Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Innehållsförteckning PROGRAM 7 GEMENSAMMA FÖREDRAG SLU och sektorsansvaret 10 Torbjörn Fagerström, prorektor SLU Bondens nya uppdrag 11 Janken Myrdal, professor SLU Från jordbruksproduktion till landsbygdsutveckling 14 Kjell J. Havnevik, professor SLU Livsmedel och miljönytta hur förenas detta? 18 Harald Svensson, avd. chef Jordbruksverket Vi får landet att växa! 20 Caroline Trapp, LRF Omsorg om människan lika viktig som djuromsorgen! 22 Peter Lundqvist, professor SLU Vart tog SLU vägen? 25 Klas Hesselman, marknadschef Sv. Lantmännen Vad vill samhället ha ut av det nya landskapet? 26 Urban Emanuelsson, föreståndare Centrum för biologisk mångfald (CBM) FÖREDRAG FRÅN PARALLELLA SEMINARIER 1. Företagsutveckling och strukturutveckling Formella eller intuitiva beslutsunderlag hur använder lantbrukaren 27 bokföringsdata i sitt beslutsfattande? Bo Öhlmér & Lars Lönnstedt Företagsutveckling mot ett hållbart jordbruk 31 Karl-Ivar Kumm Private brands : konsekvenser för lantbrukarnas organisationer och för lantbrukarna 34 Dirk van der Krogt 2. Djurhälsa folkhälsa i internationellt perspektiv Utbrott av allvarlig djursjukdom vems är felet och vem betalar? 35 Anders Engvall, SVA Zoonos en risk för både djur och människa 36 Ivar Vågsholm, SVA Antibiotika bra och dålig användning 37 Anders Franklin, SVA 3. Teknikutveckling inom växtodlingen Inomfältsvariation av kvävemineralisering möjlig att förutsäga och styra gödslingen efter? 40 Sofia Delin, Anders Jonsson & Bo Stenberg Tekniska möjligheter för att minska risken för markpackning, speciellt i alven 43 Thomas Keller, Johan Arvidsson, Andreas Trautner & Elisabeth Bölenius Kvalitetssortering av spannmål i fält och på gårdstorken 46 Lars Thylén & Mikael Gilbertsson, JTI 4. Flerfunktionella fodermarker Uppfödning av charolaiskvigor på naturbetesmarker 48 Anna Hessle & Johanna Bengtsson Hur skapas värdefulla naturbetesmarker? 51 Tommy Lennartsson Företagsutveckling och samverkan 52 Inger Pehrson, Palustre HB 1

2 5. Möjligheter till bättre djurmiljö Kvalitetssäkring i djurhållning 54 Linda Keeling Produktionsteknik, djurmiljö och resultatvariation i slaktsvinsproduktion 55 Monica Campos & Hans Andersson Mobila slakterier en möjlig väg? 57 Christel Benfalk, Fredrik Gunnarsson & Kristina Lindgren, JTI 6. Utbildning och attraktionskraft Näringens attraktionskraft 61 Jakob Söderberg, SLA Varför läsa ekonomi på Ultuna? 64 Erik Johansson Utbildning och forskning i dialog 65 Magnus Ljung 7. Kvalitetsstyrning av grödan Spårelement i hemmaproducerat foder vad betyder mark, gödsling och grödval? 66 Lars Johnsson & Jan Erik Lindberg Styrning av proteinhalten i höstvete och maltkorn 69 Ingemar Gruvaeus Kan man odla fram antioxidanter i havre? 71 Birgitta Mannerstedt Fogelfors 8. Nya inkomstkällor landsbygdsutveckling Regional mat en idé för framtiden? 73 Ingela Hallberg Tätortsnära gårdar samarbete mellan bonde och kommun 76 Roland Gustavsson De restaurerade våtmarkerna ger många värden 79 Åke Berg 9. Jordbruket efter 2006 Framtidens jordbrukspolitik 81 Erik Fahlbeck Functional foods - ett sätt att skapa mer(!)värde 85 Cecilia Mark-Herbert Kooperationens framtid 87 Karin Hakelius & Petri Ollila 10. Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen Synen på djur igår och idag 91 Carolina Liljenstolpe, Niklas Cserhalmi & Carin Israelsson Fysiologiska redskap för värdering av djurens välbefinnande 95 Andrzej Madej, Stig Einarsson, Andrea Lang, Ylva Brandt, Hans Kindahl, Mads Thor Madsen, Eva Sandberg & Kerstin Olsson Fler friska smågrisar från födsel till efter avvänjning 98 Isabelle Wigren, Annica Thomsson, Maria Neil & Jörgen Svendsen 11. Ogräs Nytt handlingsprogram för bekämpningsmedel? 101 Magnus Franzén, Jordbruksverket Ogräsflorans förändring beroende av doser och GMO 105 Margareta Hansson & Håkan Fogelfors Nya grepp kring herbicidprovningen 108 Tommy Arvidsson & Håkan Fogelfors 12. Nya inkomstkällor industriråvaror Egenskaper och möjliga applikationer för ny GMO-potatisstärkelse 111 Kristine Koch Processbarhet och stärkelseegenskaper hos nya korngenotyper 112 Annica Andersson Gröna industrioljor 114 Anders S Carlsson 2

3 13. Hästen Hästens roll för samhälle och lantbruk 116 Anna Hedberg Unghästbedömningars värde för prestation och hållbarhet 119 Åsa Gelinder, Emma Thorén, Elisabeth Olsson & Jan Philipsson Aktuell forskning inom praktisk hästhållning utfodring, skötsel och träning 123 Sara Nyman 14. Automatiska mjölkningssystem för kor AMS Mjölkläckage en ökad juverhälsorisk i AMS? 125 Karin Persson Waller, Therese Westermark, Torkel Ekman & Kerstin Svennersten-Sjaunja Möjligheter till individuell skötsel av mjölkkor i AMS 128 Martin Melin Automatisk mjölkning till vilken kostnad? 131 Krister Sällvik 15. Bevara markens bördighet Växtföljder och odlingssystem 135 Sten Ebbersten Vad säger SLU:s långliggande försök? 138 Lennart Mattsson & Lars Ericson Går markstruktur att mäta? 142 Kerstin Berglund 16. Grisproduktion Inverkan av inseminationstidpunkt på spermietransport och tidig dräktighet hos suggor 146 Anne-Marie Dalin, Kampon Kaeoket & Elisabeth Persson Effekten av stress på tidig dräktighet hos sugga 149 Pia Razdan, Hans Kindahl, Heriberto Rodriguez-Martinez, Fredrik Hultén & Stig Einarsson Suggans modersegenskaper och smågrisarnas överlevnad 151 Katja Grandinson Högre slaktvikter och avelsvärderingens genomslag i bruksproduktionen 154 Kristina Andersson, Kjell Andersson & Ingemar Hansson POSTERSAMMANFATTNINGAR Växtodling Knöltillväxt och skördeutveckling hos olika potatissorter i ekologiskodling 157 Björn Andersson & Jannie Hagman Utnyttja hösten till odling av mellangrödor 158 Göran Bergkvist Precisionsodling i vall - Pilotstudie med handburen reflektanssensor 159 Thomas Börjesson, Anna Nyberg, Johanna Wetterlind & Maria Stenberg Blomutveckling och pollenbildning 160 Jenny Carlsson, Matti Leino & Kristina Glimelius Växtodlingssystemets inverkan på spannmålens nutritionella kvalitet 161 Charlott Gissén Kvalitetsodling av ekologiskt vårvete efter klöverrik vall 162 Ann-Charlotte Wallenhammar & Lars Eric Anderson Växtskydd Biologisk kontroll av bladbaggar - spelar fiendernas beteende någon roll? 163 Peter Dalin, Karin Ahrné & Anna-Sara Liman Refuger av Salix vid skörd - ett sätt att minska insektsangrepp? 164 Karin Eklund & Christer Björkman Molekylära studier av rapsbaggar och deras insekticidresistens 165 Johan Meijer, Nadiya Kazachkova & Barbara Ekbom Studier av skadeinsekter på oljeväxter för ett bättre växtskydd 166 AnneMarie Somberg, Barbara Ekbom & Johan Meijer 3

4 Växtnäring Växtnäring- och tungmetallbalanser för ekoloigisk och konventionell mjölkproduktion 167 i Öjebyn Hur kan man ta hänsyn till variationer och osäkerheter? Helena Bengtsson Verkan av gödselkväve till stråsäd på olika platser inom ett fält 168 Sofia Delin, Börje Lindén & Kerstin Berglund Kväveupptagning i tidigt och sent höstvete under växtodlingssäsongerna Lena Engström & Börje Lindén Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, 170 avkastning och markpackning Ararso Etana & Eva Salomon Kvävefixering vid lågt ph-värde 171 Linda af Geijersstam Effekt av kalk i täckdikesåterfyllningen på fosforförluster från jordbruksmark 172 Jan Lindström & Barbro Ulén Inverkan av olika jordbearbetningstidpunkter på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret 173 och på kväveutlakningen i odlingssystem med och utan fånggröda Åsa Myrbeck Styrning av kväve till maltkorn 174 CG Pettersson Ytmyllning av flytgödsel på vall 175 Lena Rodhe Finns det smittrisker med spridning av slam på jordbruksmark? 176 Leena Sahlström, Anna Aspan, Elisabeth Bagge, Marie-Louise Danielsson-Tham & Ann Albihn Kvalitetsbedömning av organiska gödselmedel 177 Sven-Erik Svensson, Angelika Blom, Fredrik Hallefält & Jan Erik Mattsson Växt övrigt Ekosystemtjänster ytterligare ett argument för att bevara den biologiska mångfalden 178 J. Björklund, K. Belfrage & J. Ahnström Ekoforsk SLUs särskilda sastning på ekologisk fältforskning 179 Ullalena Boström Svenska vildbiprojektet - Humlor i vallodlingen 180 Björn Cederberg, L. Anders Nilsson & Jens Risberg SLUs strategiska satsning på agrikulturell funktionell genomik (AgriFunGen) 181 Johan Meijer Lin på väg var finns logi(sti)ken? 182 Daniel Nilsson Stärkelsesyntesen regleras av socker 183 Sara Palmqvist, Chuanxin Sun, Helena Olsson, Mats Borén, Yona Baguma, Joel Mutisya & Christer Jansson Utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem karakterisering av en lerjord 184 Maria Stenberg, Carl-Anders Helander, Karl Delin & Mats Söderström Växtfibrer som armering i cementbaserade materialprodukter 185 Bengt Svennerstedt Utveckling av metoder för att förbättra lagringsdugligheten hos äpple i integrerad 186 och ekologisk produktion Ibrahim Tahir Ovanliga oljor hos transgena växter 187 Stefan Thomaeus, Anders Carlsson, Michael Lee, Marit Lenman & Sten Stymne Dokumentation av produktionssystem och markpåverkan vid diko- och ungnötsproduktion 188 utomhus under vinterhalvåret Johanna Wetterlind, Christina Lundström, Bengt-Ove Rustas & Börje Lindén Analysmetoder för kvalitetsegenskaper hos växtfibrer 189 Christer Wretfors Foder Ekologisk rapskaka till mjölkkor 190 Birgitta Johansson, Bengt-Ove Rustas & Elisabet Nadeau Bra foder för god djur- och folkhälsa 191 Ann-Christine Salomonsson 4

5 Ensileringsteknikens inverkan på ensilagets hygieniska kvalitet 192 David Slottner Beröringsfri och snabb ts-bestämning av grovfoder 193 Bo Stenberg, Anna Nyberg & Jeanette Strömberg Snabbmetoder för ts-bestämning av grovfoder 194 Jeanette Strömberg, Anna Nyberg, Maria Stenberg & Elisabeth Nadeau Olika betesregimer ett forskningsprojekt inom HagmarksMistra 195 Jörgen Wissman, Erik Sjödin, Tommy Lennartsson & Eva Spörndly Mjölk/nöt Celltal i samlingsmjölk respektive separata juverfjärdedelar 196 Iréne Berglund, Anna Husfloen, Reija Tukiainen, Gunnar Pettersson, Karin Östensson & Kerstin Svennersten-Sjaunja Ökat välbefinnande för kor inhysta i stall med automatiska mjölkningssystem (AMS)? 197 Emma Eriksson, Anna-Karin Lundgren, Maria Mehlqvist, Jan Olofsson, Gunnar Pettersson, Kerstin Uvnäs-Moberg & Kerstin Svennersten-Sjaunja Fri kotrafik och styrd kotrafik med förselektion i ett automatiskt mjölkningssystem 198 Ann-Mari Forsberg, Gunnar Pettersson & Hans Wiktorsson Kornas preferens för ljus eller mörker i liggavdelningen under natten 199 Anne-Mari Forsberg, Gunnar Pettersson & Hans Wiktorsson Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker 200 Anna Hessle & Johanna Bengtsson Slutgödning av mjölkrasstutar som har betat naturbetesmarker 201 Anna Hessle, Elisabet Nadeau & Sölve Johnsson Utfodring av mjölkraskvigor 202 Anna Hessle, Elisabet Nadeau & Catarina Svensson Götala försöksgård en viktig resurs för utvecklingen av svensk nötköttsproduktion 203 Anna Hessle & Bengt-Ove Rustas Val av avtorkningsmetod före mjölkning kan påverka sporhalten i mjölken 204 Madeleine Magnusson, Anders Christiansson, Birgitta Svensson & Christina Kolstrup Effekt av spenrengöring innan mjölkning i DeLaval VMSTM jämfört med manuell rengöring med 205 juverduk, där sporer av Clostridium Tyrobutyricum användes som markörer för spensmutsighet Martin Melin, Hans Wiktorsson & Anders Christiansson Köttrastjurarnas fertilitet och hållbarhet 206 Ylva Persson, Lennart Söderquist & Stina Ekman Driftsstopp i AMS, inverkan på mjölkavkastning, mjölkkvalitet och juverhälsa 207 Gunnar Pettersson, Iréne Berglund & Kerstin Svennersten-Sjaunja Minskad ammoniakavgång från mjölkgård 208 Jan-Olof Sannö Kartläggning av Haemonchus hos svenska idisslare 209 Karin Troell, Jens G Mattsson & Johan Höglund Automatisk mjölkning i kombination med bete 210 Ewa Wredle, Eva Spörndly & Cecilia Karlsson Gris Ekogris - ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom ekologisk svinproduktion 211 Kjell Andersson, Jan Erik Lindberg, Lotta Rydhmer & Jörgen Svendsen Automater som ger möjlighet att utfodra växande grisar restriktivt efter 65 kg levande vikt 212 Jos Botermans & Mats Andersson När och varför slås de Svenska korsningssuggorna ut? 213 Linda Engblom, Nils Lundeheim, Anne-Marie Dalin & Kjell Andersson Diarré hos svin, pågående projekt vid Institutionen för kirurgi och medicin, stordjur 214 Claes Fellström, Magdalena Jacobson, Therese Råsbäck & Marianne Jensen-Waern Diarré hos tillväxtgrisar en jämförande studie mellan besättningar med bra respektive 215 dålig tillväxt hos växande grisar M. Jacobson, C. Hård af Segerstad, A. Gunnarsson, C. Fellström, K. de Verdier Klingenberg, P. Wallgren & M. Jensen-Waern Hur påverkar stress ägglossningen och dess hormonella funktioner hos sugga? 216 Andrea Lang, Kampon Kaeoket, Hans Kindahl, Andrzej Madej & Stig Einarsson Grisens fosforutnyttjande kan förbättras 217 Karin Lyberg 5

6 Används onödigt mycket oorganiskt fosfor i blötfoder till slaktsvin? 218 Barbro Mattsson & Eva Persson Klövhälsoproblem hos dräktiga suggor 219 Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen 220 Jan Philipsson Stress under tidig dräktighet hos sugga 221 Pia Razdan, Alfred Mwanza, Padet Tummaruk, Hans Kindahl, Fredrik Hultén, Heriberto Rodriguez & Stig Einarsson Maternellt skydd mot infektioner med Actinobacillus pleuropneumoniae hos smågrisar 222 studier rörande effekter av suggans immunstatus Marie Sjölund, Mate Zoric, Maria Persson & Per Wallgren Påverkar mikroklimatet galtens spermieproduktion? 223 Annop Suriyasomboon, Nils Lundeheim & Stig Einarsson Motståndskraft mot grisningsfeber/coliform mastit 224 Ingrid Österlundh & Ulf Magnusson Höns Utevistelse hos värphöns 225 Sara Arvidsson Ekologisk slaktkyckling - (hur) går det? 226 Arnd Bassler Djurmaterial och foder för ekologisk äggproduktion 227 Klas Elwinger, Ragnar Tauson & Måns Tufvesson Maternellt vaccin mot koccidios 228 Malin Hagberg, Per Thebo & Klas Elwinger Infektion med tarmspiroketer en orsak till smutsägg och sänkt äggproduktion 229 Désirée S. Jansson, Oddvar Fossum, Anders Gunnarsson & Claes Fellström Kan benhälsan hos slaktkyckling förbättras genom enkla miljöåtgärder? 230 Birgitta Lansfors & Lotta Waldenstedt Värphöns i lågbeläggningssystem 231 Hans von Wachenfelt Häst Föls beteende före och efter avvänjning i grupp 232 Sara Muhonen, Maria Lönn & Margareta Rundgren Hygienisk kvalitet i vallfoder till hästar 233 Cecilia Müller & Sofia Holmquist Hästars "personlighet", går den att mäta? 234 Margareta Rundgren Djur övrigt Arbetsmiljöprojekt i storskalig mjölk- och svinproduktion. Presentation av projekt påbörjat våren Christina Kolstrup Vasopressin ökar mjölkflöde och mjölkfett hos getter 236 K. Olsson, C. Malmgren, J. Häggström, K. Hansson & K. K. Olsson Ekonomi & samhälle Deltagardriven forskning för hållbar utveckling och förändring 237 Karin Eksvärd Den sociala dimensionen av hållbart jordbruk lantbrukares sociala villkor i relation till deras handlande. 238 Helena Nordström Källström Agriwise ett verktyg för ekonomisk planering av lantbruksföretaget 239 Bo Öhlmér 6

7 JORDBRUKS - KONFERENSEN 2002 JLT- och V-fakulteterna vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) samt Jordbruksverket (SJV) inbjuder härmed till Jordbrukskonferensen Syftet med konferensen är att redovisa och diskutera forskning som kan vara till nytta för svenskt lantbruk. Konferensen riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, företrädare för industri, myndigheter och organisationer samt andra som är intresserade av praktiskt jordbruk och forskning. Varmt välkommen! Tisdag 19 november Moderator: Göran Dalin, dekanus, Veterinärmedicinska fakulteten, SLU Kaffe och registrering SLU och sektorsansvaret Torbjörn Fagerström, prorektor SLU Bondens nya uppdrag Janken Myrdal, professor SLU Från jordbruk till landsbygdsutveckling Kjell Havnevik, professor SLU Kaffe Livsmedel och miljönytta hur förenas detta? Harald Svensson, avd. chef Jordbruksverket Vi får landet att växa Caroline Trapp, LRF Omsorg om människan lika viktig som djuromsorgen! Peter Lundqvist, professor SLU Lunch Parallella seminarier 1 4 Företags- och strukturutveckling Djurhälsa folkhälsa i internationellt perspektiv Teknikutveckling inom växtodlingen Flerfunktionella fodermarker Kaffe med postervisning Parallella seminarier Möjligheter till bättre djurmiljö Utbildning och attraktionskraft Kvalitetsstyrning av grödan Nya inkomstkällor landsbygdsutveckling Middag med dans till Palladiums orkester Med reservation för programförändringar Onsdag 20 november Parallella seminarier 9 12 Jordbruket efter 2006 Djurhälsa för kvalitet i livsmedelsproduktionen Ogräs Nya inkomstkällor industriråvaror Kaffe med postervisning Parallella seminarier Hästen Automatiska mjölkningssystem för kor Bevara markens bördighet Grisproduktion Lunch Jordbruket förändras hänger forskning och utbildning med? Gemensam diskussion Moderator: Thomas Johansson, v.ordf. LRF, ordf. SLF Inledare: Vart tog SLU vägen? Klas Hesselman, marknadschef Sv. Lantmännen Vad vill samhället ha ut av det nya landskapet? Urban Emanuelsson, föreståndare Centrum för biologisk mångfald (CBM) Lantbrukarpanel: Johan Danielsson, Mörbylånga köttproducent, naturvårdare Therese Erneskog, Vintrosa lantbrukare, ordförande i LRF-ungdomen Nils Gyllenkrok, Björnstorp och Svenstorp lantmästare, godsförvaltare Lena Nilsson, Östersund lantbrukare, ordförande i LRF Jämtland Bengt Persson, Ängelholm potatisodlare, ledamot av LRF:s förbundsstyrelse Tommy Öhman, Åloppe mjölk- och köttproducent med förädling och försäljning på gården Avslutning och kaffe 7

8 Parallella seminarier tisdag 1. Företagsutveckling och strukturutveckling Moderator: Karin Hakelius (Sal K) Formella eller intuitiva beslutsunderlag Bo Öhlmér Företagsutveckling mot ett hållbart jordbruk Karl-Ivar Kumm Private brands : konsekvenser för lantbrukarnas organisationer och för lantbrukarna själva Dirk van der Krogt 2. Djurhälsa folkhälsa i internationellt perspektiv Moderator: Göran Dalin (Aulan) Utbrott av allvarlig djursjukdom vems är felet och vem betalar? Anders Engvall, SVA Zoonos en risk för både djur och människa Ivar Vågsholm, SVA Antibiotika bra och dålig användning Anders Franklin, SVA 3. Teknikutveckling inom växtodlingen Moderator: Tomas Rydberg (Loftets hörsal) Inomfältsvariation av kvävemineralisering möjlig att förutsäga och styra Sofia Delin m.fl. Teknik mot jordpackning Thomas Keller m.fl. Kvalitetssortering av spannmål i fält och på gårdens tork Lars Thylén, JTI 4. Flerfunktionella fodermarker Moderator: Roger Svensson (Sal L) Uppfödning av charolaiskvigor på naturbetesmarker Anna Hessle m.fl. Hur skapas värdefulla naturbetesmarker? Tommy Lennartsson Företagsutveckling och samverkan Inger Pehrson, Palustre HB Där inget annat anges är de medverkande från SLU 5. Möjligheter till bättre djurmiljö Moderator: Stefan Alenius (Aulan) Kvalitetssäkring i djurhållning Linda Keeling Produktionsteknik, djurmiljö och resultatvariation i slaktsvinsproduktion Monica Campos Mobila slakterier en möjlig väg? Christel Benfalk, JTI 6. Utbildning och attraktionskraft Moderator: Kjell-Arne Nilsson (Sal K) Näringens attraktionskraft går den att påverka? Jakob Söderberg, SLA Därför valde jag att utbilda mig till agronom Erik Johansson Utbildning och forskning i dialog Magnus Ljung 7. Kvalitetsstyrning av grödan Moderator: Ingrid Öborn (Loftets hörsal) Spårämnen i hemmaproducerat foder vad betyder mark, gödsling och grödval? Lars Johnsson Styrning av proteinhalten i höstvete och maltkorn Ingemar Gruvaeus Kan man odla fram antioxidanter i havre? Birgitta Mannerstedt Fogelfors 8. Nya inkomstkällor landsbygdsutveckling Moderator: Hans Bergsten (Sal L) Regional mat en idé för framtiden? Ingela Hallberg Tätortsnära gårdar samarbete mellan bonde och kommun Roland Gustavsson De restaurerade våtmarkerna ger många värden Åke Berg 8

9 Parallella seminarier onsdag 9. Jordbruket efter 2006 Moderator: Kristina Rådkvist, LRF (Aulan) Framtidens jordbrukspolitik Erik Fahlbeck Functional foods Cecilia Mark-Herbert Kooperationens framtid Karin Hakelius 10. Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen Moderator: Lotta Rydhmer (Loftets hörsal) Synen på djur igår och idag Carolina Liljenstolpe m.fl. Fysiologiska redskap för värdering av djurens välbefinnande Andrzej Madej m.fl. Fler friska smågrisar från födsel till efter avvänjning Isabelle Wigren m.fl. 11. Ogräs Moderator: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket (Sal K) Nytt handlingsprogram för bekämpningsmedel? Magnus Franzén, Jordbruksverket Ogräsflorans förändring beroende av doser och GMO Margareta Hansson m.fl. Nya grepp kring herbicidprovningen Håkan Fogelfors m.fl. 12. Nya inkomstkällor industriråvaror Moderator: Christer Jansson (Sal L) Egenskaper och möjliga applikationer för ny GMO-potatisstärkelse Kristine Koch Processbarhet och stärkelseegenskaper hos nya korngenotyper Annica Andersson Gröna industrioljor Anders Carlsson 13. Hästen Moderator: Lars Roepstorff (Sal K) Hästens roll för samhälle och lantbruk Anna Hedberg Unghästbedömningars värde för prestation och hållbarhet Åsa Gelinder Aktuell forskning inom praktisk hästhållning utfodring, skötsel och träning Sara Nyman 14. Automatiska mjölkningssystem för kor AMS Moderator: Kerstin Svennersten Sjaunja (Loftets hörsal) Mjölkläckage en ökad juverhälsorisk i AMS? Karin Persson Waller Möjligheter till individuell skötsel av mjölkkor Martin Melin Automatisk mjölkning till vilken kostnad? Krister Sällvik 15. Bevara markens bördighet Moderator: Harry Linnér (Aulan) Växtföljder och odlingssystem Sten Ebbersten Vad visar SLU:s långliggande försök? Lennart Mattsson m.fl. Går markstruktur att mäta? Kerstin Berglund 16. Grisproduktion Moderator: Kjell Andersson (Sal L) Dräktighet hos suggor inverkan av inseminationstidpunkt och stress Anne-Marie Dalin m.fl. Suggans modersegenskaper och smågrisarnas överlevnad Katja Grandinson Högre slaktvikter och avelsvärderingens genomslag i bruksproduktionen Kristina Andersson m.fl. 9

10 SLU och sektorsansvaret Torbjörn Fagerström, prorektor SLU 10

11 Bondens nya uppdrag Janken Myrdal Institutionen för ekonomi, Avdelningen för agrarhistoria, SLU Box 7013, Uppsala 018/ Engels lag Livsmedelsproduktionens andel av den totala produktionen kommer obönhörligen att minska. Så har det varit hittills genom historien, och så kommer det att förbli. Magen sätter gränser, och den tekniska utvecklingen medför ökad produktivitet. I ekonomiska termer brukar detta uttryckas som Engels lag: Med stigande inkomster kommer den andel som går till livsmedelskonsumtion att sjunka. (Lagbundenheten är uppkallad efter den preussiske statistikern Ernst Engel, som verkade under mitten av 1800-talet.) Detta gäller både på individnivå och på samhällelig nivå. Lagbundenheten innebär också att livsmedelsproduktionens andel av den totala produktionen kommer att sjunka. Under århundraden ökade städernas relativa andel och andelen hantverkare blev allt större. Tidiga industrier etablerades, och massproduktionen började ta fart. De senaste årtiondena har denna utvecklingslag medfört att antalet jordbrukare reducerats till några procentenheter av den totala befolkningen. Men samtidigt händer något nytt och också detta är ett uttryck för Engels lag. Lantbruket börjar producera annat än föda, även om livsmedelsproduktionen alltid kommer att stå centralt. Jordbrukare ägnar sig åt en rad olika aktiviteter knutna till nyttjandet av markerna, som sommarstuge-turism, miljövård, landskapsvård, bebyggelserestaurering, arbetskrävande husdjursomsorg, mervärden i ekologisk produktion, etc. Nya uppdrag ny produktion När denna verksamhet benämns bondens nya uppdrag måste man ställa sig några frågor. Vem är bondens uppdragsgivare? Vilket arbete är det som skall utföras? Vad är det som är nytt i detta uppdrag? Ett enkelt svar är att bonden får sitt uppdrag av konsumenterna på marknaden och av medborgarna i politiska val. Det nya uppstår dels av att sådant som tidigare inte särskildes, t.ex. bevarandet av biologiska och historiska värden i odlingslandskapet, nu måste utföras vid sidan av baslivsmedelsproduktionen. Dels uppkommer det genom att nya nyttjandeformer av landsbygdens marker framträder, exempelvis att hålla många hästar för nöjesridning då inte bara ett fåtal utan stora befolkningsgrupper rider. Jag väljer i det följande att kalla dessa nya verksamheter för en produktion av värden. När en del av de medel som utbetalas kallas ersättning istället för stöd ligger i tankens förlängning att det handlar om tjänsteproduktion eller produktion av konkreta företeelser som t.ex. kulturlandskap. Men en sådan utvidgning av begreppet produktion är inte okomplicerad. Inledning till en diskussion För ett par år sedan fick jag i uppdrag av jordbruksminister Margareta Winberg att utarbeta en studie rörande det nya som sker inom lantbruket. Redan i de riktlinjer som drogs upp för arbetet poängterades att samhällets värderingar styr framtidens lantbruk. (DS 2001:68 Den nya produktionen det nya uppdraget: Jordbrukets framtid i ett historiskt perspektiv.) Min utredning var en del i försöken att finna tolkningar. När jag startade på departementet fick jag en bunt med utredningar och direktiv från de senaste åren och det som förvånade mig var att de kataloger över vad som skulle ingå i landsbygdsutveckling eller multifunktionalitet inte grundades i någon gemensam teoribildning. För mig, som historiker, blev det naturligt att i hög grad utgå från Engels lag i tolkningen av jordbrukets betydelse i ett långt tidsperspektiv. Detta innebar att begreppet produktion måste tas upp till granskning eftersom detta begrepp är centralt för att förstå hur samhällets resurser fördelas (och hur denna fördelning uttrycks). Jag arbetade betydligt bredare än vad som framgår av den publicerade rapporten och sammanställde material rörande teknikutveckling, miljöförstöring och globaliseringstendenser i ett mycket längre historiskt perspektiv. En stor del av rapporten kom att handla om ekonomernas tolkningar. (Detta utlöste en kort replikväxling i tidskriften Ekonomisk debatt, se Bolin, Myrdal 2002.) Inte minst Amartya Sens diskussion om hur människor på olika sätt strävar efter frihet och välbefinnande spelar en viktig roll för den tolkning jag når fram till. Men man kan inte stanna vid en relativisering av produktionsbegreppet, det bör också finnas en strävan emot att nå fram till operationaliseringsbara begrepp. Den slutsats jag närmar mig är ett alternativt 11

12 produktionsbegrepp, vid sidan av BNP (som fortfarande för lång tid kommer att vara ett användbart instrument för tolkningen av en viss typ av utveckling). Detta alternativa begrepp skulle kunna utformas med storheterna arbete och behov. Att jag valde begreppet arbete istället för att mera allmänt tala om resurser beror främst på att arbete ger grunden för alla olika typer av resurser i vårt samhälle. (Även t.ex. kapital kan i viss mån kan betraktas som lagrat arbete.) Paradoxen Hur arbetet förändrats (och definieras), liksom hur tekniken utvecklats är centrala frågor, men jag menar att en av de intressantaste frågorna för att förstå hur och varför den nutida omvandlingen sker är se hur behoven förändrats genom historien. (Den av ekonomer använda termen efterfråga har en delvis annorlunda innebörd.) Paradoxen är att när vi har uppfyllt de mest grundläggande behoven mat, kläder, husrum kommer skillnaden mellan de behov människor önskar uppfylla och deras möjligheter att uppfylla dem att öka. (Detta gäller den absoluta skillnaden, vilket tvingar oss till val däremot kan den upplevda skillnaden mellan svält och mättnad vara enormt stor.) I ett bondesamhälle drömmer befolkningen om schlaraffenland där all mat produceras utan arbete och där de stekta sparvarna flyger in i munnen. Detta samhälle har vi i stort sett uppnått, men vi är inte nöjda. Under föregående århundraden fanns det ingen möjlighet att ens önska rymdfärder, television, charterresor med jetflyplan, osv. I vår tid finns en ofantlig mängd möjliga önskningar, och mängden möjliga önskningar har vuxit snabbare än vår förmåga att producera och tillfredställa dessa önskningar. Den kraftfulla produktionsutvecklingen har också en annan aspekt som bör påpekas. Vår påverkan på omgivningen blir allt kraftfullare, och detta tvingar oss att ta större hänsyn. Samtidigt som möjligheterna till val ökar finns således också en allt mer tvingande nödvändighet att ta ansvar, vilket begränsar valmöjligheterna. Val av samhälleliga strategier måste vara långsiktiga, annars är de inte reella val (eller så blir systemet mycket instabilt). Uppbyggnad av infrastruktur, av produktionsmedel och distributionsnät som skall motsvara de önskemål vi väljer att tillfredställa kommer att kräva fasta strukturer. Målsättningarnas långsiktighet blir särskilt tydligt i den biologiska produktionen och i de areella näringarna. Frågan är hur denna stabilitet i målsättningar skall kunna uppnås, exempelvis för historiska värden i kulturlandskapet. Preciseringar Jordbrukskonferensen i år är en del i en pågående omdefiniering av jordbrukets och bondens verksamhetsfält. Med utgångspunkt från att jag identifierar detta som en ny produktion tänker jag ta upp några ytterligare preciseringar och därefter några centrala frågor. Ofta beskrivs den nya verksamheten som multifunktionalitet. Jag ser detta som ett problematiskt begrepp, eftersom det inte tar omedelbar ställning till behovet av dessa funktioner. Därmed kan nästan vad som helst inrymmas under begreppet. Däremot ingår detta begrepp i en tendens till att allt tydligare identifiera dessa andra verksamheter som jämställda med livsmedelsproduktionen på lantbrukets gårdar. Den nya produktionen kan inte likställas enbart med kollektiva nyttigheter och inte heller med historiska och biologiska värden i odlingslandskapet. Det som betalas kollektivt respektive individuellt är ofta inte bara i konflikt rörande fördelningen av resurserna, utan dessutom i samverkan. Vackert kulturlandskap bidrar till turism, för att ta ett enkelt exempel. Jag betraktar den politiska fördelningen som relativt funktionell inom sin sfär: demokratin fungerar. Det finns också en historisk utveckling, och vi har inte nått slutpunkten tvärtom pågår en demokratisk omvandling inte minst vad gäller de globala frågorna. Marknaden är också ett funktionellt fördelningsinstrument och i ett längre tidsperspektiv är det lika viktigt att se hur olika typer av fördelningsinstrument utvecklas parallellt som att se att det finns en konkurrens dem emellan. Det demokratiska systemet är en långsamt verkande process, men om det fanns kraftiga strömningar bland medborgarna för att ta bort det mesta av ersättningen för att exempelvis bevara rödlistade arter så skulle detta få ett genomslag i politiken. Det måste tilläggas att varken marknaden eller politiken fungerar perfekt, och att dysfunktionella faser leder till kriser och följande förändring. Sådana kriser kommer att inträffa. Den nya resurskrävande aktiviteten på landsbygden vid sidan av produktionen av föda är inte något säreget för Sverige eller Europa. Även i världen i övrigt kommer utvecklingen att på olika sätt att skapa eller framtvinga annan verksamhet som knyts till jordbruket och de areella näringarna. Att exempelvis bevara regnskogar har en alternativkostnad, och man kan mycket väl tala om produktion av regnskogar som då motsvarar ett globalt behov. Några frågor I en rad andra fall är jag inte lika säker på hur diskussionen kommer att utfalla, och vill därför ställa några frågor som följer av att identifiera den nya produktionen, det nya uppdraget. 12

13 Om vi inför lagar i Sverige som medför att produktionen av ägg drivs ur landet kommer detta att motverka lagens syfte. Är det möjligt att kollektivt upphandla den merkostnad som de nya lagarna medför och argumentera för att denna merkostnad är av allmänheten efterfrågad produktion av djuromsorg? När alla grannländers lagar når samma kravnivå som den svenska kommer behovet av kollektiv upphandling av djuromsorg dock att försvinna. Hur skall man hantera de intressekonflikter som kommer att uppstå på landsbygden med olika typer av värdeproduktion på samma areal? Vilken roll kommer LRF att spela för lösandet av sådana konflikter? Hur skall de värden vi identifierat i Sverige vägas mot de europeiska eller internationella? Vilka mått för olika nivåer av måluppfyllnad kommer att utvecklas? Om vi accepterar att till exempel Frankrikes ostar tillhör de europeiska kulturvärdena, är övriga nationer då beredda att acceptera att exempelvis våra fäbodar också gör det? Är det enbart bönder som skall syssla med denna nya verksamhet? Eller kommer kanske bondebegreppet att genomgå en djupgående förändring? Finns det en möjlighet att upprätta långsiktighet i allokeringen av resurser i ett samhälle som förändras så snabbt som vårt, eller är det till och med nödvändigt med en sådan långsiktighet just på grund av den snabba förändringstakten? Kunskapsbehovet Vi måste ställa oss dessa (och andra) svåra frågor och inte förvänta oss några omedelbara svar. Forskning måste tillåtas ta tid för att ge väl grundade svar. Samtidigt handlar kunskapsuppbyggnaden inte enbart om forskning utan också om utbildning. Om jordbruket skall hantera det nya uppdraget krävs en massiv och bred utbildning av det slag som redan inletts. Referenser För litteraturhänvisningar se: DS 2001:68. Den nya produktionen det nya uppdraget: Jordbrukets framtid i ett historiskt perspektiv Bolin, O., Myrdal, J Repliker och kommentarer. Ekonomisk debatt 2002, s 71-76, ,

14 Från jordbruksproduktion till landsbygdsutveckling Kjell J. Havnevik Institutionen för landsbygdsutveckling Box 7005, SE Uppsala Introduktion På den svenska landsbygden pågår förändringsprocesser som hänger samman med globalisering, regionalisering och utvecklingen av nya nationella och internationella politikområden. Utvecklingen präglas av en ökande betydelse av småföretagandet på landsbygden. Inom lantbruket kännetecknas förändringarna av en ökad specialisering och storskaliga driftsformer i gynnade agro-ekologiska områden, främst i södra och mellersta Sverige. På de flesta håll finns det också en ökande diversifiering som kan skapa olika former för mervärde för lantbrukarna. Förändringen på den svenska och europeiska landsbygden innebär emellertid en förskjutning från primärproduktionen till ett bredare landsbygdsperspektiv. Lokal dynamik och befolkningsdynamik Trots förändringsprocesser har landsbygdsbefolkningen, som utgör ungefär 25% av Sveriges befolkning, varit relativ stabil sedan tidigt 1990tal. Bakom denna stabilitet döljer sig dock komplexa rörelser. I tätortsnära landsbygder, med vilket avses bygder inom 5 till 45 minuters bilresa till tätorter med mer än 3000 invånare, bor nära 2 miljoner människor. I glesbygder, det vill säga bygder med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3000 invånare, bor knappt personer. Dessa glesbygder kan alltså inkludera tätorter upp till 3000 invånare, och de återfinns främst i Norrlands inland. Det är framförallt i dessa glesbygder, samt i de mindre samhällena i tätortsnära landsbygder, som invånarantalet sjunker. På landsbygder nära större tätorter ökar befolkningen, delvis på grund av attraktiva boendemiljöer och möjligheter för distansarbete och pendling. Även i glesbygderna finns det emellertid bygder som har hejdat den negativa utvecklingen och fått till stånd en inflyttning. Denna utveckling, med en ökning av landsbygdsbefolkningen och en minskning av de små tätorternas invånarantal, har till största delen skett trots att samhällsplaneringen varit inriktad på att stödja den motsatta rörelsen. De som flyttar till storstäderna idag är främst ungdomar. I åldersgruppen år går nettoflyttrörelserna däremot åt andra hållet, från storstad till landsbygd. Forskningen visar också att människor inte framförallt flyttar på grund av arbete utan av andra skäl, som att söka en bättre boendemiljö och/eller en bättre uppväxtmiljö för barnen. Nya mönster uppstår där boendet och försörjningen kombineras på nya sätt. Den generella utvecklingen, med en åldrande och minskande befolkning, slår dock hårdast mot landsbygdskommunerna som kommer att få problem med att upprätthålla den samhälleliga servicen. Ökande politiskt intresse för landsbygden Varför intresserar sig politiker idag för landsbygdsutveckling både i Sverige, i Europa och globalt och vilka argument förs fram i sammanhanget? Både på kort och lång sikt hänger detta delvis samman med möjligheterna till att utveckla ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. I ett globalt perspektiv sätts fokus på hur landsbygdsutveckling kan bidra till att öka livsmedelssäkerheten, reducera fattigdomen och säkerställa dess bidrag till globala nyttigheter. Av de ca 1.3 miljarder extremt fattiga i världen finns 70 % på landsbygden, främst i utvecklingsländer. I ett europeiskt sammanhang är den kortsiktiga frågan i första hand social och ekonomisk. Det är inte realistisk att tänka sig att andelen av befolkningen på landsbygden kommer att minska kraftigt. I ett europeiskt perspektiv är därför frågor om fattigdom, arbetslöshet och stora grupper underpriviligierade med bristande samhällelig service, nära kopplat till frågor om samhällelig stabilitet och ekonomisk växt. EUs förestående utvidgning kommer sannolikt att förstärka denna problematik. EUs stödsystem förskjuts också mot de bredare landsbygdsfrågorna. Det finns samhällsekonomiska skäl att stöda landsbygdernas förmåga att dra till sig befolkning och stärka dess ekonomiska utveckling. Landsbygdsutveckling i Sverige Även om alla bygder inte har förutsättningar för att överleva, kommer knappast landsbygder och glesbygder i Sverige heller att tömmas. Dessutom visar ju forskning både att dragningskraften till städerna inte är ett universellt fenomen och att en hel del människor faktiskt vill bo på landsbygden. Vissa forskare anser till och med att samhällsplaneringens och den regionala utvecklingspolitikens utmaningar kan bli att möta och 14

15 förstärka dessa trender. Problemen vi står inför i stort är emellertid att hantera en balanserad minskning av landsbygdskommunernas invånarantal till nya lägre befolkningsnivåer och samtidigt, som tidigare nämnts, upprätthålla samhällelig service och jämbördiga förutsättningar. För många bygder blir den stora uppgiften att skapa förutsättningar för att behålla sin befolkning och att attrahera inflyttare. För detta spelar bygdens tillgång till service, attraktiva boendemiljöer med låga kostnader, goda kommunikationer, möjligheter till fritidsaktiviteter och kulturutbudet en viktig roll. Satsningar på infrastruktur (vägar, IT och andra kommunikationer) är alltså viktiga förutsättningar för landsoch glesbygder. Nya modeller, nya partnerskap och lokalt och aktivt deltagande kommer att behövas både i utformningen av service och i andra satsningar. I den mån en bygd lyckas attrahera och behålla sin befolkning möjliggörs naturligtvis även ekonomisk utveckling. Ytterligare argument som förs fram för stöd till landsbygden är vikten av att ta till vara det kulturella arvet, landskapet, bygden, maten, hantverket, litteratur, musik etc. De flesta landsbygdsområden har bidragit och bidrar till detta arv på olika sätt, med lantbruket som dess historiska grund. Det kulturella arvet har stor betydelse som drivkraft för landsbygdens invånare och deras lokala engagemang, och kan också vara en attraktionskraft både för turister och nya boende. Den ökande medvetenheten om problem som växthuseffekten, klimatändringar, ozonhålets utvidgning och den biologiska mångfaldens betydelse, har lett till alltmer uppmärksamhet på jordbrukets förmåga att generera miljö- och ekologiska tjänster som en del av landsbygdsfrågorna. Jordbrukets bidrag till de ovan uppräknande problemen kan vara positivt eller negativt och det kan både öka eller reducera samhällets måluppfyllelse, t.ex. miljöns kvalitet, livsmedelssäkerhet, djurs välmående, biologiskt mångfald, uthållighet och stöd till en levande landsbygd. Bondens bidrag till vård av miljön har betecknats som bondens nya uppdrag. Viktiga frågor är dels om vem som ska betala för arbetet att producera dessa tjänster och dels om det är möjligt att generera dem utan att finns någon primärproduktion som bas. Det finns ingen marknad där miljö- och ekologiska tjänster kan omsättas, men de ses alltmer som viktiga både nationellt och internationellt, och som globala nyttigheter. Dessa värden ingår också ofta som en förutsättning för en del av företagande på landsbygden, t.ex. inom besöksnäringen. Landsbygden uppfattas också som viktig för fritid och rekreation för besökare och turister. Turism i olika former utvecklas också på hela den europeiska landsbygden. Den relaterar dels till gårdar, djur, primärproduktion och odlingslandskapet och dels till naturen, vildmark, skog, lugn, äventyr. Jakt och fiske attraherar många turister. Efterfrågan på landsbygds- och naturturism finns hos ett ständigt ökande antal stadsbor som lever ett alltmer hektiskt liv. I detta perspektiv ses landsbygden som en resurs för städernas befolkning. Den nordiska lands- och glesbygden med dess odlingslandskap och naturområden har också en stor attraktionskraft på människor från länder med högt befolkningstryck. Ny markanvändning, nya besökare och nya värderingar kan dock också leda till oro och konflikter inom lokalsamhällen och störa ömsesidiga relationer. Det kan också vara i ett lands eller regions intresse att upprätthålla ett decentraliserad mönster för produktion och användning av naturresurser, och att detta görs på ett uthålligt sätt av landsbygdens människor, möjligen i kombination med annan traditionell eller modern/flexibel produktion. Även om insatserna för landsbygdsutveckling idag går långt utöver frågor om jordbruket, spelar primärproduktionen fortsättningsvis en viktig roll på landsbygden. Jordbruket kan bidra till, eller är en viktig del av alla de motiv för landsbygdsutveckling som diskuterats ovan. Ett sätt att förstå förändringsprocessar och möjligheter Det finns således olika lands- och glesbygder. Är det ändå möjligt att förstå deras dynamik som del av en större nationell, regional och global förändringsprocess, och samtidigt få insikt i förutsättningarna för en levande landsbygd? I analyser av samhällsförändringar har det dominerande spåret oftast varit att påpeka hur ett övergripande relations- och produktionssystem blir dominerande och undanröjer alla andra. Kapitalismen ersätter till exempel feodalismen, det moderna samhället ersätter det traditionella och kommunikationssamhället undanröjer industrisamhället. Mitt förslag för att få ett grepp om landsbygdens utvecklingsdynamik är en modell som inte bygger på en, utan på tre relationsformer; (i) den ömsesidiga, som man återfinner i familj-, släkt- och vänskapsrelationer, som bygger på tillit, och som finns i lokalsamhället, men kan sträcka sig långt utöver detta, (ii) den marknadsmässiga relationsformen som inriktas mot handel av varor och tjänster och som ofta omfattar länkar till regionala, nationella och globala nivåer, och (iii) de relationsformer som har att 15

16 göra med samhällelig omfördelning och som har att göra med beskattning och transfereringar t.ex. i regi av stat och kommun eller andra institutioner. Denna relationsform berör kopplingarna mellan den lokala, den nationella (statliga) och den internationella (EU) nivån. Fokus i analysen blir därmed hur nya former av relationer växer fram inom och mellan den politiska och administrativa samhällsfären, den varuproducerande och marknadsekonomiska, och lokalsamhällen, familjer, vänkrets etc. För att förstå landsbygdens förändring i ljuset av en alltmer globaliserad värld, måste alla dessa tre relationsformer tas med i analysen. Speciellt viktigt är det att förstå kopplingarna mellan dem i förändringsprocesser. Begreppet hanteringsstrategi (coping strategy) kan också bidra till vår förståelse av landsbygdernas utveckling. Det är ett begrepp som utgår ifrån att människor på landsbygden utvecklar strategier som de själva upplever som meningsfulla, och att det är genom att förstå hur människor handlar och reagerar lokalt som man kan förstå förändringarna på andra nivåer. Hur människor handlar lokalt kommer därför att påverka hur globaliseringen kommer att se ut. En fördjupad förståelse av hanteringsstrategi vad gäller landsbygdsutveckling leder till fokus på tre dimensioner som är viktiga för människors praxis; (i) innovationer vad gäller att hantera sociala och ekonomiska problem, (ii) etablerande av nätverk och (ii) identitet. Innovationer handlar i detta sammanhang om att finna nya lösningar på sociala och ekonomiska problem i en alltmer globaliserad och alltmer kunskapsbaserad värld. Lärandeprocesser är mycket viktiga för att initiera innovationer. Nätverkandet är viktigt för att etablera nya sociala relationer, speciellt sådana som bryter institutionella gränser, och för att öka relationer av tillit och ömsesidighet som underlättar samverkan och utveckling. Identitetsdimensionen syftar på att människors syn på sig själva och på vad de vill och ser som möjligt att förverkliga, förändras i en alltmer globaliserad värld. De identiteter som utvecklas avspeglar att dagens människor ingår i lokala så väl som i globala sammanhang. Globaliseringen innebär inte att platsidentiteten försvinner, utan snarare stärks när människors sätter större värde på bostad, naturmiljö och sociala relationer och strukturer. Men globaliseringen innebär att människor får nya möjligheter att ifrågasätta och reflektera över lokala sociala strukturer och över regler och resurser i sådana strukturer. Man kan dessutom reflektera över sig själv och sin egen situation från nya utgångspunkter. Denna reflexivitet kan hjälpa människor som ständigt utsätts för omvärldsförändringar, som t.ex. lantbrukaren eller småföretagaren, att reflektera över förutsättningarna för sitt handlande och därmed nå fram till meningsfulla skäl för sina val. Dessa begrepp ger möjligheter att förstå varför det finns olika landsbygder, t. ex. varför det är brist på dynamik och utveckling på ett håll, och tvärtom på ett annat håll. De mest stabila förutsättningarna för levande landsbygdssamhällen uppstår där både ömsesidiga, marknadsmässiga och omfördelingsinriktade relationer finns. I glesbygder är de marknadsmässiga relationerna svåra att utveckla. Där vilar bygdens stabilitet i huvudsak på de lokala ömsesidiga relationerna och på tillgång till transfereringar från t ex staten. När dessa försvagas måste samhällen hitta nya vägar för att diversifiera sin ekonomi och nå ut till nya marknader. Detta kan medföra att samhällets normer bryts, t.ex. den lokala jakten blir handelsvara, eller att ny markanvändning och projekt initieras för att attrahera besökare och turister. Det innebär också att man blir alltmer beroende av de egna nätverken, innovationerna och förmågan att omtolka sina möjligheter och sin roll. Många landsbygdsområden inom EU med dåliga förutsättningar för utveckling får idag tillgång till resurser genom EU:s struktur- och transnationella program. Den svenska regeringen ställde emellertid de nordliga områden i Sverige (Mål 1) utanför EU:s gemenskapsinitiativ, Leader + som just är det program som lägger särskild vikt vid sådana innovativa aspekter och samverkan mellan den privata, ideella och offentliga sektor, som regionen har behov av. Den gradvisa nedmonteringen av välfärdsstaten och försvagningen av regionalpolitiken, gör att delar av dessa områden i allt större grad måste ta hand om sig själva. Därför verkar organisering, samverkan i nya former och metodutveckling vara viktigt för glesbygdens fortlevande. Detta är också en anledning till att det är så viktigt att landsbygdssamhällena behåller och utvecklar lokala gemensamhetsplatser, t. ex. skola, affär, kyrka och föreningsliv. Dessa institutioner stöder både utvecklingen av ömsesidiga relationer, lärandeprocesser och utveckling av nätverk. I södra och mellersta Sverige, i områden där de agro-ekologiska förutsättningar är goda, satsas det på många håll hårt för att stärka den marknadsinriktade jordbruksproduktionen, t.ex. genom investeringar i storskalig verksamhet för att få bättre ekonomi. Andra marknadsinriktade initiativ för att uppnå mervärde omfattar övergång till ekologiskt odlande, vidareförädling, gårdsturism, nischproduktion etc. Men även i södra och mellersta Sverige är lantbrukare naturligtvis beroende av en god livsmiljö med ett levande lokal samhälle präglat av ömsesidiga relationer. Det minskande antalet lantbrukare och deras familjer kan inte ensamma mäkta med att skapa förutsättningar för landsbygdens fortlevande. Om bonden däremot ingår i ett bredare 16

17 samhälleligt sammanhang, förbättrar detta förutsättningarna för tillitsfulla relationer och nätverk som kan skapa grogrund för innovationer. En levande landsbygd har behov av en diversifierad ekonomisk struktur också därför att en sådan ger kopplingar till olika marknader vilket ger grund för nya lärandeprocesser. Landsbygden och det globala ansvaret Idag finns det 800 miljoner människor som svälter varje dag trots att det produceras tillräckligt med mat i världen. Bristen på global livsmedels-säkerhet är en fråga om orättvis fördelning som kan härledas till maktrelationer och konsumtionsmönster. Ändrade globala maktrelationer skulle kunna ge de fattiga länderna bättre tillträde till rika länders marknader och ge dem stimulans till ökad jordbruksexport. På längre sikt är detta viktigt, men på kort sikt är det viktigaste att fattiga länder ökar matproduktionen för egen konsumtion och att den fördelas så att alla får tillgång till tillräckligt med mat. Detta kräver förändrade maktrelationer i de enskilda länderna; att de fattiga får tillgång till jord, ett ökat inflytande över jordbruksproduktionen och kan försörja sig själva. Ett globalt uthålligt jordbruk har samtidigt en viktig roll i produktionen av de globala nyttigheterna, t.ex. att säkerställa de ekologiska och miljömässiga tjänster som kan bidra till att motverka växthuseffekten, klimatförändringar, ozonhålets utvidgning etc. Globaliseringen innebär att primärproduktionen och landsbygden i nord och i syd hänger samman. Det finns inte en lösning för landsbygd, människor, miljö och produktion i de rika länderna i nord och en helt annan för de fattiga länderna i syd. 17

18 Livsmedel och miljönytta - hur förenas detta? Harald Svensson Statens jordbruksverk Jönköping 036/ Jordbruks-/livsmedelspolitiken har successivt utvecklats mot mera hänsynstagande till natur- och kulturmiljöer, det som ofta kallas kollektiva nyttigheter, samt miljö- och djurskydd. Exempel på detta är regelverk inom ramen för Miljöbalken och Djurskyddslagen samt det Miljö- och Landsbygdsutvecklingsprogram som gäller nu. Vad gäller miljönytta kommer fortsättningsvis en avgränsning i princip att ske till de positiva värden som jordbruket kan ge och frågor kring miljöskydd lämnas nu i stort sett utanför. Det svenska jordbruket har utvecklats efter två linjer, där den ena linjen är en företagsmässig specialisering men också en geografisk koncentrering i riktning mot företag som är mycket stora i förhållande till vad som var vanligt för några decennier sedan. Exempel som hittills varit tydliga i detta hänseende är griskötts-, fågelkötts- och äggproduktionen. Även mjölkproduktionen kan nu läggas till detta område, åtminstone om man begränsar sig till den företagsmässiga specialiseringen. Den andra linjen är att många vill ha möjlighet att på deltid driva ett litet jordbruk vid sidan av en annan verksamhet, t.ex. arbete i en närbelägen tätort. Ett bra boende i en miljö som uppfattas som trivsam är säkert en viktig faktor för dessa. Antalet jordbruksföretag har under en 20-årsperiod minskat med ca 35 procent. Ser vi däremot på två produktionsgrenar på animaliesidan har antalet företag med nötkreatur minskat med nästan 60 procent och antalet företag med höns (exkl. kycklingar) med nästan 80 %. Det finns också regionala olikheter, t.ex. är utvecklingen snabbare i Götalands slättbygder än för landet totalt. Tänkbara förklaringar till denna snabbare utveckling i Götalands slättbygder kan dels vara att det givetvis kan vara lättare att få till en god arrondering men det kan också bero på att förändringstrycket där totalt sett är starkt för att upprätthålla konkurrenskraften. Denna utveckling är säkerligen helt nödvändig och kommer med all säkerhet att fortsätta. Den långsiktiga utvecklingen av jordbrukspolitikens inriktning är att medel som är inriktade mot prisreglering minskar. I det svenska perspektivet formuleras detta som att - produktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan, - produktionen ska vara långsiktigt hållbar och - EU ska medverka till global livsmedelsförsörjningssäkerhet bl.a. genom att hävda frihandelns principer. Det senaste förslaget om översyn av jordbrukspolitiken inom EU om en frikoppling av direktstöden för grödor och djurbidragen är en fortsättning på den inslagna vägen. Förutsättningarna för god konkurrenskraft varierar mellan olika produkter och mellan olika områden. Jämfört med konkurrentländer verkar t.ex. spannmålsodlingen i södra Sverige ha goda förutsättningar likaväl som fågel- och grisköttsproduktionen. Det är en självklarhet att produktionen måste ske på ett miljömässigt acceptabelt sätt, dvs. med små växtnäringsförluster samt med liten och korrekt användning av bekämpningsmedel. Denna inriktning av politiken medför att lönsamheten i användningen av arealer i synnerhet i skogsbygderna blir låg. Jordbruket bidrar till positiva miljöeffekter i form av biologisk mångfald, bevarande av värdefulla kulturmiljöer och ett öppet odlingslandskap. Både i ett svenskt perspektiv och i ett EU-perspektiv är man beredd att hindra en utveckling som medför att vi inte upprätthåller dessa värden. T.ex. har statsmakterna (riksdag och regering) i Sverige lagt fast tydliga miljökvalitetsmål om bl.a. Ett rikt odlingslandskap. Bl.a. säger man där att senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vidare ska de hävdade ängsmarkerna och hävdad betesmark av de mest hotade typerna utökas. För att nå eller bibehålla dessa marker behövs riktade stöd. Olika former av 18

19 miljöersättningar har blivit etablerade i Sverige. Tydliga ansvar har fördelats ut av regeringen för att följa utvecklingen för att kunna larma om det visar sig att det finns risk för att målen blir svåra att uppnå. Långt in på 1980-talet var jordbrukarnas inkomster i stort sett helt beroende på produktionens omfattning. Även de s.k. Norrlandsstöden var ju helt produktionsrelaterade. En betydande omsvängning har skett sedan dess och utbetalningarna av olika slag av direktstöd motsvarar i dagsläget drygt 15 procent av jordbrukets produktionsvärde 1. I denna andel ingår miljöersättningar för att säkra tillgången till kollektiva värden (biologisk mångfald, kultur- och miljövärden samt öppet landskap). Inom nötköttsproduktionen är denna andel i allmänhet betydligt högre. I den framtid som kan överblickas nu får vi räkna med att det både sker en fokusering mot livsmedelsproduktion som sker i en internationell konkurrens och mot verksamhet som är inriktad mot att förse oss med de kollektiva nyttigheterna biologisk mångfald, kulturmiljöer och öppet odlingslandskap. Båda fokuseringarna är lika viktiga. Miljökvalitetsmålen måste nås även om företagen blir större än nu. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn oavsett om vi tänker på livsmedelsproduktion i internationell konkurrens eller på att förse oss med de kollektiva nyttigheterna är att det även framöver finns personer som är beredda att ta på sig uppdragen. 1 I jordbrukets produktionsvärde räknas numera även den fodersäd som används i animalieproduktionen in. Detta medför då att produktionsvärdet blåses upp och att därför det angivna procentuttrycket egentligen blir underskattat med några procentenheter. 19

20 Vi får landet att växa! Förbundsordförande Caroline Trapp Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm Svenskt jord- och skogsbruk är större och mer betydelsefullt än vad många vet om Sysselsättning 10% Jord- och skogsbruket i Sverige sysselsätter tillsammans människor vilket motsvarar ca 10% av sysselsättningen (direkt och indirekt effekt). Jorden och skogen finns över hela Sverige. Det är en naturresurs och ett kapital som inte flyttar utomlands. Tillväxt och ökad förädling ger fler jobb och ökar Sveriges BNP Jobb skapas där jobb behövs! BNP 9% Livsmedelssektorns samlade andel av BNP är ca 3,9% Skogsbrukets och skogsindustrins andel av BNP är ca 5% Livsmedelsexporten ökar stadigt I genomsnitt +15% per år sedan början av 1990-talet 25 miljarder kr år 2001 (varav drygt 7 miljarder fisk och kaffe) Skogen är Sveriges största exportkälla 82 miljarder kr år 2000 Konsumenternas förtroende för svenska livsmedel är högt 80-90% av konsumenterna har stort förtroende Framtidstro bland lantbrukarna 26% investerade i byggnader i fjol 29% kommer att investera i år Landsbygdsföretag med jord och skog som bas utvecklas starkt Marknaden för inhemsk livsmedelsproduktion är stark Nötkött 75%, gris- och fågelkött 90%, får och lammkött 40% Småskalig livsmedelsförädling/produktion ökar Marknaden för bioenergi växer Landsbygdsturismen utvecklas Upplev Landet i Sverige AB Bo på Lantgård 500 gårdar, gästnätter Hästturism/ridning 800 företag Fisketurismen växer 100 företag i bara Östergötland och Småland De gröna näringarna har en mycket stor betydelse för utvecklingen av den svenska ekonomin. Inom lantbruksnäringen finns det också mycket av optimism och framtidssatsning, vilket avspeglar sig i LRFs paroll Vi får landet att växa. 20

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Medlemsförteckning. 030-01-001 Björkliden 46 Björkliden 46 586 65 LINKÖPING Arnell Elisabeth 50 1984-11-02 Malmqvist Bengt 50 1984-11-02

Medlemsförteckning. 030-01-001 Björkliden 46 Björkliden 46 586 65 LINKÖPING Arnell Elisabeth 50 1984-11-02 Malmqvist Bengt 50 1984-11-02 1 av 7 030-01-001 Björkliden 46 Björkliden 46 Arnell Elisabeth 50 1984-11-02 Malmqvist Bengt 50 1984-11-02 030-01-002 Björkliden 44 Björkliden 44 Lundberg Birgitta 100 2000-05-01 030-01-003 Björkliden

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog EPOK vid Sveriges lantbruksuniversitet arbetar

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda

Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Resultatslista DM i Mete 4 juni 2006, Mariebergsviken, Karlstad. Arrangör Skoghall SFK LAG Äldre damjuniorer: 1. SFK Trekroken 1026 gram 2 tävlande 2 avanmälda Damseniorer: 1. SFK Wasa 2308 gram 4 tävlande

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson Välkomna till Framtidsseminarium skånskt jordbruk 2035 13.00 Välkomna! Bengt Holgersson, ordförande i Hushållningssällskapet Malmöhus 13.05 Innovation och tradition: Var står vi? Vart går vi? Universitetslektor

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Order of Merit, OoM, Ställning efter deltävling 6, Kävlinge 6 juni. A-klass Sida 1

Order of Merit, OoM, Ställning efter deltävling 6, Kävlinge 6 juni. A-klass Sida 1 A-klass Sida 1 Elisabet Johansson Kävlinge Golfklubb 35 Michael Stjärnfeldt Lunds Akademiska Golfklubb 35 Markus Pregart Kävlinge Golfklubb 27 Björn Lindberg Kävlinge Golfklubb 25 Niklas Petersson Eslövs

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Linköpings Resultatbörsen 2002 2002-11-23 Orienteringsklubb

Linköpings Resultatbörsen 2002 2002-11-23 Orienteringsklubb Så är ännu en tävlingssäsong till ända och som brukligt är kommer här årets utgåva av Resultatbörsen från Tävlingskommittén. Då detta är mitt första år som ansvarig för dessa sammanställningar, hoppas

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006

Welcome Hotel skyttestafett 2006 Welcome Hotel skyttestafett 2006 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael Fors 147 89 236 Donald Johansson

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Kontaktpersoner i Greppa Näringen

Kontaktpersoner i Greppa Näringen er i Greppa Näringen Den senast uppdaterade listan över rådgivningsföretag och projektledning hittar du på hemsidan: www.greppa.nu Kalmar 2005 Namn Länsstyrelsen Kalmar län Ann-Charlotte Olsson 0480-820

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Sannaosta Resultat. Karlstad den 22 november Claes-Håkan Carlsson Tävlingsledare I2 SKF. Preliminär resultatlista

Sannaosta Resultat. Karlstad den 22 november Claes-Håkan Carlsson Tävlingsledare I2 SKF. Preliminär resultatlista Sannaosta 2012 Preliminär resultatlista Resultat Karlstad den 22 november 2012 Claes-Håkan Carlsson Tävlingsledare I2 SKF Namn Klass Förening Träff Fig Poäng S-medalj Anders Nilsson C3 Arvika PK 46 30

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Debiteringslängd för Södergårds Samfällighetsförening 2015

Debiteringslängd för Södergårds Samfällighetsförening 2015 Debiteringslängd för 2015 Totalt utdebiteras 838 656,00 kr vilket fördelar sig på medlemmarna enligt nedan. Utdebiterat belopp erläggs genom insättning på föreningens plusgirokonto: 681213-5 Påminnelseavgift

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2003 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2003 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2003 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Axel Calissendorff,

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012

Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamhetsrapport från LRF Norrlandsgrupp för perioden november 2011 oktober 2012 Verksamheten under perioden har koncentrerats kring följande områden: Norrlandsgruppens årskonferens 2011 Utfallet av

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Hannäs SockenFörening

Hannäs SockenFörening Register över givare Hannäs Sockenförening är en ideell förening, som bildades år 2002. Syftet är att med ekonomiska medel främja utvecklingen i Hannäs Socken. Genom erhållna arv och gåvor skapas ett kapital,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet

De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys Dokumentation från 9 mars 2015 Bakgrund Enligt konkurrenskraftsutredningen om jordbruks- och trädgårdsnäringens framtida konkurrenskraft

Läs mer

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat 2016-02-13. Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat 2016-02-13. Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar 2000-10-07 522 ANDERSSON ROGER OXELÖSUND 0155-37923 070-5367814 MOTORBÅT 9,6 3,6 1,2 Väntar 2004-01-29 764 LÖVKVIST JAN OXELÖSUND 0155-37557 0736-674860 SEGELBÅT I lag med svärfar 2004-09-04 789 RADBÄCK

Läs mer

22 Gunnar Lilja Hässleholm Tommy Karlsson Staffanstorp Hans Hägg

22 Gunnar Lilja Hässleholm Tommy Karlsson Staffanstorp Hans Hägg Klippans Pensionärs Bowling redovisar här resultatet från vår Hösttävling, som pågick under tiden 1 oktober till den 3 december 2015 och totalt 10 omgångar. Klass A omfattar spelare med snitt från 155

Läs mer

Welcome Hotell Skyttestafett 2007-08-18

Welcome Hotell Skyttestafett 2007-08-18 SLUTRESULTAT Lagtävling Stafetten Plac Lag Omg 1 Omg 2 Total 1 Mönsterås 706 452 1158 Per Claesson 142 92 234 Roger Hansson 143 91 234 Clas Bernhardsson 144 89 233 Danne Lundquist 139 91 230 Jennie Lundquist

Läs mer

AIK 20 - bästa genom tiderna 2015 Kvinnor 100m Född Namn Resultat År

AIK 20 - bästa genom tiderna 2015 Kvinnor 100m Född Namn Resultat År AIK 20 - bästa genom tiderna 2015 Kvinnor 100m 94 Evelina Nilsson 12.17 2015 86 Lisa Rönnqvist 12.18 2003 95 Fanny Panboon 12.32 2013 67 Elisabeth Hamrin 12.34 1986 73 Annica Johansson 12.36 1992 93 Johanna

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Ledamöter av fullmäktige valda av samfundets avdelningar för tiden l maj 2008-30 april 2009

Ledamöter av fullmäktige valda av samfundets avdelningar för tiden l maj 2008-30 april 2009 SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 10/2008 Generalsekreteraren Ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundets fullmäktige Självskrivna ledamöter av fullmäktige Styrelsens ordförande Tomas Nilsson,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

TIERP 1:1 (12) Fastighetsadresser Järnvägsesplanaden 12, Järnvägsesplanaden 12, 815 38 Tierp. Ladvägen 16, Ladvägen 16, 815 35 Tierp Tierp, Tierp

TIERP 1:1 (12) Fastighetsadresser Järnvägsesplanaden 12, Järnvägsesplanaden 12, 815 38 Tierp. Ladvägen 16, Ladvägen 16, 815 35 Tierp Tierp, Tierp 2015-03-04 FASTIGHETSFÖRTECKNING TIERP 1:1 (12) Järnvägsesplanaden 2, Järnvägsesplanaden 2, Järnvägsesplanaden 12, Järnvägsesplanaden 12, Ladvägen 16, Ladvägen 16, 815 35 Tierp Andelar i samfällighet Svanby

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN

Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN 6 oktober 2005, kl 09.00 på KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm Bakgrund Utbildning och kompetensbehov är stora frågor just nu: Lantbruksnäringen

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Arbetsvetenskap - forskning om arbete

Arbetsvetenskap - forskning om arbete Arbetsvetenskap - forskning om arbete Peter Lundqvist Viktigast! Catharina Alwall, adjunkt / doktorand Rosmari Emanuelsson, forskningsassistent Christina Kolstrup, forskare Sara Kyrö, forskningsassistent

Läs mer