Hushållsbarometern våren 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållsbarometern våren 2011"

Transkript

1 Hushållsbarometern våren 2011 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2011

2 Övergripande nivå i korthet Hushållsbarometern ger en bild av hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Jämförelser med tidigare resultat nedan speglar förändringarna ur ett ettårsperspektiv eller mer. Hushållsindex har fallit tillbaka en 2008 upplevde många hushåll att deras ekonomi förändrades och fler hushåll fick mindre pengar till löpande utgifter. Trots den ekonomiska turbulensen som följde därefter sjönk hushållsindex bara marginellt. Även om en sämre arbetsmarknad var påtaglig för många, klarade hushållen sig trots allt relativt bra i krisen tack vare låga låneräntor, högre löner och skattesänkningar. visade hushållen en stabilare ekonomi och återigen en god optimism för framtiden. en 2011 uppger fler hushåll att ekonomin är oförändrad, men färre än året dessförinnan att de har fått några förbättringar. Trots en stark återhämtning av konjunkturen och en lägre arbetslöshet anser fler hushåll än för ett år sedan att de sammantaget har fått en något sämre ekonomi. Hushållsindex har sedan förra våren sjunkit från 50,4 till 48,8. Jämfört med tidigare år ser det här året hittills ut som ett mellanår mätt i ekonomisk förbättring för hushållen och kan inte mäta sig med 2006 eller 2007 års höga indextal. Det överträffar inte heller förra vårens resultat då fler hushåll än i år ansåg att de fått en bättre ekonomi. Hushållen är mer positiva om sin ekonomi totalt sett än om enbart sin löpande vardagsekonomi. Färre än för ett år sedan har dock upplevt förbättringar. Tillbakagången av hushållsindex beror på en gradförskjutning till det sämre både när det gäller hushållens ekonomi totalt sett, men också om de enbart ser till sin ekonomi för löpande utgifter. Enligt egen utsago är orsaken inte främst att hushållets ekonomi blivit sämre utan snarare har färre än för ett år sen upplevt några förbättringar. - Av dem som upplevt att deras ekonomi har förändrats anser fortfarande en större andel att de idag har mindre pengar till löpande utgifter än dem som tycker att de har mer, 23 procent respektive 17 procent. Nettotalet dem emellan är alltså negativt och har dessutom sjunkit något från förra våren från -5 till Tar hushållen även hänsyn till sina tillgångar och skulder är de däremot mer positiva. En större andel anser att deras totala ekonomi de senaste sex månaderna har blivit bättre än den som anser det motsatta, 20 respektive 17 procent. Nettotalet 1 är positivt på +3, men även här har en förskjutning till det sämre skett från förra årets +4. Försämringarna beror på prisökningar samtidigt som högre låneräntor har blivit mer kännbara Högre priser är den mest utbredda orsaken till att den egna plånboken har blivit tunnare. Det anser 48 procent (45) 2 av dom som fått det sämre. Därefter anges högre låneräntor och 26 procent av hushållen som har fått en sämre ekonomi anger detta som skäl jämfört med enbart 4 procent för ett år sedan. Andra vanliga skäl är att man har fått lägre bidrag/ersättning p g a regelförändringar och att någon i hushållet inte längre arbetar p g a sjukdom, arbetslöshet eller föräldraledighet, 26 (38) 3 respektive 19 (24) procent. Även om dessa två orsaker inte längre är lika 1 2 Nettot mellan de som det senaste halvåret upplevt förbättringar och de som upplevt försämringar. Siffror inom parantes avser våren. 2

3 utbredda som de senaste åren så är de fortfarande två av de fyra vanligaste. Det faktum att någon i hushållet av någon anledning inte är kvar på arbetsmarknaden inverkar alltså fortfarande negativt på många hushålls ekonomi. Förbättringar tack vare högre disponibel inkomst och att fler arbetar mer Närmare hälften uppger liksom förra året att en löneförhöjning är anledningen till förbättringen. En femtedel att det beror på lägre inkomstskatt. Ytterligare en femtedel att det beror på att någon i hushållet gått upp i arbetstid, vilket dessutom är ett skäl som ökat från 12 procent för ett år sedan till 19 procent. Däremot är orsaker som lägre inkomstskatt och lägre låneräntor inte längre lika tungt vägande skäl till att vardagsekonomin har blivit bättre, vilket är logiskt eftersom räntenivåerna stigit och regeringen i år gjort uppehåll med ytterligare steg av jobbskatteavdraget. De som ändå svarar lägre skatt är till stor del pensionärer och förmodligen avser de det höjda grundavdraget som i år infördes vid beräkning av skatt på pensionsinkomster. En lika hög andel har fått pengarna att räcka och fler slipper dra ner på sin konsumtion Andelen hushåll som har haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut är lika stor som för ett år sedan, 16 procent, men jämfört med tidigare år är det en låg andel. Förutom att fler de senaste åren har fått sina pengar att räcka har dessutom färre tvingats dra ner på sin konsumtion. 35 procent uppger att de av ekonomiska skäl har behövt dra ned det senaste kvartalet, jämfört med 41 procent för ett år sedan. Det gäller samtliga konsumtionsposter, men framförallt har man i mindre utsträckning dragit ned på dyrare mat, nödvändiga inköp av skor eller kläder men även på bilkörning trots stigande bensinpriser. Trenden sedan mätningarna började 2004 är att fler och fler har fått inkomsterna att räcka månaden ut och i år, liksom förra året, är den andelen som allra lägst. Även andelen hushåll som av ekonomiska skäl tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion är på den lägsta nivån sedan Sammantaget tyder detta på att vissa av de mest trängda hushållen under den senaste sjuårsperioden trots allt upplever att de har fått större marginaler. Varken fler eller färre hushåll har lån för konsumtion 14 procent av hushållen har lån för någon form av konsumtion, vilket är en oförändrad andel jämfört med för ett år sedan. Andelen har legat relativt stabil sedan 2005 och trots att många fick radikalt förändrade ekonomiska förutsättningar under den finansiella krisen har inte fler gjort sig av med sina konsumtionskrediter, inte heller fler har valt att låna för konsumtion. Hög optimism om den egna ekonomin framöver även om den avtagit något Optimismen om den egna ekonomin framöver är fortfarande hög, men har inte blivit starkare jämfört med förra våren. En övervägande andel tror alltjämt att deras ekonomi kommer att bli bättre det kommande året, 35 procent. Optimisterna är mer än dubbelt så många som pessimisterna och nettotalet mellan de båda grupperna är +19 jämfört med +21 förra våren. Så sent som våren var hushållens framtidstro rekordlåg, nettotalet var då så lågt som Även ersättning i form av lägre pension ingår här båda åren. Siffror inom parantes avser våren. 3

4 Optimisterna har förhoppningar om högre lön eller att någon i hushållet får arbete Huvudskälet för dem som tror på en bättre privatekonomi det närmaste året är liksom förra året att man kommer att få högre lön. Den förhoppningen har dessutom blivit vanligare bland fler, 43 procent (38). En annan vanlig förhoppning är att någon i hushållet ska få arbete från att tidigare varit bidragstagare, 17 procent (15) eller att arbetstiden kommer utökas 9 procent (8). Dessutom svarar ytterligare 4 procent i det öppna svarsalternativet att de hoppas att få ett arbete eller mer jobb. Pessimisterna befarar prishöjningar, högre räntor men även prisfall på sina tillgångar Hushållen som befarar att den egna ekonomin kommer att försämras det närmaste året tror framförallt att det kommer att bero på prishöjningar. Denna tro har dessutom tilltagit, 30 procent tror på kommande högre priser jämfört med 19 procent för ett år sedan. Högre räntor är ytterligare en vanlig orsak till att ekonomin befaras att bli sämre, men trots stigande ränteprognoser är det inte nämnvärt fler som anger detta som skäl, 16 (13) procent. Däremot har farhågan om att sparande, fastigheter eller andra tillgångar kommer att minska i värde bubblat upp. Förra året trodde ingen att detta skulle försämra deras ekonomi, i år tror hela 14 procent det. En oförändrad andel kommer att konsumera mer Resultaten talar inte om huruvida hushållens konsumtionsnivå i kronor kommer att öka eller minska, däremot hur stor andel av hushållen som det kommande året planerar att spendera mer respektive hålla igen. Jämfört med för ett år sedan avser en lika stor andel av hushållen att konsumera mer. Även en lika stor andel som då planerar nu att konsumera mindre. En något större andel planerar att spara mindre samtidigt är fler hushåll osäkra på hur mycket de ska amortera på sina lån Andelen som förra året planerade att spara mer var hög, men det närmaste året släpper hushållen något på sina sparambitioner. De som avser att spara mer uppgår till 23 procent och 11 procent planerar att spara mindre. Nettotalet för sparande är fortfarande högt +12, men 3 procentenheter fler än förra året planerar att minska sitt sparande. Även när det gäller amortering av lån är andelarna i princip desamma som för ett år sen. 12 procent planerar fortfarande att amortera mer, medan enbart 3 procent planerar att amortera mindre. Däremot har osäkerheten stigit om amorteringsnivån och hela 10 procent är idag tveksamma till om de framöver ska förändra storleken på sina avbetalningar. Att färre planerar spara mindre kan innebära en högre konsumtion, men enligt resultaten ovan tyder det i så fall på att en lika stor andel som för ett år sedan kommer att stå för den merkonsumtionen. Andelen semesterfirare med utökad semesterkassa är lika stor som förra året När det gäller semester planerar inte fler hushåll att unna sig en dyrare semester jämfört för ett år sedan, 22 procent båda åren. Även en oförändrad andel av hushållen planerar att dra ner sin semesterkassa, 17 procent. Siffror inom parantes avser våren. 4

5 Resultat - utfall och förändringar Hushållsindex har sjunkit och är strax under 50 Sedan förra våren har Hushållsindex sjunkit från 50,4 till 48,8 vilket innebär att fler hushåll anser att deras ekonomi har försämrats. Nöjdast med utvecklingen av sin privata ekonomi var hushållen hösten 2007, hushållsindex var då 51,8. Under den finansiella krisen, våren, dippade index men återhämtade sig igen förra våren. Det senaste året har däremot inte upplevts lika starkt och nu när index är under 48,8 anser en större andel av hushållen att de under de senaste sex månaderna har fått det sämre än dem som tycker att den har blivit bättre. Denna utveckling bekräftas för övrigt av beräkningar som Institutet för Privatekonomi årligen gör för ett antal typhushåll. I den analysen hade mellan januari och januari 2011 samtliga av Institutets typhushåll fått mindre kvar att leva på efter att nödvändiga utgifter var betalda - ett undantag var garantipensionären som gick något lite på plus. Diagram 1 Hushållsbarometern som index för hushållen totalt När index ligger under 50 betyder det att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit sämre än dem som anser att den blivit bättre. Index mäter såväl den löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder. För mer information om beräkning av index se sid 18. Lägst index: Bryter man ner resultaten har ensamstående pensionärer och ensamstående föräldrar lägst indextal, 42,1 respektive 42,6. De gifta pensionärerna är något nöjdare med sin ekonomiska utveckling, men index är ändå lågt 46,2. Även om indextalen fortfarande är låga anser såväl de ensamstående som de gifta pensionärerna att de har fått ekonomiska förbättringar jämfört med våren. Det kanske inte är helt förvånade eftersom regeringen vid årsskiftet /2011 höjde grundavdraget och därigenom sänkte inkomstskatten för just ålderspensionärerna. Högst index: Högst index har även i år hushåll med hushållsinkomster överstigande kr per år. I den här gruppen anser flest att deras ekonomi förbättrats de senaste sex månaderna. Å andra sidan är det just den här gruppen som sänkt sitt index allra mest och betydligt färre av dom har upplevt förbättringar i år. Index för dem var 59,8 förra våren jämfört med 52,7 det här året. 5

6 Högre index än 50 har även i fallande ordning; unga år, hushåll med inkomster mellan och kronor per år, gifta och sambor utan hemmaboende barn, män samt åringar. Även dessa hushåll har sänkt sina index i år, med undantag av medelinkomsttagarna som anser att deras ekonomiska situation är oförändrad. Storstadsbor och gifta och sambor med hemmavarande barn hade förra året index som översteg 50, men för dem har index i år backat till under 50-strecket. Grupper som minskat sitt index mest sedan förra våren: Hushåll med inkomster > kronor per år, storstadsbor och unga vuxna år. Index i regioner: Delas Sverige upp i sex olika regioner är störst andel av invånarna mest nöjda med sin ekonomiska utveckling de senaste sex månaderna i den mellersta regionen, Stockholm exkluderat. Index för boende i mellersta regionen är 52,1. Den här regionen har även höjt sitt index mest sedan mätningen förra våren. För ett år sedan var det istället Stockholm som hade det högsta indextalet, men Stockholmarnas index ligger nu strax under 50-strecket på 49,8. Även index i övriga storstäder har backat och index skiljer sig numera inte så mycket vare sig man bor i storstad, i övriga städer eller på landsbygd. Lägst indextal har den västra regionen där en större andel upplever att de i år har fått en sämre ekonomi de senaste sex månaderna. Den här regionen står även för den största indexsänkningen jämfört med förra våren från 51,9 till så lågt som 46,5. Diagram 2 Hushållsbarometern som index uppdelat på delindex 6

7 Hushållen är mer positiva om sin ekonomi totalt sett än om enbart den löpande. Färre än för ett år sedan har dock upplevt att den totala ekonomin har förbättrats Av dem som anser att deras totala ekonomi på något sätt har förändrats de senaste sex månaderna, anser en övervägande andel att det är till det bättre snarare än till det sämre, 20 respektive 17 procent. Nettotalet dem emellan har dock sjunkit något jämfört med förra våren från +4 till +3, vilket beror på att något färre har upplevt att den egna ekonomin totalt sett har förbättrats.... även färre uppger att de har fått förbättringar av sin löpande ekonomi När hushållen bara ser till sin löpande vardagsekonomi är de däremot mer negativa. En övervägande andel uppger att den de senaste sex månaderna snarare försämrats än förbättrats. 17 procent anser att de idag har mer pengar till löpande utgifter, medan 23 procent anser att de har mindre. Nettotalet är liksom för ett år sedan negativt, men jämfört med förra våren har en gradförskjutning till det sämre skett till -6 (-5). Tilläggas bör att en majoritet av hushållen fortfarande anser att deras vardagsekonomi är oförändrad. Den andelen har jämfört med för ett år sedan dessutom ökat från 53 till 57 procent. Högre priser är fortfarande den mest utbredda orsaken till att den egna plånboken har blivit tunnare och högre låneräntor har blivit kännbara för betydligt fler hushåll Närmare en fjärdedel uppger att de har fått en sämre ekonomi det senaste sex månaderna. De flesta uppger att högre priser är orsaken till att vardagsekonomin har försämrats, 48 (45)procent. En dryg fjärdedel, 26 procent, uppger att högre låneräntor är orsaken till en sämre ekonomi jämfört med enbart 4 procent för ett år sedan och det märks nu att stigande räntenivåer har blivit kännbart för alltfler hushåll. Förra året var det tydligt att lägre ersättning eller bidrag beroende på regelförändringar resulterade i en sämre ekonomi för många, förmodligen beroende på striktare ersättningsregler i både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Detta är fortfarande en av de vanligaste orsakerna även om den inte är lika utbredd, 26 (38) 1 procent. En annan utbredd orsak till en sämre vardagsekonomi är att någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldra- eller sjukledig. Andelen har sjunkit jämfört med för ett år sedan, 19 (24) procent, men det är fortfarande en av de främsta orsakerna till en sämre ekonomi. Även om det inte har blivit mer kännbart för fler märks det alltså fortfarande i många hushålls ekonomi att någon i hushållet av någon anledning inte är kvar på arbetsmarknaden. Andra starka skäl till att ekonomin blivit sämre är i nämnd ordning förändrad livssituation och högre kommunala avgifter. 1 Även ersättning i form av lägre pension och högre skatt ingår här båda åren. 7

8 Diagram 3 Orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre *) tagit bort alternativet "högre fastighetsavgift" 2011 Högre lön, lägre inkomstskatt är de två främsta skälen till att vissa hushåll har fått det bättre 17 procent av hushållen anser att de fått en bättre löpande ekonomi det senaste halvåret. Den klart främsta orsaken till det är högre lön. Det uppger närmare hälften, 46 procent, av dem som har fått en förbättrad ekonomi, vilket dessutom är en något större andel än för ett år sedan. Lägre inkomstskatt är fortfarande en av de vanligare orsakerna till att vardagsekonomin har blivit bättre trots att det inte längre är en lika starkt bidragande orsak till att den löpande ekonomin har blivit bättre, 21 procent (38) 1. Främst är det pensionärer som svarar detta och avser förmodligen det höjda grundavdraget vid beräkning av skatt på pensionsinkomster. Däremot genomfördes det i år inget ytterligare steg av jobbskatteavdraget vilket har skett de senaste fyra åren. Trots det uppger en stor andel av åringarna just sänkt inkomstskatt som skäl. En förklaring kan vara att de har gått från sjukdom och arbetslöshet till arbete och då fått lägre skatt. En annan att det i vissa kommuner rör sig om sänkt kommunalskatt, eller helt enkelt på en allmän okunskap om årets uppehåll av ytterligare jobbskatteavdrag. Ett annat skäl till att ekonomin har blivit bättre är att fler har valt eller fått möjlighet att gå upp i arbetstid 19 procent (12). Något fler arbetar dessutom mer från att tidigare varit sjukskrivna, arbetslösa eller föräldralediga, 16 procent (15). Även en förändrad livssituation som till exempel att man blivit sambo, slutat studera eller att barnen flyttat hemifrån har förbättrat ekonomin. Denna andel borde vara relativt konstant och har efter en uppgång förra året nu återigen gått tillbaka till den nivå den legat på tidigare år. 1 Högre ersättning/bidrag inkluderat, men utgör endastl en liten del. 8

9 Lägre låneräntor är en klart dalande orsak till att ekonomin förbättrats. angav nästan hälften av dem som hade fått det bättre att just de låga räntorna var anledningen till det. Förra året halverades den andelen till 21 procent. I år det bara 8 procent som trots det stigande ränteläget lyckats få en lägre ränta förmodligen på ett tidigare bundet lån. Diagram 4 Orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre *) tagit bort alternativet "lägre fastighetsavgift" 2011 Färre hushåll har problem med att få pengarna att räcka månaden ut. Ensamstående har störst problem. Trots högkonjunktur och sjunkande arbetslöshet har färre hushåll jämfört med för ett år sedan haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut. Totalt sett har 16 procent av hushållen haft svårigheter. Andelen var lika stor förra våren. Ensamstående såväl med som utan hemmavarande barn är de hushåll som har haft svårast att få pengarna att räcka. Av dem har en tredjedel haft problem det senaste kvartalet. Pensionärerna upplever i stor utsträckning att deras ekonomi blivit sämre. Trots det har de sammanboende/gifta seniorerna inte haft några problem med sin likviditet, men av de ensamstående pensionärerna har däremot närmare en femtedel haft svårt att få sina pengar att räcka det senaste kvartalet, 18 procent (22). 9

10 Diagram 5 Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Något färre hushåll har tvingats växla ner sin löpande konsumtion I störst utsträckning har hushållen det senaste kvartalet dragit in på restaurangbesök samt nöjen, kultur eller fritidsaktiviteter, 18 respektive 17 procent. Men även på dyrare mat och nödvändiga inköp av skor eller kläder, 16 procent vardera. Jämfört med för ett år sedan har dock färre hushåll de senaste tre månaderna tvingats dra ner på sin konsumtion, 35 procent (41). Istället har man ytterligare kunnat lätta på svångremmen efter större återhållsamhet under finanskrisen. Lättnaderna gäller för inköp av mat, både för den nödvändiga och den lite dyrare, samt för nöjen, fritidsaktiviteter, kläder och skor. Trots att bensinpriserna idag är högre har man dessutom i mindre utsträckning dragit in på bilkörning jämfört med för ett år sedan. Även färre hushåll har av ekonomiska skäl tvingats att betala en räkning för sent. Diagram 6 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet 10

11 De hushåll som i störst utsträckning tvingats dra ner på sin konsumtion det senaste kvartalet är ensamstående såväl med som utan hemmavarande barn; med barn, 56 (66) procent respektive utan barn, 51(43) procent. I minst utsträckning har sambor och gifta utan hemmaboende barn dragit ner, 30 procent (29) samt pensionärerna, 30 procent (44). För pensionärernas del är det dessutom en positiv förändring jämfört med förra våren. Trots att inkomstpensionerna sänkts och att vissa tjänstepensioner inte räknas upp i år, ser det ut som om den lägre skatten på pensionsinkomster och höjningen av garantipensionen till viss del kompenserat så att färre pensionärer har behövt att dra ned på sin konsumtion. Trenden sedan mätningarna började 2004 är att fler och fler får inkomsterna att räcka månaden ut, i år liksom förra året är den andelen som allra lägst. Även om nedåttrenden inte är lika tydlig är andelen hushåll som av ekonomiska skäl tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion på den lägsta nivån sedan I år är dessutom andelen som har tvingats dra in på ett sådant nödvändigt inköp som vardagsmat lägre än i någon tidigare mätning, 5 procent. Sammantaget tyder detta på att visa av de mest trängda hushållen trots allt upplever att de har fått större marginaler den senaste sjuårsperioden. Diagram 7 Andel hushåll som det senaste kvartalet inte fått inkomsterna att räcka och dragit ner sin konsumtion Unga vuxna har i störst utsträckning lånat för konsumtion 14 procent av hushållen har lån för konsumtion. Konsumtionslån är vanligast i gruppen år, där så många som en fjärdedel uppger att de har konsumtionslån. - Det är även vanligt i i barnfamiljer, främst med ensamstående vuxna men även i barnfamiljer där de vuxna är sammanboende och i åldersgruppen Andelen hushåll som har konsumtionslån är i det närmaste lika stor som våren. Svaren talar dock inte om hur stort belopp man har lånat eller hur det har förändrats. Enligt statistik från SCB har konsumtionskrediterna beloppsmässigt ökat stadigt de senaste åren. Det senaste året har tillväxttakten dock avtagit och är en dryg procent. I Hushållsbarometern ställdes frågan om man har något lån för konsumtion första gången hösten 2005, men andelen hushåll som har konsumtionslånt har sedan dess förändrats väldigt lite. I SCB:s statistik har konsumtionslånen i belopp stigit med 50 procent sedan september 2005, vilket andelen låntagare enligt Hushållsbarometern alltså inte har gjort. Det visar att 11

12 konsumtionskrediterna per konsumtionstagare/hushåll idag är klart större än vad de var för fem och ett halvt år sedan. En övervägande andel tror att privatekonomin ska bli bättre, men optimismen har avtagit något Sett på ett års sikt tror fortfarande en stor andel att det egna hushållets totala ekonomi kommer att bli bättre. Optimisterna är fortfarande i övervägande majoritet, 35 procent jämfört med 16 procent som är pessimister. Konjunkturen och tillväxten i Sverige är stark, trots det har inte optimismen ökat jämfört med förra våren. Nettotalet dvs skillnaden i andelen optimister och pessimister var våren +21, men är nu +19. Möjligen avspeglas en osäkerhet om hur ekonomin i omvärlden ska påverka det närmaste åre och man väger kanske in de statsfinansiella problemen i Sydeuropa, osäkerheten om återhämtningen i USA och de demokratiska upproren i Nordafrika. Optimismen om att den egna ekonomin ska förbättras är störst bland de unga vuxna år. 60 procent av dem tror att den egna ekonomin kommer att bli bättre. Framtidsutsikterna om den egna ekonomin faller sedan med åldern och pensionärerna har den absolut lägsta tron på några framtida förbättringar - bara 7 procent av dem räknar med det. Diagram 8 Nettoandel optimistiska hushåll om den egna ekonomin de närmaste 12 månaderna Andelen som tror på en bättre ekonomi minus de som tror på en sämre Huvudskälet för att ekonomin ska bli bättre är fortfarande högre lön, men högre sysselsättning väger också tungt Av den dryga tredjedel som tror på en förbättrad privatekonomi de kommande tolv månaderna är det 43 procent (38) som har förväntningar om högre lön. Höjd lön p g a löneförhöjning eller ett nytt arbete är liksom förra våren det vanligaste skälet till varför man tror att privatekonomin kommer att bli bättre. Dessutom är det fler än förra våren som har förhoppningar om det. Det näst vanligaste skälet till en kommande förbättring är Annat, 24 procent. Enligt de öppna svaren förväntar sig många i den här gruppen att få ett arbete, få ett arv eller få lägre löpande utgifter alternativt lägre lånekostnader genom att betala av på lån. Det tredje skälet är att man har en förhoppning om att någon i hushållet ska gå från bidrag till arbete, 17 procent (15). En annan vanlig förhoppning om att hushållets sysselsättning ska öka är att någon familjemedlem kommer att gå upp i arbetstid, 9 procent (8). 12

13 Diagram 9 Orsaker till att 35 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer förbättras de kommande 12 månaderna *) alternativet lägre fastighetsavgift är borttaget 2011 Hushåll som tror på en försämring räknar med prishöjningar, högre låneräntor och lägre värde på sina tillgångar De 16 procent av hushållen som tror att hushållets ekonomi kommer att försämras det närmaste året grundar framförallt det på att priserna ska fortsätta att stiga. Denna tro delar alltfler, 30 procent (19). Ännu fler än förra året är medvetna om ränteprognoserna för det närmaste året och tror att högre låneräntor kommer att försämra den egna ekonomin, 16 procent (13). Årets uppseglare är dock farhågan om att de egna tillgångarna t ex sparande och fastigheter kommer att minska i värde det närmaste året. Möjligen tror många att spekulationerna om en pysande fastighetsbubbla nu kommer att bli verklighet och försämra den egna ekonomin. Förra året var det inte någon som trodde detta, i år är det hela 14 procent. Betydligt färre av de öppna svaren kategoriseras i år som Annat. Förra året handlade närmare hälften av de svaren om sänkta pensioner, de gör nästan inga i år. Snarare handlar många svar även här om höjda priser men mer specifikt om el och bensin. Att notera är att färre än för ett år sedan tror att lägre bidrag och ersättningar p g a regelförändringar kommer att försämra ekonomin och inte heller att högre inkomstskatt kommer att göra det, 5 procent (15). 13

14 Övriga skäl till en sämre privatekonomi de närmaste tolv månaderna är: - lägre ersättning och bidrag - någon i hushållet kommer att bli arbetslös/sjukskriven/föräldraledig Diagram 10 Orsaker till att 16 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer försämras de kommande 12 månaderna *) alternativet högre fastighetsavgift är borttaget 2011 Oförändrad andel konsumtionsvilliga hushåll Resultaten talar inte om hur mycket hushållen beloppsmässigt kommer att öka respektive minska sin konsumtion, utan istället hur stor andel av hushållen som planerar vad. I det avseendet är det lika stora andelar som förra våren som planerar att öka respektive minska sin konsumtion det närmaste året. 9 procent räknar med att öka sin, medan 20 procent planerar att minska. Nettotalet eller skillnaden mellan dem som planerar att konsumera mer respektive mindre är -11 (-10). Det negativa talet ska dock inte tolkas som dåligt. Sedan våren 2004 har nettoandelen inte varit positivt något år. Som högst var det hösten 2006 på -3, då flest hushåll var villiga att spendera. 14

15 Diagram 11 Nettoandel av dem som planerar att förändra sin konsumtion de kommande 12 månaderna Andel som planerar att konsumera mer minus de som planerar att konsumera mindre Andelen sparbenägna hushåll är fortfarande hög, men något fler vill minska sitt sparande Hushållens sparbenägenhet ökade betydligt mellan och. Andelen hushåll som planerade att spara mer var på den högsta nivån sedan I år ligger den andelen kvar på samma höga nivå, 23 procent. Däremot planerar nu något fler hushåll jämfört med för ett år sedan att spara mindre de närmaste tolv månaderna, 11 procent (8). Detta gör att nettotalet sjunker något, från +15 till +12. Diagram 12 Nettoandel för dem som planerar att förändra sitt sparande de närmaste tolv månaderna Andel som planerar att spara mer minus de som planerar att spara mindre Mellan 2006 och minskade andelen sparbenägna hushåll, samtidigt som makrostatistik visar att sparkvoten steg. En förklaring är att de som sparat mer har sparat större belopp, vilket Institutet för Privatekonomis Spara-rapport från också bekräftar. Andelen amorteringsvilliga hushåll är oförändrad, men många är villrådiga om de ska amortera mer eller mindre En lika stor andel av hushållen planerar att amortera mer på sina lån de kommande tolv månaderna jämfört med för ett år sedan. Av alla hushåll (inklusive dem utan lån) planerar 12 procent att amortera mer och 3 procent att amortera mindre. 15

16 Förra året gick i sparsamhetens tecken och fler hushåll planerade att spara och/eller amortera mer. I stora drag verkar hushållens planer för det kommande året vara likvärdiga med dom de hade för ett år sedan. Skillnaden är att något fler nu kommer att dra ner på sitt sparande och så många som 10 procent (av samtliga hushåll) är osäkra på om de ska amortera mer eller mindre på sina lån. Att fler hushåll kommer att spara mindre kan betyda att man räknar med att möta högre priser och räntor. Alternativt att konsumtionen kommer att öka, men enligt resultatet ovan kommer konsumtionen inte öka för fler utan en lika stor andel kommer i så fall beloppsmässigt konsumera ännu mer. Diagram 13 Hur hushållen planerar att förändra sin konsumtion och sitt sparande de kommande 12 månaderna Skuggstaplar föregående år Andelen semesterfirare som planerar att spendera mer är oförändrad jämfört med förra året en fick semesterplanerna stryka på foten för många hushåll, men i år liksom förra året tar fler sig råd igen. Jämfört med förra året planerar däremot inte fler att spendera mer. Nettoandelen mellan dem som planerar att spendera mer respektive mindre är densamma och fortfarande positiv, procent planerar att ha en större semesterkassa, 17 procent att dra in på semesterutgifterna. De grupper som i år har störst andel semesterfirare med en planerad utökad semesterbudget är unga år och ensamstående utan hemmavarande barn (räknat som nettoandel). Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer är de hushållsgrupper där andelen som kommer att hålla igen är större än andelen som planerar att spendera mer på årets semester, -21 respektive -8 procentenheter. Diagram 14 Nettoandel med större semesterbudget 2011 jämfört med Andelen som planerar att spendera mer på semester minus de som planerar att spendera mindre 16

17 Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren en 2011 är det tolfte mättillfället. Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina privatekonomiska beslut framöver. Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli. Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i kronor eller hur mycket man kommer att spara eller konsumera i framtiden, utan enbart hur stora andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna. Frågorna omfattar: Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats. Varför man anser att hushållet fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter. Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Hur man planerar att förändra sina utgifter för semester jämfört med förra året. Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett. Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Hur man tror att hushållets totala ekonomi kommer förändras framöver. Varför man tror att hushållets ekonomi kommer att bli bättre eller sämre. Hur hushållets konsumtion och sparande förväntas att förändras framöver. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av SIFO Research International på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden 4 11 april Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har personer svarat. Hushållsbarometern som index Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi 17

18 Bilaga: Frågor och resultattabell Upplever du att ditt hushåll idag har mer eller mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Mycket mer Något mer Ungefär lika mycket Något mindre Mycket mindre Tveksam, vet ej Varför tror du att ditt hushåll idag har MER pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Ett antal alternativ läses upp och intervjupersonen får svara ja eller nej för vart och ett av alternativen. Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/ slutat studera/ barn flyttat hemifrån Någon i hushållet arbetar mer från att tidigare varit arbetslös/sjukskriven/föräldraledig Av annan orsak gått upp i arbetstid Högre lön p g a löneförhöjning eller nytt jobb Högre ersättning/bidrag eller lägre inkomstskatt p g a ändrade regler 38 Högre ersättning/bidrag p g a ändrade regler Lägre inkomstskatt pga ändrade regler Förändrat boende Lägre låneräntor Hushållet har minskat sin konsumtion Lägre fastighetsskatt och/eller kommunala avgifter Lägre kommunala avgifter 3 3 Sätter av mindre till sparande Annat:.öppet svar Tveksam, vet ej Varför tror du att ditt hushåll idag har MINDRE pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Ett antal alternativ läses upp och intervjupersonen får svara ja eller nej för vart och ett av alternativen. Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/ börjat studera/ gått i pension Någon i hushållet har blivit arbetslös/sjukskrivits/föräldraledig Av annan orsak gått ner i arbetstid Lägre ersättning/bidrag eller högre inkomstskatt p g a regelförändring 21 18

19 Lägre ersättning/ bidrag pga regelförändring Högre inkomstskatt pga regelförändring Förändrat boende Högre låneräntor Hushållet har ökat sin konsumtion Högre priser Högre fastighetsavgift och/eller kommunala avgifter Högre kommunala avgifter Sätter av mer till sparande Sänkt pension 12 Annat:.öppet svar Tveksam, vet ej Om du tänker på de senaste 3 månaderna, hur många av dem, har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? 1 Månad Månader Varje månad Ingen gång Tveksam, vet ej Har du eller någon i ditt hushåll av EKONOMISKA SKÄL någon gång under de senaste 3 månaderna: Dragit in på nödvändiga köp av vardagsmat Dragit ned på inköp av dyrare mat Dragit in på nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Dragit ned på restaurang eller pubbesök Dragit ned på utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Dragit ned på bilkörningen Minskat annan utgift Nej, jag har inte dragit ned på någon konsumtion Tveksam, vet ej

20 Kommer du och ditt hushåll att lägga mer, mindre eller oförändrat mycket pengar på semester år 2011 jämfört med år? Mer Oförändrat Mindre Tveksam, vet ej Har du eller någon i ditt hushåll lån för konsumtion, t ex. till möbler, hemelektronik, resor eller annan konsumtion? Ja Nej Tveksam, vet ej Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag jämfört med för 6 månader sedan? Tag här hänsyn till alla faktorer även tillgångar och skulder Mycket bättre Något bättre Oförändrad Något sämre Mycket sämre Tveksam, vet ej Tänk på ditt hushålls totala ekonomi. Tror du att ditt hushålls ekonomi kommer att bli bättre, vara oförändrad eller sämre de kommande 12 månaderna? Bättre Oförändat Sämre Tveksam/Vet ej Varför tror du att ekonomin kommer att FÖRBÄTTRAS? Öppna svar Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/ slutat studera/ barn flyttat hemifrån Någon i hushållet arbetar mer från att tidigare varit arbetslös/sjukskriven/föräldraledig Av annan orsak gått upp i arbetstid Högre lön p g a löneförhöjning eller nytt jobb Högre ersättning/bidrag eller lägre inkomstskatt p g a ändrade regler 3 20

21 Högre ersättning/bidrag p g a ändrade regler Lägre inkomstskatt pga ändrade regler Förändrat boende Lägre låneräntor Hushållet minskar sin konsumtion Lägre fastighetsavgift och/eller kommunala avgifter 2 1 Lägre kommunala avgifter 0 Annat:.öppet svar Tveksam, vet ej Varför tror du att ekonomin kommer att försämras? Förändrad livssituation t ex någon i hushållet kommer att bli sambo/ separera/ börja studera/ gå i pension Någon i hushållet kommer att bli arbetslös/ sjukskriven/ föräldraledig Av annan orsak gå ned i arbetstid Lägre lön utan att arbetstiden påverkas Lägre ersättning/ bidrag eller högre inkomstskatt pga regelförändring 17 Lägre ersättning/ bidrag pga regelförändring Högre inkomstskatt pga regelförändring Förändrat boende Högre låneräntor Hushållet kommer att öka sin konsumtion Högre priser Högre fastighetsavgift och/eller kommunala avgifter 6 3 Högre kommunala avgifter 6 Sätter av mindre till sparande Sänkt pension 1 Mina tillgångar t ex sparande eller fastigheter kommer minska i värde Annat Vet ej

22 Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt hushåll att spendera mer, lika mycket eller hålla igen under de kommande 12 månaderna? Mer Oförändrat Hålla igen Tveksam, vet ej Tänk på ditt totala sparande. Kommer ditt hushåll att spara mer, lika mycket eller mindre under de kommande 12 månaderna? Tänk på ditt hushålls totala lån. Kommer ditt hushåll att amortera mer, lika mycket eller mindre under de kommande 12 månaderna? Mer Oförändrat Mindre Tveksam, vet ej Mer Oförändrat Mindre Tveksam, vet ej

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2010

Hushållsbarometern våren 2010 Hushållsbarometern en 2010 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Sammanfattning Hushållsbarometern ger en bild av hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Jämförelser med tidigare resultat speglar

Läs mer

Hushållsbarometern Våren 2008

Hushållsbarometern Våren 2008 Hushållsbarometern Våren 2008 Erika Pahne Institutet för privatekonomi 2008 Sammanfattning Hushållsindex faller tillbaka och bryter en uppåtgående trend Hushållsindex har fallit från 51,8 i höstas till

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2013 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Den privatekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni 2017

Skandias plånboksindex. Juni 2017 Skandias plånboksindex Juni 2017 Hushållens optimism på ny rekordnivå Skandias Plånboksindex visar att hushållens optimism når en ny rekordnivå. Trots det släpper inte sparviljan en gäckande oro för framtiden

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. December 2015 Skandias plånboksindex December 2015 Orolig höst ökar sparviljan Skandias Plånboksindex för sista kvartalet 2015 visar att hushållens syn på den egna ekonomin påverkats av en höst som kännetecknats av

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars 2017

Skandias plånboksindex. Mars 2017 Skandias plånboksindex Mars 2017 Nytt läge för blivande pensionärer Skandias Plånboksindex visar att sparviljan hos hushållen är hög, trots högkonjunktur och ökande optimism om den egna ekonomin, fortsatt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Fortsatt optimism om egna ekonomin Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016

Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016 Inlåning & Sparande Nummer 10 2016 4 oktober 2016 Svenska hushåll ligger i toppen av :s ekonomiska liga. Det finns inget annat -land där så stor andel av hushållen har utrymme att spara. Svenskarnas bedömning

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 07 420 00 fax +46 (0)8 07 420 01 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet December 20 119303 Karna Larsson-Toll Innehåll 1. Om undersökningen

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009 TNS SIFO 4 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +46 ()8 7 4 fax +46 ()8 7 4 www.tns-sifo.se Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 9 8343

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. Juni, Skandias plånboksindex Juni, 2014 2014-06-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för andra kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan är oförändrad. Plånboksindex

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. September 2015 Skandias plånboksindex September 2015 Hushållen höstdeppar Skandias Plånboksindex visar ett kraftigt tapp för hushållens optimism. Så här pessimistiska har hushållen inte varit på snart ett år. Den skakiga

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 57 42 fax +46 ()8 57 421 www.tns-sifo.se Färre tror på bättre egen ekonomi Konsumentklimatet september 211 152231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. December 2016 Skandias plånboksindex December 2016 Amorteringskravet får optimismen att minska i privatekonomin Skandias Plånboksindex för fjärde kvartalet visar på en fortsatt hög sparvilja hos hushållen. Till skillnad

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Unga vuxna. som bor hemma

Unga vuxna. som bor hemma Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för

Läs mer