Miljöfysik. Föreläsning 13 Sammanfattningsföreläsning
|
|
- Gunnel Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöfysik Föreläsning 13 Sammanfattningsföreläsning
2 Miljöfysik Miljövetenskap Natur Fysik Energi och energiomvandlingar Människa Teknik Samhälle Energiresurser Miljöfysik Fysikaliska möjligheter och begränsningar Energianvänding
3 Grundläggande begrepp
4 Grundläggande begrepp energi och effekt Energi, W, är en viktig fysikalisk storhet Olika typer: potentiell energi, kinetisk energi, kemisk energi osv. Den totala energin är alltid bevarad Enheter: Joules (SI), kwh, ev, Cal 1 cal =4.184 J 1J = energin som behövs för att lyfta 0.1kg höjden 1m. Effekten, P, = mängden energi som omvandlas per tidsenhet P mängden energi som omvandlas W = = omvandlingstiden t Enheter: Watt 1W= 1 Joule per sekund
5 Termodynamikens huvudsatser Nollte huvudsatsen Om två termodynamiska system är i termisk jämvikt med ett tredje, då är de även i termisk jämvikt med varandra. Termisk jämvikt -> föremål has samma temperatur- Första huvudsatsen Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan endast byta form.
6 Termodynamikens huvudsatser Nollte huvudsatsen Om två termodynamiska system är i termisk jämvikt med ett tredje, då är de även i termisk jämvikt med varandra. Termisk jämvikt -> föremål has samma temperatur- Första huvudsatsen Energi kan varken skapas eller förstöras, den kan endast byta form.
7 Viktiga kvantiteter Storhet Beskrivning Enhet Samband Exempel Energi Effekt Abstraktbegrepp som kan användas för att beskriva förändringar i ett system. Finns i olika former, som kan omvandlas till varandra. Energiomvandlingsh astighet Energiflöde Energitransporthasti ghet Intensitet Energiflöde per areaenhet J, kwh, 1kWh = 3.6 MJ W=Pt Kemisk energi i 1 liter bensinär ~ 10 kwh J/s = watt,w P=W/t En glödlampa på 100 W omvandlar varje sekund 100 J elenergi till ljus och värme J/s = watt, W φ=w/t Energiflödetfrån solen till jorden är ~ TW Watt per kvadrat mater, W/m 2 S=φ/A Solstrålningens intensitet är ~1400 W/m 2
8 Olika typer av energikällor Typ Elektrisk energi Kemisk energi Kärnenergi Termisk energi Geotermisk energi Vindenergi Vattenenergi Bioenergi Solstrålning Mekanisk energi Elektroner i en ström Bindningar inom en växt Bindningar inom en kärna Energisom ett material/gas/vätska har på grund av temperatur Termisk energi från jorden Vindens kinetiska energi Vattens kinetiska energi Energi från biologiskt material Energi i en elektromagnetisk våg Kinetisk + potentiell energi Energi är alltid bevarad! En viss typ av energi kan omvandlas till en annan typ.
9 Kvalitetsfaktor Energiform Mekanisk (potentiell, kinetisk) energi Kvalitetsfaktor (omgivningstemp.=27 O C) 1.00 Elektrisk energi 1.00 Solstrålning 0.95 Kemisk energi Termisk energi vid vid Termisk energi vidvid70 O C 0.13 Kvalitetsfaktorn bestämmer vilken andel av energin kan omvandlas till elenergi (som har hög kvalitet). Förstår ni hur vi kan använda en energis kvalitet för att använda energi på ett effektivt sätt?
10 Energikällor
11 Strålning från solen och svartkroppar
12 Jorden i energiflödet från solen Energin fördelas på mer och mer material och blir alltmer utspridd.
13 Svartkroppar En "svartkropp" emitterar elektromagnetiska strålning. En svartkropp absorberar allt ljust den träffas av och strålar värme enligt en viss fördelning (svartkroppesfördelning) som beror på föremålets temperatur. Många exempel på svartkroppar : planeter, solen, våra egna kroppar.
14 kwh och ev kwh är en vanlig energienhet när man diskuterar energianvändning: 1 kwh =1000 Wh = 1000 W 3600 s = W s = 3.6 MJ ev används när man diskuterar atomer/kärnor: 18 1 ev = J Jag föreslår att ni använda SI enheter (J, kg, m,s,..) när ni utför en beräkning. Ni kan förvandlar ert resultats enheter vid slutet.
15 Två viktiga ekvationer 3 Wiens strålningslag : maxt = mk λ max = våglängdens topp, T = föremålets temperatur Stefan-Boltzmanns lag: 4 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = λ P = σt P = Effekt/area (emitterad energi/tid /area), Wm K
16 Svartkroppar/strålning Solen och planeterna kan betraktas som svartkroppar. Wiens och Stefan-Boltzmanns lagar kan användas för att förstå temperaturer och strålning. Växthuseffekt viktigt höja temperaturer för planeter som har atmosfär.
17 Att absorberar strålning Strålning från solen UV Strålning från jorden Förstår ni varför ozon (O 3 ) är viktig för oss och vilken del av det elektromagnetiska spektrum påverkas? Växthusgaser : CO, H O.. 2 2
18 Några definitioner Instrålning, Instensitet ( S eller I) Den mängd strålningsenergi (t.ex. UV-ljus)som infaller mot en yta per areaenhet och tidenhet. Enhet: W m 2 Direktstrålning Instrålning direkt från solen. Mätinstrument för direktinstrålning, alltså en riktad mätare som t.ex. ej fånger upp ljus från himlen kallas pyreheliometer. Diffusstrålning Instrålning av reflekterad eller spritt ljus. Det ljus (och annan strålning) som kommer från himmel, moln och mark m.m. utgör tillsammans den diffusa instrålningen.
19 Några definitioner Totalinstrålning Summan av direkt och diffus instrålning mot en yta t.ex. en solfångare. Mätinstrument kallas pyranometer eller solarimeter. Globalinstrålning Totalinstrålningen mot en horizontell yta.
20 Verkningsgrad Kraftverk omvandlar energi från en typ till elenergi (mer nyttig). Elenergi-ut Verkningsgrad= Energi-in Man kan använda begreppet för processer som inte har någonting med ett kraftverk att göra. T.ex. energi från solljuset omvandlas till kemisk energi via fotosyntesen. Kemisk energi Verkningsgrad= Soljusets energi
21 Verkningsgrader Värmekraftverk Termisk energi elenergi η 0.3 Termisk energi från fossila bränslen, kärnenergi, geotermisk energi. Vattenenergi Ordnad kinetisk energi elenergi η Vindenergi Ordnad kinetisk energi elenergi η 0.3
22 Verkningsgrader Fotosyntesen Solljusets energi kemisk energi η Solfångare Solljusets energi värmeenergi η Solcell Solljusets energi el η 0.15 Förstår ni varför verkningsgraderna är så annorlunda? Förstår ni energiförluster med de olika metoderna?
23 Värmekraftverk En tryckskillnad behövs för att driva hjulen. Trycket måste sänkas på turbinens utloppssida. Man måste kyla ångan med en värmeväxlar (vattnet från havet kan användas). För att få ett värmekraftverk som funkar måste vi förlora energi (spillvärme)
24 Carnotverkningsgraden Ju större temperaturskillnaden T T är desto större tryckskillnaden 1 2 mer kinetisk energi som man kan få ut. Den teoretiskt högsta möjliga verkningsgraden : Carnotverkningsgraden η max T T T T T 1 2 = = 1 1 (temperaturer i kelvin)
25 Verkningsgraden Man kan bara omvandla en del av den termiska energin Q till den användbara kinetisk energin W. Resten omvandlas till oanvändbar spillenergi Q 2. 1 W Verkningsgraden η= ; Q Q η= Q Q W = Q Q 1 2
26 Förstår ni.. Hur man använder olika tekniker för att utnyttja en energikälla? T.ex. förstår ni.. hur ett kärnkraftverk fungera? hur en bränslecell fungera?
27 Radioaktivitet N = N e N λt = antalet radioaktiva kärnor vid tiden t = N = antalet kvarande kärnor vid tiden t λ = Sönderfallskonstant T ln 2 = = halveringstiden λ 0 N 0 N0 2 Aktiviteten R = Antalet sönderfall per tidsenhet R = R e R 0 0 λt = aktiviteten vid tiden t = 0 R = aktiviteten vid tiden t Enhet : Becquerel. 1 becquerel =1 Bq = 1sönderfall/sek. T 12 α, β, γ -strålning.
28 Fission Fissionen upptäcktes 1938 av Otto Hahn, Fritz Strassman och Lise Meitner. ( ) ( ) I naturen består U av 2 isotoper: U 99.3% och U 0.7%. De båda isotoper splittras om de växelverkar med neutroner (s.k. inducerad fission) T.ex. n + U U Ba + Kr + 3 n * n + U U Xe + Kr + 2 n * MeV kinetisk energi släpps ut. Obs! 1 inkommande neutron men 2-3 neutroner kommer undan!
29 Reaktionens energi Q bestäms av masskillnaden mellan partiklar i början och slutet. ( ) Q = mc = m + m m m c 2 2 a X Y b Q > 0 exotermisk reaktion energin släpps ut som kinetisk energi och γ -strålar. Q < 0 endotermisk reaktion den inkommande partikar måste ha en total energi som är Q för att tillåta reaktionen att äga rum. Q = 0 Den totala kinetiska energin förändras inte.
30 Kedjereaktion! 1 neutron går in, 2-3 neutroner går ut! De inducerar fission i andra kärnor. En kritiskmassa krävs för att tillåta processen att öka med tiden. Det beror på materialet, geometrin och utrustningen. Processen används i kärnkraftverk och atombomber.
31 Kontrollerad fission -kärnkraftverk 235 I genomsnitt får man 2.5 neutroner i en U fission. Fission äger rum i reaktorns härd som kyls av vatten. Kontrollstav (bor) absorberar neutroner som sänker reaktions farten. Det är mer sannolikt att långsamma neutroner inducerar fission. Kollisioner med en moderator sänker farten. Reaktorn värmer vattnet och ånga driver turbiner som producerar effekt.
32 Dosbegrepp Om en levande organism utsätts för joniserande strålning, kan olika effekter och skador uppkomma. Vi behöver ett begrepp som beskriver omfattningen av bestrålningen, dosen. Absorberad dos D Energimängd Q H = w D w R R som den joniserande strålningen överför i en massa m. Q D = ; enheten : J/kg =Gy (gray) m Ekvivalent dos H α-partiklar stoppas tidigt mer concentrerad energi än β, γ. ( weight, radiation) = 20( α),1( β, γ)
33 This image cannot currently be displayed. Dosbegrepp Organ ellervävnad w T Könskörtlar 0.20 Röd benmärg 0.12 Tjocktarm 0.12 Lungor 0.12 Mage 0.12 Urinblåsa 0.05 Bröst 0.05 Lever 0.05 Hud 0.01 Övriga organ 0.05
34 Inverkan på miljön Vi diskuterade hur de olika typerna av energikällor påverka miljön Kan ni jämföra olika typer av energikällor när det gäller hur de påverka miljön?
35 Räkneövning/Exempel på tentafrågor
36 Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att ni utför en beräkning.
37 Fråga (a) Beskriv hur ett värmekraftverk fungerar. Använd ett diagram. Förklara hur värmekraftverket förlorar energi. (b) Ett värmekraftverk har en verkningsgrad η=0.35. Om den termiska energin som går in i kraftverket är MJ hur mycket energi förloras?
38 Värmekraftverk En tryckskillnad behövs för att driva hjulen. Trycket måste sänkas på turbinens utloppssida. Man måste kyla ångan med en värmeväxlar (vattnet från havet kan användas). Spillvärme enligt diagrammet.
39 (b) E E in out Ein = 0.35 Eout = = = MJ E + E = E out förlorad in E = E E = = MJ förlorad in out
40 Fråga Betrakta ett perfekt värmekraftverk som har det högsta värdet på 1 ( η = 0.5) verkningsgraden som teoretiskt är möjligt. Den höga temperaturen O är 150 C vad är den låga temperaturen? ( ) T2 T η = = = 0.5 T ( ) ( ) T = = 211.5K Obs! Enheter (K)!!
41 Fråga Man kan faktiskt få en frys i köket att arbeta lite extra på vintern och värma huset som värmepump. Antag att man varje dag under vinterhalvåret fryser i 10 l vatten. Nästa dag plockar man ut isen och åter in 10 l vatten. (a) Hur mycket gratis värmeenergi får man ut från frysningen av vattnet? (b)hur stor blir den extra elförbrukningen (värmefaktor är 3). (c) Hur mycket pengar sparar man jämfört med direktverkande elvärme. Antag att 1kWh kostar 80 öre. (d) Bör man kasta isen i huset?
42 (a) Från den första föreläsningen Smältning Q = energi som behövs för att lösgöra molekyler eller atomer från varandra vid processen: Fast flytande Q = I m I = specifika smältvärmet för föremålet. s För is : I = 333kJ/kg s s Energin man får ut från frysning = Q = I m 10 V= 10 l = m ρ=1000 kgm massan = 1000 = 10kg 1000 Energin vi får ut = 3330 kj. 3 3 Vi gör detta varje dag under halvåret Den totala energin vi får ut = kJ= kj 600 MJ s
43 (b) Q = 600 MJ, Q + W = Q 2 2 el 1 Värmefaktorn : η Q 1 = = Q1 = Wel Q + W = Q Q + W = 3W 3 3W 2 el 1 2 el el Q 600 Q2 = W W = = = 2 2 (c) Vi får energi 2 2 el el MJ=0.278kWh W = = 83kWh Den extra elförbrukning kostar ( ) el Q1 W el el MJ = SEK Men vi får energi = 3 = 3 300MJ=250 kwh Om vi användr direkt elförbruking skulle detta kosta = 3 66SEK Vi sparar = 132SEK (d) Nej! Inte i huset! Smältande kräver energi så vi måste ge tillbaka energin som vi fick genom att frysa vattnet!
44 Fråga 2 På 1m åker kan man odla fyra sockerbetor som vardera får massan 1.25kg. Sockerhalten är 20%. Energivärdet för socker är 17 MJ/kg. Beräkna sockerbetans verkningsgrad. Totala instrålade energin under ett år i Sverige är 1000 kwh per m 2. Sockermassan = kg. 6 Energin från socker = J 3 Instrålade energin= J Verkningsgraden = so = 7%
45 Fråga (a) Förklara kortfattat varför vattenergi bidrar mycket mer än vindenergi till vår energibudget. (b) Bektrakta en cylindrisk volym som innehåller vind som har en hastighet 15ms Om vindens effekt (i volymen) är 100 kw och lufttäthet är 1.25 kgm 1 3. beräkna cylinderns radie. (a) Vattenenergi och vindenergi beror på partiklarnas rörelse (vattenmolekyler, luftpartiklar). Lufttäthet ~1.25 kgm vattentäthet 1000 Den totala massan av luftpartiklar inom en viss volym << 3 1 Den totala massan av vattenmolekyer inom en viss volym Den kinetiska energin av luftpartiklarna << Den kinetiska energin av vattenpartiklarna Man får mindre energi från vindenergi. (b) 2 ρ A 3 ρπ r 3 2Pvind Pvind = v Pvind = v r = = = 3.9 m ρπ v
46 Fråga Betrakta ett vattenfall. ρ ghv (a) Visa att vattnets effekt efter att ha fallit en distans h är P =. t ρ = = = = 2 täthet, g acceleration 9.81 ms, V=volym, t tid 3 1 (b) Om vattenflödet är 10 m s och effekten= 1MW beräkna höjden h. (a) W = mgh m = ρv W = ρvgh W ρ ghv Effekten i vattenflödet P = =. t t V (b) Vattenflödet = t 3 m (Obs! Detta kan lista ut genom att titta på enheterna ) s 6 Pt 10 h = = 10 m ρgv
47 Fråga (a) Förklara kortfattat varför en solcell har en lägre verkningsgrad än en solfångare. Grafen visar relationen mellan spänningen över en solcell och strömmen (från solcellen) genom en belastning. (b) Förklara varför det finns ett maxvärde på strömmen I. 0 (c) Uppskatta fyllfaktorn för solcellen.
48 (a) Omvandlingsprocesser är annorlunda: Solfångare : solljusets energi värmeenergi (hög η) Solcell : solljusets energi elenergi (låg η) (b) Det finns ett maxvärde pga solljusets intensitet som träffar solcellen ett maximal antal fotoner ett maxvärde på strömmen 0.7 U,0.9I 0 0 (c) Fyllfaktor = P I U max I U I U
49 Fråga (a) Ange två fördelar och två nackdelar med (i) Kärnerngi (ii) Solenergi (b) Förklara kortfattat hur fossilenergi påverkar miljön. (i) Fördelar: Kan tidsregleras, tillförlitlig. Nackdelar: Avfall, låg verkningsgrad i jämförelse med t.ex. vattenenergi. (ii) Fördelar : A ganska ren energikälla, kan ge en hög verkninggrad om man vill ha direkt värmeenergi (solfångare). Nackdelar : Kan inte tidsregleras, kan ge en låg verkningsgrad om man vill ha el (solcell) (b) CO växthuseffekt, föroreningar, surt regn, osv 2
50 Fråga Ett prov innehåller 1000 radioaktiva atomer. Efter ett år finns det 300 kvar. ( a) Vad är halveringstiden? (b) Ett experiment mäter utstrålningen från källa. De observerar att strålningen stoppas tidigt i luft (en typsik räckvidd är 3cm). Använd denna information för att bestämma typen av utstrålning från källan. λt N λt N (a) N = N0e = e ln = λt N0 N0 N N -ln -ln N0 ln 2 ln 2 λ = N0 λ= = t T T t T = 1 2 t ln 2 N ln N N 300 ln t=1 år, = T1 = = = 0.58 år. N ln (b) α, β eller γ. α partiklar stoppas tidigt.
51 Fråga Ge ett exempel på energianvändning där man inte tar hänsyn till energikvalitet och visar att detta kan leda till att man använder energi på ett ineffektivt sätt. T.ex. man använder en solcell för att ge elenergi som man använder för att värma upp huset. Solljusets energi elenergi har en låg verkningsgrad (15%). Även om elenergi termisk energi har en hög verkningsgrad har vi en stor ineffektivitet när man betraktar både processer. Det är bättre att använda t.ex. en solfångare som ger en direkt omvandling : Solljusets energi termisk energi
Räkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead) Del 2 : Kvällskurs
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 7
Miljöfysik Föreläsning 7 Värme från luft, mark och vatten Värmepump Kylskåp Vattenenergi och vindenergi Anläggningar Verkningsgrader Inverkan på miljön Värmepumpen Värmepumpen ger möjlighet att överföra
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merEnergibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället
Energibegrepp och deras relationer, i fysiken och i samhället Seminarium Karlstad 7 okt 2010 Mats Areskoug Nya ämnesplaner i fysik för gy Syfte: förståelse av fysikens betydelse i samhället olika tillämpningar
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 3 Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad Värmekraftverk Växthuseffekten https://phet.colorado.edu/en/simulations/category/physics Simuleringsprogram
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs mer4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur
Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merFysikaliska modeller
Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merFysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merEnergi & Atom- och kärnfysik
! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget
Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska kvantiteter Jordens energibudget Miljöfysik FK4024 7.5 hp Tre delar Del 1 : Miljöfysik (D. Milstead ) Del 2 : Klimatet (L.
Läs merMan har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).
ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen
Läs merSvar: Extra många frågor Energi
Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merVecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Läs merVad är energi? Förmåga att utföra arbete.
Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för
Läs merSmåsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1
Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 4
Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden
Läs merEnergibalans för kroppen, jorden och samhället
Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan
Läs merC apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs mer6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)
6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merTentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs merBiogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.
LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs mera sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs mer1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.
FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden
Läs merTermodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Läs merTermodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen
Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs mer7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Läs merLösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro
Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merKurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822
OMTENTAMEN DEL 2 Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103 Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum 060822 Jourhavande lärare: Anna-Carin Larsson 070-2699141 Skrivtid 9-14 Resultat meddelas senast:
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs mer1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merFacit. Rätt och fel på kunskapstesterna.
Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs mer1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Läs merLösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merLösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Torsdagen den 26:e maj 2011, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merBergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen
Läs merTermodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.
Termodynamik FL1 Grundläggande begrepp Energi Energi Energi kan lagras Energi kan omvandlas från en form till en annan. Energiprincipen (1:a huvudsatsen). Enheter för energi: J, ev, kwh 1 J = 1 N m 1 cal
Läs mer7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid
7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs mer6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur
6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur Ljusets dubbelnatur Det som normalt bestämmer vilken färg vi upplever att ett visst föremål har är hur bra föremålet absorberar eller reflekterar de olika våglängderna
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merSolenergi; solkraft, solvärme & solel. Emil Avander EE1B Kaplanskolan
Solenergi; solkraft, solvärme & solel Emil Avander EE1B Kaplanskolan Innehållsförteckning. Solenergi. sid 2-5 Solkraft/Solel sid 6-9 Solvärme sid 10-15 Utvinning/framtid sid 16-17 Energiomvandling/Miljöpåverkan
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merProv Fysik B Lösningsförslag
Prov Fysik B Lösningsförslag DEL I 1. Högerhandsregeln ger ett cirkulärt magnetfält med riktning medurs. Kompass D är därför korrekt. 2. Orsaken till den i spolen inducerade strömmen kan ses som stavmagnetens
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merTemperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Läs merJordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå
Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merLägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)
Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merSebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.
Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid
Läs mer!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6<%/'(56+=18%&( >&$?./0/1(!
!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 3&)4'5"$%/'('&$6+&6$(478('*))*/'"9/0/1( :/%$10(0(*&)4'5"$%/( ;6
Läs mer1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.
Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merEn resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945
En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och
Läs merFysik. Laboration 1. Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad
Fysik Laboration 1 Specifik värmekapacitet och glödlampas verkningsgrad Laborationens syfte: Visa hur man kan med enkla experimentella anordningar studera fysikaliska effekter och bestämma i) specifik
Läs merLösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Läs mer