Förord. Jag har dock gjort så gott jag kan och fått ihop en liten skrift. Björn Lindström Ordförande - 1 -

Transkript

1

2 Förord När jag under planeringen av föreningens 40-års jubileum fick låna några gamla tidningsurklipp om flytt av kolonistugor till Örbyområdet föddes iden om att försöka skriva ihop en liten jubileumsskrift. Jag visste redan att föreningens dokumenterade historik var mycket begränsad men jag ville inte låta detta sätta käppar i hjulet. Svårigheten att vaska fram material bidrog till att jubileumsskriften inte blev klar till jubileumsfesten vilket var meningen. Att föreningens historia gått förlorad är troligtvis att vi inte har något bra ställe att förvara dokument och pärmar med protokoll o.dyl. med andra ord föreningen bör skaffa sig ett sekretariat. I dag har vi som arbetar i styrelsen alla papper och alla pärmar hemma. Det är då lätt hänt att dessa inte lämnas tillbaka när en styrelsemedlem lämnar sitt uppdrag. Det är lätt att tycka att det är bara gammalt skräp. Jag har dock gjort så gott jag kan och fått ihop en liten skrift. Björn Lindström Ordförande - 1 -

3 Reymersholms Gamla Industriaktiebolags koloniförening 1917 upplät Reymersholms Gamla Industriaktiebolag mark för kolonier till arbetarna på företaget. Att odla lite extra grönsaker var på den tiden ett välkommet tillskott till den magra kosten. Koloniområdet låg i Kvarteret Havsörnen d.v.s mellan Holger Danskes gata och Högastensgatan, längst ner mot Industrigatan. Marken övertogs 1951 av Helsingborgs stad. I kvarteret Havsörnen byggdes senare omkring bostadshus (närmast Planteringsvägen). Så här kan det ha sett ut på Råå (Bild från Internet.) 1958 sades föreningen mark upp och i ett protokoll som skickades till föreningen kan man läsa. Utdrag ur kommunalfullmäktigeprotokoll från den 3 februari 1958 Ref.Nr 541 Angående utarrendering av C:a. 2 hektar 20 ar av stadsägan Nr 1 i Filborna Till Reymersholms Gamla Industriaktiebolags koloniförening. Det område vid Råå kyrkogård som föreningen innehar på arrende, kan på grund av byggnation i kvarteret Havsörnen icke längre utarrenderas till föreningen. Kontraktet har av staden uppsagts till den 1 mars I samråd med fastighetskontorets herr ordförande har till föreningen, som nu antagit namnet Gåsebäcks koloniförening, utarrenderats det område av Gåsebäcks egendoms ägor, som är beläget mellan Närlunda Koloniförening - 2 -

4 och dammen i Gåsebäcksdiket vid Ramlösavägen och som till hösten 1957 brukats av lantbrukare Sten Fredriksson. Förenighen ska i arrende för området erlägga 500 Kronor per år. Från Råå till Gåsebäck Flytten till Gåsebäck gick 1958 med fastighetskontorets hjälp till det nya, i all hast färdigställda området på Gåsebäck. 8 stugor flyttades från Råå till Gåsebäck. På Gåsebäck tillkom fler stugor. Gåsebäcks koloniförening Denna förening blev inte långvarig. I ett brev till kommunen kan man ana, även om det inte står skrivet, att fastighetskontoret gjort ett misstag då de arrenderade ut området vid Gåsebäck. Nedan finns brevet med uppsägningen av Gåsebäcksarrendet och i Bilaga 1 kan du se Gåsebäcks sista verksamhetsberättelse. Till / Gåsebäcks Koloniförening Ref. nr 542 ang. Koloniområde t å Gåsebäck Fastighetsnämnden har vid sammanträde den 30 juni 1964 beslutat att uppdraga åt fastighetskontoret att verkställa uppsägning av gällande arrendekontrakt med Eder beträffande ovan angivna koloniområde till dan l oktober I anledning härav får fastighetskontoret härmed dels uppsäga det mellan fastighetsnämnde och Eder den 31 januari 1958 dagtecknade arrendekontraktet angående c sa 2,2 hektar* av stadsägan nr l i Filborna i Hälsingborg att upphöra att gälla från och med den l mars 19é5 9 dels ock erbjuda Eder förnyat arrende av markområdet enligt bifogad i 2 exemplar upprättat tillägg nr l till kontraktet för tiden från den l spårs 1965 till den l oktober Edert skriftliga erkännande av uppsägningen utbedes å bifogade genomslagskopia av denna skrivelse, vilken kopia i underskrivet och bevittnat skick så snart som möjligt torde återställas - 3 -

5 Slutet för Gåsebäcks koloniförening.början för Örby sommarstad. Urklipp från 24 juli 1965 Alltså var det dags att packa igen och att flytta stugor. Tidningsurklipp från HD den 8 Aug

6 Flytten av stugorna gjordes med traktor eller lastbil och det blev ofta breda transporter. Det var inte bara stugorna från Gåsebäck som flyttades under tiden , även de andra tre koloniområdena längs Pålstorpsvägen d.v.s. Enighet, Pålstorps sommarby och Furet skulle flyttas. Det var bråda tider för att hinna med alla stugor före högertrafiksomläggningen då ett förbud mot breda transporter trädde i kraft. Tidningsurklipp om flytten av stugorna Örby sommarstad Föreningen fick tillträde till området den 1 mars Innan anläggandet av gångar och annat som måste finnas på ett koloniområde började skickades en skrivelse till kommunen med en ansökan om ett bidrag till anläggningsarbetet. Ett av argumenten för bidraget var att föreningen tvingats flytta så ofta (bara 6 år sedan senast)

7 Kommunen biföll föreningens ansökan och betalade ut kr för anläggandet av området. Villkoret för bidraget var att området planerades i samråd med parkförvaltningen och att kommunen fick ansvara för bygget av 5 st stugor på området. Som ni alla vet finns det gott om sten på området och det fick pionjärerna bittert erfara. Koloniområdet Området omfattar totalt m² Varav m² är tomtyta. I verksamhetsberättelsen ffrån 1965 beskriver styrelsen området på följande sätt: Marken är starkt stenbunden under ett fläckvis relativt tunt jordlager. Områdets anläggande. Sten, sten och åter sten. Det måste ha varit ett jättearbeta att anlägga koloniområdet

8 Fint blev det i alla fall och ett område som vi förhoppningsvis kan glädja oss åt många år framöver. Fortsättningen på citatet ovan från från 1965 lyder: Åtskilliga billass sten brutits upp och nortfoslats. Kommunen gjorde ritningar över området och stugorna placerades enligt denna. Gångar schaktades och makadam och grus fylldes på. Gångarna anlades enligt ritningen. Brandförsvaret inspekterade och konstaterade då att hörnen var för snäva. Föreningen tvingades därför skära av hörnen på tomterna 13, 21, 22 och 28. Senare fick man också ta en bit av tomt 1 då gången fick en annan skärning. Toaletthuset I de ursprungliga ritningarna fanns 58 tomter varav en komposttomt, som sen blev platsen för vår nuvarande Jag har inte hittat någon förklaring till detta namn men antar att det var tänkt för för kompostering av trädgårdsavfall. På allmänningen var ett toaletthus inritat. Detta ändrades av föreningen. Man beslutade att anlägga ekonomibyggnaden på Sten i en av gångarna komposttomten i stället för på allmänningen.den första byggnaden innehöll två torrclosetter och ett förråd. En gammal ritning (på nästa sida) visar hur huset såg ut

9 I början av 70-talet byggdes den nuvarande ekonomibyggnaden som också innehöll torrclosetter. Ritning över gamla ekonomibyggnaden installerades en septitank och snålspolande toaletter installerades kommunalt avlopp till de befintliga toaletterna. Om vi idag tittar i backspegeln var det ett riktigt beslut att inte placera toaletthuset på allmänningen. Det hade då varit mycket svårare att övergå till tank och vattentoaletter eftersom det hade blivit problem med tömningen av tanken

10 Stugorna På den ritning som kommunen ritade 1965 finns de stugor som flyttades till Örby inritade. På ett 10-tal tomter finns ingen stuga inritad bara en stugmarkering utan dessa byggdes nya på Örby sommarstad. Många stugor som flyttades till Örby byggdes om/till i samband med flytten. Man köpte en liten stuga, bod, hönshus eller liknande och byggde om efter egen smak. Stuga 45 byggs till I en överenskommelse skulle kommunen uppföra stugor på tomterna vilket förklarar varför dessa stugor i grunden är mycket lika. (se bilaga 3 sidan 6) 1965 gällde att stugan fick vara 31 m². Detta ändrades 1972 då man fick ha 31 m² stuga och 9 m² överbyggt uterum. Senare blev det tillåtet att bygga in uterummet men det skulle vara glas (fönster) på hela den ena sidan samt tak av plast. Under tidigt 80-tal ändrades reglerna igen och då skrev kommunen bara att stugan fick vara 40 m² inklusive inglasat uterum

11 I vårt senaste kontrakt (2005) står det: B: l Stugans byggnadsyta, inkl överbyggd uteplats, far inte överstiga 40 kvm (50 kvm om bygglov härför beviljas) och far endast uppföras i ett plan med en högsta tillåten nockhöjd av 3,5 m från markplan. Mindre förrådskällare får utföras under stugan. Kommunen ansöker också nu hos byggnadsnämnden om bygglov för 50 m²:s stugor. I skrivande stund har dock inget beslut fattats, men vi kan konstatera att en vilja finns hos kommunen

12 Tomt 32 komposttomt som blev plats för toaletthus

13 Allmänningen Allmänningen anlades/färdigställdes under Som nämnts tidigare fanns en byggnad inritad på de gamla ritningarna och en genomgående gång fanns också på ritningarna. Någon byggnad blev inte byggd och gången blev inte anlagd på allmänningen. (Se ritning på nästa sida.) På den stora gräsmattan har fram till 1997 bara funnits flaggstång och en liten lekplats anlades en boulebana som tyvärr nyttjas väldigt lite. Allmänningen används numera förutom för lek och spel för grillfester, och andra gemensamma aktiviteter såsom midsommarfirande. Fram till 1998 samlades vi också på allmänningen för sommarmöte vilka då kunde bli våta sammankomster. Numera hyr vi, som du vet Furets lokal för våra sommarmöten varför dessa blir betydligt angenämare om det regnar. Jägarstaketet Jägarstaketet sattes upp längs gångarna under 1967 Staketet kostade då 140Kr/medlem och tomt. Alla betalade således solidariskt lika mycket oberoende av staketlängd. Staketet runt området Staketet anlades under första året Vattenledningarna Lades ut i på plats 1965 innan ett täcklager lades på

14 Ritning över allmänningen från 1964

15 Arrendet Precis som alla andra kostnader har arrendet för en kolloni på Örby sommarstad ökat under åren. Kostnadsökningen beror på flera saker. Den allmänna kostnadsökningen i samhället, kommunens arrendeökning, vår standardökning och inte minst samhällets krav på sophantering och annat som bara måste betalas var arrendet 10 öre/m² + 30 Kr för driften öre/m² och 250 Kr/ stuga Arrendet till kommunen kostade 675 Kr öre/m² och 225 Kr/stuga Arrendet till kommunen kostade 2690 Kr ,40kr/m² och 775 Kr/stuga. Arrendet till kommunen kostaden Kr ,00 Kr/m0178 och 1650 Kr/stuga Arrendet till kommunen kostaden Kr ,30 Kr/m² och 1650 Kr/medlem Arrendet till kommunen var Kr Den stora ökningen mellan 1980 och 1990 kommer säkert alla ni som hade koloni då ihåg. Det skrevs mycket om det i tidningarna, ökningen var mer än 20 ggr. Samorganisationen och alla kolonister protesterade livligt. Resultatet blev att ökningen gjordes under flera år (jag minns inte hur många). I framtidens då? Vi vet redan nu hur våra arrenden kommer att öka fram till 2014 och för att fortsätta med listan ovan kan jag nämna hur det blir ,17 Kr/m² + index men vi vet inte våta driftskostnader Arrendet till kommunen blir Kronor

16 Föreningens styrelse En överblick över föreningens Ordförande, kassörer och sekreterare genom åren, sammanställt så gott det går men det kan finnas fel i listan. Ordförande Kassör Sekreterare *1 G. Jönsson H. Persson S. Jönsson *1 Åke Granath H. Persson S. Jönsson 1962 *1 Åke Granath H. Persson G. Persson 1963 *1 Åke Granath B. Persson G.Nilsson 1964 *1 B. Ahlman B. Persson Helge Överlid 1965 John O. Bergsten Sven Svedin Helge Överlid G. Kjellberg Sven Svedin Helge Överlid Olle Svensson Sven Svedin Helge Överlid Tage Andersson Sven Svedin Helge Överlid Tage Andersson Sven Svedin Bertil Ahlman Gunnar Lindberg C-G Johnsson Leif Jönsson 1981 Bertil Ahlman C-G Johnsson Leif Jönsson 1982 Bertil Ahlman C-G Johnsson Leif Jönsson 1983 Åke Granath Gösta Fransson Björn Lindström 1984 Åke Granath Gösta Fransson Björn Lindström Åke Granath Åke Nåbäck Björn Lindström 1991 Åke Granath Björn Lindström Göte Olofsson Folke Borgkvist Björn Lindström Göte Olofsson Sven Persson Björn Lindström Hjördis Lindberg 1998 Alf Nilsson Björn Lindström Hjördis Lindberg 1999 Samorganisationen + medlemmar i föreningen Björn Lindström Börje Persson Anita Lundgren Björn Lindström Börje Persson B-Å Andersson 2005 Björn Lindström B-Å Andersson B Lindeblad *1 Gåsebäcks koloniförening Följande sidor visar en medlemsförtecknig och en karta från Även en lista från sommaren 2005 finns inlagd

17 Försättsblad från 1965?

18 Historik i korthet. Sverige Koloniträdgårdsrörelsen startade i Tyskland redan på tidigt tal. Den kom först till Sverige på tidigt 1900-tal. Det var Anna Lindhagen som var den drivande kraften. Anna Lindhagen var född i Stockholm, men hade förmånen att få tillbringa somrarna på landet. Det var där hennes intresse för naturen väcktes. Anna var starkt socialt och politiskt engagerad och hon ömmade för de svaga och utsatta i samhället Det var under en resa i Danmark som hon kom i kontakt med kolonirörelsen. Hon bestämde sig för att införa något liknande i Stockholm. År 1904 fick hon staden att upplåta mark och därmed var koloniverksamheten på gång även i Stockholm. Den första föreningen bildades 1906: Föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm. (information från FSSK) Källa: Örgryte koloniträdgårdars hemsida ( Ursprunget till Örby sommarstad bildas av arbetare vid Reymersholms Gamla Industri AB på mark som bolaget upplåtit för kolonier. Området var beläget i kvarteret Havsörnen (mella Holger Danskes gata och Högastensgatan) Marken övergick marken till Helsingborgs stads ägo I augusti sades arrendet upp då området skulle bebyggas. Föreningen hade tid kvar på det gällande kontraktet och hade dessutom betalt sitt arrende i förskott. Förhandlingar om att få arrendera ett nytt område inleddes omedelbart

19 1958 Genom fastighetskontorets försorg flyttades de 8 stugorna till ett i all hast anlagt område på Gåsebäck. Detta gjordes i all hast och utan att inhämta stadsplane- eller stadsarkitektskontorets utlåtande. Föreningen erhöll nu kontrakt för ett år i taget Den 15 juli sades kontraktet upp i samband med byggandet av Malmöleden och föreningen tvingades till förhandlingar om ett nytt område igen. Det blev bara 6 år på Gåsebäck 1965 Efter överläggningar med fastighetskontoret undertecknades den 1 mars 1965 ett avtal där fastighetskontoret upplät 2,7 har av stadsägan 373 på Örby till föreningen ÖRBY SOMMARSTAD med tillträde 1 mars Kontraktet löpte på 26 år stugor flyttades från Gåsebäck till Örby. Stugorna flyttades när det passade och när plintar kommit på plats. (Samtidigt som plintar skulle grävas ner, stugorna flyttas och trädgårdar anläggas skulle områdets gångar, gräsmattor och staket anläggas. Undertecknads anm.) Under sommaren 1967 var det bråttom att flytta de sista stugorna då det i samband med högertrafikomläggningen blev förbjudet med dessa breda transporter Under 1982 började några medlemmar diskutera möjligheten att dra in el till stugorna. Detta resulterade, efter många och långa diskussioner, i ett positivt beslut. Omröstningen inför beslutet gjordes brevledes och röstsiffrorna blev 28 st Ja, 27st Nej och 3 nerlagda röster ( några röster var också ogiltiga då både vill ha och vill inte ha# alternativen var ikryssade)

20 1991 Vi skrev nytt kontrakt med kommunen. Denna gång accepterades bara ettårskontrakt p.g.a. den nya dragningen av västkustbanan. Banverket hade två alternatia sträckningar av vilka båda skulle påverka Örby sommarstad. Det sämsta alternativet skulle innebära att hela raden stugor/tomter längs järnvägen skulle försvinna. I sista stund dök ett tredje alternativ upp vilket drog järnvägen en annan sträckning till Rydebäck och Landskrona. Lyckligtvis antogs detta alternativ och Örby sommarstad fick förbli intakt Vi firar 30 år som Örby sommarstad. En stor fest firades på allmänningen. Nytt kontrakt, denna gång för 10år. Inga ändringar i kontraktet Undertecknad ritade ett förslag till Tak på allmänningen, ett förslag som i styrelsen utvecklades till ett förslag om klubbstuga. Detta förslag bordlades senare på årsmöte. I år (-05) inför 40 årsjubileet har dock taket byggts Föreningen firar 40 år i dess nuvarande skepnad d.v.s. Örby sommarstad. Vi byggde ett permanent tält för denna och all framtida fester samt alla andra sammankomster. Nytt kontrakt igen, även denna gång på 10år men med ett antal ändrade och några nya paragrafer

21 Några tänkvärda ord från 1965 som gäller än i dag: Vid föreningens bildande 1917 var avsikten med kolonin att dryga ut den låga avlöningen samt den knappa livsmedelsransonen. Så är glädjande icke fallet idag. År 1965 är kolonin en nödvändig rekreationsplats för familjen, beroende på den stress som är rådande i dagens fabriker, verkstäder, kontor och inte minst i trafiken. Ur ett brev från föreningens ordförande John O. Bergsten till Hälsovårdsnämnden i Maj

22 Mina personliga tankar i samband med föreningens jubileum. Under arbetet med denna lilla skrift har jag ofta fått igenkännande tankar från min barndom och ungdom flyttade jag (med familjen) som 2-åring till Holger Danskes gata, detta har jag inget minna av men dock senare när jag sprang och lekte på fältet. Fältet var just den plats där ursprunget till föreningen låg, Reymersholms tomtgränser i form av häckar. Jag vill också minnas att det talades om att där tidigare funnits kolonier skaffade mina föräldrar en koloni på Pålstorp, närmare bestämt på Enighet. Det var inte Örby sommarstad men ett snarlikt landskap med massor av kvickrot. Inte lika mycket sten, på Enighet fanns däremot problemet med den kraftiga backen som måste schaktas ut till en vågrät gräsmatta. Jag minns hur vi jobbade med all kvickrot och hur stugan byggdes av min far. Virket kom från rivna Enighet ca Rensning av kvickrot järnvägsvagnar, en-tums spontade brädor som var lite kantstötta, bara att såga av en bit och spika på plats. Golvplankorna från vagnarna klarade transport av elefanter. Under arbetet sprang vi ofta ut till Pålstorpsvägen för att kolla på stugtransporterna

23 1981 Köpte jag och Inger en stuga på Enighet, närmare bestämt grannhuset till mina föräldrar. Affären var klar men senare samma dag lät vi köpet gå tillbaka då säljaren ångrade sig och var mycket ledsen. Dagen efter såg vi en annons om en stuga på Örby sommarstad och vi slog till och köpte stuga Nr:16. Senare samma dag dök säljaren till stugan på Enighet upp igen och tyckte att han burit sig dumt åt. Han villa att vi skulle köpa stugan igen. Vi kunde bara meddela att det var för sent. Sen dess har det runnit mycket vatten i Rååån tog jag plats i föreningens styrelse som sekreterare. Jag har sedan dess suttit i styrelsen som kassör och nu som ordförande. Björn Lindström Bilagor. 1 Verksamhetsberättelse från Gåsebäcks sista år 1964, 3 sidor. 2 Verksamhetsberättelse från Örbys första år 1965, 2 sidor. 3 Tidningsurklipp där jag hämtat bilder till denna lilla skrift. Samtliga urklipp har jag lånat av Dennis Sandberg. 6 sidor. 4 Jubileumsfesten 40 år 5 sidor. Sid.25 Sid.28 Sid.30 Sid

24 Bilaga 1 sidan 1

25 Bilaga 1. sidan 2

26 Bilaga 1, sidan3

27 Bilaga 2 sidan 1

28 Bilaga 2, sidan 2

29 Bilaga 3/1

30 Bilaga 3/2

31 Bilaga 3/3

32 Bilaga 3/4

33 Bilaga 3/5

34 Bilaga 3/6

35 Jubileumsåret 40 årsjubileet firades den 23 juli på allmänningen. Firandet skedde i ett stort nybyggt tält. Den nybyggda tältställningen kommer att bli till stor glädje för föreningen i framtiden. Nöjeskommittén hade ordnat en mycket trevlig fest med 50 deltagare. Deltagarna hälsades välkomna med en välkomstbål och en liten aktivitet där det gällde att ta reda på en massa saker om övriga deltagare. Det gällde att fylla i en lista med frågor i stil med: Vem har varit rörläggare? eller Vem har varit i Osby? Med andra ord gällde det att lära känna deltagarna lite bättre. Därefter var det dags för mat, exotisk tallrik med kött och potatissallad samt massor av frukt (exotisk) vilket smakade utmärkt. Underhållningen bestod av uppträde med sång och musik. Först ett modernt nummer med dans och sång och därefter hjälpte nöjeskommittén diverse artister med sången genom att sjunga till deras låtar, självklart låtar från 60-talet. Båda dessa uppträdanden var mycket uppskattade Ostbrickan bestod av 3 sorters ost, kex och vindruvor som sköljdes ner med medhavd dryck. Kaffe och kaka blev en fin avslutning på en god måltid. En mycket trevlig kväll som inte ens förmörkades av regnet som började falla vid midnatt