Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl 14.00 17."

Transkript

1 Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl Asta Manninen, Helsingfors stad och Christine Halckendorff, Köpenhamns stad: Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Exempel och erfarenheter. I Stadsindikatorer hjälpmedel för beslutsfattare och alla som önskar delta i diskussion om utveckling och åtgärder Vårt inlägg är fokuserat på städerna, speciellt storstäderna. Storstäderna skiljer sig från andra städer inte bara genom sin storlek utan också genom sin täthet och sin mångfald. De har sina unika förutsättningar för utveckling, men också sina särskilda problem. Stadsindikatorerna bör uppmärksamma dessa särdrag som en utgångspunkt. Bild 1. Utmärkande drag för storstäderna: Storlek. Täthet. Komplexitet och mångfald. Specialisering. Snabba och stora förändringar inom olika samhällsområden, ökade kunskapsbehov. Många egna företagare/entreprenörer Hög utbildningsnivå. Mångkulturell befolkning. Hög andel utrikesfödda. Subkulturer. Många internationella kontakter. Importhamn för nya kunskaper och innovationer. Rörlighet stora flyttströmmar in, ut och inom regionen. Pressad bostadsmarknad, höga boendekostnader, brist på bostäder. Tilltagande pendling. Stort behov av transport och kommunikationer. Miljösnål. Stor andel ensamboende och småhushåll. Våld, stöld och skadegörelse är vanligare än i andra delar av landet. Städerna och deras intresseorganisation EUROCITIES arbetar målmedvetet inom EU med att få till stånd en europeisk stadspolitik. Det betyder att vi bör känna till realiteterna i olika delar av Europa. Städerna är många. Det finns många likheter, men också skillnader. Vi behöver god information om våra europeiska städer. Men en stad eller ett land kan inte lösa stadsjämförelsernas metodiska och praktiska problem. Vi behöver samarbete. Därför har de nordiska storstäderna aktivt deltagit i utvecklandet av ett europeiskt system för stadsstatistik och stadsindikatorer i samarbete med EU -kommissionens huvudavdelning för regionalpolitik (DG Regional policy), EU:s statistikbyrå EUROSTAT samt övriga europeiska städer och de nationella statistiska centralbyråerna. Vi bör inte heller glömma internationella nätverk inom branschen, såsom NORDSTAT. NORDSTAT var ju tydligen till och med det första stadsnätverket som etablerat och underhåller jämförbar stadsstatistik. NORDSTAT (etablerat 1990) erbjuder jämförbar storstadsstatistik om de nordiska storstäderna och deras funktionella stadsregioner. Innehållet är rätt täckande och belyser bl.a. följande ämnesområden (http://heln03.novogroup.com/nordstat/): befolkning struktur och dynamik 1

2 arbete och sysselsättning näringar profil och potential produktion och konkurrenskraft kunskapsbas och kompetens välfärd och välmåga URBAN AUDIT. Som ni kanske minns slutfördes Pilotprojektet Urban Audit hösten I pilotprojektet deltog 58 städer; från Norden Helsingfors, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Nu har man arbetat vidare och Urban Audit II är snart slutfört. I Urban Audit II har vi 13 nordiska storstäder: Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Jönköping, Köpenhamn, Århus, Ålborg och Odense. Sammanlagt ingår 258 europeiska städer, 189 från de gamla EU-länderna och 69 från de nya. Huvudman är DG Regional policy och ansvaret för genomföring har lagts vid EUROSTAT. Uppgifterna är insamlade och de har redan delvis använts, bl.a. i den tredje kohesionsrapporten. Målsättningen är att Urban Audit II data är tillgängliga för alla inkommande höst i oktober. Då har vi jämförbara uppgifter om ca 300 variabler omfattande nio ämnesområden. Övningarna bör fortsätta. Vi behöver ett permanent system för framtagning av jämförande stadsstatistik och stadsindikatorer i Europa. Innehållet i Urban Audit II (se pressmeddelande och tabeller , demografi sociala förhållanden ekonomiska förhållanden medborgardeltagande utbildning och studier/studerande miljö trafik, transport och kommunikationer informationssamhället kultur och rekreation Exempel: NORDSTAT och URBAN AUDIT II. Bild 2-7 Pragmatisk syn på stadsindikatorerna Stadsindikatorerna påvisar förändringar för faktorer som är viktiga för målsättning och uppföljning av stadsutveckling, förbättring av levnadsförhållanden, ekonomisk utveckling, kunskapsutveckling, miljökvalitet osv. Indikatorerna förmedlar information om utvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. Härvidlag är det viktigt att för saksammanhanget har rätt definition av staden. Vi behöver information om både den administrativa staden och den funktionella staden, dvs. stadsregionen. Ett ökat behov av information om båda dessa geografiska enheter föreligger. Dessutom efterfrågas allt oftare information också på delområdesnivå (neighbourhoods). Senaste statistik och forskning pekar på att skillnaderna mellan olika delområden inom en och samma stad tenderar öka mera än skillnaderna mellan olika städer. 2

3 Sammanfattningsvis kan vi säga att stadsindikatorerna behövs för definition eller design av stadspolitik och för uppföljning av stadspolitiska målsättningar och åtgärder. I praktiken har stadspolitiken, den europeiska stadspolitiken fem dimensioner, dvs. städerna skall uppfylla fem fundamentala krav (källa: Eurocities 2004). Bild 8. Stadspolitiken och dess målsättningar Dimension Målsättning - den sociala dimensionen the inclusive city - den ekonomiska dimensionen the prosperous city - miljödimensionen, hållbarheten the sustainable city - den kulturella dimensionen the creative city - ledning, administration, governance participation and cooperation Storstadspolitik har således två kompletterande och sammanhängande mål: att skapa möjligheter för långsiktig hållbar tillväxt och att bemästra de sociala problemen. Storstäderna (det lokala och regionala planet) har en avgörande roll och en lång räcka betydelsefulla uppgifter för att uppnå dessa mål. Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och för att befrämja konkurrenskraften. Men, samarbete behövs naturligtvis på regional, nationell och europeisk nivå. Under målsättningen framgångsrik (prosperous) och kreativ har vi kunskapen, som ju är ackumulerad i våra större städer, speciellt i universitetsstäderna. I detta sammanhang kan vi hänvisa till Robert Huggins Associates, som har utvecklat indexet: World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions. Detta sammansatta index består av fyra delkomponenter: human capital components, knowledge capital components, regional economy components och knowledge sustainability. Bild 9. World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions (Robert Huggins Associates, 2004) En alldeles speciell styrka för våra huvudstäder är utbildning och kunskap. Vi har i Norden den högsta kunskapsnivån i Europa (ESPON, European Spatial Planning Observation Network). Men, i global jämförelse har vi stora utmaningar; ett tjugotal stadsregioner ligger före oss (World Knowledge Competitiveness Index, Robert Huggins Associates). Bild 10. The Knowledge base (ESPON) Att mäta storstadens konkurrenskraft är svårt, inte alls enkelt eller entydigt. Enligt forskning i området kan man väl fastställa följande egenskaper (bl.a. Porter, Parkinson,): innovationsförmåga, mångsidig näringsstruktur, kvalificerad arbetskraft, goda förbindelser och kommunikationsnät, strategisk samarbetsförmåga samt livskvalitet. Förutom dessa särdrag bör vi naturligtvis uppmärksamma företagsmiljön, förutsättningarna för en lönsam och konkurrenskraftig affärsverksamhet, bl.a. kostnadsnivån. European Cities Monitor 2003 (Cushman & Wakefield, Healey & Baker) avslöjar vilka faktorer företagen fäster uppmärksamhet vid när de beslutar om var etablera sin verksamhet.undersökningen omfattar Europas främsta business städer och har gjorts 3

4 sedan Enligt denna undersökning placerar sig de nordiska huvudstäderna i snitt mycket väl. Vad gäller internationella transportförbindelser är vi inte konkurrenskraftiga. Vi ligger ganska långt efter London, Paris och Frankfurt, vilka toppar listan. Framgången inom teknologisk utveckling kan studeras också på regional nivå. European Innovation Scoreboard 2003 (European Commission, DG Enterprise) ger våra nordiska huvudstadsregioner höga poäng. Vi klassificeras som ledande innovationsregioner i Europa. Tyska stadsregioner ligger också högt. Prestationsmått på forskning och utveckling korrelerar starkt med hög innovationsförmåga. Hög levnadsstandard och ren miljö är utmärkande för våra städer; där intar vi en ledande position i europeisk jämförelse och även globalt. (European Cities Monitor, 2003) Trots alla goda positioner ligger vi långt från toppen på den lista som berättar om de mest attraktiva städerna för etablering av företagsverksamhet. Varför? Hur kan detta åtgärdas? Genom benchmarking kan vi lära av andra städer. Detta förutsätter komparativ, jämförbar information. Benchmarking behövs också vad gäller kommunens egna aktiviteter, ekonomi och prestationer. Här presenterar vi ett exempel från Danmark, nämligen samarbetet med nyckeltal där sex danska storstäder samarbetar. Ett försök med internationell benchmarking presenteras också. II 6-by samarbejdet. Erfaringer fra Danmark Involverede kommuner I 2002 indtrådte Københavns Kommune i det nuværende 6-by samarbejde, der udover København består af Århus, Aalborg, Odense, Esbjerg og Randers kommuner. Indsamlede tal Hvert andet år bliver der indsamlet nøgletal på en række af de store serviceområder i kommunerne. For at gøre tallene mest aktuelle bliver de indhentet fra kommunernes budgetter. Den seneste rapport, der udkom i juni 2003, omhandlede derfor kommunernes budgettal for Den rapport, der udkommer i 2005 omhandler budgettallene for Der indsamles hoved-nøgletal og del-nøgletal. Hoved-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. indbygger. Del-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. aldersgruppe/brugergruppe eller aktivitet/dækningsgrad/personaleforbrug pr. aldersgruppe/brugergruppe 4

5 Indsamling af tallene Nøgletallene indsamles af de enkelte fagforvaltninger, f.eks. bliver nøgletallene på dagpasningsområdet indsamlet af den forvaltning i København, som har det administrative ansvar for serviceområdet. Økonomiforvaltningen i Københavns Kommune er ansvarlig for at tallene bliver indsamlet i fagforvaltningerne og det er derfor personer fra Økonomiforvaltningen, der sidder i nøgletalsstyregruppen. I Århus og Odense er det statistik kontorerne der står for indsamlingen af nøgletallene fra fagforvaltningerne. Områder der samles tal ind på Der bliver indsamlet nøgletal på de store serviceområder i kommunerne, herunder børnepasning, skole- og fritidsområdet, ældreområdet m.m. På de enkelte serviceområder bliver der udregnet udgifts- og/eller kapacitetstal pr. plads/elev/ældre/bruger/indbygger. Udover nøgletallene bliver der foranstaltet brugerundersøgelser, der måler brugernes tilfreds med de leverede serviceydelser. Nøgletalsstyregruppe Miljø, Teknik og Arbejdsmarked Det sociale område Undervisning, Fritid, Kultur og Biblioteker Beskatning og budgetter Vejområdet Ældreområdet SFO (fritidshjem) Skatteområdet Forsyningsområdet Dagpleje og daginstitutioner Skoleområdet Renovation Tandpleje Biblioteker Spildevand Aktivering og passiv forsørgelse Fritids- og kulturområdet Kollektiv trafik Sundhedspleje Familieforanstaltninger 5

6 Formålet med tallene Formålet er, at kommunerne skal lære af hinanden, så de der har den højeste brugertilfredshed kombineret med de laveste udgifter, kan videregive deres erfaringer til de øvrige kommuner. Tallene bruges derfor til benchmarking kommunerne imellem. Herudover bruges tallene til at beskrive de særlige udgiftsposter som specielt store kommuner har i forhold til mindre kommuner. De store kommuner har tit nogle fælles interesser, og de kan bedre fremføre deres sag overfor regeringen, f.eks. i forhold til udligningsordningerne, når de står sammen. Problemer ved sammenligningen Nøgletallene vedr. udgiftsniveauet bliver hentet fra budgettet, der kan derfor være forskelle i budgetteringspraksis i de enkelte kommuner, som gør det vanskeligt at sammenligne tallene, en af de væsentligste opgaver ved indsamlingen af nøgletallene er at minimere disse forskelle. Især for København gør der sig det specielle gældende, at kommunen både er amt og kommune, Københavns tal skal derfor renses for de amtskommunale udgifter. Sammenligning med officielle tal Det er ikke muligt at sammenligne de indsamlede nøgletal med de officielle tal, fra f.eks. det danske Centralbureau: Danmarks Statistik. Idet tallene der bliver anvendt i 6-by samarbejdet er renset for forskelle i budgetteringspraksis. Sammenligning med internationale tal Tallene er bygget op omkring kommunernes konteringssystem i Danmark og tallene er derfor ikke direkte sammenlignelige med tilsvarende tal fra andre europæiske storbyer. Samtidigt kan der være forskelle i regnskabspraksis, hvor man i Tyskland f.eks. benytter omkostningsbaseret regnskaber (inkl. afskrivninger). I Danmark bliver de omkostningsbaseret regnskaber først indført pr. 01. januar Internationale sammenligninger I januar 2004 blev der i Københavns Kommune igangsat et projekt, hvor man ville sammenligne urbane områder i Europa på dagpasnings-, skole- og ældreområdet. De urbane områder, der bliver sammenlignet er: København, Stockholm, Berlin og Amsterdam. I projektet sammenligner man nettoudgiftsydelser pr. barn/ældre. Men herudover skulle der også indsamles strukturelle indikatorer, såsom arbejdsløshedstal, befolkningssammensætning, boligsammensætning m.m. I Københavns Kommunes Statistiske Kontor stod vi for indsamlingen af de strukturelle indikatorer fra de 4 byer. Vi greb opgaven an på den måde, at vi i første omgang indhentede sammenlignelige nøgletal for København og Stockholm, idet vi anvendte NORDSTAT databasen. Vi besluttede os for ikke at anvende Urban Audit databasen, idet mange af oplysningerne vi skulle bruge manglede og tallene var generelt for gamle. 6

7 Vi fremsendte tallene for København og Stockholm til Berlin og Amsterdam, hvor vi i redegjorte for den anvendte opgørelsesmetode. Berlin og Amsterdam supplerede så med deres tal. Vores erfaring var, at det var mest besværligt at fremskaffe sammenlignelige uddannelses tal, idet uddannelsessystemet i de fire byer er vidt forskellige. Især Tyskland skilte sig markant ud. Projektet viste endvidere, at det er vanskeligt at benchmarke de europæiske storbyer, på udgiftsområdet. Som nævnt er der i 6-by samarbejdet et stort arbejde i at minimere forskellene ved budgetteringspraksis. Men det er dog de samme regnskabsprincipper der benyttes i de 6-byer. Når man sammenligner udgiftsniveauet i forskellige europæiske storbyer, kan der være vidt forskellige regnskabsprincipper, som gør at tallene skal bruges meget varsomt. Bild III Vilka krav ställer vi storstäder på indikatorerna Stadsindikatorerna presenterar mångsidig information ekonomiskt, komprimerat och överskådligt. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kvalitetskraven på indikatorpresentationerna. Stadsindikatorerna fäster uppmärksamhet vid den geografiska enheten samhörighet mellan innehåll och geografi eftersträvas. Uppmärksamhet fästs också vid annan kringinformation. Det viktigt att veta viktiga karakteristika om de städer eller stadsregioner som kommer att jämföras. Härvid räcker det inte med storlek, t.ex. folkmängd; stadens historiska bakgrund, speciella funktioner, specialisering osv. är viktiga. Kringinformationen behövs för att välja ett rimligt set av städer för jämförelse och också för tolkning av resultaten.vad gäller data och information, använd om möjligt flera än en källa. Säkerställ jämförbarheten och pålitligheten. Stadsindikatorerna är ett ypperligt redskap för benchmarking och benchlearning. Din stad kan hitta nya lösningar, nya genombrott och innovationer. Din stad eller stadsregion lär sig bättre förstå prestationer av världsklass. Beslutsunderlaget breddas och djupas. Bild 16. Stadsindikatorerna skall möta kraven på jämförbarhet omfattande innehåll tillämplighet betydelsefullhet lätt att förstå sensitivitet entydighet oavhängighet mätbarhet tillgänglighet aktualitet (färska data som utgångsläge) kostnadseffektivitet 7

8 Stadsindikatorerna behöver ett fast och bra kunskapsunderlag, utgångsdata av hög kvalitet. Här är det önskvärt att samarbetet med å ena sidan forskning och å andra sidan de nationella statistikcentralerna breddas och intensifieras. Vi har goda erfarenheter från uppläggning och samarbete av Urban Audit II. Samarbetsmönstret Eurostat Statistikcentralen staden fungerade utmärkt. Det kan tilläggas att vi i Finland dessutom utförde ett nationellt Urban Audit II projekt parallellt för att möjliggöra att även mindre städer får möjlighet till europeisk benchmarking. Vi har gett ut en publikation om detta och upprätthåller en indikatordatabas för finska städer och stadsregioner. Samarbetspartners är städerna, inrikesministeriet och Statistikcentralen, som bär ansvaret för databasen. IV Avslutning. Aktuella frågeställningar till städerna och de nationella statistikcentralerna Vi har idag i stadsutvecklingen en räcka frågor att besvara med ny information. Vi kan nämna bl.a. Våra storstadsområden som innovationsmiljö och system. Våra metropoler och den globala ekonomin, globala konkurrensen. Den regionala ekonomin, näringarna och kunskapen. Sysselsättningen? Utvidgningen av EU. Verkningar? Stadsekonomin. Utvecklingen av inkomstunderlaget. Prognoser. Städerna och den europeiska sociala modellen. Social samhörighet. Den sociala och ekonomiska dimensionen. Källor NORDSTAT- databasen. Nordic Major City Statistics USK, Stockholm. URBAN AUDIT. Demographic, economic and social data on 258 cities across Europe. 25 June News Release and additional tables. Eurostat. The URBAN AUDIT II project, various documents Lewis Dijkstra, EU/ DG Regional Policy: Overview of the Urban Audit. Presentation at the Urban Audit meeting on May 5 th, 2004 in Brussels. Lewis Dijkstra, EU/DG Regional Policy: The socio-economic situation in European cities. Presentation at the Eurocities seminar on Cities and the European Social Model on June 1 st, 2004 in Helsinki. 6.by Nøgletal. Budget Udvikling Rapport utarbejdet af kommunerne: Århus, Odense, Aalborg, Esbjerg, Randers och København. Juni Robert Huggins Associates. Worlds Knowledge Competitiveness Index. 8

9 Eurocities. ESPON. European Spatial Planning Observatory. European Innovation Scoreboard EU/DG Enterprise. Cushman & Wakefield, Healy & Baker. European Cities Monitor UBS. Prices and earnings Michael E. Porter, Havard University: Building the Microeconomic Foundations of Prosperity: Findings from the Business Competitiveness Index. Global Competitiveness Report A Portrait of Finnish Cities, Towns and Functional Urban Regions. The Finnish Urban Indicators System. Committee for Urban Policy. Helsinki Kaupunkiseutujen kasvun aika. Stadsregionerna växer till sig. Inrikesministeriet Märk. Detta är den nationella Urban Audit II rapporten. Asta Manninen & Janne Antikainen & Tarja Pyöriä: Bra liv och god information om stadsregioner. Kvartti 1/04. Helsingfors Faktacentral Helsinki Trends Helsinki

Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla?

Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Asta Manninen, Helsingfors Christine Halckendorff, Köpenhamn Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004 Utmärkande drag för storstäderna Storlek. Täthet.

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar * Ranking avser nationer Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer

Läs mer

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2)

Flermålsanalys. Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Flermålsanalys Stockholms placeringar i olika rankingar (bilaga 2) Innovation* (nummer 1 av 131) Best city to locate business (nummer 13 av 36) Congress & convention participants (nummer 16 av 44) Investment*

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

@IVA1919 #Attraktionskraft. Attraktionskraft för hållbar tillväxt

@IVA1919 #Attraktionskraft. Attraktionskraft för hållbar tillväxt @IVA1919 #Attraktionskraft Attraktionskraft för hållbar tillväxt http://www.iva.se/publicerat/nycklar-till-okad-attraktivitetoch-konkurrenskraft--nu-kommer-filmen/ Visionen Skapa Sveriges framtida välstånd

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Program 9.00-10.00 Hur jobbar Tillväxtverket med OECD Introduktion: Vad är OECD? Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Några exempel på hur Tillväxtverket tar

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012

STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012 STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012 SID 1 (13) 2013-03-11 INNEHÅLL En stad i världsklass... 2 En stad med hög livskvalitet... 3 En innovativ stad... 5 En hållbar stad... 8 Stad i tillväxt... 11 Framtiden

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

Internationell strategi för Stockholm. Stockholm i världen

Internationell strategi för Stockholm. Stockholm i världen Internationell strategi för Stockholm Stockholm i världen Globaliseringen ställer länder, regioner och städer inför helt nya möjligheter och utmaningar. Nya marknader öppnar sig, världshandeln expanderar

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se

Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne. NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se Grænseoverskridende trafikplanlægning Sten Hansen, Region Skåne NVF Seminar 2011-04-08 Sten.Hansen@skane.se 1 2 2011-04-08 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Grow your business via Västerbotten. Regional Partner

Grow your business via Västerbotten. Regional Partner Grow your business via Västerbotten PART I Global konkurrens Utländska företag i Sverige 2009 Internationell e ranking Slutsatser Förutsättningarna för Norr- och Västerbotten Strategi för Västerbotten

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

Stockholmsregionens konkurrenskraft

Stockholmsregionens konkurrenskraft Tjänsteutlåtande Styrelsen för Stockholm Business Region 2015-05-19 Ärende nr. 20 Dnr. 1.3.1-98/2015 2015-02-25 Handläggare: Mattias Rindberg Tel: 08-508 285 90 E-post: mattias.rindberg@stockholm.se Stockholmsregionens

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

I korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander

I korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander En stabil grund Plattformar i fyra länder - Göteborg och Skåne, Sverige - Sheffield-Manchester, Storbritannien - Kisumu, Kenya - Kapstaden, Sydafrika Lokala forskningsmiljöer Metodutveckling - gemensam

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Förslag till budget för 2011

Förslag till budget för 2011 Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

CASE NORDJYLLAND: KULTURKŒRTLÆGNING. TOBIAS NIELSÉN QNB Analys & Kommunikation AB E-post: 24 maj 2006 HVORFOR VARFÖR

CASE NORDJYLLAND: KULTURKŒRTLÆGNING. TOBIAS NIELSÉN QNB Analys & Kommunikation AB E-post: 24 maj 2006 HVORFOR VARFÖR CASE NORDJYLLAND: KULTURKŒRTLÆGNING TOBIAS NIELSÉN QNB Analys & Kommunikation AB E-post: tobias@qnb.se 24 maj 2006 HVORFOR VARFÖR 1 REGIONAL & LOKAL NIVÅ: RISKER MED NATIONELLA METODEN Ej korrekt statistik

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga Chris Silverström De finlandssvenska eleverna deltog i utvärderingen av A-engelska, B-franska, B-tyska och B-ryska i årskurs 9. Utvärderingen visar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stockholm attraherar arbetskraften

Stockholm attraherar arbetskraften 2013:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Stockholm attraherar arbetskraften Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 Attraktiva städer växer Stockholm är en av Västeuropas

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:150 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Fastställande av riktlinjer för landstingets internationella arbete Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Mikael Kullman Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Vad ska jag prata om? Eskilstuna Energi och Miljö beskriver hur man arbetat under genomförandet av projektet PLEEC,

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Regionalgeografi. Världen i regioner

Regionalgeografi. Världen i regioner Regionalgeografi Världen i regioner Vad är regionalgeografi? NATUR- GEOGRAFI REGIONAL- GEOGRAFI KULTUR- GEOGRAFI Vanliga indelningar av jordens yta 1. Länder 2. Landskap & län 3. Kommuner 4. Världsdelar

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel

Läs mer

ARRANGÖRER OCH AKTÖRER

ARRANGÖRER OCH AKTÖRER BAKGRUND VARFÖR Ryssland är en av de fyra mest strategiskt viktiga marknaderna för Sverige och Sveriges utrikeshandel med Ryssland växer snabbt men från en låg nivå i absoluta termer (14:e plats bland

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK 1 Kontorsindex ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK Vårens mätning 2006 Fler anställda och ett ökat lokalbehov Fakta om Kontorsindex 2 12:e undersökningen Svarsfrekvens 180 bolag, motsvarande ca 50% av panelen

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Innovation i offentliga organisationer

Innovation i offentliga organisationer Innovation i offentliga organisationer om SCB:s deltagande i projektet Measuring Public Innovation in the Nordic Countries: Toward a common statistical approach Per Annerstedt, 2011-05-24 Kort om projektet

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar

Läs mer

Regional tillväxtpolitik allas ansvar?

Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Medlemskap i Eurocities

Medlemskap i Eurocities KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Christian Dahlmann 2015-09-07 KSN-2015-1686 Kommunstyrelsen Medlemskap i Eurocities Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att ansöka

Läs mer

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Værnes workshop 2011-03-23 Fritidsboliger og flerhusboende som trend, ressurs og utfordring Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Upplägg Några ord om Tillväxtanalys

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare

Läs mer

State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet 2016-05-13

State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet 2016-05-13 State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet 2016-05-13 Gunnar Lindberg Nordregio Eds: Julien Grunfelder, Linus Rispling, Gustaf Norlén. Chapters by: Andrew Copus, Lisbeth Greve Harboe, Timothy

Läs mer

FM Benchmarking i Norden. 10. januar 2013

FM Benchmarking i Norden. 10. januar 2013 FM Benchmarking i Norden 10. januar 2013 Der findes 4 forskellige muligheder for at indgå i benchmarkingfællesskaber i Norden 1 DFM-benchmarking (Danmark) 2 Norwegian Facility Management Network (Norge)

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren Remissvar Dnr 2012/3.2.2/84 Sid. 1(8) 2012-04-23 Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 297 58 Till Finansroteln Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren Svar

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019

Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-04-14, punkt 10 Ansökan om värdskap för UITP:s världskongress och utställning i Stockholm 2019 Ärendebeskrivning Godkännande

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998

Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 Museer och konsthallar Kalenderåret 1998 KU0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Kultur och fritid A.2 Statistikområde Museer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep 160930 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 20 september BP 2017 20 september Svenskt näringsliv presenterar ranking av lokalt företagsklimat: Storstäderna backar 20

Läs mer

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER

KULTUR OCH UPPLEVELSER 40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010. Charlotte Lindström

Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010. Charlotte Lindström Slutkonferens IBU-Öresund 6 december 2010 Charlotte Lindström 1 2 2010-12-15 IBU-Öresund Initiativ från Öresundskomiteen Ett unikt projekt med 28 parter Syfte att analysera problemställningar och ta fram

Läs mer