BADHUSUTREDNING LIDINGÖ STAD ProMa

Transkript

1 BADHUSUTREDNING LIDINGÖ STAD ProMa

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING 4 2. GÅNGSÄTRAHALLEN, NULÄGE 5 ÖVERGRIPANDE 5 FUNKTIONALITET 5 TEKNISK STATUS 6 BESÖKSTAL 6 ÅRSKOSTNAD 6 3. BREVIKSBADET, NULÄGE 7 ÖVERGRIPANDE 7 FUNKTIONALITET 7 TEKNISK STATUS 7 BESÖKSTAL 7 ÅRSKOSTNAD 7 4 SLUTSATSER NULÄGE 8 5 INGÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BADHUSUTREDNINGEN 9 BADHUSUTREDNING HÄLSOARBETET PÅ LIDINGÖ 9 MAT 9 MOTION 9 MÖTESPLATSER 9 INTERVJU MED SIMKLUBB 10 INTERVJU MED PERSONAL PÅ BADET 10 TRANSPORTER MED FARLIGT GODS 10 LINJESTRÄCKNING FÖR ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER PÅ LIDINGÖ 10 BEFOLKNING PÅ LIDINGÖ DRIFTFORMER 12 OLIKA DRIFTFORMER 12 PÅVERKAR DRIFTFORMEN LOKALPROGRAM OCH EKONOMI 13 7 ENTREPRENADFORMER 13 OLIKA ENTREPRENADFORMER 13 PARTNERING 14 8 FAKTORER SOM PÅVERKAR LOKALPROGRAM 14 BADHUSUTVECKLING 14 OMVÄRLDSANALYS NÄROMRÅDE 15 OMVÄRLDSANALYS EUROPA 15 PROBLEM 16 2

3 TRENDER 17 FLEXIBLA LÖSNINGAR 17 MULTIBASSÄNG 17 BESÖKARE FRÅN ANDRA KOMMUNER 17 INNEHÅLLET STYR ANTALET BESÖKARE 17 9 LOKALPROGRAM UTREDDA PLATSER FÖR BADHUS ALTERNATIV 1, TORSVIK 20 BESKRIVNING ALTERNATIV 2, BODAL 21 BESKRIVNING ALTERNATIV 3, BREVIK 22 BESKRIVNING ALTERNATIV 4, NYBYGGNAD VID GÅNGSÄTRABADET 22 BESKRIVNING AV FÖRSLAGET 22 STADSUTVECKLING 25 MILJÖASPEKTER ALTERNATIV 5, DROPPEN 26 BESKRIVNING AV FÖRSLAGET 26 STADSUTVECKLING 28 MILJÖASPEKTER ALTERNATIV 6, VÄSTRA BERGSÄTRA 29 BESKRIVNING AV FÖRSLAGET 29 STADSUTVECKLING 31 MILJÖASPEKTER PRIORITERADE PLATSER INVESTERINGSKOSTNAD ÅRSKOSTNAD SLUTSATSER 36 3

4 1. INLEDNING Lidingö Stad har idag två kommunala badanläggningar, Gångsätrahallen och Breviksbadet. Gångsätrahallen är ett inomhusbad och Breviksbadet är ett utomhusbad. Båda anläggningarna är relativt gamla. Två privata anläggningar finns också på Lidingö, Bosön och Rönneberga kursgård, Bosön är öppen för allmänheten men inte Rönneberga. På Lidingö bor idag cirka invånare och fram till 2030 räknar kommunen med en befolkningsökning till cirka invånare (enligt prognosunderlag till översiktsplan 2012). Kommunen önskar utreda olika handlingsalternativ för badhus på Lidingö. Denna utredning tar sin utgångspunkt i en tidigare badhusutredning, daterad juni 2008, samt ett utredningsmaterial från ett hälsoarbete, som kommunen utförde under hösten 2011, där ett av de tydligaste önskemålen från Lidingöborna var ett nytt badhus. Denna utredning beskriver några olika utvecklingsvägar för baden på Lidingö, där resultatet kommer att ligga till grund för fortsatta kommunala beslut kring frågan. Utredningen börjar med en nulägesanalys. Därefter värderas 6 olika placeringar, som vi har fått som förutsättning från kommunen, där vi gör en analys av platserna ur stadsutvecklingssynpunkt, miljöaspekt, funktionalitet, som mötesplats mm. I denna utredning ingår också att upprätta ett förslag till innehåll/lokalprogram, uppskatta antalet besökare, uppskatta anläggningens storlek samt uppskatta investerings- och driftskostnad för en ny anläggning. Olika drift- och entreprenadformer diskuteras också. 4

5 2. GÅNGSÄTRAHALLEN, NULÄGE ÖVERGRIPANDE Gångsätrahallen är kommunens enda inomhusbad och uppfördes Badet ligger centralt på Lidingö i anslutning till de stora bostadsområdena Gångsätra /Högsätra och Larsberg och relativt nära allmänna kommunikationer. Anläggningen drivs i kommunal regi. Anläggningen är stängd 8 veckor på sommaren. En större renovering gjordes till en kostnad av cirka 44 miljoner kronor. Renoveringen omfattade bland annat byte av tätskikt och ytskikt i simhallen och i omklädningsrummen, delvis ny vattenrening och ny ventilation samt putsning av fasaden. I byggnaden inryms en badanläggning, ett gym och en sporthall. Badet delar entré med sporthallen. Bassängdelarna består av en 8 m bred 25 meters bassäng (4 banor) samt en liten barn- och undervisningsbassäng med måtten 2*7m. Till badet finns 230 omklädnadsplatser med tillhörande duschar och bastu. Övriga lokaler som kopplas till badet är entréutrymmen med ett minimalt café, personalutrymmen, tekniska utrymmen mm. Gymmet ligger i källarplan och kopplas funktionellt till badet. Sporthallen, som ligger ovanpå badet, har i huvudsak två användningsområden. Hallen är hemmaarena för Lidingö SK (handboll och volleyboll) och används både för träning, seriematcher och för andra arrangemang. Publikkapaciteten uppgår till ca 600 platser totalt varav 450 platser på läktaren. Lidingö SK har både dam- och herrlag i handboll, där damerna ligger i division 1 norra och herrarna i division 2 norra. Sporthallen är också flitigt använd av de omkringliggande skolorna. Sporthallen har egna omklädnadsfaciliteter. FUNKTIONALITET Gångsätrahallen är den enda inomhusbadet och det är alldeles för litet i förhållande till kommunens storlek. Fyra banor och en minimal undervisningsbassäng ger inte utrymme för lämplig verksamhet. Det låga besökstalet i förhållande till kommunstorlek bekräftar detta. Byggnaden består av två huvudplan, badplanet och sporthallsplanet. Till detta kommer två halvplan där entré och omklädnad finns på var sitt halvplan. Denna lösning, som var vanligt förekommande vid byggnadens uppförande, ger stora problem med orienterbarhet och tillgänglighet. Läktaren är inte tillgänglighetsanpassad och för de som har vissa funktionsnedsättningar behövs assistanshjälp för att komma till badet. Tillgängligheten måste åtgärdas oavsett om badet är kvar som verksamhet eller om idrottslokalerna utökas. 5

6 TEKNISK STATUS Byggnaden är putsad utvändigt. Innerväggar är murade. Vid renoveringen byttes de flesta ytskikten och bassängerna renoverades med bland annat nya skvalprännor i golvnivå. Vid renoveringen åtgärdades endast delar av vattenreningen. Vattenreningen uppdaterades ytterligare sommaren Vid en okulär besiktning ser byggnaden fräsch ut med tanke på sin ålder. Intervju med badpersonal bekräftar bilden. Troligtvis kan byggnaden leva i ytterligare några år utan behov av större åtgärder. Dock närmar sig badet slutet på sin tekniska livslängd. Vi tror att byggnaden kan leva ytterligare 5-10 år utan större investeringsbehov. BESÖKSTAL Besökstalet 2013 uppgick till cirka besökande (exakt statistik saknas). Av dessa var ca allmänhet, ca skolbad och ca föreningsbad. En kommun av Lidingös storlek borde ha ett besökstal i storleksordningen besökare (4*kommunens storlek, gäller för bad +gym). ÅRSKOSTNAD För en badanläggning kan den totala driftskostnaden i huvudsak delas upp i följande tre huvuddelar kapitalkostnad, personalkostnader och övriga driftskostnader. Badets årskostnad fås genom att driftkostnaden minskas med intäkterna. För Gångsätrahallen uppgår driftkostnaden till kr (2013) och intäkterna till kr (2013). Årskostnaden för Gångsätrahallen blir således kr (2013). En del av kostnaden ska belasta sporthallen, vi har räknat med att 35 % (följer kommunens egen beräkningsmodell) av den totala driftkostnaden ska hänföras till sporthallen. Det innebär att årskostnaden för badet blir kr (2013). Detta innebär att varje bad subventioneras med 48 kr (2013, beräknat på totala antalet bad). 6

7 3. BREVIKSBADET, NULÄGE ÖVERGRIPANDE Breviksbadet är kommunens utomhusbad och uppfördes Badet ligger naturskönt i kommunens södra del i anslutning till stora villaområden, med relativt dåliga allmänna kommunikationer samt långa gångavstånd till/från hållplatser. Anläggningen ägs av kommunen och drivs i privat regi. Badet är öppet under sommarperioden (från slutet av maj till och med augusti, cirka 90 dagar om året) och är välbesökt. Anläggningen består av en 25*25 meters bassäng med 4 banor och en lekdel samt en barnbassäng på 15*15 m. Vid sidan om bassängerna ligger en omklädnadsbyggnad. Badet har stora grönytor med sol- och aktivitetsytor, som är en del av anläggningen. En utredning gjordes 2013 för att studera hur badet kunde utvecklas. Planerna skrinlades på grund av allt för höga investeringskostnader. FUNKTIONALITET Anläggningen uppfyller i stort vad man kan kräva av ett utomhusbad. Nybyggda utomhusbad har självklart mer utvecklade funktioner. Två nya utomhusanläggningar har invigts i Sverige de senaste åren, det är i Ronneby och i Hallstavik, Norrtälje kommun. TEKNISK STATUS Byggnaderna har trästomme med fasader av trä. Taket är ett sadeltak. Bassängerna är målad betong. Badet renoverades 2014 för ca 2,4 miljoner kronor. Arbetena omfattade nya ledningar mellan reningsanläggning och bassänger och renovering av reningsverket och 2016 tillkommer 2 miljoner för värmeförsörjning, asbestsanering, filterrenovering samt damernas omklädningsrum. Efter ombyggnationerna är anläggningens tekniska livslängd uppskattad till ca 20 år. BESÖKSTAL Väderleken under sommaren påverkar besökssiffrorna, och kan variera mellan besökare/år för en mer normal sommar. Besökstalet 2013 uppgick till badade, eftersom vädret var extremt bra. ÅRSKOSTNAD Årskostnaden för Breviksbadet var kr/år (2013). Intäkterna motsvarar den hyra som den private operatören betalar till kommunen. Detta innebär att varje bad subventioneras med 13 kr (2013, beräknat på totala antalet bad). 7

8 4 SLUTSATSER NULÄGE Lidingö Stad har två bad, ett inom- och utomhusbad, Gångsätrahallen respektive Breviksbadet. Nedanstående slutsatser anser vi är lämpliga förutsättningar för färdvägen in i framtiden. Gångsätrahallen är alldeles för liten i förhållande till kommunens storlek. Fyra banor och en minimal undervisningsbassäng ger inte utrymme för lämplig verksamhet. Det låga besökstalet i förhållande till kommunstorlek bekräftar detta. Oavsett innehåll i Gångsätrahallen behöver byggnadens stora brister i tillgängligheten rättas till. Gångsätrahallen är fräsch i förhållande till ålder vid en okulär besiktning. Badets tekniska livslängd börjar trots detta närma sig slutet. Vi tror att anläggningen kan leva vidare i 5 till 10 år utan större investeringar. Breviksbadet kan också leva vidare under ett antal år utan större renoveringar efter de ombyggnationer som genomförs inför sommaren Kostnads- och intäktsbilden för de befintliga anläggningarna ser ut enligt följande: Anläggning besökstal intäkter driftskostnader årskostnad Gångsätrahallen kr kr kr (65 %, avser badet) Breviksbadet kr Totalt kr Två väsentliga saker kan läsas ur tabellen. Kommunens kostnad för Breviksbadet är rimlig. Antal badande på Gångsätrabadet är alldeles för lågt i förhållande till kommunstorleken. Två tydliga slutsatser kan dras. För det första uppfyller inte Gångsätrabadet de funktioner som ett ändamålsenligt inomhusbad normalt gör. För det andra är det lämpligt att Breviksbadet lever vidare som det fungerande utomhusbad det är. 8

9 5 INGÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BADHUSUTREDNINGEN Följande dokument och övrigt material har varit styrande för det fortsatta arbetet. BADHUSUTREDNING 2008 Den tidigare badhusutredningen utredde följande alternativa utvecklingsvägar: Gångsätrabadet och Breviksbadet behålls i princip i nuvarande omfattning. Gångsätrabadet får en mindre utbyggnad. Breviksbadet rustas upp för 25 års fortsatt drift. Gångsätrabadet behålls som idag men Breviksbadet utvecklas till en modern friskvårdsanläggning. Gångsätrabadet utvecklas till en modern badanläggning och Breviksbadet läggs ner. Båda de befintliga baden läggs ner och ersätts av en helt ny anläggning. Följande slutsatser drogs i denna utredning: Att en helt nybyggd anläggning ger den lägsta kostnaden per besökare. Att en nybyggd anläggning kommer att få flest besökare. Att en lösning med bara upprustning av befintliga anläggningar ger den högsta kostnaden per besökare. Att attraktionskraften i anläggningen är avgörande för hur man ska kunna ta betalt. Att ett om- och tillbyggt bad vid Gångsätra drabbas av de nuvarande kapitalkostnaderna även under en lång tid framåt. HÄLSOARBETET PÅ LIDINGÖ Hälsa är sedan 2005 den bärande idén i Lidingö stads vision och varumärke. Ambitionen med stadens hälsoarbete är att ge invånare, medarbetare och besökare förutsättningar för god hälsa. Under perioden ska staden fokusera hälsoarbetet på tre områden, Mat, Motion och Mötesplatser. MAT Maten i stadens verksamheter är näringsrik, miljösmart och varierad. Verksamheternas matserveringar kännetecknas av hög trivsel och inbjuder till social samvaro. MOTION Det finns mycket goda förutsättningar till fysisk aktivitet för alla åldrar. Lidingöborna väljer i hög utsträckning att gå eller cykla till olika vardagsaktiviteter. MÖTESPLATSER Lidingö har ett brett utbud av mötesplatser. Lidingös mötesplatser bidrar till ökat välbefinnande. En ny simhall på Lidingö överensstämmer mycket bra med ovanstående ambitioner. - Serveringen som planeras i nya simhallen skall vara av hälsosam karaktär, t.ex. finns ej fritös eller stekbord utan fokus ligger på hälsosamma smörgåsar, smoothies mm. - Fysisk aktivitet är grunden för all verksamhet i en simhall. - Som mötesplats är simhallen helt unik, här finns besökare i alla åldrar från babysim till seniorer. 9

10 INTERVJU MED SIMKLUBB Under utredningen har möte hållits med representanter för IFK Lidingö simklubb. Föreningen representerades av Sofia Sjöström, Jan Sjöström och Mark H Shay. Föreningen har för närvarande ca 200 aktiva simmare i åldern 6 86 år. Föreningen uppger att de har cirka 150 barn på väntelista i på grund av platsbrist i bassängerna. Föreningen har ett 20 tränare i sin verksamhet. Med en ny ändamålsenlig simhall uppskattar de att antalet aktiva medlemmar kan öka till på ca 3 år. Föreningen har tagit fram en önskelista med vad man tycker det viktigaste är vid byggande av en ny simhall. Synpunkterna i sammandrag: - Tränings/tävlingsbassäng med måtten 50 x 25 meter - Undervisningsbassäng, avskild från övrig verksamhet - Separat multibassäng - Vattenlek/plaskpool för de minsta i säker miljö - Golvytor som möjliggör plats för mobila läktare, plats för landträning mm. - Prioritering av hälsa, motion och idrott - Naturlig samlingsplats för socialt umgänge - Lokaler för gym, massage, möten mm. - Transport och kommunikation så att barn och ungdom på ett säkert sätt själva kan ta sig till simhallen - Flexibilitet, t.ex. att man kan öppna fönster och dörrar på sommaren INTERVJU MED PERSONAL PÅ BADET Vid intervju med Peter Diederichsen, teknisk ansvarig på Gångsätrahallen, framkommer att anläggning idag körs med full kapacitet med avseende på vattenrening och ventilation. Anläggningen klarar inte fler besökare med nuvarande teknisk utrustning. Värdena på vattnet har varit bra och inga nedslag har förekommit vid de regelbundna bakterieprov på badvattnet som genomförs. Peter framhåller att behovet av ytterligare bassängyta är mycket stort. Bassängen är öppen ca 15 timmar/vecka för allmänhetens motionssim och med så kort öppethållande blir det trångt. Behovet av bra simundervisningsmöjligheter är också stora. TRANSPORTER MED FARLIGT GODS Det har visat sig under utredningens gång att de trafikleder på Lidingö, som trafikeras med farligt gods, påverkar möjligheterna att uppföra ett nytt badhus på några av de föreslagna platserna. Efter diskussioner med en riskkonsult (Martin Wier, Brandkonsulten AB) har vi kommit fram till att ett säkerhetsavstånd till trafikled på 25 m för en publik byggnad är lämpligt, för ett badhus där uppemot 700 personer samtidigt kan vistas i lokalerna. Mer om dessa konsekvenser i fortsättningen. LINJESTRÄCKNING FÖR ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER PÅ LIDINGÖ En viktig förutsättning för den fortsatta utredningen är linjesträckningen för de allmänna kommunikationerna. Nedan visas en karta på hur dessa ser ut i dagsläget. Mer om detta senare i respektive alternativ. 10

11 BEFOLKNING PÅ LIDINGÖ Befolkningstätheten varierar kraftigt över kommunen. Nedan visas en karta på antal boende fördelat på olika områden. 11

12 Mer om detta senare i respektive alternativ. 6. DRIFTFORMER OLIKA DRIFTFORMER Följande alternativa driftformer finns: Att bygga och driva den nya anläggningen i kommunal regi. Att bygga i kommunal regi och lägga ut driften i privat regi. I detta fall kan man också välja att separera den tekniska driften från verksamhetsdriften (två olika privata entreprenörer, ingen vanlig lösning). Att både bygga och driva anläggningen i privat regi. Detta kallas med ett annat ord för OPS (offentlig privat samverkan). Väljer kommunen det första alternativet, att både bygga och driva anläggningen i kommunal regi, så råder kommunen självständigt över hela processen både vid uppförande och vid den fortsatta driften. I detta alternativ, visar erfarenheter, att det kan det bli problem med att genomföra den rätta mixen i innehållet, eftersom kommunen kan ha problem med snedvridning av konkurrensen (och måste lägga ut driften av café och gym). Detta alternativ kräver också rätt kompetens inom kommunen och att man dessutom avsätter tillräckliga resurser under hela uppförandeprocessen. Den nya anläggningen blir väsentligt större och kommer att kräva nyrekryteringar. Ett badhus i egen regi är den vanligaste driftsformen. Väljer kommunen det andra alternativet, att bygga i kommunal regi och sedan lägga ut driften i privat regi, är det viktigt att driftoperatören är på plats tidigt i processen, helst under projekteringens inledande faser. Först då kan man dra full fördel av driftoperatörens kunskap och avsikt att driva anläggningen. Tyvärr är det vanligast att driftoperatören upphandlas efter projekteringen. 12

13 Det absolut vanligaste förfarandet är att kommunen i detta alternativ driver badet i några år och lägger därefter ut driften på en privat entreprenör, Vilundabadet är ett exempel på detta förfarande. Detta alternativ ger troligen fler tänkbara intressenter vid en upphandling. Väljer kommunen det tredje alternativet, att både bygga och driva anläggningen i privat regi (OPS), krävs naturligtvis mindre insatser av kommunen. I detta alternativ kan man dra full fördel av den privata entreprenörens vilja att anpassa anläggningen till att driva den så kommersiellt som möjligt. Det är väsentligt, när man upphandlar en OPS entreprenad, att kommunen noga specificerar vad som leverantören ska tillhandahålla i form av bad- och simfunktioner mm och att det finns avstämningspunkter med jämna mellanrum under avtalsperioden. Det är också viktigt att få reda på vilka mervärden som leverantören erbjuder. Normalt löper avtalstiden på 30 år, med en klausul om återköp. Vanligen ställs krav på att leverantören sätter in ett startkapital på cirka % av investeringskostnaden, vilket ofta har varit ett problem. För att få en lägre driftkostnad bör kommunen ge kommunal borgen, eftersom kapitalkostnaden då blir väsentligt lägre. Upphandlingen görs ofta i form av en konkurrenspräglad dialog. Det finns ännu få aktörer på marknaden (varav Medley är den största, andra aktörer är Kunskapsporten, Stephen Jones Leisure och Nautilus), varför man sällan får fler än två eller tre anbud, vilket kan vara problematiskt för kunden. Det är också viktigt att leverantören har ekonomisk uthållighet, för det finns troligen bara kommunen som kan ta över anläggningen och driva den vidare. På senare år har ett antal anläggningar upphandlats med OPS, exempelvis Sollefteå, Tyresö, Järfälla och Ängelholm. Innan det slutliga valet görs är det väsentligt att man diskuterar ingående med några kommuner, som har valt olika alternativ, för att kommunen ska kunna skapa sig en egen bild av de olika processerna. PÅVERKAR DRIFTFORMEN LOKALPROGRAM OCH EKONOMI Driftformen påverkar självklart lokalprogrammet. Vissa kommuner väljer att inte driva olika former av kringverksamhet i egen regi, för att undvika att konkurera med privata aktörer inom kommunen. Den stora skillnaden mellan kommunal och privat drift är vanligtvis satsningen på friskvård. Med all säkerhet vill en privat aktör ha större gymlokaler. Det visar samlad erfarenhet. En effektiv lösning är att samordna kassa, servering och badvakt, för att bli personaleffektiv och ge kunderna god service. Ibland önskar kommunen att endast serveringen ska drivas av en privat aktör, vilket påverkar lokalprogrammet, vilket i praktiken ofta ger högre kostnader. Privata aktörer kan också ha olika syn på relaxavdelningar, massage och andra behandlingslokaler. Med rätt innehåll i anläggningen påverkas definitivt det slutliga driftunderskottet för kommunen. Mycket talar för att det är effektivare att lägga ut hela driften på en aktör än att använda flera mindre privata aktörer (café och gym) i anläggningen. 7 ENTREPRENADFORMER OLIKA ENTREPRENADFORMER Det finns i princip två huvudval för entreprenadformen. 13

14 Det första alternativet är utförandehandling, som i princip innebär att allt är färdigprojekterat innan entreprenören kommer in. Entreprenadformen karakteriseras av att kommunen tar alla beslut, samtidigt som man har ansvar för alla lämnade uppgifter. Det andra alternativet är totalentreprenad, som innebär att en ramhandling upprättas, där kommunens specifika krav ställs. Kravställandet kan ske i många olika nivåer. Kommunen tar ansvar för sina lämnade uppgifter. Entreprenören utformar resten och tar ansvar för sina delar i projektet. Det finns inget självklart val av entreprenadform, utan det är ofta en fråga om vilken filosofi man har inom kommunen och bland sina rådgivare. PARTNERING Partnering är ingen entreprenadform utan en samarbetsform. Ett partneringprojekt startar med en inledande fas där alla aktörer (kommun, brukare, konsulter och entreprenörer) arbetar tillsammans och resultatet blir ett förslag (typ systemhandling) samt en entreprenadkostnad. Har man nått målet skrivs ett slutligt kontrakt om uppförande. Nås inte målet kan man antingen bearbeta förslaget eller välja att avbryta samarbetet och gå skilda vägar. Kommunen har rätt till resultatet från den inledande fasen, eftersom aktörerna har erhållit arvode från beställaren för den inledande fasen. Ett framgångsrikt projekt kännetecknas av en genomarbetad struktur med tydliga mål och affärsplan, en professionell projektledning men också av en god personkemi mellan aktörerna. En betydande del av de senast uppförda badhusen samt pågående projekt är partneringprojekt. Några exempel är Sjöbo, Eskilstuna, Ystad och Hylliebadet (Malmö). 8 FAKTORER SOM PÅVERKAR LOKALPROGRAM BADHUSUTVECKLING I Sverige finns idag cirka 450 publika badanläggningar med minst 25-meters bassäng. Det saknas officiell statistik men uppskattningar har gjorts som pekar på att dessa anläggningar har miljoner besökare årligen. Baden har en unik position bland fritidsanläggningar, här finns besökare från babysimmets 6 veckor gamla deltagare till motionssimmare som fyllt både 80 och 90 år. Baden är också en mycket jämställd anläggning där antalet män och kvinnor som besöker anläggningen är ungefär lika många. Många anläggningar byggdes i slutet på 60-talet och i början på 70-talet då det skedde en omfattande kommunsammanslagning i Sverige. Gångsätrahallen byggdes också under den här perioden och stod klar Detta innebär att 50 % av landets badanläggningar kommer att fylla 50 år före år Det finns ett enormt stort behov av renoveringar och nybyggnationer i landet inom de kommande åren. Uppskattningar har gjorts som pekar på ett investeringsbehov på 8 10 miljarder kronor fram till Denna utveckling har redan börjat och de senaste 5 åren har ett stort antal nya eller totalrenoverade och tillbyggda anläggningar tagits i drift: Nya bad i Sverige Midgårdsbadet Sigtuna 2014 Ystad Arena 2014 Norrtälje badhus

15 Vara badhus 2014 Tyresö Aquarena 2013 Djupadalsbadet Kumla 2013 Högevallsbadet Lund 2013 (OT) Angeredsbadet Angered 2013 Sollefteå Aquarena 2012 Karlstad Sundstabadet 2012 (OT) Karlshamn Väggabadet 2011 (OT) Borås simarena 2010 Experium Sälen 2010 Hallstaviks utomhusbad 2010 Ronneby Brunnsbad 2010 Sundsvall Himlabadet 2010 Sannabadet Kristinehamn 2010 Filborna Arena Helsingborg 2010 Lågedammsbadet Hörby 2009 Enåbadet Rättvik 2009 Eddahallen Skellefteå 2009 (OT) Arena Skövde 2009 Vilundabadet Uppl. Väsby 2009 Storsjöbadet Östersund 2009 (OT) Sollentuna Sim o sporthall 2009 (OT) (OT) = större om och tillbyggnad Bland kommuner i Sverige byggs det 2014 nya bad i bland annat Umeå, Eskilstuna, Malmö, Sjöbo, Alingsås och Ängelholm. Projektering pågår i ungefär lika många kommuner och byggstart sker inom en snar framtid. OMVÄRLDSANALYS NÄROMRÅDE Stockholmsområdet är inget undantag vad gäller utveckling och investeringar i nya badanläggningar. Stockholms stad har ett digert ombyggnadsprogram för sina anläggningar där Farsta sim- och sporthall nyligen färdigställts och där simhallarna i Åkeshov, Vällingby och i Västertorp står närmast på tur. De senaste nya baden i Stockholms stad är Eriksdalsbadet och Husbybadet, båda anläggningarna är drygt 10 år gamla. I Storstockholmsområdet har två nya anläggningar byggts de senaste sex åren: Värmdö kommun invigde Gustavsbergsbadet 2008 och i Upplands Väsby invigdes Vilundabadet Nya bad planeras idag i Järfälla, Täby och Nacka kommuner med färdigställande inom 3-10 år. OMVÄRLDSANALYS EUROPA Tyskland har de senaste 30 åren varit föregångslandet för bad och badutveckling i Sverige. De första familjebaden i Sverige som byggdes för ca 25 år sedan byggdes efter tyska förebilder. Idag finns ett 40-tal familjebad i Sverige. Idag har utvecklingen i Tyskland gått mot framförallt satsningar på kompletta anläggningar med familjebad, 25 metersbassäng ofta med endast 6 simbanor, och stora relaxavdelningar. De stora kommersiella anläggningarna drivs ofta av kedjor som specialiserat sig på drift av bad och friskvårdsanläggningar medan de mindre anläggningarna avsedda för motionssim och undervisning drivs av kommunerna. 15

16 Storleken på relaxavdelningarna är det som framförallt skiljer de tyska baden från de svenska. I Tyskland byggs allt större relaxavdelningar och är för många helt avgörande för lönsamheten. Relaxavdelningar på m2 och med olika bastur är inte ovanligt. I Sverige har relaxavdelningar haft svårt att nå lönsamhet. Sundsvall, Örnsköldsvik, Skövde och Östersund är exempel på svenska anläggningar som lyckats i sina relaxsatsningar. En annan stor skillnad är att man i Tyskland arbetar väldigt aktivt med verksamhet och aktiviteter på ett helt annat sätt vad vi gör i Sverige. Baden ska fyllas med verksamhet från morgon till kväll. PROBLEM Ett stort problem med åldersstigna anläggningar är att göra bedömningen; hur länge kan vi lappa och laga och när måste vi bygga nytt. Det är svårt att bedöma hur länge till ett bad håller för att vara i drift. Vattenrening och ventilation är två problemområden som ofta medfört kostsamma investeringar. Nya normer och högre temperaturer i vatten och luft än när anläggningen byggdes orsakar ofta problem. Gångsätrahallen har idag en fungerande teknisk status och står inte inför några akuta renoveringar. En större upprustning genomfördes under då anläggningen fick nya ytskikt och tätskikt samt ny ventilation och vattenrening. En uppskattad livslängd på Gångsätrahallens bad-del är 5 10 år. Ett par riktigt skrämmande exempel där underhållet inte hanterats på ett bra sätt är Finspång och Ängelholms simhallar. Ängelholm står just nu utan bad sedan deras simhall, Rönnebadet, tvingats stänga under hösten 2012 på grund av bland annat undermålig arbetsmiljö. Samma sak hände i Finspång som också stod utan bad i flera år innan den nya Arena Grosvad stod klar

17 TRENDER Tittar man på listan över nya anläggningar ovan ser man en tydlig trend. Nästan samtliga som byggs idag är familjebad. Vad är då ett familjebad? Vi menar att ett familjebad innehåller mer än sim och undervisningsbassäng. Här finns en bassäng med aktiviteter för alla åldrar. Innehållet och storleken kan variera men utbudet vänder sig till i huvudsak familjen. I vissa fall har man kompletterat med vattenrutschbanor för lite tuffare attraktioner. Barnbassänger för de allra minsta finns idag i samtliga nybyggda anläggningar. Många har insett värdet av att tidigt lära barnen att gå till simhallen. I listan ovan finns även två utomhusbad av äventyrstyp; Hallstavik och Ronneby, en typ av anläggning som vi nästan helt saknat i Sverige tidigare. Där finns även två renodlade simtävling/träningsanläggningar; Borås Simarena samt Filbornabadet i Helsingborg. Filbornabadet i Helsingborg, som ägs och drivs av Helsingborgs simsällskap, har byggts ut med en 25x25 meters tävlingsbassäng med fasta åskådarplatser. Ny renodlad tävlingsanläggning planeras även i Malmö. Det finns idag 14 inomhus 50 metersbassänger i Sverige. 50-metersbassänger byggs för närvarande i Malmö, Umeå och Eskilstuna. Den ökade vattenytan är mycket positivt för såväl motionssimmare som för simidrotten. FLEXIBLA LÖSNINGAR Flexibla lösningar är också en tydlig trend på nya anläggningar. Ingen undervisningsbassäng byggs idag utan höj och sänkbart mellangolv. Just nu projekteras en hoppbassäng med fem meters djup och höj och sänkbart mellangolv. Varför? En hoppbassäng står nästan alltid tom på dagtid och då passar det bra att kunna fylla den med simskolebarn och ett djup på cm. Tidig eftermiddag har man sedan vattenträning på cm djup för att sedan avsluta dagen med fem meters djup och då används bassängen som hoppbassäng och som träningsbassäng för undervattensrugby och sportdykning. MULTIBASSÄNG En flexibel lösning som vi föreslår på Lidingös nya badanläggning är en ny multi/undervisnings-bassäng. Den multibassäng vi föreslår är 16,6 meter lång och 6-8 meter bred (3-4 banor). Bassängen är försedd med höj och sänkbart mellangolv där djupet kan varieras mellan cm. Bassängens storlek möjliggör undervisning för två simskolegrupper samtidigt. Det justerbara djupet möjliggör varierad verksamhet från babysim, simundervisning, vattengymnastik, till rehab-bad och simträning. BESÖKARE FRÅN ANDRA KOMMUNER Fokus och målsättning från Lidingö stad är att kunna erbjuda Lidingöborna en kvalitativ anläggning. Tittar vi andra på andra sidan Lidingöbron så finns många boende och ett dåligt utbud med badanläggningar. Vid stadionområdet finns GIH-badet som är en traditionell anläggning med en 25 meters och en undervisnings-bassäng. En ändamålsenlig badanläggning på Lidingö kan komma att locka badgäster från framförallt norra Djurgårdsstaden men även från övriga Stockholmsområdet. Konkurrerande anläggningar i Stockholms stad, med samma utbud som här föreslås på Lidingö, ligger långt från Lidingö, t.ex. Eriksdalsbadet och Husbybadet. INNEHÅLLET STYR ANTALET BESÖKARE Attraktionskraften på en modern badanläggning, typ den som här föreslås på Lidingö, har ett betydligt högre besökstal än ett traditionellt motionsbad. Familjebadet är den del som attraherar flest besökare och för Lidingös del är badets slutliga utformning avgörande för besökstalet. På ett traditionellt motionsbad beräknar man 2 3 besök per kommuninnevånare/år. En komplett anläggning med familjebad och gym/friskvårdslokaler beräknas ha en besöksfrekvens på 3-5 besök per kommuninnevånare och år. 17

18 Två bra exempel på det i Stockholmsområdet är Gustavsbergsbadet i Värmdö och Tyresö Aquarena. Gustavsbergsbadet hade 2013 totalt besökare. I Värmdö kommun bor ca , det ger en besöksfrekvens på nästan 5 bad per innevånare och år. Motsvarande siffra för Tyresö Aquarena var 2013, besök och innevånare i kommunen. Det ger en besöksfrekvens på 4,7 per innevånare och år. 9 LOKALPROGRAM Syftet med funktions/lokalprogrammet är att ge en övergripande beskrivning av vilken typ av simhall som ska byggas, storlek, standardnivå samt vilka olika lokaler och funktioner den ska innehålla. Motions/tränings/tävlingsbassäng, ca 1000m2. 25 m x 21 m, 8 banor á 2,5 m kan även vara 10 banor á 2 m. Djup cm. (ej hoppmöjligheter). Bassängen utrustas med lyftplan för funktionshindrade samt en längre trappa med räcken för enkel angöring av bassängen. Bassängen utrustas även med ingjutna bottenfästen som förberedelse för flytande lekutrustning. Bassängen kan med fördel utrustas med elektroniskt drunkningslarm. Publikkapacitet på 300 åskådare. Gäller för nationella och distriktstävlingar. 100 åskådare på fasta platser och 200 åskådare på mobila läktare. Den platsen kan, när det inte är tävlingar, användas för sittgrupper och relaxstolar. Multi/undervisningsbassäng, ca 250 m2. 16,67 x 8 m. Utrustas med höj och sänkbart mellangolv. Djup flexibelt mellan cm, det gör bassängen lämplig för allt från babysim till vattengymnastik. Bassängen utrustas med lyftplan för funktionshindrade samt en längre trappa med räcken för enkel angöring av bassängen. Bassängen utrustas även med ingjutna fästen som förberedelse för flytande lekutrustning. Familjebad, ca 500 m2. Innehåller attraktioner med huvudsakligt målgrupp för åldern upp till ca 15 år. Familjebadets innehåll: strömkanal, Klättervägg, strand/barnbassäng, bubbelzon, vattenrutschbana, klättermöjligheter på höjden (torr aktivitet), Water spray area, interaktiv lek och bubbelpool. Barnbassäng storlek ca m2 med rutschbana, fantasifulla attraktioner samt interaktiv lek. Bord och stolar för servering kan med fördel placeras i anslutning till barnbassängen. Barntoalett/skötrum bör finnas i direkt anslutning till barnbassängen. Bastu/relaxavdelning, ca 150 m2. Separat bastuavdelning placeras centralt i anläggningen. Avdelningen består av en större och en mindre bastu, upplevelseduschar, RWC (toalett anpassad för personer med rörelsehinder), relaxyta med vilstolar och sittgrupper. 18

19 Omklädningsrum, ca 500 m2. 2 omklädningsrum med ca 170 skåpsplatser i varje. Pianoskåp och halvskåp kan kombineras för att optimera ytorna. Kompletteras med 2 st. flexomklädningsrum för skolklasser mm. Ca 30 platser i varje rum. Flexomklädningsrummen kan med fördel anslutas till multibassängen. 6-8 duschar/avdelning samt 1 RWC och 2 vanliga WC. Här finns också bastu samt yta för att torka sig mellan duschrum och omklädning. Sminkplatser skall finnas i både dam och herravdelningen. Antalet omklädningsplatser måste öka om gym/friskvårdsytor skall byggas. Omklädning för funktionshindrade, ca 50 m2 3 st. separata rum med bänkar samt RWC och dusch. Ett rum bör utrustas med taklyft. Omklädnadsskåp bredd 400 mm (helskåp), ca 16 st. placeras i rum utanför omklädningsrummen tillsammans med uppställningsyta för brits och rullstolar. Omklädningen för funktionshindrade skall finnas i direkt anslutning till multibassängen. Förråd, ca 60 m förråd bör finnas i anslutning till 25 metersbassängen. 2 förråd bör finnas i direkt anslutning till multibassängen samt i familjebadet. Förråden bör vara minst 6 m2 stora. Omfattning av förråd får slutligen bestämmas utifrån det lokala behovet. Dessutom bör 2 st. större städförråd finnas. Här ska finnas att ladda städmaskin samt att tömma skurmaskiner i större golvbrunnar. Entrékassa och servering, ca 75 m2. Dessa funktioner bör samordnas för att samutnyttja personal. Servering mot entréhall och 25 meters bassäng/familjebad för badande gäster. Köket bör anpassas för att servera till exempel: korv, micromat, grillade smörgåsar, sallader, smörgåsar, fika, kaffe/the/kylda drycker, glass. Ingen grillyta eller fritös. Här finns också: diskrum, kök, förråd, kylrum, städförråd samt räkningsrum för dagskassorna. Försäljningsyta integreras. Viktigt att man tidigt i processen bestämmer om serveringen skall drivas av annan operatör. Entréhall, ca 300 m2. Innehåller plats för caféyta och väntande badgäster. Gärna med generös takhöjd för att ge rymd i rummet. Här finns 2 WC samt 1 RWC. Lokaler för gym/friskvård, ca 800 m2. Cirka 800 m2, kan med fördel placeras på övervåningen. Här finns ytor för gruppträningsrum och styrke-/konditionsträning. Om avdelningen drivs av extern operatör kan separata omklädningsrum och lunchrum för personalen behövas. Avdelningen utrustas med expresskåp för de som ej byter om i anläggningen samt 2 WC och 1 RWC. Kontorsplats samt mindre reception bör finnas. Personalomklädning, ca 25 m2. 2 omklädningsrum med vardera 10 st 400 mm breda skåp med mellanvägger, RWC samt duschutrymme. Pausrum, ca 35 m2. 19

20 Rum för personalen med pentry och kontor. Cirka 12 sittplatser bör finnas samt 2 kontorsrum. Övriga utrymmen, ca 60 m2. Huvudstädcentral med generösa lagringsutrymmen, tvättstuga samt soprum med kylt utrymme för livsmedelssopor. Tekniska utrymmen, ca m2. Samtliga tekniska utrymmen för vattenrening, ventilation, elcentral, verkstad och övriga teknikutrymmen placeras i källaren. Ventilationen placeras delvis på plan 2. Option, ca 400 m2. (-150 m2) Relaxavdelning på taket, cirka 400 m2. Omklädningsrum 2x40 platser med WC, RWC samt 3 duschar/avdelning. Torkyta mellan dusch och omklädningsrum. Möjlighet till enklare servering. Utformas som separat uthyrningsbar del. 10 UTREDDA PLATSER FÖR BADHUS Denna utredning har fått vissa förutsättningar för utredning av lämpliga platser. Direktiven från kommunstyrelsen pekar ut områdena: - Högsätra/Bergsätra. Högsätras nuvarande idrottsområde bör särskilt studeras. - Torsvik. Området vid Lidingös infart, i närheten av brofästet. - Bodal. Området mellan Södra Kungsvögen och Lidingöbanan i höjd med Mosstorp. SL:s nuvarande etableringsområde - Befintliga badanläggningsplatser, Gångsätra och Brevik I enlighet med översiktplan 2012 pågår arbete med ett planprogram för Högsätra Bergsätra som bland annat syftar till förtätning av bostäder i området. 11 ALTERNATIV 1, TORSVIK BESKRIVNING I Torviksområdet invid brofästet har tre idéer utvärderats. Det första förslaget ligger vid vattenkanten, gärna i kombination med det planerade akvariet. Detta skulle ge besökaren en unik upplevelse och med all säkerhet dra en hel del besökare från Stockholm. Det finns dock ett par större svårigheter med platsen. En avgörande fråga är risken för att området möjligen är för litet för att rymma båda verksamheter på ett optimalt sätt, inklusive angöring och parkering. En annan fråga är strandskyddet. Inom ramen för arbetet med planuppdraget för Akvatiska utreds upphävande av strandskydd. Det andra förslaget är att lägga badet på Broberget i skarven mellan branten ner mot vattnet och den plana ytan ovanpå. Tanken är att fälla in byggnaden i berget. Detta alternativ har bedömts som omöjligt beroende på att staden mött en stark opinion emot exploatering av berget samt höga kostnader för byggnaden, men även stora tillkommande investeringar i infrastrukturen. Det tredje förslaget är i snurran i anslutning till Södra Kungsvägen. Tillgänglig byggyta blir dock alltför liten (cirka m2) för att kunna bygga ett funktionellt bad (behövs cirka m2 i ett plan 20

21 för att få en god logistik). Begränsningarna kommer från skyddsavståndet till trafikled för farligt gods samt ett rimligt avstånd till övriga vägar, se principskiss. Dessa förslag kan alla bli en spektakulär entré till Hälsans ö, en profilbyggnad när man kommer till Lidingö. Ett problem med alternativen är att de kan upplevas ocentrala av lidingöborna, med konsekvensen att de allra flesta har lång väg till badet och det krävs någon form av resa. Detta gäller naturligtvis även för skolans verksamhet, där transport krävs. Alla platserna är komplicerade att bygga på och ger troligtvis hög investeringskostnad. Förslagen kräver alla stora investeringar i infrastruktur och parkeringsplatser. Man kan misstänka att antalet besökare från Lidingö blir mindre, men att detta kompenseras av fler Stockholmare hittar till anläggningen. Sammantaget innebär detta att en lokalisering i Torsviksområdet inte är rimligt, eftersom nackdelarna är större än fördelarna. De tre förslagen i Torsviksområdet utgår därför ur utredningen. 12 ALTERNATIV 2, BODAL BESKRIVNING Tomten är smal (cirka 55 m) och ligger mellan spårvägen och Södra Kungsvägen. Även i detta fall kommer begränsningarna, där man får lov att bygga, från skyddsavståndet till trafikled för farligt gods, men även från ett skyddsavstånd från spårvägen på 10 m enligt uppgift, se principskiss. Sammantaget innebär detta att ett bad, med upp till 700 besökare, kan uppföras med ett maximalt breddmått på cirka 17 m, vilket inte på långa vägar är tillräckligt (den föreslagna bassängen är 21 m bred). Nivåskillnader på tomten och problem med hur in- respektive utfart från parkeringen till Södra Kungsleden ger merkostnader (eventuellt behövs tunnel för på- respektive avfart i en riktning). Fördelarna med denna tomt är den centrala placeringen. Denna placering utgår därmed. 21

22 13 ALTERNATIV 3, BREVIK BESKRIVNING Detta alternativ innebär att kommunens nya inomhusbad samlokaliseras med det befintliga utomhusbadet. Fördelarna är en samordning av verksamheten, med stor flexibilitet mellan inomoch utomhusbad, samt att anläggningen kommer att ligga i ett mycket naturskönt område. En nackdel med Breviksbadet är att de allmänna kommunikationerna inte är optimala i dagsläget. Det är långa gångavstånd till bussar och spårvagn. Dessutom kan vägen upplevas otrygg. Man kan misstänka att antalet besökare kan bli mindre än på de andra platserna. När det gäller skolornas tillgänglighet så ligger förvisso Ljungbackens och Käppala skola inom gångavstånd. Men för övriga skolor krävs sannolikt transport för att få till en tidseffektiv verksamhet. Parkeringsmöjligheterna är dock goda då det idag finns en parkering för utomhusbadet. Troligtvis skulle den behöva expandera något. I dagsläget är Skärsätra/Brevik/Käppala befolkningstäta områden, i relation till andra delar av ön. Enligt ÖP 2012 kommer dock den framtida befolkningsökningen troligen att ske i huvudsak i andra områden. Mycket talar för att ett badhus bör förläggas till de mest folktäta områdena i staden eller i ett gott kollektivtrafikläge, på så sätt får fler en bättre närservice och färre behöver ta bilen till badet. Strandskyddet vid Kottlasjön är ett förhållande som måste utredas. En annan begränsning är naturskyddet som omger platsen, vilket medför att det endast är det befintliga badområdet som möjligen skulle kunna exploateras. Sammantaget innebär detta att en lokalisering till Brevik inte framstår som det i dagsläget mest lämpade alternativet. 14 ALTERNATIV 4, NYBYGGNAD VID GÅNGSÄTRABADET BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Ett av de tre mer noggrant studerade alternativen är att bygga ett nytt badhus intill den befintliga anläggningen, där en lätt entréhall med mycket glas kopplas som en länk mellan befintlig byggnad och det nya badet. Vårt förslag innebär att den befintliga delen endast används för idrottsändamål, där befintligt bassängrum byggs om och används för någon specialidrott, som saknar lokal och har behov av en lokal i möjlig storlek inklusive befintligt gym och lokaler för vattenrening (totalt m2). Lokalerna, men även befintlig sporthall, nås från den nya entréhallen. Två nya entréer ordnas, den ena från Läroverksvägen och den andra från gång- och cykelstråket längs Christinaskolan. Befintlig entré kan användas som separat kvällsentré, om behov finns. Den stora fördelen med detta förslag är mötesplatsen mellan flera idrotter. Aktiva från olika idrotter möts i entréhallen och kan fika tillsammans, hela anläggningens faciliteter kan användas av alla, 22

23 familjemedlemmar med olika intressen kan gå tillsammans, mm. I entréhallen skulle man också kunna få en hälsodisk, som väl rimmar med begreppet Hälsans ö. 23

24 Kassafunktion, servering och badvakt kan samordnas mellan entréhall, bassängrum och idrottslokaler, som hjärtat i anläggningen och alltid kunna ge samma service under hela öppethållandet, och samtidigt få en personaleffektiv anläggning. Fika kan serveras i entréhall samt bassängrum från samma punkt. Serveringsfunktionen föreslås vara anpassad till följande sortiment - varma och kalla drycker, fikabröd, mackor, varma mackor, sallader, paj, korv, glass, mm. Det nya badet består av följande huvuddelar, 25 meters bassäng, multibassäng, familjebad, omklädning, bastudel, gym och tekniklokaler. 25 meters bassängen har måtten 25*21 m med 8 breda 2,5 m banor med sidoställd trappa och lyftplatta för funktionshindrade ner i bassängen. På ena långsidan finns en flexibel yta för vila, fika och åskådare. Det är möjligt att ta in 300 åskådare. Med denna utformning kan nationella tävlingar hållas (till exempel distriktsfinaler i sum-sim). I botten ordnas infästningar, så att uppblåsbar och demonterbar hinderbana kan finnas vid helger och lov. Multibassängen håller måtten 16,67*8 m och har en höj- och sänkbar botten mellan 0 och 1,8 m. Vidare föreslås bekväm ledad trappa samt lyftplatta för funktionshindrade ner i bassängen. Vattentemperaturen kan varieras. Med denna utformning fås en flexibel bassäng för babysim, simundervisning, skolbad, gruppaktiviteter, tillgängligt bad för personer med funktionshinder mm. Den tredje bassängdelen är ett familjebad med aktiviteter för flera åldrar. Bassängen innehåller strand, liten rutschbana, interaktiva lekattraktioner, grotta, strömkanal, vattensplash, klättervägg, vattenrutschbana med start i taklanternin, mm. Exakt innehåll definieras senare i processen. Med dessa bassängrum har Lidingö fått en anläggning, som motsvarar befolkningsunderlaget men samtidigt kan locka besökare från grannkommunerna. Kombinationen ger något för alla åldrar från de minsta, till simskola, till ungdomar, till simklubb, till motionssim för vuxna mm. Omklädnadsdelarna följer lokalprogrammets förutsättningar med fem olika delar. Två större enheter för allmänheten, två mindre enheter för skola, simskola, speciella grupper mm samt en separat enhet anpassad för funktionshindrade och andra grupper med särskilda behov. I dispositionen föreslås även en separat bastudel. I denna samlas bastudelarna, som normalt finns i respektive omklädnadsdel, till en större lite mer generös yta. 24

25 Här kan de som vill bada bastu lite mer avskilt dra sig tillbaka. Ett av de vanligaste klagomålen i en anläggning är störningsmomenten vid duschar och bastu. Önskas en större mer utvecklad relaxavdelning kan den läggas på en disponibel yta på plan 2. Gymmet ligger i den bortre änden av byggnaden och samordnas med omklädnadsfaciliteterna för badet. Möjligheter finns till separat entré eller kvällsentré på gaveln om så önskas. Tekniklokaler ligger företrädesvis i källarplanet. Inlastning sker från gaveln. I samband med inlastning placeras personallokaler. Till en anläggning av denna storlek behövs minst ett 80-tal parkeringsplatser. Tomtens storlek är begränsad, så i detta läge får parkeringen delas upp i flera mindre enheter. Mellan skola och badhus ordnas 32 platser inramad av en mur och alléträd. Den befintliga parkeringsplatsen på andra sidan av sporthallen rymmer 44 bilar. Längs med gatan föreslås kantparkering mellan alléträd, totalt 15 platser. Tillsammans rymmer dessa parkeringsdelar 91 platser. Visar det sig senare att behovet är större får ytterligare platser ordnas i grannskapet. Byggnaden utformas i stram funktionalistisk anda för att ge en spännande helhet med den befintliga byggnadens strama arkitektur. Den nya byggnaden putsas precis som den befintliga. Stora aluminiumpartier ger levande fasader och väcker intresse för innehållet. Accentkulörer ges vid de indragna uteplatserna. Sedum läggs på taket. Befintlig anläggning behöver anpassas till bättre tillgänglighet, när den byggs om för idrottsändamål. Byggnaden består fortfarande av fyra plan, varav några halvplan, som behöver uppdateras ur tillgänglighetssynpunkt, befintliga läktarplatser är inte tillgängliga, RWC håller inte dagens tillgänglighetsmått mm. Troligtvis kommer en kommande bygglovsansökan att kräva en uppdatering av tillgängligheten. Kostnaden för ombyggnad av de gamla badlokalerna till idrottslokaler i befintlig byggnad ingår inte i den redovisade kostnaden för projektet. Kostnaden bör utredas separat efter lite mer ingående studier. BTA ytan uppgår till cirka m2 (exklusive expansionsyta på 850 m2). STADSUTVECKLING En attraktiv mötesplats är detta förslags stora styrka. Den nya anläggningen ges goda möjligheter att bli en intressant och spännande mötesplats mellan skola och tätt befolkade bostadsområden. Byggnadens rektangulära form med sin vinklade anpassning till tomtens förutsättningar ger en större stadsmässighet i form av kvarterstruktur. Detta läge har inte riktigt samma annonsvärde som de andra alternativen, mer om detta senare. Detta gäller i synnerhet från de större lederna. Dessutom bör man vara medveten om att konstgräsplanen behöver hitta ett nytt läge inte alltför långt bort från skolorna, vars elever använder planen frekvent. Ett alternativ, som har diskuterats, är om konstgräsplanen kan placeras på taket. Referensobjekt finns. I detta fall bör riskerna med nedfallande bollar till trafikerade gator och parkerade bilar tätt inpå byggnaden analyseras och med all sannolikhet även lösas (med någon form av nättak och kanske också en förhöjd fasad). 25

26 MILJÖASPEKTER Miljöaspekterna i detta förslag berör framförallt Lidingöbornas möjligheter att komma till anläggningen. Önskemålet är att erbjuda goda alternativ till bilen. Detta är speciellt viktigt eftersom många ungdomar kommer att röra sig till och från anläggningen. Lokaliseringen innebär att de som bor i de befolkningstäta angränsande bostadsområdena kan gå till anläggningen. För övriga Lidingöbor finns goda allmänna kommunikationer. 15 ALTERNATIV 5, DROPPEN BESKRIVNING AV FÖRSLAGET Ett annat av de tre mer noggrant studerade förslagen är den så kallade Droppen. Det är en droppformad tomt belägen i Gångsätra, mellan Södra Kungsvägen och Larsbergsvägen, mittemot Christinaskolan och nuvarande badhus. Tomten är omgiven av trafikleder på alla tre sidor, varav det trafikeras med farligt gods längs Södra Kungsvägen. En byggnadsfri zon på 25 m rekommenderas av riskkonsulten, för ett badhus där upp till 700 personer kan vistas i byggnaden. Den andra specifika förutsättningen är den kraftiga nivåskillnaden, som kommer att kräva stora ingrepp i naturen. Schaktmassor uppskattas till m3. Den tredje förutsättningen är att den befintliga gångbron ska rivas. Förslaget är en solitär formad efter gatans förutsättningar med parkering på mark bakom byggnaden. Badhuset får ett attraktivt annonsläge med en svagt rundad fasad av glas mot de stora trafiklederna. Byggnadens teknikutrymmen placeras under bassängrummen i en suterrängvåning. Entrén vänds åt Larsbergsvägen, som leder över bron mot bostadsområden på andra sidan leden. 26