VALMANIFEST HUDDINGE 2010

Transkript

1 VALMANIFEST HUDDINGE 2010

2 2

3 Barnens Huddinge Alla barn är unika. De flesta föräldrar vet vad som är bäst för deras barn. Märkligt nog är detta något av det mest radikala som går att påstå i dagens Sverige. Det är nämligen många, inte minst inom det rödgröna blocket, som menar att föräldrar borde få mycket mindre att säga till om. Vi vill ge familjer mer att säga till om. Eftersom familjen är grunden i hela samhällsbygget kommer vi fortsätta att lyfta fram familjepolitiken som en av våra huvudfrågor. Kristdemokraterna vill att vårdnadsbidraget ska höjas till minst 6000 kronor och det ska bli möjligt att nyttja det på deltid en reell barnomsorgsgaranti införs så att den som inte får en plats i barnomsorgen inom utlovad tid kan få en ersättning för att kunna hantera situationen tills de får en plats valfrihet och mångfald inom förskolan och familjedaghemmen ökar kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid förskolans barngrupper ska bli mindre satsningen på kompetensutveckling och anställning av utbildad pedagogisk personal inom förskolan och familjedaghemmen fortsätter kompetensen om modersmålets roll för tal- och språkutveckling ska stärkas flera barnomsorgsalternativ uppmuntras genom införande av barnomsorgspeng en familjecentral startas även i centrala Huddinge öppna förskolor ska finnas i alla kommundelar och välkomna alla föräldrar med barn upp till 6 år föräldrastöd ska erbjudas under barnets hela uppväxttid och det ska vara individuellt anpassat flergenerationsutbildningar för mor- och farföräldrar ska etableras Bestäm själv Vi vill skapa ökad valfrihet, flexibilitet och rättvisa. Vi vill flytta makten från politikerna till föräldrarna. Staten och kommunerna ska skapa valmöjligheter, inte välja åt familjen. Utgångspunkten är att politiken ska bidra till trygghet för barnen och ge förutsättningar för stabila relationer. Trygga familjer ger trygga barn och därmed ett tryggt samhälle. Vi vill att pappor att tar sitt ansvar i det praktiska arbetet med familj och hem. Vi vill även stärka familjebanden över generationsgränserna Höjt vårdnadsbidrag Vi vill ge föräldrar möjligheten att få mer tid tillsammans med barnen. Under den senaste mandatperioden har vårdnadsbidrag införts i Huddinge och uppskattas av många familjer. Vi anser att ersättningen bör höjas till minst kr för dem som helt avstår från den kommunala barnomsorgen. Vi vill ge föräldrarna möjlighet att nyttja vårdnadsbidraget även på deltid. På så sätt skulle fler familjer få en möjlighet hitta alternativa lösningar som passar just sin familj. Du ska kunna lita på kommunen Huddinge kommun har haft problem med att uppfylla barnomsorgsgarantins krav om en plats inom tre månader. Under den här mandatperioden har en massiv satsning gjorts på nya förskoleplatser och familjedaghem. Den satsningen vill vi fullfölja. Men vi vill också gå ett steg längre och lova att om 3

4 kommunen misslyckas med att erbjuda en barnomsorgsplats eller annat valfrihetsalternativ inom tre månader från ansökningstiden, ska föräldrarna få en kompensation motsvarande 80 procent av kommunens kostnad för en barnomsorgsplats. Idag är det bara den enskilda familjen som drabbas när kommunen misslyckas. Enkel och trygg valfrihet Barn är olika och vi tror att det är föräldrarna som bäst känner sina barn. Därför är det viktigt att det finns möjlighet för föräldrarna att välja den barnomsorg som passar just deras barn. Det behövs en mångfald av olika förskolor och familjedaghem som både är kommunala, privata, ideella och kooperativa med olika pedagogisk inriktning och profil. För att göra det enklare att välja barnomsorg vill vi skapa en förskoleportal på kommunens hemsida, en plats där man enkelt kan få all information inför sitt val, inklusive resultatet av de brukarundersökningar som kommunen genomför. En förskola med kvalitet Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Alla som arbetar i förskolan ska respektera föräldrarna och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamheten. Ett nära samarbete mellan familjer och förskola är viktigt. Förskolan ska bedrivas på barns villkor. För barns allsidiga utveckling och lärande är leken som pedagogisk metod viktig för barns språkliga utveckling. Förskolans läroplan ger stöd för barns allsidiga utveckling med både omsorg, lek och lärande. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolans verksamhet ska präglas av en hög kvalitet med såväl pedagogisk som omvårdande kompetens. I Huddinge är det av stor betydelse att man fortsätter den satsning som pågår för att höja den pedagogiska kompetensnivån hos förskolans personal och anställa fler förskolelärare. Inte minst behövs ett fokus på barnens språkinlärning, både i svenska och andra modersmål. Vi vill också verka för att barngrupperna i förskolan inte blir för stora. För att försäkra sig om att förskolorna i kommunen håller en fullgod kvalitet vill vi fortsätta utveckla kommunens tillsyn av alla förskolor. Regelbundna inspektioner av verksamheten bör vara en naturlig del av tillsynen. Uppmuntra familjedaghem En annan viktig valfrihetsfråga är familjedaghem, som är ett alternativ till förskola som uppskattas av många. Familjedaghem ger en god trygghet för barn att utvecklas. Många föräldrar föredrar att deras barn ska få vara i en hemlikmiljö i en liten grupp. Kommunen behöver vidareutveckla och stötta både de kommunala och privata familjedaghemmen så att de får samma goda förutsättningar att utvecklas som förskolan. Personalen inom familjedaghemmen ska även omfattas av satsningen på att höja den pedagogiska kompetensen. Barnomsorg på obekväm arbetstid måste vara en möjlighet En av Kristdemokraternas grundläggande utgångspunkter är att familjer ser olika ut. Förskolan som den ser ut idag är framför allt anpassad för barn som åtminstone har en förälder som arbetar på regelbundna tider dagtid. Men för en ensamstående förälder som arbetar kvälls- eller nattskift fungerar inte det om de inte har ett bra nätverk som kan hjälpa till. Vi vill därför inom ramen för barnomsorgsgarantin även erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. För att barnen ska få en så hemlik miljö som möjligt är det viktigt att den alltid är i form av ett familjedaghem. 4

5 Öppna fler öppna förskolor och familjecentraler Under den senaste mandatperioden har vi öppnat öppen förskola i Trångsund och Fullersta, så att kommunen nu har åtta öppna förskolor. I Vårby har öppna förskolan under mandatperioden utvecklats till en familjecentral så att kommunen nu har två familjecentraler, den andra ligger i Skogås. Vi vill nu se att även Flemingsberg och centrala Huddinge får var sin familjecentral med öppen förskola, mödra- och barnhälsovård samt olika former av stöd till föräldrar och barn. Vi vill att alla öppna förskolor välkomnar alla föräldrar med barn upp till 6 år. Den öppna förskolan ska vara ett stöd för alla föräldrar oavsett livssituation. Föräldrar som nyttjar vårdnadsbidraget, är föräldralediga eller av andra skäl har möjlighet att vara tillsammans med sina barn på dagtid ska vara välkomna till öppna förskolan. För att klara trycket från det stora antalet besökare tror vi att det kommer att behöva öppnas ytterligare en öppen förskola i centrala Huddinge under den kommande mandatperioden. När extra stöd behövs Familjen är den viktigaste byggstenen i samhället. Därför vill Kristdemokraterna utveckla stödet till föräldrar med barn i alla åldrar, till exempel i form av föräldrautbildningar både på familjecentraler och för skolornas tonårsföräldrar. Stödet ska vara individuellt anpassat. Inom familjerådgivningen har vi infört fritt val. Även för barnen behövs det individuellt anpassat stöd. För vissa barn kan till exempel BiG-grupper (Barn i Grupp), där man får träffa andra barn från hem med missbruk eller psykisk sjukdom, vara en viktig hjälp, medan andra barn kan behöva andra former av stöd. När familjens problem är så allvarliga att barnet behöver placeras i familjehem är det oerhört viktigt att placeringen följs upp på ett bra sätt, exempelvis att tillsynsbesök i familjehemmet är oanmälda. 5

6 Trygg skola med tydlig värdegrund Skolan utgör en av de viktigaste grundstenarna för att bygga ett demokratiskt samhälle. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar det kan de flesta skriva under på. Men formerna för skolan såsom valfrihet, kunskapsfokus och flexibel skolstart anpassad efter individens utvecklingsnivå det är kristdemokraternas bidrag till morgondagens skola och här går också en tydlig skiljelinje mellan oss och vänsterkartellen. Kristdemokraterna vill att alla elever ska nå kunskapsmålen alla skolor har en väl utvecklad flexibel skolgång där eleverna kan nå utbildningens mål i sin egen takt kunskapsuppföljningar i grundskoletiden ska vara systematiska och tidiga så att varje elev får det stöd som den behöver skolorna erbjuder föräldracirklar, som ett stöd för elevernas lärande både kommunala skolor och friskolor får förbättrade förutsättningar. ingen elev ska utsättas för mobbning eller annan kränkande behandling värdegrundsarbetet stärks genom överenskommelser mellan elev, skola och föräldrar alla elever ska ha möjlighet att under dagen få kontakt med personal inom elevhälsovården varje elev ska ha rätt till god undervisning och studiehandledning på sitt modersmål mindre klasstorlekar prioriteras i de lägre skolåldrarna och i fritidsverksamheten det i alla skolor ska finnas en god pedagogisk ämneskompetens inom alla områden ett nära samarbete säkerställs mellan skola och socialtjänst kring barn i riskzonen kontinuerlig fortbildning genomförs för all personal entreprenörskap uppmuntras under hela grundskoletiden samarbetet mellan fritids och ideella föreningar förbättras Varje elev bär på kunskapstörst och begåvning. Värdegrundsarbetet ska vara grundläggande i skolans vardag för att forma livskunskap hos eleverna. I detta arbete är den kristna kulturtraditionen som betonar människans unika värde central. I skolan ska kunskap, värderingar och normer förmedlas för ett framgångsrikt lärande. En skola för varje elev - valfrihet och mångfald En skola som möter varje elev där den befinner sig och som förmår att stödja och stimulera elevens lärande att utveckla sina förmågor är grundläggande. Skolan ska anpassa undervisning och lärande efter varje elevs förutsättningar. Eleverna ska ha en individuell studieplan och skolan ska möjliggöra för varje elev att uppnå kunskapsmålen i sin egen takt både snabbare och långsammare än idag. Den specialpedagogiska kompetensen ska ge stöd för en god lärandemiljö, särskilt där barn i behov av stöd finns. I de lägre åldrarna är det viktigt att klasstorlekarna hålls tillbaka för att barnen ska få en 6

7 trygg lärandemiljö. Vi vill att skolan ska skapa förutsättningar för att alla elever ska nå kunskapsmålen och inte ger sig med mindre än att de faktiskt når dem! Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet anser vi. Mångfalden av skolor ger den enskilde eleven, oavsett ekonomiska förutsättningar, möjlighet att få en utbildning som passar just honom eller henne. Kommunen ska ge goda och likvärdiga förutsättningar för såväl den kommunalt drivna som den fristående skolan. I Huddinge finns idag ganska få friskolor. Vi vill att fler etableras, framför allt i centrala Huddinge och den östra kommundelen där det idag i stort sett saknas lokala alternativ till den kommunala skolan. En skola som sätter kunskap i fokus Skolans grundläggande mål är att ge eleverna kunskaper för livet. Det är vårt fokus och vår målsättning och vi ser resultat: Huddinges niondeklassare har i år fått det högsta meritvärdet någonsin i kommunen. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Alltför många elever lämnar fortfarande grundskolan utan gymnasiebehörighet - och alltför många elever som har gymnasiebehörighet har betydligt sämre kunskaper än deras potential. Betyg, skriftliga omdömen och en kontinuerlig utvärdering av elevernas prestationer i förhållande till kunskapsmålen är nödvändiga redskap i ett systematiskt arbete för att Huddinges elever ska nå skolans mål. Naturligtvis kan vi inte nöja oss med mindre än att alla elever ska gå ut skolan med fullständiga betyg. Skickliga lärare är en avgörande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Också duktiga skolledare som stöttar och leder verksamheten är ett viktigt inslag. Ett tydligt pedagogiskt nära ledarskap som prioriterar kunskapsmål och som ökar lärarnas förmåga att bedriva god undervisning utmärker framgångsrika skolor. Rektor ska vara expert på ledande, motivation och lärande, dvs. ha goda ledaregenskaper. För att Huddinges skolor ska vara attraktiva för den mest kompetenta skolpersonalen är det viktigt att vi ger våra lärare och skolledare en konkurrenskraftig lön. En skola som lär ut goda värderingar Ordning och reda i skolan är av central betydelse. Trygghet i skolan förutsätter att alla är överens om skolans värderingar; elever, föräldrar och skolans personal. Värdegrundsarbetet ska genomsyra alla ämnesområden. Vi skulle gärna se att betyg i ordning och uppförande införs. Skolan måste ha en nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplaner ska arbetas fram i nära samarbete med elever, skolpersonal och föräldrar och de ska vara forskningsbaserade. En skola som bryr sig om hela människan Det hälsofrämjande arbetet är viktigt, med en bred kompetens där skolsköterska, kurator, psykolog samt specialpedagog ingår. Varje elev ska ha möjlighet att under skoldagen få kontakt med personal inom elevhälsovården, både för det fysiska och psykiska välmåendet. En god lärmiljö förutsätter också en bra arbetsmiljö. För det behövs så kallade arbetsmiljövandringar där elever från alla skolår är representerade. Detta bör genomföras regelbundet. En skola där du får lära dig ditt språk Att kunna sitt eget modersmål är en förutsättning för att nå skolans kunskapsmål. Det ska finnas studiehandledning och ämnesundervisning på modersmål. Alla elever med behov av modersmålsundervisning ska också garanteras det även om det inte finns fem elever ur den språkgruppen i kommunen. Huddinge måste bli bättre på att samarbeta med grannkommunerna för att tillförsäkra alla elever möjlighet till modersmålsundervisning. 7

8 En skola där entreprenörskap är en naturlig del Huddinge och Sverige behöver nya idéer och inte minst nya och växande företag. Därför är det av stor betydelse att entreprenörskapet kommer in som en del av undervisningen i ett tidigt skede i den svenska skolan. Näringsliv och företagande är i dag marginella inslag i skolan. Ändå är det skolan som ska ge en god grund för ett yrkesliv där det borde vara lika naturligt att vara företagare som anställd. En fortsatt satsning på Ung Företagsamhet inom gymnasieskolan är viktig, men minst lika angeläget är det att stimulera entreprenörskap inom grundskolan. Huddinge ligger i framkant inom detta område men vi behöver fortsätta utvecklas för att förbli i framkant. En flexiblare särskola Under den senaste mandatperioden har stora insatser gjorts för att förbättra särskolan. Nu är det angeläget att öka möjligheten att vara inskriven i särskola men delta i de moment på grundskolan respektive gymnasieskolan som man kan klara av. Även möjligheterna att gå grundskola/gymnasium och få delar av undervisningen inom ramen för särskolan måste öka. Mindre fasta gränser mellan skolformerna bidrar till att motverka diskriminering. Fritids tillsammans med föreningar Vi tycker att det är viktigt att kommunens fritidshem utvecklas. En intressant möjlighet vore att öka samarbetet med olika ideella föreningar, inte minst idrottsföreningar. Många barn är väldigt engagerade i olika aktiviteter som deras föräldrar skjutsar dem till under veckans kvällar, vilket inte ger så mycket tid över till gemenskap med familjen. Andra barn deltar inte i så många utvecklande aktiviteter efter skoltid. Genom att samarbeta med idrottsföreningar och i möjligaste mån förlägga träningar och aktiviteter till fritids -tid kan man uppmuntra vissa barn att engagera sig mer, medan andra får möjlighet till mer tid tillsammans med familjen. I samarbete med de ideella organisationerna tror vi att fritidshemmen kan bli bättre än de är idag, och barngrupperna mindre. 8

9 Trygghet och valfrihet för de äldre Vi ser till människors enskilda behov och ingen känner behoven bättre än den äldre själv och dennes närstående. Äldre vill inte ha mer vård och omsorg än nödvändigt, men däremot är tryggheten en viktig faktor hur människor än väljer att bo och leva. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att äldre själva ska kunna välja när, hur och av vem vården och omsorgen ska ges. Därför har vi infört kundval inom hemtjänsten och därför vill vi införa ett kundval med höga kvalitetskrav även för vård- och omsorgsboende. Men man ska kunna välja att leva i gemenskap även om man inte har ett vårdbehov. Därför inför vi nu också trygghetsboende, som äldre ska kunna flytta till utan biståndsbeslut. Kristdemokraterna vill att valfriheten inom hemtjänsten vidareutvecklas fritt val av vård- och omsorgsboende för äldre införs en parboendegaranti införs stödet till anhöriga vidareutvecklas äldreomsorgen i Huddinge ska granskas och utvärderas av äldreomsorgsinspektörer ett valfrihetssystem för korttidsboende utomlands införs nya trygghetsboenden byggs i kommunen nya vård- och omsorgsboenden byggs i kommunen, t.ex. i Segeltorp frivilligorganisationernas engagemang och kraft stimuleras och tillvaratas vård och omsorg ska ges på fler språk i kommunen Ta vara på frivilligheten i den ideella sektorn Den ideella sektorn blir allt viktigare och det finns otroligt mycket engagemang och kunskap som samhället bättre måste ta till vara. Den kraft som finns i frivilligheten är viktig. Det civila samhället, såsom familj, släkt, föreningar, kyrkor med flera, är den viktigaste kraften för att minska ensamhet och skapa gemenskap, sammanhang och närhet. Den politiska uppgiften är att stärka förutsättningarna genom att till exempel inrätta frivilligcentraler dit människor kan vända sig för att hjälpa till. Mer stöd till anhöriga Merparten av insatserna inom vård och omsorg utförs av anhöriga. Under mandatperioden har kommunens anhörigcentral startat, med stöd och rådgivning till dem som vårdar anhöriga i hemmet. Kommunen ordnar också avlastnings-/växelboende, avlösning i hemmet och hemvårdsbidrag till anhörigvårdare, och vi vill fortsätta att på alla sätt vi kan utveckla anhörigstödet i kommunen. Se äldre med sammansatta behov För att kunna ge en äldrevård med kvalitet till de som har de största behoven måste vi fokusera på ett samlat omhändertagande som möter såväl medicinska som sociala behov. Vi kristdemokrater vill behålla och utveckla det äldreteam för svårt multisjuka patienter som Huddinge kommun driver i samarbete med Stockholms läns landsting. 9

10 Rätt att bestämma själv i hemtjänsten Vi har infört ett system med ramtimmar i hemtjänsten, vilket betyder att den äldre själv får bestämma när, var och hur serviceinsatser som städning, tvätt, mat och inköp ska utföras. Denna möjlighet vill vi fortsätta utveckla, för vi anser att hemtjänstinsatserna måste vara flexibla för att på bästa sätt kunna möta den enskildes behov. Hur hemtjänsttimmarna används kan variera från vecka till vecka och ska bestämmas i samspelet mellan den enskilde och personalen. Detta ska gälla oavsett vilken hemtjänstutförare kunden väljer. Hemtjänsten är basen i vård och omsorg och är ett stöd även för anhöriga. Den sociala delen av hemtjänsten bör särskilt uppmärksammas. Fler utförare större valfrihet i hemtjänsten Valfrihet i hemtjänsten är en självklarhet utifrån respekten för äldre människors integritet och självbestämmande. Att kunna välja innebär också möjlighet att välja bort på så vis sker en maktförskjutning från kommunen till den enskilde. Konkurrensen leder till att varje utförare gör sitt yttersta för att sköta sina uppdrag enligt den enskildes behov och önskemål, en utveckling vi kristdemokrater tycker är viktig. Förra året införde vi ett nytt valfrihetssystem inom hemtjänsten i Huddinge och har sedan dess godkänt ett stort antal nya utförare, med olika verksamhetsprofiler och målgruppsinriktningar, till exempel mot vissa språkgrupper eller vissa sjukdomsbilder. Alla utförare som godkänns motsvarar Huddinge kommuns högt ställda kvalitetskrav och har kunnat visa att de är seriösa och skötsamma företag. Kristdemokraterna har varit drivande i utvecklingen av valfriheten och kommer att fortsätta verka för att kommunens äldre får fler alternativ att välja mellan. Trygghetsboende Ingen ska tvingas flytta, men ingen ska heller tvingas bo kvar det är tanken bakom trygghetsboende, en ny form av mellanboende för den som inte är i behov av vård och omsorg dygnet runt men ändå vill få känna tryggheten i att bo i en gemenskap med andra äldre. I trygghetsboenden finns gemensamhetslokaler, en värd eller värdinna och möjlighet att äta tillsammans men utan något krav på biståndsbeslut. I Huddinge kommun har en del servicehus- och seniorbostäder omvandlats till trygghetsboende, men helt nya trygghetsboenden är också på gång. Den utvecklingen vill vi ska fortsätta även under nästa mandatperiod. Fritt val av vård- och omsorgsboende Att den som flyttar till ett hus eller en lägenhet själv har valt vilken tycker nog alla är en självklarhet. Vi tycker att det borde vara lika självklart att den som behöver ett vård- och omsorgsboende ska ha rätt att välja vilket boende man ska flytta till. Idag har vi kommit en bit på vägen dit genom att den som får ett platserbjudande har rätt att tacka nej till det och ändå behålla sin plats i kön, men vi kristdemokrater vill ta nästa steg och införa ett valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende. Då kommer alla privata och kommunala äldreboenden som lever upp till Huddinge kommuns kvalitetskrav att bli valbara för Huddinges äldre. Ersättning ges utifrån Huddinge kommuns taxa på samma sätt som för våra kommunala äldreboenden. Genom att flera nya äldreboenden i privat regi håller på att byggas i kommunen kommer bredden och valmöjligheterna att öka för de äldre. Ökad mångfald genom ökad profilering Alla äldreboenden är inte likadana och det är bra, eftersom alla äldre är olika! Vi vill ge utrymme för ökad profilering både på privata och kommunala äldreboenden i kommunen. Det kan handla om specialisering på en viss typ av sjukdomar eller problem, men också på ett visst arbetssätt eller vårdfilosofi eller boende med ett speciellt intresseområde eller gemensam språklig eller kulturell bakgrund. Det kan handla om så olika saker som äldreboenden med inriktning på djur i vården eller på kristen gemenskap eller på äldre med Downs syndrom eller annan utvecklingsstörning Vi vill inte hämma den kreativitet som finns hos äldreomsorgens brukare, personal och chefer utan anser 10

11 att det viktiga är att behoven hos de äldre tillgodoses på ett bra sätt. Framtidens äldreboende ska spegla mångfalden hos framtidens äldre. Parboendegaranti När människor valt att leva tillsammans borde inte kommunen skilja dem åt. Men när någon äldre behöver flytta till ett vård- och omsorgsboende kan maken eller makan ofta inte flytta med om inte han eller hon har fått ungefär samma biståndsbeslut. I Huddinge kommun kan par flytta till servicehus även om bara den ena partnern har behov av vård och omsorg, men under år 2011 vill vi införa en parboendegaranti för alla vård- och omsorgsboenden. Fritt val av korttidsboende utomlands Korttidsboende utomlands är ett attraktivt och kostnadseffektivt komplement till korttidsboende i Sverige. Vi vill se en rad olika alternativ på detta område för att kunna tillgodose behov och önskemål hos olika grupper av äldre och vill därför att Huddinge i samarbete med andra kommuner i stockholmsområdet inför ett valfrihetssystem för korttidsboende utomlands där alla arrangörer/vårdgivare som lever upp till kommunens kvalitetskrav ska kunna erbjuda sina tjänster till dem som är i behov av dem. Omsorg på mitt eget språk En allt större andel av Huddinges äldre har utländsk bakgrund. Personal med flerspråkighet är en viktig resurs för att klara äldreomsorgen till invandrare. Inom hemtjänsten finns den kompetensen såväl i den kommunala omsorgen som hos privata utförare med olika språkprofiler. På Björnkulla finns finskspråkiga ålderdomshems- och demensavdelningar, och när utbyggnaden av äldreboendet är färdig räknar vi med att kunna utöka antalet platser för finskspråkiga. För andra språkgrupper kan kommunen idag ofta tillgodose önskemålen genom samarbete med andra kommuner och fristående utförare. I samband med att ett antal nya äldreboenden nu byggs i kommunen kommer förhoppningsvis fler etniska grupper kunna få sina önskemål om kulturellt och språkligt anpassat boende tillgodosett i kommunen. Döva, och hörsel- och/eller synskadade har samma rätt till en god äldreomsorg som andra. Det finns därför behov av personal som kan använda teckenspråk eller blindskrift inom äldreomsorgen. Nya vård- och omsorgsboenden Under den senaste mandatperioden har en rad projekt påbörjats för att skapa fler platser på äldreboenden i kommunen. Björnkulla i Flemingsberg och Tallgården i Stuvsta håller på att byggas om och byggas ut och i Rosenhill i Fullersta samt i Flemingsberg och Vårby gård har byggandet av tre stycken helt nya äldreboenden med sammanlagt 216 platser inletts. De nya äldreboendena i Flemingsberg och Vårby gård är i privat regi, medan övriga är kommunala. Under den kommande mandatperioden vill vi att arbetet med ett nytt äldreboende i Segeltorp ska komma igång, eftersom behovet av äldreboendeplatser kommer att växa kraftigt i den kommundelen. Fortsatt satsning på maten Under de senaste åren har Huddinge kommun satsat mycket på maten för de äldre. Vid om- och nybyggnationer utrustas kommunens äldreboenden med moderna restaurangkök. Köken på alla våra äldreboenden har blivit KRAV-certifierade som ett tecken på att en stor andel ekologiska råvaror används. Vid upphandling av matlådor för hemtjänsten har smak- och synintryck en avgörande betydelse. Matlagningskurser för äldre har arrangerats i olika delar av kommunen. Vi vill fortsätta höja ambitionsnivåerna på matområdet, eftersom kosten är en av de viktigaste faktorerna för äldres hälsa och välbefinnande. 11

12 Värdighetsgaranti Tillit skapar trygghet. Man ska kunna lita på att äldreomsorgen fungerar den dag man behöver den. Vi har därför infört en kommunal värdighetsgaranti som tydligt visar vad kommunen ska göra för att säkerställa en god vård och omsorg. Under nästa mandatperiod vill vi utveckla garantifunktionen i kvalitetsdeklarationerna i värdighetsgarantin. Äldreomsorgsinspektörer För att säkra kvaliteten i äldreomsorgen både den kommunala och den i privat regi vill vi införa ett system med äldreomsorgsinspektörer som granskar och utvärderar vården och omsorgen. Ett samarbete med grannkommunerna kring detta vore välkommet. 12

13 Funktionsnedsättning ska inte vara ett handikapp Alla människor är unika och har samma värde. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar. Funktionsnedsättning blir ett hinder för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Graden av handikapp är inte statisk, utan snarare en funktion av samhällets förmåga att möta människor med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta kan vi kristdemokrater aldrig tolerera. Kristdemokraterna vill att FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet samt konventionen om funktionsnedsättning tillämpas i kommunen. en tillgänglighetsutredning genomförs för att kartlägga enkelt avhjälpta hinder i flerfamiljshus ett valfrihetssystem införs inom socialpsykiatrins boendestödsverksamhet. utbyggnaden av nya gruppboenden för personer med funktionshinder fortsätter flexibelt stöd ges till anhöriga. kommunen samverkar aktivt med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i frågor som rör personer med funktionsnedsättning. kommunens medarbetare utbildas för bättre förståelse och bemötande av personer med funktionsnedsättning. Ökad tillgänglighet Det måste vara självklart att man tar hänsyn till funktionshindrades behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem. Ökad tillgänglighet är ett viktigt sätt att minska effekten av funktionsnedsättningen. Likaså måste utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter också göras tillgängligt för personer med funktionshinder. Enligt ett riksdagsbeslut ska offentliga platser vara handikappanpassade år Huddinge kommun har ännu en lång väg att gå innan vi fullt ut lever upp till målen. I detta sammanhang måste särskild uppmärksamhet ägnas åt barn med funktionshinder eftersom de sällan kan hävda sina rättigheter själva med samma kraft som de vuxna. FN:s barnkonvention stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det ska vara lätt att via Internet få reda på fakta om tillgängligheten i kommunen. Arbetet för funktionshindrade får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ särbehandling. Insatser som är kompensatoriska och som minskar betydelsen av funktionsnedsättningen är också nödvändiga. En viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s standardregler (agenda 22) för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet, liksom konventionen om mänskliga rättigheter för funktionshindrade. Dessa är utomordentligt viktiga redskap för kommunen vid planering och genomförande av all verksamhet. Trafiklösningar för alla Vid planering av nya trafikmiljöer och ombyggnad av gamla måste särskild vikt läggas vid att miljöerna är anpassade för behoven hos personer med funktionshinder. Trafiklösningar ska fungera för såväl rörelsehindrade som syn- eller hörselskadade, men alltför ofta glöms även någon av de större funktionshindergrupperna bort. Samtidigt vet vi att det finns enkla och fungerande lösningar som vi kan kopiera från andra delar av Sverige och världen. Med ökad kunskap och ett systematiskt 13

14 arbetssätt hos ansvariga tjänstemän kan vi lyckas bättre än vi gjort hittills. Därför behövs såväl utbildning som checklistor för kommunens personal. För att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken för personer med funktionshinder vill Kristdemokraterna att en närtrafik/vinkbusslinje införs Skogås-Trångsund och att trafiken i Fruängen utvidgas till Segeltorp. Men ännu viktigare är att den vanliga SL-trafiken anpassas för funktionshindrades behov och att informationen om detta blir tillgänglig för kommuninvånarna. Bättre tillgänglighet i vanliga bostäder Vi vet att bostaden kan upplevas som ett fängelse då den boende inte kan ta sig ut på grund av fysiska hinder i form av trappor eller för smala dörrar. Bostadsanpassning är en viktig del av kommunens stöd till personer med funktionshinder. Men bygg- och fastighetsbolag måste också ta sitt samhälleliga ansvar genom att bygga med höga krav på tillgänglighet och anpassa befintliga bostäder så att de blir beboeliga för alla. Vi kristdemokrater vill att det genomförs en tillgänglighetsutredning för att kartlägga enkelt avhjälpta hinder i flerfamiljshus i kommunen idag. Respekt och valfrihet för personer med psykisk ohälsa Långt ifrån alla funktionshinder är synliga. Detta ska inte påverka utformningen av samhällets stöd som alldeles oavsett funktionsnedsättningens karaktär ska vara anpassat och effektivt. Psykisk ohälsa tillhör den kategori funktionsnedsättningar vars yttringar inte alltid är synliga. De har samma rätt till samhällets stöd som de med mer fysiskt betingade funktionsnedsättningar. Särskilt viktigt är att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i allt för stor utsträckning präglar attityderna till psykiska sjukdomar. Kristdemokraterna vill införa ett valfrihetssystem inom socialpsykiatrins boendestöd. Även den som har en psykisk sjukdom eller ett psykiskt funktionshinder ska ha rätt att välja vem som ska ge den hjälp man behöver. Boende utan dröjsmål Personer som beviljats insatser för boende enligt LSS och SoL ska få sin bostad utan långa väntetider. Kommunen måste ha beredskap för att kunna bygga ut boendet i den omfattning som behövs och då behov uppstår. Det handlar om stöd till personer med bland annat nedsatt hörsel, syn och rörlighet. Det ställer därför ökade krav på samhället och vi måste vara medvetna om att detta kräver smarta lösningar och ökade offentliga resurser. Flexibelt anhörigstöd Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara flexibel. Den ska utgå från den enskildes önskemål och integritet samt vara utformat så att insatserna är stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det offentliga ska tillmötesgå anhöriga i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen som samverkanspartner Kommunerna ska föregå med gott exempel men även ta del av andra aktörers goda erfarenheter och kunskaper i frågor som rör personer med funktionsnedsättning, tillgänglighet och diskriminering. Genom samverkan med andra myndigheter och institutioner kan man motverka att situationer kan uppstå där individen hamnar mellan de olika myndigheternas regelverk och praxis. Även samarbete med ideella organisationer och sociala företag som arbetar för personer med funktionsnedsättning bidrar till att förbättra kommunernas kunskaper, medvetande och bemötande, och kan leda till ett ömsesidigt utbyte av tjänster och erfarenheter. 14

15 Ett rikt fritidsliv ger mervärde Ett rikt och varierat fritidsutbud har stor betydelse för att skapa attraktivitet för en kommun. Sverige har ett stort och varierande föreningsliv och samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin, föreningar och organisationer, skapar förutsättningar för att invånarna ska erbjudas ett rikt fritidsliv. Det civila samhället är en förutsättning och vi vill ge ännu mer makt till frivilliga krafter att utveckla bland annat kultur- och fritidsutbudet. Kristdemokraterna vill att ett brett utbud av fritidsaktiviteter erbjuds människor med funktionsnedsättning ges samma möjligheter till idrott och annat fritidsutbud det byggs en ny sporthall i Stuvsta, en ny rackethall i Skogås och en ny simhall i Flemingsberg det vid planering av nya bostadsområden skapas ytor för spontanidrott hänsyn tas till de äldres behov vid planering av rekreations- och motionsanläggningar det civila samhället, det vill säga bland annat föreningar och organisationer, ska ha stort inflytande över fritidsverksamheten Kommunens fritidspolitik ska kännetecknas av tillgänglighet för alla. Oavsett ålder, kön, etniskt ursprung eller funktionsnedsättning ska invånarna ha möjlighet att ta del av och utöva meningsfulla aktiviteter på sin fritid. Alla åldrar har behov av att möta andra människor. Särskilt viktigt är detta för barn och unga. En mångfald av utbud på fritiden, i form av fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra mötesplatser skapar sådana möten som är väsentliga för att skapa delaktighet och gemenskap i samhället. Kristdemokraterna menar att barn och unga har en särställning i all samhällsplanering. Vi upplever att det finns ett utanförskap i samhället. Det rika fritidslivet har en stor förebyggande betydelse och det är angeläget att engagera barn och unga i olika verksamheter. Vi vill se ett samhälle som präglas av mångfald och anser att också gemensamma mötesplatser har stor betydelse för integration. Även generationsgemensamma aktiviteter ska uppmuntras. Delaktighet och samverkan Det är mycket angeläget att skapa goda vanor i tidig ålder. Kommunens fritidsutbud ska medverka till att främja en god hälsa och social utveckling. Drog- och alkoholfria fritidsaktiviteter ska vara en självklarhet. Genom delaktighet ges också möjligheter till inflytande och därmed stärks demokratin. Ett gott fritidsliv skapas genom en god samhällsplanering. De fysiska miljöerna, kollektivtrafiken, bidragssystemen, tillgången på arenor och mötesplatser, planeras bäst om de sker i en bred samverkan. Ett starkt föreningsliv är bra för Huddinge Sverige har en stark föreningstradition. Tusentals personer arbetar ideellt och detta ska ha stöd av kommunen. Kommunen ska ha ett tydligt regelverk för det stöd som ges till föreningslivet. Samverkan och samspel mellan kommun och den sociala ekonomin, föreningar och organisationer, har stor betydelse. 15

16 Kommunen har ansvar för skolan och kan genom detta aktivt stötta föreningslivet genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar. Vi ser gärna ett närmare samarbete mellan kommunens fritidshem och till exempel idrottsrörelsen. Allas rätt Alla ska, oberoende av fysiska förutsättningar, kunna idrotta på sina egna villkor. Barn med funktionshinder ska på samma sätt som andra barn erbjudas tillfälle att delta. Kommunen har ansvar för att personer med funktionshinder får möjlighet att idrotta och att så långt som möjligt göra alla idrottsanläggningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. En viktig fråga handlar om lika tillgång för kön och åldrar. Det behövs fortsatta insatser så att tjejer får ökad tillgång till arenor. Likaså måste man också se till att unga människor får tillgång till arenor på tider som är lämpliga. Nya idrottsanläggningar för en växande kommun Under den senaste mandatperioden har en lång rad idrottsanläggningar kommit till stånd: Storängshallen, Segeltorps ishall, boulehallen i Björnkulla, konstgräsplaner på Källbrinks IP, Stuvsta IP, Nytorps mosse samt i Vårby och Segeltorp. Under kommande mandatperiod vill vi prioritera en ny sporthall i Stuvsta, en ny rackethall i Skogås och en simhall med 50-metersbassäng i Flemingsbergsdalen. Vid finansieringen av nya anläggningar är brukaravgifter, samutnyttjande med skolorna och extern finansiering viktiga faktorer. Kristdemokraterna anser att möjligheten till spontanidrott ska beaktas i all samhällsplanering. Närheten till ytor där olika former av idrott kan utövas är viktig, samtidigt som det också måste finnas arenor som håller aktuell standard för utövande på serie- och elitnivå. Gör sjöarna tillgängliga En av Huddinges största tillgångar för rekreation och spontanidrott är våra sjöar. Därför är det viktigt att de är tillgängliga året om. Kommunens badplatser ska kännas attraktiva, välskötta och inbjudande. Kommunen ska uppmuntra företag och föreningar som vill hyra ut kanoter och liknande i våra sjöar och se till så att det finns möjlighet för båtägare att enkelt sjösätta sina båtar i Mälaren. Vintertid ska kommunen ha en policy för vilka sjöar som ska plogas för skridskoåkare när vädret så tillåter. Kommunen ska stödja frisksportsevenemang som Drevvikenrännet och också se till att det finns tydligt markerade platser där man kan komma ut på eller in från de isbelagda sjöarna. 16

17 Kultur bidrar till det goda livet Kultur handlar om mänskliga möten det som sker då vi möts. Människan är kreativ och vill både uttrycka sig och ta del av andras tankar och funderingar. Grunden i kultur är odling och då syftar vi på den inre andliga odlingen. Vi har alla behov av kultur och ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration som kulturella uttryck förmedlar. Kulturen medverkar till att vi finner mening i tillvaron, men också att vårt kulturarv förmedlar relationer mellan generationer. Kristdemokraterna vill att den kulturella mångfalden där många utförare samverkar stöttas fler barn ska ges möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga utbudet utbudet inom musik- och kulturskolan stimuleras och utvecklas Fullersta Gård utvecklas till ett kommunalt centrum för konst och kulturarv insatserna för kulturmiljövård ökas fortsatta satsningar görs på kultur i kommunens äldreboenden. studieförbundens betydelse för kulturarbetet tas till vara insatser för kultur i äldrevården och kultur i vården främjas Kultur ska utgå från verklighetens folk Kulturen lever bland människorna och ska inte styra uppifrån av politikerna. Kulturpolitikens roll är att stödja och ge kulturen möjlighet att växa både för de professionella kulturarbetarna och också amatörerna. Yttrandefriheten tillhör en av demokratins grunder och måste värnas. Samtidigt måste samhället säga ifrån så enskilda eller grupper inte diskrimineras eller förtalas. Debatten om kulturens frihet och gränser måste därför ständigt föras och hållas levande. Kultur måste inte skapa nytta eller värde, den är i sig självt ett värde som vi inte kan vara utan. Förvaltarskap av kulturarv och historia Kristdemokraterna betonar förvaltarskapet som en viktig princip. Det som tidigare generationer varit med om måste kunna förmedlas till dagens och morgondagens generationer, kulturarvet är viktigt. Inte minst en kommun som Huddinge med stor inflyttning behöver göra sin konst- och kulturhistoria känd för sina invånare. Kulturella arenor Kommunen ska aktivt medverka till att skapa mötesplatser. Det är när vi möts och utbyter tankar och erfarenheter som vi också förstår varandra och därmed bekämpar fördomar. Det svenska kulturarvet, som t ex vårt gemensamma språk, kulturlandskapet, byggnader och kulturhistoriska miljöer, våra traditioner och värderingar skapar identitet. När vi är trygga i den vi också respekterar andras värden. Kulturen har en viktig roll i mötet mellan det gamla och det nya, mellan det traditionellt svenska och det nya, mångkulturella utbudet. Fullersta gård ett centrum för konst och kulturarv Under hösten 2009 öppnades det nyrenoverade Fullersta Gård för allmänheten. Med en konstsamling med verk av bland andra Peter Dahl och Ewert Karlsson (EWK) har huset fått besök av 17

18 många konst- och kulturintresserade. Vi kristdemokrater vill vidareutveckla Fullersta gård med omgivningar till ett centrum för konst och kulturarv i kommunen genom att: en flygel används som fotomuseum. Med hjälp av fotografier, filmer böcker och andra dokument från bl. a. hembygdsföreningar och privatpersoner kan besökaren se Huddinges utveckling från landsbygd, via municipalsamhällen till den storstadskommun vi har idag. en del av parken blir skulpturpark med skulpturer som både tål att tittas på, sittas på och lekas med. Parken ska inbjuda till picknick och lek för både gammal och ung. en eventuell flytt av Nyboda hembygds- och skolmuseum till Fullerstaparken för möjlighet till utökade öppettider. Fullersta Gård ska helt enkelt vara en plats dit Huddingeborna med stolthet kan ta med släkt och vänner som kommer på besök. Kultur sker genom samspel och samverkan Kulturpolitiken måste utformas så att de kulturella verksamheterna får möjlighet att utvecklas långsiktigt. Samspelet mellan stat, landsting/regioner, kommuner och andra intressenter är mycket viktigt. Besked om finansiering och uppdrag måste ske så att t ex museer och orkestrar kan i god tid planera för sin verksamhet. Men ansvaret vilar inte enbart på det offentliga, utan detta måste gå hand i hand med privata och ideella initiativ. Kristdemokraterna vill betona vikten av samspel och samverkan. Barn ska ha stor tillgång till kulturlivet. I första hand är detta ett ansvar för föräldrarna och att göra gemensamma upplevelser stärker också banden i familjerna. Skolan har också att stort ansvar för att aktivt verka för att kulturen ska vara tillgänglig för de unga. Kulturskolan är ett viktigt komplement som vi vill göra tillgänglig för fler. Bok och bibliotek Biblioteken är en av de viktiga kulturella arenorna och är en viktig aktör för att förmedla kunskap, information och upplevelser. De är något av kommunens vardagsrum dit alla är välkomna. Kristdemokraterna vill främja läsandet och menar att boken ger rika möjligheter att möta kultur av olika slag. Samverkan mellan föräldrar, skola och bibliotek har stor betydelse för att motivera barn och ungdomar till mer läsande. Därför gläds vi över de nya biblioteken i Vårby och Segeltorp och ska arbeta för att även bibliotek i andra kommundelar ska kunna moderniseras och bli mer attraktiva. Folkbildning och folkhälsa Folkbildningen har en stor uppgift att bidra till en ökad kunskap och hålla samman samhällets värdegrund. Kommunen ska därför aktivt stödja studieförbunden och andra föreningar och organisationer som bidrar till det livslånga lärandet. Den sociala ekonomin, dvs. det som sker i föreningar och annan ideell verksamhet, ska få ett aktivt stöd av kommunen anser Kristdemokraterna. Kultur bidrar till att skapa livskvalitet. Detta främjar folkhälsan. Därför är inte kulturverksamheten avgränsad till de traditionella kulturinstitutionerna utan lever i alla samhällsområden. Inom kommunens äldreverksamhet ska kulturen vara en naturlig del av den dagliga omsorgen genom exempelvis beställning av kultur i vården som är en landstingsdriven kulturverksamhet för sjukhus och vårdinrättningar. Kulturens hälsofrämjande roll har fått allt större uppmärksamhet och kommunen ska aktivt verka för att kulturen genomsyrar alla verksamhetsområden. 18

19 En kommun med trygghet och god stadsplanering Det offentliga rummet är till för alla. Därför är gestaltningen av ny och gammal bebyggelse avgörande för trivseln där vi bor och vistas. En god arkitektur och väl genomtänkt planering med bra belysning och öppna mötesplatser bidrar till en ökad trivsel och därmed även trygghet. En bra utgångspunkt i planeringen är att utgå från ett barnperspektiv. Då formas ett lite mjukare, mer tillgängligt och tryggare samhälle. Kristdemokraterna vill att barn- och trygghetsperspektiv finns med i all stadsplanering kommunens framgångsrika trafiksäkerhetsarbete fortsätter åtgärder genomförs för att göra kollektivtrafiksresandet mer attraktivt kulturellt intressanta miljöer och enskilda byggnader värnas och bevaras för framtida generationer det ska finnas ett brett utbud av olika bostadstyper och upplåtelseformer i alla kommundelar kommunen verkar för ökad samverkan med polisen medborgarna ges en stor delaktighet i hela planprocessen nybyggnation anpassas till befintlig natur och kringliggande bebyggelsemiljö mark planeras för företagsetableringar och nya arbetsplatser byggandet i kommunen i första hand sker genom förtätning i centrala och kollektivtrafiknära lägen utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet fortsätter fler och säkrare cykelparkeringar byggs i nära anslutning till kollektivtrafik och köpcentrum viktiga trafikprojekt som Södertörnsleden, Spårväg Syd och Förbifart Stockholm byggs snarast Huddinge kommun anställer en stadsarkitekt Otrygghet hör inte hemma i det offentliga rummet Allt fler tvingas stanna hemma under stora delar av dygnet på grund av upplevd otrygghet. Denna utveckling måste brytas. Det offentliga rummet ska vara öppet för alla. Vi kan inte acceptera att några få personer eller grupperingar i samhället tar kontrollen över det offentliga rummet på andras bekostnad. Det övergripande ansvaret för tryggheten har staten genom de övervakande myndigheterna. Men kommunen kan i sin fysiska planering forma miljöer som ger bättre förutsättningar för trygghet och avskräcker från brottslighet. Kommunen ska upprätta trygghetsbeskrivningar i alla detaljplaner. Vi vill också att Huddinge gör en översyn och upprustning av kommunens parker för att skapa attraktiva och trygga mötesplatser. Med vackra planteringar, genomtänkt ljussättning och platser för lek och spontanidrott blir kommunens parker viktiga rekreationsområden i en förtätad stad. För att lyckas väl i arbetet med att utforma det offentliga rummet vill vi anställa en stadsarkitekt. Trafiksäkerhet Huddinges prisbelönta trafiksäkerhetsarbete måste fortsätta. Fortfarande saknas separat gång- och cykelbana på många hårt trafikerade vägar. Bristande gatubelysning och bilars alltför höga hastigheter där gående och cyklister korsar vägbanor, ger upphov till många livsfarliga situationer. Vi måste därför fortsätta arbetet med att få ned hastigheterna i bostadsområden och på platser där många oskyddade trafikanter rör sig. 19

20 Stärk kommunens inflytande över polisen Polisens närvaro är viktig för att skapa trygghet. Det är staten som har ansvaret för polisen. För att få en högre polisiära närvaro är det viktigt att kommunens samordning med polisen ökar. Kommunen har ansvar för att hjälpa brottsoffren, men saknar möjligheten att via de polisära insatserna medverka till att förebygga brott. Kommunen måste få ett utökat inflytande över den polisiära närvaron. Bra boende till rimlig kostnad En människas välbefinnande beror också på var och hur hon bor. En trygg och estetisk tilltalande närmiljö är viktig för att vi ska må bra. Planering för boende är kanske den viktigaste delen av stadsutvecklingen. Boendekostnaderna för nyproducerade lägenheter är idag alltför hög. Vid försäljning av kommunal mark bör kommunen verka för låga byggkostnader för att få lägre hyresnivåer. Rätt att äga sin bostad Det ska i kommunen finnas ett brett utbud av upplåtelseformer för boende i alla kommundelar. Möjligheterna att äga sin egen bostad behöver underlättas, samtidigt som det ska finnas hyresrätter för dem som inte vill äga sin bostad. Fler bostäder en prioriterad fråga Det råder stor bostadsbrist i regionen. Inte minst ungdomar har väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden. Kommunen har ett ansvar att se till att nya bostäder byggs så att det totala utbudet ökar. Vi vill också verka för att det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre. Många bor i större bostäder än de faktiskt nyttjar då exempelvis barnen vuxit upp och flyttat ut. Genom att göra det skattefritt att hyra ut en del av bostaden kan många nya bostäder komma till på kort tid. Det finns också behov av fler trygghetsboenden för äldre, det är en form av eget boende i gemenskap med andra äldre och där viss service ingår. Planera för ett bra boende Kommunen bör i första hand växa genom förtätning och en mer stadsliknande bebyggelse i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Stora bostadsområden i periferin, enligt gamla miljonprogramsfunderingar, får inte upprepas. När nya områden planeras och byggs måste infrastrukturutvecklingen följa med så att tillgängligheten upprätthålls. Förskolor, skolor, närservice och kollektivtrafik bör finnas med redan i planeringen från början. Vi vill undvika ytkrävande markparkeringar och förespråkar istället parkering i och under husen. Det ger utrymme för små grönområden och lekytor inne i bostadsområdena samtidigt som vi kan bygga ännu fler bostäder. Fler arbetsplatser För att kommunen ska vara attraktiv att bo i räcker det inte med en bra kommunal service utan vi behöver också fler arbetsplatser i kommunen. Det minskar också behovet av arbetspendling. Ökad delaktighet i planeringen Kommunen måste öka och bredda det medborgerliga engagemanget i planfrågor. Det är betydelsefullt att låta fler komma in tidigt i processerna, framförallt i arbetet med översiktsplaner och program. För att säkerställa att ett barn- och ungdomsperspektiv kommer med i planeringsprocessen bör nya samverkansformer sökas där barns och ungdomars åsikter kan fångas upp. Det kommunala självstyret Det kommunala självstyret måste gälla beträffande de fastigheter som kommunen själv eller genom eget bolag äger. Vi motsätter oss därför stopplagar eller andra statliga regleringar som innebär ingrepp i det kommunala självbestämmandet över kommunens fastigheter. 20