Utrikesfödda och deras sjukfrånvaro betydelsen av psykiska sjukdomar och relaterad behandling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesfödda och deras sjukfrånvaro betydelsen av psykiska sjukdomar och relaterad behandling"

Transkript

1 Utrikesfödda och deras sjukfrånvaro betydelsen av psykiska sjukdomar och relaterad behandling Ellenor Mittendorfer-Rutz, docent, med dr Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin 09/02/2017 1

2 Migrationsforskning 9 februari

3 9 februari

4 9 februari

5 9 februari

6 Riskfaktorer innan, under och efter migrationen Figure. Different exposures during the life course on the health of migrants. Spallek J, Zeeb H, Razum O. What do we have to know from migrants' past exposures to understand their health status? A life course approach. Emerging Themes in Epidemiology 2011;8:6 09/02/2017 6

7 Forskning om sjukfrånvaro 9 februari

8 Psykiska sjukdomar Loisel, P. et al. The Arena in work disability prevention: a case management ecological model. Journal of Occupational Rehabilitation, 2005,15 (4).

9 Migrationsforskning & forskning om sjukfrånvaro 9 februari

10 Migration Depressions- och ångestsjukdomar Före och under migration (traumatiska upplevelser) Psykosocial och socio-ekonomisk situation Arbetsrelaterade faktorer Diskriminering Healthy migrant effect 9 februari

11 Migration - behandling av psykiska sjukdomar Tillgång till vård Klinisk manifestation av symptom Språkbarriärer Stigmatisering av psykiska sjukdomar Hjälpsökande Kompetens i transkulturell psykiatri/psykologi 9 februari

12 World value survey 9 februari

13 IMAS databasen SCB: LISA (Kön, ålder, födelseland, utbildning, inkomster och bidrag, boendeområde, familjesituation, civilstånd, emigration, sysselsättning etc), FAD, Flergenerationsregistret, ULF (>106,000 personer)

14 IMAS databasen SCB: LISA (Kön, ålder, födelseland, utbildning, inkomster och bidrag, boendeområde, familjesituation, civilstånd, emigration, sysselsättning, etc), FAD, Flergenerationsregistret, ULF (>106,000 personer) Socialstyrelsen (Sluten- och öppenvårdsregistret, Dödsorsaksregistret, Cancerregistret, MFR, Läkemedelsregistret)

15 IMAS databasen SCB: LISA (Kön, ålder, födelseland, utbildning, inkomster och bidrag, boendeområde, familjesituation, civilstånd, emigration, sysselsättning etc), FAD, Flergenerationsregistret, ULF (>106,000 personer) Socialstyrelsen (Sluten- och öppenvårdsregistret, Dödsorsaksregistret, Cancerregistret, MFR, Läkemedelsregistret) Försäkringskassan MiDAS + andra (SS, SA, maxtid etc)

16 IMAS databasen SCB: LISA (Kön, ålder, födelseland, utbildning, inkomster och bidrag, boendeområde, familjesituation, civilstånd, emigration, sysselsättning, etc), FAD, Flergenerationsregistret, ULF (>106,000 personer) Socialstyrelsen (Sluten- och öppenvårdsregistret, Dödsorsaksregistret, Cancerregistret, MFR, Läkemedelsregistret) Försäkringskassan MiDAS + andra (SS, SA, maxtid etc)

17 IMAS Sex kohorter följs prospektivt. Alla år resp år + deras föräldrar

18 IMAS Även retrospektiva data

19 IMAS Även retrospektiva data

20 Risk för sjuk- och aktivitetsersättning betydelsen av födelseland och ålder Alla 3,7 miljoner individer mellan 19 och 50 år som var registrerade i Sverige 2004, 6 års uppföljningstid Di Thiene et al. under granskning, 2017

21 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning (SA) bland första generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA somatisk % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

22 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland första generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA somatisk % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

23 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland första generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA Somatisk SA % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

24 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland första generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA Somatisk SA % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

25 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA somatisk % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

26 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA somatisk % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

27 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA Somatisk SA % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

28 Risk (HR) för sjuk-och aktivitetsersättning (SA) bland andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter ålder Ålder (år) Psykisk SA Somatisk SA % SA HR (95% KI) % SA HR (95% KI) < ( ) ( ) ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

29 Födelseland

30 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning (SA) på grund av psykiska diagnoser bland första och andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter födelseland Första Andra % HR (KI 95%) % HR (KI 95%) Norden ( ) ( ) EU ( ) ( ) Rest. EU ( ) ( ) Rest ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

31 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning (SA) på grund av psykiska diagnoser bland första och andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter födelseland Första Andra % HR (KI 95%) % HR (KI 95%) Norden ( ) ( ) EU ( ) ( ) Rest. EU ( ) ( ) Rest ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

32 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning (SA) på grund av psykiska diagnoser bland första och andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter födelseland Första Andra % HR (KI 95%) % HR (KI 95%) Norden ( ) ( ) EU ( ) ( ) Rest. EU ( ) ( ) Rest ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

33 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning (SA) på grund av psykiska diagnoser bland första och andra generationens migranter jämfört med personer födda i Sverige, stratifierat efter födelseland Första Andra % HR (KI 95%) % HR (KI 95%) Norden ( ) ( ) EU ( ) ( ) Rest. EU ( ) ( ) Rest ( ) ( ) Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård Di Thiene et al /02/

34 Betydelsen av psykiska sjukdomar 9 februari

35 Psykiska sjukdomar/suicidalt beteende och framtida risk för sjuk/aktivitetsersättning Risk estimat (HR) för personer födda utanför Europa*: Sjukskrivna (n= ) i stressrelaterade diagnoser: 1.75 ( ) Personer (n=18 034), spec. öppenv. pga. depression: 1.49 ( ) Unga med suicidförsök (n=5 649, år): 0.61 ( ) Niederkrotenthaler et al. 2016; Mittendorfer-Rutz et al. 2014; Ishtiak-Kazi et al februari 2017 *jämfört med personer födda i Sverige 35

36 Risk för sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning och arbetslöshet betydelsen av psykiska sjukdomar och födelseregion Alla 1.7 miljoner individer mellan 20 och 35 år som var registrerade i Sverige 2004, 7 års uppföljningstid Helgesson et al. under granskning, 2017

37 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukskrivning och arbetslöshet , med/utan psykisk diagnos Sjuk-och aktivitetsersättning Sjukskrivning (> 180 d) Arbetslöshet (>180 d) Mental disorder Psykisk diagnos No Ej mental psykisk disorder diagnos Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Helgesson et al. under granskning 2017 Justerad för ålder, kön, utbildningsnivå, familjesituation, H-region, arbetslöshet, specialiserad vård, och faktorer under uppföljning 37

38 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukskrivning och arbetslöshet , med/utan psykisk diagnos Sjuk-och aktivitetsersättning Sjukskrivning (> 180 d) Arbetslöshet (>180 d) Mental disorder Psykisk diagnos No Ej mental psykisk disorder diagnos Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Helgesson et al. under granskning

39 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukskrivning och arbetslöshet , med/utan psykisk diagnos Sjuk-och aktivitetsersättning Sjukskrivning (> 90 d) Arbetslöshet (>180 d) Mental disorder Psykisk diagnos No Ej mental psykisk disorder diagnos Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Helgesson et al. under granskning

40 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukskrivning och arbetslöshet , med/utan psykisk diagnos Sjuk-och aktivitetsersättning Sjukskrivning (> 90 d) Arbetslöshet (>180 d) Mental disorder Psykisk diagnos No Ej mental psykisk disorder diagnos Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Helgesson et al. under granskning

41 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukskrivning och arbetslöshet , med/utan psykisk diagnos Sjuk-och aktivitetsersättning Sjukskrivning (> 90 d) Arbetslöshet (>180 d) Mental disorder Psykisk diagnos No Ej mental psykisk disorder diagnos Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Helgesson et al. under granskning

42 Risk (HR) för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukskrivning och arbetslöshet , med/utan psykisk diagnos Sjuk-och aktivitetsersättning Sjukskrivning (> 90 d) Arbetslöshet (>180 d) Mental disorder Psykisk diagnos No Ej mental psykisk disorder diagnos Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sweden Western Non-Western Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Sverige Europa utanför Europa Helgesson et al. under granskning

43 Betydelsen av behandling 9 februari

44 Risk för sjuk- och aktivitetsersättning betydelsen av vård och behandling och födelseregion Alla individer mellan 18 och 59 år som var registrerade i Sverige 2006 och hade ett nytt sjukskrivningsfall i depression/ångestsyndrom, 4 års uppföljningstid Werlen et al. under granskning, 2017

45 Sjukvård och läkemedelsförskrivning bland personer med ett nytt sjukskrivningsfall 2006, stratifierat efter födelseregion* Sverige Europa etc 1 Utanför Europa Sjukvård Psykiatrisk ) 26.8 Somatisk Läkemedel Inga Antidepr. bara Hyp/Sed/Anx bara Kombination EU25 samt USA och Oceanien; * p< Werlen et al under granskning 2017

46 Risk 1 (hazard ratios) och 95% konfidensintervaller för sjuk- och aktivitetsersättning (2007 and 2010) i relation till läkemedelsförskrivning, stratifierat efter födelseregion Läkemedel Sverige Europa etc* Utanför Europa Inga Antidepress. bara 1.82 ( ) 3.02 ( ) 2.41 ( ) Hypnot/Sedat/ Anxiol. bara 1.22 ( ) 1.72 ( ) 1.21 ( ) Kombination 2.07 ( ) 3.34 ( ) 3.24 ( ) 1 sociodemografiska faktorer, arbetslöshet och sjukvård; * EU25, USA och Oceanien Werlen et al under granskning

47 Vård innan/efter beviljandet av sjuk/aktivitetsersättning Alla individer mellan 19 och 64 år med nybeviljad sjuk/aktivitetsersättning i depression/ångestsyndrom 2005/06 eller 2009/10, 3 år innan och 3 år efter Rahman et al. 2016; Di Thiene et al. under granskning, 2017

48 Odds ratios Odds ratios Odds Ratios i relation till beviljandet av sjuk/ aktivitetsersättning i depression/ångestsyndrom stratifierat efter födelseregion* 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Outpatient healthcare due to CMD diagnoses Psykiatrisk öppenvård t-3 t-2 t-1 t0 t+1 t+2 t+3 Natives Western countries Non western countries 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 t-3 t-2 t-1 t0 t+1 t+2 t+3 Natives Sverige Western Europa countries etc Non western countries Utanför Europa *Justerade för sociodemografiska faktorer Inpatient healthcare due to CMD diagnoses Psykiatrisk slutenvård 48

49 Odds ratios Odds ratios Odds Ratios i relation till beviljandet av sjuk/ aktivitetsersättning i depression/ångestsyndrom stratifierat efter födelseregion* 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Outpatient healthcare due to CMD diagnoses Psykiatrisk öppenvård t-3 t-2 t-1 t0 t+1 t+2 t+3 Natives Western countries Non western countries 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 t-3 t-2 t-1 t0 t+1 t+2 t+3 Natives Sverige Western Europa countries etc Non western countries Utanför Europa *Justerade för sociodemografiska faktorer Inpatient healthcare due to CMD diagnoses Psykiatrisk slutenvård 49

50 Sjukförsäkringens regeländringar

51 Prevalens* av psykiatrisk sluten och öppenvård innan/efter beviljandet av sjuk/ aktivitetsersättning i depression/ångestsyndrom Psykiatrisk slutenvård Psykiatrisk öppenvård,09,59,08,54,49,07,44,39,06,34,05,29,24,04,19,14,03 t-3 t-2 t-1 t0 t+1 t+2 t+3,09 t-3 t-2 t-1 t0 t+1 t+2 t+3 * Justerad för sociodemografiska faktorer Rahman et al

52 Psykiatrisk specialiserad öppenvård (%) 3 år innan, vid och 3 år efter beviljandet av sjuk/ aktivitetsersättning i depression/ångestsyndrom, innan och efter 2008 efter födelseland Sverige 2005/06 Europa etc 1 Utanför Europa t t t Sverige t t t EU25 samt USA och Oceanien 2009/ Europa etc 1 Utanför Europa /02/

53 Slutsatser Risk för sjuk/aktivitetsersättning (SA) varierar beträffande födelseregion, första/andra generationens invandrare, ålder etc. Skillnader beträffande olika utfallsmått: SA, sjukskrivning, arbetslöshet i relation till psykiska sjukdomar och födelseregion Skillnader beträffande sjukvård och medicinering i relation till regeländringar och födelseregion 9 februari

54 TACK! 09/02/

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män Delrapport i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och aktiv itetsersättning bland kv innor och män Ellenor Mittendorfer Rutz Kristina Alexanderson Linnea

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning

Unga vuxna med aktivitetsersättning Unga vuxna med aktivitetsersättning risk för suicidförsök och suicid UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Unga

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet

Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet Faktisk sjukskrivningslängd för vissa diagnoser i det diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstödet Rapport från en inledande studie år 2016 Kristina Alexanderson Elin Hinas Kerstin Nilsson Sektionen

Läs mer

Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning

Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning 1-2 Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Kohortstudier av - utveckling av försörjningssituation - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning Två

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Arbetsliv, psykisk ohälsa och sjukskrivning s Varför ökar sjukfrånvaron med psykiska diagnoser? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen Therese Ljung Analytiker Försäkringskassan Sid 1 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring Överblick Andelen utrikes födda

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, Elin Hinas och Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Emilie.Friberg@ki.se

Läs mer

Föräldraskap och sjukskrivning

Föräldraskap och sjukskrivning Föräldraskap och sjukskrivning Margaretha Voss och Ulrik Lidwall Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos och Karolinska Institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Forskarseminarium i Umeå,

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Socioekonomiska skillnader

Socioekonomiska skillnader Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin

Läs mer

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar 8 Delrapport 8 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar Pia Svedberg Jurgita

Läs mer

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens

Läs mer

Geografiska och sociala skillnader i ångest och depression bland ungdomar i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:16

Geografiska och sociala skillnader i ångest och depression bland ungdomar i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:16 Geografiska och sociala skillnader i ångest och depression bland ungdomar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:16 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den

Läs mer

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se

Läs mer

Huvudrapport. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Redaktionsgrupp Kristina Alexanderson Staffan Marklund Ellenor Mittendorfer Rutz Pia Svedberg

Huvudrapport. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Redaktionsgrupp Kristina Alexanderson Staffan Marklund Ellenor Mittendorfer Rutz Pia Svedberg Huvudrapport Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Redaktionsgrupp Kristina Alexanderson Staffan Marklund Ellenor Mittendorfer Rutz Pia Svedberg Reviderad maj 2011 Sektionen för försäkringsmedicin

Läs mer

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Sjukfrånvaro efter 65 års ålder UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Parlamentariska

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Sjukfrånvaro efter 65 års ålder UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Parlamentariska

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte

Läs mer

Prediktion av fortsatt sjukfrånvaro bland personer sjukskrivna i depressiv episod respektive i artros

Prediktion av fortsatt sjukfrånvaro bland personer sjukskrivna i depressiv episod respektive i artros Stöd för rätt sjukskrivning ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting Prediktion av fortsatt sjukfrånvaro bland personer sjukskrivna i depressiv episod respektive

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro

9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro 9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Långtidssjukskrivna kvinnor och män som genomgått försäkringsmedicinska utredningar Staffan Marklund Kristina Alexanderson Klas Gustafsson Göran

Läs mer

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005 ANALYSERAR 27:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 25 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering

Läs mer

Data management at SIMSAM MEB node. Åsa Eck

Data management at SIMSAM MEB node. Åsa Eck Data management at SIMSAM MEB node Åsa Eck Databas 12 register All data ligger i tabeller i en Oracle databas, version 11.2. Data har laddats in till Oracle via SAS. Loggarna är sparade som kommentarer

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen : Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi

Läs mer

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut

Behandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Hjärtinfarkt, social position och födelseland. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:19. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Hjärtinfarkt, social position och födelseland. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:19. På uppdrag av Stockholms läns landsting Hjärtinfarkt, social position och födelseland Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:19 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster FOU RAPPORT ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Nyanlända migranters röster 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Tabell 1. Deltagare fördelade på kön, språk och ursprung

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Delrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS

Delrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS Samtligt material i denna delrapport bygger på insamlad data vid inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder som genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens frågeformulär under perioden

Läs mer

Transkulturellt Centrum

Transkulturellt Centrum Transkulturellt Centrum Stockholms läns landstings kunskapscentrum i transkulturell psykiatri asylsjukvård och munhälsa nyanlända flyktingars hälsa hälsokommunikation Lika eller olika? Vad kan ha betydelse

Läs mer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

hjältemodig insats eller

hjältemodig insats eller Sjuknärvaro hjältemodig insats eller kostsam dumhet? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen,

Läs mer

Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman

Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n. December Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman Neuropsykiatri bland barn och unga vuxna i Stockholms la n December 2013 Henrik Dal Kyriaki Kosidou Christina Dalman Syfte, bakgrund Handikapp & habilitering har av Centrum för epidemiologi (CES) beställt

Läs mer