Innehållsförteckning

Transkript

1 Innehållsförteckning Datacentralens verksamhet 2003, en sammanfattning 1 DC:s uppgifter, datadirektionen 3 Ur direktionens verksamhet Datasäkerheten 4 Datacentralens arbetsuppgifter och verksamhet sektionsvis 6 databassektionen sektionen för datakommunikation labbet pc-sektionen unix-sektionen Vasa Personalen Enheternas IT-kontaktpersoner, januari Ekonomin 17 Den interna förmedlingsverksamheten 20 DC:s kontakter, samarbete, information 21 Medlemskap Samarbete Resor DC:s informationsverksamhet 23 Datoranvändningen 24 Antalet användare Datanättrafiken Fleranvändardatorerna E-posten Webben De flitigast använda nätlaserskrivarna Datorklasser och -rum Akademins datorutrustning Antalet datorer Allmänna serverdatorer Allmänna datorklasser och datorrum Datanätet Allmän programvara 41 Campuslicenser och allmänt tillgänglig programvara Allmän programvara 1

2 DD 1/04, bilaga 5 Åbo Akademis datacentral Verksamhetsberättelsen 2003 stigo@abo.fi Datacentralens verksamhet 2003, en sammanfattning Datasäkerheten Datasäkerheten och dess olika aspekter var årets tema. Datoranvändaren kände av den i form av virusinfektioner, en översvämmande e-postlåda och en tidvis trög e-postservice. För DC:s systemansvariga innebar det personår av extra jobb, allt bort från mera produktivt utvecklingsarbete. Akademins datorer utsattes för över virusattacker. Av dem resulterade några procent i infektioner, främst under sensommaren, trots det virusskydd som finns installerat på (nästan) varje dator. En bidragande orsak till infektionerna var att datorerna varit avslagna under semestern och därför inte var uppdaterade med säkerhetslappar när de kopplades på igen. Vår rekommendation är numera att bordsdatorerna alltid skall vara påkopplade (däremot kan man spara ström genom att knäppa av monitorn till nätter och veckändor). E-posten fyrdubblades, främst på grund av skräp-e-breven. Det kommer också kanske en halv miljon virussmittade e-brev till ÅA per år. Volymökningen innebar att e-postservicen stundvis hostade, såväl vid Akademin som globalt. Spammet kommersialiserades och bakom virusproduktionen låg nu ekonomiska intressen, som strävade till att den vägen lägga upp illegala e-postservers även på din och min bordsdator. För att hålla e-postlådornas storlek under (någorlunda) kontroll och säkra backup-kopieringen av dem, var vi tvungna att införa kvoter på dem även vid ÅA. Visserligen strävar vi till att hålla kvoterna jämförelsevis höga. DC utvecklade verktyg för slutanvändaren att själv kunna arkivera sina gamla e-brev och för uppföljning av kvotens utnyttjande. Spamfilter infördes och utvecklades. Det såkallade bayesiska filter som unixsektionen implementerade kring årsskiftet 2003/2004 visade sig vara tämligen effektivt även på en server. Virusdetektorerna på bordsdatorerna kompletterades med detektering på e-postsystemet. Det ökande attackerna krävde också en satsning på driftsäkerhet och policyfrågor. Datacentralerna utvecklade i nationellt samarbete en e-postpolicy som rektor fastslog för ÅA:s del i början av året. Datadirektionen fastslog en policy för säkerhetskopieringen. Denna kompletterades av en plan. DC:s sektioner arbetade med att sammanställa en återhämtningsplan för olika problemscenarier. 2

3 Kvarnen och Arken Nybyggena och flyttprojekten innebar mera konstruktiva uppgifter för DC. Närstödet involverades och DC var speciellt i Vasa inblandad även i annan planering än den traditionellt IT-tekniska, i AV-, telefon-, passerkontroll- m.fl. systemanskaffningar. Datanätet och dess kablering kunde planeras från grunden, vilket resulterar i en förbättring i såväl pålitlighet som underhållsmöjligheter. Bredband Satsningen på hem- och distansanvändning fortsatte. Nya ADSL-avtal ingicks med Lounet och Lännen Puhelin, i samarbete med Åbohögskolorna. Antalet ADSL-anslutningar överskred 500. Den stora begränsande faktorn för ytterligare spridning av xdsl-teknikerna är fortsättningsvis den lokala operatörens monopolartade ställning vad gäller kopparkablarna. En klen tröst för oss är att problematiken i viss mån är nationell. Ny var den trådlösa tekniken för att förbättra nät-accessen för bärbara datorer. Wlan-basstationer skaffades till allmänna utrymmen i Åbo. En station installerades i Vasa och en i Jakobstad. I Åbo byggdes wlan-nätet ut i form av ett samarbetsprojekt, Sparknet, mellan högskolorna, ICT Turku, Åbo stad och företaget Masterplanet (som har en operativ roll). Via samarbetet kan parterna utnyttja varandras täckningsområden vid inloggning till sitt eget nät. I Vasa omfattar motsvarande samarbete, benämnt Wireless Mobile Vaasa, VY och yrkeshögskolorna. Övrigt ÅA:s mångåriga huvudleverantör av bärbara datorer, Toshiba, strukturerade om sin verksamhet i Europa. Situationen uppstod under en omfattande offertrunda som DC genomförde. Den slutade i att Toshiba ersattes av Fujitsu- Siemens på Akademins rekommendationslista. IBM kvarstår som det andra märket. Databassektionen involverades i flera nya projekt för Akademins administration. Sture utvecklas främst med anledning av Bolognaprocessen. ÅA gick med en grupp andra universitet med i ett samanskaffningsprojekt för specificering och val av ett nytt personal- och lönesystem. DC:s närstöd genomförde i december en närstödsvecka på enheterna. Antalet fast (eller långtids-) anställda vid DC uppgick vid årsskiftet till 33 personer. 3

4 DC:s uppgifter, datadirektionen Datacentralens uppgifter (ur instruktionen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av informationsteknik (nedan IT) i forskningen, undervisningen och förvaltningen vid Åbo Akademi, inbegripet Österbottens högskola, genom: 1) att samordna, planera och ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inom informationsbehandlingen och informationsförvaltningen samt kommunikationen vid akademin, 2) att erbjuda IT-resurser och IT-sakkunskap åt akademins institutioner och enheter, deras anställda och studerande, 3) att ansvara för akademins datanät och datasäkerhet, 4) att samordna och utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av IT-utrustning och basprogramvara för akademins institutioner och enheter, samt 5) att handha övriga uppgifter som faller inom dess verksamhetsområde. Datadirektionen, Matti Hotokka prof, ordförande (prof. Paavo Salminen) Barbro Back prof., viceordf. (prof. Christer Carlsson) John Hackman intendent (prof. Rolf Palmberg) Johan Lilius prof. (lektor Hans Skrifvars) Harriet Kurtén ledande studiekoordin. (kamrer Malena Lassus) Siv Lundström ass. (plan. Kerstin Fagerström) Harriet Nyback-Alanen informatiker (bibl. Egil Gersow) Kaj Björkqvist prof. (forskningschef Fjalar Finnäs) Kim Lindell chefsplanerare (systemadmin. Jens Granlund) Håkan Lövdahl stud. (stud. Johan Helsing) Föredragande: Stig-Göran Lindqvist (Anne Adel) Ur direktionens verksamhet Direktionen sammanträdde 4 gånger under året för totalt 16 ärenden. (2002 var det 5 möten för 14 ärenden). Sex ärenden gällde personal- och direktionsfrågor och två DC:s budget. Bland övriga ärenden noteras behandlingen av Akademins policy för säkerhetskopiering, återhämtningsplanen, utfärdandet av en rekommendation för minskning av elförbrukningen i anknytning till ÅA:s miljöprogram, samt avtal gällande ADSL-hemförbindelser för ÅA:s datoranvändare och Sparknetsamarbetet kring trådlösa förbindelser. Direktionen tog även ställning till 4

5 strategin för ÅA:s virtuella universitet. Avtalsförhandlingarna med rektor hölls den 18 november. Datasäkerheten Datasäkerhetsfrågor belastar DC alltmera. Förutom ÅA:s datasäkerhetschef (på halvtid) lade systempersonalen på unix-, Windows och datanätsidan ner flera personår på förebyggande åtgärder och utredning av missbruksincidenter. Dessa resurser är bort från utvecklings-arbetet. Den av rektor tillsatta ledningsgruppen för ÅA:s datasäkerhet arbetade under året med den nya versionen av ÅA:s datasäkerhetsplan. Som grund för jobbet ligger ÅA:s datasäkerhetspolicy. Datasäkerhetsplanen utformades inom ramen för ett samarbetsprojekt draget av Finansministeriet. Akademin fick i februari en av rektor fastställd e-postpolicy, då led-ningsgruppen fick färdigt arbetet med att anpassa universitetens datacentralchefers e- postpolicyförslag till Akademins behov. Ledningsgruppen beredde också en policy för Akademins säkerhetskopiering, som senare fastslogs av direktionen. Policyn efterföljdes av konkreta planer. En systematisk sammanställning av återhämtningsplanerna för olika felsituationer på serverdatorer, datanät och tillämpningar påbörjades. ÅA:s datasäkerhetschef och ordförande för ledningsgruppen är Matti Huvila. Systemet med loggservers utvecklades. Universitetens datacentralchefer tillsatte en sanktionsgrupp för att utreda konsekvenser, åtgärder och rekommendationer vid missbruk av egna användare. Året var det värsta virus- och spam-året tillsvidare. Virus började användas i kommersiellt syfte för att sprida e-postreklam (spam). De flesta problemen annars hade att göra med illegal eller volymförmedling av musik och filmer. Detta skedde såväl medvetet som omedvetet efter att den egna datorn övertagits av någon cracker. Peer-to-peer program som Kazaa och IRC:s filutdelningsfunktionerm.fl. utgjorde en särskild risk. Vid årsskiftet var bl.a. följande frågor aktuella och obesvarade: - hur kan man sköta datasäkerheten i arbetsstationerna mot hot förorsakade av serveraktiga program som p2p, irc eggdrops, nätspel o.s.v? - kan/får man kontrollera vilka pogram som arbetsstationerna i Akademins nät har? - hur kan man "garantera" fungerande backup och mail? virusattacker noterades i Åbo och i Vasa under året. I juli augustilyckades många av dessa och 100-tals datorer infekterades. Per e-post kommer det därtill c:a en halv miljon virus i året. En viktig orsak till epidemin var att bordsdatorerna varit avstängda över semestern, vilket förhindrat uppdateringen av virusskyddet och insättandet av säkerhetslappar på datorerna, detta i kombi- 5

6 nation med några globala virusattacker (Lovsan, Nachi). För att hålla datorerna uppdaterade i fortsättningen rekommenderar datadirektionen att bordsdatorerna alltid hålls påkopplade, såväl under nätter, veckändor som semestrar. I årsskiftet var 1876 datorer kopplade till virusskyddet i Åbo och c:a 350 i Vasa, vilket innebär en täckning på c:a 75%. Oskyddade är ofta bl.a. äldre Windows-pc:s, Linux- och macdatorer. DC är tvungen att under 2004 vidta skärpta åtgärder för att öka täckningen. Virusattacker vs Infektioner Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 6

7 Datacentralens arbetsuppgifter och verksamhet sektionsvis: DC:s administration Administrationen består av en byråsekreterare och en direktör. Förutom rent administrativa uppgifter handhar byråsekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material och av programvara (bl.a. Microsofts och Corels program samt SPSS), samt om bokningen av datorklasser, auditorierna i ASA och projektor- och datorutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins ITarkitektur och koordineringen samt utvecklandet av IT-strategier och anskaffningar. Databassektionen Sektionen handhar det tekniska underhållet, utvecklandet och optimeringen av relationsdatabassystemet Ingres, textdatabassystemet Trip och bibliotekssystemets WebVoyáge-server, samt tillämpningarna som grundar sig på dessa samt andra administrativa system. Hit hör bl.a. personal-, studie- och ekonomiförvaltningens system. Det tekniska underhållet av Akademins Webbsystem och dess MySQL-databaser hör likaså till sektionens ansvarsområde. Databassystemet Ingres och ekonomisystemet Raindance betjänar också TuKKK, medan Tripsystemet betjänar också TY. Sektionen för datakommunikation Under året startades flera nya projekt för att utveckla Sture, främst med anledning av Bolognaprocessen. Språktjänstens kursanmälningssystem utveckla-des. En ny webbaserad Sturetillämpning, TeRes, utvecklades och togs ibruk. Med TeRes meddelar läraren tentresultaten till fakultetskansliet elektroniskt. ÅA gick även med i ett samanskaffningsprojekt för specificering och val av ett nytt personal- och lönesystem. I projektet, som dras av Statskontoret, deltar TY, HKKK, SHH och KuvA. Antalet ÅA:s och TY:s Trip-användning var ungefär lika stor. De fyra största ÅA-användarna mätt i timmar var biblioteket, FÄ, folkloristik och mänskliga rättigheter. Det finns ett 20-tal referens- och faktadatabaser som underhålls på en serverdator. Webben. C:a 25 miljoner webbdokument (lästa sidor) exporterades från Akademins centrala webbservers. C:a en tredjedel av informationssökningen är ÅA-intern, knappt 30% görs från övriga Finland (.fi-domänen), medan en dryg tredjedel görs från internationella domäner. Bytet av lösenord fördes över till webben för att underlätta synkroniseringen av Unix- (e-post-) och Windowslösenorden. Mozilla valdes till ny rekommenderad webb- och e-postläsare istället för Netscape. Kårvalets datorisering väckte positiv offentlig uppmärksamhet. Möjlighet till röstning via en ny webbtillämpning infördes såsom alternativ till vanlig manuell röstning. 7

8 Sektionen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (switchar, routers, brandmurar, hubbar och nätanalysatorer), för filtrering av trafiken m.m, samt för nätets kopplingar utåt mot övriga Funet och Internet samt andra nät. Stamnätet omspänner i Åbo ASA-, Axelia-, Gadolinia-, City-, FÄ-, Rettig-, Arken- och Å-kvarteren. Det ethernetbaserade nätet bygger på switchad 1 Gb/ s-teknik. Fiberkablarna har stegvis bytts ut till modernare av single mode typ. Under hösten byggdes Arkens datanät upp. För många av institutionerna i Arken innebär det helt switchade nätet en betydlig förbättring såväl i driftsäkerhet som i snabbhet jämfört med det gamla ouppdaterade nätet i de tidigare utrymmena. De mest belastade serverdatorerna har Gb/s-anslutning. Forum Marinum samt stiftelsens forskningsinstitut och duplettavdel-ning är kopplade till ÅA:s nät via DSL-linjer. Stiftelsens kansli är anslutet via en 100 Mb/s fiber. Studentbyn med sina 600 ÅA-användare är ansluten via TuY:s nät. I Vasa har c:a 50 studenter direktanslutning från Lärkanfastigheten. ÅA:s kommersiella internetförbindelse, som är avsedd för t.ex. spin-offföretag och olika utomstående samarbetspartners, vilka inte är behöriga att utnyttja Funet, förnyades. Till ny operatör valdes Lounet. Bigbrother är en programvara för övervakning av datanätets funktioner. Genom att kontakta de olika serverdatorerna oca datanätapparaterna med jämna mellanrum ges övervakaren en karta över läget och varnas för problempunkter. Dns/dhcp-funktionen, som fördelar och övervakar ÅA:s datanätadresser och datornamn, fick förbättrad driftsäkerhet genom att motsvarande serverdator tredubblades (servers i ASA, Axelia och Datacity). Användningen av fasta ADSL-linjer hem utvidgades. Åbo-datacentralernas avtal med Auria ger akademins användare möjlighet att förmånligt via Aurias ADSL-linjer direkt koppla upp sig till akademins datanät. Till skillnad från allmänna kommersiella ADSL-anslutningar får ÅA-användaren tillgång till olika intranet-tjänster. Samarbetet utvidgades så att motsvarande ramavtal gjordes med Lounet och Lännen Puhelin för att uppnå en konkurrenssituation och pressa priserna ytterligare. Problematisk är fortfarande Aurias monopolställning när det gäller kopparkabelnätet i staden. Antalet ADSL-användare ökade till 520. Under sommaren påbörjades uppbyggnaden av ett trådlöst wlan-datanät. Användaren kan från sin bärbara dator få kontakt med ÅA:s ethernet om han befinner sig i omedelbar närhet av en basstation (räckvidden varierar med byggnad, men kan vara några tiotal m). Den bärbara datorn skall vara försedd med ett wlan-kort. Basstationer placeras ut i allmänna utrymmen såsom kaféer och aulor runtom i ÅA. Ett samarbetsavtal ingicks med TY, TuKKK, TuAMK, Åbo stad samt Science Park och ett företag vid namn MasterPlanet. Tillsammans bildar parterna Sparknet, som möjliggör att t.ex. en ÅAanvändare kan utnyttja också de andra parternas basstationer för sin kontakt med ÅA:s datanät. Antalet basstationer och deras täckningsområde utökades på det sättet markant. DC bygger ett motsvarande wlan-nät också i Vasa och Jakobstad. I Vasa samarbetar DC med VY och de lokala yrkeshögskolorna 8

9 kring Wireless Mobile Vaasa. Sammanlagt har ÅA c:a 1250 bredbandsanslutna hemdatorer/bärbara datorer och därtill drygt 800 hemdatorer som via modem använder ÅA:s datanät. Labbet Labbets huvudsakliga uppgifter är att reparera pc- och laserskrivarutrustning som finns på rekommendationslistan, samt svara för datakableringen i Akademins lokaliteter. Den egna reparationsservicen medför kostnadsinbesparingar och framförallt snabbare service.till labbets uppgifter hör också att ta hand om datorutrustning som skall skrotas och se till att det sker på ett miljövänligt sätt och att så mycket som möjligt återvinns. Labbet erbjuder också övriga DC sakkunskap beträffande hårdvara. Labbet upprätthåller på webben en rekommendationslista gällande datorkomponenter och annan hårdvarurelaterad information. Under året reparerades 337 apparater. Av dessa var 39 laserskrivare och de övriga pc:s. Labbet har rätt att utföra garantireparationer på Osborne och DTK-apparater och debitera tillverkarna för dessa. Drygt 100 dylika garantireparationer utfördes under året. Labbet har även rätt att reparera Toshiba laptops, men i detta fall erhålles endast garantidelar och arbetet debiteras ej. Samarbetsavtalet sades upp i och med Toshibas omorganisering i september. DC underhandlar om möjligheterna att få utföra garantireparationer på Fujitsu-Siemens bärbara pc, som ersätter Toshiba på rekommendationslistan, men förhandlingarna hann inte slutföras under året. Dessa tillverkare anordnar regelbundna samarbetsmöten och skolningstillfällen där labbet får värdefull teknisk information. På monitorsidan är det inte lika bra ställt. Tidigare när Nokia tillverka-de monitorer i Salo anordnades regelbundna skolningstillfällen och kunde man inte reparera en monitor var det enkelt att föra den till en sevicepunkt i Åbo. Labbet har aldrig haft rätt att utföra reparationer på Sony-monitorer. Nu sänds alla monitorer oberoende av märke för garantireparation till Helsingfors vilket både kostar och tar tid. Numera köps nästan uteslutande flata TFT-skärmar och dessa kan man vanligen inte reparera (det skulle bli dyrare än att köpa en ny skärm). Två större fiberkabelprojekt utfördes. I det ena drogs nya fibrer i triangeln ASA-Axelia-Arken och i det andra drogs modernare fiber från hus Lindman till husen Sibeliusmuseum, Åhuset, Domvillan och Donnerska. Det sistnämnda huset försågs i sin helhet med tvinnad parkabel. Datanätet har förbättrats och utvidgats även på många andra ställen (Kåren, Rettig, Hanken). Stiftelsens fastighetsövervakning går nu även över Akademins datanät. Labbet gick med i Åbo stads nya samarbetsgrupp för kabeloperatörer, som samordnar kabelgrävningar och erbjuder tillgång till stadens kabelkartor. Pc-sektionen 9

10 Sektionen underhåller och utvecklar pc-serverdatorernas olika tjänster och upprätthåller Windows-domänen abo.fi ( Akademi i Åbo) och hithörande användaradministration, autentiseringskontroll och övrig pc-säkerhet såsom virusbekämpning. Den rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder funktioner som institutionsgemensamma skivor, cd-servers m.m. Sektionen ansvarar även för akademins pc-klasser och allmänna studentpc:n. Pc-sektionen åtgärdar pc-problem med sakkunnighjälp beträffande windowssystem och applikationer för både slutanvändare, institutionernas ITkontaktpersoner och närstödsplanerarna, samt handhar en betydande informationsverksamhet. Sektionen förmedlar persondatorer och monitorer åt institutionerna och enheterna och bistår även vid privata anskaffningar. Datorerna kommer med systemprogram och standardtillämpningar färdigt installerade från fabriken. Av ekonomisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen som sektionen ordnar för institutionerna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. Pchome-servicen med personliga skivområden (hemmaområden) för användarna är en av de viktigaste funktionerna. Säkerhetskopiering till skiva infördes under året som komplement till bandkopiorna. Under året frångicks systemet med vandrande användarprofiler (roaming profiles). Genom detta system var användaren oberoende av vilken dator han/ hon loggat in på, användaromgivningen var alltid bekant. Systemet medförde dock många felsituationer och vi övergick därför till lokala profiler. Inloggningen går nu snabbare och är pålitligare, men omgivningen är alltså bunden till den egna bordsdatorn. Med programpaketet Dameware kan närstödet eller DC:s systemansva-riga fjärrstyra en pc-användares skärm, mus och tangentbord. DC kan sålunda över nätet åtgärda olika felsituationer och ge fjärrstöd. Fjärrstyrningen förutsätter att pc:ns användare ger sitt tillstånd. Paketet SUS togs i användning under året. Med SUS kan Windows-systemprogramvaran uppdateras centraliserat inom domänen. På detta sätt lappas säkerhetshål och installeras nya versioner av systemprogramvara. Med programmen Ghost och det av unixsektionen utvecklade Poltergeist kan programvara kopieras och installeras i bl.a. datorklasser och andra pc:s. Med Serversalive kan pc-serverdatorerna i viss mån övervakas automatiskt. Windowssystemets domänkontroll förnyades under året. Den finns nu replikerad på tre servers, varav en i Axelia. DVD övertog långt CD-skivans roll, då skrivarna blev billigare. DVD lämpar sig på grund av den stora lagringskapaciteten väl för användarens egen arkivering av filer. Statistik över anskaffningarna hittas under intern förmedling på sida 20. En omfattande offertrunda gällande bärbara datorer genomfördes, vilken resulterade i att Toshiba utbyttes till Fujitsu/Siemens såsom rekommenderat och stött märke vid ÅA. IBM kvarstår som det andra märket. Med Corel har datacentralen ett campusavtal som omspänner bl.a. WP och Corel Draw och även personalens hemmabruk. Med återförsäljaren Novo Oy hade akademin ett Campusavtal omfattande Microsofts produkter för kalenderåret. MS-Campus täcker de viktigaste applikationsprogrammen och operativsystemuppgraderingarna på Akademins datorer och omfattar även 10

11 ÅA-personalens hemmadatorer. Akademin har likaså ett campusavtal gällande StarOffice-produkterna, som närmast används på Linuxdatorer. Under året uppgjordes i samarbete med Språktjänst ett campusavtal beträffande Svefix - programmet. Svefix utför, förutom stavningskontroll, även bl.a. språkkontroll med avseende på grammatik och finlandismer. Unix-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar unix- och ÅA-Linux-serverdatorerna, deras basprogramvara och administration (bl.a. Aton, Ra, databasdatorerna och superarbetsstationerna). Den stöder Akademins unix-användare och ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Unix-sektionen handhar Akademins e-postservice. Den svarar för Akademins datanätkopplade laserskrivare och PostScript-tillämpningar. Sektionen handhar även den allt centralare uppgiften att utveckla och övervaka datanätets och serverdatorernas säkerhet. Rapporteringen av datoranvändningen och dess kostnader per resultatenhet hör också hit. I ÅA-Linux-miljön har onödiga funktioner plockats bort från den allmännare Linux-distributionen (Red Hat utnyttjas), sådana tjänster som inte används och som därför utgör tacksamma mål för crackers, och en del säkerhetshål lappats. Samtidigt kan alla ÅA-Linuxdatorer systemadministreras över datanätet av Unix-sektionen. Administrationen av Akademins datoranvändare (användarnamnen för såväl unix- som Windowsmiljöerna, filområden, e-postservicen o.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. Antalet aktiva användare är c:a LDAP-projektet fortsatte under året. Inom projektet förnyas användardatabasen, som samtidigt blir en central informationsdatabas över telefoner, adresser, e-postadresser, hemsidor m.m., som användaren själv med tiden kan börja uppdatera och komplettera. En del av informationen tas från de primära HeVi- och Sturedatabaserna. Med tiden blir den kompatibel med motsvarande databaser som byggs vid andra universitet så att användarautentiseringen kan börja ske över universitetsgränserna. Inströmningen av oönskad e-post, spam, accelererade kraftigt under året. Av den e-post som anländer till ÅA:s e-postservice står spam för kanske 80%, av vilket en del kan motas redan innan den når mottagaren. Det blev nödvändigt att utveckla central filtrering av e-breven. Under våren togs Spamassassin-systemet ibruk, på basen av vilket varje e-brev ges ett spam-poängtal, en sannolikhet för att det är spam. Misstänkt spam-post kan sedan av användaren strykas automatiskt eller isoleras i separata spam-mappar. Under början av 2004 övergick DC till baysesisk spamfiltrering, vilket visade sig betydligt förbättra träffsäkerheten. Under hösten utvecklades även viruskontroll av all e-post. Programmet Amavis togs ibruk i början av Kvoter infördes på användarens e-postlådor, 100 MB för anställda och 50 MB för studerande. ÅA var en av de sista universiteten att införa kvoter och de hör även nu till de mera frikostiga. Samtidigt utvecklades en arkiveringstjänst för den enskilda användaren, som via den kan lägga undan äldre e-post på cd eller lokal hårdskiva. Kombinationen av spam, e-post med virus och överskridna kvoter medförde att 11

12 e-postköerna krävde mycket övervakning, under långa perioder en systemperson på heltid. E-postdatorerna var hårt belastade och tidvis förorsakade köerna väntetider i e-posthanteringen. Sektionen handhar printer- och modemservicen för Åbos del och debiteringen kring detta för Åbo och Vasa. Ifjol skrevs det ut 1.14 miljoner utskrifter i Åbo och Vasa på sammanlagt c:a 256 aktiva skrivare i Åbo och Vasa. Antalet sidor var 4.46 miljoner. Antalet sidor minskade med över 20% från året innan. Utskrifterna sköts av en central printserver på en ÅA-Linuxdator (i Vasa en Windows-dator). Vasa-sektionen Sektionen svarar för de lokala resurserna i Vasa och för den lokala rådgivningen med stöd av specialsektionerna i Åbo. I Vasa och Jakobstad har Akademin knappt 700 datorer anslutna till datanätet. Av dessa är c:a 600 Windowsdatorer och Vasasektionen handhar dessa på motsvarande sätt som pc-sektionen i Åbo handhar Åbo-pc:s. Sektionen deltar i vidareutvecklandet av Windowsmiljön tillsammans med pc-sektionen. Enhetens speciella kompetensområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade multimediatekniken i samarbete med institutionerna i Vasa, men också för Åbo-institutionerna samt med lärcentret i Åbo och lärocentret i Tritonia. Planeringen av och flyttningen till Kvarnen belastade datacentralen märkbart under året. DC hade hand om byggandet av maskinrum, pc-klasser, datanätet m.m. DC var också inkopplad på planeringen av de nya telefonfunktionerna (bl.a. testas internetbaserad telefoni, VoIP ), passagekontrollen, AV-utrustningen samt utrymmesplaneringen mera allmänt. ÅA:s e-lärandeplattform, Blackboard, uppgraderades till en ny version (v6), som innebar flera nya funktioner. Datacentralen initierade ett nor-diskt Blackboard-samarbete, där bl.a. Stockholm, Linköping,Gävle och Helsingfors universitet deltar. Vasasektionen upprätthåller ett diskussionsforum för samarbetet. Under året hölls 152 kurser med aktiva deltagare. C:a 1000 av deltagarna var externa. De centrala webb- och e-post- samt Blackboardserverdatorerna förnyades under året. Det ATM-baserade videomötessystemet mellan Åbo och Vasa var i livligt bruk. Uppbyggandet av det trådlösa datanätet inom ramen för samarbetet Wireless Mobile Vaasa inleddes. Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad är ansluten till datanätet och till IT-servicefunktionerna på DC i Vasa via en 2 Mb/s fast linje. Jakobstad fick för hösten en IT-stödperson. En videoserverfunktion har varit tillgänglig några år. Institutionerna kan lägga upp video- och annat multimediamaterial på servern för distribution över datanätet. Mediahuset hör till de första användarna. 12

13 Närstödet Systemet med namngivna närstödare för samtliga institutioner har i regel givit rätt positiv respons från kunderna, och då närstödsperso-nalen börjar kunna sitt närstödsområde och känna sina kunder blir det också lättare att snabbt kunna åtgärda problemsituationer. Formellt har Datacentralen blivit tilldelad 6 personår (5 i Åbo och ett i Vasa) för närstödet men arbetet har fördelats på flera personer för att höja arbetsmotivationen för personalen och kunna uppnå en bättre kvalitet på stödet. Under året har 19 planerare (14 i Åbo och 5 i Vasa) deltagit i systemet med ett varierande antal arbetstimmar (max 50% av arbetstiden). Därtill deltar tillfällig personal såsom praktikanter och civiltjänstgörare. Flera institutioner i Åbo fick under året ny närstödare pga. personalbyten på Datacentralen. En kartläggning av allmänna (för studenternas bruk) föråldrade NT 4.0 maskinerna gjordes i mars. Resultat ca 50 funna maskiner. Största delen uppgraderades/förnyades och kör nu Windows 2000 eller XP. Kloningsprojektet "Poltergeist" som unixsektionen genomfört presenterades (motsvarighet till ghost). Började användas allmänt av närstödarna. Statistikbokföringen över närstödsjobbet avslutades i augusti, då den upplevdes som för arbetsdryg jämfört med nyttan I augusti förorsakade W32/Lovesun viruset mycket extra närstödsjobb. En orsak var att datorerna då slogs på efter en lång paus för semestern, och de var följaktligen inte uppdaterade med säkerhetslappar. I december ordnades en närstödsvecka, en satsning på intensivare närstöd medreklam för närstödssystemet ute på institutionerna. 13

14 Personalen 2003 Fast och långtidsanställd personal DC:s administration (2 personår) Databas-sektionen (4.8 + e-lärandetjänsterna) direktör Stig-Göran Lindqvist byråsekreterare Anne-Maj Adel sektionschef Susanne Olin systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Joakim Björklund (Bibliotekets IT) systemadministratör Stefan Lostedt IT-planerare + Fredrik Nyberg, till 31.8, se även unix IT-planerare + Christoffer Brunberg, från 1.11 systemplanerare + Dan Holm, se även Vasa IT-planerare Mikael Ekblom (ÅA:s virtuella univ.), se Vasa Datakommunikationen (3) Labbet (3 i Åbo + 1 i Vasa) Sektionschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström IT-planerare + Thomas Backa Överingenjör Leif Basilier IT-montör Heikki Laasonen serviceingenjör Mats Lipkin (Vasa) servicetekniker Thomas Nylund Persondator-sektionen (6 + 1 på BTC + 1 på ÅAT) sektionschef Jan-Eric Flück, viceföreståndare chefsplanerare Kim Lindell systemplanerare + Jussi Laaksonen IT-planerare + Johan Olin systemplanerare + Mattias Eriksson systemplanerare + Stig Söderback IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT) systemadministratör + Mårten Hedman (bekostas av BTC) Unix-sektionen (5.9) sektionschef Barbro Sjöblom datasäkerhetschef Matti Huvila, deltid 60% systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare + Tomas Lindroos IT-planerare + Dennis Holtlund IT-planerare + Kenneth Sandholm IT-planerare + Fredrik Nyberg, från 1.9, se även pc 14

15 Vasa-enheten ( labbtjänsten + e-lärandetjänsterna + en delad tjänst) sektionschef Stefan Levander systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, se även labbet tillämpningsplanerare + Petri Vuorinen IT-planerare + Niclas Forsén avdelningssekreterare Susanne Wahlman (även arbetsskyddet) äldre planerare Dan Holm (se även databassektionen) IT-planerare Mikael Ekblom (se databassektionen) IT-instruktör + Thomas Anderssén (Jakobstad), från 18.8 Närstödet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åbo är Kim Lindell och i Vasa Stefan Levander. För kortare tid anställd personal projekt- och korttidsanställd personal Tapio Tihilä, IT-instruktör, labbet, kableringen civiltjänstgörare praktikanter Ville Kallioniemi (närstödet och labbet), från 3.2 Jonas Björkstrand (Vasa), från 4.8 Jonas Nordberg (Vasa), Evelina Lund (Vasa), Jan-Erik Karlsson (labbet), Marketta Gustafsson (närstödet) Andreas Wester (Vasa), Arbetsinsatsen totalt Totalt utförde den fasta och långtidsanställda personalen 33 arbetsår, samma som ett år tidigare. Siffran inkluderar Bioteknikcentrets planerare som bekostas av BTC, en planerare som bekostas av Tryckeriet och en som är anställd för bibliotekets IT. Den korttidsanställda personalen motsvarade en arbetsinsats på drygt 2 år, en svag ökning. 15

16 Enheternas IT-kontaktpersoner, januari acceleratorlaboratoriet Jörgen Bergman - allmän förvaltning Benita Qvarnström - analytisk kemi Paul Ek - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - arbetsforum Thurid Eriksson - biblioteket Egil Gersow - biokemi Jussi Meriluoto, Jukka Lehtonen - biologi Thomas Bymark - bioteknikcentret Rolf Sara, Mårten Hedman - donnerska Björn Dahla - ekologi Pia Isaksson - ekonomiförvaltningen Mona Dahlström - engelska Inna Lindgrén, Brita Wårvik - engelska -chilpa Maria Lassen-Seger - ESF, kansli Solveig Bystedt - etnologi John Hackman - filosofi Tom Kettunen - inst. finlandssv. samhällsforsk. Fjalar Finnäs - finska Yvonne Bertills - folkloristik Lena Marander-Eklund - fortbildningscentralen, åbo Carl Mohn, Kerstin Fagerström - franska och klassiska Andrea Hynynen - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Hotokka - företagsekonomi H.Krokfors,B.Lindblom,M.Nyholm - förvaltningsämbetet Bengt Sandell - geologi Leif Bergman, Fredrik Strandman - HF, kansli Caroline Lehto - historia Benedict Sandelin - IAMSR, informationssystem Robert Ståhl - industriell ekonomi Wilhelm Berlin - information och PR Ben Roimola - informationsbehandling U.Tigerstedt, R.Gyllenberg, S.Saxen - informationsförvaltning Gunilla Widén-Wulff - institutionen för barnpedagogik Thomas Andressen - internationella enheten Annikki Abrahamsson - kemisk träförädling Tom Lundin, Tom Hultholm - konstvetenskap Siv Österlund - KTF, kansli Ulla Bäckström - KTF, serviceenhet John Lassus - kvinnoforskning Eve Hed-Kattelus - litteraturvetenskap Arja Lehtonen - lärarutbildning Lars Burman, Juha Hartvik - löner Märta Holmberg - matematik Margrét Halldórsdóttir - MNF, kansli Hillevi Karjalainen - musikvetenskap, sibeliusm. I Inger Jacobsson-Wärn - mänskliga rättigheter Harriet Nyback-Alanen - offentlig förvaltning M.Hamberg, M.Joas, B.Grönholm 16

17 - oorganisk kemi Kaj Fröberg, C. Ekholm, P.Ekholm - organisk kemi Carl-Johan Wikman - papperskemi Björn Sjöström - parasitologi Lars-Gustav Lönnström - PBI Stefan Kronkvist, Alf Rehn - pedagogik Elsbeth Träskelin - personalärenden, FÄ Benita Qvarnström - planering, FÄ Bengt Sandell - psykologi Benita Blomqvist - reglerteknik Stefan Rönnblad - religionsvetenskap Christian Wulff - ryska R. Shariatmadari, M.Björklund - rättsvetenskap Harriet Nyback-Alanen - samhällsekonomi och statistik Ralf Eriksson - samhällsvetenskapliga Göran Djupsund - skogsprodukternas kemi Jarl Hemming - socialpolitik Siv Stolpe-Kaustinen - sociologi Solveig Bystedt - språktjänst Tom Björkfors - statskunskap M.Hamberg, K.Grönlund - stiftelsen för ÅA Yrsa Blessing-Sundström - stiftelsens för ÅA forskningsinst Kristina Toivonen - studieförvaltningen Harriet Kurten - svenska Arja Lehtonen - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk polymerkemi Carl-Johan Wikman - teknisk service Sanne Jahnsson - telefonväxeln Solveig Ljungberg - TF Siv Lundström, Karl-G Sandelin - TF:s kansli Margaretha Björkqvist - tryckeriet Sari Lindström - TUCS Teemu Peltola - tyska Malin Johansson - vårdvetenskap Karine Hemming - värmeteknik Alf Hermanson - VÖS, gymnasiet Gunnar Magnusson 17

18 Ekonomin 2000 budget 1000e 2001 budget 1000e 2002 budget 1000e 2003 budget 1000e 2003 använt 1000e Löner ordinarie budgeten stiftelsens anslag tillfälliga anslag Driftsanslag Anskaffningar gemensam utrustning institutionernas utrust Kundtjänstinkomster (löner c:a ) Totalt Använt-siffrorna i tabellen ovan och senare i detta avsnitt grundar sig på DC:s eget inofficiella bokslut. Lönerna för 4 anställda i Vasa saknas här. De är inkluderade i Österbottens högskolas bokföring. Den lönesumman är av storleksordningen euro. Under år 2003 fanns därtill ett restanslag från år 2002 på euro att tillgå. Restanslaget från år 2003 ser ut att bli c:a euro. En betydande del av överskottet (c:a ) uppstod kring årsskiftet 03/04, då finansieringen av datanätet i Kvarnen och Arken, samt en datorklass till Kvarnen kunde ordnas via nybyggenas budgeter i st.f. via Datacentralens. Inbesparingen kan nu utnyttjas för att täcka underskottet i budgeten år Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 euro) institutionsanslag och diverse serviceutgifter, inkl. kabelnätet

19 datakommunikation, bl.a. Funet 86 90* programvara 56 93* datacentralernas samarbete IT-material IT-utrustning av ringa värde DC:s personals utrustning, datorrum totalt */ summorna korrigerade jämfört med årsrapporten för En finare uppdelning av några driftsutgifter Serviceutgifter, hårdvara serviceavtal, serverdatorer service av bordsdatorer,kringutr,verktyg datanätet, service (routers, switchar) kabelnätet (utveckling) diverse totalt datakommunikation hyrda förbindelser (Åbo, H:fors, Husö) 4 4* 4 4 hyrda linjer (Vasa, J:stad) 14 16* datapak Funet access-service (modembanker, DSL) totalt 86 90* programvara, underhåll, licenser basprogramvara, Sun, Compaq 6 7* 11 8 basprogramvara, DEC Campusavtal, Microsoft, Corel 12* pc-basprogramvara databaser, Ingres, Trip övriga tillämpningar (SPSS, matem.) 26 29* programvara, nyanskaffningar totalt *

20 Anskaffningarna Serverdatorer superarbetsstationer datorklasserna datanätet, labbet specialutrustning, m.m institutionernas datoranskaffningar totalt Investeringsanslaget led under året kraftigt av DC:s budgetunderskott. Institutionernas IT-anskaffningar kunde inte alls stödas med centrala medel under Utebliven modernisering innebär mera underhållsarbete för såväl institutionernas datoranvändare som för DC:s personal. Serverdatorerna blir allt flera till antal och uppdateringskostnaderna för dem är i växande. Allmän beräkningskapacitet i form av superdatorer eller klusters har inte kunnat skaffas de senaste åren, men för år 2004 finns åter en gång planer på ett utbyggt ÅA-Linuxkluster. Datanätets modernisering (övergången till switchat Gb/s ethernät) kompletterades under året. Switcharna till Kvarnen och Arken bekostades ur FÄ:s anslag (c:a euro). Pc-klasserna i Gripen förnyades. Sun-klassen i Axelia ersattes av en ÅA- Linuxklass (togs i bruk i början av 2004). En pc-klass till Kvarnen skaffades för FÄ:s anslag (c:a euro). Den externa finansieringen Den bokföringstekniska inkomsten från kundtjänsten och från förmedlingsverksamheten blev euro (en minskning från euro). Server- och internettjänsterna gav c:a euro och TuKKK:s användning av de administrativa datorerna euro. Service- och konsulttjänsterna gav en inkomst på euro. Inkomsten har använts för löneutgifter för en datanätplanerare, för datanätets kablering, samt för att köpa planeringstjänster gällande ÅA-personalens ITforbildning av FC. 20

21 Den interna förmedlingsverksamheten DC sköter om en stor del av inköpen av datorutrustningen till enheterna. Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker oftast direkt via beställande institution, utan att den går via DC:s bokföring. Under året förmedlades 374 bords-pc:s åt enheterna, av dessa 66 till Vasa. Av dessa var 76 av märket Osborne, och 298 DTK. DTK tog ju längre året led marknadsandelar av Osborne. Antalet inhandlade bärbara pc:s var 61 (34 st. Toshiba och 26 IBM, 1 var Fujitsu-Siemens). Antalet bildskärmar var 369. De flata skärmarna tog nästan helt över, det skaffades 336 sådana (75% var 17 av märket Sony). Antalet köpta laserskrivare var 35, alla av HP-fabrikat. Via datacentralen köptes 7 fickdatorer Osborne DTK

22 DC:s kontakter, samarbete, information Medlemskap Samarbete Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: - ACM (Association for Computing Machinery, USA) och i dess underorganisationer - IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers, USA) - ISOC (Internet Society) - EUNIS (European University Information Systems Organisations), gruppmedlemskap - ISI, IASC (International Association for Statistical Computing) - FIUA (Finnish Ingres Users Association) - FUUG (Finnish Unix Users Group) - FISUG (Finnish Sun Users Group) - TTL/VSTKY (Tietotekniikan liitto) - Windows Professionals - Suomen laatuyhdistys (kvalitetsmetoder och -utveckling) DC:s samarbete med de övriga högskoledatacentralerna i landet omfattar täta informella kontakter. Därtill noteras: - att högskolornas adb-dagar hölls den i form av en kryss-ning mellan H:fors och Riga. DC representerades av 15 personer - att datacentralernas direktörer ordnade 3 möten under året, i Esbo (varvid första dagen var reserverad för Finlands Virtuella Universitets seminarium), i Villmanstrand och i samband med adbdagarna - att datacentralerna bekostar fortsättningsvis en samarbetsperson, generalsekreteraren. Posten sköttes av direktör Esko Vakkilainen från OY fram till 31.3 och därefter av Tuomo Myllynen från TaY Lindqvist var medlem i generalsekreterarens styrgrupp till att DC är medlem i Funetföreningen (Funets medlemsorganisationer). Årsmötet var Sjöström är Åbos representant i arbetsutskottet. Sjöström och Wennström deltog i Funets tekniska dagar. - att DC är medlem i datacentralernas CERT-säkerhetsgrupp (CERT står för Computer Emergency Response Team) - Samarbetet kring e-postproblematiken gällande SPAM och virus - Samarbete kring virusdetektorer (Söderback) - Datasäkerhetssamarbetet, sanktionsgruppen (Huvila) och FM:s riskanalysgrupp (Huvila) - att DC deltagit i samarbetet beträffande LDAP-baserade autentiseringsoch informationssystem (Sjöblom) - Samarbetet mellan Voyager-biblioteken och datacentralerna (Björklund). - att inom projektet Finlands Virtuella Universitet deltar Holm i ITPeda-samarbetet 22

23 På nordisk nivå är datacentralen med i det nordiska universitetsadmi-nistratörssamarbetet NUAS, dess IT-grupp (Lindqvist). Lindqvist inbjuds också till de större svenska universitetens IT-chefers möten 4-5 gånger per år. En nordisk teknisk samarbetsgrupp kring e-lärande-plattformen Blackboard har bildats långt på DC:s initiativ. Inom det regionala samarbetet noteras att - Åbo-högskolornas datacentralers samarbete fortsätter vardag-ligt. Direktörerna möts regelbundet varje vecka. - Vasa-datacentralerna träffas några gånger per år. - DC:s labb gick med i Åbo stads samarbete för kabeloperatörer. - Sparknet-samarbetet i Åbo - Wireless Mobile Vaasa -samarbetet i Vasa Inom ÅA deltog DC bl.a. i - ledningsgruppen för säkerhetsärenden (Huvila) - den av rektor år 1996 utnämnda ledningsgruppen för datasäkerhet, där Huvila såsom datasäkerhetschef är ordförande och där Forsén och Sjöström är medlemmar. - ledningsgruppen för Mediacity (Levander) - ledningsgruppen för ÅA:s tryckeri (Flück) - direktionen för Fortbildningscentralen i Åbo (Flück) - ledningsgruppen för ÅA:s virtuella universitet (i Vasa Levander, i Åbo Lindqvist). - miljösamarbetet (Basilier) - arbetarskyddet (Huvila, Levander) - projektet för samanskaffning av bassystem för universitetens personalförvaltning (Olin) - Sture-arbetsgruppen för utvecklandet av studiesystemen bl.a. med tanke på Bolognaprocessen (Brunberg, Myllyniemi, Olin) Resor DC:s personal företog 109 resor under året. Av dessa var en stor del ÅA-interna (Vasa, Åbo, Jakobstad, H:fors). Videomötessystemet mellan DC-sektionerna i Åbo och Vasa användes flitigt. Personalen besökte olika tekniska mässor och deltog i utbildning kring bl.a. Windows-system, datakommunikationsteknik, TRIP-systemen, Ingres, hårdvaruservice och i möten kring det nationella gemensamma studentantagningssystemet Harek. Pc- och Vasa-sektionerna samt labbet hade teknikpalavers med huvudleverantörerna Mikrolog, Dacco och Toshiba. Utlandsresor: 23

24 - EDS2003 (enterprise directory services), Uppsala , Barbro Sjöblom - NUAS IT-grupp och svenska universitetens IT-chefers möte, Uppsala , Lindqvist - CeBit-mässan, Hannover, , Mats Lipkin och Stig Söderback - Blackboard user group, Gävle och Linköping, , Mikael Ekblom, Dan Holm, Stefan Levander - Clavisterskolning (om routers), Örnsköldsvik, 1-3.4, NiclasForsén - Ingres-dagarna och FIUAs årsmöte, 5-7.5, Tallinn, Margita Myllyniemi och Susanne Olin - Microsoft TechEd 2003, Barcelona, , Mattias Eriksson - Microsoft IT-Forum03, Köpenhamn, , Jan-Eric Flück Med extern finansiering: - LinuxSummit03, , Esbo, Dennis Holtlund och Thomas Lindroos (med föredrag om ÅA-Linux-konceptet) - NIHE, Kimberley, Uppgörandet av en IT-strategi för ett nystartat universitet för provinsen Northern Cape, Sydafrika (utrikesministeriets biståndshjälp), Lindqvist. DC:s informationsverksamhet Webben är DC:s viktigaste informationsmedium. DC-papperet, rapporterna och miniguiderna m.m. finns här. Huvudsidan strukturerades om med bl.a. en ny aktuellt-ruta och en ruta för varningar m.m. rörande driftsstörningar. Viktig är e-post-listan för institutionernas IT-kontaktpersoner. DC-papperet nr 64 och 65 kom ut under året. Det utges alltså även i elektronisk form i webben (pdf). Nr 44 i serien rapporter från datacentralen vid Åbo Akademi är verksamhetsberättelsen för Oraklet, DC:s dejourtjänst, utnyttjas flitigt av användarna. Oraklet betjänar personligen, per telefon och per e-post. Hela DC:s fasta Åbopersonal deltar i Orakeltjänsten enligt en turlista. IT-kurser för personal och studerande DC och Fortbildningscentralerna arrangerade i samråd kursverksamhet för Akademins personal och studerande. Under år 2003 har i Åbo sammanlagt 81 anställda deltagit i 8 IT-kurser. För studerande ordnades 7 kurser med sammanlagt 68 deltagare. I september hölls informationstillfällen för de olika fakulteternas gulnäbbar. Därtill hölls ett antal tillfällen för internationella studenter. 24

25 Datoranvändningen Akademins datormiljö är helt datanätbaserad, där i princip alla persondatorer, unix-arbetsstationer, serverdatorer och laserskrivare är nätanslutna. Praktiskt taget alla anställda och studerande har användarrätt till datorresurser. Förutom att akademins administration till största delen är datorbaserad såsom personal- och studieregister, är även undervisningen till stor del baserad på användning av datorer. Avhandlingar och olika uppsatser skrivs i dagens läge nästan helt med datorbaserade textbehandlingsprogram. Webben är det kanske främsta informationssök-ningsverktyget och e-posten det viktigaste kommunikationsmediet. Antalet användare Alla användare har en unix-identitet, som används bl.a som e-postad-ress. Antalet unix-användare beskriver sålunda totala antalet användarnamn vid slutet av året. De flesta har därtill ett Windows-namn. Tabellen innehåller antalet aktiva. Personalsiffrorna innehåller studeran-de som under någon del av året stod i anställningsförhållande till ÅA unix personal, Åbo personal, Vasa personal, VÖS pensionerade studerande, Åbo studerande, Vasa extra stud VÖS-elever FC-stud., ÖpU, Åbo FC-stud., Vasa virt.univ, externa TY, TuKKK, personal externa, privata m.m gäster m.m gruppnamn systemaccounts Windows Windows, Åbo Windows, Vasa Windows, VÖS

26 Datanättrafiken Medeltrafikmängden under senaste år mätt i Mbits/s (c:a tecken/s) till/från vissa linjer, hus och kvarter: inåt utåt ÅA:s Funettrafik mot från TY, TuKKK, studentbyn maskinrummet, DC news-servern unix-serverdatorer pchome-serverdatorerna Axelia City-kvarteret ASA Gadoliniakvarteret FÄ-kvarteret Rettig + Kåren Agricola Domus Å-kvarteret ADSL-linjerna Auria Lounet trådlösa nätet, Sparknet Funet mäter den utomnordiska trafiken inåt (inkluderar alltså t.ex. vårt surfande mot utomnordiska webbsidor och även t.ex. import av filer, musik och bilder). Funets medlemsavgifter baserar sig till en del på denna relativa trafikandel. På nationell nivå har universitetens sammanräknade andel vuxit till 77% av Funets trafik medan yrkeshögskolorna andel är 19% (mätperiod nov-dec 02 och feb-apr 03). Bland övriga användare märks VTT och andra statliga forskningsanstalter. Riksdagen är också medlem i Funet, och står för 0.1 %. När man studerar fjorton-i-topp-listan nedan bör man observera att det finns starka lokala variationer bl.a. i sättet på vilket studentbostäderna är anslutna till nätet och hurudan användningsdisciplin som tillämpas. För ÅA:s del (liksom även för TY och TuKKK) kan man notera en fortsatt betydande uppgång, vilket alltså också påverkar medlemsavgiften. En central orsak är våra hemförbindelser, som jämfört med andra universitet är talrika och snabba. Trafikmängden fluktuerade starkt från månad till månad, i samma takt för alla 26