#bilen. Trendspaning om bilen och hur dess utveckling kan påverka kollektivtrafiken

Transkript

1 #bilen Trendspaning om bilen och hur dess utveckling kan påverka kollektivtrafiken

2 #bilen trendspaning om bilen och hur dess utveckling kan påverka kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys Karolina Pamp-Sandgren och Johanna Ervér Februari 2014

3 Förord O ch bilen går bra? Bilen är ett ämne som fascinerar många och har ofta fungerat som statusmarkör och frihetssymbol. Däremot har bilbranschen under de senaste åren präglats av ord som kris och miljöbov och lönsamheten har varit på nedgående. Just nu står bilen inför ett paradigmskifte och i denna trendrapport tar vi fasta på tre centrala trender: peak car, uppkopplade fordon och förarlösa bilar. Detta är trender som även påverkar kollektivtrafiken och hur vi kommer att förflytta oss i framtiden. För att kunna förstå kollektivtrafikens utmaningar kopplat till biltrafik är det av stor vikt att veta vad som händer med bilens utveckling och syftet med den här rapporten är att lyfta de trender som just nu präglar bilbranschen. Till grund för denna trendrapport ligger nyhetsbrevet Framtidens bilar från Futurewise.

4 Innehåll Peak car 3 Bilåkandet har nått kulmen 3 Rakt in i Marchetti-väggen 4 Unga idag 4 Kollektiva transporter 5 Uppkopplade fordon 6 Tredjepartsutvecklarnas intåg 6 Elbilar 6 Distraktionsdilemmat 7 Förarlösa bilar 9 Självkörande bilar även i Sverige 9 Synskadade får köra bil i USA 9 En lång väg kvar 10 Konsekvensanalys 11 Källförteckning 12

5 Bilåkandet har nått kulmen En av huvudförklaringarna till vikande bilförsäljning är att bilen håller på att tappa i popularitet. Medan bilen tidigare stod för frihet och mobilitet så är det snarare internet och mobiltelefonen som symboliserar dessa ideal för många unga idag. I städer som London, Wien, Zürich, Atlanta och Los Angeles har bilåkandet under senare år minskat. Detsamma gäller länder som Frankrike, Spanien, Belgien, Australien, Nya Zeeland och Japan. Fenomenet som betecknas peak car indikerar att bilresandet skulle kunna bli mindre intressant som färdsätt i framtiden. Termen peak car definierar tidpunkten då bilägande och antalet körda mil når en platå, för att sedan avta. Även i Sverige kan man misstänka att vi nådde peak car 2008 för såväl bilar som för lastbilar. Men om kurvan kommer fortsätta neråt är förstås svårt att sia om. Trend genomsnittlig körsträcka Sverige Peak car A tt bilbranschen befinner sig i kris tycks ha gått från att ha varit en tillfällig nedgång till ett mer permanent tillstånd. På Automotive Swedens årliga seminarium i maj 2012 menade bilanalytikern Erich Hauser från Credit Suisse att 55 procent av bilarna i Europa säljs med förlust. Den enda ljusningen tycks vara att vitt är den färg som håller på att bli populärast bland kunderna, som Skövde Allehanda smått ironiskt noterar. Men hur kommer det sig att bilförsäljningen minskar? Och vad kan vi se framöver som skulle kunna vända på utvecklingen? Indexerad data från Trafikanalys Ökande kollektivtrafik kan vara en rimlig följd av peak car. De senaste åren har kollektivtrafiken i riket ökat sin marknadsandel med omkring 1 procentenhet årligen. Det är tio gånger så vanligt att resa kollektivt till arbetet i storstäder jämfört med glesbygden. Att även cykel skulle gynnas av en sådan utveckling är relativt säkert. Att cykla till arbetet blir allt vanligare för storstadsbor och för många blir det ett effektivt sätt att kombinera motion och transport. Detta kan komma att medföra nya tankesätt när det kommer till framtida stadsplanering. En ny stadskultur håller på att växa fram där bilens plats gissningsvis kommer att vara mer undanskymd. Att Stockholm stads nya 3

6 översiktsplan fått namnet Promenadstaden säger något om riktningen. Källa: thesun.co.uk Källa: PSFK.com Rakt in i Marchetti-väggen Med fortsatt urbanisering och tilltagande köer i rusningstrafik bedömer allt fler att bilen är opraktiskt som transportmedel. I Stockholm har exempelvis tiden som klassas som rusningstrafik ökat 91 procent på fem år. Som en följd kör allt fler in i den så kallade Marchetti-väggen. Detta begrepp syftar på forskaren Thomas Marchetti som noterade att människor når en psykologisk gräns när det tar mer än en timme att ta sig till arbetet. Ny forskning visar att denna gräns till och med kan ha förkortats till 35 minuter. När man når Marchetti-väggen försöker man lösa transportproblemet på annat sätt, till exempel att flytta närmare jobbet, byta jobb eller arbeta hemma. Vi kan troligen förvänta oss mer distansarbete, fler videokonferenser och ökande onlineshopping vilket också bidrar till minskad resande. Digitalt umgänge förändrar behovet av att resa och träffas fysiskt. En studie som genomfördes i 15 länder visade att områden med hög internettillgång, hade lägre andel körkortsinnehav. I framtiden är arbete något man gör och inte en fysisk plats man åker till. Aldrig tidigare har det varit så kul att inte resa, som tidningen TIME uttryckte saken. Unga idag Ytterligare en drivkraft till minskat bilåkande kan vara klimatdebatten som börjar sätta sina spår, inte bara i folks medvetande, utan även i deras handlande. Enligt en studie av CINT ansåg sig 80 procent av unga lida av klimatångest. 46 procent säger sig ha ändrat sitt beteende av hänsyn till miljö, till exempel genom minskat resande. Negativ klimatpåverkan uppges också vara ett skäl till att unga väntar med att ta körkort enligt VTI. De viktigaste skälen till att inte ta körkort är dock tidsbrist och bristande ekonomi. Intresset för bil och körkort tycks generellt fortsätta att dala bland unga svenskar. Bland 18- och 19-åringar har andelen med körkort minskat från 61 procent 1989 till 40 procent För Stockholms län är siffran endast 15 procent. En annan aspekt kan vara att bilen ses som ett praktiskt hjälpmedel bland unga, men inte som en statussymbol och kanske är det så att den digitala utvecklingen har ersatt bilen som ideal för frihet. Sociala nätverk har delvis ändrat spelplanen för hur vi umgås. En trend som peak car skulle kunna bli självförstärkande. När unga utan bil växer upp och får barn innebär det att dessa barn inte 4

7 socialiseras in i bilanvändning från unga år. I yngre generationer är bilen inte längre lika självklar. Dock är bilen fortfarande populär bland barnfamiljer. Bilen kan vara en viktig del i livspusslet och i Sverige skjutsas 24 procent av barnen till skola och fritidsaktiviteter. Under mitten av 1980-talet fick så gott som samtliga sju till nioåriga barn i Sverige gå utan vuxens sällskap till skolan. Idag är det knappt hälften. Även samägande och timesharing kan förväntas öka. Med communityn Side-Car har över resor i San Francisco arrangerats via företagets app en kombination av kollektivtrafik och taxi. I Paris provas eldrivna lånebilar precis som att det idag finns lånecyklar i Stockholm. Kollektiva transporter En tydlig trend i dagens samhälle är den nya tidens kollektivism. Detta innebär att det i många avseende är mer attraktivt att dela istället för att äga. Spotifylistor, husbyten vid semestrar och lånegarderober är tecken på detta. En följd av denna utveckling kan vara ett förnyat intresse kring olika former av delat ägarskap även vad gäller bil. I dagsläget finns exempelvis omkring 500 bilpooler i Sverige. Även om detta till stor del verkar vara en beteende- och värderingsstyrd ändring, så kan även ekonomiska förutsättningar spela in när det gäller bilinnehav och bilpooler. För många som bor i städer kan det bli en mycket dyr affär att ha bil då den totala körsträckan är låg men de fasta kostnaderna ändå höga. Detta i kombination med att statusen i själva ägandet försvinner gör att trenden kan förstärkas. För många kan det även vara en frihet att slippa göra service på bilen, besiktiga, betala skatt, försäkring, byta till vinterdäck och så vidare. Det är med andra ord inte bara en neokollektivistisk trend utan även en rationell handling som går i linje med mycket annat. Vi slipper gärna att handla mat och beställer hem en matkasse, på samma sätt så undviker vi merarbetet med bilinnehav för att spara tid till annat. Källa: Autolib lånebilar i Paris (Flickr: ehpien). 5

8 kommer att klara av i framtiden. Bilen kommer att larma om plånboken eller mobiltelefonen glömts hemma innan föraren kört hemifrån. Föräldrarna som lånar ut bilen till sina barn får automatiskt ett varnings-sms om bilen kör för fort, om den körs senare på kvällen än bestämt eller utanför det överenskomna geografiska området. Utvecklingen tycks oändlig för framtidens uppkopplade fordon. Uppkopplade fordon De flesta biltillverkare talar numera om connectivity. Bilar ska på olika sätt vara uppkopplade och online för att på sätt öka flexibiliteten i informations- och underhållningssystemen. Mjukvaruutvecklingen sker betydligt snabbare än bilbytena. En stor del av utvecklingen berör underhållning, men integration med internet och smarta mobiltelefoner kan också göra fordonen säkrare och förbättra diagnostikfunktioner som kan användas av såväl förare som tillverkare och verkstäder. Redan idag har 10 procent av alla nytillverkade bilar någon form av telematikkoppling. Det finns redan appar som kan styra billås eller kontrollera bränslenivåer och däcktryck. Tredjepartsutvecklarnas intåg Bara fantasin sätter gränser för vad en bil Det är inte heller bara biltillverkarnas egna system som i framtiden kommer att kunna dra nytta av all teknik i bilarna. Ford har lanserat OpenXC, vilket är en plattform som tilllåter tredjepartsutvecklare att få tillgång till den data som bilens sensorer samlar in. Att mjukoch hårdvaruutvecklare står i kö för att skapa spännande appar och tekniklösningar för framtidens bilar är inte långsökt. Ett exempel är det röststyrda systemet Kaliki som läser upp tidningsnyheter i bilens högtalare. Även General Motors öppnar upp med en utvecklarplattform. Många av dessa appar kommer att vara unika och ett sätt för biltillverkarna att positionera sina varumärken. Källa: Ford demonstrerar Open XC (Flickr: AlisonChaiken) Elbilar Morgondagens bilpark kommer att bestå av olika lösningar, där oljeberoendet successivt minskar. Ett viktigt utvecklingsspår kommer att vara bilar som går på el. Bland bilar som går på el finns batteribilen, som helt saknar 6

9 förbränningsmotor, samt laddhybriden (plugin-hybrid), som har en förbränningsmotor men som kan köras på upp till 100% el. Källa: Tesla Norge har blivit en av världens största marknader för elbilar. I september 2013 såldes elbilar i grannlandet. I Sverige registrerades 44 stycken. Det innebär att elbilarna i Sverige utgjorde 0,18 procent av de totalt registrerade bilarna i september. I Norge håller dock elbilarna på att bli offer för sin egen succé. Framgången beror delvis på att de får köra i kollektivtrafikkörfältet. Där är det nu fullt i rusningstrafik. Tillgången till kollektivtrafikkörfältet är dock inte den viktigaste orsaken till att folk skaffar sig en elbil, det är i huvudsak de lägre kostnaderna som elbilen medför. Elbilarna slipper avgifter och moms, parkerar gratis och kan dessutom få ström utan kostnad på de 500 kommunala parkeringsplatser för elbilar som upprättats i Oslo. Distraktionsdilemma Vissa av de nya tekniska lösningarna kommer att verka för ökad säkerhet, exempelvis möjligheten att få sms upplästa istället för att behöva titta på mobilen i trafiken. Men en lika tänkbar följd är ökad distraktion och minskad uppmärksamhet på trafiken. När Audi experimenterar med en geststyrd head-up display så är naturligtvis frågan om det ökar eller minskar säkerheten. Detsamma gäller när Nissan presenterar konceptet Send-me där alla i bilen via displayer kan styra musiken, dela bilder med varandra, etc. Det rapporteras om lastbilschaufförer som tittar på film eller surfar samtidigt som de kör. Anonyma chaufförer uppger att så många som 4 av 5 gör det. Frågan är stor i USA där sms skickande i trafiken föranleder hundratusentals olyckor årligen. Rikskampanjer med teman som No text on board it can wait har fått stor uppmärksamhet. AT&T erbjuder en app som kapar telefonfunktionen under körning vilken automatiskt skickar förprogrammerade meddelanden, till exempel. Jag kör och kan inte messa nu. Från att elbilar har varit något som bara kördes av de mest miljömedvetna har de nu också blivit ett statusobjekt. Bland de som beställt bilen finns bland annat kronprins Haakon. Källa: 7

10 Att biltillverkarna öppnar upp data publikt torde inte utgöra något säkerhetsproblem i sig, däremot om möjligheten ges att styra och kontrollera olika delar av bilen. Vad händer om en app höjer volymen till max och förorsakar en olycka? För att inte tala om hackers som ger sig på bromssystemen. Det är inte osannolikt att vi kommer att se antivirusskydd för bilar, dock i en förhoppningsvis avlägsen framtid. Källa: blogutest.com 8

11 Källa: En av Googles förarlösa bilar (Flickr: jurvetson) Förarlösa bilar utomatisering och robotisering tycks A prägla en stor del av framtida trafik, där förarlösa fordon kan förväntas bli en realitet inom en inte allt för avlägsen framtid. I den första generationen har vi sett självparkerande bilar, autostopp för fotgängare och adaptiv farthållare som kan sakta ner om bilen framför bromsar. I dessa fall handlar det primärt om assisterad körning som beskrivs i termer som co-pilot och piloted driving. Föraren är i högsta grad fortfarande involverad, medan tekniken guidar, korrigerar och varnar. I den andra generationen förarlösa bilar ger människan upp betydligt mer av kontrollen för att istället inta en helt sekundär roll i hur bilen förs fram. Många företag experimenterar med förarlösa bilar, bland annat Google som har installerat teknik i ett stort antal Toyota Prius och senare Lexus RX450h. Audi och Toyota har nyligen visat upp prototyper, och BMW har förarlösa bilar som testas på vägarna. Självkörande bilar även i Sverige Volvo följer i Googles fotspår och lanserar ett projekt med självkörande bilar - Drive Me kommer hundra kunder att delta i projektet som inleds redan 2014 med en gemensam utvärdering och utveckling av testfordon. Bilarna är kommande Volvomodeller som utvecklas på företagets nya arkitektur SPA (Scalable Product Architecture). Den första SPA-modellen är den nya Volvo XC90, som introduceras under Pilotprojektets självkörande bilar kommer att rulla på ca 50 kilometer utvalda vägsträckor i och omkring Göteborg. Dessa kommer att vara flerfiliga vägar med tät pendeltrafik och frekventa köer. Synskadade får köra bil i USA Det går att hitta fler fördelar med att inte själv behöva vara involverad i bilkörningen. Först och främst kan det bli möjligt för personer med funktionsnedsättning att köra bil. Redan idag får personer med synnedsättning köra bil i tre delstater i USA (Nevada, Florida, Kalifornien). Ytterligare ett poäng med automatisk framdrift är att den frigör tid till stressade människor som säkert gärna byter timlånga bilköer mot effektiv arbetstid. 9

12 Förbättrad säkerhet är ytterligare ett argument. Googles förarlösa bilar har sammanlagt kört mil i varierande trafikförhållanden utan mänsklig hjälp utan att orsaka några olyckor. Endast en gång har de varit inblandade i en olycka vid detta tillfälle kördes Googles bil manuellt. Antalet olyckor borde förstås minska med denna utveckling om inte så blir förarlösa fordon snabbt en historisk parentes. Källa: blogg.metro.se En lång väg kvar Vad som kan hålla tillbaka utvecklingen är kostnaderna för sensorer och hårdvara. I dagsläget är de relativt höga för denna typ av teknik, kanske till och med mer än själva bilen. På sikt kan de förstås sjunka om större volymer blir aktuella. Troligtvis är ansvarsfrågan en svårare nöt att knäcka än teknikfrågan, vilken kan bromsa utvecklingen rejält. Vem är skyldig om två förarlösa fordon krockar? Kommer ansvaret att flyttas från förarna till tillverkarna av fordonen? Vilka försäkringar gäller? Det finns många frågor som i dagsläget inte har entydiga svar. Även ur ett besiktningsperspektiv blir det en utmaning att finna en kvalitetsnorm som är objektiv och testbar för så många olika scenarier för olyckor. Google är optimister och tror att förarlösa bilar kommer att vara tillgängliga för konsumenter om 3-5 år. De är dock medvetna om problem som återstår att lösa, till exempel snötäckta vägar och tillfälliga vägarbeten. Att skapa kommersiella bilar från denna intelligenta mjukvara kan dock ta ytterligare 3-7 år enligt bedömare. BMW menar att människor kommer att vara betydligt mindre involverade i bilkörandet om år. Sammantaget kanske en tidshorisont på 2020 är den mest rimliga innan vi ser förarlösa fordon på vägarna. 10

13 Konsekvensanalys Statistik från Trafikverket, Trafikanalys och SCB visar på att bilanvändandet planat ut på det statliga vägnätet, och minskat i våra större städer. Urbaniseringen, ökade bilkostnader och ekonomiska förändringar har bidragit till att Sveriges totala bilresande slutat öka. Den största minskningen ses bland unga män i storstäderna. Detta är helt i linje med utvecklingen i västvärlden i övrigt. I takt med att bilanvändandet minskar är det troligt att kollektivtrafiken kommer att bli populärare. Men för att kunna värva bilister till kollektivtrafiken kommer det finnas stora krav på att resandet ska kunna gå lika smidigt som att ta bilen. För att människor ska välja kollektivtrafiken måste den vara snabb, pålitlig och bekväm det vill säga allt det som bilen uppfattas vara. Detta bekräftas av en drivkraftsstudie gjord av SL. Här är det viktigt att poängtera att det finns olika förutsättningar för detta beroende på var man bor i en storstad eller på landbygden. I tätorter är kollektivtrafiken i regel mer utbyggd och tillgänglig än vad den är i landsbygden. Det är viktigt att ha i åtanke att vi människor ofta är växlare, det vill säga vi använder olika transportmedel; bilen, cykeln, eller kollektivtrafiken för olika ändamål. Vi är inte bilister eller cyklister, utan vi kan nyttja olika transportmedel under en dag och ibland till och med under en och samma resa. Detta ställer krav på att hela resan måste fungera smidigt för en person som påbörjar sin resa med bil från sin bostad i en av länets ytterkanter till en infartsparkering för att sedan ta sig vidare med kollektivtrafiken till sin arbetsplats i city. Trafikförvaltningens uppdrag är att öka kollektivtrafikens marknadsandel och detta står i stark relation med bilåkandets utveckling. Till kollektivtrafikens fördelar gentemot bilen finns bland annat miljöargumentet samt att det är möjligt att använda restiden till annat såsom att arbeta, använda sin smartphone och så vidare. Den utveckling som nu sker på bilsidan med elbilar och förarlöshet kan komma att ställa dessa argument på sin ända. Viktigt är dock att tänka på vad förarlösa bilar innebär för glädjen att köra bil. Idag är det svårt att få folk att samköra, eftersom det är friheten i att köra själv som är en del av dragningskraften. Det är möjligt att vi i framtiden ser en bredare definition av kollektivtrafiken såsom bilpooler och lånebilar. Visserligen skulle förarlösa bilar kanske komma att föredras framför vanlig kollektivtrafik men kanske skulle de också kunna vara en samarbetspartner för det mest perifera resandet där det är svårt att ha effektiv kollektivtrafik. Om det finns en koppling mellan kollektivtrafik och förarlösa fordon skulle bilen på ett sätt kunna bli en länk i hela resan. 11

14 Källförteckning Framtidens bilar, Futurewise, oktober 2013 Bilen blir alltmer onödig i takt med urbaniseringen, Dagens nyheter januari 2014 Bilen är en förutsättning för den hållbara staden, Dagens nyheter januari 2014 Omvärld i förändring trender och konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm, SL blev ett riktigt bra bilår, BILsweden 2014 Trafiken scenarioanalys, Trafikförvaltningen 2014 Ljungbergs blogg, Sverige bör studera Norges elbilspolitik, Svenska Dagbladet oktober 2013 Fyrhjulsdrivna bilar hot mot koldioxidmålet, Trafikverket januari 2014 Körkortstagandet ökar hos 18-åringar, BILsweden januari 2014 Elbilar kan bli för stor succé i Norge, Svenska Dagbladet januari