Förtroendemannalagen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förtroendemannalagen"

Transkript

1 Förtroendemannalagen

2

3 Innehållsförteckning Förord till FmL 3 Förtroendemannalagen 7 FmL 1 7 FmL 2 8 FmL 3 Förtroendemannens rättigheter 9 FmL 4 Anställningsskydd 10 FmL 5 Ändring av arbetsförhållanden 11 FmL 6 Ledighetsrätt 15 FmL 7 Lönerätt 16 FmL 8 Företrädesrätt till fortsatt anställning 17 FmL 9 Tvist tolkningsföreträde 18 FmL 10 Skadestånd 19 FmL 11 Talan 20 FmL 12 Rättegång 21

4 Förord Lagen infördes i början av 1970-talet liksom en del annan lagstiftning inom arbetsmarknadens område t.ex. Medbestämmandelagen, Studieledighetslagen, Jämställdhetslagen och Semesterlagen. Parterna nådde inte någon framgång avtalsvägen varför det fordrades ändringar i lagstiftningen. Syfte med FmL är att dels underlätta fackligt arbete och att ge skydd åt arbetstagare som innehar fackliga uppdrag. Lagen behandlar bland annat: Lokaler att bedriva fackligt arbete i Skydd för fackligt arbete Skydd för anställningsförmåner Omplaceringsskydd för fackligt förtroendevalda Rätten till ledighet för uppdraget och när ledigheten ska ske med oförändrade anställningsförmåner, d.v.s. lön, tillägg m.m. Förstärkt anställningsskydd i vissa fall (vid uppsägningssituationer) Tolkningsföreträde Skadestånd; ekonomiskt som motsvarar faktiska förluster och ideellt som motsvarar ersättning för kränkning Lagens primära syfte är att underlätta och stödja det lokala fackliga arbetet på arbetsplatsen.

5 Förtroendemannalagen FmL 1 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation att som facklig förtroendeman företräda de anställda på viss arbetsplats i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor. Med arbetstagarorganisation avses i denna lag organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för de arbetstagare som berörs av förtroendemannens verksamhet. Lagen tillämpas på en facklig förtroendeman då organisationen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget. I förhållande till förtroendemannen bestämmer organisationen när lagen skall gälla för honom. Lag (1990:1039). Lagen ger rätt till skydd och anspråk på ledighet bara i den mån man utövar facklig verksamhet i lagens mening. Visserligen har facklig verksamhet en vid utsträckning men också begränsningar. Arbetet ska avse förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utanför FmL faller frågor som t.ex.; kassörsarbete, uppbörd av medlemsavgifter, revision, valberedning, årsmöten. Reglerna ställer höga krav på oss att även anmäla att verksamhet som vi utför inte omfattas av avtalets betalningsregler. Förtroendemannen ska ha utsetts av Polisförbundet. Detta kan ske genom val eller t.ex. styrelsebeslut. Kollektivavtal fordras mellan parterna. Arbetsgivaren måste underrättas om uppdraget. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla; a) Uppdragets art, t.ex. förhandlingsmottagare, ordförande, sekreterare b) Tiden för uppdraget c) Innehålla arbetsplatser som omfattas av uppdraget d) Arbetsgivaren ska omgående underrättas när uppdraget upphör Anmälan om fackliga uppdrag kan ske löpande under året. Polisförbundet bestämmer antalet förtroendevalda och vilket uppdrag den förtroendevalde ska ha. I anslutning till att arbetsgivaren underrättats ska överläggning ske om omfattningen och förläggningen av det fackliga arbetet. Exempel på facklig verksamhet enligt FmL är förhandlingar, förberedelser för förhandling, kontakter med berörda, information till och från medlemmar och motsvarande verksamhet som syftar till vidgat inflytande för de anställda i frågor som berör dem nära och dagligen. Inom ramen faller även utbildning som syftar till att göra förtroendemannen mer lämplig i sitt uppdrag. Beträffande information så avses här förtroendemannens rätt att ge och ta emot information.

6 Facklig verksamhet enligt FmL omfattar sådan verksamhet som kan sägas vara ett led i ett konkret tillvaratagande av arbetstagarens intressen i förhållande till sin motpart på arbetsgivarsidan. Även om det är facklig verksamhet enligt FmL så är det inte liktydigt med rätt till ledighet p.g.a. skälighetskravet. Det kan även innebära begränsningar i rätten till betald ledighet. För skyddsombud gäller både reglerna i MBL och Arbetsmiljölagen. I de fall bestämmelserna i Arbetsmiljölagen är förmånligare så tar dessa över. Viss facklig verksamhet betraktas som uppdrag i tjänsten t.ex. rekryteringsarbete, uppdrag i förändringsgrupp, anpassningsgrupp, polisstyrelse/nämnd. FmL 2 2 Har i lag meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Även avvikande bestämmelse i annan författning än lag gäller, om den avser fråga om företrädesrätt till fortsatt arbete eller förläggning av ledighet för facklig förtroendeman, vars avlöningsförmåner fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, eller facklig förtroendeman hos riksdagen eller dess verk. Avtal som innebär att en facklig förtroendemans rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Avvikelse får dock göras från 1, 5 7, 8 första stycket, och 9 a första och andra styckena med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Lag (1990:1039). Behandlar lagens dispositivitet, d.v.s. möjligheten att genom avtal förtydliga och konkretisera innebörden. De grundläggande rättigheterna får inte genom avtal försämras. För att en avvikelse ska ske fordras att Polisförbundet på central nivå, godkänner denna. Har i lag meddelats bestämmelse som avviker från FmL gäller det. Även annan bestämmelse som gäller t.ex. ledighetens förläggning gäller före FmL. Avvikelse får ske beträffande 1, 5-7, 8 av central organisation. FmLs regler är primära i förhållande till MBL i de frågor som tar sikte på enskilda förtroendemän. FmL gäller för skyddsombud, men får inte innebära att skyddsombudets rättigheter därigenom inskränks. T.ex. vid en akut situation får skyddsombudet ta ut den ledighet som han eller hon anser fordras, även om Polisförbundet inte utövat tolkningsföreträde. Polisförbundets tolkningsföreträde kan bli tillämpligt för ledighet enligt arbetsmiljölagen för det lokala skyddsarbetet. I de fall avtal har ersatt reglerna i lagen har Polisförbundet även då ett tolkningsföreträde.

7 FmL 3 Förtroendemannens rättigheter 3 En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget. Verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång. Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokal eller annat utrymme på den egna arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs där. Lag (1990:1039). Arbetsgivaren får inte hindra förtroendemannen från att fullgöra sitt uppdrag. Han eller hon ska få fritt tillträde till nödvändiga utrymmen etc., om det inte innebär betydande hinder för arbetets behöriga gång. Ett hinder kan även bestå i en förtroendemans tjänstgöringstider, tjänstgöringsplats eller arbetsuppgifter. Arbetsgivaren är skyldig att undanröja hinder av det slaget och söka finna former som istället underlättar för förtroendemannen att utföra sitt arbete. Det åligger arbetsgivaren att se till att förtroendemannens ordinarie arbete inte hopas. Genom att t.ex. utse vikarie eller omfördela arbetet. Allmänna uttalanden med kritik mot förtroendemannen eller facket i allmänhet skyddas av bestämmelser om yttrandefrihet i grundlagen. Oavsett om det är befogat eller inte, oavsett var det sker. Konkreta åtgärder som syftar till att skada förtroendemannen i arbetet är dock att betrakta som hinder enl. 3. I förarbeten till FmL kan man se att lagstiftarens mening är, att ålägga arbetsgivaren att vara positivt verksam för att underlätta samverkan i arbetsplatsens olika frågor som faller inom FmL. 3 FmL är tillämplig då en arbetsgivare vidtar åtgärder som inte direkt riktas mot förtroendemannen men ändock undergräver dennes ställning på arbetsplatsen. Förtroendemannen ska ha möjlighet att disponera lokal eller annat låsbart utrymme. Förtroendeman har rätt att nyttja telefon. Arbetsgivaren ska betala samtal som avser den fackliga verksamheten. Ej generell rätt att utnyttja frankeringsmaskin på myndigheten. Om verksamheten inte störs så kan arbetsgivaren bistå med skrivhjälp. Normal kontorsutrustning som dator/skrivare, kopiator och fax bör ställas till förtroendemannens förfogande. I vissa fall ställs högre krav på fackliga förtroendemän än anställda i allmänhet. Det förväntas att de fackliga förtroendemännen ska känna till spelreglerna på arbetsmarknaden.

8 FmL 4 Anställningsskydd 4 Facklig förtroendeman får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget har upphört skall arbetstagaren vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om han ej haft fackligt uppdrag. Förtroendemannen får inte p.g.a. sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När det fackliga uppdraget upphör är man tillförsäkrad samma eller likvärdiga arbetsuppgifter som man skulle haft om man inte varit facklig förtroendeman. När man avser försämrade arbetsuppgifter så är det i princip förtroendemannens uppfattning som är avgörande. Organisationen kan lägga ett tolkningsföreträde, ytterst avgör AD. Det som är väsentligt är att en omplacering inte får ske i syfte att hindra eller trakassera eller som ett hot mot förtroendemannen. Det finns inget skydd mot vad som för den enskilde kan uppfattas som onödig omplacering. Förtroendemannen har rätt till samma lön som han skulle haft om han arbetat som vanligt. Det vill säga lön, ob-ersättning, fasta tillägg, mm. Grunden är att man ska jämföras med sina gamla arbetskamrater. Skulle dessa av något skäl få t.ex. minskad ob-ersättning p.g.a. ändringar i tjänstgöringslistor så bör även förtroendemannen tillerkännas en sänkning. Vissa ersättningar som intimt är kopplat till viss verksamhet, t.ex. traktamente, bilersättning ska dock inte utbetalas till den som inte har dessa kostnader. AD har uttalat att det synes nämligen sannolikt att de flesta arbetstagare ser det som en nackdel att råka ut för en lönesänkning även om den på sätt och vis kompenseras av att man befrias från skiftestjänstgöring och istället får arbeta på normal dagtid. Principen om bibehållen ekonomisk ersättning är tvingande. Förtroendemannen får inte komma i ett sämre läge för befordran. Tiden som facklig förtroendeman ska tillgodoräknas och i merithänseende vara fullt jämförbar med ordinarie arbete. Det fackliga engagemanget får inte påverka vitsordet i negativ bemärkelse. En f.d. heltidsengagerad förtroendeman kan begära att få omskolning/introduktion när han träder in i den vanliga tjänsten igen. FmL 5 Ändring av arbetsförhållanden 5 Uppkommer fråga om ändring av facklig förtroendemans arbetsförhållanden eller anställningsvillkor, skall arbetsgivaren minst två veckor i förväg varsla den lokala arbetstagarorganisationen och underrätta förtroendemannen. Föreligger hinder härför, skall varsel och underrättelse i stället lämnas så snart det kan ske. Skyldighet att lämna varsel och underrättelse föreligger ej vid sådan ändring som utgör ett normalt led i förtroendemannens arbete och icke försämrar hans möjligheter att fullgöra det fackliga uppdraget.

9 Den lokala arbetstagarorganisationen och förtroendemannen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om åtgärd som avses i första stycket. Sådan överläggning skall påkallas senast en vecka efter det att varsel eller underrättelse lämnades. Har överläggning påkallats, får arbetsgivaren icke vidtaga den tilltänkta åtgärden förrän tillfälle till överläggning har lämnats. Om arbetsgivaren vill ändra förtroendemannens arbetsförhållanden ska han minst två veckor före varsla det lokala facket och underrätta den berörde. Det lokala facket har rätt till överläggning med arbetsgivaren om tänkta åtgärder. Facket ska påkalla överläggning senast en vecka efter det att underrättelse skett. Innan överläggning ägt rum får inte arbetsgivaren vidtaga någon åtgärd. Facket har tolkningsföreträde (Polisförbundet centralt) under förutsättning att överläggning begärs inom laga tid. Skyldigheten till överläggning gäller både när förändringen har att göra med förtroendemannen personligen och när den har att göra med organisatoriska förändringar. Även när en förändring, sett från arbetsgivarperspektiv, innebär en förmån eller ännu bättre villkor ska varsel ske. 5 är dispositiv och kan alltså genom kollektivavtal förstärkas.

10 FmL 6 Ledighetsrätt 6 Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. Ledigheten får dock icke ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får icke förläggas så, att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Ledighetens omfattning och förläggning bestämmes efter överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras. Ledigheten ska vara skälig med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledighet ska förläggas så att den inte onödigtvis hindrar det ordinarie arbetet. Facklig verksamhet bör om möjligt förläggas i samband med rast, arbetstidens början, slut eller liknande. Förman ska informeras om att facklig verksamhet ska bedrivas. Vid heltidsarbete bestämmer organisationen förläggning av arbetet. Ledigheten bestäms genom överläggning mellan det lokala facket och arbetsgivaren. Ett riktmärke för ledighet brukar vara en heltid för 500-medlemmar, vilket regleras i Avtal om fackliga förtroendemän (FMA) Denna tid kan utökas t.ex. beroende av att man genomgår en större organisationsförändring, medlemmarna är spridda på olika arbetsställen, medlemmarna arbetar oregelbunden arbetstid etc. Vid bestämmande av den fackliga tiden ska inte inräknas mer tillfällig verksamhet t.ex. styrelseutbildning, konferens etc. Polisförbundet har tolkningsföreträde med undantag av extremsituationer t.ex. hot mot säkerhet av viktiga samhällsfunktioner etc. kan uppstå. Ledighet, betald eller obetald, kan aldrig begäras med stöd av FmL för sådana fackliga aktiviteter som faller utanför begreppet facklig verksamhet i förtroendemannalagens mening. Med detta avses följande; interna föreningsangelägenheter, politisk verksamhet, opinionsbildning, kongresser/stämmor etc. Mer allmänna studier på högre nivå (t.ex. juridik) faller inte inom FmL, utan ledighet ska begäras med stöd av Studieledighetslagen. Genom kollektivavtal kan en utökning av ledighetsrätten ske. Ledighet får endast tas ut i den omfattning som det är nödvändigt. Även det fackliga arbetet förutsätts bedrivas rationellt. Rätt till ledighet avser även förberedelsearbete, efterarbete, rast och vila. Beträffande utbildning så ska man pröva behovet individuellt. Således kan arbetsgivaren vara skyldig att ge ett huvudskyddsombud en större möjlighet till ledighet för utbildning på arbetsmiljöområdet än vad som kan vara fallet med en annan facklig förtroendeman.

11 FmL 7 Lönerätt 7 Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens egen arbetsplats skall den fackliga förtroendemannen ha rätt till bibehållna anställningsförmåner. Beror det på arbetsgivaren att den fackliga verksamhet som avser förtroendemannens egen arbetsplats förläggs till annan tid än förtroendemannens ordinarie arbetstid, skall ersättning utgå till förtroendemannen som om han hade utfört arbete för arbetsgivarens räkning. Även uppkomna merkostnader skall ersättas, om de beror på arbetsgivaren. Om anställningsförmån enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid likställas tid som avses i första och andra styckena. Lag (1990:1039). n ha rätt till bibehållna anställningsförmåner, d.v.s. främst Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på den egna arbetsplatsen ska förtroendemannalöneskyddet. Om det beror på arbetsgivaren att förtroendemannen är tvungen att arbeta utanför ordinarie arbetstid så ska arbetsgivaren betala övertid. T.ex. förhandlingar, information, förfrågningar i bostaden etc. Även andra merkostnader som beror på arbetsgivaren skall ersättas, t.ex. inställelse på fridag, kilometerersättning etc. Alla andra förmåner som t.ex. semester, sjukvård/mediciner, personskadeavtal gäller vid facklig verksamhet. Kurser som avser att göra förtroendemannen mer lämplig för sitt uppdrag på arbetsplatsen medför rätt till betald ledighet. Däremot omfattas inte kurser som gäller interna fackliga angelägenheter som t.ex. kassörsarbete. Ledigheten får inte ha större omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. I de fall fackligt arbete, initierat av förtroendemannen, utförs på tjänstefri del av dygn, då ordinarie arbete ska utföras bör förtroendemannen befrias från motsvarande tid ordinarie arbete. Befrielse får endast ske från ordinarie arbetstid närmast före eller efter om inte parterna kommer överens om annat. FmLs främsta syfte är att stödja det lokala fackliga arbetet. Olika rättsfall visar att en arbetsgivare kan göra förbehåll beträffande sin betalningsskyldighet för t.ex. fackliga kurser och sedan i efterhand genom t.ex. krav på insyn och kontroll förvissa sig om att det bedrivits facklig utbildning i förtoendemannalagens mening. Facket har tolkningsföreträde om förtroendemannens löneförmåner vid ledighet. Skulle AD på arbetsgivarens talan finna att facket grovt missbrukat ledighetsreglerna eller använt sitt tolkningsföreträde på ett grovt oaktsamt sätt kan dock facket åläggas att återbetala t.ex. utbetald lön. Om förtroendemannen mot organisationens vilja tar sig ledigt eller använder en för fackligt arbete avsedd ledighet för något annat så är detta att betrakta som normal frånvaro och faller inte inom FmLs regler utan normala ledighetsregler.

12 FmL 8 Företrädesrätt till fortsatt anställning 8 Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering skall facklig förtroendeman, utan hinder av 22 lagen (1982:80) om anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Kan förtroendemannen endast efter omplacering beredas fortsatt arbete, gäller som förutsättning för att han skall ges företräde att han har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete. Uppsägning som sker i strid med första stycket skall på yrkande av förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid skall 34 andra och tredje styckena, 37, 39, 40 och 42 samt 43 andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla. Lag (1982:87). Vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist (kan även avse avsaknad av lönemedel) ska en facklig förtroendeman ges företräde till fortsatt arbete om det är av särskild betydelse för det fackliga arbetet på arbetsplatsen. Förutsättningen är att vederbörande har tillräckliga kvalifikationer. T.ex. kan en ung föreningsordförande med kortare anställningstid få behålla anställningen istället för en äldre tjänsteman. Lagregeln tar inte hänsyn till den fackliga förtroendemannen utan det fackliga arbetet som sådant. Bedömningen gör organisationen, inte förtroendemannen själv.

13 FmL 9 Tvist tolkningsföreträde 9 Uppkommer tvist om tillämpning på en facklig förtroendeman av 1, 3, 4, 6 eller 7 eller 8 första stycket eller kollektivavtalsbestämmelse som med stöd av 2 andra stycket har trätt i stället för 1, 6 eller 7 eller 8 första stycket, gäller den lokala arbetstagarorganisationens mening om lagens eller kollektivavtalets rätta innebörd intill dess tvisten har slutligt prövats. I kollektivavtal som har trätt i lagens ställe kan föreskrivas att arbetstagarpartens bestämmanderätt i stället skall tillkomma huvudorganisationen. Utan hinder av första stycket kan arbetsgivaren vägra sådan ledighet som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller därmed jämförliga intressen. 9 a En arbetsgivare som enligt 3 andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas till förtroendemannen. I sådana fall tillämpas 21 andra och tredje styckena lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig förtroendeman har fått kännedom om med tystnadsplikt som avses i första stycket får förtroendemannen trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten. I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 sekretesslagen (1980:100) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena. Lag (1990:1039). Uppkommer tvist om tillämpning av FmL 1 (utsett, krav, underrättat) 3 (hinder) 4 (försämring av anställningsvillkor) 6 (ledighetsrätt) 7 (lönerätt) 8 (driftskränkning) Eller kollektivavtalsbestämmelse som trätt i lagens ställe gäller arbetstagarorganisationens mening intill dess tvisten slutligen prövats. För Polisförbundets del ligger tolkningsföreträdet på central nivå, efter delegation från huvudorganisation (OFR). (Arbetsgivaren har rätt att vägra ledighet som äventyrar säkerhet och viktiga samhällsfunktioner). Tolkningsföreträde kan sägas vara en temporär bestämmanderätt.

14 Ett åsidosättande av tolkningsföreträde medför skadeståndsansvar för arbetsgivaren. FmL 10 Skadestånd 10 Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag eller kollektivavtalsbestämmelser som har trätt i lagens ställe skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill facklig förtroendeman är berättigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarorganisations intresse av att lagens bestämmelser iakttages i förhållande till organisationens förtroendemän samt till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Arbetstagarorganisation kan åläggas att utge skadestånd om den föranlett felaktig tillämpning av lagen eller kollektivavtal som har trätt i lagens ställe och har insett eller uppenbarligen borde ha insett felaktigheten. Detsamma gäller om organisationen icke vidtager skäliga åtgärder för att hindra facklig förtroendeman från ett motsvarande förfarande eller om organisationen icke söker förebygga skada av ett felaktigt förfaringssätt. Facklig förtroendeman kan icke åläggas att utge skadestånd eller återbära erhållen lön för facklig verksamhet som han har bedrivit med organisationens godkännande. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet jämkas. 10 a Om en facklig förtroendeman eller en ledamot i styrelsen för en arbetstagarorganisation bryter mot den tystnadsplikt som avses i 9 a första och andra styckena eller obehörigen utnyttjar kunskaper som förtroendemannen eller styrelseledamoten har fått under sådan tystnadsplikt, svarar arbetstagarorganisationen för den skada som uppkommer. I ett sådant fall följer inte ansvar enligt 20 kap. 3 brottsbalken. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Lag (1990:1039). Om arbetsgivaren åsidosätter sina förpliktelser enligt FmL eller kollektivavtalsbestämmelser som trätt i lagens ställning ska han utge 1) Lön och andra anställningsförmåner som är berättigade. 2) Ersättning för uppkommen skada (ideellt skadestånd). Man kan säga att det för arbetsgivaren fordras underlåtenhet, men för den fackliga organisationen fordras grov oaktsamhet för att skadeståndsanspråk ska anses föreligga. Om facket insett eller uppenbarligen borde ha insett en felaktig tolkning kan organisationen, inte förtroendemannen själv, förpliktigas att utge skadestånd.

15 FmL 11 Talan 11 Den som vill fordra skadestånd enligt denna lag skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst. Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anspråk på lön och andra anställningsförmåner enligt denna lag eller kollektivavtal som har trätt i lagens ställe. Iakttages ej vad som föreskrives i första och andra styckena, är talan förlorad. Lag (1976:594). Den som vill fordra skadestånd enligt FmL ska inom 4 månader underrätta sin motpart från det att skadan inträffade.

16 FmL 12 Rättegång 12 Mål om tillämpning av denna lag handlägges enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Sådant mål skall handläggas skyndsamt. Detsamma gäller mål om kollektivavtal som har trätt i lagens ställe. Utan hinder av 9 kan arbetsdomstolen meddela förordnande i tvistefrågan för tiden intill dess tvisten har slutligt prövats. Yrkande om sådant förordnande får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig. Övergångsbestämmelser 1974:358 Denna lag träder i kraft den 1 juli Kollektivavtal enligt 2 andra stycket kan ingås före ikraftträdandet. Har en arbetstagares fackliga uppdrag upphört före ikraftträdandet äger 4 icke tillämpning. Föreskrifterna i 5 gäller icke om de leder till att varsel och underrättelse skall ha lämnats före ikraftträdandet. Mål rörande FmL handläggs enligt lagen om rättegång i arbetstvister. Målet ska bedrivas skyndsamt. Detsamma gäller tvist om kollektivavtalsbestämmelse. AD kan besluta interimistiskt till dess saken är prövad.

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen Förtroendemannalagen Innehållsförteckning Förord till FmL 3 Förtroendemannalagen 7 FmL 1 7 FmL 2 8 FmL 3 Förtroendemannens rättigheter 9 FmL 4 Anställningsskydd 10 FmL 5 Ändring av arbetsförhållanden

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Regelverket. Lokalt kollektivavtal/ personalhandbok. Centralt kollektivavtal. Svensk lag. EU-regler. Enskilt anställnings- avtal

Regelverket. Lokalt kollektivavtal/ personalhandbok. Centralt kollektivavtal. Svensk lag. EU-regler. Enskilt anställnings- avtal Regelverket Enskilt anställnings- avtal Lokalt kollektivavtal/ personalhandbok Centralt kollektivavtal Svensk lag EU-regler FML Förtroendemannalagen Lag ( 1974 :358) om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Ändrad: t.o.m. SFS 2011:428 Inledande bestämmelser 1 Denna lag syftar till att genom styrelserepresentation ge de anställda insyn i och

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

Ändring i lagen om rätt till ledighet för utbildning

Ändring i lagen om rätt till ledighet för utbildning Lagrådsremiss Ändring i lagen om rätt till ledighet för utbildning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 maj 2011 Hillevi Engström Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän AVTAL 1 (8) Arbetsgivarsidan Arbetstagarsidan Kriminalvården SEKO-vård OFR-S Saco-S Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän 1 I enlighet med 2 avtal om fackliga förtroendemän (1975-03-20),

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen Förtroendemannalagen Innehållsförteckning Inledning... 3 Vem är facklig förtroendeman?... 4 Facklig förtroendeman... 4 Arbetstagarorganisation... 4 Utsedd av arbetstagarorganisation... 4 Bestående kollektivavtalsförhållande...

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock 1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddelar föreskrifter i fråga om arbete som avses i andra och tredje styckena.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddelar föreskrifter i fråga om arbete som avses i andra och tredje styckena. 1 Med minderårig avses i denna lag den som icke har fyllt aderton år. 2 En minderårig får inte som arbetstagare eller på annat sätt anlitas till eller utföra arbete före det kalenderår under vilket den

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lagom medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Bilaga till Förhandlingsprotokoll

FÖRBUNDSINFO. Bilaga till Förhandlingsprotokoll Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 22 oktober 2010 Facklig förtroendeman Nya lokala avtal för facklig förtroendeman Facklig förtroendeman regleras i lagen om facklig förtroendemans ställnig på

Läs mer

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Antagen av styrelsen 2017-01-19 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån gällande arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. Vårdförbundets

Läs mer

En enklare ledighetslagstiftning

En enklare ledighetslagstiftning Ds 2009:15 En enklare ledighetslagstiftning Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Förhandlingsprotokoll 206-04-29 Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

LOA Lag om offentlig anställning

LOA Lag om offentlig anställning LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3

Läs mer

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Utfärdad: 1976-06-10 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:402 Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Lag (1994:260) om offentlig anställning

Lag (1994:260) om offentlig anställning 1 of 5 27/09/2010 13:14 SFS 1994:260 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1994-04-28 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:667 Lag (1994:260)

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Skrift om förtroendemannalagen

Skrift om förtroendemannalagen Skrift om förtroendemannalagen Lagen om facklig förtroendeman ger skydd och sätter gränser för den fackliga verksamheten på företaget. Lagen är en ramlag som inte ger klara och tydliga svar på alla frågeställningar.

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Semesterlag 1 Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön

Läs mer

Hyresförhandlingslag (1978:304)

Hyresförhandlingslag (1978:304) Hyresförhandlingslag (1978:304) Källa: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1978:304 Datum: 26 januari 2010 Inledande bestämmelser 1 Förhandling om hyresförhållanden i fråga om bostadslägenheter

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka VÅRDFÖRBUNDET AVDELNING NORRBOTTEN 2013-05 1 Inledning Vårdförbundet, avdelning

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

Delegering av processbehörighet i arbetstvister

Delegering av processbehörighet i arbetstvister Delegering av processbehörighet i arbetstvister 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Innehåll Förord Delegering av Arbetsgivarverkets processbehörighet Bilaga till Arbetsgivarverkets

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

SemL. Semesterlag. I lydelse fr.o.m. 2010-04-01. Lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. I lydelse fr.o.m.

SemL. Semesterlag. I lydelse fr.o.m. 2010-04-01. Lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. I lydelse fr.o.m. SemL Semesterlag I lydelse fr.o.m. 2010-04-01 Lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete I lydelse fr.o.m. 2010-04-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Läs mer

Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering i sverige kom den första lagen om etnisk diskriminering 1986. Genom lagen inrättades ett särskilt myndighetsorgan ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, med uppgift att verka för att diskriminering

Läs mer

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om Lag (2011:427) om europeiska företagsråd Lagtext från Näringsdepartementet om europeiska företagsråd Lagens innehåll och syft 1 Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska företagsråd

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arbetstid vid visst vägtransportarbete; SFS 2005:395 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Tillämpningsområde

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Omorganisation på jobbet

Omorganisation på jobbet Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: :13 FörL, Föräldraledighetslagen. Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2006:42 Diarienr: 2006/1701 P-cirknr: 2006-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: FörL, Föräldraledighetslagen Malin Looberger Avdelningen för arbetsgivarpolitik Förhandlingssektionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

LAG OCH AVTAL Lagar för offentlig sektor 2010

LAG OCH AVTAL Lagar för offentlig sektor 2010 LAG OCH AVTAL Lagar för offentlig sektor 2010 LAG OCH AVTAL LAGAR för offentliga sektorn ISBN 91 7650 256 2 Upplaga: 18 000 ex. AB Realtryck 2010 Förord Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) framställer

Läs mer

Inledning. Förkortningar

Inledning. Förkortningar Innehåll Inledning................................................ 2 Förkortningar............................................. 2 Vilka har rätt till studieledigt (1 )............................. 3 Andra

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 2014-11-04 1(7) RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN 1 Bisyssla Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 1.1 Vad är bisyssla? Bisyssla är ett uppdrag som en person fullgör

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

GUSTAF ADOLF. Prop. 1973:129. Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1973. Nr 129

GUSTAF ADOLF. Prop. 1973:129. Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1973. Nr 129 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1973 Prop. 1973:129 Nr 129 Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställningsskydd, m. m.; given Stockholms slott den 25 maj 1973. Kungl. Maj:t vill härmed,

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Sammanställning av centrala arbetsrättsliga lagar Emil Hedberg, ordförande SUA

Sammanställning av centrala arbetsrättsliga lagar Emil Hedberg, ordförande SUA SUA Sammanställning av centrala arbetsrättsliga lagar Emil Hedberg, ordförande SUA 1 Innehållsförteckning Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 3 Lag (1982:80) om anställningsskydd 13 Arbetstidslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR OCH ARVODEN TILL FÖRTROENDEVALDA I FALKENBERGS KOMMUN

BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR OCH ARVODEN TILL FÖRTROENDEVALDA I FALKENBERGS KOMMUN BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR OCH ARVODEN TILL FÖRTROENDEVALDA I FALKENBERGS KOMMUN 2015-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-06-24 235 med ändring 2014-12-16 235 BESTÄMMELSER OM ERSÄTTNINGAR OCH ARVODEN

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik; SFS 2008:475 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer