VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP

Transkript

1 VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP Den här vägledningen från Naturvårdsverket ger råd om lämpliga tillvägagångssätt för den enligt föreskrifterna för miljörapport (NFS 2006:9, 4 punkt 8, med bilaga 4) utökade rapporteringen i Svenska MiljörapporteringsPortalen (SMP) för A- och B- tillståndspliktiga anläggningar som tar emot bygg- och rivningsavfall. Vi vänder oss här främst till dig som i din yrkesverksamhet sysslar med att kontrollera mängder och avfallsslag i samband med omlastning, mellanlagring, sortering, behandling och eventuella vidaretransporter av bygg- och industriavfall. Vägledningen ger hjälp med att avgöra hur det nya rapporteringskravet genomförs med hjälp av avfallsförordningens avfallskoder och hanteringskoder och så att föreskrifterna för miljörapport och intentionerna bakom kravet uppfylls på bästa sätt. Även du som arbetar på ett byggföretag eller ett rivningsföretag eller utför transporter av bygg- och rivningsavfall till anläggningar som omlastar, mellanlagrar, sorterar eller behandlar detta avfall har nytta av att känna till den nya noggrannare avfallsrapporteringen. Dessutom kan du som arbetar på en tillsynsmyndighet och inspekterar enskilda avfallsmottagares verksamhet få användning för den här vägledningen. Observera att Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter om miljörapport. De har nummer NFS 2016:8 och träder i kraft den 1 januari Den första rapporteringen enligt dessa föreskrifter ska göras senast den 31 mars Rapporteringen av 2016 års verksamhet ska ske senast den 31 mars 2017 och enligt NFS 2006:9. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 Innehåll 1 Insamling av bygg- och rivningsavfallsdata Bakgrund och syfte Förklaringar till vissa använda benämningar Anläggningar berörda av utökad rapportering Avfall som ska rapporteras Avfall som inte ska rapporteras Avfallsförordningens allmänna anvisningar Tillvägagångssätt vid rapporteringen Identifiering av avfallsslag och ursprung Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall Klassificering av mottagna avfallsslag Hantering av mottagna avfallsslag Avvikande hanteringskoder Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall Övriga avfallsslag Avfall som genomgår mekanisk hantering Klassificering av nya avfallsslag Schablonisering av mängder för nya avfallsslag Hantering av nya avfallsslag 16 2 Rapportering i SMP Vilka rapporterar? Hur utförs rapporteringen? Rapporteringens krav och fördelar 17 BILAGA 1 (utdrag ur NFS 2006:9) DOKUMENTERADE VERSIONSÄNDRINGAR En översikt av väsentliga ändringar av innehållet i version 6 jämfört med version 5 av vägledningen. 1 (17)

3 1 Insamling av bygg- och rivningsavfallsdata 1.1 Bakgrund och syfte Den här vägledningen har tagits fram av Svenska MiljöEmissionsData (SMED) på beställning av Naturvårdsverket. Den utgör resultatet av flera projekt för att utvärdera det effektivaste sättet att få in ett mer detaljerat och tillförlitligt statistikunderlag för bygg- och rivningsavfall 1, ett projekt för utarbetandet av en webbrapporteringsmodul och ett projekt för att ta fram vägledningen. Detta arbete har genomförts i nära kontakt med berörda branscher, och då särskilt avfallsbranschen, genom intervjuer, enkäter, workshops och inhämtandet av synpunkter. Syftet med den utökade rapporteringen till Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) är att i större utsträckning tillgodose kraven för rapportering enligt EU:s avfallsstatistikförordning (EC 2150/2002) samt att på ett avgörande sätt förbättra uppföljningen av återvinningsmålet för byggsektorns avfall enligt EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG). Syftet med vägledningen om denna utökade rapportering är att tydliggöra vilka uppgifter om bygg- och rivningsavfall som ska rapporteras för att uppfylla de nya kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport 2. I vägledningen beskrivs vidare hur de framtagna uppgifterna ska rapporteras in i SMP. Vägledningens rekommendationer är inte rättsligt bindande och uppdateras återkommande när det finns behov. 1.2 Förklaringar till vissa använda benämningar Med benämningar som bygg- och rivningsavfall, avfall från byggverksamhet eller liknande avses här genomgående allt avfall från företag som sysslar med byggande, rivningar och anläggningsarbeten, som kan klassificeras med avfallskoder enligt kap. 17 alternativt kap. 19 i Avfallsförordningens (2011:927) bilaga 4. I avfallsförordningen används benämningen avfallstyper vilket i denna vägledning åsyftar de avfallsslag som klassificeras med hjälp av s.k. avfallskoder i avfallsförordningen. Med avfallsslag menas däremot sådana benämningar som mer allmänt används inom avfalls- och återvinningssektorn oavsett förankringen i lagtext. 1.3 Anläggningar berörda av utökad rapportering De anläggningar som berörs av den utökade rapporteringen är anläggningar som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tar emot bygg- och rivningsavfall klassat enligt kap. 17 i avfallsförordningens avfallsförteckning, så kallat primärt avfall. Tabell 1 anger de verksamheter som omfattas av krav på utökad rapportering av mottagna och hanterade mängder bygg- och rivningsavfall vilket inkluderar omlastning, mellanlagring, omförpackning, sortering etc. 1 Den senaste var Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik, SMED Rapport nr 2013: Enligt NFS 2006:9, 4 punkt 8 med bilaga 4 (se BILAGA 1 i slutet av det här dokumentet). 2 (17)

4 Tabell 1. Tillståndspliktiga verksamheter som omfattas av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall enligt NFS 2006:9. Källa: Miljöprövningsförordningen (2013:251 kap. 29). Verksamhetens inriktning Verksamhetskod Instans Beskrivning För en fullständig beskrivning, se alltid direkt i MPF! Mellanlagring B Mellanlagring av icke-farligt avfall om > ton som inte är avsett för bygg eller anläggning, annars > ton Mellanlagring B Mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till mer än totalt 50 ton farligt avfall (högst 3 år innan återvinning/behandling eller högst 1 år innan bortskaffande). Mellanlagring Mellanlagring av farligt avfall om >5 ton oljeavfall, >30 ton blybatterier, >100 ton elprodukter, B >30 ton impregnerat trä Förbehandling, sortering mm B Sortering av icke-farligt avfall om > ton/år. Ej bygg- eller anläggningsändamål Förbehandling, sortering mm B Bearbetning för återvinning av icke-farligt avfall om > ton/år. Ej krossning, siktning Anläggningsändamål B Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten Biologisk behandling A Biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall > ton/kalenderår men utan tillståndsplikt för park- och trädgårdsavfall eller om tillståndspliktig enligt Biologisk behandling B Biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall > 500 ton/kalenderår men utan tillståndsplikt för park- och trädgårdsavfall eller om tillståndspliktig enligt 15, 30, 49 eller Förbränning A Samförbränning av farligt avfall >2 500 ton/kalenderår Förbränning A Avfallsförbränning av farligt avfall >2 500 ton per kalenderår Förbränning B Samförbränning av farligt avfall om ej är aktuell Förbränning B Avfallsbränning av farligt avfall om ej är aktuell Förbränning A Samförbränning av avfall > ton/kalenderår Förbränning A Avfallsförbränning av avfall > ton/kalenderår Förbränning B Samförbränning av avfall > ton/kalenderår om ej är aktuell Förbränning B Avfallsförbränning av avfall > ton/kalenderår om ej är aktuell Förbränning B Samförbränning av avfall om > 50 ton/år om eller ej är aktuella Förbränning B Avfallsförbränning av avfall om > 50 ton/år om eller ej är aktuella Uppläggning B Uppläggning av muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten eller >1 000 ton Deponering A Deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall om > ton/år Deponering B Deponering av annat avfall än inert eller farligt om >2 500 ton/år om ej är aktuell Deponering B Deponering av inert avfall eller icke-farligt avfall Deponering A Deponering av farligt avfall > ton/år Deponering B Deponering av farligt avfall om >2 500 ton/år och ej är aktuell Deponering B Deponering av farligt avfall om eller ej är aktuella Återvinning eller bortskaffande A Återvinning eller bortskaffande av farligt avfall som består av uppgrävda massor > ton/kalenderår Återvinning eller bortskaffande B Återvinning eller bortskaffande av farligt avfall som består av uppgrävda massor om , , , eller ej är aktuella Återvinning eller bortskaffande B Behandling av farligt avfall om det uppkommit i anläggningen Återvinning eller bortskaffande B Destruktion eller annan bearbetning av kasserade produkter som innehåller halogenerade klorfluorkarboner eller halon Återvinning eller bortskaffande B Återvinning eller bortskaffande av annat avfall än farligt avfall genom biologisk behandling, fysikalisk-kemisk behandling, förbehandling av avfall för förbränning, eller samförbränning eller behandling av slagg eller aska om > ton/kalenderår med kod ej tillämplig (se mer i MPF 49 ) Återvinning eller bortskaffande B Återvinning eller bortskaffande av annat avfall än farligt avfall genom biologisk behandling, förbehandling av avfall för förbränning eller samförbränning, behandling av slagg eller aska eller fragmentering av metallavfall, om > ton/kalenderår men > ton om endast rötning (se mer i MPF 50 ). Återvinning eller Återvinning eller bortskaffande av icke-farligt avfall enligt bilaga 4 och 5 avfallsförordningen bortskaffande Återvinning eller bortskaffande Återvinning eller bortskaffande Återvinning eller bortskaffande Återvinning eller bortskaffande A B A A B om > ton/kalenderår. Återvinning eller bortskaffande av icke-farligt avfall enligt bilaga 4 och 5 avfallsförordningen om >500 ton/kalenderår. Återvinning eller bortskaffande av farligt avfall enligt förfarande som anges i R 2, R 5, R 6, R 7, R 8 eller R 9 i bilaga 2 eller i D 4, D 8, D 9, D 13 eller D 14 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2011:927), om >2 500 ton per kalenderår. Återvinning eller bortskaffande av farligt avfall om huvuddelen kommer från andra inrättningar och >2 500 ton/kalenderår. Återvinning eller bortskaffande av farligt avfall om huvuddelen kommer från andra inrättningar om m.fl. ej är aktuella. 3 Undantag gäller för sortering av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål (utgör då enbart anmälningspliktig verksamhet med kod 90.80). 4 Undantag gäller för krossning, siktning eller motsvarande mekanisk bearbetning av avfall för byggnads- eller anläggningsändamål (utgör då anmälningspliktig verksamhet med kod , om ej enligt MPF 29 kap. 50 ). 3 (17)

5 Notera att oavsett om en verksamhet med verksamhetskod enligt Tabell 1 saknar uttryckligt tillstånd att ta emot bygg- och rivningsavfall eller bara inte hanterat något sådant avfall under ett år så är det fortfarande obligatoriskt att rapportera utökat om bygg- och rivningsavfall. Den som inte tagit emot något måste ändå alltid bekräfta det. 1.4 Avfall som ska rapporteras Mottagna mängder bygg- och rivningsavfall från byggsektorn inklusive anläggningsavfall som klassas enligt kap. 17 i avfallsförteckningen (bilaga 4 i avfallsförordningen 2011:927) ska rapporteras. I denna klassning ingår komponenter inmonterade (inbyggda) i byggnader som exempelvis värmepannor, varmvattenberedare, sanitetsanordningar, VA-rör, elkablar, belysningsarmaturer i väggar och tak, väggkontakter av olika slag, pumpar, fläktar och elektronik för styrning av dörrar och belysningar. Användbara avfallskoder i kap. 17 framgår av Tabell 3. Avfallets sexsiffriga kod samt företagets egen benämning för respektive avfallsslag ska uppges i rapporteringen. Mottagna avfallsmängder ska baseras på invägda mängder i så stor utsträckning som möjligt och ska uteslutande anges med enheten ton. Mer om hur rätt avfallsslag (avfallstyper) ska identifieras framgår av anvisningarna i kapitel 1.6 och avsnitten i kapitel 1.7 nedan. Endast bygg- och rivningsavfall som uppstått i Sverige ska rapporteras (dvs. alltså också exporterat avfall men däremot inte importerat). För tillståndspliktiga återvinningscentraler (ÅVC) ska endast avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall (se kapitel ) rapporteras. 1.5 Avfall som inte ska rapporteras Det är endast bygg- och rivningsavfall enligt avfallsförteckningens kap. 17 som inkluderas i den utökade rapporteringen. Avfallsslag som återfinns i andra kapitel i avfallsförteckningen är exempelvis hushållsavfall och liknande avfall, förpackningar, kemikalier och oljeavfall är undantagna rapporteringen. Inte heller vitvaror eller andra icke fullt ut inmonterade (inbyggda) el- och elektronikprodukter från byggnation och rivningar kräver rapportering. Klassificeringen och rapporteringen i dessa fall handlar om tilllämpningen av andra avfallskoder liksom lagar och regler. Avfall som tas emot på återvinningscentraler ska inte rapporteras eftersom dessa avfallsslag antas komma från hushållssektorn. Ett undantag är dock avfallsslag som alltid antas vara bygg- och rivningsavfall (se kapitel ). Mottaget sekundärt avfall 5 (avfall som har uppkommit som en följd av hantering av avfall och som klassas enligt kap. 19 i avfallsförteckningen, bilaga 4 i avfallsförordningen), som kommer från en annan avfallsbehandlingsanläggning ska inte rapporteras. Detta gäller även om en del av det sekundära avfallet ursprungligen har utgjorts av bygg- och rivningsavfall. Mottaget primärt avfall som tidigare endast har mellanlagrats eller omlastats på en annan avfallsanläggning ska inte heller rapporteras. Om till exempel utsorterat metall-, trä-, plast- och glasavfall som uppkommit från byggverksamhet har mellanlagrats be- 5 Fortsättningsvis kallat nya (eller uppkomna alternativt internt uppkomna) avfallsslag. 4 (17)

6 höver nästa mottagaranläggning inte göra någon egen utökad rapportering för dessa avfallsslag. Ett annat exempel är när blandat avfall med ursprung i byggsektorn tas emot på en anläggning för mellanlagring och skickas vidare till en annan anläggning för sortering (hanteringskoder R 12 eller D 13 enligt avfallsförordningen). I båda dessa exempelfall ska den först avfallsmottagande anläggningen där mellanlagringen sker rapportera den slutliga hanteringen av det inkomna bygg- och rivningsavfallet fastän eventuell sortering sker i nästa led. Detta innebär att mängderna av de nya avfallslag (se kapitel 1.7.4) som eventuellt uppstår till följd av senare sortering av blandat bygg- och rivningsavfall i möjligaste mån bör rapporteras tillbaka av den anläggning som utför denna sortering. Skälet är att det gäller att fastställa ursprunget för avfall från byggen och rivningar så tidigt i behandlingskedjan som möjligt. Eftersom avfallsslag med liknande innehåll men olika ursprung naturligt nog gärna blandas med varandra vid mellanlagring eller omlastning kan det annars bli för svårt för den efterkommande verksamheten att avgöra hur stor andel som egentligen utgjorde bygg- och rivningsavfall från början. Undantagna är avfallsslag som alltid antas vara bygg- och rivningsavfall och som alltid ska rapporteras (se kapitel ). Detta gäller även om dessa avfall kommer från en avfallsanläggning. Bygg- och rivningsavfall som importerats ska inte rapporteras eftersom det inte uppkommit i Sverige. Däremot ska exporterade mängder rapporteras. För statistiken finns dessutom redan andra bra källor för import (och export) av avfall Avfallsförordningens allmänna anvisningar Avfallsförordningen lämnar i inledningen av sin bilaga 4 allmänna anvisningar om hur man klassificerar ett visst avfall med rätt avfallskod. Där står att för att identifiera en viss typ av avfall, och därmed ursprung, går man till väga på följande sätt. 1. Först identifierar man den källa som gett upphov till avfallet (kapitel med tvåsiffrig kod) och sedan via underkapitlen (fyrsiffrig kod) bestämmer vilken avfallstyp (sexsiffrig kod) i kapitlet som är den mest passande beskrivningen av avfallet dock inte någon avfallstyp där den sexsiffriga koden slutar på Om man inte finner någon passande avfallstyp i kapitel eller 17 20, undersöker man om avfallet kan identifieras i kapitel 13, 14 eller 15. Om ingen av dessa avfallstyper är passande, undersöker man om avfallet kan identifieras i kapitel Om man efter att ha undersökt enligt 1 och 2 inte har funnit någon passande avfallstyp, ska man identifiera avfallet som den avfallstyp där den sexsiffriga koden slutar på 99 i det underkapitel som i undersökningen enligt 1 passar bäst. Olika slags avfall som uppkommer vid en och samma anläggning kan behöva identifieras i olika avfallstyper. Ovanstående är det föreskrivna sättet att klassa avfall enligt avfallsförordningen genom att nivå för nivå och i beskriven ordning söka sig ner till en lämplig avfallskod enligt avfallsförteckningen. Detta sätt att klassificera avfall ska alltid användas som utgångspunkt för avfallskoder även vid rapportering av bygg- och rivningsavfall. 6 Se mer under Anmälan eller information av gränsöverskridande avfallstransporter på Naturvårdsverkets hemsida. 5 (17)

7 Notera att om ett avfall som ett resultat av dessa anvisningar inte går att klassa som tillhörande kap. 17 i avfallsförteckningen (se bilaga 4 i avfallsförordningen) ska inte någon utökad rapportering enligt den här vägledningen göras (observera att det finns avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall, se kapitel ). Rapportering av avfall klassat med avfallskod enligt kap. 19 är inte aktuell om den rapporterande anläggningen inte först fått in det avfall klassat enligt kap. 17 som krävs för att ett avfall som rapporteras enligt kap. 19 ska kunna uppstå. Läs mer i ! 1.7 Tillvägagångssätt vid rapporteringen Figur 1 nedan visar en övergripande bild av den utökade rapporteringen för bygg- och rivningsavfall (figurens indelning avspeglas i indelningen av kapitel 1.7). Figur 1. Övergripande flödesbild för en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall. 6 (17)

8 Flödesbilden illustrerar den logiska arbetsgången för att fastslå om det finns något bygg- och rivningsavfall i ett inkommande avfall och hur detta i så fall hanteras vidare i rapporteringen. Till denna figur behöver adderas behovet av underliggande procedurer för att löpande under datainsamlingsåret säkerställa klassificeringar, mängder, återkopplingar till berörda aktörer tidigare och senare i avfallskedjan, tillämpandet av schabloner etc. Målet är att göra datainsamlingen på en gång både förenklande, rutinmässig och kvalitetsfrämjande Identifiering av avfallsslag och ursprung Identifiering av mottagna mängder som bygg- och rivningsavfall ska göras genom en eller flera av nedanstående metoder: Utifrån specifika byggavfallskoder som används i samband med registrering och invägning av avfallet. Dessa koder kan exempelvis utgöras av anläggningens eller transportörens specifika avfallskoder som är unika för just bygg- och rivningsavfall. Utifrån transportörens körorder eller utifrån uppgifter från transportörens registrerade avfallsmängder som har sitt ursprung från byggverksamhet. Utifrån befintligt kundregister och befintlig SNI-klassificering 7 identifieras kunder som ger upphov till avfall från byggverksamhet. Om avfallets ursprung inte går att identifiera enligt ovanstående metoder kan anläggningen i sista hand göra en egen bedömning av vilka avfallsmängder som har sitt ursprung i byggverksamheter. Alla enskilda bedömningar av inkommande laster ska noteras och förklaras genom digitalt sammanställda anteckningar som sparas till och med året efter rapporteringen av data i SMP. Sådana bedömningar får omfatta en mottagen mängd bygg- och rivningsavfall som på den aktuella anläggningen motsvarar maximalt totalt tio procent av kända mottagna mängder som med säkerhet består av bygg- och rivningsavfall på den aktuella anläggningen under det aktuella året. I Tabell 2 ges en översikt av de SNI-koder som avser byggverksamhet (se nästa sida). 7 Användning av branschkoder enligt Svensk näringsgrensindelning (se Tabell 2). 7 (17)

9 Tabell 2. Förteckning över branschkoder enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI 2007) på femsiffrig nivå F Byggverksamhet. SNI kod SNI beskrivning Byggande av bostadshus och andra byggnader Anläggning av vägar och motorvägar Anläggning av järnvägar och tunnelbanor Anläggning av broar och tunnlar Allmännyttiga anläggningsarbeten för värme, vatten och avlopp Anläggningsarbeten för el och telekommunikation Vattenbyggnad Övriga anläggningsarbeten (t.ex. idrottsanläggningar, kemiska anläggningar, raffinaderier o.d.) Rivning av hus och byggnader Mark- och grundarbeten Markundersökning Elinstallationer (larm, belysningssystem, kablar för el, tele, datornätverk, kabel-tv m.m.) Värme- och sanitetsarbeten Ventilationsarbeten Kyl- och frysinstallationsarbeten Övriga VVS-arbeten (t.ex. gasinstallationsarbeten) Andra bygginstallationer (automatiska dörrar, centraldammsugare, hissar, rulltrappor, åskledare o.d.) Puts-, fasad- och stuckatörsarbeten Byggnadssnickeriarbeten Golv- och väggbeläggningsarbeten Måleriarbeten Glasmästeriarbeten Annan slutbehandling av byggnader (t.ex. akustikisolering och byggstädning) Takarbeten av plåt Takarbeten av andra material än plåt Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare Diverse övrig specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet 8 (17)

10 Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall Följande avfallsslag kan alltid antas vara bygg- och rivningsavfall 8 : Förorenade jordar (farligt avfall): Rapporteras under avfallskod * Jord och sten som innehåller farliga ämnen 9. Rena eller begränsat förorenade jordar (icke-farligt avfall): Rapporteras under avfallskod Annan jord och sten än den som anges i Muddermassor: Rapporteras under avfallskod Andra muddermassor än de som anges i eller * Muddermassor som innehåller farliga ämnen 9. Asbest: Rapporteras alltid under avfallskod * Isolermaterial som innehåller asbest eller * Byggmaterial som innehåller asbest. Gips: Rapporteras under avfallskod Andra gipsbaserade byggmaterial än de som anges i eller * Gipsbaserade byggmaterial som är förorenade med farliga ämnen 9. Betong (enbart separat fraktion, inte blandningar): Rapporteras under avfallskod Betong eller * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen 9. Tegel (enbart separat fraktion, inte blandningar): Rapporteras under avfallskod Tegel eller * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen 9. Klinker och keramik (enbart separat fraktion, inte blandningar): Rapporteras under avfallskod Klinker och keramik eller * Blandningar eller separata fraktioner av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen 9. Antagandet om ursprung i byggverksamhet kan betraktas som en hjälpregel och gäller även om avfallsslagen kommit från andra avfallsmottagande anläggningar som sorterar och/eller behandlar men också återvinningscentraler och anläggningar för enbart mellanlagring eller omlastning. Det betyder att de närmast ovan listade avfallsslagen när de inkommer alltid ska rapporteras som bygg- och rivningsavfall, klassificerade med de avfallskoder enligt kap. 17 som ingår i avfallsförordningens avfallsförteckning. Nämnda hjälpregel för att förenkla bedömningen av inkommande avfalls ursprung får inte tillämpas på blandningar av de enskilda avfallsslag (materialslag) som listas ovan. Detta understryks av tillägget enbart separat fraktion, inte blandningar när den anknutna avfallskoden inbegriper även blandningar (här dessutom farligt avfall). Blandade avfall måste i princip alltid bli föremål för kontroll eller uppskattningar innan deras sannolika ursprung kan anges med tillräcklig säkerhet. 8 Antagandet har gjorts för att underlätta så att verksamhetsutövaren inte ska behöva avgöra om just dessa avfallsslag utgör bygg- och rivningsavfall (kapitel 17 i avfallsförteckningen, bilaga 4 i avfallsförordningen). 9 och som enligt 13 b [se avfallsförordningen] ska anses vara farligt avfall. 9 (17)

11 1.7.2 Klassificering av mottagna avfallsslag I Tabell 3 ges vissa förklarande exempel på hur olika bygg- och rivningsavfall ska klassificeras med hjälp av avfallskoderna i avfallsförordningen. Observera att för förpackningar av plast m.fl. material gäller avfallskoderna i kap. 15, inte kap. 17. Inga mottagna förpackningsavfall rapporteras alltså som bygg-/rivningsavfall 10. Tabell 3. Vissa avfallskoder för mottaget bygg- och rivningsavfall enligt avfallsförordningen. Avfallsslag (i alfabetisk sökordning) Avfallskod i avfallsförordningen Asfalt (farligt avfall) * Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära Asfalt (icke-farligt avfall) Andra bitumenblandningar än de som anges i Blandat avfall (icke-farligt avfall) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Blandat avfall (farligt avfall) * Annat bygg- och rivningsavfall (även blandat avfall) som innehåller farliga ämnen Brännbart avfall (icke-farligt avfall) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Elkablar från inmontering eller tidigare inmontering i byggnad (icke-farligt avfall) Elkablar från inmontering eller tidigare inmontering i byggnad (farligt avfall) Komponenter med huvudsakligen metalliskt innehåll som suttit inmonterade i byggnad 11 (icke-farligt avfall) Komponenter med främst metalliskt innehåll som suttit inmonterade i byggnad 9 (farligt avfall) Andra kablar än de som anges i * Kablar som innehåller olja, stenkolstjära eller andra farliga ämnen Blandade metaller * Metallavfall som är förorenat av farliga ämnen Grovt brännbart avfall (icke-farligt avfall) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Förorenade massor (farligt avfall) * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Förorenade massor (icke-farligt avfall) Annan jord och sten än den som anges i Impregnerat trä Inerta material (icke-farligt avfall) * Glas, plast och trä som innehåller eller som är förorenade med farliga ämnen Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i Isolering (ej asbest) Annat blandat bygg- och rivningsavfall än det som anges i Jordmassor (farligt avfall) * Jord och sten som innehåller farliga ämnen Jordmassor (icke-farligt avfall) Annan jord och sten än den som anges i Konstruktionsmaterial (betong, tegel etc.) Konstruktionsmaterial (jord, sten etc.) (icke-farligt avfall) Mineralavfall som innehåller farliga ämnen (farligt avfall) Obrännbart avfall (icke-farligt avfall) Oljeförorenad jord (farligt avfall) Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i Annan jord och sten än den som anges i * Blandningar av betong, tegel, klinker och keramik som innehåller farliga ämnen Andra blandningar av betong, tegel, klinker och keramik än de som anges i * Jord och sten som innehåller farliga ämnen 10 Avfallskoderna , , och * (trä, glas resp. plast) avser inte förpackningsmaterial. 11 För en exempeluppräkning av aktuella komponenter hänvisas till kapitel (17)

12 1.7.3 Hantering av mottagna avfallsslag Förutom mottagna och uppkomna (nya) mängder ska rapporteringen av bygg- och rivningsavfallet omfatta hanteringen av avfallet i enlighet med koderna i bilaga 2 och 3 i avfallsförordningen. Lämpligen uppges också verksamhetsutövarens egen benämning. Tabell 4 tar upp vissa speciellt viktiga hanteringskoder för den utökade rapporteringen. I den mån tillämpningen av hanteringskoderna avviker från vad avfallsförordningen ger grund för framgår det av Tabell 4. Varför och hur förklaras mer i avsnitten närmast efter tabellen, speciellt i Den fullständiga listan över hanteringskoder finns i avfallsförordningen. Tabell 4. Vissa förklarade hanteringskoder för mottaget bygg- och rivningsavfall i enlighet med avfallsförordningen eller motiverad avvikelse i rapporteringen. Hantering (i alfabetisk sökordning) Hanteringskoder (avfallsförordningens skrivning samt tillägg av eventuell avvikelse) Deponering Energiåtervinning, förbränning Materialåtervinning av metaller (Inkluderar även förberedelse till återvinning) Materialåtervinning av papper och plast (Inkluderar även förberedelse till återvinning) Mellanlagring följt av bortskaffande (Anges om den troliga behandlingen efter mellanlagringbehandling utgörs av ett bortskaffandesförfarande). Mellanlagring följt av återvinning (Anges om den troliga behandlingen efter mellanlagringbehandling utgörs av ett återvinningsförfarande). Omförpackning följt av bortskaffande (Anges om den troliga behandlingen efter omförpackningen utgörs av ett bortskaffandesförfarande). Omförpackning följt av återvinning (Anges om den troliga behandlingen efter omförpackningen utgörs av ett återvinningsförfarande). Rötning samt kompostering av rent organiskt avfall (ej förorenad jord). Detta under förutsättning att komposten respektive rötresten nyttiggörs. Sortering följt av huvudsakligen återvinning (Gäller oftast för mekanisk sortering av blandat grovt brännbart och brännbart avfall) D 1 Deponering på eller under markytan R 1 Användning främst som bränsle eller annan energikälla R 4 Materialåtervinning av metaller eller metallföreningar. R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel. D 15 Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 14. OBS avvikelsen att för bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här D 13 i stället för D 15! R 13 Lagring av avfall före någon sådan hantering som avses i R 1 R 12. OBS avvikelsen att för bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här R 12 i stället för R 13! D 14 Omförpackning före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 13. OBS avvikelsen att för bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här D 13 i stället för D 14! Ingår i R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål för någon sådan hantering som avses i R 1 R 11. OBS avvikelsen att ifall omförpackning är aktuellt ska R 13 (Mellanlagring) uppges istället för R 12. För bygg- och rivningsavfall som går till efterföljande mekanisk hantering uppges här R 12 i stället för R 13! R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel. R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål för någon sådan hantering som avses i R 1 R 11. OBS att mellanlagrat avfall normalt hänfört till R 13 kan vara aktuellt för R 12 läs om Mellanlagring följt av återvinning ovan! 11 (17)

13 Sortering följt av huvudsakligen bortskaffande Behandling av förorenad jord (även kompostering av förorenad jord) Återfyllnad och utfyllnad, vilket avser alla former av återvinning där lämpligt avfall används för återvinningsändamål i utgrävda områden eller för tekniska ändamål vid landskapsarbeten och där avfallet ersätter material som inte är avfall. Hanteringar som inkluderas i begreppet återfyllnad och utfyllnad är: - Igenfyllnad av exempelvis gruv- eller grustäkter. För dessa ändamål ställs oftast inte några specifika krav på avfallets fysiska egenskaper som exempelvis hållfasthet. - Utfyllnad vid landskapsarbeten och liknande. - Bullervallar. - Deponitäckning vilket avser sluttäckning av en deponi eller deponicell. Detta inkluderar endast avfall som läggs ovanför eller i tätskiktet på deponin. Avfall som läggs under tätskiktet ska betraktas som deponering. - Användning som konstruktionsmaterial inom eller utanför en avfallsanläggning där större mer definierade krav som exempelvis hållfasthet ställs på avfallet jämfört med igenfyllnad. Exempel på användning som konstruktionsmaterial är anläggning av en väg där mindre förorenade schaktmassor eller bottenaska från avfallsförbränning tillförs. D 13 Sammansmältning eller blandning före en hantering som anges i D 1 D 12. OBS att avfall normalt hänfört till D 14 och D 15 kan vara aktuellt för D 13 läs om Mellanlagring följt av bortskaffande och Omförpackning följt av bortskaffande ovan! D 8 Biologisk behandling som inte omfattas av någon annan punkt i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av en förening eller blandning som bortskaffas med någon sådan hantering som anges i D 1 D 12. eller D 9 Fysikalisk kemisk behandling som inte omfattas av någon annan punkt i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av en förening eller blandning som bortskaffas med någon sådan hantering som anges i D 1 D 12 (t.ex. avdunstning, torkning eller kalcinering). R 99 Backfilling, på svenska återfyllnad. OBS att i den här vägledningen utgör denna hanteringskod ett speciellt motiverat tillägg till de R-koder som avfallsförordningen tar upp. Läs mer i nedan! Avvikande hanteringskoder Den i Tabell 4 införda koden R 99 har tillkommit för att möta EU-krav. Vid beräkning av återvinningsmålet enligt Waste Framework Directive (2008/98/EC) och det svenska etappmålet 70 procent förberedelse för återanvändning och återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall senast 2020 ingår inte jordar och muddermassor men däremot betong, tegel och liknande bygg- och anläggningsmaterial för återfyllnad och konstruktioner. De med dessa mål associerade avfallsslagen behöver följas upp på ett sätt som avfallsförordningen inte tar hänsyn till. I Artikel 4, EU-direktiv 2011/753/EU, står det direkt uttryckt att den avfallsvolym som används vid återfyllnadsarbeten rapporteras separat från den avfallsvolym som förbereds för återanvändning, materialåtervinns eller på annat sätt tillvaratas. Upparbetning av avfall till material vid återfyllnadsarbeten ska också rapporteras som återfyllnad. 12 (17)

14 De avvikelser från avfallsförordningen som anvisas i användningen av vissa av de befintliga koderna (R 13 ändras till R 12, D 14 och D 15 till D 13 och i ett särfall R 12 till R 13) som presenteras i Tabell 4 beträffande mellanlagring och omförpackning motiveras av att ursprunget för bygg- och rivningsavfall behöver fastställas så tidigt i behandlingskedjan som möjligt. Eftersom avfallsslag normalt blandas med motsvarande avfallsslag från andra sektorer vid mellanlagring eller omlastning blir det svårt för den slutliga mottagningsanläggningen att avgöra vad som ursprungligen var mottaget byggoch rivningsavfall. Dessutom är det i grunden den slutliga hanteringen som är av intresse eftersom det är den informationen som är avgörande för måluppföljningar Avfallsslag som alltid kan antas vara bygg-/rivningsavfall För de avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall (kapitel ) är det den faktiska hanteringen av avfallet på den rapporterande anläggningen som ska uppges, vilket kan innebära mellanlagring och omförpackning. Allmänt gäller att faktisk hantering behöver anges för att minimera risken för dubbelräkning av avfallsmängder. Till exempel om asbest tas emot på en sorteringsanläggning och mellanlagras ska därför hanteringskoden D 15 (Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 14) enligt Tabell 4 alltid anges. Detta gäller även om asbest slutligen deponeras på en annan anläggning. Motsvarande gäller för förorenade jordar som mellanlagras där både hanteringskod D 15 (Lagring före något sådant bortskaffande som anges i D 1 D 14) och R 13 (Lagring av avfall före någon sådan hantering som avses i R 1 R 12.) kan vara aktuella. För mottagna blandade avfallsslag som genomgår behandling typ sortering eller krossning, se kapitel nedan. Observera att i de fall ett mottaget avfallsslag hanteras på mer än ett sätt ska varje hanteringsförfarande och tillhörande mängder anges Övriga avfallsslag För övriga mottagna avfallsslag, dvs. avfallskoder enligt kap. 17 i avfallsförteckningen exklusive de avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall (se ), ska den slutliga hanteringen alltid anges direkt. Detta gäller även om avfallet inte genomgår annan hantering än mellanlagring 12, omförpackning eller omlastning, och slutlig hantering sker först i senare led. Ett exempel är utsorterat trä som tas emot på en anläggning för att bara mellanlagras där. I det fallet ska hanteringskod R 1 (Användning främst som bränsle eller annan energikälla) alltid anges, trots att förbränningen sker senare. Troligen behöver det då begäras in efterhandsinformation om avfallshanteringen från nästkommande hanteringsled. Motsvarande gäller för sorteringsanläggningar som tar emot och mellanlagrar utsorterade fraktioner av metall, plast, papper, glas etc. Orsaken är att ursprunget för bygg- och rivningsavfall behöver fastställas så tidigt i behandlingskedjan som möjligt. När avfallsslag blandas med motsvarande avfallsslag från andra sektorer vid mellanlagring eller omlastning blir det svårt att vid den slutliga mottagningsanläggningen avgöra vad som ursprungligen var bygg- och rivningsavfall. 12 Notera att avfall ofta lagras i väntan på ytterligare hantering inom samma verksamhet, men att detta inte ska förväxlas med mellanlagring som innebär lagring enbart i väntan på vidaretransport till annan verksamhet (anläggning) med fristående rapporteringsskyldighet där fortsatt behandling eventuellt äger rum. 13 (17)

15 När ett avfall inte går att klassificera utifrån hjälpregeln att det alltid kan antas vara ett bygg- och rivningsavfall, och det utgörs av ett blandat avfall tänkt att gå vidare till sortering, blir i första rummet en hanteringskod för sortering (det vill säga faktisk hantering) tillämplig. Först när resultatet i form av nya avfallslag till följd av sorteringen blir känt ska slutlig hantering rapporteras och sker då med anknytning till de nya avfallsslagen. Se mer i närmast nedan! I de fall ett mottaget avfallsslag hanteras på mer än ett sätt ska varje hanteringsförfarande och tillhörande mängder rapporteras för sig Avfall som genomgår mekanisk hantering För blandat avfall som tas emot och som genomgår eller förväntas genomgå mekanisk hantering typ sortering, krossning etc. ska en hanteringskod (R 12 eller D 13) och uppkomna nya avfallsslag (19-kodade avfallstyper) till följd av en sådan hantering anges. Detta oavsett om avfallsslaget ifråga bedöms vara ett av dem som alltid kan antas vara ett bygg- och rivningsavfall. När blandat avfall mellanlagras, omförpackas eller motsvarande innan det genomgår mekanisk hantering typ sortering och/eller krossning ska dessa avfallsslag rapporteras utifrån resultatet av denna behandling och inte med utgångspunkt i hanteringar som mellanlagring eller omförpackning. Det betyder att den rapporterande verksamheten troligen behöver begära efterhandsinformation om avfallshanteringen från nästkommande hanteringsled. Se mer i kapitel om de 19-kodade avfallstyper för vilka slutlig hantering måste rapporteras och hur detta ska göras. Rent konkret betyder detta att även en verksamhet som tar emot blandat bygg- och rivningsavfall men endast mellanlagrar och skickar detta avfall vidare till en sorterande anläggning ska ange att avfallet genomgår till exempel sortering (koderna R 12 eller D 13 enligt avfallsförordningen) samt ange hur de nya avfallsslag hanteras som uppstår till följd av sorteringen. Även i detta fall (se även i ) är skälet att ursprunget för bygg- och rivningsavfall behöver fastställas så tidigt i behandlingskedjan som möjligt för att undvika svårigheten för den slutliga mottagningsanläggningen att avgöra vad som ursprungligen var byggoch rivningsavfall Klassificering av nya avfallsslag Nya (internt uppkomna) avfallsslag, dvs. sekundärt avfall, ska enbart rapporteras av samma anläggning som tagit emot det primära avfall ur vilka de uppkommit, och syftet är att identifiera och kvantifiera de hanteringar som det blandade avfallet resulterar i. Anläggningar som tar emot och sorterar, krossar, komprimerar eller sintrar blandade fraktioner av bygg- och rivningsavfall alternativt mellanlagrar avfall före dessa behandlingar äger rum ska alltså i princip rapportera vilka nya avfallsslag som uppstår till följd av hanteringen och hur de hanteras. Hanteringen inkluderar även manuell sortering och sortering på sorteringsplatta. Med blandat avfall avses avfall som innehåller två eller flera av olika material såsom betong, tegel, klinker, gips, trä, plast, papper, metaller, jord, sand, sten etc. Blandat avfall, brännbart avfall och obrännbart avfall är exempel på benämningar som denna vägledning rätt över kallar blandat avfall. 14 (17)

16 Anläggningar som däremot tar emot och hanterar källsorterat/utsorterat bygg- och rivningsavfall som exempelvis utgörs av metall, papper, glas, trä, gips och plast alternativt mellanlagrar sådana avfall behöver inte ange de nya avfallsslagen även om avfallsslagen genomgår en efterföljande sortering. I de fall nya avfallsslag uppkommer klassificeras dessa enligt avfallskoder i under kap Annat avfall från mekanisk hantering av avfall (t.ex. sortering, krossning, komprimering, sintring) i bilaga 4 i avfallsförordningen. Aktuella avfallskoder för internt uppkomna (nya, sekundära) avfallsslag efter avfallsbehandlingar framgår av Tabell 5. Tabell 5. Aktuella avfallskoder för internt uppkomna avfallsslag från blandat bygg- och rivningsavfall enligt avfallsförordningen. Avfallsslag Papper Metaller (järn) Övriga metaller samt blandade metallfraktioner Avfallskod i avfallsförordningen (i numerisk sökordning) Papper och papp Järnmetall Icke-järnmetaller. Plast och gummi Glas Trä (farligt avfall), impregnerat trä om farligt Plast och gummi Glas * Trä som innehåller farliga ämnen. avfall Annat trä än det som anges i Trä (icke-farligt avfall), impregnerat trä (ickefarligt avfall) Textilier Deponifraktion, konstruktionsmaterial, sorteringsrest, obrännbar fraktion, sten, betong, Textilier Mineraler (t.ex. sand, sten). tegel, keramik Brännbar fraktion, energifraktion Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF). Avfall från sortering som innehåller farliga ämnen Utsorterat gips, obrännbar fraktion * Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk hantering av avfall som innehåller farliga ämnen Annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk hantering av avfall än det som anges i Schablonisering av mängder för nya avfallsslag För att beräkna mängden nya avfallsslag från bygg- och rivningsavfall som uppkommer i samband med sortering av blandat bygg- och rivningsavfall behövs ingen separat fysisk hantering av mottagna mängder bygg- och rivningsavfall från det avfall som tas emot och har sitt ursprung från andra sektorer. Dock behöver mängderna för de nya avfallsslagen sättas i relation till de totalt mottagna mängderna bygg-/rivningsavfall. Den då nödvändiga schabloniseringen enligt bilaga 4 i avfallsförordningen eller motsvande schablonisering, såsom den exemplifieras i Tabell 6 av mängderna nya avfallsslag från bygg- och rivningsavfall, ska baseras på anläggningsspecifika data. Den nämnda schabloniseringen kan emellertid generaliseras till alla motsvarande anläggningar inom samma företag/koncern under förutsättning att de omfattade anläggningarna är jämförliga genom att liknande avfallsslag tas emot och hanteras på ett likartat sätt. 15 (17)

17 Schabloniseringen uppdateras årligen baserat på de nya avfallsslag som uppkommer på den (de) rapporterande anläggningen (anläggningarna). I de fall då dessa nya avfallsslag som uppkommer inte är representativa för bygg- och rivningsavfall ska hänsyn tas till detta. Det betyder att om det är uppenbart att ett nytt avfallsslag inte har sitt ursprung i byggverksamhet så ska dessa mängder inte medräknas. Hur schabloniseringen av nya avfallsslag kan användas tydliggörs i följande exempel: På en sorteringsanläggning (Tabell 6) tas det under ett år totalt emot ton blandat avfall, varav ton utgörs av bygg- och rivningsavfall. De utgående fraktionerna från sorteringen fördelar sig enligt kolumnen Totalt uppkomna nya avfallsmängder från sortering av blandat avfall (ton). Utifrån dessa uppgifter kan en fördelningsfaktor (mängd ut dividerad med mängd in) beräknas i kolumnen Fördelningsfaktor. Baserat på mottagna mängder blandat bygg- och rivningsavfall, vilka uppskattats enligt kapitel och i exemplet här beräknas uppgå till ton, kan mängden nya avfallsslag från sortering av mottagna mängder blandat bygg- och rivningsavfall beräknas, se kolumnen Mängd avfall från byggverksamhet i Tabell 6. Mängden mottaget blandat avfall multipliceras då med fördelningsfaktorn för respektive nytt avfallsslag. Tabell 6. Exempel på schabloniseringar av mängder för nya avfallsslag. Avfallsslag Avfallskod enligt avfallsförordningen Totalt uppkomna nya avfallsmängder från sortering av blandat avfall (ton) Fördelningsfaktor Mängd avfall från byggverksamhet (ton) Metaller (järn) Järnmetall Metaller (icke järn, blandat) Icke-järnmetaller Papper och papp Papper och papp Plast Plast och gummi Glas Glas Trä Annat trä än det som anges i Deponirest Mineraler (t.ex. sand, sten) Brännbar fraktion Brännbart avfall (avfallsfraktion behandlad för förbränning - RDF) Totalt Hantering av nya avfallsslag Hantering av nya avfallsslag ska rapporteras, se Tabell 3 för aktuella hanteringskoder enligt bilaga 2 och 3 i avfallsförordningen. Den fullständiga listan finns i avfallsförordningen. I de fall ett nytt avfallsslag hanteras på fler än ett sätt ska varje hantering och omfattad delmängd anges för sig. För de nya avfallsslagen (avfallskoder enligt avsnitt i avfallsförteckningen, bilaga 4 i avfallsförordningen) ska den slutliga hanteringen alltid anges, det vill säga mellanlagring samt ytterligare sortering etc. ska inte anges. Detta gäller även om den slutliga hanteringen inte sker på den rapporterande anläggningen. Ett exempel är deponirester efter sortering. Då anges alltid hanteringskod D 1 (Deponering på eller under markytan) även om mängderna mellanlagras. Som tidigare nämnts är skälet att det är svårt för en mottagare av ett mellanlagrat avfall i ett senare led att få information om eller ens uppskatta andelen bygg- och rivningsavfall. 16 (17)

18 2 Rapportering i SMP 2.1 Vilka rapporterar? De framtagna uppgifterna till följd av det utökade rapporteringskravet ska rapporteras in i SMP som en del av den i NFS 2006:09 allmänt föreskrivna miljörapporteringen (se Bilaga 1) senast den 31 mars varje år. Se också i vägledningens kap SMP är som bekant den anvisade mottagaren av all miljörapportering från tillståndspliktiga verksamheter, och den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall utgör genom skrivningarna i NFS en del av miljörapporteringen. De verksamhetsutövare i kap. 29 som i den här vägledningen listas som rapporteringsskyldiga i detta avseende får automatiskt upp fliken efter inloggning för rapportering i SMP. Den utökade rapporteringen ska alltså betraktas som en del av den ordinarie miljörapporten. Om anläggningen inte har tagit emot något bygg- eller rivningsavfall under motsvarande kalenderår men är skyldig att rapportera utökat ska även detta meddelas till SMP av verksamhetsutövaren. Notera då också att även s.k. anläggningsavfall räknas som bygg- och rivningsavfall och omfattas av rapporteringskravet. 2.2 Hur utförs rapporteringen? Beskrivningen av hur data skulle matas in i SMP som fanns i tidigare versioner av vägledningen var preliminär och speglade visserligen anvisningarna för rapporteringen men inte de färdiga inmatningsformulären som de ser ut i SMP. Dessutom är det lättare att hålla information uppdaterad på nätet jämfört med i en vägledningstext. Därför har den delen lyfts ut från den här versionen av vägledningen och framöver. Hur man använder SMP för den här rapporteringen framgår av SMP:s informationssidor på webben med adress klicka på fliken Information. Se också i vägledningens kap. 1.4 och Rapporteringens krav och fördelar Det arbetssätt som den här vägledningen beskriver och rekommenderar är som påpekat inte rättsligt bindande i sig. Däremot är det viktigt att det följs efter bästa förmåga för att de insamlade data ska bli tillräckligt användbara. Kvaliteten i alla miljörapporter granskas av tillståndsmyndigheterna och omfattar då också den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfallet när den förväntas ingå. De uppenbara fördelarna med att utföra den utökade rapporteringen på det sätt som vägledningen beskriver är att datainsamlingen standardiseras så att resultaten blir så jämförbara, korrekt, fullständiga och hanterbara som möjligt. Allas insatser blir därmed maximalt meningsfulla, och Sverige får en bra statistik över bygg- och rivningsavfallet. Dessutom förväntas verksamhetsutövarna svara upp mot jämbördiga krav. Som så ofta i miljöarbetet krävs det ständiga förbättringar, i det här fallet av datainsamlingen och av anvisningarna för hur den bedrivs rätt. För att klara denna ambition är verksamhetsutövarnas egeninsatser givetvis högst väsentliga. Naturvårdsverket tackar för allt positivt engagemang från berörda företag och branschorganisationer! 17 (17)