Uppdrag att utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och föreningens användning av statliga medel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag att utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och föreningens användning av statliga medel"

Transkript

1 Datum RRV dnr Ert datum Er beteckning N1999/10089/TP 1 (1) Till Näringsdepartementet Uppdrag att utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och föreningens användning av statliga medel Rikrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag granskat Nationalföreningens för trafiksäkerhetens främjande (NTF) trafiksäkerhetsarbete och användning av statliga medel. Resultatet av granskningen redovisas i bifogad rapport NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete (). Företrädare för NTF, Vägverket och vissa motororganisationer har beretts tillfälle att faktagranska och lämna synpunkter på ett utkast till slutrapport. Genraldirektören Inga-Britt Ahlenius har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Lars Markstedt har varit föredragande. Direktör Christina von Greyerz, revisiondirektör Rutger Banefelt och avdelningsdirektör Olle Hällbrink har medverkat i den slutliga handläggningen. Inga- Britt Ahlenius Lars Markstedt Postadress Besöksadress Telefon Fax Box Drottninggatan Stockholm

2 NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete

3 ISBN

4 Sammanfattning Inledning Tidigare utredningar och trafiksäkerhetspolitiska beslut Det delade ansvaret mellan NTF och TSV fungerade inte TSV avvecklas och Vägverket får sektoransvaret Nollvisionen NTF får ändrad finansiering och en mer oberoende ställning Uppdraget till RRV Genomförande Allmänt om vägtrafik och olyckor Vägtransportsystemet är komplext och olycksrisken hög Vägen till trafiksäkerhet Alla har ett ansvar för trafiksäkerheten Media och NTF har en viktig roll Beskrivning av NTF NTF:s verksamhetsidé Inriktningen av verksamheten för perioden NTF:s nuvarande policy Organisation Det centrala NTF NTF:s länsförbund Medlemsorganisationerna Den samlade NTF-organisationen Ekonomi Status på ekonomiskt underlag Ekonomisk utveckling av NTF totalt Ekonomisk utveckling av NTF:s förbund Ekonomisk utveckling av NTF:s centrala kansli Är NTF en folkrörelse? Granskning av NTF:s resultatredovisning många brister men positiv utveckling Kraven i regleringsbreven oklara för NTF NTF:s årsrapport till Vägverket har brister Fördelningen av kostnader på målområde och aktörer är oklar Ett utvecklingsarbete pågår för att förbättra resultatredovisningen Utvärdering av NTF:s verksamhet en svår uppgift Uppläggningen av vår analys Projekten om hastighet, trafiknykterhet m.m. har sannolikt varit lönsamma Satsningen på trafiksäkra transporter kan komma att få god effekt Arbetet med konsumentinformation måste effektiviseras NTF:s opinionsarbete har ännu inte fått något större genomslag Innebörd och metoder för utvärdering...50

5 5.5.2 Medlemsutvecklingen Antal frivilligarbetare och frivilligtimmar Stöd och samordning av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet Opinionsgrupper Lobby och media SCB:s undersökning och en sammanfattande bedömning Det behövs bättre samarbete och en fördjupad utvärdering av trafiksäkerhetsreformerna Finansieringen av NTF Översikt Hittillsvarande modeller för statlig finansiering har inte fungerat Organisationsbidragsmodellen Upphandlingsmodellen Blandfinansieringsmodellen Tänkbara nya modeller för statlig finansiering av NTF Allmänt om resultatstyrning av föreningsbidrag Verksamhetsbidrag till NTF Projektbidrag till frivilligt trafiksäkerhetsarbete NTF bör undersöka möjligheter till annan finansiering Landsting och kommuner Försäkringsbolagen Medlemsavgifter Skyltfonden Sponsring Blomsterfond och privata donationer NTF:s affärsverksamhet Administrativ rationalisering Nordisk jämförelse och vårt förslag till statlig finansiering Kan etappmålet för nollvisionen uppnås år 2000?...82 Bilaga 1 Näringsdepartementets PM , 11 punkter för ökad trafiksäkerhet Bilaga 2 Näringsdepartementets beslut angående Uppdrag att utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och föreningens användning av statliga medel Bilaga 3 NTF:s inriktning Fastställd av NTF:s kongress den 17 april 1999

6 Sammanfattning Uppdraget Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) bildades år 1934 på initiativ av dåvarande kommunikationsministern. Det statliga stödet till NTF har successivt ökat och uppgick år 1998 till drygt 100 miljoner kronor. Den 16 september 1999 beslöt regeringen att uppdra åt Riksrevisionsverket (RRV) att granska och utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och användningen av statliga medel. I regeringens beslut erinras om Näringsdepartementets handlingsprogram i 11 punkter för ökad trafiksäkerhet och avsikten att driva nollvisionsarbetet framåt genom fokusering på angelägna insatsområden. Nollvisionen - NTF har en viktig uppgift Vägtransportsystemet är komplext och olycksrisken hög. Det har skett en betydande förbättring under de senaste 30 åren vad gäller infrastruktur och fordon. Vi har fått fler vägar med motorvägsstandard och nya bostadsområden har byggts med trafikseparering och differentiering av gatunätet. Under 1990-talet har det dock alltjämt omkommit personer per år i trafikolyckor, dvs. lika många svenskar som omkom i Estoniakatastrofen. Våren 1997 beslutade riksdagen om nollvisionen, dvs. att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall var att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. I beslutet fastslås att ansvaret för trafiksäkerheten åvilar både trafikanterna och de s.k. systemutformarna. Med systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet såsom väg, fordon och transporttjänster samt de som ansvarar för olika stödsystem för en säker vägtrafik. Alla har således ett ansvar för trafiksäkerheten. Beskrivning av NTF - en komplex organisation NTF är en renodlad trafiksäkerhetsorganisation. Dess verksamhetsidé, inriktning och policy beslutas av kongressen som är NTF:s högsta beslutande organ. Kongressen sammanträder numera vartannat år. Vid kongressen i april 1998 fasställdes följande verksamhetsidé: NTF:s mål är att skapa opinion för rätten till en trygg och säker trafik där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt. NTF skall öka människors vilja att ställa krav och stärka deras förmåga att själva bidra till varaktiga förbättringar. NTF skall medverka till att öka insikten om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan. 7

7 NTF-organisationen består av det centrala NTF med ett kansli i Kista, 23 länsförbund och ett 70-tal medlemsorganisationer. I nedanstående figur visas översiktligt hur NTF-organisationen är uppbyggd. NTF:s kongress är högsta beslutande organ. Den väljs av länsförbund och medlemsorganisationer (MO i figuren). Årsmöte MO MO styrelse NTF Kongress NTF styrelse Årsmöte NTF länsförb. NTF förb. styrelse MO MO kansli centralt kansli kansli MO kansli region /// lokalt NTF Kansli Kista Utb.. av Utb.. Utb.. av av aktörer aktörer Projekt NTF förb. Kansli region / lokalt Projekt Projekt Projekt Sedan Vägverket år 1993 fick ett samlat ansvar för frågor om trafiksäkerhet, miljö. m.m. inom vägtrafikområdet, det s.k. sektoransvaret, har det statliga stödet till såväl NTF:s centrala kansli i Kista som till NTF-förbunden ökat kraftigt. År 1998 var det totala statliga stödet drygt 100 miljoner kronor, varav 65 miljoner kronor avsåg ett av regeringen beslutat bidrag och resterande belopp var ersättningar för vissa tjänster åt Vägverket. Härtill kommer stöd från kommuner och landsting samt från försäljning m.m. Under perioden har, som framgår av nedanstående tabell, den totala omslutningen nästan fördubblats Belopp miljoner NTF förbund NTF Kista Granskning av NTF:s resultatredovisning - många brister men positiv utveckling RRV har granskat NTF:s redovisning till staten av hur det årliga bidraget om 65 miljoner kronor har använts. I NTF:s årsrapport till Vägverket redovisas inte resultatutfall helt korrekt utan redovisningen bygger till stor del på budgeterade belopp. Vidare är fördelningen av kostnader på målområden och aktörer oklar. Granskningen visar också att kraven i regleringsbreven är oklara. I regleringsbrevet för år 1999 anges t.ex. inte syftet med bidraget tydligt. 8

8 Inom NTF pågår ett utvecklingsarbete som kommer att ge bättre underlag för resultatredovisningen. Vi konstaterar att NTF har en hög teknisk ambition och att den gemensamma projektdatabas som nu byggs upp bör kunna ge bättre planerings-, budgeterings-, uppföljnings- och analysunderlag. En förutsättning är dock att hela NTForganisationens ekonomiska hantering i framtiden sker enligt en gemensam modell, så är inte fallet i dag. Utvärdering av NTF:s verksamhet en svår uppgift Effekterna av NTF:s insatser kan dels relateras till det övergripande målet i nollvisionen, dels till olika delmål eller verksamhetsmål. Vi har valt att ta det Nationella trafiksäkerhetsprogrammets s.k. reformområden med dess 11 delmål som utgångspunkt för vår utvärdering. Som grund för utvärderingen har vi gått igenom NTF:s resultatredovisning, studerat projekten i NTF-databasen samt besökt och intervjuat personal inom NTF och berörda medlemsorganisationer. Vår sammanfattande bedömning är att: - Projekten med inriktning på hastighet, trafiknykterhet m.m. har varit lönsamma - Satsningen på trafiksäkra transporter kan komma att få god effekt - Arbetet med konsumentinformation måste effektiviseras - NTF:s arbete med nätverk och opinionsgrupper har ännu inte fått något större genomslag Vi bedömer att en målmedveten fortsatt satsning på NTF:s nätverk och opinionsgrupper på sikt kan påverka trafikanternas värdering av trafiksäkerhetsfrågor, så att alla omfattar nollvisionen. Vi anser att det behövs fördjupade studier och analyser av konsekvenserna för ett antal fysiska åtgärder och lokala hastighetsbegränsningar. Härvid bör även Vägverkets och kommunernas arbete med vägrevisioner och hur de samverkar med frivilligorganisationerna utvärderas. Vi föreslår att samverkansgruppen mellan Vägverket, polisen och kommunerna, (GNS-gruppen) tar initiativ till att det utvecklas en för de olika aktörerna gemensam utvärderingsmodell. Finansiering av NTF det behövs en ny statsbidragsmodell och nya bidragsgivare Under perioden 1982/ /93 fick NTF ett årligt anslag beslutat av riksdagen för pläderande informationsverksamhet. Detta var främst ett organisationsstöd utan krav på återrapportering. I samband med att Vägverket övertog Trafiksäkerhetsverkets uppgifter år 1992/93 avvecklades anslaget till NTF. Vägverket fick ett sektorsansvar och skulle inom ramen för sina anslag upphandla olika tjänster från bl.a. NTF. Syftet med upphandlingsmodellen var att uppnå effektivitetsvinster och besparingar. För budgetåren 1998 och 1999 har NTF:s centrala kansli erhållit särskilda medel för opinionsbildande verksamhet. Det av regeringen beslutade beloppet har uppgått till 65 miljoner kronor. Härutöver har Vägverkets regioner upphandlat tjänster hos NTF:s länsförbund, dvs. en form av blandfinansieringsmodell. Vi har analyserat för- och nackdelar med de hittills prövade tre modellerna för finansiering av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Vår analys visar att alla dessa modeller är förenade med 9

9 betydande nackdelar vad gäller effektivt resursutnyttjande och administrativ hantering. Den nuvarande blandfinansieringsmodellen anser vi fungerar sämst, beroende bl.a. på att det i praktiken är svårt att skilja på sådant opinionsarbete som skall täckas av de 65 miljonerna, respektive sådana tjänster som skall upphandlas av Vägverket. I mitten av 1990-talet inledde regeringen ett arbete för att tydliggöra resultatinriktningen av bidrag till föreningslivet. Om resultatstyrning tillämpas bör det framtida stödet till frivilligt trafiksäkerhetsarbete antingen ges i form av ett renodlad verksamhetsbidrag med tydliga krav på resultat eller ett projektbidrag där det i ansökan anges hur projektet skall redovisas. Enligt vår mening talar såväl effektivitetsskäl som formella skäl för att projektbidragsmodellen skall väljas. Vi anser att NTF bör undersöka möjligheterna till annan finansiering än statlig. Vi har studerat - landsting och kommuner, - försäkringsbolag, - medlemsavgifter, - skyltfonden, - sponsring samt - privata donationer och en eventuell blomsterfond. Vi har också studerat NTF:s förlagsverksamhet, övningsplatser, butiksförsäljning, utbildning och annan affärsverksamhet. Vår bedömning är att NTF bör vara restriktiv vad gäller kommersiell verksamhet. Möjligheter att sälja eller knoppa av dessa verksamheter bör prövas. Vi har funnit att NTF:s nuvarande splittrade organisation och avsaknad av bl. a. ett för hela organisationen gemensamt ekonomisystem medför onödigt höga administrativa kostnader. Vi anser därför att en förutsättningslös utredning av NTF:s organisation och arbetsformer bör genomförts. Nollvisionens etappmål år 2000 förutsättningar för att lyckas Vägverkets bedömning är att nollvisionens etappmål om högst 400 dödade i trafiken inte kommer att uppnås år För att bryta olycksutvecklingen skulle det bl.a. behövas ett väsentligt starkare engagemang i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet och en ökad acceptans för nollvisionen bland trafikanterna. Vi bedömer att det fortfarande finns en chans att klara det psykologiskt viktiga etappmålet högst 400 dödade per år, men detta kräver bl. a att: - NTF genomför en snabb och genomgripande omorganisation. - NTF kan mobilisera väsentligt fler aktiva medlemmar. - Vägverket och kommunerna effektiviserar sitt arbete med att förbättra trafikmiljön. - Samarbetet mellan Vägverket, polisen, kommunerna och NTF förbättras. - Trafikanterna följer hastighetsbegränsningar och övriga trafiksäkerhetsregler. Enligt vår uppfattning har media och NTF en viktig uppgift att fylla, då det gäller att påverka dels myndigheterna, dels trafikanterna för att förverkliga nollvisionens grundidé. 10

10 1 Inledning Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag granskat Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Innan vi närmare presenterar uppdraget skall vi teckna bakgrunden till regeringens beslut att låta granska NTF. 1.1 Tidigare utredningar och trafiksäkerhetspolitiska beslut NTF bildades år 1934 på initiativ av dåvarande Kommunikationsministern. NTF har allt sedan sin tillkomst fått statlig finansiering. Staten var fram till och med 1992 företrädd i NTF:s styrelse. Under åren hade NTF programtid i det dåvarande monopolbolaget Sveriges Television. Det mest uppmärksammade programmet var Anita och Televinken. Någon dokumentation om NTF:s tidigaste historia och utveckling har vi inte lyckats spåra vare sig på NTF:s centrala kansli eller på Riksarkivet, som normalt bevarar dokument om våra stora folkrörelser. Trots att NTF:s verksamhet kraftigt expanderat och NTF blivit alltmer beroende av statlig finansiering har NTF endast perifert behandlats i olika statliga utredningar och trafikpolitiska beslut. I det följande kommer vi kortfattat att behandla de offentliga utredningar och trafikpolitiska beslut som berör NTF för tiden från och med När man talar om NTF kan det i vissa fall råda oklarhet om vilken organisatorisk enhet som man avser. I det följande kommer vi att använda begreppet NTF i betydelsen de förtroendevalda och NTF:s centrala kansli i Kista plus NTF:s länsförbund. Det trafiksäkerhetsarbete som bedrivs av NTF:s medlemsorganisationer och andra frivilligorganisationer betraktar vi endast som NTF-projekt i den utsträckning de finansieras av NTF Det delade ansvaret mellan NTF och TSV fungerade inte NTF:s verksamhet var ursprungligen inriktad på att genom information och utbildning öka kunskaperna om och efterlevnaden av gällande trafikregler. I samband med högertrafikomläggningen bildades Trafiksäkerhetsverket (TSV) som central förvaltningsmyndighet för trafiksäkerhetsfrågorna. TSV hade till stor del samma uppgifter som NTF och det rådde oklarhet om de båda organens roller vad gäller främst ansvaret för trafiksäkerhetsinformationen. År 1982 beslöt statsmakterna att dela upp ansvaret så att NTF skulle svara för den s.k. pläderande informationen och TSV för sakinformationen. Statsmakterna beslöt samtidigt att successivt överföra resurser från TSV till NTF med förhoppningen att medelsförstärkningen främst skulle vidga de regionala och lokala insatserna. I rapporten Trafiksäkerhetsinformation ( ) konstaterade RRV att den tänkta ansvarsfördelningen mellan TSV och NTF inte hade fungerat. Det ekonomiska stödet till det regionala informationsarbetet och till frivilligorganisationerna hade inte heller ökat. Dessutom konstaterades att det förelåg brister i den ekonomiska redovisningen av hur de statliga resurserna för trafiksäkerhetsinformation hade använts och att statsmakternas möjligheter att överblicka resursanvändningen hade försämrats. 11

11 1.1.2 TSV avvecklas och Vägverket får sektoransvaret År 1990 fick generaldirektör Ingemar Mundebo regeringens uppdrag att se över det offentliga trafiksäkerhetsarbetets inriktning och organisation. I betänkandet Det framtida trafiksäkerhetsarbetet (SOU 1991:79) konstaterades att huvudstrategin borde vara att genom fysiska trafiksäkerhetshöjande åtgärder i framför allt lokala miljöer höja graden av inbyggd säkerhet i trafiksystemet, men att man inte helt kan förlita sig på denna strategi utan att det under överskådlig tid kommer att krävas regelkontroll och sanktioner. I betänkandet föreslogs att TSV och Statens Vägverk skulle slås samman och att det nya Vägverket skulle få ett totalansvar för trafiksäkerheten. I betänkandet angavs att frivilligorganisationernas insatser i det samlade trafiksäkerhetsarbetet kan vara av stor betydelse, men att NTF:s roll och uppgifter närmare borde preciseras. Det föreslogs också att NTF borde utarbeta en plan för verksamheten under de närmast åren och en beskrivning av de förväntade effekterna av insatserna samt att en förskjutning borde ske från centrala till lokala aktiviteter. NTF:s centrala kansli borde härvid utvecklas till att i högre grad vara en stöd- och serviceorganisation till länsförbunden. Vidare föreslogs att NTF borde skapa kontakter med medierna på central, regional och lokal nivå och att NTF i större utsträckning borde agera som kritisk konsumentrepresentant, dvs. att på trafikanternas uppdrag verka för att trafiksäkerhetsaspekterna beaktas såväl inom berörda myndigheter som exempelvis inom bilindustrin. Mundebos utredning ledde till att riksdagen år 1993 beslöt om en ny inriktning av vägtrafiksäkerhetsarbetet (prop.1992/93:161, bet. 1992/93:TU29, rskr. 1992/93:426). Inriktningen innebar att trafikanten sattes i centrum och att Vägverket, polisen och kommunerna utpekades som huvudaktörer inom trafiksäkerhetsområdet. Samma år överfördes TSV:s uppgifter till Vägverket och uppdrogs åt det nya verket att i samarbete med Rikspolisstyrelsen (RPS) och Svenska Kommunförbundet utarbeta ett nationellt trafiksäkerhetsprogram för perioden Något ställningstagande till NTF:s uppgifter och roll gjordes inte i anslutning till statsmakternas beslut om att bilda Vägverket. Statsbidraget till NTF var troligen inte förenat med något krav på hur de skulle användas och redovisas, utan anslaget betraktades som ett rent organisationsstöd. Våren 1992 beslöt riksdagen att anslaget till NTF skulle avvecklas och att Vägverket från och med den 1 januari 1993 skulle få betalningsansvaret för den pläderande trafiksäkerhetsinformationen. Tanken var att Vägverket skulle upphandla informationstjänster m.m. från NTF och andra leverantörer. År 1994 utarbetade Vägverket i samarbete med RPS och Svenska Kommunförbundet ett Nationellt trafiksäkerhetsprogram för perioden För att genomföra detta program, som var inriktat på 11 s.k. reformområden, etablerades olika former av samverkan och överenskommelser mellan dessa aktörer. Avtal träffades även på central nivå mellan Vägverket och NTF samt på regional nivå mellan Vägverket sju regioner och NTF:s länsförbund. Programmet har legat till grund för regeringens styrning av Vägverkets trafiksäkerhetsarbete. Regeringen har i regleringsbrev för Vägverket uppställt konkreta verksamhetsmål för bl.a. minskad andel onyktra i polisens kontroller, minskad andel hastighetsöverträdelser och ökad andel cyklister som använder hjälm. 12

12 Vägverkets samlade ansvar för hela vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet m.m. förtydligades i den s.k. sektorpropositionen (prop. 1995/96:131) som riksdagen godkände i maj 1996 (bet. 1995/96:TU18, rskr. 1995/96:231) Nollvisionen Antalet dödade och svårt skadade har minskat under första hälften av 1990-talet. Den främsta förklaringen till denna minskning var dock att 1980-talets kraftiga ökning av trafikarbetet ersatts av en stagnation. Särskilt bland yngre förare med de högsta olycksriskerna minskade bilkörningen under början av 1990-talet till följd bl.a. av minskat antal unga körkortsinnehavare och höjningar av bensinpriset. Risken bedömdes vara stor att antalet dödade och svårt skadade åter skulle komma att stiga när tillväxten och sysselsättningen åter tog fart. Estoniakatastrofen ledde till en debatt om samhällets åtgärder för att förebygga olyckor. Varje år dödas ungefär lika många i trafiken som antalet svenska medborgar som miste livet i denna katastrof. Årligen skadas dessutom ca personer allvarligt. För offren och deras anhöriga är varje enskild olycka lika tragisk. Hösten 1996 utarbetades den s.k. nollvisionspropositionen (prop. 1996/97:137). I denna angavs att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. I propositionen om nollvisionen anges att trafiksäkerhetsproblemet till stor del har ansetts bero på den enskilda trafikantens felbeteende och att många av de åtgärder som vidtagits syftat till att anpassa människan till vägtransportsystemet snarare än att anpassa vägtransportsystemet till människan. Brister i systemutformningen bidrar till att trafikanter riskerar att utsättas för ett yttre våld vid trafikolyckor som väsentligt överstiger vad människan rent fysiologiskt tål. Ett av de centrala kraven på framtidens vägtransportsystem enligt nollvisionen är att konsekvenserna av misstag och felbeteenden i trafiken begränsas så att de inte leder till långvariga hälsoförluster och att på sikt vägar, fordon och transporttjänster utformas så att människans tolerans mot yttre våld vid trafikolyckor inte överskrids. I propositionen om nollvisionen anges också att trafiksäkerhetsarbetet bör ta fasta på att alla individer har en personlig nollvision och att bl.a. NTF och dess lokala, regionala och centrala medlemsorganisationer kan stödja folkligt engagemang för ökad trafiksäkerhet. Genom att dels öka medborgarnas kunskap och insikt om samspel och skaderisker i trafiken, dels stödja medborgarnas krav på att bl.a. vägar, fordon och vägtransporter skall vara trafiksäkra, kan dessa organisationer aktivt bidra till en säkrare vägtrafik. Nollvisionspropositionen antogs av riksdagen i maj Som nämnts ovan finansierades frivilligorganisationernas verksamhet vid denna tidpunkt huvudsakligen av Vägverket. Resurserna till NTF-organisationen hade ökat kraftigt under åren och Vägverket hade givit NTF i uppdrag att utveckla och samordna det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. I uppdraget till NTF betonades särskilt NTF:s roll att skapa en efterfrågan på ökad trafiksäkerhet och ett folkligt engagemang för nollvisionen. 13

13 1.1.4 NTF får ändrad finansiering och en mer oberoende ställning I en diskussion mellan NTF, Vägverket och Kommunikationsdepartementet utformades ett nytt uppdrag för NTF. Det nya uppdraget skulle kunna försvåras av att NTF var finansiellt beroende av den viktigaste systemutformaren. För att betona NTF:s oberoende roll beslöt regeringen i december 1997 att ändra finansieringen av det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. I regleringsbrevet för Vägverket för 1998 angavs att av verkets medel för sektoruppgifter skulle 65 miljoner kronor utbetalas till NTF för NTF:s opinionsbildande verksamhet. Under 1998 började NTF att bl.a. genom massmedia markera sin nya roll. NTF kritiserade Vägverket för att använda sina resurser för trafiksäkerhetsarbetet på ett ineffektivt sätt och för att ha orsakat dödsolycksfall. Sommaren 1998 polisanmälde NTF Vägverket. I 1998 års trafiksäkerhetsrapport konstaterade Vägverket att etappmålet för nollvisionen - att högst 400 personer skulle dödas i vägartrafiken år inte skulle komma att uppnås. I anslutning till regeringens beslut om planen för de nationella vägarna för perioden gav regeringen hösten 1999 Vägverket i uppdrag att inom befintlig totalram omarbeta planen och öka den årliga budgeten för perioden för renodlat fysiska trafiksäkerhetsåtgärder från 450 miljoner kronor till 900 miljoner kronor samt att redovisa hur sektoruppgifterna skulle kunna effektiviseras. Uppdraget redovisades i december 1998 avseende fysiska trafiksäkerhetsåtgärder och i mars 1999 avseende trafiksäkerhetsdelen. NTF kritiserade Vägverkets förstnämnda trafiksäkerhetsplan och föreslog bl.a. att mittseparering på 13-meters vägar borde införas i snabbare takt än Vägverket förutsatt i sin plan. NTF hävdade att man härigenom borde kunna rädda cirka fem människoliv per år på de mest utsatta 13- metersvägarna. Ett utkast till planen där Vägverket bl.a. diskuterade en stegvis höjning av böterna för fortkörning vid upprepade hastighetsöverträdelser läckte ut och blev häftigt kritiserat i pressen. Mot bakgrund av bl. a. NTF:s och medias kritik lade Näringsdepartementet i april 1999 fram ett 11-punktsprogram för ökad trafiksäkerhet (bilaga 1). I Vårpropositionen redovisade regeringen sin syn på den framtida inriktningen och omfattningen av väghållningen och sektorarbetet inom vägtransportområdet. I samband härmed ändrades Vägverkets regleringsbrev så att 400 miljoner kronor sparades in på intern administration och sektoruppgifter i syfte att kunna satsa de frigjorda medlen på fysiska åtgärder som är kostnadseffektiva ur trafiksäkerhetssynpunkt. Att regeringen i april 1999 beslöt att ändra Vägverkets regleringsbrev fick inga konsekvenser vad gäller det centrala bidraget till NTF år 1999, utan detta bibehölls oförändrat på 65 miljoner kronor. De omprioriteringar som Vägverket tvingades göra innebar dock att Vägverksregionernas upphandling från NTF:s länsförbund minskade under senare delen av För år 2000 föreslog Vägverket i en PM juni 1999 att bidraget till NTF skulle reduceras till 50 miljoner kronor. Härtill kommer att Vägverkets köp av tjänster från NTF-förbunden i stort sett bedömdes komma att bortfalla år Under 1998 fick medlemsorganisationerna ca 9 miljoner kronor i direkta projektstöd från NTF Kista, förutom de 6 miljoner kronor som utbetalades via NTF:s länsförbund. Vissa medlemsorganisationer anser att alltför mycket av det statliga bidraget på 65 miljoner kronor går till central verksamhet och administration. Frågan om användningen av NTF:s statliga medel var föremål för en interpellation i Riksdagen våren

14 Av riksdagsdebatten framgick att NTF:s redovisning till Vägverket av hur medlen använts inte nått fram till näringsministern. Den kraftiga neddragningen av anslagsposten sektoruppgifter samt oklarheterna om hur medlen för trafiksäkerhet används och om effekten på trafiksäkerheten torde vara det främsta skälet till regeringens beslut att utvärdera bidraget till frivilligorganisationerna. 1.2 Uppdraget till RRV Den 16 september 1999 beslöt regeringen att uppdra åt RRV att granska och utvärdera NTF:s trafiksäkerhetsarbete och NTF:s användning av statliga medel. I regeringens beslut erinras om Näringsdepartementets handlingsprogram i 11 punkter för ökad trafiksäkerhet och avsikten att driva nollvisionsarbetet framåt genom fokusering på angelägna insatsområden. Uppdraget till RRV avser en granskning och utvärdering av hur medel används inom NTF med avseende på ändamålsenlighet och redovisade resultat. Uppdraget avser även en beskrivning av tidigare och nuvarande konstruktion av medelstilldelningen beträffande föroch nackdelar. I uppdraget ingår även att inhämta erfarenheter från jämförbara organisationer i Norden. Uppdraget skulle avrapporteras senast den 15 december I bilaga 2 redovisas uppdraget till RRV. 1.3 Genomförande RRV:s granskning har omfattat en genomgång av bl.a. följande dokument: NTF:s inriktningsdokument (bilaga 3) och Policy Utredningar och propositioner som berört NTF:s verksamhet (ca sidor) NTF:s och länsförbundens verksamhetsberättelser för perioden (ca sidor ) Kongress- och styrelsemötesprotokoll för år 1998 och 1999 Medlemsorganisationernas projektansökningar för år 1999 och 2000 NTF:s, länsförbundens och medlemsorganisationernas hemsidor på Internet NTF:s projektdatabas (ca sidor) Ett 20-tal utvärderingsrapporter Vägverkets trafiksäkerhetsrapporter GNS-gruppens sammanträdesprotokoll. 1) Vi har intervjuat personalen vid NTF:s centrala kansli i Kista och flertalet av NTF:s styrelseledamöter Vi har även deltagit i NTF-förbundens ordförandekonferens den 15 oktober 1999, chefskonferens den november 1999 samt vid NTF:s styrelsemöte den 7 december Följande länsförbund och medlemsorganisationer har vi besökt: 1 GNS-gruppen (Gruppen för Nationell Samverkan) 15

15 Dalarnas trafiksäkerhetsförbund Hallands trafiksäkerhetsförbund NTF Bleking NTF Stockholm NTF Väst (inkl. FMK och SMC i Göteborg) NTF Västmanland NTF Skåne NTF Västernorrland NTF Värmland NTF Östergötland Försvarets Motorklubb (FMK) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) Morormännens riksorganisation (M) Trafik- och polioskadades förening (TPF) Svenska Kommunförbundet Sveriges Kvinnliga Bilkåristers Riksorganisation (SKBR) Svenska Vägföreningen Försäkringsförbundet SEKO 2 och Transport för Nollvisionen Dessutom har telefonintervjuer gjorts med samtliga medlemsorganisationer som fått bidrag från NTF. Vi har vidare träffat och intervjuat Vägverkets generaldirektör, chefen för TS-enheten m.fl. medarbetare vid Vägverkets huvudkontor samt medarbetare vid följande Vägverksregioner: Region Mitt Region Mälardalen Region Stockholm Region Skåne Region Väst Vi har även intervjuat företrädare i GNS-gruppen för polisen och Svenska kommunförbundet. Dessutom har vi besök NTF:s systerorganisationer i Danmark och Norge. Arbetet har bedrivits i en dialog med NTF, Vägverket och vissa medlemsorganisationer. Ett stort antal personer har beretts möjlighet att lämna underhandssynpunkter på utkast till denna rapport. Vi har genomgående fått ett positivt bemötande och vi har fått ut alla de dokument som vi begärt att få ta del av, trots att föreningar formellt sett inte är skyldiga att lämna information till RRV. NTF-organisationens presentation över Internet har underlättat vårt arbete samt inte minst den behörighet vi har fått att få ta del av informationen i den gemensamma projektdatabasen via Internet. RRV:s projektgrupp har bestått av: projektledare och 2 SEKO, facket för service och kommunikation 16

16 Av våra intervjuer har framkommit att initiativet till utvärderingen av NTF kom från näringsminister Björn Rosengren själv. På MHF:s trafiksäkerhetsseminarium i Tylösand i augusti 1999 sade näringsministern att han inte längre tyckte sig se NTF i media och att NTF inte längre framstod som den folkrörelse NTF en gång var. Vi har därför inte begärt att från Näringsdepartementet få några förtydliganden av det allmänt formulerade uppdraget (se bilaga 2). Vi har utgått från att regeringen genom att lägga uppdraget på RRV och inte på t.ex. en kommitté eller en konsultfirma har velat få en förutsättningslös, objektiv och oberoende granskning där inga partsintressen skall kunna påverka resultatet. 17

17 2 Allmänt om vägtrafik och olyckor 2.1 Vägtransportsystemet är komplext och olycksrisken hög I departementspromemorian På väg mot det trafiksäkra samhället (Ds 1997:13) framhålls följande: 1. Systemutformarna har alltid ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå. 2. Trafikanterna har alltid ansvar för att följa spelreglerna som systemutformarna ställer upp för användningen av vägtransportsystemet. 3. Om trafikanterna inte följer spelreglerna på grund av t.ex. bristande kunskap eller om personskador uppstår, måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån det krävs för att motverka att trafikanter dödas eller allvarligt skadas. I promemorian beskrivs inte närmare vägtransportsystemets uppbyggnad och vilka de s.k. systemutformarna är. Vanligen beskrivs vägtransportsystemet som bestående av delsystemen infrastruktur, fordon, transportföretag och trafikanter. Till infrastrukturen hör det statliga vägnätet som omfattar tusentals mil riksvägar och länsvägar med broar, tunnlar, räcken och andra trafikanordningar. Därtill kommer kommunala vägar, gator gång och cykelbanor samt enskilda vägar. För att sköta det statliga vägnätet har Vägverket en produktions- och driftorganisation med ca personer anställda. I nedanstående tabell redovisas Vägverkets verksamhetsvolym Vägverkets verksamhetsvolym Belopp miljoner kr, Mkr prognos förslag ) ) ) Sektoruppgifter varav trafiksäkerhet ) exkl NTF direkta medel Myndighetsutövning Statlig väghållning Summa verksamhetsgrenar varav administration Tabell 2.1 Av tabellen framgår att kostnaderna för Vägverkets sektoruppgifter ökade kraftigt fram till och med år År 2000 beräknas de dock nästan halveras jämfört med år 1998 och kommer då att bli lägre än år Även kostnaderna för Vägverkets myndighetsutövning och kostnaderna för statlig väghållning har minskat under perioden I fast penningvärde har kostnaderna för Vägverkets totala verksamhet minskat. 18

18 Vägtrafiksystemet är mycket omfattande och komplext. På vägnätet rör sig ständigt ett mycket stort antal fordon och trafikanter. Flyget t.ex. är i det avseendet ett mycket enklare system och säkerhetsnivån i alla delsystemen inom flyget är betydligt högre än inom vägtrafiken. Olycksrisken per transportkilometer är också väsentligt lägre inom flyget än inom vägtrafiken. Ändå upplever många att det är farligare att flyga än att åka bil. En förklaring till detta är att vi vuxit upp med vägtrafiken och varje dag rör oss i trafiken. Trafik är ett vanligt samtalsämne. De flesta har synpunkter på bilarna, trafikproblemen och mer eller mindre väl grundade åsikter om orsakerna till trafikolyckor. 2.2 Vägen till trafiksäkerhet Det har skett en enorm utveckling under de senaste 30 åren vad gäller infrastrukturen och fordonen. Vi har fått bättre vägar med motorvägsstandard på stora delar av de mest trafikerade Europavägarna. Framförallt har utbyggnaden av nya bostadsområden som sedan 1968 byggts enligt SCAFT:s 3 riktlinjer med trafikseparering och trafikdifferentiering lett till en stark olycksminskning, särskilt bland barn och oskyddade trafikanter. Däremot har inte trafiknätet i de äldre tätortsmiljöerna omstrukturerats och sanerats i den omfattning som professor Sune Lindström, idégivaren bakom SCAFT-riktlinjerna, i sin vision tänkte sig. Även fordonen har utvecklats både vad gäller bilarnas funktion och säkerhet. Inspiratören till detta var Ralf Nader som startade konsumentrörelsen i USA. Hans bok Unsafe at any speed utkom för drygt 30 år sedan. Lagstiftningen om bilars säkerhet har successivt skärpts med bl.a. krav på krocktester, bilbälten och från och med den 1 december 1999 vinterdäck. Konsumenternas efterfrågan har ofta varit pådrivande och införandet av t.ex. airbag i nya bilar har skett utan lagstiftning. NTF har inom bl. a. området skyddsutrustning varit pådrivande. Sverige hör till de länder som har en mycket hög användning av bilbälten och bilbarnstolar. Transportföretagen har först under de senaste åren börjat att kvalitetssäkra sina transporter. Initiativet till detta kom från Vägverket 2.3 Alla har ett ansvar för trafiksäkerheten Det är viktigt att trafikanterna har kunskaper om och förståelse för nödvändigheten av att följa gällande trafikregler. Barn och ungdomar måste veta vilka regler som gäller och vad konsekvenserna kan bli om man inte följer dem. Då det gäller barns och ungdomars trafikfostran har föräldrarna och skolan ett delat ansvar. NTF deltog tidigare i trafikundervisningen i skolan, men sedan mitten av 1980-talet har NTF inte producerat egna läromedel. NTF deltar inte heller i någon större omfattning i vidareutbildning av lärare och skolpersonal. På grund av oenighet om vilken pedagogik som skulle tillämpas, valde Vägverket under åren att inte finansiera NTF:s verksamhet i skolan. Det finns många orsaker till att trafikolyckorna sedan mitten av 1990-talet inte fortsatt att minska och att antalet dödade och allvarligt skadade efter det att nollvisionsbeslutet togs nu tenderar att öka. I den allmänna debatten har Vägverket som systemutformare kommit att framstå som huvudansvarig för att nollvisionens etappmål högst 400 dödade i trafiken år 2000 inte kommer att klaras. Även om kritiken i vissa fall skulle vara berättigad och Vägverket 3 SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Forskning och Trafiksäkerhet) 19

19 kanske inte bedrivit sitt sektorarbete tillräckligt effektivt, vill vi dock peka på att, som framgår av tabell 2:1, Vägverket, trots att man totalt sett fått mindre resurser, har prioriterat sektoruppgifterna och då särkilt inom trafiksäkerhetsområdet. Vi vill även peka på att det i beslutet om nollvisionen fastslås att ansvaret för trafiksäkerheten åvilar både trafikanterna och de s.k. systemutformarna. Med systemutformare avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av olika delar av vägtransportsystemet såsom väg, fordon och transporttjänster samt de som ansvarar för olika stödsystem för en säker vägtrafik såsom regelverk, utbildning, information, övervakning, räddning, vård och rehabilitering. Alla har således ett ansvar för trafiksäkerheten. 2.4 Media och NTF har en viktig roll Såväl rikstidningarna som lokaltidningarna innehåller nästan varje dag en notis om inträffade trafikolyckor. Med några få undantag ger artiklarna bara en ytlig beskrivning av händelseförloppet och de avslutas ofta med meningen:, men olyckan kunde inte undvikas. Utgångspunkten för nollvisionen är att trafiksystemet skall vara så utformat och trafikanterna bete sig så att ingen skall behöva dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Under senare tid har en del journalister börjat följa upp inträffade olyckor för att se om systemutformaren har tagit sitt ansvar och om felaktigheter i trafikmiljön åtgärdas. Detta kan få effekt på trafiksäkerheten, förutsatt att den ansvariga systemutformaren, t.ex. Vägverket eller kommunen, har vilja och ekonomiska resurser för att systematiskt åtgärda bristerna i trafikmiljön och inte bara just på den plats där olyckan inträffat. I sammanhanget kan nämnas att Vägverket gör s.k. djupstudier av alla dödsolyckor och flertalet svåra personskadeolyckor i syfte att få kunskaper om orsakerna till olyckornas uppkomst. Av integritetsskäl får uppgifter som kan knytas till person inte utlämnas, men i vissa Vägverksregioner ger man en samlad bild av sina erfarenheter och hur de skall utnyttjas i det olycksförebyggande arbetet. Även om förbättringar av trafikmiljön och fordonen är det bästa sättet att långsiktigt minska olyckorna, behövs det även information och övervakning för att påverka trafikanterna att följa gällande regler och anpassa farten till rådande väder och ljusförhållanden. Vägverket har huvudansvaret för trafiksäkerhetsinformationen. Vi har tagit del av Region Mälardalens uppföljning av sina annonskampanjer, där bl.a. en bild på en gråtande lucia uppmärksammades av många. De flesta annonser dränks i mediabruset och. i de fall en mätbar effekt på olycksutvecklingen uppnås, är den ofta bara temporär. Via TV matas vi dagligen med underhållningsvåld och filmer med livsfarliga biljakter. Sannolikt påverkas särskilt de yngre tittarna, på ett ur trafiksäkerhetssynpunkt negativt sätt. Det behövs därför en stark motkraft för att skapa förståelse för trafiksäkerhet. Viktigast härvid är föräldrarnas exempel och dialog samt den påverkan som kan ske genom frivilligt trafiksäkerhetsarbete. Inom NTF-organisationen pågår på lokal nivå många intressanta projekt med syfte att påverka trafikanternas beteende genom att öka deras kunskaper om olycksrisker och om vad konsekvenserna kan bli av ett trafikbrott eller en tiondels sekunds misstag. Det finns även projekt som syftar till att skapa insikt om vad en olycka kan få för konsekvenser, inte bara för föraren själv utan även för andra inblandade trafikanter och deras anhöriga. Lyckade sådana projekt, t.ex. NTF Västs projekt som riktar sig till unga fångar inom kriminalvården, 20

20 uppmärksammas inte alltid av media. Det finns även utländska exempel som har varit framgångsrika, t.ex. det amerikanska programmet Every fifteen minutes. 4 NTF har sedan länge haft ansvaret för att samordna det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Drygt hälften av svenskarna känner till NTF enligt en TEMO-undersökning 5 från Andelen som aldrig har hört talas om eller knappast känner till något om NTF har ökat under perioden och siffran är lägre än under monopoltelevisionstiden. 4 I Californien dödades och skadades personer i alkoholrelaterade olyckor 1996 enligt Highway Patrol. Det innebär att en person dödas eller skadas allvarligt var 15:e minut. Tonåriga förare är överrepresenterade och svarar för en oproportionerligt stor andel av olyckorna. Efter kraftfulla åtgärder, bildandet av MADD (mothers against drunk drivers) genomförandet av kampanjen Every 15 minutes och införande av olika straffpåföljder, kontakt med offrens familjer, besök på bårhus etc. har antalet döda och allvarligt skadade sjunkit till TEMO:s organisationsindex 1998, FS9810/13 21

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN

VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN 1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna

Läs mer

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007

Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Verksamhetsinriktning för perioden 2006-2007 Fastställd av NTFs kongress den 16 april 2005 Verksamhetsinriktningen är uppdelad i tre delar: Inledande kommentarer. med NTFs verksamhetsidé och grundläggande

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE

VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE VERKSAMHETSPLAN 2010 NTF BLEKINGE 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund/Nuläge NTF Blekinge har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i trafiksäkerhetsarbetet, samt planera, leda, utveckla

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

11 punkter för ökad trafiksäkerhet Promemoria 1999-04-09 Näringsdepartementet 11 punkter för ökad trafiksäkerhet 1. En satsning på de farligaste vägarna 2. Säkrare trafik i tätort 3. Trafikantens ansvar betonas 4. Säker cykeltrafik 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

NTF och folkhälsokommittén

NTF och folkhälsokommittén FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG NTF och folkhälsokommittén Utvärdering av Västra Götalandsregionens stöd till ökad trafiksäkerhet Joacim Andersson 2003:6 NTF och folkhälsokommittén Rapport från Forskningsstation

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Motionssvar NTF kongressen 2015

Motionssvar NTF kongressen 2015 Motionssvar NTF kongressen 2015 Svar från NTF:s styrelse på SMC:s motion Säkrare räcken för oskyddade trafikanter SMC har i sin motion lyft fram ett mycket allvarligt problem som handlar om räcken, dess

Läs mer

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE

Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Handledning för dig som skall arbeta med Nationell och regional samling. NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Hur gör man? Goda råd & tips på upplägg vid besök hos aktör Nationell,

Läs mer

År 2020 Fler rör sig i staden

År 2020 Fler rör sig i staden År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se

Polisens trafiksäkerhetsarbete. www.polisen.se Polisens trafiksäkerhetsarbete www.polisen.se Den folder du har i din hand är en sammanfattning av strategin och handlingsplanen för Polisens trafiksäkerhetsarbete som började att gälla våren 2006. Strategin

Läs mer

Innehållsförteckning. Sid. Övergripande mål 1. Organisation 2. Finansiering, olycksstatistik, utskott och råd 3. Mål 2008 4. Personal 7.

Innehållsförteckning. Sid. Övergripande mål 1. Organisation 2. Finansiering, olycksstatistik, utskott och råd 3. Mål 2008 4. Personal 7. Innehållsförteckning Övergripande mål 1 Organisation 2 Finansiering, olycksstatistik, utskott och råd 3 Mål 2008 4 Personal 7 Avslutning 8 Sid Verksamhetsplan 2008 NTF Väst är ett av 23 NTF-förbund i

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland

VERKSAMHETSPLAN. 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland VERKSAMHETSPLAN 2011 NTF Sörmland Blommenhovsvägen 26 Tel: 0155-29 02 29 E-postadress: sormland@n.se 611 39 NYKÖPING Fax: 0155-29 02 28 Hemsida: www.n.se/sormland Verksamhetsplan för år 2011 sida sida

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

NTF Skånes Verksamhetsplan 2006

NTF Skånes Verksamhetsplan 2006 Skåne NTF Skånes Verksamhetsplan 2006 Innehållsförteckning Sida 1. Förord 3 2. Inledning: 2.1 Verksamhetsidé 4 2.2 Mål och inriktning 4 3. Organisation 3.1 Styrelsen 5 3.2 Media 5 3.3 Medlemmar 6 3.4 Råd

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Matarengivägsprojektet

Matarengivägsprojektet www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Organisationsuppdrag och överenskommelse 2008-04-15

Organisationsuppdrag och överenskommelse 2008-04-15 Organisationsuppdrag och överenskommelse 2008-04-15 Dessa regler avser Region Hallands organisationsuppdrag till distriktsorganisationer i Halland och det anslag som är kopplat till uppdraget. Anslag lämnas

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta

Cover Page. Cover Page. Job ID: AdobePDF8-134. Title: Microsoft Word - Remissvar Transports. Requesting User: Lotta Cover Page Job ID: AdobePDF8-134 Requesting User: Lotta Title: Microsoft Word - Remissvar Transports Cover Page 2008-09-08 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Transportstyrelsen ansvarslag

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy i föreningen

Trafiksäkerhetspolicy i föreningen Trafiksäkerhetspolicy i föreningen Målet med att arbeta med detta material är att ni ska ta fram en trafiksäkerhetspolicy för er förening. På sista sidan finns en förtryckt mall där ni bara kan föra in

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB R5 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1 (5) Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB Riksrevisionsverket (RRV)

Läs mer

Samarbetsavtal mellan Vägverket och Konsumentverket för hållbara lösningar inom vägtransportsektorn

Samarbetsavtal mellan Vägverket och Konsumentverket för hållbara lösningar inom vägtransportsektorn Vägverkets datum Beteckning 2005-12-22 SA80A 2005:19172 Konsumentverkets datum Beteckning 2005-12-22 Dnr KOV 2005/6505 Samarbetsavtal mellan Vägverket och Konsumentverket för hållbara lösningar inom vägtransportsektorn

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna. Gäller fr o m. 2014-01-01 Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella idéburna organisationer i Dalarna Gäller fr o m. 2014-01-01 Beslutad av Kultur- och bildningsnämnden 2013-05-28, 37 Kontaktuppgifter Landstinget Dalarna,

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5) 1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och

Läs mer

Landstingsbidrag för handikapprörelsen i Västmanlands län

Landstingsbidrag för handikapprörelsen i Västmanlands län 1 (7) 2009-10-02 Landstingsbidrag för handikapprörelsen i Västmanlands län Fastställda av Landstingsstyrelsen 2009-10-28 261 2 (7) 2009-10-02 Innehåll 1 Inledning...3 2 Landstingsbidrag...3 2.1 Definition

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhetsprogram Trafiksäkerhetsprogram 2007-09-19 Beslutat i kommunfullmäktige 29 november 2007 1 (10) FÖRORD Tekniska förvaltningen har haft i uppdrag att revidera kommunens Trafiksäkerhetsprogram, vilket antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering

Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2016, 2016KS/0069 Innehåll Inledning... 3 Vägledande princip den kommunala kompetensen... 3 Riktlinjer och

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 STADGAR FÖR FÖRENINGEN MILJÖREVISORER I SVERIGE (reviderade 2005-11-17) 1 FÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE Föreningens namn är Miljörevisorer i Sverige. Den har sitt säte i Stockholm. Föreningen kan inrätta

Läs mer

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

Proposition Ekonomisk ram för år 2018 Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007 Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Trafikverkets Externa Kommunikation Sammanfattning: Det gångna årets kritiska rapporter i media

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen

Försvarsmaktens redovisning med anledning av regeringens beslut avseende Försvarsstrukturutredningen 2012-03-01 23 250:52238 Sida 1 (5) Försvarsdepartementet och sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

NTF-Bladet nr 14 2012

NTF-Bladet nr 14 2012 NTF-Bladet nr 14 2012 Informationsblad för verksamma i NTF-organisationen. 2012-09-27 VD har ordet ISO 39001 en viktig milstolpe Att arbeta för en säkrare trafik handlar väldigt mycket om att ständigt

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Sandra Marcusson Oktober 2014 Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon Karlshamn kommun Uppföljning av tidigare granskning

Läs mer

Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna

Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Ideella, idéburna organisationer i Dalarna Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutade av Kultur och bildningsnämnden 2013-05-28 37 Reviderade vid kultur och bildningsnämndens

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147

Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 [] 1(5) Minnesanteckningar från GNS Vägs möte nr 147 Tid: 2014-06-02. Start med samling kl 09.30 och avslut ca kl 17.00 Plats: Comfort hotell, Carlsgatan 10c, 211 20 Malmö. Lokal: Studio 3 Deltagare: Maria

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(7) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2013-08-22, kl. 1300-1515 ande Anne Niska, S Jan Larsson, S Ann-Sofi Larsson, V Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf, socialchef

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015

Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015 Ärende 11 Universitetsstyrelsen Datum: 2015-02-19 Dnr: 2015/32-1.2 Föredragande: Carina Rydstedt Revisionsplan för Linnéuniversitetet 2015 1. Inledning Internrevisionen vid Linnéuniversitetet bedrivs enligt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer