från Petalax såsom den utgått från Johan Erik Mattson Thors och hans hustru Maja Beata Carlsdotter Fant

Transkript

1 Släkterna Thors från Petalax såsom den utgått från Johan Erik Mattson Thors och hans hustru Maja Beata Carlsdotter Fant samt Grägg (Smeds) såsom den utgått från Matts Johansson Grägg (Smeds) och hans hustru Beata Jakobsdotter Bjurnäs. II upplagan

2 Denna upplaga grundar sig på Fjalar Smeds släktforskningsarbete under mera än ett decennium och Min släkt utgiven 1992 i Grankulla. Ett öppet och stort TACK går till entusiasten Fjalar. Förnyelsearbetet startades under släktträffen 1998 och fortsatte efter släktträff II Del I utgår från släkten Thors, många med gårdsnamnet Lin (tabell 1.2,...) och del II från släkten Smeds med gårdsnamnet Pimmas (tabell A, B,...). Giftermål har förekommit mellan personer i båda släkten. Fotosamlingen i släktboken berättar för oss om gamla tider. I släktboken kan en del fel förekomma. Innehållet inledes med verkligheten från talet kring Frieriet - Förlovningen och Bröllopet. Författare är Martin Nordman. Petalax juni 2006 Vänligen Bertel Fant Nina Granqvist Roger Häggblom Margareta Lindell Margaretha Stenroos Redigering Mats Häggvik

3 Frieri-, förlovnings- och bröllopsseder i Petalax under talet Frieriet: Ett frianpar tillkom i regel så, att det inleddes med uppvaktning på dansgolvet. Initiativet kom från pojkens sida han bjöd upp flickor som han kom överens med och gillade, efter hand blev det flera danser per kväll med den som han drog bäst jämt med. Flickan visade sina känslor genom att bjuda eller inte bjuda igen när det mot kvällens slut blev tid för damernas dans. Den pojke som bjöds upp till damernas första dans kunde räkna med att den flickan kanske hyste nåt intresse för honom. När tycke sålunda uppstått, utvecklades förhållandet efter hand så att de följdes åt på vägen hem till hennes trappa, där avgjordes det, om han skulle vända eller om de gemensamt skulle fortsätta in i hennes kammare och så småningom till sängen. Härmed var början t.s.k. nattfrieri inlett, men fortsättningen var inte alla gånger så självklar. Det kunde ibland vara så att erfarenheten från den första natten inte uppmuntrade till fortsättning och då stannade det därvid, parterna kunde fortfarande vara vänner trots att det inte blev några närmare kontakter. Om det däremot fortfarande kändes bra så fortsatte sällskapandet såväl ute på festplatserna som hemma i hennes kammare. Efter nån tid visste alla ungdomar att de där två ungdomarna "friade visst". Så småningom kom nyheten ut till exempel genom hans mamma, som naturligtvis såg till att frieriet blev allmänt känt i byn. Ett sådant "visstfriande" kunde pågå längre eller kortare tider, men drog det för länge ut på tiden, blev det i folkets mun jämförelser med "Jakobs sju år för Rakel". Ibland kunde det även uppstå sådana meningsskiljaktigheter att förhållandet bröts för gott, men regeln var nog att det ledde till förlovning för de tu. Förlovningen: Inledningen till förlovningen eller resan till stan/vasa för att köpa ringar "guolle" hemlighölls, för det hörde liksom till att förlovningen för att vara riktigt lyckad skulle komma, om nu inte som blixt från klar himmel, så ändå som en glad överraskning för de flesta i byn. Under dagens lopp läckte hemligheten ändå ut, någon hade ju sett dem på bussen eller så. Vid hemkomsten på kvällen kunde de finna att flickans väninnor pyntat hennes kammare med blommor och blader. I sängen kunde även finnas olika trevligheter, vilka om de var skickligt arrangerade inte upptäcktes förrän någon av parterna kröp under täcket. På kvällen blev det sedan pojkarnas tur, de kunde samlas lite avsides för att invänta skymningsdags och då i all stillhet smyga sig fram till gården och starta uppvaktningen med smällande bössor. Överraskningsmomentet var här det viktigaste, att till exempel skrämma moran eller nån annan skotträdd kvinna i gården så att de hals över huvud lämnade det de hade för händer ute på gården, för att skrikande ta sig in genom närmsta dörr. Det var för pojkarna detsamma som vi idag kallar för "bingo". Beroende på olika omständigheter kunde förlovningstidens längd variera. Bruden skulle ju rustas ut i tillbörlig ordning med gång- och sängkläder samt husgeråd och en del möbler och därtill en "mattfarm", vilket betydde minst en omgång trasmattor över ett vanligt stugugolv. Säkert fanns det en hel del som ännu kunde nämnas, men hemgiften varierade troligen även från fall till fall. Brudgummen skulle även rustas ut från sitt hem med behövliga gång- och sängkläder samt en del verktyg och andra för det blivande hemmet nödiga manliga attiraljer.

4 Det var således många olika saker som inverkade på förlovningstidens längd, arbetsrelaterade eller andra "omständigheter" som endera påskyndade eller fördröjde tiden fram till giftermålet. Bröllopet: Fästfolkets första åtgärd för att det skulle bli nåt giftermål av, var att gemensamt besöka prästen för att ta ut "lysning till äktenskap". Lysningen skulle kungöras i kyrkan tre söndagar i följd och därefter kunde vigseln förrättas. Under lysningstiden "sades fästfolket hänga i kyrktaket" och det hörde till att fästfolket och deras föräldrar samt andra närstående bevistade minst en söndagsgudstjänst där lysningen kungjordes. Ifall fästfolket hörde till olika församlingar skulle lysningen kungöras i båda kyrkorna. Själva vigselakten kunde ske i brudens hem, i prästgården eller i kyrkan. I fall där vigseln skett i hemmet eller i prästgården hölls i regel inga större "kalas", men undantag från regeln förekom säkert också i detta fall. En del bybor gillade inte att folk gifte sig utan att ha "kalas", så det förekom, att det på byn i försmädlig ton sades "no ha di ju haft na sortes kattsmal", då något par gift sig utan något ståhej. Med kattsmal åsyftades troligen en jämförelse med kattornas marsmånadsserenader. I de fall där det rustades för bröllop, hade alla berörda fullt upp med bröllopsförberedelserna, allt skulle planeras och alla planer skulle - an efter - verkställas. Bröllopsgården skulle såväl in- som utvändigt försättas i bästa skick, trädgård och potatisland runt gården skulle vara väl planterade och fria från ogräs, den "göddakalven" slaktas och alla tillbehör för mat och dryck anskaffas. Gårdsfolket behövde säkert också nya kläder, skor och annat för att med hedern i behåll kunna betittas av allt främmandet som kom till bröllopet. Inbjudan till bröllopet skedde medelst s.k. bjudningskort, vilka skrevs ut av fästfolket och deras närmaste och spreds på hemorten av vänner och bekanta. Till utsocknes anlitades troligen postens förmedling. Kyrkbröllopen hölls i regel på midsommarn eller någon av de närmste söndagarna. Gästerna samlades sådär ett-tvåtiden på dagen i bröllopsgården där brudraden ställdes upp för att till fots vandra i ordnad rad till kyrkan. Uppställningen och ordningen i brudraden har något varierat, ibland har tvenne ungdomar gått i spetsen följda av två spelmän, vid andra tillfällen har spelmännen gått i spetsen, efter spelmännen kom alltid brudparet. I en del fall har bruden själv burit upp sin slöja, bakifrån lagd över hennes armkrok. Vid andra tillfällen har brudparet följts av tvenne ungdomar som burit upp slöjan. Efter dessa följde brudparets föräldrar och dem närstående personer, ungdomskamrater först sådana som hade "visst" och gifta par, sedan ungdomar som inte ännu hade nåt fast sällskap, men ändå gick som par och slutligen då sådana som inte lyckats eller kanske inte velat gå med någon utan gick flicka-flicka eller pojke-pojke. Under vandringen spelades brudmarschen eller andra marschmelodier. Folket i brudraden "hixtade hiijo" och viftade med vita näsdukar. Ordningen var god ty än så länge hade ingen stärkande förplägnad bjudits och de egna flaskorna hade inte heller tagits i bruk. När brudföljet efter vigseln återkom till kalasgården bjöds det på skål samtidigt som gästerna gick fram och gratulerade brudparet, under tiden detta pågick samlades några handfasta personer bland gästerna, placerade brudparet på var sin stol och lyfte dem i höjden beledsagade av gästernas ljudliga hurrande. I glasen fanns för det mesta valbart limonad eller lite starkare blandning. Allmänt var det så att kvinnorna höll sig till limonaden och männen till den starkare blandningen. Så länge det fanns tillgång därtill innehöll blandningen smuggelsprit och därefter i allmänhet hembränt som basvara. En yngre kvinna, gift eller

5 ogift, tog inte offentligt och i synnerhet inte vid festens början "starkt" som blandningen kallades. Sedan bjöds det på kaffe och några betrodda män gick runt med tillbringare och pläga/bjöd gästerna. Spelmännen intog sina platser och dansen vidtog, den inleddes med brudvalsen, där brudparet inledde ensamma och efter hand fick sällskap, till först av föräldrar och närstående och så småningom av övriga gäster. Dansen pågick ca en timme varefter spelmännen tog en välbehövlig paus. Dansgolvet intogs nu av en grupp ungdomar och någon äldre person som skulle "ta på fate" eller samla in brudskänkerna/bröllopsgåvorna. De ställde upp ett flera meter långt bord, kallat "langboole". På bordet placerades ett par tio liters ämbar i vilka den tidigare nämnda starkblandningen fanns jämte ett försvarligt antal läskedrycksflaskor och dito dricksglas. På bordets ena sida samlades de utvalda ungdomarna som skulle "HÅLLA I GÅNG" det hela och den andra sidan reserverades för gästerna som skulle bära fram sina skänker. Skänkerna kunde bestå av gåvor inslagna i paket och icke paketerade, men största delen utgjordes vanligen av pengar. För uppsamlingen av pengagåvorna fanns på bordet ett antal dubbla emaljerade fat, när någon lämnade en penninggåva lyftes det övre fatet och sedeln lades i det undre varefter det övre lades på som lock till skydd mot väder och vind. Som en följd av detta sätt att samla in skäkerna har det kända uttrycket "ta på fate" troligen uppstått. Detta uttryck var helt allmänt bland folket, alla "gav på fate" och därmed jämt. Spelmännen kom nu, ställde sig på "håll i gång" sidan och inledde det hela med "plägarmarschin" i vanligt tal kallad "plägarin". På den tiden fanns det ingen känd text till plägarin, men tack vare Sommarteatern Bykistons verksamhet har vi numera en text som förklarar vad uttrycket "ta på fate" egentligen betyder. Vi citerar här de två första delarna av första versen: Nu har vi duka langboole me ämbar å fat om du gever oos in skänk kan du få de i glas allihop som ha gift se böver linne å porslin vi ska jöölp dom ti la stugon sin ritti fin... Alla gästerna fick sitt glas och glädjen såväl för givarna som för mottagarna stod högt i tak. Hela proceduren med att ta på fate kunde beroende på antalet gäster ta upp till en timme och under den tiden spelades plägarin och alla trallade med i melodin och de som tog på fate rörde sig hela tiden i takt med musiken. Det var så att säga hög stämning. Under tiden de övriga roat sig hade de mer stadgade kvinnorna stått runt grytor och pannor och tillrett kalasmaten, som för det mesta bestod av potatis och plockasteitje samt risgrynsgröt och med fruktsoppa som efterrätt. Efter kvällsmjölkningen kom grannar och vänner passligt till maten med sin mjölkhink, och bjöds som tack för detta på kaffe och kalasbröd. Var vädret vackert skedde serveringen utomhus, vid sämre väder i stugor och lämpliga uthus. Efter maten fortsatte dansen fram till småtimmarna, under denna nattdans serverades alltid kaffe med dopp och även smörgåsar bjöds till saltsugna gäster. Det har berättats att matserveringen runt sekelskiftet talet vid bröllop och även vid begravningar tillgick sålunda att alla män åt först, varefter kockarna för att vara på den säkra sidan, såväl inom- som utomhus högljutt kungjorde "om all karar ha jiti nu - så foår kvinnor kom å buri jeät nutå". Efter maten gick plägaren omkring och bjöd ur tillbringarna, folk, mest karan, blev glada och mer högljudda, de egna flaskorna kom nu också fram och hjälpte till att höja stämningen. Dansen gick och allt var fröjd och gamman. Allt efter som tiden gick och gubbarnas gång blev svaijigare växte dock modet och styrkan. En och annan gammal

6 oförrätt vaknade till minnes, när nån f.d. antagonist kom i närheten, en i trängseln omedveten knuff, nån som "håverade eller kaverade sig", gamla hästhandlarhistorier och dito arvstvister, allt kunde bli upptakt till häftiga ordbyten och kragatag. Vid sådana tillfällen kunde fällas uttryck som var såväl mustiga som övertygande och ibland även avväpnande. En påstridig molpbo tryckte till sin dito motpart med orden "foå schatan meä gåss, tå an rör i dynjon, tå loftar'e stjitit". En annan, en mycket glad petalaxbo i 60 års åldern frågade av sina åhörare, en grupp pojkar 10-års åldern, om de visste hur det kom sig att han inte kunde räta ut sina fingrar. Pojkarna som visste att han i sitt arbete använde järnstång och gräfta, menade att det var greppet runt de verktygen som orsakat att fingrarna lämnat krokiga. Gubben skrattade av hjärtans lust, visade upp sina krokiga fingrar och sade "nää pojkar di ji muusbränd". Knytnävarna kunde också ibland komma till användning med några tillhyggen eller vapen förekom som regel inte. När skymningen föll på, sådär vid niotiden infann sig nya gäster, de såkallade "golvstandaren" som även de gärna blandade sig i och förstärkte de förenämnda dispyterna. Golvstandarna var för det mesta ortsbor, som inte var släkt eller bekanta med brudfolket och sålunda inte var inbjudna. De hade nån sorts "allemansrätt" att närvara som åskådare men inte att delta och fröjda sig som de bjudna gästerna. Det förekom naturligtvis att en del av dem oblygt tog för sig och inte iakttog de oskrivna reglerna. I sådana fall kunde det inträffa att en eller flera golvstandare, på grund av sitt uppförande avvisades, från bröllopsgården. Tröttheten tog så småningom ut sin rätt och de dansandes antal avtog mer och mer ju längre tiden led och vid två-tretiden på natten slutade musiken och alla såväl bjudna som objudna gäster sökte sig hemåt eller till någon annan under dansen överenskommen sängplats för natten. Antecknats utgående från vad jag minns eller hört andra berätta. Petalax hösten 2003 Martin Nordman

7 1 TABELL 1.1 III 1. Johan Alfred Fant Född i Petalax, död , stupade i Vilaniemi. Bonde. Gift med Aina Irene Östman, född i Petalax. Aina Irene bor i Petalax. Deras 4 barn: IV 1. Birgitta Irene Strömsbäck, f. Fant Född i Beaverdell, Canada. Gift med chauffören Lars Martin Strömsbäck, född i Petalax, död Birgitta bor i Petalax. Deras 4 barn: V 1. Lisbeth Birgitta Karlsson, f. Strömsbäck Född i Petalax. Undersköterska. Gift med metallarbetaren Stig Lennart Karlsson, född på Gotland. Familjen bor i Stockholm. VI 1. Stig Tommy Norrgård, f. Karlsson Född i Huddinge, Sverige. Ingenjör. Gift med sjukskötare Susanne Norrgård, född Familjen bor i Stockholm. VII 1. Stig Martin Jonathan Norrgård Född VII 2. Lovisa Helena Elisabeth Norrgård Född VI 2. Kennet Martin Karlsson Född i Trångsund, Sverige. Civilingenjör. V 1. Lars Sture Strömsbäck Född i Petalax. El.tekniker. Sambo med närvårdare Gerd Ann-Louise Grönlund, född i Petalax. Familjen bor i Petalax.

8 2 Deras 3 barn: VI 1. Emma Karolina Strömsbäck Född i Petalax. VI 2. Anton Lars Yngve Strömsbäck Född i Petalax. VI 3. Pontus Joel Strömsbäck Född i Petalax. V 3. Susanne Ann-Kristin Strömsbäck Född i Petalax. Barnträdgårdslärarinna. Sambo med linjemontör Dan Anders Ahlbäck, född i Petalax. Familjen bor i Petalax. Deras 3 barn: VI 1. Jonas Anders Ahlbäck Född i Petalax VI 2. Emil Martin Ahlbäck Född i Petalax. VI 3. Anne Catrin Ahlbäck Född i Petalax. V 4. Erik Torbjörn Strömsbäck Född i Petalax. Byggnadstekniker. Sambo med byråsekreteraren Tua Maria Storfors, f. Österback, född Familjen bor i Malax. Deras barn: VI 1. Tilde Maria Strömsbäck Född i Malax.

9 3 IV 2. Doreen Mildrid Eklund Född i Beaverdell, Canada, död Gift med byggnadsarbetaren Levi Osvald Eklund, född i Petalax. Svensk medborgare Bor i Hofors, Sverige. Deras 4 barn: V 1. Kent Mikael Eklund Född i Petalax Byrådirektör, revisor. Gift med sjuksköterskan Eva Eriksson, född i Sverige. Familjen bor i Falun, Sverige. VI 1. Maria Karin Eklund Född i Falun. Studerande VI 2. Anna Margareta Eklund Född i Falun. Studerande V 2. Betty Margareta Österberg, f. Eklund Född i Hofors Kontorist. Gift med montören Mats Österberg, född i Hofors. Familjen bor i Hofors, Sverige. VI 1. Niclas Mats-Erik Eklund Född i Hofors. Studerande. VI 2. Sofia Margareta Eklund Född i Hofors. Studerande.

10 4 V 3. Jan Erik Eklund Född i Hofors. Förskollärare. Sambo med designern Kristina Sundquist, född i Hofors. Familjen bor i Hofors, Sverige. VI 1. Felicia Eklund Född i Hofors VI 2. Filip Jan Gustav Eklund Född i Hofors V 4. Johan Eklund Född i Hofors. Statsvetare. Bor i Falun. IV 3. Gunnel Alice Smeds, f. Fant Född i Petalax. Lärare. Flyttat till Korsholm Gift med rörarbetaren Sven Erik Smeds, född i Närpes. Familjen bor i Hofors, Sverige. V 1. Mats Erik Smeds Född i Korsholm. Civ.ing. (Se SVR 1991) Sambo med journalisten Karin Sjöberg, född Familjen bor i Luleå, Sverige. Deras barn: VI 1. Hanna Klara Amanda Smeds Född i Luleå V 2. Malin Liselott Smeds Född i Hofors Personalutvecklare. Gift med arbetsområdeschef Holger Anders Lundqvist. Familjen bor i Gävle, Sverige. VI 1. Fanny Emilia Lundqvist Född i Hofors. VI 2. Felix Johannes Kyul Lundqvist Född

11 5 IV 4. Johan Bertel Fant Född i Petalax. Lärare. Gift med köksbiträdet Vera Maria Ahlskog, född i Malax. Familjen bor i Petalax. Deras 3 barn: V 1. Johan Hans Peter Fant Född i Petalax. Linjemontör. Gift med primärskötare Inger Marianne Björklund, född i Pörtom. Familjen bor i Petalax. Deras barn: VI 1. Sofia Marianne Fant Född V 2. Jan Sören Fant Född i Petalax. Kyrkvaktmästare. Gift med hemvårdare Karin Maria Fredman, född De bor i Solf. V 3. Björn Tomas Fant Född i Petalax. Studiehandledare. Gift med ekonom Catarina Nysten, född Familjen bor i Sundom. VI 1. Alexander Johan Fant Född i Vasa. VI 2. Izabella Victoria Fant Född i Vasa.

12 6 III 2. Karl Oskar Fant Född i Petalax, död i Petalax Bonde. Gift med Alma Regina Nordlund, född i Petalax, död Deras 3 barn: IV 1. Dagny Helena Björkqvist, f. Fant Född i Petalax, död i Smedsby, Korsholm. Lågstadielärare. Gift med yrkeslärare Harry Per-Erik Björkqvist, född i Korsnäs. Harry bor i Smedsby, Korsholm. Deras 3 barn: V 1. Ove Jan Harry Björkqvist Född i Vasa. Diplomingenjör, brandmästare. Gift med HSO-sekreterare Tarja Susanna Koppinen, född i Nyslott. Familjen bor i Esbo. VI 1. Sofia Helena Annina Björkqvist Född i Esbo. VI 2. Emma Aili Amanda Björkqvist Född i Esbo. V 2 Karl Tomas Björkqvist Född i Korsholm Tekn.doktor. Gift med medicine licentiat Elisa Marianna Ojanperä, född i Tavastehus. Familjen bor i Tammerfors Deras 3 barn: VI 1. Johannes Oskar Björkqvist Född i Tammerfors VI 2. Linda Anna Helena Björkqvist Född i Tammerfors VI 3. Axel Matias Björkqvist Född i Tammerfors

13 7 V 3. Helena Anna-Maria Nissén, f. Björkqvist Född i Korsholm Fil.dr. Gift med dipl.ing. Marcus Michaelson Nissén, född i Vasa. Familjen bor i Helsingfors. VI 1. Victor Carl Markus Nissén Född i Helsingfors VI 2. William Eric Michael Nissén Född IV 2. Karl Lorens Fant Född i Petalax. Pensionerad eltekniker, rävfarmare. Gift med köksföreståndarinna Karin Margaretha Nyvik, född i Korsnäs. Familjen bor i Korsnäs. Deras barn: V 1. Kenneth Mikael Fant Född i Korsnäs. VVS-montör. IV 3. Mariann Nyman, f. Fant Född i Petalax. Merkonom. Gift med bonden och pälsdjursfarmaren Ulf Henrik Wilhelm Nyman, född i Munsala. Familjen bor i Monå, Nykarleby. V 1. Eva Sofia Mariann Nyman Född i Munsala V 2. Hanna Maria Regina Nyman Född i Munsala.

14 8 III 3. Emil Edvard Fant Född i Petalax, död i Burnaby, BC. Han emigrerade till Canada år 1927, gift med Hilma, född i Vasa. Hilma dog 1982 i Hainey, BC. Inga barn. III 4. Erik Vilhelm Fant Född i Petalax, död i Petalax. Bonde i Petalax kyrkoby. Gift med med Olga Kristina Båsk, född i Petalax, död i Petalax. Deras 3 barn: IV 1. Ole Vilhelm Fant Född i Petalax. Arbetsledare. Gift med Gunnel Mari-Ann Granholm, född i Korsholm. Familjen är bosatt i Vancouver, BC i Canada. V 1. Therese Marianne Stewart, f. Fant Född i Canada. Stenograf. Gift med försäljaren William Alstair Stewart, född i Canada. Familjen bor i Vancouver, Canada. VI 1 Jonathan William Eric Stewart Född i Vancouver, Canada. VI 2. Katrina Mari-Ann Stewart Född i Vancouver, Canada V 2. John Erik Fant IV 2. Dolly Kristina Fant Född , död i trafikolycka. Född i Petalax. Kanslist. Bor i Petalax.

15 9 IV 3. Karita Birgitta Nordlund, f. Fant Född i Petalax. Merkonom. Innehar bokföringsbyrå. Gift med bonden, f.d. minkfarmaren Sven Erik Nordlund, född i Petalax. Familjen är bosatt i Petalax. V 1. Lilian Birgitta Lövdahl, f. Nordlund född i Petalax. Merkonom. Gift med pälsfarmare Johan Hemming Lövdahl, f i Kvevlax. Familjen bor i Petalax VI 1. Linda Birgitta Lövdahl, född i Kvevlax VI 2. Pernilla Irene Lövdahl född i Kvevlax. V 2 Catrin Kristina Nordlund född i Petalax. Sjukskötare. Sambo med mekaniker Hans Thomas Smeds, f i Pörtom. Familjen bor i Petalax. Deras barn: VI 1. Hans Jonathan Smeds Född III 5. Ester Elisabeth Fant Född i Petalax, död i Örnsköldsvik, Sverige. Hon flyttade till Sverige år Ogift. III 6. Ellen Lovisa Fant Född i Petalax, död i Petalax.

16 10 III 7. Mattias Georg Fant Född i Petalax, död i Vancouver, BC Han emigrerade till Canada år Gift med Sylvia från Norge. III 8. Ivar Osvald Fant Född i Petalax, död i Petalax. III 9. Anna Lovisa Lindahl, f. Fant Född i Petalax, död år Gift med jordbrukaren Evert Gustaf Lindahl, född i Arnäsvall, död i Arnäsvall, Sverige. IV 1. Erik Gustav Lindahl Född i Arnäsvall. Banktjänsteman. Gift med Margaretha Vedin, född Familjen bor i Matfors, Sverige. V 1. Håkan Hans-Erik Lindahl Född i Skellefteå. Lager- och distributionsarbetare. Sambo med sjukgymnast Erica Anna Carlsson, född Familjen bor i Sundsvall, Sverige. V 2. Jörgen Per-Erik Lindahl Född i Sundsvall. Butiks- och ekonomiarbetare. Sambo med administratör Johanna Eva Erlansson, född i Sundsvall. Familjen bor i Sundsvall, Sverige.

17 11 IV 2. Bengt Gunnar Lindahl Född i Örnsköldsvik. Byggnadssnickare. Gift med Mona Birgitta Lundgren, född Frånskilda V 1. Frida Alexandra Lindahl Född i Arnäsvall V 2. Emma Nathalie Lindahl Född i Arnäsvall Bengt gift 2:a gången med samordnande vårdarinna Eva Marie Wesström, född i Gävle. Familjen bor i Arnäsvall, Sverige. Deras barn: V 3. Sanna Maria Lindahl Född III III 10. Ellen Elisabet Fant 11. Ivar Valdemar Fant Deras 6 barn: Född i Petalax, död i Petalax. Född i Petalax, död Jordbrukare och byggnadsarbetare. Gift med Milda Sofia Fors, född i Petalax. Milda Sofia bor i Petalax. IV 1. Bjarne Valdemar Fant Född i Petalax. Djurfarmsarbetare. Gift med Else Maj Vesterback, född i Petalax. Familjen bor i Petalax. Deras barn V 1. Ulf Christer Fant Född i Petalax. Hårfrisör i Petalax. Gift med försäljare Pia Kristina Viitaniemi, född i Ikalis. De bor i Vasa.

18 12 IV 2. Jan-Erik Fant Född i Petalax. Byggnadsarbetare. Bor i Stockholm, Sverige. IV 3. Alice Sofia Holm, f. Fant Född i Petalax. Hushållslärarinna. Gift med driftsmästare Magnus Holm, född Familjen bor i Vasa. Deras barn: V 1. Micaela Sofia Holm Född i Vasa. IV 4. Clary Margareta Fant Född i Petalax. Fil.kand. Bor i Pargas. IV 5. Claes Mikael Fant Född i Petalax. Jordbrukare. Bor i Petalax. IV 6. Carina Elisabeth Fant Född i Petalax Pol.kand. Bor i Mariehamn.

19 13 TABELL 1.2 III 1. Johannes Ragnar Johnson (Åmossa) Född i Petalax, död i Amerika Chicago Illinois, USA. Arbetade i byggnadsbranschen. Flyttade till Amerika Tog namnet Johnson. Gift med Elna Carlsson, f.d. Udd, född , död 1997, föräldrar från Pörtom. Elnas far tog namnet Carlsson i USA. Deras barn: IV 1. Karin Johnson Född i Chicago, Illinois, USA. Doktor i psykologi. III 2. Elin Sofia Blomqvist, f. Åmossa Född i Petalax, död Gift med jordbrukaren Hugo Viktor Blomqvist, född i Petalax. död i Sverige. Deras 3 barn: IV 1. Viktor Holger Blomqvist Född i Petalax, död i Petalax. Jordbrukare. Gift med Anna Elisabet Ahlskog, född i Petalax, död i Korsnäs. Se tabell A4. V 1. Rolf-Erik Blomqvist Född i Petalax. El.montör. Gift med ateljesömmerska Birgitta Maj-Lis Södergran, född i Korsnäs. Familjen bor i Korsnäs.

20 14 Deras barn: VI 1. Jens Jonas Blomqvist Född i Petalax. Autom. Ing., Design Engineer. Gift med pol.mag., utbildare Jaana Elisabet Kammonen, född i Stockholm. Familjen bor i Korsnäs. V 2. Siv Britt Louice Adolfsson, f. Blomqvist Född i Petalax. Sociala omsorgsprogrammet på högskolan i Stockholm. Enhetschef på ett ålderdomshem i Karlskrona. Gift med civ.ing., gruppchef Jan Åke Adolfsson, född i Kristianstad, Sverige. Familjen bor i Karlskrona. VI 1. Petra Adolfsson Född i Stockholm VI 2. Stefan Adolfsson Född i Kristianstad IV 2. Karl Rolf Blomqvist Född i Petalax, död i Petalax. IV 3. Alice Sofia Johansson, f. Blomqvist Född i Petalax. Diakoniassistent. Gift med skogsbrukare Arne Sigurd Johansson, född i Rödeby, Sverige. Familjen bor i Kyrkhult, Blekinge. V 1. Anne-Maj Alice Öström., f. Johansson Född i Kyrkhult. Ekonom. Gift med lagerarbetare Karl Mattias Öström, född i Luleå. Familjen bor i Ringmåla, Karlshamn, Sverige. VI 1. Victor Emanuel Öström Född i Ringmåla. VI 2. Magdalena Sofia Öström Född i Ringmåla.

21 15 V 2. Maria Elisabeth Emitslöf, f. Johansson Född i Kyrkhult. Socionom. Gift med leg. linsoptiker Per Anders Emitslöf, född i Emmislöv. Familjen bor i Broby, Sverige. VI 1. Albin Emanuel Emitslöf Född i Broby, Skåne. VI 2. Isak Hugo Emitslöf Född i Broby, Skåne. III 3. Nestor Åmossa Född i Petalax, död Bonde. Gift med Julia Kristina Hofman, född i Petalax, död Deras barn: IV 1. Jarl Inge Åmossa (Måsa Jallin) Född i Petalax, död i Petalax. Se tabell G1. III 4. Alma Irene Grankvist, f. Åmossa Född i Petalax, död i Järfälla. Gift med bonden Ernst Felix Grankvist (Pimmas-Ernst), född i Petalax, död i Järfälla, Sverige. Deras 3 barn: IV 1. Hjördis Sofia Nordlund, f. Grankvist (se tabell F2) Född i Petalax. Gift med timmermannen Nils Runar Nordlund, född i Petalax, död i Järfälla. Deras barn: V 1. Gun-Britt Irene Holmin, f. Nordlund Född i Garpenberg, Sverige. Förskollärare. Gift med narkosskötare Jan-Olof Holmin, frånskilda.

22 16 VI 1. Anna Sofia Holmin Född i Järfälla VI 2. Emma Matilda Holmin Född i Järfälla. Gun-Britt sambo med företagaren Mikael Södergren, född Familjen bor i Järfälla, Sverige. IV 2. Sally Inger Storgård, f. Grankvist (se tabell F2) Född i Petalax. Gift med timmermannen Karl Storgård, född i Petalax. Familjen bor i Älvsjö, Sverige. Deras barn: V 1. Kjell Kent Håkan Storgård Född i Petalax. Gymnasieingenjör. Gift med ekonomiekontoristen Evelyn Britt Maria Salmén, född i Stockholm. Familjen bor i Tyresö, Sverige. Deras 2 barn VI 1. Jesper Kjell Markus Storgård Född i Stockholm. VI 2. Lina Evelyn Josefin Storgård Född i Stockholm IV 3. Volter Grankvist (se tabell F2) Född i Petalax. Målare. Gift med reseledare Inger Harriet Elisabet Karlsson, född i Sverige. Frånskilda V 1. Carina Irene Elisabet McLaughlin, f. Grankvist Född i Stockholm. Egen företagare. Gift med egen företagare John Desmond McLaughlin, född Deras barn: VI 1. Max Desmond Volter McLaughlin Född 1998.

23 17 V 2. Patrik Volter Grankvist Född i Järfälla, Sverige. Data-JT tekniker. Gift med marknadsassistent Erica Grankvist, född Volter sambo med researrangör Birgitta Bergmark, född Familjen bor i Stockholm. III 5. Anna Kristina Holmström, f.d. Dahlbäck, f. Åmossa Född i Petalax, död februari Flyttat till Canada Gift med Karl Hugo Dahlbäck, född i Petalax, död Deras 3 barn: IV 1. Kristina Ingeborg Dahlbäck Född , död IV 2. Hellen Hadden, f. Dahlbäck Född i Vancouver Gift med caterpillarföraren Bill Hadden, född i Vancouver, död i Vancouver. Deras 3 barn: V 1. Brad Hadden Deras 3 barn: Född i Vancouver. Biträdande superintendent för kommunala avloppet i Vancouver. Gift med kontoristen Loraine Lewis, född i Vancouver. VI 1. Tara Hadden Född i Vancouver. Kontorist. VI 2. Nicole Hadden Född i Vancouver. VI 3. Lindsey Hadden Född i Vancouver.