Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl
|
|
- Jonas Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl Asta Manninen, Helsingfors stad och Christine Halckendorff, Köpenhamns stad: Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Exempel och erfarenheter. I Stadsindikatorer hjälpmedel för beslutsfattare och alla som önskar delta i diskussion om utveckling och åtgärder Vårt inlägg är fokuserat på städerna, speciellt storstäderna. Storstäderna skiljer sig från andra städer inte bara genom sin storlek utan också genom sin täthet och sin mångfald. De har sina unika förutsättningar för utveckling, men också sina särskilda problem. Stadsindikatorerna bör uppmärksamma dessa särdrag som en utgångspunkt. Bild 1. Utmärkande drag för storstäderna: Storlek. Täthet. Komplexitet och mångfald. Specialisering. Snabba och stora förändringar inom olika samhällsområden, ökade kunskapsbehov. Många egna företagare/entreprenörer Hög utbildningsnivå. Mångkulturell befolkning. Hög andel utrikesfödda. Subkulturer. Många internationella kontakter. Importhamn för nya kunskaper och innovationer. Rörlighet stora flyttströmmar in, ut och inom regionen. Pressad bostadsmarknad, höga boendekostnader, brist på bostäder. Tilltagande pendling. Stort behov av transport och kommunikationer. Miljösnål. Stor andel ensamboende och småhushåll. Våld, stöld och skadegörelse är vanligare än i andra delar av landet. Städerna och deras intresseorganisation EUROCITIES arbetar målmedvetet inom EU med att få till stånd en europeisk stadspolitik. Det betyder att vi bör känna till realiteterna i olika delar av Europa. Städerna är många. Det finns många likheter, men också skillnader. Vi behöver god information om våra europeiska städer. Men en stad eller ett land kan inte lösa stadsjämförelsernas metodiska och praktiska problem. Vi behöver samarbete. Därför har de nordiska storstäderna aktivt deltagit i utvecklandet av ett europeiskt system för stadsstatistik och stadsindikatorer i samarbete med EU -kommissionens huvudavdelning för regionalpolitik (DG Regional policy), EU:s statistikbyrå EUROSTAT samt övriga europeiska städer och de nationella statistiska centralbyråerna. Vi bör inte heller glömma internationella nätverk inom branschen, såsom NORDSTAT. NORDSTAT var ju tydligen till och med det första stadsnätverket som etablerat och underhåller jämförbar stadsstatistik. NORDSTAT (etablerat 1990) erbjuder jämförbar storstadsstatistik om de nordiska storstäderna och deras funktionella stadsregioner. Innehållet är rätt täckande och belyser bl.a. följande ämnesområden ( befolkning struktur och dynamik 1
2 arbete och sysselsättning näringar profil och potential produktion och konkurrenskraft kunskapsbas och kompetens välfärd och välmåga URBAN AUDIT. Som ni kanske minns slutfördes Pilotprojektet Urban Audit hösten I pilotprojektet deltog 58 städer; från Norden Helsingfors, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Nu har man arbetat vidare och Urban Audit II är snart slutfört. I Urban Audit II har vi 13 nordiska storstäder: Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Jönköping, Köpenhamn, Århus, Ålborg och Odense. Sammanlagt ingår 258 europeiska städer, 189 från de gamla EU-länderna och 69 från de nya. Huvudman är DG Regional policy och ansvaret för genomföring har lagts vid EUROSTAT. Uppgifterna är insamlade och de har redan delvis använts, bl.a. i den tredje kohesionsrapporten. Målsättningen är att Urban Audit II data är tillgängliga för alla inkommande höst i oktober. Då har vi jämförbara uppgifter om ca 300 variabler omfattande nio ämnesområden. Övningarna bör fortsätta. Vi behöver ett permanent system för framtagning av jämförande stadsstatistik och stadsindikatorer i Europa. Innehållet i Urban Audit II (se pressmeddelande och tabeller , demografi sociala förhållanden ekonomiska förhållanden medborgardeltagande utbildning och studier/studerande miljö trafik, transport och kommunikationer informationssamhället kultur och rekreation Exempel: NORDSTAT och URBAN AUDIT II. Bild 2-7 Pragmatisk syn på stadsindikatorerna Stadsindikatorerna påvisar förändringar för faktorer som är viktiga för målsättning och uppföljning av stadsutveckling, förbättring av levnadsförhållanden, ekonomisk utveckling, kunskapsutveckling, miljökvalitet osv. Indikatorerna förmedlar information om utvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. Härvidlag är det viktigt att för saksammanhanget har rätt definition av staden. Vi behöver information om både den administrativa staden och den funktionella staden, dvs. stadsregionen. Ett ökat behov av information om båda dessa geografiska enheter föreligger. Dessutom efterfrågas allt oftare information också på delområdesnivå (neighbourhoods). Senaste statistik och forskning pekar på att skillnaderna mellan olika delområden inom en och samma stad tenderar öka mera än skillnaderna mellan olika städer. 2
3 Sammanfattningsvis kan vi säga att stadsindikatorerna behövs för definition eller design av stadspolitik och för uppföljning av stadspolitiska målsättningar och åtgärder. I praktiken har stadspolitiken, den europeiska stadspolitiken fem dimensioner, dvs. städerna skall uppfylla fem fundamentala krav (källa: Eurocities 2004). Bild 8. Stadspolitiken och dess målsättningar Dimension Målsättning - den sociala dimensionen the inclusive city - den ekonomiska dimensionen the prosperous city - miljödimensionen, hållbarheten the sustainable city - den kulturella dimensionen the creative city - ledning, administration, governance participation and cooperation Storstadspolitik har således två kompletterande och sammanhängande mål: att skapa möjligheter för långsiktig hållbar tillväxt och att bemästra de sociala problemen. Storstäderna (det lokala och regionala planet) har en avgörande roll och en lång räcka betydelsefulla uppgifter för att uppnå dessa mål. Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och för att befrämja konkurrenskraften. Men, samarbete behövs naturligtvis på regional, nationell och europeisk nivå. Under målsättningen framgångsrik (prosperous) och kreativ har vi kunskapen, som ju är ackumulerad i våra större städer, speciellt i universitetsstäderna. I detta sammanhang kan vi hänvisa till Robert Huggins Associates, som har utvecklat indexet: World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions. Detta sammansatta index består av fyra delkomponenter: human capital components, knowledge capital components, regional economy components och knowledge sustainability. Bild 9. World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions (Robert Huggins Associates, 2004) En alldeles speciell styrka för våra huvudstäder är utbildning och kunskap. Vi har i Norden den högsta kunskapsnivån i Europa (ESPON, European Spatial Planning Observation Network). Men, i global jämförelse har vi stora utmaningar; ett tjugotal stadsregioner ligger före oss (World Knowledge Competitiveness Index, Robert Huggins Associates). Bild 10. The Knowledge base (ESPON) Att mäta storstadens konkurrenskraft är svårt, inte alls enkelt eller entydigt. Enligt forskning i området kan man väl fastställa följande egenskaper (bl.a. Porter, Parkinson,): innovationsförmåga, mångsidig näringsstruktur, kvalificerad arbetskraft, goda förbindelser och kommunikationsnät, strategisk samarbetsförmåga samt livskvalitet. Förutom dessa särdrag bör vi naturligtvis uppmärksamma företagsmiljön, förutsättningarna för en lönsam och konkurrenskraftig affärsverksamhet, bl.a. kostnadsnivån. European Cities Monitor 2003 (Cushman & Wakefield, Healey & Baker) avslöjar vilka faktorer företagen fäster uppmärksamhet vid när de beslutar om var etablera sin verksamhet.undersökningen omfattar Europas främsta business städer och har gjorts 3
4 sedan Enligt denna undersökning placerar sig de nordiska huvudstäderna i snitt mycket väl. Vad gäller internationella transportförbindelser är vi inte konkurrenskraftiga. Vi ligger ganska långt efter London, Paris och Frankfurt, vilka toppar listan. Framgången inom teknologisk utveckling kan studeras också på regional nivå. European Innovation Scoreboard 2003 (European Commission, DG Enterprise) ger våra nordiska huvudstadsregioner höga poäng. Vi klassificeras som ledande innovationsregioner i Europa. Tyska stadsregioner ligger också högt. Prestationsmått på forskning och utveckling korrelerar starkt med hög innovationsförmåga. Hög levnadsstandard och ren miljö är utmärkande för våra städer; där intar vi en ledande position i europeisk jämförelse och även globalt. (European Cities Monitor, 2003) Trots alla goda positioner ligger vi långt från toppen på den lista som berättar om de mest attraktiva städerna för etablering av företagsverksamhet. Varför? Hur kan detta åtgärdas? Genom benchmarking kan vi lära av andra städer. Detta förutsätter komparativ, jämförbar information. Benchmarking behövs också vad gäller kommunens egna aktiviteter, ekonomi och prestationer. Här presenterar vi ett exempel från Danmark, nämligen samarbetet med nyckeltal där sex danska storstäder samarbetar. Ett försök med internationell benchmarking presenteras också. II 6-by samarbejdet. Erfaringer fra Danmark Involverede kommuner I 2002 indtrådte Københavns Kommune i det nuværende 6-by samarbejde, der udover København består af Århus, Aalborg, Odense, Esbjerg og Randers kommuner. Indsamlede tal Hvert andet år bliver der indsamlet nøgletal på en række af de store serviceområder i kommunerne. For at gøre tallene mest aktuelle bliver de indhentet fra kommunernes budgetter. Den seneste rapport, der udkom i juni 2003, omhandlede derfor kommunernes budgettal for Den rapport, der udkommer i 2005 omhandler budgettallene for Der indsamles hoved-nøgletal og del-nøgletal. Hoved-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. indbygger. Del-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. aldersgruppe/brugergruppe eller aktivitet/dækningsgrad/personaleforbrug pr. aldersgruppe/brugergruppe 4
5 Indsamling af tallene Nøgletallene indsamles af de enkelte fagforvaltninger, f.eks. bliver nøgletallene på dagpasningsområdet indsamlet af den forvaltning i København, som har det administrative ansvar for serviceområdet. Økonomiforvaltningen i Københavns Kommune er ansvarlig for at tallene bliver indsamlet i fagforvaltningerne og det er derfor personer fra Økonomiforvaltningen, der sidder i nøgletalsstyregruppen. I Århus og Odense er det statistik kontorerne der står for indsamlingen af nøgletallene fra fagforvaltningerne. Områder der samles tal ind på Der bliver indsamlet nøgletal på de store serviceområder i kommunerne, herunder børnepasning, skole- og fritidsområdet, ældreområdet m.m. På de enkelte serviceområder bliver der udregnet udgifts- og/eller kapacitetstal pr. plads/elev/ældre/bruger/indbygger. Udover nøgletallene bliver der foranstaltet brugerundersøgelser, der måler brugernes tilfreds med de leverede serviceydelser. Nøgletalsstyregruppe Miljø, Teknik og Arbejdsmarked Det sociale område Undervisning, Fritid, Kultur og Biblioteker Beskatning og budgetter Vejområdet Ældreområdet SFO (fritidshjem) Skatteområdet Forsyningsområdet Dagpleje og daginstitutioner Skoleområdet Renovation Tandpleje Biblioteker Spildevand Aktivering og passiv forsørgelse Fritids- og kulturområdet Kollektiv trafik Sundhedspleje Familieforanstaltninger 5
6 Formålet med tallene Formålet er, at kommunerne skal lære af hinanden, så de der har den højeste brugertilfredshed kombineret med de laveste udgifter, kan videregive deres erfaringer til de øvrige kommuner. Tallene bruges derfor til benchmarking kommunerne imellem. Herudover bruges tallene til at beskrive de særlige udgiftsposter som specielt store kommuner har i forhold til mindre kommuner. De store kommuner har tit nogle fælles interesser, og de kan bedre fremføre deres sag overfor regeringen, f.eks. i forhold til udligningsordningerne, når de står sammen. Problemer ved sammenligningen Nøgletallene vedr. udgiftsniveauet bliver hentet fra budgettet, der kan derfor være forskelle i budgetteringspraksis i de enkelte kommuner, som gør det vanskeligt at sammenligne tallene, en af de væsentligste opgaver ved indsamlingen af nøgletallene er at minimere disse forskelle. Især for København gør der sig det specielle gældende, at kommunen både er amt og kommune, Københavns tal skal derfor renses for de amtskommunale udgifter. Sammenligning med officielle tal Det er ikke muligt at sammenligne de indsamlede nøgletal med de officielle tal, fra f.eks. det danske Centralbureau: Danmarks Statistik. Idet tallene der bliver anvendt i 6-by samarbejdet er renset for forskelle i budgetteringspraksis. Sammenligning med internationale tal Tallene er bygget op omkring kommunernes konteringssystem i Danmark og tallene er derfor ikke direkte sammenlignelige med tilsvarende tal fra andre europæiske storbyer. Samtidigt kan der være forskelle i regnskabspraksis, hvor man i Tyskland f.eks. benytter omkostningsbaseret regnskaber (inkl. afskrivninger). I Danmark bliver de omkostningsbaseret regnskaber først indført pr. 01. januar Internationale sammenligninger I januar 2004 blev der i Københavns Kommune igangsat et projekt, hvor man ville sammenligne urbane områder i Europa på dagpasnings-, skole- og ældreområdet. De urbane områder, der bliver sammenlignet er: København, Stockholm, Berlin og Amsterdam. I projektet sammenligner man nettoudgiftsydelser pr. barn/ældre. Men herudover skulle der også indsamles strukturelle indikatorer, såsom arbejdsløshedstal, befolkningssammensætning, boligsammensætning m.m. I Københavns Kommunes Statistiske Kontor stod vi for indsamlingen af de strukturelle indikatorer fra de 4 byer. Vi greb opgaven an på den måde, at vi i første omgang indhentede sammenlignelige nøgletal for København og Stockholm, idet vi anvendte NORDSTAT databasen. Vi besluttede os for ikke at anvende Urban Audit databasen, idet mange af oplysningerne vi skulle bruge manglede og tallene var generelt for gamle. 6
7 Vi fremsendte tallene for København og Stockholm til Berlin og Amsterdam, hvor vi i redegjorte for den anvendte opgørelsesmetode. Berlin og Amsterdam supplerede så med deres tal. Vores erfaring var, at det var mest besværligt at fremskaffe sammenlignelige uddannelses tal, idet uddannelsessystemet i de fire byer er vidt forskellige. Især Tyskland skilte sig markant ud. Projektet viste endvidere, at det er vanskeligt at benchmarke de europæiske storbyer, på udgiftsområdet. Som nævnt er der i 6-by samarbejdet et stort arbejde i at minimere forskellene ved budgetteringspraksis. Men det er dog de samme regnskabsprincipper der benyttes i de 6-byer. Når man sammenligner udgiftsniveauet i forskellige europæiske storbyer, kan der være vidt forskellige regnskabsprincipper, som gør at tallene skal bruges meget varsomt. Bild III Vilka krav ställer vi storstäder på indikatorerna Stadsindikatorerna presenterar mångsidig information ekonomiskt, komprimerat och överskådligt. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kvalitetskraven på indikatorpresentationerna. Stadsindikatorerna fäster uppmärksamhet vid den geografiska enheten samhörighet mellan innehåll och geografi eftersträvas. Uppmärksamhet fästs också vid annan kringinformation. Det viktigt att veta viktiga karakteristika om de städer eller stadsregioner som kommer att jämföras. Härvid räcker det inte med storlek, t.ex. folkmängd; stadens historiska bakgrund, speciella funktioner, specialisering osv. är viktiga. Kringinformationen behövs för att välja ett rimligt set av städer för jämförelse och också för tolkning av resultaten.vad gäller data och information, använd om möjligt flera än en källa. Säkerställ jämförbarheten och pålitligheten. Stadsindikatorerna är ett ypperligt redskap för benchmarking och benchlearning. Din stad kan hitta nya lösningar, nya genombrott och innovationer. Din stad eller stadsregion lär sig bättre förstå prestationer av världsklass. Beslutsunderlaget breddas och djupas. Bild 16. Stadsindikatorerna skall möta kraven på jämförbarhet omfattande innehåll tillämplighet betydelsefullhet lätt att förstå sensitivitet entydighet oavhängighet mätbarhet tillgänglighet aktualitet (färska data som utgångsläge) kostnadseffektivitet 7
8 Stadsindikatorerna behöver ett fast och bra kunskapsunderlag, utgångsdata av hög kvalitet. Här är det önskvärt att samarbetet med å ena sidan forskning och å andra sidan de nationella statistikcentralerna breddas och intensifieras. Vi har goda erfarenheter från uppläggning och samarbete av Urban Audit II. Samarbetsmönstret Eurostat Statistikcentralen staden fungerade utmärkt. Det kan tilläggas att vi i Finland dessutom utförde ett nationellt Urban Audit II projekt parallellt för att möjliggöra att även mindre städer får möjlighet till europeisk benchmarking. Vi har gett ut en publikation om detta och upprätthåller en indikatordatabas för finska städer och stadsregioner. Samarbetspartners är städerna, inrikesministeriet och Statistikcentralen, som bär ansvaret för databasen. IV Avslutning. Aktuella frågeställningar till städerna och de nationella statistikcentralerna Vi har idag i stadsutvecklingen en räcka frågor att besvara med ny information. Vi kan nämna bl.a. Våra storstadsområden som innovationsmiljö och system. Våra metropoler och den globala ekonomin, globala konkurrensen. Den regionala ekonomin, näringarna och kunskapen. Sysselsättningen? Utvidgningen av EU. Verkningar? Stadsekonomin. Utvecklingen av inkomstunderlaget. Prognoser. Städerna och den europeiska sociala modellen. Social samhörighet. Den sociala och ekonomiska dimensionen. Källor NORDSTAT- databasen. Nordic Major City Statistics USK, Stockholm. URBAN AUDIT. Demographic, economic and social data on 258 cities across Europe. 25 June News Release and additional tables. Eurostat. The URBAN AUDIT II project, various documents Lewis Dijkstra, EU/ DG Regional Policy: Overview of the Urban Audit. Presentation at the Urban Audit meeting on May 5 th, 2004 in Brussels. Lewis Dijkstra, EU/DG Regional Policy: The socio-economic situation in European cities. Presentation at the Eurocities seminar on Cities and the European Social Model on June 1 st, 2004 in Helsinki. 6.by Nøgletal. Budget Udvikling Rapport utarbejdet af kommunerne: Århus, Odense, Aalborg, Esbjerg, Randers och København. Juni Robert Huggins Associates. Worlds Knowledge Competitiveness Index. 8
9 Eurocities. ESPON. European Spatial Planning Observatory. European Innovation Scoreboard EU/DG Enterprise. Cushman & Wakefield, Healy & Baker. European Cities Monitor UBS. Prices and earnings Michael E. Porter, Havard University: Building the Microeconomic Foundations of Prosperity: Findings from the Business Competitiveness Index. Global Competitiveness Report A Portrait of Finnish Cities, Towns and Functional Urban Regions. The Finnish Urban Indicators System. Committee for Urban Policy. Helsinki Kaupunkiseutujen kasvun aika. Stadsregionerna växer till sig. Inrikesministeriet Märk. Detta är den nationella Urban Audit II rapporten. Asta Manninen & Janne Antikainen & Tarja Pyöriä: Bra liv och god information om stadsregioner. Kvartti 1/04. Helsingfors Faktacentral Helsinki Trends Helsinki
Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla?
Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Asta Manninen, Helsingfors Christine Halckendorff, Köpenhamn Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004 Utmärkande drag för storstäderna Storlek. Täthet.
Läs merVÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö
VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION
Läs merFlermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar
Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar * Ranking avser nationer Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer
Läs merFlermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)
Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*
Läs merOch hur ska det gå till då?
Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merIndikatorer för Greater Copenhagen & Skåne Committee. Utarbetat av Øresundsinstituttet på uppdrag av Greater Copenhagen & Skåne Committee
Indikatorer för Greater Copenhagen & Skåne Committee Utarbetat av Øresundsinstituttet på uppdrag av Greater Copenhagen & Skåne Committee Sammanfattning Sex av totalt tretton indikatorer uppvisar en positiv
Läs merDe urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer
De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana
Läs merGränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010
Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36
Läs merForbrugsvariationsprojektet
Kontaktudvalget 29. april 2016 Forbrugsvariationsprojektet Finn Breinholt Larsen Disposition Baggrunden for projektet Geografiske forskelle i borgernes sygehusforbrug i Region Midtjylland (1) Variation
Läs merNorden som kunskapsregion strategier och instrument
eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och
Läs merKan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?
Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et
Läs mer@IVA1919 #Attraktionskraft. Attraktionskraft för hållbar tillväxt
@IVA1919 #Attraktionskraft Attraktionskraft för hållbar tillväxt http://www.iva.se/publicerat/nycklar-till-okad-attraktivitetoch-konkurrenskraft--nu-kommer-filmen/ Visionen Skapa Sveriges framtida välstånd
Läs merHELSINGFORS- REGIONEN 2050
HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.
Läs merDär kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen
Läs merSMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN
Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs merUtmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar
Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen
Läs merSTAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA
Läs merSTOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012
STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012 SID 1 (13) 2013-03-11 INNEHÅLL En stad i världsklass... 2 En stad med hög livskvalitet... 3 En innovativ stad... 5 En hållbar stad... 8 Stad i tillväxt... 11 Framtiden
Läs merTvå spår räcker! 2030 (34) kommer vi förmodligen fortfarande sakna ca 14 mil dubbelspår! om inget görs nu
Två spår räcker! 2030 (34) kommer vi förmodligen fortfarande sakna ca 14 mil dubbelspår! om inget görs nu Max Falk Infrastrukturstrateg Västra Götalandsregionen Vad är en megaregion och vad får den att
Läs merHållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Läs mer6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse
01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning
Läs merTillväxtverket och OECD 28 november 2016
Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Program 9.00-10.00 Hur jobbar Tillväxtverket med OECD Introduktion: Vad är OECD? Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Några exempel på hur Tillväxtverket tar
Läs merRumslig strategisk planering på regional nivå
Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden
Läs merGrænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se
Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se 1 2 2011-04-08 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte
Läs merNätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org
Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande
Läs merEU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011
EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merStockholmsregionens konkurrenskraft
Tjänsteutlåtande Styrelsen för Stockholm Business Region 2015-05-19 Ärende nr. 20 Dnr. 1.3.1-98/2015 2015-02-25 Handläggare: Mattias Rindberg Tel: 08-508 285 90 E-post: mattias.rindberg@stockholm.se Stockholmsregionens
Läs merAtt sätta sin region i ett sammanhang
Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto
Läs merFINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent
Läs merEast Sweden Business Solutions. Effektiv logistik
East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken
Läs merProgram för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
Läs merTNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober Public 56020
TNS Gallup - Public Tema: Præsidentvalg USA 30. oktober 2008 Public 56020 Metode Feltperiode: 28. til 30. oktober 2008 Målgruppe: borgere landet over på 18 år og derover Metode: G@llupForum (webinterviews)
Läs merGemensam satsning på infrastruktur i SÖSK
Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter
Läs merTillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Läs merHur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
Läs merGrow your business via Västerbotten. Regional Partner
Grow your business via Västerbotten PART I Global konkurrens Utländska företag i Sverige 2009 Internationell e ranking Slutsatser Förutsättningarna för Norr- och Västerbotten Strategi för Västerbotten
Läs merInternationell strategi för Stockholm. Stockholm i världen
Internationell strategi för Stockholm Stockholm i världen Globaliseringen ställer länder, regioner och städer inför helt nya möjligheter och utmaningar. Nya marknader öppnar sig, världshandeln expanderar
Läs merFörslag till budget för 2011
Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild
Läs merSustainababble? Från ord till handling i stadspolitik
Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally
Läs mer0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.
Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma
Läs merPROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6
Läs merInvestera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
Läs merSylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen
Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet
Läs merSverige behöver en ny kulturvanestatistik
MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras
Läs merARRANGÖRER OCH AKTÖRER
BAKGRUND VARFÖR Ryssland är en av de fyra mest strategiskt viktiga marknaderna för Sverige och Sveriges utrikeshandel med Ryssland växer snabbt men från en låg nivå i absoluta termer (14:e plats bland
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen
Läs mersektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik
sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören
Läs merFramtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv
Framtidens goda stad Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv Staffan Eriksson, IVA, 5 december 2017 Det här är IVA Akademi som samlar
Läs meretwinning i ett nötskal
etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merSamverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor
Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar
Läs merI korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander
En stabil grund Plattformar i fyra länder - Göteborg och Skåne, Sverige - Sheffield-Manchester, Storbritannien - Kisumu, Kenya - Kapstaden, Sydafrika Lokala forskningsmiljöer Metodutveckling - gemensam
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merDe populäraste länderna för svenska resenärer 2017 (statistik finns även för städer)
USA-RESORNA TRIUMFERADE 2017, MEN SVENSKARNA CHARMAS FORTFARANDE AV SPANIEN June 8, 2018 Efter tre år med oförändrade priser ökade hotellpriserna med två procent 2017 enligt senaste Hotel Price Index (HPI
Läs merIntegrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018 Presentation Östen Wahlbeck Professor II i statsvitenskap vid University of Southeast Norway. (MA
Läs merRegional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
Läs merEtt nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Läs merEn strategi för vårt långsiktiga arbete
161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och
Läs merNordens välfärdscenter. En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare
Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare 2 Uppdrag Bidrar till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen Genom att sammanställa
Läs merCASE NORDJYLLAND: KULTURKŒRTLÆGNING. TOBIAS NIELSÉN QNB Analys & Kommunikation AB E-post: 24 maj 2006 HVORFOR VARFÖR
CASE NORDJYLLAND: KULTURKŒRTLÆGNING TOBIAS NIELSÉN QNB Analys & Kommunikation AB E-post: tobias@qnb.se 24 maj 2006 HVORFOR VARFÖR 1 REGIONAL & LOKAL NIVÅ: RISKER MED NATIONELLA METODEN Ej korrekt statistik
Läs merMikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project
Mikael Kullman Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Vad ska jag prata om? Eskilstuna Energi och Miljö beskriver hur man arbetat under genomförandet av projektet PLEEC,
Läs merDemografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte
Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling
Läs merHållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Läs merInnovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson
Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel
Läs merForskarstation Östra Norrbotten
Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merEn strategi för vårt långsiktiga arbete
Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra
Läs merFSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.
FSE den gränsöverskridande fakulteten Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet 21.10.2015. Språket uppdateras ännu. Vår vision Åbo Akademi är det gränsöverskridande universitetet med
Läs merEtt innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012
Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merSPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER
SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens
Läs merInnovation i offentliga organisationer
Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet
Läs merKontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK
1 Kontorsindex ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK Vårens mätning 2006 Fler anställda och ett ökat lokalbehov Fakta om Kontorsindex 2 12:e undersökningen Svarsfrekvens 180 bolag, motsvarande ca 50% av panelen
Läs merDen finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga
Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar
Läs merDIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE
DIGITALISERING I GRUNDSKOLAN I SVERIGE WHITE PAPER CLIO ONLINE FRÅN BONNIER EDUCATION 2017 INLEDNING IT har fått en framträdande roll i undervisningen i grundskolan I Danmark har IT under de senaste åren
Läs merStockholm attraherar arbetskraften
2013:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Stockholm attraherar arbetskraften Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 Attraktiva städer växer Stockholm är en av Västeuropas
Läs merRemissvar avseende Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen
Stockholms läns landsting dnr KUN 2017/707 Kulturförvaltningen Solna den 14 december 2017 Remissvar avseende Förslag till kulturstrategi för Stockholmsregionen Filmregion Stockholm-Mälardalen (Filmregionen)
Läs mersaknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)
saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar
Läs merDen nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen
Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness
Läs merLandsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier
Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata
Läs merForsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Läs merKultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012
Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande
Läs merTILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS
94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet
Läs merSammanhållningspolitiken. Att investera i regioner: Lena Andersson Pench, Direktör Europeiska kommissionen DG Regional-o stadspolitik
Sammanhållningspolitiken Att investera i regioner: Sammanhållningspolitiken Lena Andersson Pench, Direktör Europeiska kommissionen DG Regional-o stadspolitik En allt mer turbulent omvärld - några Megatrender:
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merprometheus Clustering to increase Green Energy SMEs
Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för
Läs merNy internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete
2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning
Läs merEn dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan
En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare
Läs merFörslag till handlingsprogram
Bilaga 7 Förslag till handlingsprogram 2008-2010 A. Verksamheten 1. Styrgruppen Det XXXIII nordiska universitetsseminariet för administratörer planeras till Svalbard under 2009. Kontakter har tagits med
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merKontaktintensitet Norge - Sverige Øyvind Såtvedt Sekretariatet for Osloregionen
Kontaktintensitet Norge - Sverige Øyvind Såtvedt Sekretariatet for Osloregionen Osloregionen Frivillig samarbeidsallianse for kommuner og fylkeskommuner som selv regner seg som en del av Osloregionen.
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt
Läs mer