Varbergsnämnden 19 28 Protokoll Sammanträdesdatum 2011-04-06 Varbergsnämnden 19 28 Tid Onsdag 6 april 2011, kl 13:00 17:15 Plats Konferensrummet 1:a vån, Vårdcentralen Västra Vall, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD)

Läs mer

DRIFTNÄMNDEN AMBULANS, DIAGNOSTIK OCH HÄLSA

DRIFTNÄMNDEN AMBULANS, DIAGNOSTIK OCH HÄLSA DRIFTNÄMNDEN AMBULANS, DIAGNOSTIK OCH HÄLSA Tid: kl. 09:00-14:00 Plats: Konf rum Barken-Briggen i Kattegatt, Hallands sjukhus Halmstad Ledamöter Ersättare Övriga 1(9) 1. Justering Ej föredragning av utse

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och

Läs mer

Lokala nämnden Hylte. Kallelse/föredragningslista Tid: kl. 09:00-12:00. Plats: Sammanträdesrum Lilla Konferensen, vårdcentralen, Hyltebruk

Lokala nämnden Hylte. Kallelse/föredragningslista Tid: kl. 09:00-12:00. Plats: Sammanträdesrum Lilla Konferensen, vårdcentralen, Hyltebruk Kallelse/föredragningslista 2018-09-13 Lokala nämnden Hylte Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Sammanträdesrum Lilla Konferensen, vårdcentralen, Hyltebruk Ledamöter Kristina Johansson (S), vice ordförande Ingegerd

Läs mer

Kungsbackanämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad Ärende 7 - bilaga Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Ansv/ internkontroll

Kungsbackanämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad Ärende 7 - bilaga Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare Ansv/ internkontroll 10-jan Unga föräldrar Möte med ledarna för gruppen Hålabäcks fritidsgård 11-jan Föreläsning: Kränkningar och övergrepp inom idrotten Hur kan vi förebygga kränkningar inom idrotten Varlaskolans aula 17-jan

Läs mer

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 April 2014 FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 Uppföljningsrapport 1 2014 Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter Jan Berge (MP), ordf. Catharina Berghorn (S), vice ordf Eva Agbrant

Läs mer

Varbergsnämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad: Ärende 6 - bilaga Dag Aktivitet Syfte Plats Ansvarig/Deltagare Uppfölj/ internkontroll

Varbergsnämnden - Aktiviteter 2012 Uppdaterad: Ärende 6 - bilaga Dag Aktivitet Syfte Plats Ansvarig/Deltagare Uppfölj/ internkontroll 10-jan Möte med KS au Samverkansdialog med kommunens au och snämndens presidium 83/11, 8 10-jan Presidium Förberedelser inför nämndens möte 23 januari snämndens 13-jan Lokal nätverksträff "Föräldrar Emellan"

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Lokala nämndens uppdrag De lokala nämnderna verkar på uppdrag av regionfullmäktige och regionstyrelsen. I uppdraget ingår bland annat att bidra till utveckling av

Läs mer

Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Reviderad

Genomförda och planerade aktiviteter 2017 Reviderad snämnden Dag Aktivitet Syfte Plats Deltagare 17 jan Är du redo-dagen Är du redo-dagen, Välmående ger resultat 18 jan Länspresidiet Lokala nämnders presidier träffas Dagordning Fortsatt diskussion om det

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Falkenbergsnämnden [Reviderad 2014-10-15 ]

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Falkenbergsnämnden [Reviderad 2014-10-15 ] Aktivitets- och internplan 2014 - Falkenbergs [Reviderad 2014-10-15 ] Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Kungsbackanämnden 15-22

Kungsbackanämnden 15-22 Protokoll Sammanträdesdatum 2007-03-06 Kungsbackanämnden 15-22 Tid: Tisdag 2007-03-06 kl 08:30-15:15 Plats: Hotell Halland, Kungsbacka Ledamöter: Margareta Ödman (m) Maud Lanne (s) Marianne Hultén (m)

Läs mer

Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 2 Januari juli 2015

Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 2 Januari juli 2015 Ärende 5 - bilaga Kungsbackanämnden Uppföljningsrapport 2 Januari juli 2015 Uppföljningsrapport 2 2015, 7 månader Kungsbackanämnden Nämndsledamöter: Christian Johansson (M), ordförande Helén Ung Le (S),

Läs mer

Driftnämnden Regionservice

Driftnämnden Regionservice Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-05-12 Driftnämnden Regionservice Tid: Torsdagen den 12 maj 2016, kl 09:30 ca 12:00 Plats: Regionservice, Skånegatan 59, Halmstad Sammanträdesrum: Gröna rummet

Läs mer

Föredragningslista Sammanträdesdatum Nämnden beslutar utse Gejbert Strömblad att tillsammans med ordföranden justera protokollet.

Föredragningslista Sammanträdesdatum Nämnden beslutar utse Gejbert Strömblad att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Föredragningslista Sammanträdesdatum 2017-03-02 Driftnämnden Närsjukvård Tid: Torsdag 2 mars kl. 14:00 Plats: Vårdcentralen Onsala Beslutsärenden 1 Justering Nämnden beslutar utse Gejbert Strömblad att

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 18 jan Presidiet 19 jan Styrgrupp barn och unga Presidiet träffar presidierna i KS, KUN, BUN, Soc och räddningstjänsten kring barn och unga Stadshuset i Laholm Presidiet

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 Laholmsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2014 Lokala nämndens plan för internkontroll Enligt kommunallagen ska varje nämnd ansvara för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde varför nämnden har att

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Varbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Varbergsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - snämnden Ärende 8 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndsplan. I nämndsplanen framgår de inriktningar och

Läs mer

DRIFTNÄMNDEN REGIONSERVICE

DRIFTNÄMNDEN REGIONSERVICE DRIFTNÄMNDEN REGIONSERVICE Tid: kl. 09:00-12:00 Plats: Regionservice, Fiskaregatan 4 - Sammanträdesrum: Parketten Ledamöter Patrik Thorsson Nilsson (S), vice ordförande Claës-Lennart Ljung (M) Fredrik

Läs mer

Driftnämnden Regionservice

Driftnämnden Regionservice Föredragningslista Sammanträdesdatum 2016-02-04 Driftnämnden Regionservice Tid: Torsdagen den 4 februari 2016, kl 09:00 ca 12:00 Plats: Hallands Sjukhus, Halmstad Projektkontoret (Karta bifogas) OBS! Tid

Läs mer

Falkenbergsnämndens aktiviteter 2012 enligt uppdraget

Falkenbergsnämndens aktiviteter 2012 enligt uppdraget ss aktiviteter 2012 enligt uppdraget Dag Aktivitet Syfte/innehåll Plats Deltagare Internkontroll 1. Uppdrag från och samverkan med hälso- och sjukvårdsstyrelsen 11-jan Presidium Inför s möte 25 januari

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Varbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Varbergsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2015 - snämnden Ärende 10 - bilaga Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndsplan. I nämndsplanen framgår de inriktningar och

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan Falkenbergsnämnden Aktivitets- och internplan 2016 - Falkenbergsnämnden Ärende 4 - bilaga Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

175 Redovisning av pågående motioner november 2017

175 Redovisning av pågående motioner november 2017 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2017-11-08 175 Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att

Läs mer

Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315

Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315 Protokoll Sammanträdesdatum 2017-11-29 Regionfullmäktige 85 Redovisning av pågående motioner november 2017 RS160315 Beslut Regionfullmäktige beslutar att I ärendet yttrar sig Mats Eriksson (M). Ärendet

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-03-02] Lokala nämndens uppdrag Aktivitets- och internkontrollplan är ett komplement och bilaga

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 18 jan Presidiet 19 jan Styrgrupp barn och unga Presidiet träffar presidierna i KS, KUN, BUN, Soc och räddningstjänsten kring barn och unga Presidiet 10, 160201

Läs mer