Omvärld april Annika Wallenskog
|
|
- Maja Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omvärld april 2013 Annika Wallenskog 1
2 Stor osäkerhet om framtida konjunkturutveckling i omvärlden Stor osäkerhet kring utvecklingen i euroområdet Fortsatt oron på de finansiella marknaderna Oklart hur europeiska banksystemet skulle klara förvärrad ekonomisk utveckling Lång väg till hållbara offentliga finanser för många länder i Europa
3 Global konjunktur Återhämtningen drivs av tillväxtländerna 3
4 Global konjunktur Världen drivs av tillväxtländerna 4
5 Sverige i världen Sverige & världen i tandem 5
6 Skuldkrisen Oron har bedarrat 6
7 Estland Bulgarien Luxemburg Rumänien Sverige Litauen Danmark Lettland Tjeckien Slovakien Finland Kroatien Slovenien Polen Nederländerna Österrike Malta Cypern Ungern Spanien Tyskland EU-27 Frankrike Storbritannien Euroområdet Belgien Portugal Irland Italien Grekland Sverige Finland Tyskland Luxemburg Bulgarien Italien Lettland Estland Ungern Malta Rumänien Tjeckien Belgien Österrike Polen Euroområdet Litauen Cypern EU-27 Danmark Slovenien Nederländerna Frankrike Portugal Slovakien Kroatien Spanien Storbritannien Grekland Irland Offentliga finanser Finansiellt sparande Andel av BNP. Procent Offentliga sektorns skuld Andel av BNP. Procent 49,7050,5051,30 54,70 55,0 34,6035,60 40,4040,9043,50 43,90 17,6020,30 10,40 123,50 113,90116,10 70,10 74,2074,80 76,5078,5080,90 82,20 86,20 90,50 100,50 91,2091, Källa: EU-kommissionen 2012
8 Sverige Industrin tar smällarna 8
9 Sverige Tecken på avmattning 9
10 Sverige Barometrarna något uppåt! 10
11 Internationell BNP Svensk export Internationell BNP-tillväxt och svensk export Procentuell förändring 6% 4% Svensk export 15% 10% 2% 5% 0% -2% -4% -6% Internationell BNP % -5% -10% -15%
12 nivå, miljarder kronor förändring BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt 1000 BNP-förändring 2% BNP-nivå % -2% -4%
13 Arbetade timmar, säsongrensade, samt BNP-förändring procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt 4% 4% 2% BNP 2% 0% 0% -2% Arbetade timmar -2% -4% %
14 Relativ arbetslöshet Relativ arbetslöshet år Procent av arbetskraften 9.0% 9.0% 8.0% Arbetslöshet 8.0% 7.0% 7.0% 6.0% 6.0% 5.0% %
15 Timlön och arbetsmarknadsgap Procentuell förändring 6.0% 4.0% NR-timlön 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% -2.0% -4.0% KL-timlön Arbetsmarknadsgap 2.0% 0.0% -2.0% -4.0%
16 Nominellt och realt skatteunderlag samt arbetade timmar för anställda Procentuell förändring 6.0% Underliggande nom skatteunderlag 6.0% 4.0% 2.0% 4,1 3,3 3,3 Realt skatteunderlag 4.0% 2.0% 0.0% 0.0% -2.0% Arbetade timmar -2.0% -4.0% %
17 Skatteunderlagsprognoser Procen 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 4, , , , , , , , , , , , , , ,495.9 Övrigt Timlön Syssels Summa 1,0,0-1,0 SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg
18 Nuläget 18
19 2011 och Befolkningsutveckling I förhållande till landyta har Sverige den sjätte mest koncentrerade befolkningen av OECD-länderna (efter Kanada, Australien, Island, Mexico och Korea) Källa: Orter med befolkningsökning, Tillväxtanalys, 2011:11 Unga flyr landsbygden Flyttning uppåt i ortshierarkin Allt fler kategorier av unga flyttar - allt färre stannar De flyttar inte tillbaka Källa: Orter med befolkningsökning, Tillväxtanalys, 2011:11 Ekonomomirapporten. Oktober
20 Befolkningskoncentration Under perioden har befolkningen i Sverige ökat med ca personer, ca 9,5 procent. Under samma period har befolkningen i Stockholms län ökat med personer, Västra Götaland har ökat med personer och Skåne med personer. Motsvarande drygt 90 procent av den totala ökningen 20
21 Bostadsbrist i storstäderna, tomma lägenheter i avfolkningsorter Snabb inflyttning Bostadsbrist i storstadsområden Arbetslöshet, drabbar främst minder orter Hindrar unga från att etablera sig på bostadsmarkanden Begränsande faktor för tillväxt, påverkar hela landet 21
22 Hållbar utveckling? Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om. Clive Hamilton, etikprofessor och debattör, författare till boken Growth fetish
23 Bruttoinvesteringar och avskrivningar i kommunal förvaltning, utfall och prognos, Miljarder kronor, löpande pris
24 Kommunernas planerade investeringar 2012, Andel i procent Fritidsverksamhet 7% Kulturverksamhet 3% Infrastruktur, skydd mm. 28% Pedagogisk verksamhet 21% Vatten och avfall 11% Kommunikationer 3% Näringsliv och bostäder 9% Vård och omsorg 6% Övriga verksamheter 12%
25 Självfinansiering av nettoinvesteringar i kommunerna Miljarder respektive procent
26 Befolkningsförändring , % Nettoinvesteringar och befolkningsförändringar per kommungrupp Kronor per invånare och procentuell förändring 10 Storstäder 8 Förorter till storstäder 6 4 Förorter till större städer Större städer 2 0 Kommuner i tätbefolkad region Pendlingskommuner -2-4 Kommuner i glesbefolkade regioner Varuproducerande Glesbygdskommuner Nettoinvesteringar , kr/inv Turism och besöksnäringskommuner
27 Miljarder kronor Nettoinvesteringar i kommunerna, inklusive kommunala bolag Miljarder kronor Bolag (öv rigt) Bolag (fastighets- och byggv erksamhet) Bolag (el,gas, v ärme, v atten) Affärsv erksamhet Gemensamma lokaler och v erksamheter Egentlig v erksamhet
28 Landstingens bruttoinvesteringar, utfall och prognos åren Löpande priser
29 26 Landstingens investeringar och som andel av landstingens konsumtion enligt NR Fasta priser 1993=100 och andel i procent Ekonomirapporten, April 2012
30 28 Några landstings investeringar i kollektivtrafik I miljarder kronor Ekonomirapporten, April 2012
31 Förbättrad hälsa men mer ojämlik Sedan 1980 har beräknad medellivslängd ökat med drygt 4 år i de nordiska länderna. Den har ökat för alla grupper. MEN: Skillnaderna i medellivslängd har ökat mellan olika socioekonomiska grupper. Medellivslängden för en akademiker är nu i snitt 5 år längre än för en person med endast grundskoleexamen Halva skillnaden beror på konsumtionsmönster. Källa: Institute for Demographic Research, Rostock, Tyskland: Increasing absolute mortality disparities by education in Finland, Norway and Sweden publicerad i Journal of Epidemiologica 31
32 Olika mått på utvecklingen av välfärdstjänster för barn och gamla, index 1980=100
33 Årlig utveckling i procent av välfärdstjänster 33
34 Välfärdsmysteriet Några huvudslutsatser Kommunsektorns kostnader växer över tiden normalt betydligt snabbare än utvecklingen av de krav som följer av demografi. I genomsnitt beräknas kostnaderna årligen växa ungefär 1 procent snabbare än kraven från demografiska förändringar. Till en del beror kostnadsökningarna på ökat antal prestationer. Kostnadstillväxten kan därmed återföras på tre faktorer: (1) ökade krav till följd av demografin, (2) ett ökat antal tjänster i förhållande till befolkningen, samt (3) ökade kostnader per utförd tjänst. För perioden fördelar sig kostnadstillväxten ungefär lika på dessa tre faktorer. De samband som kan konstateras på totalnivå mellan resurser, prestationer och demografiskt betingade krav gäller mera sällan på verksamhetsnivå.
35 Utvecklingen Ekonomomirapporten. Oktober
36 Välfärdsmysteriet en uppdatering Demografins betydelse är överdriven Under de senaste 30 åren har befolkningen ökat med i genomsnitt 0,4 procent per år. En förskjutning har samtidigt skett mot en ökad andel äldre vilket innebär att befolkningsförändringarna sammantaget har bidragit till att behoven av kommunsektorns verksamhet ökat något, men inte särskilt mycket, snabbare. - Det handlar, för perioden som helhet, om knappt en tiondels procentenhet i extra påslag till följd av förskjutningar i befolkningens ålderssammansättning. Tabell 3 Befolkningsutveckling Genomsnittlig årlig procentuell förändring (1) Demografiskt 0,4 0,3 0,6 0,4 0,6 betingade krav (2) Antal invånare 0,3 0,3 0,4 0,4 0,8 Differens: (1) minus (2) 0,1 0,0 0,2 0,0-0,2
37 Välfärdstjänster riktade till barn Mellan 1980 och 2010 ökade kostnaderna för välfärdstjänster riktade till barn med 42 procent. Det innebär en årlig kostnadstillväxt på i genomsnitt 1,3 procent i förhållande till antalet barn i befolkningen. Antalet utförda tjänster har under perioden ökat med 46 procent, dvs. fyra procentenheter mer än kostnaderna. Utvecklingen har sett olika ut i olika verksamheter, och under olika tidsperioder. Framförallt har förskoleverksamheten, särskolan och gymnasieskolan expanderat. I särskolan och gymnasieskolan har kostnaderna ökat snabbare än antalet elever samtidigt som motsatsen gäller för förskoleverksamheten, dock i huvudsak hänförbart till och talen. Mellan 2000 och 2010 ökade däremot kostnaderna per inskrivet barn med ett par tiondelar årligen. Ekonomomirapporten. Oktober
38 Äldreomsorg 1 Utvecklingen i äldreomsorgen har i flera avseenden varit den omvända mot utvecklingen för välfärdstjänster riktade till barn. Trots ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen de senaste decennierna är det inte fler utan istället färre äldre som idag omfattas av äldreomsorg. Under den senaste femårsperioden har emellertid antalet omsorgstagare ökat något. Ekonomomirapporten. Oktober
39 Äldreomsorg 2 Äldreomsorgens prestationer, är ett sammanvägt mått på insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård och boende med heldygnsomsorg. Prestationerna beräknade på detta sätt har, till skillnad från antalet vårdtagare, ökat något mellan 1980 och Efter sekelskiftet har tillväxten i insatser varit snabbare samtidigt som ökningstakten för de demografiskt betingade behoven har mattats. Glappet mellan demografi och prestationer har fortsatt vidgas, men i långsammare takt än tidigare. Ekonomomirapporten. Oktober
40 Välfärdsmysteriet en uppdatering Äldreomsorgen (3) Här återspeglas hur de uppmätta prestationerna i äldreomsorgen utvecklats i förhållande till beräknade demografiskt betingade krav. Under 1980-talet skedde en mycket påtaglig nedgång i kurvan, men därefter har minskningen varit mindre uppenbar. Under de sista åren synes till och med en vändning uppåt ha skett. Det betyder att äldreomsorgens prestationer under senare tid bättre följer utvecklingen av antalet äldre än vad som varit fallet tidigare Diagram 1 Äldreomsorgen: Prestationer relativt demografiskt betingade behov 1980 =
41 Verksamhetens kostnadsvolym och demografisk utveckling inom barn- och utbildning Procentuell förändring, index år 2000 =
42 Verksamhetens kostnadsvolym och demografisk utveckling inom socialtjänsten Procentuell förändring, index år 2000 =
43 Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Procentuell förändring, index 2011 =
44 Demografi & medicinsk-teknisk utveckling slår extra hårt mot landstingen Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 44
45 Ny befolkningsprognos Ökade behov i kommuner och landsting Kostnadstryck av demografin Ekonomirapporten, oktober
46 Rekordhögt resultat i kommunerna, främst pga AFA återbetalning 8 mdkr Miljarder kronor och procent av skatter och bidrag
47 Endast 19 kommuner med underskott Antal
48 Höga resultat i Landstingen på grund av återbetalning AFA 3 mdkr
49 Tre landsting visade underskott 2012
50 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor
51
52 Utjämningssystemet vad händer nu? Remissvar 22 mars SKL har beställt underlag från SCB, leverans slutet av april Lagrådsremiss innan sommaren Proposition i september Riksdagsbeslut oktober december Införande 2014 (redovisas i PM i 2012 års nivå ) Pressmedelandet i 2013 års nivå Utjämningskommittén.08 i 2011 års nivå
53 Andra regelförändringar Månadsuppgifter (Harmoniserat inkomstbegrepp) avvakta Effektiva ränteavdragsbegränsningar Skatteverkets yttrande 25 februari AFA försäkring (särkskild löneskatt på återbetalda premier - premiebefrielseförsäkringen) 2005 och 2006 års premier PO-påslag
54 Nya regler från 1 juli 2013 Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd Prop.2012/13:58 Sammanlagt skulle det således finnas mellan och barn som vistas i landet utan tillstånd 7 procent är sexåringar och därmed berättigade till förskoleklass, 43 procent är i grundskoleålder och 8 procent är över 16 år. Samma ersättning som för asylsökande. 50 mnkr per år Kronor per elev Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Statlig ersättning
55 Ny regler från 1 juli 2013 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd Landstinget bör få ta ut vårdavgifter men avgifterna bör inte vara högre än de avgifter som gäller för asylsökande personer Mellan personer 450 miljoner kronor 2014, samt 300 miljoner kronor per år Landstingen kommer att kompenseras retroaktivt för den vård som bedrivs under det andra halvåret Regeringen avser att återkomma angående formen för kompensationen i kommande proposition
56 De nya regelverken, kortfattat Obligatoriskt att upprätta en balanskravsutredning i förvaltningsberättelsen. Möjlighet att reservera överskott (enligt 1%- och 2%-regeln) till en resultatutjämningsreserv (RUR) som specificeras i Eget Kapital och i en balanskravsutredning. (RUR påverkar inte i resultaträkning). Möjlighet att disponera medel från RUR för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Särskilt beslut om lokala riktlinjer för God ekonomisk hushållning och i förekommande fall för riktlinjer för hanteringen av RUR. Möjlighet att retroaktivt reservera överskott från Sådana beslut ska fattas under 2013.
57 Tillämpningsfrågor De nya bestämmelserna träder i kraft 1 jan (Riksdagsbeslut den 28 nov) Möjlighet finns att göra reserveringar av överskott för Detta förutsätter att fullmäktige under 2013 fattar ett sådant beslut. Beslut om reserveringar för åren är ett separat beslutsärende som inte ska inarbetas i årsredovisningen Reserverade medel kan disponeras redan under Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen för 2012 påverkas inte av det nya regelverket. Beslut om reserveringar från åren som görs under 2013 ska synliggöras i årsredovisningen för detta år. Årsbudget för 2014 ska tillämpa de nya reglerna.
58 Analys i förvaltningsberättelsen Balanskravsutredningen en är del av förvaltningsberättelsen. Upplysningar ska även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat har reglerats och det balanskravsresultat som är kvar att återställa. Den ska även innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna enl. 8 kap. 5 andra stycket kommunallagen har uppnåtts och följts. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling. (bl a med strategiska nyckeltal som kan jämföras med t ex riksgenomsnitt, andra kommuner och landsting).
59 Hur beräkna GEH Avskrivningarna för låga. (tillgångarna 70% av skatter och statsbidrag) resultat 2*0,7 = 1,4 (vid 2 procents inflation). Tillväxt eller avfolkning? Buffert för framtida pensioner (ansvarförbindelsen ökar eller minskar) Buffert för dåliga tider = RUR Förbättra soliditeten? Investeringar täcks av resultat + avskrivningar?
60 85+:arna blir inte färre! Andel % samt antal
61 Fördelning av bruttokostnader 2011, kommuner och landsting (773 mdkr). 24 procent till invånare
62 Demografisk utmaning Tusental invånare år samt försörjarkvoten (%) det vill säga andelen invånare år av totalbefolkningen,
63 Kommunernas volymutveckling inom olika verksamheter som kommer av demografi , index 2010=100
64 Kommunernas och landstingens sammantagna kostnadsutveckling i fasta priser åren , index 2010=100
65 Procentuell utveckling av kostnaderna för äldreomsorgen med två olika alternativ, index 2010=100
66 Det skulle innebära en kommunal skattehöjning med 13 kronor
67 Högre kommunal utdebitering: 1 krona En högre kommunal utdebitering med 1 krona: kommunsektorns skatteintäkter ökar med 20 miljarder kronor. Staten tappar (jobbskatteavdragen påverkas). Nettoskatteintäktsökning på 17 miljarder kronor. Långsiktig effekt. Arbetsutbudet påverkas. De sammanlagda beteendeeffekterna motsvarar nästan en fjärdedel av den statiska effekten. Skatteintäkten bara 13 miljarder kronor. Det lägre arbetsutbudet påverkar även andra skatteintäkter, totalt sett 2 procent. Källa: Riksrevisionen
Vägval för framtiden. Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog
Vägval för framtiden Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog 1 15 trender Invånare har ökade och helt nya krav på välfärden Generationsskiftet påverkar samhället på många sätt och lägre intresse
Läs merVad är prognosen för 2014
Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges
Läs merEkonomiska förutsättningar 20162018
Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merEkonomirapporten. oktober 2012
oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merSamhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi
Läs merVi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen september
Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste
Läs merInfrastrukturskulden hur finansierar vi den?
JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat
Läs merTjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merBranschdagarna Annika Wallenskog Chefsekonom SKL
Branschdagarna 2019 Annika Wallenskog Chefsekonom SKL Kommunernas resultat före extraordinära poster Total kommunal skattesats 2019 Total kommunal skattesats 2019 Kommunernas resultat 2018 Mdkr 2016 2017
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merPlaneringsförutsättningar. Utblick 2016-2019
1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merBudgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys
Budgetförutsättningar Budgetdagen maj 2019 Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys Tillväxten bromsar in Procentuell ökning kalenderkorr värden Sverige 3 2,5 2,4 2,4 2 1,5
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merInvestera för framtiden Budgetpropositionen för 2013
Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merStrukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK
Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets
Läs merBudgetförutsättningar på nationell nivå Ekonomirapporten, oktober
Budgetförutsättningar på nationell nivå 2018-01-18 Ekonomirapporten, oktober 2017 1 Demografi Bild 4. Beskriver procentuell förändring av olika åldersgrupper om tio år jämfört med idag. Bilden visar att
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs mer3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år
3 Försörjningsbalans åren 2003 2008 Procentuell förändring från föregående år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 BNP 1,6 3,4 2,9 2,5 2,1 1,9 Import 5,0 7,3 7,9 6,1 5,5 4,3 Tillgång 2,5 4,5 4,3 3,6 3,1 2,6 Hushållens
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merSmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merSOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson
SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merRUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning
RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen
Läs merRiktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012
4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Läs merTuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren
Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren Demografi Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning Källa: Dagens Nyheter 30 okt.
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merRiktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merMakroNytt. Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. Gradvis stärkta förhoppningar. Inhemsk efterfrågan håller uppe svensk konjunktur
MakroNytt Nummer 2/2013 2013-08-15 Dnr SKL 13/0013 Samhällsekonomiska nyheter från sektionen för ekonomisk analys Stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur Den ekonomiska utvecklingen har under
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merDen svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP
TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 juni 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Stabil tillväxt Starka offentliga finanser Risker både
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merBefolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merbokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merArbetskraftens rörlighet i det
Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merAvgiftshandboken Kortversion - sommarlathund
Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merBokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merTabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs mer