Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning PROGRAM 7 GEMENSAMMA FÖREDRAG SLU och sektorsansvaret 10 Torbjörn Fagerström, prorektor SLU Bondens nya uppdrag 11 Janken Myrdal, professor SLU Från jordbruksproduktion till landsbygdsutveckling 14 Kjell J. Havnevik, professor SLU Livsmedel och miljönytta hur förenas detta? 18 Harald Svensson, avd. chef Jordbruksverket Vi får landet att växa! 20 Caroline Trapp, LRF Omsorg om människan lika viktig som djuromsorgen! 22 Peter Lundqvist, professor SLU Vart tog SLU vägen? 25 Klas Hesselman, marknadschef Sv. Lantmännen Vad vill samhället ha ut av det nya landskapet? 26 Urban Emanuelsson, föreståndare Centrum för biologisk mångfald (CBM) FÖREDRAG FRÅN PARALLELLA SEMINARIER 1. Företagsutveckling och strukturutveckling Formella eller intuitiva beslutsunderlag hur använder lantbrukaren 27 bokföringsdata i sitt beslutsfattande? Bo Öhlmér & Lars Lönnstedt Företagsutveckling mot ett hållbart jordbruk 31 Karl-Ivar Kumm Private brands : konsekvenser för lantbrukarnas organisationer och för lantbrukarna 34 Dirk van der Krogt 2. Djurhälsa folkhälsa i internationellt perspektiv Utbrott av allvarlig djursjukdom vems är felet och vem betalar? 35 Anders Engvall, SVA Zoonos en risk för både djur och människa 36 Ivar Vågsholm, SVA Antibiotika bra och dålig användning 37 Anders Franklin, SVA 3. Teknikutveckling inom växtodlingen Inomfältsvariation av kvävemineralisering möjlig att förutsäga och styra gödslingen efter? 40 Sofia Delin, Anders Jonsson & Bo Stenberg Tekniska möjligheter för att minska risken för markpackning, speciellt i alven 43 Thomas Keller, Johan Arvidsson, Andreas Trautner & Elisabeth Bölenius Kvalitetssortering av spannmål i fält och på gårdstorken 46 Lars Thylén & Mikael Gilbertsson, JTI 4. Flerfunktionella fodermarker Uppfödning av charolaiskvigor på naturbetesmarker 48 Anna Hessle & Johanna Bengtsson Hur skapas värdefulla naturbetesmarker? 51 Tommy Lennartsson Företagsutveckling och samverkan 52 Inger Pehrson, Palustre HB 1

2 5. Möjligheter till bättre djurmiljö Kvalitetssäkring i djurhållning 54 Linda Keeling Produktionsteknik, djurmiljö och resultatvariation i slaktsvinsproduktion 55 Monica Campos & Hans Andersson Mobila slakterier en möjlig väg? 57 Christel Benfalk, Fredrik Gunnarsson & Kristina Lindgren, JTI 6. Utbildning och attraktionskraft Näringens attraktionskraft 61 Jakob Söderberg, SLA Varför läsa ekonomi på Ultuna? 64 Erik Johansson Utbildning och forskning i dialog 65 Magnus Ljung 7. Kvalitetsstyrning av grödan Spårelement i hemmaproducerat foder vad betyder mark, gödsling och grödval? 66 Lars Johnsson & Jan Erik Lindberg Styrning av proteinhalten i höstvete och maltkorn 69 Ingemar Gruvaeus Kan man odla fram antioxidanter i havre? 71 Birgitta Mannerstedt Fogelfors 8. Nya inkomstkällor landsbygdsutveckling Regional mat en idé för framtiden? 73 Ingela Hallberg Tätortsnära gårdar samarbete mellan bonde och kommun 76 Roland Gustavsson De restaurerade våtmarkerna ger många värden 79 Åke Berg 9. Jordbruket efter 2006 Framtidens jordbrukspolitik 81 Erik Fahlbeck Functional foods - ett sätt att skapa mer(!)värde 85 Cecilia Mark-Herbert Kooperationens framtid 87 Karin Hakelius & Petri Ollila 10. Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen Synen på djur igår och idag 91 Carolina Liljenstolpe, Niklas Cserhalmi & Carin Israelsson Fysiologiska redskap för värdering av djurens välbefinnande 95 Andrzej Madej, Stig Einarsson, Andrea Lang, Ylva Brandt, Hans Kindahl, Mads Thor Madsen, Eva Sandberg & Kerstin Olsson Fler friska smågrisar från födsel till efter avvänjning 98 Isabelle Wigren, Annica Thomsson, Maria Neil & Jörgen Svendsen 11. Ogräs Nytt handlingsprogram för bekämpningsmedel? 101 Magnus Franzén, Jordbruksverket Ogräsflorans förändring beroende av doser och GMO 105 Margareta Hansson & Håkan Fogelfors Nya grepp kring herbicidprovningen 108 Tommy Arvidsson & Håkan Fogelfors 12. Nya inkomstkällor industriråvaror Egenskaper och möjliga applikationer för ny GMO-potatisstärkelse 111 Kristine Koch Processbarhet och stärkelseegenskaper hos nya korngenotyper 112 Annica Andersson Gröna industrioljor 114 Anders S Carlsson 2

3 13. Hästen Hästens roll för samhälle och lantbruk 116 Anna Hedberg Unghästbedömningars värde för prestation och hållbarhet 119 Åsa Gelinder, Emma Thorén, Elisabeth Olsson & Jan Philipsson Aktuell forskning inom praktisk hästhållning utfodring, skötsel och träning 123 Sara Nyman 14. Automatiska mjölkningssystem för kor AMS Mjölkläckage en ökad juverhälsorisk i AMS? 125 Karin Persson Waller, Therese Westermark, Torkel Ekman & Kerstin Svennersten-Sjaunja Möjligheter till individuell skötsel av mjölkkor i AMS 128 Martin Melin Automatisk mjölkning till vilken kostnad? 131 Krister Sällvik 15. Bevara markens bördighet Växtföljder och odlingssystem 135 Sten Ebbersten Vad säger SLU:s långliggande försök? 138 Lennart Mattsson & Lars Ericson Går markstruktur att mäta? 142 Kerstin Berglund 16. Grisproduktion Inverkan av inseminationstidpunkt på spermietransport och tidig dräktighet hos suggor 146 Anne-Marie Dalin, Kampon Kaeoket & Elisabeth Persson Effekten av stress på tidig dräktighet hos sugga 149 Pia Razdan, Hans Kindahl, Heriberto Rodriguez-Martinez, Fredrik Hultén & Stig Einarsson Suggans modersegenskaper och smågrisarnas överlevnad 151 Katja Grandinson Högre slaktvikter och avelsvärderingens genomslag i bruksproduktionen 154 Kristina Andersson, Kjell Andersson & Ingemar Hansson POSTERSAMMANFATTNINGAR Växtodling Knöltillväxt och skördeutveckling hos olika potatissorter i ekologiskodling 157 Björn Andersson & Jannie Hagman Utnyttja hösten till odling av mellangrödor 158 Göran Bergkvist Precisionsodling i vall - Pilotstudie med handburen reflektanssensor 159 Thomas Börjesson, Anna Nyberg, Johanna Wetterlind & Maria Stenberg Blomutveckling och pollenbildning 160 Jenny Carlsson, Matti Leino & Kristina Glimelius Växtodlingssystemets inverkan på spannmålens nutritionella kvalitet 161 Charlott Gissén Kvalitetsodling av ekologiskt vårvete efter klöverrik vall 162 Ann-Charlotte Wallenhammar & Lars Eric Anderson Växtskydd Biologisk kontroll av bladbaggar - spelar fiendernas beteende någon roll? 163 Peter Dalin, Karin Ahrné & Anna-Sara Liman Refuger av Salix vid skörd - ett sätt att minska insektsangrepp? 164 Karin Eklund & Christer Björkman Molekylära studier av rapsbaggar och deras insekticidresistens 165 Johan Meijer, Nadiya Kazachkova & Barbara Ekbom Studier av skadeinsekter på oljeväxter för ett bättre växtskydd 166 AnneMarie Somberg, Barbara Ekbom & Johan Meijer 3

4 Växtnäring Växtnäring- och tungmetallbalanser för ekoloigisk och konventionell mjölkproduktion 167 i Öjebyn Hur kan man ta hänsyn till variationer och osäkerheter? Helena Bengtsson Verkan av gödselkväve till stråsäd på olika platser inom ett fält 168 Sofia Delin, Börje Lindén & Kerstin Berglund Kväveupptagning i tidigt och sent höstvete under växtodlingssäsongerna Lena Engström & Börje Lindén Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, 170 avkastning och markpackning Ararso Etana & Eva Salomon Kvävefixering vid lågt ph-värde 171 Linda af Geijersstam Effekt av kalk i täckdikesåterfyllningen på fosforförluster från jordbruksmark 172 Jan Lindström & Barbro Ulén Inverkan av olika jordbearbetningstidpunkter på kvävemineraliseringen under vinterhalvåret 173 och på kväveutlakningen i odlingssystem med och utan fånggröda Åsa Myrbeck Styrning av kväve till maltkorn 174 CG Pettersson Ytmyllning av flytgödsel på vall 175 Lena Rodhe Finns det smittrisker med spridning av slam på jordbruksmark? 176 Leena Sahlström, Anna Aspan, Elisabeth Bagge, Marie-Louise Danielsson-Tham & Ann Albihn Kvalitetsbedömning av organiska gödselmedel 177 Sven-Erik Svensson, Angelika Blom, Fredrik Hallefält & Jan Erik Mattsson Växt övrigt Ekosystemtjänster ytterligare ett argument för att bevara den biologiska mångfalden 178 J. Björklund, K. Belfrage & J. Ahnström Ekoforsk SLUs särskilda sastning på ekologisk fältforskning 179 Ullalena Boström Svenska vildbiprojektet - Humlor i vallodlingen 180 Björn Cederberg, L. Anders Nilsson & Jens Risberg SLUs strategiska satsning på agrikulturell funktionell genomik (AgriFunGen) 181 Johan Meijer Lin på väg var finns logi(sti)ken? 182 Daniel Nilsson Stärkelsesyntesen regleras av socker 183 Sara Palmqvist, Chuanxin Sun, Helena Olsson, Mats Borén, Yona Baguma, Joel Mutisya & Christer Jansson Utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem karakterisering av en lerjord 184 Maria Stenberg, Carl-Anders Helander, Karl Delin & Mats Söderström Växtfibrer som armering i cementbaserade materialprodukter 185 Bengt Svennerstedt Utveckling av metoder för att förbättra lagringsdugligheten hos äpple i integrerad 186 och ekologisk produktion Ibrahim Tahir Ovanliga oljor hos transgena växter 187 Stefan Thomaeus, Anders Carlsson, Michael Lee, Marit Lenman & Sten Stymne Dokumentation av produktionssystem och markpåverkan vid diko- och ungnötsproduktion 188 utomhus under vinterhalvåret Johanna Wetterlind, Christina Lundström, Bengt-Ove Rustas & Börje Lindén Analysmetoder för kvalitetsegenskaper hos växtfibrer 189 Christer Wretfors Foder Ekologisk rapskaka till mjölkkor 190 Birgitta Johansson, Bengt-Ove Rustas & Elisabet Nadeau Bra foder för god djur- och folkhälsa 191 Ann-Christine Salomonsson 4

5 Ensileringsteknikens inverkan på ensilagets hygieniska kvalitet 192 David Slottner Beröringsfri och snabb ts-bestämning av grovfoder 193 Bo Stenberg, Anna Nyberg & Jeanette Strömberg Snabbmetoder för ts-bestämning av grovfoder 194 Jeanette Strömberg, Anna Nyberg, Maria Stenberg & Elisabeth Nadeau Olika betesregimer ett forskningsprojekt inom HagmarksMistra 195 Jörgen Wissman, Erik Sjödin, Tommy Lennartsson & Eva Spörndly Mjölk/nöt Celltal i samlingsmjölk respektive separata juverfjärdedelar 196 Iréne Berglund, Anna Husfloen, Reija Tukiainen, Gunnar Pettersson, Karin Östensson & Kerstin Svennersten-Sjaunja Ökat välbefinnande för kor inhysta i stall med automatiska mjölkningssystem (AMS)? 197 Emma Eriksson, Anna-Karin Lundgren, Maria Mehlqvist, Jan Olofsson, Gunnar Pettersson, Kerstin Uvnäs-Moberg & Kerstin Svennersten-Sjaunja Fri kotrafik och styrd kotrafik med förselektion i ett automatiskt mjölkningssystem 198 Ann-Mari Forsberg, Gunnar Pettersson & Hans Wiktorsson Kornas preferens för ljus eller mörker i liggavdelningen under natten 199 Anne-Mari Forsberg, Gunnar Pettersson & Hans Wiktorsson Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker 200 Anna Hessle & Johanna Bengtsson Slutgödning av mjölkrasstutar som har betat naturbetesmarker 201 Anna Hessle, Elisabet Nadeau & Sölve Johnsson Utfodring av mjölkraskvigor 202 Anna Hessle, Elisabet Nadeau & Catarina Svensson Götala försöksgård en viktig resurs för utvecklingen av svensk nötköttsproduktion 203 Anna Hessle & Bengt-Ove Rustas Val av avtorkningsmetod före mjölkning kan påverka sporhalten i mjölken 204 Madeleine Magnusson, Anders Christiansson, Birgitta Svensson & Christina Kolstrup Effekt av spenrengöring innan mjölkning i DeLaval VMSTM jämfört med manuell rengöring med 205 juverduk, där sporer av Clostridium Tyrobutyricum användes som markörer för spensmutsighet Martin Melin, Hans Wiktorsson & Anders Christiansson Köttrastjurarnas fertilitet och hållbarhet 206 Ylva Persson, Lennart Söderquist & Stina Ekman Driftsstopp i AMS, inverkan på mjölkavkastning, mjölkkvalitet och juverhälsa 207 Gunnar Pettersson, Iréne Berglund & Kerstin Svennersten-Sjaunja Minskad ammoniakavgång från mjölkgård 208 Jan-Olof Sannö Kartläggning av Haemonchus hos svenska idisslare 209 Karin Troell, Jens G Mattsson & Johan Höglund Automatisk mjölkning i kombination med bete 210 Ewa Wredle, Eva Spörndly & Cecilia Karlsson Gris Ekogris - ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom ekologisk svinproduktion 211 Kjell Andersson, Jan Erik Lindberg, Lotta Rydhmer & Jörgen Svendsen Automater som ger möjlighet att utfodra växande grisar restriktivt efter 65 kg levande vikt 212 Jos Botermans & Mats Andersson När och varför slås de Svenska korsningssuggorna ut? 213 Linda Engblom, Nils Lundeheim, Anne-Marie Dalin & Kjell Andersson Diarré hos svin, pågående projekt vid Institutionen för kirurgi och medicin, stordjur 214 Claes Fellström, Magdalena Jacobson, Therese Råsbäck & Marianne Jensen-Waern Diarré hos tillväxtgrisar en jämförande studie mellan besättningar med bra respektive 215 dålig tillväxt hos växande grisar M. Jacobson, C. Hård af Segerstad, A. Gunnarsson, C. Fellström, K. de Verdier Klingenberg, P. Wallgren & M. Jensen-Waern Hur påverkar stress ägglossningen och dess hormonella funktioner hos sugga? 216 Andrea Lang, Kampon Kaeoket, Hans Kindahl, Andrzej Madej & Stig Einarsson Grisens fosforutnyttjande kan förbättras 217 Karin Lyberg 5

6 Används onödigt mycket oorganiskt fosfor i blötfoder till slaktsvin? 218 Barbro Mattsson & Eva Persson Klövhälsoproblem hos dräktiga suggor 219 Anne-Charlotte Olsson & Jörgen Svendsen Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen 220 Jan Philipsson Stress under tidig dräktighet hos sugga 221 Pia Razdan, Alfred Mwanza, Padet Tummaruk, Hans Kindahl, Fredrik Hultén, Heriberto Rodriguez & Stig Einarsson Maternellt skydd mot infektioner med Actinobacillus pleuropneumoniae hos smågrisar 222 studier rörande effekter av suggans immunstatus Marie Sjölund, Mate Zoric, Maria Persson & Per Wallgren Påverkar mikroklimatet galtens spermieproduktion? 223 Annop Suriyasomboon, Nils Lundeheim & Stig Einarsson Motståndskraft mot grisningsfeber/coliform mastit 224 Ingrid Österlundh & Ulf Magnusson Höns Utevistelse hos värphöns 225 Sara Arvidsson Ekologisk slaktkyckling - (hur) går det? 226 Arnd Bassler Djurmaterial och foder för ekologisk äggproduktion 227 Klas Elwinger, Ragnar Tauson & Måns Tufvesson Maternellt vaccin mot koccidios 228 Malin Hagberg, Per Thebo & Klas Elwinger Infektion med tarmspiroketer en orsak till smutsägg och sänkt äggproduktion 229 Désirée S. Jansson, Oddvar Fossum, Anders Gunnarsson & Claes Fellström Kan benhälsan hos slaktkyckling förbättras genom enkla miljöåtgärder? 230 Birgitta Lansfors & Lotta Waldenstedt Värphöns i lågbeläggningssystem 231 Hans von Wachenfelt Häst Föls beteende före och efter avvänjning i grupp 232 Sara Muhonen, Maria Lönn & Margareta Rundgren Hygienisk kvalitet i vallfoder till hästar 233 Cecilia Müller & Sofia Holmquist Hästars "personlighet", går den att mäta? 234 Margareta Rundgren Djur övrigt Arbetsmiljöprojekt i storskalig mjölk- och svinproduktion. Presentation av projekt påbörjat våren Christina Kolstrup Vasopressin ökar mjölkflöde och mjölkfett hos getter 236 K. Olsson, C. Malmgren, J. Häggström, K. Hansson & K. K. Olsson Ekonomi & samhälle Deltagardriven forskning för hållbar utveckling och förändring 237 Karin Eksvärd Den sociala dimensionen av hållbart jordbruk lantbrukares sociala villkor i relation till deras handlande. 238 Helena Nordström Källström Agriwise ett verktyg för ekonomisk planering av lantbruksföretaget 239 Bo Öhlmér 6

7 JORDBRUKS - KONFERENSEN 2002 JLT- och V-fakulteterna vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) samt Jordbruksverket (SJV) inbjuder härmed till Jordbrukskonferensen Syftet med konferensen är att redovisa och diskutera forskning som kan vara till nytta för svenskt lantbruk. Konferensen riktar sig till lantbrukare, rådgivare, lärare, företrädare för industri, myndigheter och organisationer samt andra som är intresserade av praktiskt jordbruk och forskning. Varmt välkommen! Tisdag 19 november Moderator: Göran Dalin, dekanus, Veterinärmedicinska fakulteten, SLU Kaffe och registrering SLU och sektorsansvaret Torbjörn Fagerström, prorektor SLU Bondens nya uppdrag Janken Myrdal, professor SLU Från jordbruk till landsbygdsutveckling Kjell Havnevik, professor SLU Kaffe Livsmedel och miljönytta hur förenas detta? Harald Svensson, avd. chef Jordbruksverket Vi får landet att växa Caroline Trapp, LRF Omsorg om människan lika viktig som djuromsorgen! Peter Lundqvist, professor SLU Lunch Parallella seminarier 1 4 Företags- och strukturutveckling Djurhälsa folkhälsa i internationellt perspektiv Teknikutveckling inom växtodlingen Flerfunktionella fodermarker Kaffe med postervisning Parallella seminarier Möjligheter till bättre djurmiljö Utbildning och attraktionskraft Kvalitetsstyrning av grödan Nya inkomstkällor landsbygdsutveckling Middag med dans till Palladiums orkester Med reservation för programförändringar Onsdag 20 november Parallella seminarier 9 12 Jordbruket efter 2006 Djurhälsa för kvalitet i livsmedelsproduktionen Ogräs Nya inkomstkällor industriråvaror Kaffe med postervisning Parallella seminarier Hästen Automatiska mjölkningssystem för kor Bevara markens bördighet Grisproduktion Lunch Jordbruket förändras hänger forskning och utbildning med? Gemensam diskussion Moderator: Thomas Johansson, v.ordf. LRF, ordf. SLF Inledare: Vart tog SLU vägen? Klas Hesselman, marknadschef Sv. Lantmännen Vad vill samhället ha ut av det nya landskapet? Urban Emanuelsson, föreståndare Centrum för biologisk mångfald (CBM) Lantbrukarpanel: Johan Danielsson, Mörbylånga köttproducent, naturvårdare Therese Erneskog, Vintrosa lantbrukare, ordförande i LRF-ungdomen Nils Gyllenkrok, Björnstorp och Svenstorp lantmästare, godsförvaltare Lena Nilsson, Östersund lantbrukare, ordförande i LRF Jämtland Bengt Persson, Ängelholm potatisodlare, ledamot av LRF:s förbundsstyrelse Tommy Öhman, Åloppe mjölk- och köttproducent med förädling och försäljning på gården Avslutning och kaffe 7

8 Parallella seminarier tisdag 1. Företagsutveckling och strukturutveckling Moderator: Karin Hakelius (Sal K) Formella eller intuitiva beslutsunderlag Bo Öhlmér Företagsutveckling mot ett hållbart jordbruk Karl-Ivar Kumm Private brands : konsekvenser för lantbrukarnas organisationer och för lantbrukarna själva Dirk van der Krogt 2. Djurhälsa folkhälsa i internationellt perspektiv Moderator: Göran Dalin (Aulan) Utbrott av allvarlig djursjukdom vems är felet och vem betalar? Anders Engvall, SVA Zoonos en risk för både djur och människa Ivar Vågsholm, SVA Antibiotika bra och dålig användning Anders Franklin, SVA 3. Teknikutveckling inom växtodlingen Moderator: Tomas Rydberg (Loftets hörsal) Inomfältsvariation av kvävemineralisering möjlig att förutsäga och styra Sofia Delin m.fl. Teknik mot jordpackning Thomas Keller m.fl. Kvalitetssortering av spannmål i fält och på gårdens tork Lars Thylén, JTI 4. Flerfunktionella fodermarker Moderator: Roger Svensson (Sal L) Uppfödning av charolaiskvigor på naturbetesmarker Anna Hessle m.fl. Hur skapas värdefulla naturbetesmarker? Tommy Lennartsson Företagsutveckling och samverkan Inger Pehrson, Palustre HB Där inget annat anges är de medverkande från SLU 5. Möjligheter till bättre djurmiljö Moderator: Stefan Alenius (Aulan) Kvalitetssäkring i djurhållning Linda Keeling Produktionsteknik, djurmiljö och resultatvariation i slaktsvinsproduktion Monica Campos Mobila slakterier en möjlig väg? Christel Benfalk, JTI 6. Utbildning och attraktionskraft Moderator: Kjell-Arne Nilsson (Sal K) Näringens attraktionskraft går den att påverka? Jakob Söderberg, SLA Därför valde jag att utbilda mig till agronom Erik Johansson Utbildning och forskning i dialog Magnus Ljung 7. Kvalitetsstyrning av grödan Moderator: Ingrid Öborn (Loftets hörsal) Spårämnen i hemmaproducerat foder vad betyder mark, gödsling och grödval? Lars Johnsson Styrning av proteinhalten i höstvete och maltkorn Ingemar Gruvaeus Kan man odla fram antioxidanter i havre? Birgitta Mannerstedt Fogelfors 8. Nya inkomstkällor landsbygdsutveckling Moderator: Hans Bergsten (Sal L) Regional mat en idé för framtiden? Ingela Hallberg Tätortsnära gårdar samarbete mellan bonde och kommun Roland Gustavsson De restaurerade våtmarkerna ger många värden Åke Berg 8

9 Parallella seminarier onsdag 9. Jordbruket efter 2006 Moderator: Kristina Rådkvist, LRF (Aulan) Framtidens jordbrukspolitik Erik Fahlbeck Functional foods Cecilia Mark-Herbert Kooperationens framtid Karin Hakelius 10. Djuromsorg för kvalitet i livsmedelsproduktionen Moderator: Lotta Rydhmer (Loftets hörsal) Synen på djur igår och idag Carolina Liljenstolpe m.fl. Fysiologiska redskap för värdering av djurens välbefinnande Andrzej Madej m.fl. Fler friska smågrisar från födsel till efter avvänjning Isabelle Wigren m.fl. 11. Ogräs Moderator: Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket (Sal K) Nytt handlingsprogram för bekämpningsmedel? Magnus Franzén, Jordbruksverket Ogräsflorans förändring beroende av doser och GMO Margareta Hansson m.fl. Nya grepp kring herbicidprovningen Håkan Fogelfors m.fl. 12. Nya inkomstkällor industriråvaror Moderator: Christer Jansson (Sal L) Egenskaper och möjliga applikationer för ny GMO-potatisstärkelse Kristine Koch Processbarhet och stärkelseegenskaper hos nya korngenotyper Annica Andersson Gröna industrioljor Anders Carlsson 13. Hästen Moderator: Lars Roepstorff (Sal K) Hästens roll för samhälle och lantbruk Anna Hedberg Unghästbedömningars värde för prestation och hållbarhet Åsa Gelinder Aktuell forskning inom praktisk hästhållning utfodring, skötsel och träning Sara Nyman 14. Automatiska mjölkningssystem för kor AMS Moderator: Kerstin Svennersten Sjaunja (Loftets hörsal) Mjölkläckage en ökad juverhälsorisk i AMS? Karin Persson Waller Möjligheter till individuell skötsel av mjölkkor Martin Melin Automatisk mjölkning till vilken kostnad? Krister Sällvik 15. Bevara markens bördighet Moderator: Harry Linnér (Aulan) Växtföljder och odlingssystem Sten Ebbersten Vad visar SLU:s långliggande försök? Lennart Mattsson m.fl. Går markstruktur att mäta? Kerstin Berglund 16. Grisproduktion Moderator: Kjell Andersson (Sal L) Dräktighet hos suggor inverkan av inseminationstidpunkt och stress Anne-Marie Dalin m.fl. Suggans modersegenskaper och smågrisarnas överlevnad Katja Grandinson Högre slaktvikter och avelsvärderingens genomslag i bruksproduktionen Kristina Andersson m.fl. 9

10 SLU och sektorsansvaret Torbjörn Fagerström, prorektor SLU 10

11 Bondens nya uppdrag Janken Myrdal Institutionen för ekonomi, Avdelningen för agrarhistoria, SLU Box 7013, Uppsala 018/ Engels lag Livsmedelsproduktionens andel av den totala produktionen kommer obönhörligen att minska. Så har det varit hittills genom historien, och så kommer det att förbli. Magen sätter gränser, och den tekniska utvecklingen medför ökad produktivitet. I ekonomiska termer brukar detta uttryckas som Engels lag: Med stigande inkomster kommer den andel som går till livsmedelskonsumtion att sjunka. (Lagbundenheten är uppkallad efter den preussiske statistikern Ernst Engel, som verkade under mitten av 1800-talet.) Detta gäller både på individnivå och på samhällelig nivå. Lagbundenheten innebär också att livsmedelsproduktionens andel av den totala produktionen kommer att sjunka. Under århundraden ökade städernas relativa andel och andelen hantverkare blev allt större. Tidiga industrier etablerades, och massproduktionen började ta fart. De senaste årtiondena har denna utvecklingslag medfört att antalet jordbrukare reducerats till några procentenheter av den totala befolkningen. Men samtidigt händer något nytt och också detta är ett uttryck för Engels lag. Lantbruket börjar producera annat än föda, även om livsmedelsproduktionen alltid kommer att stå centralt. Jordbrukare ägnar sig åt en rad olika aktiviteter knutna till nyttjandet av markerna, som sommarstuge-turism, miljövård, landskapsvård, bebyggelserestaurering, arbetskrävande husdjursomsorg, mervärden i ekologisk produktion, etc. Nya uppdrag ny produktion När denna verksamhet benämns bondens nya uppdrag måste man ställa sig några frågor. Vem är bondens uppdragsgivare? Vilket arbete är det som skall utföras? Vad är det som är nytt i detta uppdrag? Ett enkelt svar är att bonden får sitt uppdrag av konsumenterna på marknaden och av medborgarna i politiska val. Det nya uppstår dels av att sådant som tidigare inte särskildes, t.ex. bevarandet av biologiska och historiska värden i odlingslandskapet, nu måste utföras vid sidan av baslivsmedelsproduktionen. Dels uppkommer det genom att nya nyttjandeformer av landsbygdens marker framträder, exempelvis att hålla många hästar för nöjesridning då inte bara ett fåtal utan stora befolkningsgrupper rider. Jag väljer i det följande att kalla dessa nya verksamheter för en produktion av värden. När en del av de medel som utbetalas kallas ersättning istället för stöd ligger i tankens förlängning att det handlar om tjänsteproduktion eller produktion av konkreta företeelser som t.ex. kulturlandskap. Men en sådan utvidgning av begreppet produktion är inte okomplicerad. Inledning till en diskussion För ett par år sedan fick jag i uppdrag av jordbruksminister Margareta Winberg att utarbeta en studie rörande det nya som sker inom lantbruket. Redan i de riktlinjer som drogs upp för arbetet poängterades att samhällets värderingar styr framtidens lantbruk. (DS 2001:68 Den nya produktionen det nya uppdraget: Jordbrukets framtid i ett historiskt perspektiv.) Min utredning var en del i försöken att finna tolkningar. När jag startade på departementet fick jag en bunt med utredningar och direktiv från de senaste åren och det som förvånade mig var att de kataloger över vad som skulle ingå i landsbygdsutveckling eller multifunktionalitet inte grundades i någon gemensam teoribildning. För mig, som historiker, blev det naturligt att i hög grad utgå från Engels lag i tolkningen av jordbrukets betydelse i ett långt tidsperspektiv. Detta innebar att begreppet produktion måste tas upp till granskning eftersom detta begrepp är centralt för att förstå hur samhällets resurser fördelas (och hur denna fördelning uttrycks). Jag arbetade betydligt bredare än vad som framgår av den publicerade rapporten och sammanställde material rörande teknikutveckling, miljöförstöring och globaliseringstendenser i ett mycket längre historiskt perspektiv. En stor del av rapporten kom att handla om ekonomernas tolkningar. (Detta utlöste en kort replikväxling i tidskriften Ekonomisk debatt, se Bolin, Myrdal 2002.) Inte minst Amartya Sens diskussion om hur människor på olika sätt strävar efter frihet och välbefinnande spelar en viktig roll för den tolkning jag når fram till. Men man kan inte stanna vid en relativisering av produktionsbegreppet, det bör också finnas en strävan emot att nå fram till operationaliseringsbara begrepp. Den slutsats jag närmar mig är ett alternativt 11

12 produktionsbegrepp, vid sidan av BNP (som fortfarande för lång tid kommer att vara ett användbart instrument för tolkningen av en viss typ av utveckling). Detta alternativa begrepp skulle kunna utformas med storheterna arbete och behov. Att jag valde begreppet arbete istället för att mera allmänt tala om resurser beror främst på att arbete ger grunden för alla olika typer av resurser i vårt samhälle. (Även t.ex. kapital kan i viss mån kan betraktas som lagrat arbete.) Paradoxen Hur arbetet förändrats (och definieras), liksom hur tekniken utvecklats är centrala frågor, men jag menar att en av de intressantaste frågorna för att förstå hur och varför den nutida omvandlingen sker är se hur behoven förändrats genom historien. (Den av ekonomer använda termen efterfråga har en delvis annorlunda innebörd.) Paradoxen är att när vi har uppfyllt de mest grundläggande behoven mat, kläder, husrum kommer skillnaden mellan de behov människor önskar uppfylla och deras möjligheter att uppfylla dem att öka. (Detta gäller den absoluta skillnaden, vilket tvingar oss till val däremot kan den upplevda skillnaden mellan svält och mättnad vara enormt stor.) I ett bondesamhälle drömmer befolkningen om schlaraffenland där all mat produceras utan arbete och där de stekta sparvarna flyger in i munnen. Detta samhälle har vi i stort sett uppnått, men vi är inte nöjda. Under föregående århundraden fanns det ingen möjlighet att ens önska rymdfärder, television, charterresor med jetflyplan, osv. I vår tid finns en ofantlig mängd möjliga önskningar, och mängden möjliga önskningar har vuxit snabbare än vår förmåga att producera och tillfredställa dessa önskningar. Den kraftfulla produktionsutvecklingen har också en annan aspekt som bör påpekas. Vår påverkan på omgivningen blir allt kraftfullare, och detta tvingar oss att ta större hänsyn. Samtidigt som möjligheterna till val ökar finns således också en allt mer tvingande nödvändighet att ta ansvar, vilket begränsar valmöjligheterna. Val av samhälleliga strategier måste vara långsiktiga, annars är de inte reella val (eller så blir systemet mycket instabilt). Uppbyggnad av infrastruktur, av produktionsmedel och distributionsnät som skall motsvara de önskemål vi väljer att tillfredställa kommer att kräva fasta strukturer. Målsättningarnas långsiktighet blir särskilt tydligt i den biologiska produktionen och i de areella näringarna. Frågan är hur denna stabilitet i målsättningar skall kunna uppnås, exempelvis för historiska värden i kulturlandskapet. Preciseringar Jordbrukskonferensen i år är en del i en pågående omdefiniering av jordbrukets och bondens verksamhetsfält. Med utgångspunkt från att jag identifierar detta som en ny produktion tänker jag ta upp några ytterligare preciseringar och därefter några centrala frågor. Ofta beskrivs den nya verksamheten som multifunktionalitet. Jag ser detta som ett problematiskt begrepp, eftersom det inte tar omedelbar ställning till behovet av dessa funktioner. Därmed kan nästan vad som helst inrymmas under begreppet. Däremot ingår detta begrepp i en tendens till att allt tydligare identifiera dessa andra verksamheter som jämställda med livsmedelsproduktionen på lantbrukets gårdar. Den nya produktionen kan inte likställas enbart med kollektiva nyttigheter och inte heller med historiska och biologiska värden i odlingslandskapet. Det som betalas kollektivt respektive individuellt är ofta inte bara i konflikt rörande fördelningen av resurserna, utan dessutom i samverkan. Vackert kulturlandskap bidrar till turism, för att ta ett enkelt exempel. Jag betraktar den politiska fördelningen som relativt funktionell inom sin sfär: demokratin fungerar. Det finns också en historisk utveckling, och vi har inte nått slutpunkten tvärtom pågår en demokratisk omvandling inte minst vad gäller de globala frågorna. Marknaden är också ett funktionellt fördelningsinstrument och i ett längre tidsperspektiv är det lika viktigt att se hur olika typer av fördelningsinstrument utvecklas parallellt som att se att det finns en konkurrens dem emellan. Det demokratiska systemet är en långsamt verkande process, men om det fanns kraftiga strömningar bland medborgarna för att ta bort det mesta av ersättningen för att exempelvis bevara rödlistade arter så skulle detta få ett genomslag i politiken. Det måste tilläggas att varken marknaden eller politiken fungerar perfekt, och att dysfunktionella faser leder till kriser och följande förändring. Sådana kriser kommer att inträffa. Den nya resurskrävande aktiviteten på landsbygden vid sidan av produktionen av föda är inte något säreget för Sverige eller Europa. Även i världen i övrigt kommer utvecklingen att på olika sätt att skapa eller framtvinga annan verksamhet som knyts till jordbruket och de areella näringarna. Att exempelvis bevara regnskogar har en alternativkostnad, och man kan mycket väl tala om produktion av regnskogar som då motsvarar ett globalt behov. Några frågor I en rad andra fall är jag inte lika säker på hur diskussionen kommer att utfalla, och vill därför ställa några frågor som följer av att identifiera den nya produktionen, det nya uppdraget. 12

13 Om vi inför lagar i Sverige som medför att produktionen av ägg drivs ur landet kommer detta att motverka lagens syfte. Är det möjligt att kollektivt upphandla den merkostnad som de nya lagarna medför och argumentera för att denna merkostnad är av allmänheten efterfrågad produktion av djuromsorg? När alla grannländers lagar når samma kravnivå som den svenska kommer behovet av kollektiv upphandling av djuromsorg dock att försvinna. Hur skall man hantera de intressekonflikter som kommer att uppstå på landsbygden med olika typer av värdeproduktion på samma areal? Vilken roll kommer LRF att spela för lösandet av sådana konflikter? Hur skall de värden vi identifierat i Sverige vägas mot de europeiska eller internationella? Vilka mått för olika nivåer av måluppfyllnad kommer att utvecklas? Om vi accepterar att till exempel Frankrikes ostar tillhör de europeiska kulturvärdena, är övriga nationer då beredda att acceptera att exempelvis våra fäbodar också gör det? Är det enbart bönder som skall syssla med denna nya verksamhet? Eller kommer kanske bondebegreppet att genomgå en djupgående förändring? Finns det en möjlighet att upprätta långsiktighet i allokeringen av resurser i ett samhälle som förändras så snabbt som vårt, eller är det till och med nödvändigt med en sådan långsiktighet just på grund av den snabba förändringstakten? Kunskapsbehovet Vi måste ställa oss dessa (och andra) svåra frågor och inte förvänta oss några omedelbara svar. Forskning måste tillåtas ta tid för att ge väl grundade svar. Samtidigt handlar kunskapsuppbyggnaden inte enbart om forskning utan också om utbildning. Om jordbruket skall hantera det nya uppdraget krävs en massiv och bred utbildning av det slag som redan inletts. Referenser För litteraturhänvisningar se: DS 2001:68. Den nya produktionen det nya uppdraget: Jordbrukets framtid i ett historiskt perspektiv Bolin, O., Myrdal, J Repliker och kommentarer. Ekonomisk debatt 2002, s 71-76, ,

14 Från jordbruksproduktion till landsbygdsutveckling Kjell J. Havnevik Institutionen för landsbygdsutveckling Box 7005, SE Uppsala Introduktion På den svenska landsbygden pågår förändringsprocesser som hänger samman med globalisering, regionalisering och utvecklingen av nya nationella och internationella politikområden. Utvecklingen präglas av en ökande betydelse av småföretagandet på landsbygden. Inom lantbruket kännetecknas förändringarna av en ökad specialisering och storskaliga driftsformer i gynnade agro-ekologiska områden, främst i södra och mellersta Sverige. På de flesta håll finns det också en ökande diversifiering som kan skapa olika former för mervärde för lantbrukarna. Förändringen på den svenska och europeiska landsbygden innebär emellertid en förskjutning från primärproduktionen till ett bredare landsbygdsperspektiv. Lokal dynamik och befolkningsdynamik Trots förändringsprocesser har landsbygdsbefolkningen, som utgör ungefär 25% av Sveriges befolkning, varit relativ stabil sedan tidigt 1990tal. Bakom denna stabilitet döljer sig dock komplexa rörelser. I tätortsnära landsbygder, med vilket avses bygder inom 5 till 45 minuters bilresa till tätorter med mer än 3000 invånare, bor nära 2 miljoner människor. I glesbygder, det vill säga bygder med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3000 invånare, bor knappt personer. Dessa glesbygder kan alltså inkludera tätorter upp till 3000 invånare, och de återfinns främst i Norrlands inland. Det är framförallt i dessa glesbygder, samt i de mindre samhällena i tätortsnära landsbygder, som invånarantalet sjunker. På landsbygder nära större tätorter ökar befolkningen, delvis på grund av attraktiva boendemiljöer och möjligheter för distansarbete och pendling. Även i glesbygderna finns det emellertid bygder som har hejdat den negativa utvecklingen och fått till stånd en inflyttning. Denna utveckling, med en ökning av landsbygdsbefolkningen och en minskning av de små tätorternas invånarantal, har till största delen skett trots att samhällsplaneringen varit inriktad på att stödja den motsatta rörelsen. De som flyttar till storstäderna idag är främst ungdomar. I åldersgruppen år går nettoflyttrörelserna däremot åt andra hållet, från storstad till landsbygd. Forskningen visar också att människor inte framförallt flyttar på grund av arbete utan av andra skäl, som att söka en bättre boendemiljö och/eller en bättre uppväxtmiljö för barnen. Nya mönster uppstår där boendet och försörjningen kombineras på nya sätt. Den generella utvecklingen, med en åldrande och minskande befolkning, slår dock hårdast mot landsbygdskommunerna som kommer att få problem med att upprätthålla den samhälleliga servicen. Ökande politiskt intresse för landsbygden Varför intresserar sig politiker idag för landsbygdsutveckling både i Sverige, i Europa och globalt och vilka argument förs fram i sammanhanget? Både på kort och lång sikt hänger detta delvis samman med möjligheterna till att utveckla ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. I ett globalt perspektiv sätts fokus på hur landsbygdsutveckling kan bidra till att öka livsmedelssäkerheten, reducera fattigdomen och säkerställa dess bidrag till globala nyttigheter. Av de ca 1.3 miljarder extremt fattiga i världen finns 70 % på landsbygden, främst i utvecklingsländer. I ett europeiskt sammanhang är den kortsiktiga frågan i första hand social och ekonomisk. Det är inte realistisk att tänka sig att andelen av befolkningen på landsbygden kommer att minska kraftigt. I ett europeiskt perspektiv är därför frågor om fattigdom, arbetslöshet och stora grupper underpriviligierade med bristande samhällelig service, nära kopplat till frågor om samhällelig stabilitet och ekonomisk växt. EUs förestående utvidgning kommer sannolikt att förstärka denna problematik. EUs stödsystem förskjuts också mot de bredare landsbygdsfrågorna. Det finns samhällsekonomiska skäl att stöda landsbygdernas förmåga att dra till sig befolkning och stärka dess ekonomiska utveckling. Landsbygdsutveckling i Sverige Även om alla bygder inte har förutsättningar för att överleva, kommer knappast landsbygder och glesbygder i Sverige heller att tömmas. Dessutom visar ju forskning både att dragningskraften till städerna inte är ett universellt fenomen och att en hel del människor faktiskt vill bo på landsbygden. Vissa forskare anser till och med att samhällsplaneringens och den regionala utvecklingspolitikens utmaningar kan bli att möta och 14

15 förstärka dessa trender. Problemen vi står inför i stort är emellertid att hantera en balanserad minskning av landsbygdskommunernas invånarantal till nya lägre befolkningsnivåer och samtidigt, som tidigare nämnts, upprätthålla samhällelig service och jämbördiga förutsättningar. För många bygder blir den stora uppgiften att skapa förutsättningar för att behålla sin befolkning och att attrahera inflyttare. För detta spelar bygdens tillgång till service, attraktiva boendemiljöer med låga kostnader, goda kommunikationer, möjligheter till fritidsaktiviteter och kulturutbudet en viktig roll. Satsningar på infrastruktur (vägar, IT och andra kommunikationer) är alltså viktiga förutsättningar för landsoch glesbygder. Nya modeller, nya partnerskap och lokalt och aktivt deltagande kommer att behövas både i utformningen av service och i andra satsningar. I den mån en bygd lyckas attrahera och behålla sin befolkning möjliggörs naturligtvis även ekonomisk utveckling. Ytterligare argument som förs fram för stöd till landsbygden är vikten av att ta till vara det kulturella arvet, landskapet, bygden, maten, hantverket, litteratur, musik etc. De flesta landsbygdsområden har bidragit och bidrar till detta arv på olika sätt, med lantbruket som dess historiska grund. Det kulturella arvet har stor betydelse som drivkraft för landsbygdens invånare och deras lokala engagemang, och kan också vara en attraktionskraft både för turister och nya boende. Den ökande medvetenheten om problem som växthuseffekten, klimatändringar, ozonhålets utvidgning och den biologiska mångfaldens betydelse, har lett till alltmer uppmärksamhet på jordbrukets förmåga att generera miljö- och ekologiska tjänster som en del av landsbygdsfrågorna. Jordbrukets bidrag till de ovan uppräknande problemen kan vara positivt eller negativt och det kan både öka eller reducera samhällets måluppfyllelse, t.ex. miljöns kvalitet, livsmedelssäkerhet, djurs välmående, biologiskt mångfald, uthållighet och stöd till en levande landsbygd. Bondens bidrag till vård av miljön har betecknats som bondens nya uppdrag. Viktiga frågor är dels om vem som ska betala för arbetet att producera dessa tjänster och dels om det är möjligt att generera dem utan att finns någon primärproduktion som bas. Det finns ingen marknad där miljö- och ekologiska tjänster kan omsättas, men de ses alltmer som viktiga både nationellt och internationellt, och som globala nyttigheter. Dessa värden ingår också ofta som en förutsättning för en del av företagande på landsbygden, t.ex. inom besöksnäringen. Landsbygden uppfattas också som viktig för fritid och rekreation för besökare och turister. Turism i olika former utvecklas också på hela den europeiska landsbygden. Den relaterar dels till gårdar, djur, primärproduktion och odlingslandskapet och dels till naturen, vildmark, skog, lugn, äventyr. Jakt och fiske attraherar många turister. Efterfrågan på landsbygds- och naturturism finns hos ett ständigt ökande antal stadsbor som lever ett alltmer hektiskt liv. I detta perspektiv ses landsbygden som en resurs för städernas befolkning. Den nordiska lands- och glesbygden med dess odlingslandskap och naturområden har också en stor attraktionskraft på människor från länder med högt befolkningstryck. Ny markanvändning, nya besökare och nya värderingar kan dock också leda till oro och konflikter inom lokalsamhällen och störa ömsesidiga relationer. Det kan också vara i ett lands eller regions intresse att upprätthålla ett decentraliserad mönster för produktion och användning av naturresurser, och att detta görs på ett uthålligt sätt av landsbygdens människor, möjligen i kombination med annan traditionell eller modern/flexibel produktion. Även om insatserna för landsbygdsutveckling idag går långt utöver frågor om jordbruket, spelar primärproduktionen fortsättningsvis en viktig roll på landsbygden. Jordbruket kan bidra till, eller är en viktig del av alla de motiv för landsbygdsutveckling som diskuterats ovan. Ett sätt att förstå förändringsprocessar och möjligheter Det finns således olika lands- och glesbygder. Är det ändå möjligt att förstå deras dynamik som del av en större nationell, regional och global förändringsprocess, och samtidigt få insikt i förutsättningarna för en levande landsbygd? I analyser av samhällsförändringar har det dominerande spåret oftast varit att påpeka hur ett övergripande relations- och produktionssystem blir dominerande och undanröjer alla andra. Kapitalismen ersätter till exempel feodalismen, det moderna samhället ersätter det traditionella och kommunikationssamhället undanröjer industrisamhället. Mitt förslag för att få ett grepp om landsbygdens utvecklingsdynamik är en modell som inte bygger på en, utan på tre relationsformer; (i) den ömsesidiga, som man återfinner i familj-, släkt- och vänskapsrelationer, som bygger på tillit, och som finns i lokalsamhället, men kan sträcka sig långt utöver detta, (ii) den marknadsmässiga relationsformen som inriktas mot handel av varor och tjänster och som ofta omfattar länkar till regionala, nationella och globala nivåer, och (iii) de relationsformer som har att 15

16 göra med samhällelig omfördelning och som har att göra med beskattning och transfereringar t.ex. i regi av stat och kommun eller andra institutioner. Denna relationsform berör kopplingarna mellan den lokala, den nationella (statliga) och den internationella (EU) nivån. Fokus i analysen blir därmed hur nya former av relationer växer fram inom och mellan den politiska och administrativa samhällsfären, den varuproducerande och marknadsekonomiska, och lokalsamhällen, familjer, vänkrets etc. För att förstå landsbygdens förändring i ljuset av en alltmer globaliserad värld, måste alla dessa tre relationsformer tas med i analysen. Speciellt viktigt är det att förstå kopplingarna mellan dem i förändringsprocesser. Begreppet hanteringsstrategi (coping strategy) kan också bidra till vår förståelse av landsbygdernas utveckling. Det är ett begrepp som utgår ifrån att människor på landsbygden utvecklar strategier som de själva upplever som meningsfulla, och att det är genom att förstå hur människor handlar och reagerar lokalt som man kan förstå förändringarna på andra nivåer. Hur människor handlar lokalt kommer därför att påverka hur globaliseringen kommer att se ut. En fördjupad förståelse av hanteringsstrategi vad gäller landsbygdsutveckling leder till fokus på tre dimensioner som är viktiga för människors praxis; (i) innovationer vad gäller att hantera sociala och ekonomiska problem, (ii) etablerande av nätverk och (ii) identitet. Innovationer handlar i detta sammanhang om att finna nya lösningar på sociala och ekonomiska problem i en alltmer globaliserad och alltmer kunskapsbaserad värld. Lärandeprocesser är mycket viktiga för att initiera innovationer. Nätverkandet är viktigt för att etablera nya sociala relationer, speciellt sådana som bryter institutionella gränser, och för att öka relationer av tillit och ömsesidighet som underlättar samverkan och utveckling. Identitetsdimensionen syftar på att människors syn på sig själva och på vad de vill och ser som möjligt att förverkliga, förändras i en alltmer globaliserad värld. De identiteter som utvecklas avspeglar att dagens människor ingår i lokala så väl som i globala sammanhang. Globaliseringen innebär inte att platsidentiteten försvinner, utan snarare stärks när människors sätter större värde på bostad, naturmiljö och sociala relationer och strukturer. Men globaliseringen innebär att människor får nya möjligheter att ifrågasätta och reflektera över lokala sociala strukturer och över regler och resurser i sådana strukturer. Man kan dessutom reflektera över sig själv och sin egen situation från nya utgångspunkter. Denna reflexivitet kan hjälpa människor som ständigt utsätts för omvärldsförändringar, som t.ex. lantbrukaren eller småföretagaren, att reflektera över förutsättningarna för sitt handlande och därmed nå fram till meningsfulla skäl för sina val. Dessa begrepp ger möjligheter att förstå varför det finns olika landsbygder, t. ex. varför det är brist på dynamik och utveckling på ett håll, och tvärtom på ett annat håll. De mest stabila förutsättningarna för levande landsbygdssamhällen uppstår där både ömsesidiga, marknadsmässiga och omfördelingsinriktade relationer finns. I glesbygder är de marknadsmässiga relationerna svåra att utveckla. Där vilar bygdens stabilitet i huvudsak på de lokala ömsesidiga relationerna och på tillgång till transfereringar från t ex staten. När dessa försvagas måste samhällen hitta nya vägar för att diversifiera sin ekonomi och nå ut till nya marknader. Detta kan medföra att samhällets normer bryts, t.ex. den lokala jakten blir handelsvara, eller att ny markanvändning och projekt initieras för att attrahera besökare och turister. Det innebär också att man blir alltmer beroende av de egna nätverken, innovationerna och förmågan att omtolka sina möjligheter och sin roll. Många landsbygdsområden inom EU med dåliga förutsättningar för utveckling får idag tillgång till resurser genom EU:s struktur- och transnationella program. Den svenska regeringen ställde emellertid de nordliga områden i Sverige (Mål 1) utanför EU:s gemenskapsinitiativ, Leader + som just är det program som lägger särskild vikt vid sådana innovativa aspekter och samverkan mellan den privata, ideella och offentliga sektor, som regionen har behov av. Den gradvisa nedmonteringen av välfärdsstaten och försvagningen av regionalpolitiken, gör att delar av dessa områden i allt större grad måste ta hand om sig själva. Därför verkar organisering, samverkan i nya former och metodutveckling vara viktigt för glesbygdens fortlevande. Detta är också en anledning till att det är så viktigt att landsbygdssamhällena behåller och utvecklar lokala gemensamhetsplatser, t. ex. skola, affär, kyrka och föreningsliv. Dessa institutioner stöder både utvecklingen av ömsesidiga relationer, lärandeprocesser och utveckling av nätverk. I södra och mellersta Sverige, i områden där de agro-ekologiska förutsättningar är goda, satsas det på många håll hårt för att stärka den marknadsinriktade jordbruksproduktionen, t.ex. genom investeringar i storskalig verksamhet för att få bättre ekonomi. Andra marknadsinriktade initiativ för att uppnå mervärde omfattar övergång till ekologiskt odlande, vidareförädling, gårdsturism, nischproduktion etc. Men även i södra och mellersta Sverige är lantbrukare naturligtvis beroende av en god livsmiljö med ett levande lokal samhälle präglat av ömsesidiga relationer. Det minskande antalet lantbrukare och deras familjer kan inte ensamma mäkta med att skapa förutsättningar för landsbygdens fortlevande. Om bonden däremot ingår i ett bredare 16

17 samhälleligt sammanhang, förbättrar detta förutsättningarna för tillitsfulla relationer och nätverk som kan skapa grogrund för innovationer. En levande landsbygd har behov av en diversifierad ekonomisk struktur också därför att en sådan ger kopplingar till olika marknader vilket ger grund för nya lärandeprocesser. Landsbygden och det globala ansvaret Idag finns det 800 miljoner människor som svälter varje dag trots att det produceras tillräckligt med mat i världen. Bristen på global livsmedels-säkerhet är en fråga om orättvis fördelning som kan härledas till maktrelationer och konsumtionsmönster. Ändrade globala maktrelationer skulle kunna ge de fattiga länderna bättre tillträde till rika länders marknader och ge dem stimulans till ökad jordbruksexport. På längre sikt är detta viktigt, men på kort sikt är det viktigaste att fattiga länder ökar matproduktionen för egen konsumtion och att den fördelas så att alla får tillgång till tillräckligt med mat. Detta kräver förändrade maktrelationer i de enskilda länderna; att de fattiga får tillgång till jord, ett ökat inflytande över jordbruksproduktionen och kan försörja sig själva. Ett globalt uthålligt jordbruk har samtidigt en viktig roll i produktionen av de globala nyttigheterna, t.ex. att säkerställa de ekologiska och miljömässiga tjänster som kan bidra till att motverka växthuseffekten, klimatförändringar, ozonhålets utvidgning etc. Globaliseringen innebär att primärproduktionen och landsbygden i nord och i syd hänger samman. Det finns inte en lösning för landsbygd, människor, miljö och produktion i de rika länderna i nord och en helt annan för de fattiga länderna i syd. 17

18 Livsmedel och miljönytta - hur förenas detta? Harald Svensson Statens jordbruksverk Jönköping 036/ harald.svensson@sjv.se Jordbruks-/livsmedelspolitiken har successivt utvecklats mot mera hänsynstagande till natur- och kulturmiljöer, det som ofta kallas kollektiva nyttigheter, samt miljö- och djurskydd. Exempel på detta är regelverk inom ramen för Miljöbalken och Djurskyddslagen samt det Miljö- och Landsbygdsutvecklingsprogram som gäller nu. Vad gäller miljönytta kommer fortsättningsvis en avgränsning i princip att ske till de positiva värden som jordbruket kan ge och frågor kring miljöskydd lämnas nu i stort sett utanför. Det svenska jordbruket har utvecklats efter två linjer, där den ena linjen är en företagsmässig specialisering men också en geografisk koncentrering i riktning mot företag som är mycket stora i förhållande till vad som var vanligt för några decennier sedan. Exempel som hittills varit tydliga i detta hänseende är griskötts-, fågelkötts- och äggproduktionen. Även mjölkproduktionen kan nu läggas till detta område, åtminstone om man begränsar sig till den företagsmässiga specialiseringen. Den andra linjen är att många vill ha möjlighet att på deltid driva ett litet jordbruk vid sidan av en annan verksamhet, t.ex. arbete i en närbelägen tätort. Ett bra boende i en miljö som uppfattas som trivsam är säkert en viktig faktor för dessa. Antalet jordbruksföretag har under en 20-årsperiod minskat med ca 35 procent. Ser vi däremot på två produktionsgrenar på animaliesidan har antalet företag med nötkreatur minskat med nästan 60 procent och antalet företag med höns (exkl. kycklingar) med nästan 80 %. Det finns också regionala olikheter, t.ex. är utvecklingen snabbare i Götalands slättbygder än för landet totalt. Tänkbara förklaringar till denna snabbare utveckling i Götalands slättbygder kan dels vara att det givetvis kan vara lättare att få till en god arrondering men det kan också bero på att förändringstrycket där totalt sett är starkt för att upprätthålla konkurrenskraften. Denna utveckling är säkerligen helt nödvändig och kommer med all säkerhet att fortsätta. Den långsiktiga utvecklingen av jordbrukspolitikens inriktning är att medel som är inriktade mot prisreglering minskar. I det svenska perspektivet formuleras detta som att - produktionen ska styras av konsumenternas efterfrågan, - produktionen ska vara långsiktigt hållbar och - EU ska medverka till global livsmedelsförsörjningssäkerhet bl.a. genom att hävda frihandelns principer. Det senaste förslaget om översyn av jordbrukspolitiken inom EU om en frikoppling av direktstöden för grödor och djurbidragen är en fortsättning på den inslagna vägen. Förutsättningarna för god konkurrenskraft varierar mellan olika produkter och mellan olika områden. Jämfört med konkurrentländer verkar t.ex. spannmålsodlingen i södra Sverige ha goda förutsättningar likaväl som fågel- och grisköttsproduktionen. Det är en självklarhet att produktionen måste ske på ett miljömässigt acceptabelt sätt, dvs. med små växtnäringsförluster samt med liten och korrekt användning av bekämpningsmedel. Denna inriktning av politiken medför att lönsamheten i användningen av arealer i synnerhet i skogsbygderna blir låg. Jordbruket bidrar till positiva miljöeffekter i form av biologisk mångfald, bevarande av värdefulla kulturmiljöer och ett öppet odlingslandskap. Både i ett svenskt perspektiv och i ett EU-perspektiv är man beredd att hindra en utveckling som medför att vi inte upprätthåller dessa värden. T.ex. har statsmakterna (riksdag och regering) i Sverige lagt fast tydliga miljökvalitetsmål om bl.a. Ett rikt odlingslandskap. Bl.a. säger man där att senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vidare ska de hävdade ängsmarkerna och hävdad betesmark av de mest hotade typerna utökas. För att nå eller bibehålla dessa marker behövs riktade stöd. Olika former av 18

19 miljöersättningar har blivit etablerade i Sverige. Tydliga ansvar har fördelats ut av regeringen för att följa utvecklingen för att kunna larma om det visar sig att det finns risk för att målen blir svåra att uppnå. Långt in på 1980-talet var jordbrukarnas inkomster i stort sett helt beroende på produktionens omfattning. Även de s.k. Norrlandsstöden var ju helt produktionsrelaterade. En betydande omsvängning har skett sedan dess och utbetalningarna av olika slag av direktstöd motsvarar i dagsläget drygt 15 procent av jordbrukets produktionsvärde 1. I denna andel ingår miljöersättningar för att säkra tillgången till kollektiva värden (biologisk mångfald, kultur- och miljövärden samt öppet landskap). Inom nötköttsproduktionen är denna andel i allmänhet betydligt högre. I den framtid som kan överblickas nu får vi räkna med att det både sker en fokusering mot livsmedelsproduktion som sker i en internationell konkurrens och mot verksamhet som är inriktad mot att förse oss med de kollektiva nyttigheterna biologisk mångfald, kulturmiljöer och öppet odlingslandskap. Båda fokuseringarna är lika viktiga. Miljökvalitetsmålen måste nås även om företagen blir större än nu. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn oavsett om vi tänker på livsmedelsproduktion i internationell konkurrens eller på att förse oss med de kollektiva nyttigheterna är att det även framöver finns personer som är beredda att ta på sig uppdragen. 1 I jordbrukets produktionsvärde räknas numera även den fodersäd som används i animalieproduktionen in. Detta medför då att produktionsvärdet blåses upp och att därför det angivna procentuttrycket egentligen blir underskattat med några procentenheter. 19

20 Vi får landet att växa! Förbundsordförande Caroline Trapp Lantbrukarnas Riksförbund Stockholm Svenskt jord- och skogsbruk är större och mer betydelsefullt än vad många vet om Sysselsättning 10% Jord- och skogsbruket i Sverige sysselsätter tillsammans människor vilket motsvarar ca 10% av sysselsättningen (direkt och indirekt effekt). Jorden och skogen finns över hela Sverige. Det är en naturresurs och ett kapital som inte flyttar utomlands. Tillväxt och ökad förädling ger fler jobb och ökar Sveriges BNP Jobb skapas där jobb behövs! BNP 9% Livsmedelssektorns samlade andel av BNP är ca 3,9% Skogsbrukets och skogsindustrins andel av BNP är ca 5% Livsmedelsexporten ökar stadigt I genomsnitt +15% per år sedan början av 1990-talet 25 miljarder kr år 2001 (varav drygt 7 miljarder fisk och kaffe) Skogen är Sveriges största exportkälla 82 miljarder kr år 2000 Konsumenternas förtroende för svenska livsmedel är högt 80-90% av konsumenterna har stort förtroende Framtidstro bland lantbrukarna 26% investerade i byggnader i fjol 29% kommer att investera i år Landsbygdsföretag med jord och skog som bas utvecklas starkt Marknaden för inhemsk livsmedelsproduktion är stark Nötkött 75%, gris- och fågelkött 90%, får och lammkött 40% Småskalig livsmedelsförädling/produktion ökar Marknaden för bioenergi växer Landsbygdsturismen utvecklas Upplev Landet i Sverige AB Bo på Lantgård 500 gårdar, gästnätter Hästturism/ridning 800 företag Fisketurismen växer 100 företag i bara Östergötland och Småland De gröna näringarna har en mycket stor betydelse för utvecklingen av den svenska ekonomin. Inom lantbruksnäringen finns det också mycket av optimism och framtidssatsning, vilket avspeglar sig i LRFs paroll Vi får landet att växa. 20