Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl 14.00 17."

Transkript

1 Nordiskt Statistikermöte i Åbo, Augusti 2004: KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN Sessionen om indikatorer torsdagen den 19 augusti kl Asta Manninen, Helsingfors stad och Christine Halckendorff, Köpenhamns stad: Stadsindikatorer: vilka krav skall de uppfylla? Exempel och erfarenheter. I Stadsindikatorer hjälpmedel för beslutsfattare och alla som önskar delta i diskussion om utveckling och åtgärder Vårt inlägg är fokuserat på städerna, speciellt storstäderna. Storstäderna skiljer sig från andra städer inte bara genom sin storlek utan också genom sin täthet och sin mångfald. De har sina unika förutsättningar för utveckling, men också sina särskilda problem. Stadsindikatorerna bör uppmärksamma dessa särdrag som en utgångspunkt. Bild 1. Utmärkande drag för storstäderna: Storlek. Täthet. Komplexitet och mångfald. Specialisering. Snabba och stora förändringar inom olika samhällsområden, ökade kunskapsbehov. Många egna företagare/entreprenörer Hög utbildningsnivå. Mångkulturell befolkning. Hög andel utrikesfödda. Subkulturer. Många internationella kontakter. Importhamn för nya kunskaper och innovationer. Rörlighet stora flyttströmmar in, ut och inom regionen. Pressad bostadsmarknad, höga boendekostnader, brist på bostäder. Tilltagande pendling. Stort behov av transport och kommunikationer. Miljösnål. Stor andel ensamboende och småhushåll. Våld, stöld och skadegörelse är vanligare än i andra delar av landet. Städerna och deras intresseorganisation EUROCITIES arbetar målmedvetet inom EU med att få till stånd en europeisk stadspolitik. Det betyder att vi bör känna till realiteterna i olika delar av Europa. Städerna är många. Det finns många likheter, men också skillnader. Vi behöver god information om våra europeiska städer. Men en stad eller ett land kan inte lösa stadsjämförelsernas metodiska och praktiska problem. Vi behöver samarbete. Därför har de nordiska storstäderna aktivt deltagit i utvecklandet av ett europeiskt system för stadsstatistik och stadsindikatorer i samarbete med EU -kommissionens huvudavdelning för regionalpolitik (DG Regional policy), EU:s statistikbyrå EUROSTAT samt övriga europeiska städer och de nationella statistiska centralbyråerna. Vi bör inte heller glömma internationella nätverk inom branschen, såsom NORDSTAT. NORDSTAT var ju tydligen till och med det första stadsnätverket som etablerat och underhåller jämförbar stadsstatistik. NORDSTAT (etablerat 1990) erbjuder jämförbar storstadsstatistik om de nordiska storstäderna och deras funktionella stadsregioner. Innehållet är rätt täckande och belyser bl.a. följande ämnesområden (http://heln03.novogroup.com/nordstat/): befolkning struktur och dynamik 1

2 arbete och sysselsättning näringar profil och potential produktion och konkurrenskraft kunskapsbas och kompetens välfärd och välmåga URBAN AUDIT. Som ni kanske minns slutfördes Pilotprojektet Urban Audit hösten I pilotprojektet deltog 58 städer; från Norden Helsingfors, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Nu har man arbetat vidare och Urban Audit II är snart slutfört. I Urban Audit II har vi 13 nordiska storstäder: Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Jönköping, Köpenhamn, Århus, Ålborg och Odense. Sammanlagt ingår 258 europeiska städer, 189 från de gamla EU-länderna och 69 från de nya. Huvudman är DG Regional policy och ansvaret för genomföring har lagts vid EUROSTAT. Uppgifterna är insamlade och de har redan delvis använts, bl.a. i den tredje kohesionsrapporten. Målsättningen är att Urban Audit II data är tillgängliga för alla inkommande höst i oktober. Då har vi jämförbara uppgifter om ca 300 variabler omfattande nio ämnesområden. Övningarna bör fortsätta. Vi behöver ett permanent system för framtagning av jämförande stadsstatistik och stadsindikatorer i Europa. Innehållet i Urban Audit II (se pressmeddelande och tabeller , demografi sociala förhållanden ekonomiska förhållanden medborgardeltagande utbildning och studier/studerande miljö trafik, transport och kommunikationer informationssamhället kultur och rekreation Exempel: NORDSTAT och URBAN AUDIT II. Bild 2-7 Pragmatisk syn på stadsindikatorerna Stadsindikatorerna påvisar förändringar för faktorer som är viktiga för målsättning och uppföljning av stadsutveckling, förbättring av levnadsförhållanden, ekonomisk utveckling, kunskapsutveckling, miljökvalitet osv. Indikatorerna förmedlar information om utvecklingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. Härvidlag är det viktigt att för saksammanhanget har rätt definition av staden. Vi behöver information om både den administrativa staden och den funktionella staden, dvs. stadsregionen. Ett ökat behov av information om båda dessa geografiska enheter föreligger. Dessutom efterfrågas allt oftare information också på delområdesnivå (neighbourhoods). Senaste statistik och forskning pekar på att skillnaderna mellan olika delområden inom en och samma stad tenderar öka mera än skillnaderna mellan olika städer. 2

3 Sammanfattningsvis kan vi säga att stadsindikatorerna behövs för definition eller design av stadspolitik och för uppföljning av stadspolitiska målsättningar och åtgärder. I praktiken har stadspolitiken, den europeiska stadspolitiken fem dimensioner, dvs. städerna skall uppfylla fem fundamentala krav (källa: Eurocities 2004). Bild 8. Stadspolitiken och dess målsättningar Dimension Målsättning - den sociala dimensionen the inclusive city - den ekonomiska dimensionen the prosperous city - miljödimensionen, hållbarheten the sustainable city - den kulturella dimensionen the creative city - ledning, administration, governance participation and cooperation Storstadspolitik har således två kompletterande och sammanhängande mål: att skapa möjligheter för långsiktig hållbar tillväxt och att bemästra de sociala problemen. Storstäderna (det lokala och regionala planet) har en avgörande roll och en lång räcka betydelsefulla uppgifter för att uppnå dessa mål. Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och för att befrämja konkurrenskraften. Men, samarbete behövs naturligtvis på regional, nationell och europeisk nivå. Under målsättningen framgångsrik (prosperous) och kreativ har vi kunskapen, som ju är ackumulerad i våra större städer, speciellt i universitetsstäderna. I detta sammanhang kan vi hänvisa till Robert Huggins Associates, som har utvecklat indexet: World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions. Detta sammansatta index består av fyra delkomponenter: human capital components, knowledge capital components, regional economy components och knowledge sustainability. Bild 9. World Knowledge Competitiveness Index. Benchmarking the Globe s High Performing Regions (Robert Huggins Associates, 2004) En alldeles speciell styrka för våra huvudstäder är utbildning och kunskap. Vi har i Norden den högsta kunskapsnivån i Europa (ESPON, European Spatial Planning Observation Network). Men, i global jämförelse har vi stora utmaningar; ett tjugotal stadsregioner ligger före oss (World Knowledge Competitiveness Index, Robert Huggins Associates). Bild 10. The Knowledge base (ESPON) Att mäta storstadens konkurrenskraft är svårt, inte alls enkelt eller entydigt. Enligt forskning i området kan man väl fastställa följande egenskaper (bl.a. Porter, Parkinson,): innovationsförmåga, mångsidig näringsstruktur, kvalificerad arbetskraft, goda förbindelser och kommunikationsnät, strategisk samarbetsförmåga samt livskvalitet. Förutom dessa särdrag bör vi naturligtvis uppmärksamma företagsmiljön, förutsättningarna för en lönsam och konkurrenskraftig affärsverksamhet, bl.a. kostnadsnivån. European Cities Monitor 2003 (Cushman & Wakefield, Healey & Baker) avslöjar vilka faktorer företagen fäster uppmärksamhet vid när de beslutar om var etablera sin verksamhet.undersökningen omfattar Europas främsta business städer och har gjorts 3

4 sedan Enligt denna undersökning placerar sig de nordiska huvudstäderna i snitt mycket väl. Vad gäller internationella transportförbindelser är vi inte konkurrenskraftiga. Vi ligger ganska långt efter London, Paris och Frankfurt, vilka toppar listan. Framgången inom teknologisk utveckling kan studeras också på regional nivå. European Innovation Scoreboard 2003 (European Commission, DG Enterprise) ger våra nordiska huvudstadsregioner höga poäng. Vi klassificeras som ledande innovationsregioner i Europa. Tyska stadsregioner ligger också högt. Prestationsmått på forskning och utveckling korrelerar starkt med hög innovationsförmåga. Hög levnadsstandard och ren miljö är utmärkande för våra städer; där intar vi en ledande position i europeisk jämförelse och även globalt. (European Cities Monitor, 2003) Trots alla goda positioner ligger vi långt från toppen på den lista som berättar om de mest attraktiva städerna för etablering av företagsverksamhet. Varför? Hur kan detta åtgärdas? Genom benchmarking kan vi lära av andra städer. Detta förutsätter komparativ, jämförbar information. Benchmarking behövs också vad gäller kommunens egna aktiviteter, ekonomi och prestationer. Här presenterar vi ett exempel från Danmark, nämligen samarbetet med nyckeltal där sex danska storstäder samarbetar. Ett försök med internationell benchmarking presenteras också. II 6-by samarbejdet. Erfaringer fra Danmark Involverede kommuner I 2002 indtrådte Københavns Kommune i det nuværende 6-by samarbejde, der udover København består af Århus, Aalborg, Odense, Esbjerg og Randers kommuner. Indsamlede tal Hvert andet år bliver der indsamlet nøgletal på en række af de store serviceområder i kommunerne. For at gøre tallene mest aktuelle bliver de indhentet fra kommunernes budgetter. Den seneste rapport, der udkom i juni 2003, omhandlede derfor kommunernes budgettal for Den rapport, der udkommer i 2005 omhandler budgettallene for Der indsamles hoved-nøgletal og del-nøgletal. Hoved-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. indbygger. Del-nøgletal er defineret som: Nettodriftsudgifter pr. aldersgruppe/brugergruppe eller aktivitet/dækningsgrad/personaleforbrug pr. aldersgruppe/brugergruppe 4

5 Indsamling af tallene Nøgletallene indsamles af de enkelte fagforvaltninger, f.eks. bliver nøgletallene på dagpasningsområdet indsamlet af den forvaltning i København, som har det administrative ansvar for serviceområdet. Økonomiforvaltningen i Københavns Kommune er ansvarlig for at tallene bliver indsamlet i fagforvaltningerne og det er derfor personer fra Økonomiforvaltningen, der sidder i nøgletalsstyregruppen. I Århus og Odense er det statistik kontorerne der står for indsamlingen af nøgletallene fra fagforvaltningerne. Områder der samles tal ind på Der bliver indsamlet nøgletal på de store serviceområder i kommunerne, herunder børnepasning, skole- og fritidsområdet, ældreområdet m.m. På de enkelte serviceområder bliver der udregnet udgifts- og/eller kapacitetstal pr. plads/elev/ældre/bruger/indbygger. Udover nøgletallene bliver der foranstaltet brugerundersøgelser, der måler brugernes tilfreds med de leverede serviceydelser. Nøgletalsstyregruppe Miljø, Teknik og Arbejdsmarked Det sociale område Undervisning, Fritid, Kultur og Biblioteker Beskatning og budgetter Vejområdet Ældreområdet SFO (fritidshjem) Skatteområdet Forsyningsområdet Dagpleje og daginstitutioner Skoleområdet Renovation Tandpleje Biblioteker Spildevand Aktivering og passiv forsørgelse Fritids- og kulturområdet Kollektiv trafik Sundhedspleje Familieforanstaltninger 5

6 Formålet med tallene Formålet er, at kommunerne skal lære af hinanden, så de der har den højeste brugertilfredshed kombineret med de laveste udgifter, kan videregive deres erfaringer til de øvrige kommuner. Tallene bruges derfor til benchmarking kommunerne imellem. Herudover bruges tallene til at beskrive de særlige udgiftsposter som specielt store kommuner har i forhold til mindre kommuner. De store kommuner har tit nogle fælles interesser, og de kan bedre fremføre deres sag overfor regeringen, f.eks. i forhold til udligningsordningerne, når de står sammen. Problemer ved sammenligningen Nøgletallene vedr. udgiftsniveauet bliver hentet fra budgettet, der kan derfor være forskelle i budgetteringspraksis i de enkelte kommuner, som gør det vanskeligt at sammenligne tallene, en af de væsentligste opgaver ved indsamlingen af nøgletallene er at minimere disse forskelle. Især for København gør der sig det specielle gældende, at kommunen både er amt og kommune, Københavns tal skal derfor renses for de amtskommunale udgifter. Sammenligning med officielle tal Det er ikke muligt at sammenligne de indsamlede nøgletal med de officielle tal, fra f.eks. det danske Centralbureau: Danmarks Statistik. Idet tallene der bliver anvendt i 6-by samarbejdet er renset for forskelle i budgetteringspraksis. Sammenligning med internationale tal Tallene er bygget op omkring kommunernes konteringssystem i Danmark og tallene er derfor ikke direkte sammenlignelige med tilsvarende tal fra andre europæiske storbyer. Samtidigt kan der være forskelle i regnskabspraksis, hvor man i Tyskland f.eks. benytter omkostningsbaseret regnskaber (inkl. afskrivninger). I Danmark bliver de omkostningsbaseret regnskaber først indført pr. 01. januar Internationale sammenligninger I januar 2004 blev der i Københavns Kommune igangsat et projekt, hvor man ville sammenligne urbane områder i Europa på dagpasnings-, skole- og ældreområdet. De urbane områder, der bliver sammenlignet er: København, Stockholm, Berlin og Amsterdam. I projektet sammenligner man nettoudgiftsydelser pr. barn/ældre. Men herudover skulle der også indsamles strukturelle indikatorer, såsom arbejdsløshedstal, befolkningssammensætning, boligsammensætning m.m. I Københavns Kommunes Statistiske Kontor stod vi for indsamlingen af de strukturelle indikatorer fra de 4 byer. Vi greb opgaven an på den måde, at vi i første omgang indhentede sammenlignelige nøgletal for København og Stockholm, idet vi anvendte NORDSTAT databasen. Vi besluttede os for ikke at anvende Urban Audit databasen, idet mange af oplysningerne vi skulle bruge manglede og tallene var generelt for gamle. 6

7 Vi fremsendte tallene for København og Stockholm til Berlin og Amsterdam, hvor vi i redegjorte for den anvendte opgørelsesmetode. Berlin og Amsterdam supplerede så med deres tal. Vores erfaring var, at det var mest besværligt at fremskaffe sammenlignelige uddannelses tal, idet uddannelsessystemet i de fire byer er vidt forskellige. Især Tyskland skilte sig markant ud. Projektet viste endvidere, at det er vanskeligt at benchmarke de europæiske storbyer, på udgiftsområdet. Som nævnt er der i 6-by samarbejdet et stort arbejde i at minimere forskellene ved budgetteringspraksis. Men det er dog de samme regnskabsprincipper der benyttes i de 6-byer. Når man sammenligner udgiftsniveauet i forskellige europæiske storbyer, kan der være vidt forskellige regnskabsprincipper, som gør at tallene skal bruges meget varsomt. Bild III Vilka krav ställer vi storstäder på indikatorerna Stadsindikatorerna presenterar mångsidig information ekonomiskt, komprimerat och överskådligt. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid kvalitetskraven på indikatorpresentationerna. Stadsindikatorerna fäster uppmärksamhet vid den geografiska enheten samhörighet mellan innehåll och geografi eftersträvas. Uppmärksamhet fästs också vid annan kringinformation. Det viktigt att veta viktiga karakteristika om de städer eller stadsregioner som kommer att jämföras. Härvid räcker det inte med storlek, t.ex. folkmängd; stadens historiska bakgrund, speciella funktioner, specialisering osv. är viktiga. Kringinformationen behövs för att välja ett rimligt set av städer för jämförelse och också för tolkning av resultaten.vad gäller data och information, använd om möjligt flera än en källa. Säkerställ jämförbarheten och pålitligheten. Stadsindikatorerna är ett ypperligt redskap för benchmarking och benchlearning. Din stad kan hitta nya lösningar, nya genombrott och innovationer. Din stad eller stadsregion lär sig bättre förstå prestationer av världsklass. Beslutsunderlaget breddas och djupas. Bild 16. Stadsindikatorerna skall möta kraven på jämförbarhet omfattande innehåll tillämplighet betydelsefullhet lätt att förstå sensitivitet entydighet oavhängighet mätbarhet tillgänglighet aktualitet (färska data som utgångsläge) kostnadseffektivitet 7

8 Stadsindikatorerna behöver ett fast och bra kunskapsunderlag, utgångsdata av hög kvalitet. Här är det önskvärt att samarbetet med å ena sidan forskning och å andra sidan de nationella statistikcentralerna breddas och intensifieras. Vi har goda erfarenheter från uppläggning och samarbete av Urban Audit II. Samarbetsmönstret Eurostat Statistikcentralen staden fungerade utmärkt. Det kan tilläggas att vi i Finland dessutom utförde ett nationellt Urban Audit II projekt parallellt för att möjliggöra att även mindre städer får möjlighet till europeisk benchmarking. Vi har gett ut en publikation om detta och upprätthåller en indikatordatabas för finska städer och stadsregioner. Samarbetspartners är städerna, inrikesministeriet och Statistikcentralen, som bär ansvaret för databasen. IV Avslutning. Aktuella frågeställningar till städerna och de nationella statistikcentralerna Vi har idag i stadsutvecklingen en räcka frågor att besvara med ny information. Vi kan nämna bl.a. Våra storstadsområden som innovationsmiljö och system. Våra metropoler och den globala ekonomin, globala konkurrensen. Den regionala ekonomin, näringarna och kunskapen. Sysselsättningen? Utvidgningen av EU. Verkningar? Stadsekonomin. Utvecklingen av inkomstunderlaget. Prognoser. Städerna och den europeiska sociala modellen. Social samhörighet. Den sociala och ekonomiska dimensionen. Källor NORDSTAT- databasen. Nordic Major City Statistics USK, Stockholm. URBAN AUDIT. Demographic, economic and social data on 258 cities across Europe. 25 June News Release and additional tables. Eurostat. The URBAN AUDIT II project, various documents Lewis Dijkstra, EU/ DG Regional Policy: Overview of the Urban Audit. Presentation at the Urban Audit meeting on May 5 th, 2004 in Brussels. Lewis Dijkstra, EU/DG Regional Policy: The socio-economic situation in European cities. Presentation at the Eurocities seminar on Cities and the European Social Model on June 1 st, 2004 in Helsinki. 6.by Nøgletal. Budget Udvikling Rapport utarbejdet af kommunerne: Århus, Odense, Aalborg, Esbjerg, Randers och København. Juni Robert Huggins Associates. Worlds Knowledge Competitiveness Index. 8

9 Eurocities. ESPON. European Spatial Planning Observatory. European Innovation Scoreboard EU/DG Enterprise. Cushman & Wakefield, Healy & Baker. European Cities Monitor UBS. Prices and earnings Michael E. Porter, Havard University: Building the Microeconomic Foundations of Prosperity: Findings from the Business Competitiveness Index. Global Competitiveness Report A Portrait of Finnish Cities, Towns and Functional Urban Regions. The Finnish Urban Indicators System. Committee for Urban Policy. Helsinki Kaupunkiseutujen kasvun aika. Stadsregionerna växer till sig. Inrikesministeriet Märk. Detta är den nationella Urban Audit II rapporten. Asta Manninen & Janne Antikainen & Tarja Pyöriä: Bra liv och god information om stadsregioner. Kvartti 1/04. Helsingfors Faktacentral Helsinki Trends Helsinki

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012

STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012 STOCKHOLMS PLATS I VÄRLDEN 2012 SID 1 (13) 2013-03-11 INNEHÅLL En stad i världsklass... 2 En stad med hög livskvalitet... 3 En innovativ stad... 5 En hållbar stad... 8 Stad i tillväxt... 11 Framtiden

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Mikael Kullman Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Vad ska jag prata om? Eskilstuna Energi och Miljö beskriver hur man arbetat under genomförandet av projektet PLEEC,

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

ARRANGÖRER OCH AKTÖRER

ARRANGÖRER OCH AKTÖRER BAKGRUND VARFÖR Ryssland är en av de fyra mest strategiskt viktiga marknaderna för Sverige och Sveriges utrikeshandel med Ryssland växer snabbt men från en låg nivå i absoluta termer (14:e plats bland

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

Stockholm attraherar arbetskraften

Stockholm attraherar arbetskraften 2013:3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Stockholm attraherar arbetskraften Västeuropas snabbast växande storstadsregion till 2030 Attraktiva städer växer Stockholm är en av Västeuropas

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK

Kontorsindex. Fler anställda och ett ökat lokalbehov. Vårens mätning 2006 ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK 1 Kontorsindex ILLUSTRATION: THOMAS PALMBÄCK Vårens mätning 2006 Fler anställda och ett ökat lokalbehov Fakta om Kontorsindex 2 12:e undersökningen Svarsfrekvens 180 bolag, motsvarande ca 50% av panelen

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

MEGA BSA Metropolitan European Growth Areas the Baltic Sea Area

MEGA BSA Metropolitan European Growth Areas the Baltic Sea Area Översättning Original på engelska MEGA BSA Metropolitan European Growth Areas the Baltic Sea Area Bakgrund ESPON, The European Spatial Planning Observation Network, har i sitt forskningsprogram, startat

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Innovationsindikatorer semaforer på vad?

Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer semaforer på vad? Innovationsindikatorer och politiklärande Anförande på SCBs användarseminarium inom FOU-statistiken 24 maj 2011 Lars Bager-Sjögren Tillväxtanalys Indikatorerna

Läs mer

Globala stadsregioner och nordiska planeringssytem: utmaningar och möjligheter

Globala stadsregioner och nordiska planeringssytem: utmaningar och möjligheter Globala stadsregioner och nordiska planeringssytem: utmaningar och möjligheter Lukas Smas, Senior Research Fellow, Nordregio Felles nettverksamling for regional og kommunal planlegging 12-13 November 2012.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Værnes workshop 2011-03-23 Fritidsboliger og flerhusboende som trend, ressurs og utfordring Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Upplägg Några ord om Tillväxtanalys

Läs mer

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård

Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Produkter, tjänster och samarbeten för bättre sjukvård Baxter är ett globalt, mångsidigt medicinskt företag som utvecklar specialiserade behandlings metoder och läkemedel som räddar och förbättrar liv.

Läs mer

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA? 23:e Nordiska statistikermötet Åbo 18. 21.8.2004 DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?, Statistikcentralen Inledning Vad är statistikens

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

"07-12-10" www.businessregion.se

07-12-10 www.businessregion.se Dagens upplägg: Trender globalt och regionalt? Hur går det för Göteborg? Styrkor och svagheter Framtida utvecklingsmöjligheter Effekter på fastighetsvärden och miljö Den helt globala världen Export och

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Projektledning av alla typer av projekt, främst inom bygg- och fastighetssektorn. Utveckling och ledning av kvalitets-, utvecklings- och miljöprojekt

Projektledning av alla typer av projekt, främst inom bygg- och fastighetssektorn. Utveckling och ledning av kvalitets-, utvecklings- och miljöprojekt Projektledning av alla typer av projekt, främst inom bygg- och fastighetssektorn Utveckling och ledning av kvalitets-, utvecklings- och miljöprojekt Projektledning Swecos projektledare erbjuder kvalificerade

Läs mer

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE NORDENS LEDANDE KONCENTRATION AV ENERGITEKNOLOGI ERBJUDER ETT TOPPLÄGE FÖR LOGISTIKFÖRETAG EnergyVaasa LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter,

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Transportstyrelsen Ingela Sundin Maria Marton

Transportstyrelsen Ingela Sundin Maria Marton Transportstyrelsen Ingela Sundin Maria Marton 1 Fyra trafikslag men samma ansvar Regler Tillstånd Tillsyn Register Statistik över olyckor 2 I internationellt -EU EU-direktiv 2010/40/EU I optimal användning

Läs mer

Tilläggstjänster och priser för våra informationstjänster

Tilläggstjänster och priser för våra informationstjänster Tilläggstjänster och priser för våra informationstjänster Securities PARETO ONLINE TRADER Tjänster OMX Stockholm realtid (level 1) SEK 540,00 OMX Stockholm realtid (level 2) SEK 655,00 Privat investor

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Förvaltarteam Holberg Norden

Förvaltarteam Holberg Norden Holberg Norden 1 Förvaltarteam Holberg Norden Robert Lie Olsen (43) Ansvarlig porteføljeforvalter Civilekonom Köpenhamn och MSc från City University, London. aktiemarknadserfarenhet sedan 1996. Bakgrund

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj

Breddat mått på regional utveckling. 13 maj Breddat mått på regional utveckling 13 maj Agenda 10.00 Samling/kaffe 10.30 Återkoppling från förra mötet samt input från rådgivarna (Mikael) 10.55 Kommunikationsmaterial (Mikael) 11.20 Sortering bland

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan

Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Policydokument för Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan Den Skandinaviska Arenan är ett politiskt samarbete för att knyta samman Öresundsregionen, Halland, Göteborg-Osloregionen*. Initiativet

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Årsstämma 2012 i Empire AB Per Björkman, VD

Årsstämma 2012 i Empire AB Per Björkman, VD Årsstämma 2012 i Empire AB Per Björkman, VD I. Utvecklingen 2011 II. Renodlingen III. Marknad och strategi IV. Framtidsutsikter Utvecklingen under året Försäljningen uppgick till 375,6 MSEK (386,8) Rörelseresultatet

Läs mer

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Mats Benner, presentation för den norska produktivitetskommissionen, 20 augusti 2015 Byggd på två rapporter: Evaluation of The Kristian

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab

lindab vi förenklar byggandet Lindab Lindab Vi förenklar byggandet Lindab i korthet Försäljning, marknader Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

TABELLBILAGA. Geografi och befolkning

TABELLBILAGA. Geografi och befolkning TABELLBILAGA Geografi och befolkning I ÖKS-regionen ingår nedanstående amter/fylken/län. Dessa utgör också NUTS-3 områden enligt EUs nomenklatur. Statistiken i denna tabellbilaga omfattar bara dessa områden,

Läs mer

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China

BENCH. - Beneficial Business Relations between. the Central Baltic region and China BENCH - Beneficial Business Relations between the Central Baltic region and China BENCH Project partner: Länsstyrelsen Östergötland, Annika Holmström (sv, kort) Projektets syfte Att bättre ta vara på etablerade

Läs mer