Dagsljus. ger liv och dynamik

Transkript

1 Dagsljus ger liv och dynamik Text Susanne Helgeson foto Jacob Gåfvels Folk slåss om ljus somliga får för mycket, andra för lite. Att det finns mycket att säga om hur dagsljusfrågan hanteras i dagens byggprocesser stod klart efter ett panelsamtal som ägde rum i samband med Svenska Belysningssällskapets årsmöte den 1 november. 30 LJUSKULTUR 1 / 13

2 paneldebatt. Belysninsgsällskapets årsmöte avslutades med en paneldebatt på temat dagsljus. I panelen satt Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet, Bengt Rönnhedh, arkitekt på Tengbom, Peter Pertola, seniorkonsult på wsp, och Bengt Sundborg, specialist på dagsljus i stadsplanering. Debattledare var Fanny Englund från Ljusrum och ordförande i Svenska Belysningssällskapet. Vinden ven utanför knutarna när ett 70-tal personer samlats på Konstfack den första november. Anders Winell, ljusdesigner och lektor på skolan visade runt i lokalerna innan Svenska Belysningssällskapets mycket effektiva årsmöte ägde rum på en kvart. Sedan var det dags för paneldebatt på temat dagsljus, ett sällan behandlat ämne. I panelen satt Peter Pertola, seniorkonsult på wsp, Bengt Rönnhedh, arkitekt på Tengbom, Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet samt Bengt Sundborg, specialist på dagsljus i stadsplanering. Fanny Englund från Ljusrum, som också är nytillträdd ordförande i nyss nämnt sällskap, var moderator. Paneldeltagarna hade fått ett antal frågor att fundera över och den första som ställdes var: Vad definierar en bra dagsljusmiljö? Thorbjörn Laike inledde med att poängtera att det är kombinationen av ljus och mörker som är nödvändig för människan eftersom hon är konstruerad för att följa dagsljusets rytm. Bengt Rönnhedh menade att han som arkitekt gärna ser hela byggnaden som en armatur där allt hänger ihop med både dagsljus och artificiellt ljus. Peter Pertola ansåg att bländning och solavskärmningar måste tas om hand på ett bättre sätt och gärna tidigare i processen, än att som idag, ofta klistras på i efterhand. Ett tänkande där kvalitet på dagsljuset ställs mot kvantitet ansåg Bengt Sundborg vara viktigt. Iterativ kontra vattenfall Men hur bör man jobba med dagsljusfrågan i byggnadsprojekt för ett så optimalt resultat som möjligt? Enligt panelen handlar det om att arkitekterna tar in frågan i sin process och att i denna successivt arbeta sig fram till bättre lösningar framför allt gäller detta inom stadsplanering. Detta kontrades av att arkitekturen faktiskt blir begriplig tack vare ljuset och att detta är det centrala. Och att arkitekten, i alla fall initialt, äger de flesta frågor, bland annat den om dagsljus och att hens erfarenhet därför är mycket värdefull. Men visst tas dagsljusspecialister in efter hand, som antingen stödjer eller förkastar de teorier som finns. Det fördes även fram att en dialog mellan arkitekter och stadsplanerare är ett måste för att nå fram till och tillgodose människors miljöbehov att byggnader och gatunät harmonierar. Därefter talades om arbetsprocessen och att vissa frågor löses väldigt sent i projekten, vilket kräver nära, parallella samarbeten över gränserna Svenska Belysningssällskapets dagljusdebatt samlade närmare 70 åhörare och hölls på Konstfack i Stockholm. LJUSKULTUR 1 / 13 31

3 under processens gång. Ibland, till exempel när det gäller solavskärmning, finns inte ens en konsult som bär ansvaret för frågan. Därför ger den iterativa metoden ett mycket bättre och säkrare resultat kontra den äldre och mer stelbenta så kalllade vattenfallsmetoden. Den iterativa bygger på principen att man arbetar parallellt i samma modell och att man därmed kan lösa alla frågor inom en byggnadsdel i en utvecklingsprocess, en loop, vilket ger ett snabbare och säkrare flöde. Medan vattenfallsmetoden bara har en enda riktning, en given ordning som ofta leder till samordningsproblem och ett osäkert slutresultat. För att leda arbetet med dagsljuset åt rätt håll krävs tydliggörande och samordning av regler, menade Peter Pertola. Bara vi inte glömmer att det är människan som ska ha ljuset, inte byggnaden, kontrade Bengt Rönnhedh. Indirekt norrljus att föredra Frågan om hur man tar hänsyn till väderstreck och årstider i arbetet med dagsljus besvarades av Torbjörn Laike med att vi ofta får felaktig eller för dålig tillgång till det. Ett faktum som påverkar oss mer än vad vi tror. Vi spenderar 85 procent av vår vakna tid inomhus och är helt beroende av vad konsulten lyckas prestera. Hälften av oss nordbor känner av en trötthet under den mörka årstiden och det säger sig självt att alla har mycket att vinna på att utforma byggnader för att bättre tillvarata dagsljuset. Till exempel är ett indirekt norrljus in mot arbetsplatsen, som i gamla fabrikslokaler, optimalt, menade han och fortsatte: Hemma är det aldrig fel att placera sovrummet i östvästligt läge och om vi nattetid störs av ljus så behövs inga stora mängder för att störa vår dygnsrytm. Det räcker med 100 lux om vi till exempel sitter uppe framför datorn på kvällen för att ha svårt att sova efteråt. Bengt Rönnhedh gav ett exempel på ett framtida problem Tengboms kontor i det glasade kf-huset vid Slussen i Stockholm som är konstruerat så att alla får del av dagsljuset Svenska Belysningssällskapets styrelse för nya verksamhetsåret I samband med sitt årsmöte och en paneldebatt om dagljus valde Svenska Belysningssällskapet även en ny styrelse, som består av både omvalda och nya styrelse ledamöter. Här följer en kort presentation av de personer som ska ansvara för föreningens verksamhet och skapa intressanta mötesplatser under det kommande verksamhetsåret. SBS styrelse. Fr v Alexander Trimboli, Leo Reis da Silva Eriksson, Malin Alenius, Magnus Frantzell, Fanny Englund, Andreas Wiil och Anna Leckström (på bilden saknas Florence Hermansson och Jonny Pettersson). 32 LJUSKULTUR 1 / 13

4 och reflektionerna från vattnet, kommer att byggas för i och med nya Slussen. Hans oro var stor för hur detta kommer att påverka de anställdas välbefinnande. Därefter besvarade han en fråga från publiken om hur han som arkitekt ser på användandet av till exempel jalusier för solavskärmning. Visst kan det behövas, det är ofta en inredningsfråga eftersom många vill möblera ända fram till fönstren. Och det är svårt med den stora mängden dagsljus närmast fasaden. Här blir komplexiteten i dagsljusfrågan tydlig folk slåss om ljus, de som sitter närmast fasaden får för mycket och behöver solavskärmning, medan de som sitter längre in får för lite ljus och kan även förlora Torbjörn Laike betonade att variation och dynamik är väsentligt både för varseblivning och biologiska effekter. utblicken när de närmast fönstren drar för persiennen eller gardinen. Han påpekade också att utformning av fönster och yttre solavskärmning ofta hanteras som en designfråga snarare än ett sätt att hantera ljus på. Idag är helglasade byggnader vanligt, trots att fönster är dyrare än tät fasad. Peter Pertola berättade att 30 procent glas i fasaden egentligen är tillräckligt för ljusinsläpp och utblick så länge fönstren placeras rätt. Panelen belyste även problemet att det vid helglasade fasader är ont om väggar att belysa. Pertola tillade, apropå lameller, att dessa kan användas för att reflektera in dagsljuset längre in i byggnaden vilket ger stor besparingspotential. De kan på samma gång avblända och länka in ljuset mot tak och sålunda ersätta artificiellt ljus. Detta trodde dock inte en i publiken på, Gunnar Moberg från Philips. Allt blir dyrare om vi ska ta hänsyn till dagsljuset, vi måste ju anpassa belysningen för worst case scenario, det vill säga en mörk situation då vi inte har tillgång till dagsljus. Fanny Englund, ordförande Ljusdesigner med en kandidat examen från Ljushögskolan i Jönköping. Har tidigare arbetat som ljusdesigner på wsp och jobbar sedan två år tillbaka på ljusdesignföretaget Ljusrum. Att skapa ljusmiljöer utifrån den faktiska upplevelsen av ljuset, inte efter beräknade ljusnivåer. Ljus ska vara trivsamt och funktionellt, både inne och ute! Jag strävar efter att ha en hel - hetssyn på ljus, där artificiellt ljus, dagsljus, arkitektur, färger, funktioner, atmosfär, användarvänlighet och drift fungerar. Florence Hermansson, vice ordförande Ljusdesigner och konstnär, uppvuxen utanför ljusstaden Alingsås, närmare som skogs same bredvid sjön Anten: Att leva så nära naturen har satt sina djupa spår hos mig. Att studera solen och dagarnas ljusspel samt ljusfenomen dag som mörkertid i naturen under årstiderna har varit och är den viktigaste skola och inspirationskälla i mitt projekterande och skapande yrke. Florence har 10 år bakom sig som ljusdesigner med senast anställning på A5 arkitekter och Tengbom Uppsala med inriktning på exteriörbelysning för - verkligade hon sin stora dröm och startade företaget Florence aldc Art Light Design Commu - nication som verkar inom två områden: konst och ljusdesign/ ljusplanering för den privata och offentliga marknaden. Florence Hermansson är invald i KRO konstnärernas riksorganisation och i år vunnit en konsttävlingen för Kiruna kommun om ett ljus- och ljudverk, ett monumentalverk för större rum i nybyggda Raketskolan. Hon har också startat ett samarbete med irf Institutet för rymdforskning. En hjärtefråga för Florence är hur vi med ljuset/belysningen kan främja människors hälsa och livsstil, så de hittar sina rötter i det allt mer urbaniserade tillvaro. En annan hjärtefråga är hennes norrskensforskning. Malin Alenius Arkitekt SAR/MSA hos White arkitekter. Malin har arkitektexamen från KTH i Stockholm Under läste hon på Ljushögskolan i Jönköping under Anders Liljefors. Genom stipendium från Bertil Svenssons Stiftelse fick hon möj - lighet till ett års ljusstudier på UCL, the Bartlett. (Msc Light and Lighting) Efter utbildningen i London stannade Malin kvar i London en tid och arbetade bl a på ljusdesingföretaget Isometrix. Under de senaste sex åren har Malin varit anställd på Sandell- Sandberg arkitekter och vid årsskiftet börjar nya jobbet på White arkitekter. Malins hjärtefrågor inom ljus är: Rum där ljuset och det byggda samverkar på ett intressant sätt. Dagsljus och utformningen av ljusinsläpp intresserar mig mycket. Hur ljuset förs in i en byggnad har en så väsentlig inverkan på hela rumsupplevelsen. Leo Reis da Silva Eriksson Före sin utbildning på Ljushögskolan i Jönköping arbetade Leo med evenemangsljus fram till Efter utbildningen är han anställd som ljusdesigner på Cardi Belysningsspecialisten sedan Leo Reis da Silva Eriksson är generellt engagerad för miljöfrågor och vill driva vidare dessa frågor inom belysning. Applicera det i sitt dagliga arbete som ljusdesigner. Han välkomnar gärna ny teknik som hjälper att utveckla dessa grundidéer. Det får dock aldring göra avkall på den autentiska miljön och visuella upplevelsen. Anna Leckström Anna har i bagaget en treårig konceptdesignutbildning från Belgien och en kandidatexamen i möbeldesign från Carl Malmsten Furniture Studies i Stockholm. För tillfället arbetar hon även som designlärare på Malmstens. Anna driver designstudion LJUSKULTUR 1 / 13 33

5 Vackrast när det skymmer Fanny Englund påpekade att forskning visar att det främst är omvärldsutblick som folk uppskattar med dagsljuset i form av fönster det är detta som ger liv och håller oss alerta. Variation och dynamik är väsentligt både för varseblivning och biologiska effekter. Detta vet vi genom forskning i fönsterlösa rum. Däremot är man försiktig när det gäller att forska på dagsljus eftersom det är så variationsrikt, berättade Torbjörn Laike. Vi människor vill ha varierat ljus det är det som är utmaningen för konsulterna att lära sig åstadkomma på bästa sätt. Om man vill simulera dagsljus med artificiellt ljus måste det ske genom att Peter Pertola berättade att 30 procent glas i fasaden egentligen är tillräckligt för ljusinsläpp och utblick så länge fönstren placeras rätt. Peter tillade, apropå lameller, att dessa kan användas för att reflektera in dagsljuset längre in i byggnaden vilket ger stor besparingspotential.de kan på samma gång avblända och länka in ljuset mot tak och ersätta artificiellt ljus. skapa ett dynamiskt ljus, med variationer i både ljusnivå och ljusstyrka. Bengt Sundborg presenterade en bildsatt betraktelse över alla de bitar som han som stadsplanerare beaktar när det gäller dagsljus. Till exempel de problem som följer när det byggs allt tätare. Vi måste arbeta för ett fint dagsljus lika mycket som att väl hantera skuggorna. Även skymningsljuset måste tas om hand, hur vi fångar och sprider det, menade han och reciterade Pär Lagerkvists dikt Det är vackrast när det skymmer. Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka dagsljus genom hela byggprocessen och att göra det till en fråga för många konsulter, över kompetensgränserna. Dagsljushantering handlar om liv, dynamik och variation, om balans och kloka avvägningar mellan utblick och gestalt. Kort sagt dagsljus är livsviktigt. formforyou tillsammans med Kolbrún Leósdóttir och arbetar med ett antal olika designdiscipliner, från små produkter, möbler, inredning (både offentlig och privat) till grafisk form. Bland kunder finns en lång rad kända företag som IKEA och Bsweden. I inredningsprojekt hamnar vi ofta i diskussioner kring belysning och vikten av att ha rätt belysning. Rätt belysning handlar till stor del om miljö- och energifrågor, frågor som i högsta grad är viktiga. Men som inredare handlar det lika mycket om att skapa rätt stämning och rätt atmosfär med hjälp av belysningen. Här känner jag att det fortfarande finns mycket att göra och att utveckla. Att hitta en energisnål ljuskälla som sprider ett härligt varmt sken är inte så enkelt Vi bor i mörka Norden och vårt behov av rätt belysning på alla plan- känns viktig för mig. Alexander Trimboli Arkitekt SAR/MSA, Tengbom i Stockholm. Alexander jobbade för att bli fotograf, sedan ambulanssjukvårdare men, efter utbildning på AA i London och examen från KTH i Stockholm, blev han till slut arkitekt. En arkitekt som särskilt gärna ritar komplexa vårdmiljöer. Sedan tre år arbetar Alexander i projektföretaget White Tengbom Team NKS, arkitekt för NKS Nya Karolinska Solna, där han just nu följer det gestaltande be - lysningsprogrammet och samordnar undertak med konsulterna. Pågående arbete med NKS har ökat mitt intresse för betyd - elsen av ljus i vårdens lokaler och läkande miljöer. Också för ljussättning som konstnärlig utsmyckning samt för belysningen av den konst som sjukhusen disponerar. Andreas Wiil Andreas drömde länge om att ha ett jobb där man fick utlopp för sin kreativitet. När han av en slump hittade utbildningen till ljusdesigner vid Tekniska Hög skolan i Jönköping förstod han nästan direkt att det var rätt spår att följa. Han har sedan examen arbetat på Energo i Stockholm som specialist inom interiör belysningsplanering. Detta ledde vidare till en motsvarande tjänst på ÅF Lighting och sedan års - skiftet är han anställd som ljusdesigner på Projektel i Uppsala. Andreas utformar ljusdesignkoncept och detaljprojektering för i huvudsak interiöra offentliga miljöer. Till exempel för kontor, sjukhus, restauranger och hotell. Det Andreas gillar med sin roll som belysningsplanerare är att yrket som sådant är väldigt gränsöverskridande. Till en del bestående av mjuka gestaltande värden och till en lika stor del med konkret tekniktänkande. Jonny Pettersson Jonny arbetar på Philips Ljus med försäljning. Det som står honom närmast är ljus som skapar atmosfärer utomhus. Idag är det enkelt och kostnads - effektivt att med LED att skapa trevliga miljöer i offentliga miljöer, båda vad gäller säkerhet och upplevelser. Magnus Frantzell Magnus Frantzell är VD för Ljuskultur och Belysningsbranschen, ansvarig utgivare för Ljuskultur, ledamot av Energimyndighetens programråd för energieffektiv belysning, ledamot av styrelsen för Bertil och Britt Svenssons Stiftelse för belysningsteknik ordförande i styrelsen för ljusdesignprogrammet vid Jönköpings tekniska högskola. Att föra ut hur oerhört betydelse full god belysning är för vårt välbefinnande och för upplevelsen av våra miljöer och att detta kan ske på ett energieffektivt sätt. Jag vill att människor skall prio ritera belysningen i sin omgivning och inse att man själv kan bedöma om man har en god belysning. Mitt mål är att Belysningsbranschen skall bli en av de mest attrak tiva branscherna för ungdomar, och inte minst kvinnor, att söka sig till och att det är ett förstahandsval när det gäller utbildning och jobb. 34 LJUSKULTUR 1 / 13

6 inred med ljus Case LED 4W Modern och tidlös på samma gång modern belysning. Om du letar efter ljuset behöver du inte leta längre. Elektro Elco har lång erfarenhet av att arbeta med modern belysning anpassad efter det nordiska sinnet och klimatet. Belysningen marknadsförs och säljs under det egna varumärket Hide-a-lite som omfattar ett brett sortiment av LED-, halogenoch fiberbelysning för inom- och utomhusmiljöer.