1 Information. Sjuktalen 2 Information. Löneöversyn 3 Utred möjligheten att på utvald enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön

Transkript

1 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2017/25 Kallelse till socialnämndens sammanträde 14 juni 2017, klockan Rådhuset Dagö Förmöte oppositionen i Signalisten Gute plan 5. Gå in antingen södra ingången och åk upp till plan 5 eller så möter Helena upp i receptionen strax innan OBS! Sluttid beräknad till Föredragningslista Förslag på justerare: Dan Blomgren 19 juni Ärende 1 Information. Sjuktalen 2 Information. Löneöversyn 3 Utred möjligheten att på utvald enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön SON 2016/339 4 Tilldelningsbeslut ramavtal enstaka platser särskilt boende SON 2017/122 5 Förslag på kostnadsminskningar motsvarande prognostiserat underskott SON 2015/269 6 Månadsrapport maj 2017 SON 2017/9 7 Verksamhet möjlig att upphandla SON 2016/341 8 RS Remiss: Motion. Fler externa utförare inom vård och omsorg SON 2017/181 9 Försäljning av hälso- och sjukvårdinsatser till privata utförare SON 2017/ Förbättra utskrivningsprocess genom ökad samverkan från psykiatrisk slutenvård SON 2016/ Ansökan till IVO om verksamhet enligt lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler SON 2016/49 12 Remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) SON 2017/ Överenskommelse- läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras SON 2017/182 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga skickas till Ipad den 12 juni Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse SON 2017/25 Ärende 14 Patientnämnden (PAN)- Remiss. Rapport över iakttagelser i vården 2016 SON 2017/ Information. Kommunikation 16 Information. Plan för handling- sociala barn och ungdomsvården SON 2016/ Uppdrag och kvalitetskrav dagverksamhet för personer med demenssjukdom SON 2017/ Uppdrag och kvalitetskrav för daglig verksamhet enlig LSS SON 2017/ Remiss. Motion. Ekonomisk stödverksamhet med helhetssyn på försörjningsstöd och arbetsmarknadspolitiska insatser SON 2017/ Medborgarförslag. Avskaffa lagen om valfrihet (LOV) i trygghetspatrullen hemtjänst natt/dag SON 2017/ Medborgarförslag. Uppsägning eller förändringar av lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänst SON 2017/ Medborgarförslag. Avskaffa resurs helt eller delvis SON 2017/ Skogsgården Hajdes - svar på deras skrivelse SON 2017/ RS-Remiss. Integrationsstrategi SON 2017/ Särskilt förordnad vårdnadshavare (Ärende A) Sekretessärende Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Skickas ut separat 26 Särskilt förordnad vårdnadshavare (Ärende B) Sekretessärende Skickas ut separat 27 Nedläggning av faderskapsärende (Ärende C) Sekretessärende Skickas ut separat 28 Nedläggning av faderskapsärende (Ärende D) Sekretessärende Skickas ut separat 29 Nedläggning av faderskapsärende (Ärende E) Sekretessärende Skickas ut separat 30 Nedläggning av faderskapsärende (Ärende F) Sekretessärende Skickas ut separat 31 Nedläggning av faderskapsärende (Ärende G) Sekretessärende Skickas ut separat 2 (3)

3 Socialnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse SON 2017/25 Ärende 32 Nedläggning av faderskapsärende (Ärende H) Sekretessärende Kommentar Skickas ut separat 33 Individrapportering av ej verkställda beslut 2017 SON 2017/79 34 Delgivningar och anmälningsärenden SON 2017/54 35 Delgivning av individutskottets beslut 2017 SON 2017/53 36 Socialdirektören informerar 37 Övrigt Bilaga Bilaga Bilaga Maria Björkman Ordförande 3 (3)

4 Socialförvaltningen Roger Nilsson Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2016/ maj 2017 Socialnämnden Svar på SON 116 Utred möjligheten att på utvald enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna underlaget. Sammanfattning Det pågår försök med förkortad arbetstid inom ett flertal av landets kommuner. I de flesta fall är syftet dels att genom den förkortade arbetstiden skapa bättre förutsättningar för personalen till återhämtning och därigenom minska sjukfrånvaron, dels att öka attraktiviteten till yrket och arbetsplatsen. Resultaten går isär och visar på blandade slutsatser. Försöksperioderna är för korta för att det ska gå att dra slutsatser av långsiktig karaktär. Försöket som gjorts i Östersund visar att det finns olika uppfattning hos personalen om upplevelsen av stress. Emellertid visar ny forskning att minskad arbetstid skapar bättre förutsättningar för återhämtning. I de fall försöken med förkortad arbetstid genomförts inom omvårdnadsyrken har det uppstått kostnader för anställning av ny personal. Detta tycks inte gälla vid försök inom bl.a. individ- och familjeomsorgen där kommunernas kostnader legat kvar på samma nivå under försöken som tidigare. Noteras bör att inget sådant försök pågått mer än ca 6 månader, varför det kan vara vanskligt att dra slutsatser om långsiktiga effekter på kostnaderna. Ärendebeskrivning På socialnämnden den 21/ (SON 2016/339) beslutade nämnden att ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att på utvald enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön samt att presentation av socialförvaltningens utredning ska ske på sammanträdet i juni Ärendets bakgrund är en motion från socialdemokraternas årsmöte 2016 där socialnämndens S-grupp fått uppdraget att verka för att utreda möjligheten att på utvald större enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. 1 (10) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

5 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 Bedömning Socialförvaltningen arbetar med arbetsmiljön men har yrkesgrupper som visar höga sjuktal. Försök som genomförts i andra kommuner pekar på att en förkortad arbetstid kan ha positiv effekt på upplevelsen av stress och möjligheten till återhämtning för personalen. Detsamma visar forskningen. En stor del av personalen uppfattar också den förkortade arbetstiden som attraktiv. Inom socialförvaltningen finns enheter som har snarlika förutsättningar som funnits på de arbetsplatser där försök har genomförts eller genomförs i andra kommuner. Med bakgrund i dessa försök är det sannolikt att det finns enheter inom socialförvaltningen som skulle kunna genomföra försök och få liknande resultat. 1. Omvärld I stort sett samtliga kommuner har lyft fram ökad attraktivitet och minskad sjukfrånvaro som huvudsyften med införandet av förkortad arbetstid. 1.1 Försök i omsorgsverksamhet riktad direkt till brukare Vid en närmare analys av verksamheternas förutsättningar att införa sex timmars arbetsdag, eller reducerad arbetstid med bibehållen lön, blir det tydligt att de verksamheter där medarbetare arbetar i direkt anslutning till brukaren, exempelvis inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, är arbetstiden direkt kopplad till möjligheten att utföra uppdraget. Det vill säga, uppdraget förutsätter att det finns personal på plats för att utföra en insats vid en viss tidpunkt. Personalens arbetstider regleras därför av scheman som grundar sig på de beviljade insatserna. Således behöver en reducerad arbetstid för befintlig personal ersättas med arbetstid för vikarie, vilket medfört kostnader för arbetsgivaren i samtliga försök som gjorts i sådan verksamhet. Ett försök som gjordes i Umeå på Sjöjungfruns vård- och omsorgsboende under 12 månader, visade på ökad sjukfrånvaro från 8,0% till 9,3% samt en extra kostnad av 4,5 miljoner kronor. Försöket grundade sig på att omvårdnadspersonalen fick arbeta 81% med heltidslön. Ett annat försök som genomfördes bland 64 heltidsanställda och 16 deltidsanställda omvårdnadspersonal på Svartedalens äldreboende i Göteborg medförde en utökning av personalen med 15 tjänster till en kostnad av 12 miljoner kronor. Försöket genomfördes som ett projekt under 18 månader och visade ingen bevisad effekt på sjuktalet trots en konstaterad minskning med 0,6%. Alltjämt upplevde personalen den förkortade arbetstiden som mycket attraktiv. 1.2 Försök i verksamheter med handläggning/myndighetsutövning I verksamheter som inte har ett schema som grundar sig på direkta insatser för brukaren ter det sig annorlunda. Bland annat Östersund, Enköping och Vilhelmina har gjort försök med reducerad arbetstid för socialsekreterare inom området individoch familjeomsorg. Östersund är den kommun som slutfört ett projekt och deras rapport visar på följande: 2 (10)

6 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/ Östersund Området försörjning är det område inom socialförvaltningen i Östersund som handlägger ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd. I området finns fyra arbetsgrupper; två grupper som handlägger försörjningsstöd för personer över 25 år, en grupp för unga vuxna (18-25 år) samt en grupp som tar emot nybesök. Därutöver finns handläggare för dödsboanmälan och budget- och skuldrådgivare samt två tjänster för anpassat arbetsnära stöd. Sammanlagt 28 heltidstjänster. Socialnämnden beslutade att bevilja ett projekt om förkortad arbetstid under perioden 1 mars 31 augusti år personer valde att gå in i projektet. De som inte deltog var vikarier som inte omfattades av erbjudandet, medarbetare som valde att arbeta deltid samt områdets ledningsgrupp. Syftet Syftet med projektet var att se om förkortad arbetstid kunde ge långsiktiga effekter på arbetsmiljön och om det kunde ha någon förebyggande effekt på sjukfrånvaron. Projektet förväntades ge erfarenhet som kunde appliceras till arbetsmiljöarbetet för övriga områden med myndighetsutövning inom förvaltningen. Farhågor och förväntningar Medarbetarnas förväntningar med projektet var att få mer återhämtning, hitta andra arbetsmetoder, bli mer effektiva och få mer tid för familj och fritidsaktiviteter. Det som upplevdes som särskilt lockande var valmöjligheten att arbeta kortare arbetsdagar eller att vara ledig en dag per vecka. Det var också mycket positivt att få behålla heltidslönen men ändå arbeta 75 procent. Några var skeptiska till projektet och oroliga över att de skulle uppleva mer stress då de skulle arbeta 10 timmar mindre varje vecka men ändå utföra samma mängd arbete. Det fanns även en oro om att klienterna skulle komma i kläm på grund av detta. När uppföljningsenkäten genomfördes i slutet av projektet visade det sig att medarbetarna upplevde att projektet fungerat bättre än förväntat. Den stora fördelen var mer tid för återhämtning samt högre effektivitet på arbetet. Flera sa att de fått mer energi och blivit piggare och gladare vilket hade gynnat både arbetsmiljön och klienterna. Möjligheten att själv styra upplägget av arbetet med kortare arbetsdagar eller en ledig dag i veckan upplevdes som värdefullt. En annan fördel var att personalen tvingades se över sina arbetsmetoder och tillsammans med kollegor hitta andra vägar för att lyckas. En annan positiv effekt blev att de hjälptes åt mer inom arbetsgruppen. Många sade att de fått mer tid för familj och fritid och att det har funnits energi kvar efter arbetsdagens slut. Ett flertal påtalade att de inte sett några farhågor med projektet. Andra sade att det periodvis varit stressigt. Många menade att sex månader var för kort tid, projektet borde ha pågått längre. Resultat och analys Östersund konstaterar i sin slutrapport att projektet med sextimmars arbetsdag fallit väl ut. Det har medfört en förbättring av arbetsmiljön och det har till viss del bidragit till att man prövat nya effektivare arbetssätt. Medarbetarna har fått mer tid för återhämtning vilket i sin tur gett mer energi, de har känt sig gladare och piggare och bättre kunnat fokusera på sitt arbete. De har 3 (10)

7 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 bibehållit den goda stämning inom gruppen som fanns innan projektet startade, de har hjälpt och stöttat varandra i större utsträckning. Medarbetarna har uppskattat möjligheten att välja om de ville vara ledig en dag i veckan eller arbeta kortare dagar. Deras upplevelse är att de fått mer tid för familj och fritidsaktiviteter, samt att det har funnits ork kvar efter arbetsdagens slut. Innan projektet påbörjades upplevde medarbetarna att de utsattes för negativ stress i sitt arbete. När samma fråga ställdes i slutet av projektet visade det sig att medarbetarna upplevde negativ stress i betydligt mindre omfattning. Vilket tyder på att återhämtningsperioden varit värdefull. Det går inte dra slutsatsen att sjukfrånvaron förbättrats under projektet eftersom projekttiden varit för kort. För att kunna se effekter på sjukfrånvaron skulle projektet behövt pågå under minst ett år. När Östersund beslutade sig för att dra igång projektet utformade de sitt projekt som ett erbjudande från högsta ledningen med tre krav: 1. Ingen försämrad service till medborgarna 2. Ingen ökad kostnad för socialnämnden 3. Samma antal ärenden Enligt utvärderingen ökade andelen medarbetare som upplevde att de kunde koppla av från arbetet när de var lediga från 50 procent vid projektets början till 94 procent i slutfasen. Före starten tyckte 57 procent att de hade tillräckligt med tid att utföra sina arbetsuppgifter, i slutet av projektet var den siffran 75 procent. Andelen som upplevde negativ stress hade också minskat från 57 till 13 procent. Personalen som hade dagjour jobbade mellan klockan 08 och 17 och tog igen den lediga tiden en annan dag. Östersund har just nu inga planer på att införa sex timmars arbetsdag permanent. Det har förts diskussioner om att pröva förkortad arbetstid även inom andra områden inom socialförvaltningen, men inget är bestämt i dagsläget Enköping Socialförvaltningen i Enköping har startat upp ett 12 månader långt projekt om förkortad arbetstid som berör ca 25 socialsekreterare inom stöd- och försörjning. Inför starten av projektet har enheten fått förstärkning av sin arbetsledning och tagit in socionomkonsulter för att kompensera den reducerade tiden. Förvaltningen har fått stimulansmedel på 806 tkr för ökad bemanning och räknad med ingen ytterligare kostnad. Syftet med projektet är att; - Öka attraktiviteten som arbetsgivare det vill säga, få fler att söka och vilja arbeta på Socialförvaltningen - Minska personalomsättningen totalt på förvaltningen men framförallt på barn och familj myndighet - Öka förutsättningarna för både erfarna som nyexaminerade socionomer/ socialsekreterare att kunna arbeta med den kommunala barnavården i Enköping. 4 (10)

8 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 Enköping har haft Östersunds projekt som förebild när de planerat sitt projekt och förutsättningarna (kriterierna) under projektet är desamma: - Ingen försämrad service till medborgarna - Ingen ökad kostnad för socialnämnden - Samma antal ärenden Praktiska förutsättningar Medarbetarnas deltagande i projektet baseras på frivillighet och varje medarbetare har fått ta ställning till om hen skall deltaga i projektet. Samtliga medarbetare har valt att deltaga. Det är upp till var och en att fullgöra projekttiden eller gå tillbaka till sitt ordinarie anställningsavtal under projekttiden. Ansvaret att handlägga samma antal ärenden som på heltid har lagts på respektive team. Likaså är varje team ansvarig för sin egen bemanning och sin egen schemaläggning. Dock ska teamen nå upp till de tre kriterierna för att projektet ska kunna fortgå. Tiden tjänas in genom att teamen motiveras till en effektivare planering och ett kritiskt tänkande kring användningen av sin tid. Nytt anställningsavtal De som deltar i projektet har fått ett nytt anställningsavtal som innebär en visstidsanställning under projekttiden. Vid slutet av projektet kommer medarbetaren att återgå till sin tillsvidareanställning. Heltidsmåttet under anställningen är 30 tim/vecka. Flextid Flextidsavtalet för de som deltar i projektet har förändrats under perioden. Under projektperioden är flexintervallet +/- 10 timmar. Den flextid som fanns när medarbetaren gick in i projektet har tillåtits vara maximalt 30 timmar och har frysts under perioden så att samtliga medarbetare har startat på noll. Schema/bemanning En förutsättning för projektet var att servicen till medborgaren inte skulle påverkas. Medarbetarnas schema var därför tvunget att förändras, exempelvis att byta schema då helgdag infaller på ledig dag var inte längre möjligt. Styrning av projektet Innan projektet drog igång tillsattes en projektstyrgrupp med uppdraget att: - Följa den psykosociala arbetsmiljön, personalens upplevelse av stress och återhämtning. - Följa och analysera personalomsättningen - Följa och analysera ekonomin avseende bemanning - Följa och analysera kvaliteten i verksamheten, exempelvis rättssäkerheten och det som i övrigt beslutats i verksamhetsplanen och teamkontrakten. - Ta hand om och svara på frågor från medarbetare. Projektstyrgruppen består av representanter från de två teamen som är med i projektet, HR konsult, två chefer, ekonom samt facklig representant. Under projektet kommer uppföljande dialoger att föras med medarbetarna både i teamen som är med i projektet och de team som inte ingår i projektet. Första rapporten kommer att göras i juni 2017, det vill säga efter halva projekttiden. 5 (10)

9 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 Ekonomi Enköping har inför projektet bemannat upp till full bemanning och infört teamledare. Satsningen har bland annat finansierats med hjälp av stimulansmedel från Socialstyrelsen Vilhelmina Vilhelmina startade sitt projekt med förkortad arbetstid den 1 mars Projektet ska pågå 12 månader och innefattar alla socialsekreterare på individ- och familjeomsorgen (14 personer) exklusive två hyrsocionomer som inte ingår i projektet. Alla medarbetare arbetar hela dagar och den förkortade arbetstiden tas ut i lediga heldagar. Heltidsmåttet är 32 timmar per vecka. Deltidsanställda ska arbeta minst tre dagar per vecka även om detta innebär att de inte kan arbeta tre hela dagar. Heltidsarbetande medarbetare har sina fridagar förlagda till antingen fredagar eller på måndagar. Syftet med projektet är att öka attraktiviteten och komma tillrätta med höga sjuktal Vingåker Vingåkers kommun körde igång sitt projekt vid årsskiftet 2016/2017. Tolv socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning inom barn och ungdom ingår i pilotprojektet, vilket ska pågå i två år. Motivet till projektet är den tuffa arbetssituationen inom socialtjänsten. Utgångsläget är full bemanning och syftet att få alla medarbetare att stanna. Målet är att sjukskrivningarna helst ska minska men framförallt inte öka under pilotperioden. Socialsekreterarna behåller sin heltidslön och utför samma arbetsuppgifter som tidigare. Vingåker ska göra en första större uppföljning i oktober Sundsvall Sundsvall testar förkortad arbetstid sedan mitten av september. Projektet innefattar 35 barn- och vuxenutredare som arbetar sex timmars arbetsdag mot lön och arbetsmängd motsvarande heltid. Försöket pågår i ett år och ambitionen är att det ska bli permanent. Tidigare har utredningsgruppen för barn och unga haft stor personalomsättning och ett syfte med projektet var att både behålla befintlig och locka ny personal Angered Angered har precis påbörjat sitt försök med förkortad arbetstid bland 10 socialsekreterare. Projektet ska pågå under 12 månader och innebär att personalen förskjuter sin arbetstid så att några slutar tidigare och några arbetar senare. Projektet har ingen extra finansiering Forskning Ny forskning från Stressforskningsinstitutet 1 visar att sex timmars arbetsdag har en positiv inverkan på stress, sömn och sömnighet. I studien ingick 580 (75% kvinnor) heltidsanställda inom offentlig sektor, däribland socialsekreterare. 354 fick arbeta sextimmarsdagar i 18 månader och de övriga jobbade vidare på heltid. 1 Scand J Work Environ Health. 2017;43(2): (10)

10 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/ Fler kommuner är på gång Malmö ska under 2017utreda möjligheten att införa ett projekt om förkortad arbetstid. Inga extra pengar. Övertorneå håller på att utreda möjligheten till sex timmars arbetsdag. Arboga undersöker förutsättningarna för att starta ett försök med sex timmars arbetsdag för all myndighetsutövande personal. 2. Förutsättningar för att införa sex timmars arbetsdag inom socialförvaltningen Region Gotland Socialförvaltningen befinner sig i ett läge där det ekonomiska resultat för 2017 prognostiseras till ett minusresultat på omkring 30 miljoner kronor. Förvaltningen har sedan tidigare svårt att bemanna inom flera yrkesområden såsom sjuksköterskor, utbildad omvårdnadspersonal och socionomer. Nuläget präglas därför av ekonomisk återhållsamhet. Ett flertal vakanser finns inom bland annat barn- och familjeenheten som följd av svårigheten att rekrytera. Personal inom de ansträngda grupperna har haft ett stigande sjuktal som går hand i hand med underbemanningen, även om tendensen för sjuktalet inom flera av förvaltningens verksamheter det senaste kvartalet visat på en positiv vändning i trenden. Ett införande får därför inte öka kostnaderna, ej heller minska effektiviteten ärendehandläggningen. Relationen mellan ekonomi, kvalitet och kvantitet måste bestå. Det innebär att de insatser och ärenden som förvaltningen gör idag ska göras även fortsättningsvis till en kostnad som inte är högre än dagens. Brukaren ska inte uppleva en försämrad kvalitet på grund av den minskade arbetstiden. 2.1 Ekonomi Om förutsättningen är lika eller minskad kostnad, innebär det att införandet ska ge minskad arbetstid till bibehållen kostnad och inte bibehållen arbetstid till ökad kostnad. För att få till sådana förutsättningar krävs det att de timmar som tas bort inte behöver återbesättas samt att den personal som idag arbetar i verksamheten i huvudsak arbetar heltid och inte deltid. Konsekvensen av att införa sex timmars arbetsdag i en verksamhet med deltidsarbetande personal innebär att om en medarbetare redan arbetar 75% (6 timmar) och således får lön för sina 75%, skulle förändringen med förkortad arbetstid antingen medföra att arbetstiden blir så låg att det blir svårt för arbetsgivaren att få effektivitet i den (gäller då medarbetaren är anställd på deltid), eller att kostnaden skulle öka (gäller då medarbetaren är anställd på heltid men tjänstledig på del av sin anställning). 2.2 Verksamheternas förutsättningar att införa 6 timmars arbetsdag Enligt Östersund och Enköping finns det i normala fall tid bland personalen som går att reducera till förmån för ökad effektivitet. Enköpings kommun gav teamen inom individ och familjeomsorgen förtroendet att själva planera sin tid på bästa sätt för att minska arbetstiden utan att det skulle få påverkan på teamens förmåga att leverera resultat i nivå med uppställda krav. En genomgång av socialförvaltningen Region Gotlands förutsättningar för ett projekt om förkortad arbetstid visar följande: - Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Personalen arbetar på scheman med insatser riktade direkt till brukare och reducerade timmar måste därför ersättas med ny personal, vilket medför extra kostnader. 7 (10)

11 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 - Särskilt boende Personalen arbetar på scheman med insatser riktade direkt till brukare och reducerade timmar måste därför ersättas med ny personal, vilket medför extra kostnader. Många deltidsarbetande. - Hemtjänst Personalen arbetar på scheman med insatser riktade direkt till brukare och reducerade timmar måste därför ersättas med ny personal, vilket medför extra kostnader. Många deltidsarbetande. - Hemsjukvård och hemtjänst natt Personalen arbetar på scheman med insatser riktade direkt till brukare och reducerade timmar måste därför ersättas med ny personal, vilket medför extra kostnader. Många deltidsarbetande. - Myndighetsavdelningen Avdelningen har haft ett flertal vakanser, men har under den senaste tiden lyckats fått in flera nya medarbetare som precis kommit in i arbetet. Avdelningen noterar en uppgång i volymer. Enheterna har behov av att behålla möten som avser bland annat SIP, vårdplanering, apt och ärenden. Eventuellt kan enheterna hitta flexibilitet inom hembesök och uppföljning. - Kvalitetsavdelningen Avdelningen är förhållandevis liten. - Individ- och familjeomsorgen Har ett flertal vakanser och ser en uppgång i volymer inom barn- och familj. Fler komplicerade ärenden än tidigare. Personalen har möjlighet att styra över sin egen tid och arbetar i team. 2.3 Brukarperspektivet Brukare är beroende av insatser som utförs av medarbetare vid förvaltningen. Kvaliteten får inte bli lidande. I schemalagd verksamhet krävs personal på plats för att utföra insatser för brukaren (här kallat brukartimmar). Ett eventuellt bortfall i arbetad tid hos befintlig personal behöver därför ersättas med arbetad för ny personal. I det korta perspektivet kan verksamheten i vissa situationer klara sig trots att bortfallet inte kompenseras, men i längden sliter en sådan lösning på personalen och minskar även kvaliteten i insatsen gentemot brukaren. 8 (10)

12 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 Viktigt är därför att en minskning i arbetad tid inledningsvis kompenseras med uppfyllnad av arbetad tid från ny personal. I ett senare skede kan förändrade arbetsförutsättningar medge att den arbetade tiden minskas permanent. 3. Slutsats Baserat på andra kommuners försök med förkortad arbetstid kan man dra slutsatsen att i det fall det finns krav att klara finansieringen av projektet inom befintlig ekonomisk ram bör projektet etableras i en verksamhet som inte utför insatser riktade direkt till brukare och på scheman som avser tid utanför kontorstid. Projektet kräver att medarbetaren eller det team hen arbetar i kan förfoga över sin egen tid och således skapa en dynamik i användandet av tiden. Således bör inte projektet etableras inom hemtjänst, särskilt boende eller omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Förkortad arbetstid tycks ge en viss ökad attraktivitet hos arbetssökande, varför projektet i första hand bör etableras i en verksamhet som behöver öka sin attraktivitet. Det går inte att dra slutsatser om att den förkortade arbetstiden leder till lägre sjuktal. Däremot tyder resultatet av projektet i Östersund på att medarbetarna kan känna en minskad stress av den förkortade arbetstiden. Dock gäller det inte alla medarbetare. Resultatet från Östersund visar att det även finns medarbetare som upplever raka motsatsen. 3.1 Förutsättningar för att göra ett försök med förkortad arbetstid - Sätt mål och ramar för projektet Både Östersund och Enköping har avgränsat sina projekt och satt mål för det resultat som ska uppnås. Enköping har också varit tydliga med att projektet ska genomföra med oförändrad kostnad, bibehållen service och bibehållen kvalitet. Detta måste konkretiseras även vid ett införande inom socialförvaltningen Region Gotland. - Välj verksamhet Verksamheten bör väljas utifrån vilka resultat projektet ska uppnå. I det fall projektet vaser att öka attraktiviteten bör projektet väljas i en verksamhet där attraktiviteten behöver höjas och där medarbetarna och facken redan innan står bakom åtgärden. Förankra arbetet genom facklig samverkan och dialog med medarbetarna. - Tillse att verksamheten är stabil innan projektet påbörjas Den utsedda verksamheten måste förberedas för minskningen av arbetstid. Det innebär att verksamheten måste vara rätt bemannad och ha balans i sin handläggning innan arbetstiden minskas. Medarbetarna i de teamen som försöket föreslås göras i ska innan försöket påbörjas fylla i en enkel enkät om arbetstid och balansen mellan arbete och fritid. Samma enkät ska sedan fyllas i efter försöksperioden. Under projektet förs uppföljande dialoger med medarbetarna och de fackliga representanterna. Regionstyrelseförvaltningens HR konsulter engageras att bistå ansvarig chef med uppföljningen. 9 (10)

13 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/339 - Etablera projektstyrgrupp som skriver projektdirektiv Projektstyrgruppen bör etableras i ett tidigt skede och skapa ramen för projektets genomförande. Styrgruppen sätter också kraven för uppföljning av projektets genomförande och resultat. Uppföljning av huruvida försöket ger någon effekt gällande omsättning, rekrytering samt effektivare arbetsmetod kommer att genomföras. - Utse projektledare och projektgrupp Projektstyrgruppen utser en projektledare som planerar för genomfröandet av projektet. Erfarenheter från Enköping visar att teamen bör få ett stort inflytande på genomförandet av projektet. Teamen bör ges utrymme att planera för bemanningen av teamen och även till stor del vara självstyrande under projekttiden. Konsekvens- och riskanalys bör göras i ett tidigt skede och involvera berörd personal. Projektledaren utformar och förslaget på hanteringen av anställningarna under projekttiden. Förslaget samverkas sedan i vanlig ordning. Erfarenheterna från Östersund visar att deltagandet i projektet bör bygga på frivillighet och ge varje medarbetare möjlighet att ta ställnig till sitt deltagande. Variationer i arbetstiderna bör tillåtas och hanteras inom respektive team. Beslutsunderlag Slutrapport Östersunds kommun projekt förkortad arbetstid Enköpings kommun projekt förkortad arbetstid Scand J Work Environ Health. 2017;43(2): Pacta- Göteborg Svartedalens äldreboende Tjänsteskrivelse daterad 16 maj 2017 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Roger Nilsson, HR chef 10 (10)

14 Bilaga 3 Projektutvärdering: Östersundsmodellen - 6 timmars arbetsdag, tid för återhämtning Socialförvaltningen

15 Bilaga 3

16 Bilaga 3 Bakgrund Arbetsmiljöarbetet har länge haft hög prioritet inom Socialförvaltningen i Östersund. Att kunna behålla en positiv och hälsosam arbetsmiljö är en av grundpelarna för att socialtjänstens arbete ska kunna utföras i enlighet med mål, lagstiftning och riktlinjer. Socialförvaltingen uppmärksammande under år 2015 att sjukskrivningstalen ökade från 6,4 procent år 2014 till 7,2 procent. De högsta sjukskrivningstalen fanns inom område Försörjning med 28 medarbetare varav sex medarbetare var sjukskrivna på hel- eller deltid vilket motsvarade 15,9 procent. Som ett led i arbetsmiljöarbetet för att minska sjukskrivningstalen, presenterade förvaltningschefen i december 2015 ett förslag att inom område Försörjning under en tidsbegränsad period av 6 månader ge möjlighet till medarbetare med myndighetsutövning, att arbeta 6 timmar/dag under vissa förutsättningar. Inom område Försörjning har nästan samtliga medarbetare myndighetsutövning i sina respektive tjänster. Det bedömdes därför vara en lämplig grupp för att testa förkortad arbetstid för att se om det skulle kunna ha positiv effekt på såväl sjuktal som arbetsmiljö. Förvaltningschef förankrade förslaget med kommundirektör och chef för område HR innan det presenterades för medarbetarna inom område Försörjning. Förslaget mottogs positivt av samverkansgrupp, medarbetare och chefer. Samverkansgruppen med fackliga representanter och områdeschef, utarbetade under januari och februari förutsättningarna för försöket. Dessa presenterades sedan på arbetsplatsträffar med hela området med möjlighet att diskutera förslaget och lämna synpunkter. Förslaget förankrades även i socialnämnden, kommunstyrelsen, bland fackliga organisationer på övergripande nivå samt övriga personalgrupper inom Socialförvaltningen. Före projektets start gjordes en Risk- och konsekvensanalys (se nedan). Område Försörjning är det område inom förvaltningen som handlägger ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd. I området finns fyra arbetsgrupper; två grupper handlägger försörjningsstöd för personer över 25 år, en grupp för unga vuxna (18-25 år) samt en grupp som tar emot nybesök. Därutöver finns handläggare för dödsboanmälan och budget- och skuldrådgivare samt två tjänster för anpassat arbetsnära stöd. Sammanlagt 28 heltidstjänster. 18 personer valde att gå in i projektet. De som inte deltog var vikarier som inte omfattades av erbjudandet, medarbetare som valde att arbeta deltid samt områdets ledningsgrupp. Socialnämnden beslutade att bevilja projektet under perioden 1 mars 31 augusti år Syfte Syftet med projektet var att se om 6-timmars arbetsdag kunde ge långsiktiga effekter på arbetsmiljön och om det kunde ha någon förebyggande effekt på sjukfrånvaron. Projektet förväntades ge erfarenhet som kunde appliceras till arbetsmiljöarbetet för övriga områden med myndighetsutövning inom förvaltningen. Förutsättningar Grundförutsättningen för projektet var att deltagarna skulle arbeta 6 timmar per dag med bibehållen lön och arbetsinsats/ärendemängd motsvarande heltid. Utifrån diskussioner med samverkangruppen och på områdesträffarna ändrades grundförutsättningen från att arbeta 6 timmar per dag till att medarbetarna skulle få större valfrihet hur återhämtningen skulle ske. Medarbetaren hade eget ansvar för sin återhämtning som utformades individuellt. Försöket skulle följas av område HR. Vidare fick försöket inte medföra extra verksamhetskostnader och verksamheten förväntades fungera 8-17.

17 Bilaga 3 Innan projektet påbörjades genomföres en risk- och konsekvensanalys, där framkom följande riskområden: - arbetsbelastning - samarbete - försämrad kvalitet, tillgänglighet - påverkan på hälsa Samtliga områden bedömdes medföra risk (skala Ingen risk Risk Allvarlig risk). Det bestämdes att om riskerna skulle kvarstå under lång tid och tendera att övergå i allvarlig risk, skulle prövoperioden avbrytas. Utifrån risk- och konsekvensanalysen gjordes ändå bedömningen att det var möjligt att genomföra projektet. De synpunkter och den oro som uttrycktes bland medarbetare samt resultatet av risk- och konsekvensanalysen beaktades i underlaget för förutsättningarna. Områdesträffarna skulle fungera som tillfällen för uppföljning och återkoppling på de synpunkter som lämnats. Socialnämnden har löpande informerats om resultatet av enkätundersökningarna samt hur projektet har utvecklats. Resultat Enkätundersökning Innan projektet påbörjades beslutades att någon form av uppföljning skulle genomföras för att se vilka effekter projektet gav. Förutom att områdesträffarna fungerade som uppföljning skulle två enkäterundersökningar genomföras. Första enkäten skickades ut i början av projektet för att undersöka hur medarbetarna upplevde sin arbetssituation innan de gick in projektet. Därefter fick de svara på en enkät i slutet av projektet för att följa upp hur medarbetarna upplevt arbetssituationen under projektperioden. Enkäterna innehöll öppna frågor men också påståenden som utgick från en skala 1-5, där 1 betydde instämmer ej och 5 instämmer helt. Enkäterna skickades till samtliga medarbetare som ingick i projektet. Vid första undersökningen var svarsfrekvensen 82,4 procent och vid den andra var den 88,9 procent. Nedan kommer en sammanfattning av bägge enkäterna. Förväntningar och farhågor med projektet Medarbetarnas förväntningar med projektet var att få mer återhämtning, hitta andra arbetsmetoder, bli mer effektiv och få mer tid för familj och fritidsaktiviteter. Det som var särskilt lockande var valmöjligheten att arbeta kortare arbetsdagar eller att vara ledig en dag i veckan. Det var också mycket positivt att få behålla heltidslönen men arbeta 75 procent. Några var skeptiska till projektet och orolig över att de skulle uppleva mer stress då de skulle arbeta 10 timmar mindre varje vecka. Det fanns även en oro om att klienterna skulle komma i kläm på grund av detta. När uppföljningsenkäten genomfördes i slutet av projektet visade det sig att medarbetarna upplevde att projektet fungerat bättre än förväntat. Den stora fördelen var mer tid för återhämtning samt högre effektivitet på arbetet. Flera säger att de fått mer energi och blivit piggare och gladare vilket har gynnat både arbetsmiljön och klienterna. Möjligheten att själv styra upplägget av arbetet med kortare arbetsdagar eller en ledig dag i veckan har varit värdefullt. Fördelen har även varit att de tvingats se över sina arbetsmetoder och tillsammans med kollegor hittat andra vägar för att lyckas. En annan positiv effekt har varit att de hjälpts åt mer inom arbetsgruppen.

18 Bilaga 3 Många sade att de fått mer tid för familj och fritid och att det har funnits energi kvar efter arbetsdagens slut. Ett flertal påtalade att de inte sett några farhågor med projektet. Andra sade att det periodvis varit stressigt. Många menade att 6 månader var för kort tid, projektet borde ha pågått längre. Tillräcklig tid att utföra arbetsuppgifter 57,2 procent upplevde att de hade tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter innan projektet påbörjades. Några medarbetare upplevde att de har svårt att hinna med, de arbetade i ett högt tempo och hade många klienter, vilket tröttade ut dem. Arbetsbelastningen var mer intensiv i perioder t ex. i slutet av månaden. Det blev en del flextid. Medel 3,6. Skala 1 5, 1 = instämmer ej och 5 = instämmer helt 75,1 procent av medarbetarna upplevde att de hade tillräcklig tid att utföra arbetsuppgifterna under projekttiden. De har för det mesta hunnit med arbetsuppgifterna, det har funnits tid för reflektion på egen hand, med kollegor och chef för att prioritera vid t ex. arbetsanhopning vilket varit värdefullt. Arbetsmetoder har ändrats och blivit effektivare. Några medarbetare sade att det blivit en del flextid under projekttiden, men de försökte ta ut den under försöksperioden. Någon medarbetare upplevde att det varit stresssigt under mer eller mindre hela testperioden. Medel 3,9.

19 Bilaga 3 Negativ stress Innan projektet påbörjades upplevde 57,1 procent negativ stress i arbetet. De sade att arbetet var stresssigt. Arbetsuppgifterna är komplexa och ska hinnas med på kort tid. Någon uttryckte att jobbet var det första och det sista de tänker på varje dag och stressades av det som inte hunnits med under dagen. Andra uttryckte att det periodvis var stressigt. Medel 3,4. När medarbetarna svarade på slutenkäten var det 12,6 procent som upplevde negativ stress. 50 procent av dem hade inte upplevt negativ stress under perioden vilket är mycket positivt. Men de sade att under perioder hade det blivit mer att göra. Fördelen har varit att de haft mer återhämtningstid. Medel 2,1.

20 Bilaga 3 Koppla av från arbetet när du är ledig 50 procent av medarbetarna upplevde att de kunde koppla av från arbetet när de var lediga innan projektet påbörjades. De uttryckte att det har varit svårt att släppa tankarna på arbetet under fritiden framförallt då de inte hunnit allt som skulle göras. Det fanns en oro om att de glömt något. Medel 3,4. Under projektperioden upplevde 93,8 procent att de kunde koppla av från arbetet när de var lediga. Det blev en positiv förändring. Någon sade har aldrig tänkt så lite på jobbet på min lediga tid som under projektet. De uttryckte att det blivit en oerhörd förbättring. Medel 4,7.

21 Bilaga 3 Har du haft krafter kvar att genomföra fritidsaktiviteter efter arbetsdagens slut 57,2 procent svarande att de haft krafter kvar till fritidsaktiviterer efter arbetet innan projektet påbörjades. De sade att de var trötta efter arbetsdagens slut, arbetsuppgifterna är krävande vilket gör att det mesta av energin läggs på arbetet. Medel 3,3. Under projekttiden sade 93,8 procent att det funnits krafter kvar att genomföra fritidsaktiviteter efter arbetet. Det har varit stor skillnad, det har funnits fler timmar för att genomföra friskvårdsaktiviter och fortfarande hinna med vardagen. Medel 4,6.

22 Bilaga 3 Ca 64 procent av medarbetarna sade att de har motionerat regelbundet innan projektet startade. Ett antal sade att de motionerar när de orkat eller att de haft långt träningsuppehåll. Under projekttiden sade ca 68 procent att de motionerat regelbundet. Några uttryckte att de motionerat mer än vanligtvis. Är det roligt att gå till jobbet Innan projektet startade svarande 69,3 procent att det varit roligt att gå till jobbet. De flesta sade att de har bra teamchefer och kollegor samt intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter. Det som påverkat stämningen negativt på arbetet har varit lönen och personalomsättningen. Under projekttiden svarade 87,5 procent att det varit roligt att gå till jobbet. Med möjlighet till återhämtning och reflektion så ökar känslan av tillfredställelse och tröttheten minskar. En annan medarbetare uttryckte att hon inte haft någon söndagsångest under projektperioden. Är Socialförvaltningen en attraktiv arbetsgivare Innan projektet startade upplevde 53,8 procent att förvaltningen var en attraktiv arbetsgivare. De flesta hade synpunkter på lönen och det påverkar uppfattningen på förvaltningen. När samma fråga ställdes under projektet svarade 60 procent att förvaltningen var en attraktiv arbetsgivare, men lönefrågan var fortfarande viktig för att medarbetarna skulle känna sig uppskattade. Erbjudandet om 6 timmarsarbetsdag har varit ett steg i rätt riktning. Hur nöjd har du varit med din arbetssituation som helhet 50 procent sade att de varit nöjd med sin arbetssituation som helhet innan projektet startade. De uttryckte att de trivs med sina chefer och kollegor. Det är viktigt att ha ett meningsfullt arbete, men det finns behov av att arbeta i ett lugnare tempo för att få balans i livet och hålla arbetslivet ut. Under projekttiden upplevde 87,6 procent att de var nöjda med arbetssituationen som helhet. De sade att på det stora hela är det bra, men perioder av arbetsanhopning gav stress. Någon upplevde sig blivit lugnare och stresståligare. Teamcheferna har gett bra stöd när det behövts. Projektet har uppskattats och det finns en önskan om att 6 timmars arbetsdag permanentades. Övriga tankar om projektet 6-timmars arbetsdag Upplevelsen är att alla blivit gladare och arbetet har blivit effektivare. Nya arbetsmetoder har bidragit till att tiden nyttjats bättre. Flexibiliteten att antingen gå hem tidigare på dagen eller vara ledig en dag i veckan har varit värdefull. Det har gjort att det varit lättare att fokusera på arbetet och klienterna och medarbetarna har haft energi kvar efter arbetet. Många uttrycker att det varit positivt och är tacksam över att de fått delta i projekt, men att projektperioden med sex månader varit för kort. Andra säger att projektet varit kostnadsneutralt för arbetsgivaren så därför borde projektet permanentas. Ett förslag är att kunna arbeta 6 upp till 8 timmar med bibehållen lön. Att ge personalen valmöjligheten vore en verklig satsning då alla är olika och återhämtar sig olika.

23 Bilaga 3 Områdesledningens erfarenheter av 6-timmars arbetsdag Teamchefernas uppfattning är att projektet har medfört en positiv stämning inom arbetsgrupperna/hela området. Inledningsvis valdes ofta fikaraster med tid för social samvaro bort, men alltefter som socialsekreterarna fått till struktur och rutiner för nya arbetssätt, har utrymme för samarbete med kollegor prioriterats och man har hjälpts åt. Medarbetarna har gemensamt i teamen ansvarat för att t.ex. dagjour och samverkan med andra myndigheter, inte har påverkats av den förkortade arbetstiden. Det finns inget som tyder på att tillgängligheten för klienter eller samverkanspartners har varit sämre under projekttiden. En effekt av att många medarbetare slutat kl har varit att teamcheferna fått mer tid för egen uppföljning/planering i slutet av arbetsdagen. Före projekttidens start fanns viss oro för hur den förkortade arbetstiden skulle påverka personaltäckningen under sommaren. Erfarenheten är dock att projektet inte har medfört några negativa effekter i det avseendet. Att område Försörjning inte har haft några vakanta tjänster samt viss minskning av nya inkommande ärenden är faktorer som bidragit till det positiva utfallet av projektet. Intresset från omvärlden har varit mycket stort. Flera kommuner har hört av sig och det är tydligt att man på många håll funderar på om detta kan vara ett sätt för socialtjänsten att kunna erbjuda en attraktiv arbetsmiljö.

24 Bilaga 3 Analys Sammanfattningsvis har projektet med sextimmars arbetsdag fallit väl ut. Det har medfört en förbättring av arbetsmiljön och det har till viss del bidragit till att man prövat nya effektivare arbetssätt. Medarbetarna har fått mer tid för återhämtning vilket i sin tur gett mer energi, de har känt sig gladare och piggare och bättre kunnat fokusera på sitt arbete. De har bibehållit den goda stämning inom gruppen som fanns innan projektet startade, de har hjälpt och stöttat varandra i större utsträckning. Medarbetarna har uppskattat möjligheten att välja om de ville vara ledig en dag i veckan eller arbeta kortare dagar. Deras upplevelse är att det fått mer tid för familj och fritidsaktiviteter, samt att det har funnits ork kvar efter arbetsdagens slut. Innan projektet påbörjades upplevde medarbetarna att de utsattes för negativ stress i sitt arbete. När samma fråga ställdes i slutet av projektet visade det sig att medarbetarna upplevde negativ stress i betydligt mindre omfattning. Vilket tyder på att återhämtningsperioden varit värdefull. Det går inte dra slutsatsen att sjukfrånvaron förbättrats under projektet eftersom projekttiden varit för kort. För att kunna se effekter på sjukfrånvaron skulle projektet behövt pågå under minst ett år. Om försöket med förkortad arbetstid ska utvidgas till att omfatta fler arbetsgrupper och under längre tid, är en fråga för socialnämnden och för Socialförvaltningens ledning och att ta ställning till.

25 Bilaga 3 OK Socialförvaltningen Östersunds kommun, Östersund

26 Bilaga 3

27 Bilaga 3

28 Bilaga 3

29 Bilaga 3

30 Bilaga 3 Downloaded from on May 14, 2017 Original article Scand J Work Environ Health 2017;43(2): doi: /sjweh.3610 The impact of reduced worktime on sleep and perceived stress a group randomized intervention study using diary data by Schiller H, Lekander M, Rajaleid K, Hellgren C, Åkerstedt T, Barck-Holst P, Kecklund G The results of this present study show beneficial effects on sleep and stress due to a worktime reduction of 25% for full-time workers, including increased sleep duration during workdays. The paper may contribute to unresolved questions about the possible positive effects of implementing 6-hour workdays on employee s long-term health and work performance. Affiliation: Stress Research Institute, Stockholm University, SE-10691, Stockholm, Sweden. helena.schiller@su.se Refers to the following texts of the Journal: 2005;31(1):0 2005;31(4):0 2006;32(6): ;32(6): ;34(3): ;38(3): ;38(5): Key terms: diary data; gender; perceived stress; public sector; randomized intervention; reduced worktime; sleep; sleep duration; sleep quality; sleepiness; stress; worktime This article in PubMed: Additional material Please note that there is additional material available belonging to this article on the Scandinavian Journal of Work, Environment & Health -website. Print ISSN: Electronic ISSN: X Copyright (c) Scandinavian Journal of Work, Environment & Health

31 Original article Bilaga 3 Scand J Work Environ Health. 2017;43(2): doi: /sjweh.3610 The impact of reduced worktime on sleep and perceived stress a group randomized intervention study using diary data by Helena Schiller, BSc, 1 Mats Lekander PhD, 1, 2 Kristiina Rajaleid, PhD, 1, 3 Carina Hellgren, PhD, 2 Torbjörn Åkerstedt, PhD, 1, 2 Peter Barck-Holst, MSc, 2, 4, 5 Göran Kecklund, PhD 1, 6 Schiller H, Lekander M, Rajaleid K, Hellgren C, Åkerstedt T, Barck-Holst P, Kecklund G. The impact of reduced worktime on sleep and perceived stress a group randomized intervention study using diary data. Scand J Work Environ Health. 2017;43(2): doi: /sjweh.3610 Objective Insufficient time for recovery between workdays may cause fatigue and disturbed sleep. This study evaluated the impact of an intervention that reduced weekly working hours by 25% on sleep, sleepiness and perceived stress for employees within the public sector. Method Participating workplaces (N=33) were randomized into intervention and control groups. Participants (N=580, 76% women) worked full-time at baseline. The intervention group (N=354) reduced worktime to 75% with preserved salary during 18 months. Data were collected at baseline and after 9 and 18 months follow-up. Sleep quality, sleep duration, sleepiness, perceived stress, and worries and stress at bedtime were measured with diary during one week per data collection. Result A multilevel mixed model showed that compared with the control group, at the 18-month follow-up, the intervention group had improved sleep quality and sleep duration (+23 minutes) and displayed reduced levels of sleepiness, perceived stress, and worries and stress at bedtime on workdays (P<0.002). The same effects were shown for days off (P<0.006), except for sleep length. Effect sizes were small (Cohen s f 2 <0.08). Adding gender, age, having children living at home, and baseline values of sleep quality and worries and stress at bedtime as additional between-group factors did not influence the results. Conclusion A 25% reduction of weekly work hours with retained salary resulted in beneficial effects on sleep, sleepiness and perceived stress both on workdays and days off. These effects were maintained over an 18-month period. This randomized intervention thus indicates that reduced worktime may improve recovery and perceived stress. Key terms gender; public sector; sleep duration; sleepiness; sleep quality. Many employees report problems with poor sleep quality, partial sleep loss, elevated daytime sleepiness and increased stress levels during workdays (1 5). Possible reasons for these complaints may be high workload combined with insufficient time for recovery after work (6, 7). According to the Effort Recovery Model (8), if recovery is compromised, a development of persistent load reactions might occur that could contribute to chronic conditions such as hypertension, increased heart rate, chronic fatigue, and sleep problems (5, 9 12). Shortening of work hours is not only a way of diminishing workload, it may also be one way of ameliorating recovery opportunities and enhanced sleep. However, there is an apparent scarcity of longitudinal research and intervention studies in this area. To our knowledge, only one intervention study has evaluated reduced weekly worktime with retained salary and its consequences for perceived stress, sleep, and sleepiness over time (13), where a slight improvement in sleep quality and mental fatigue was observed when work hours were 1 Stress Research Institute, Stockholm University, Stockholm, Sweden. 2 Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. 3 Centre for Health Equity Studies, Stockholm University/Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. 4 Stockholm County Council, Stockholm, Sweden. 5 Centre for Psychiatry Research, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. 6 Behavioral Science Institute, Radboud University, Nijmegen, The Netherlands. Correspondence to: Helena Schiller, Stress Research Institute, Stockholm University, SE-10691, Stockholm, Sweden. [ helena. schiller@su.se] Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2 109

32 Worktime reduction Bilaga 3 reduced from 8 to 6 hours/day. Moreover, studies on worktime reduction have shown that shorter workdays lead to a reduction of job exhaustion (14) and have a positive impact on work family interaction (13, 15). The mechanisms behind the beneficial effects of worktime reduction are believed to be extended time for recovery, additional time spent on beneficial health-related behaviors such as exercise, and less conflict between work and other domains in life (13, 15 17). In earlier studies on worktime reduction and its effects on sleep and stress (13, 14), there has been no randomization and the samples have been small. Thus, there is a need for randomized controlled interventions, with large samples and many workplaces together with long-term follow-up measurements to evaluate the stability of the effects. The present study aims to evaluate an intervention of a 25% reduction of weekly work hours with retained salary through a group randomized trial. Drawing on the Effort Recovery Model (8), it was hypothesized that worktime reduction would result in longer sleep duration, better subjective sleep quality, less sleepiness, and lower levels of perceived stress, including worries and stress at bedtime on workdays. The study also investigated whether reduced weekly work hours would promote good sleep and lower sleepiness and perceived stress during days off. Because women working fulltime often have a double load of both paid and unpaid work (eg, in the household; 18, 19), the study also explored if women would benefit more than men from reduced weekly work hours. Age, having children living at home, as well as having poorer sleep quality and higher levels of bedtime worries at baseline were also tested as subgroup factors. Methods Design and procedure Data were collected within a longitudinal controlled intervention study evaluating a 25% reduction of weekly work hours and its impact on health. Commissioned by the Government, the Swedish National Institute of Working Life carried out the project in (20). In the intervention group, participants retained their salaries and the workplaces obtained funding for recruiting more staff in order to avoid an increase in workload for the employees. Participants signed legally binding documents agreeing not to engage in any other paid work in their free time during the intervention period. The Stockholm regional ethical review board approved the study (reference number: /5), and all participants gave their written consent. Randomization was made at the workplace level, however balanced on three variables: geographic location, type of work, and gender distribution. In total, 33 workplaces were included and randomized (17 to the intervention group and 16 to the control group). However, one of the 33 units (3%), could only participate if it belonged to the control group due to problems recruiting new staff. Data collection Data were collected at baseline (1 2 months before the intervention; February May 2005) and then approximately 9 and 18 months after the start of the intervention (in January/February and October/November 2006). At each data collection, participants completed a questionnaire including questions on demographic data and work environment exposure, evaluated through job demands (1=low demands to 4=high demands) and job control (1=low control to 4=high control) (21). Participants also completed a sleep and wake diary during one week for each measurement period. During data collections, each morning, participants were asked to answer questions in the Karolinska Sleep Diary (KSD; 22) on bedtime (hours), time of awakening (hours), and sleep latency (hours), as from which a measure of sleep duration was derived for each day. Furthermore, the diary contained a question of worry and stress at bedtime (1=a lot of worry and stress to 5=no worry or stress) and questions of subjective sleep quality (SSQ), which was based on an index using four questions; "Did you have difficulties falling asleep?" (1=very much to 5=not at all), "How did you sleep?" (1=very poorly to 5=very well), "Did you have a restless sleep?" (1=very much to 5=not at all), and "Did you wake up very early without being able to fall asleep?" (1=very much too early to 5=no). The index, calculated as a mean of the four items (Cronbach s alpha= on workdays and on days off) has previously been validated against physiological sleep parameters and showed significant correlations with objective measures of sleep continuity (23). The wake diary was completed during the day or before going to bed and contained questions of workhours (start and finishing times), sleepiness, and perceived stress. Sleepiness was measured at six time points per day (07:00, 10:00, 13:00, 16:00, 19:00, and 22:00 hours) through the Karolinska Sleepiness Scale (KSS; 24, 25); a 9-graded scale with values ranging from 1=very alert to 9=very sleepy, fighting sleep. At the same occasions, perceived stress (26) was rated from 1=very low stress to 9=very high stress. Study sample Initially, 33 workplaces with 919 employees within the public sector agreed to participate; 98 employees dropped out after randomization. The main reasons for 110 Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2

33 Bilaga 3 Schiller et al this were changed job/workplace (N=29), parental leave (N=14), and long-term sickness absence (N=14). Out of the remaining 821 employees, 580 were included in the present study (intervention group: N=354; control group: N=226). They met the inclusion criteria of working full-time, having reduced the worktime by 25% according to the employers time recording data over 14 months (intervention group) and having participated in the data collection at baseline as well as the 9-month follow-up and/or the 18-month follow-up (see figure 1). One paper on a subsample of these data has recently been published (16), but it was restricted to the first two measurement periods in a subgroup of social workers. Participants worked in four different working sectors: social services (managers, social workers or social assistants; N=152, eg, from 8 workplaces), technical services (eg, administrators, airport workers or parking guards; N=214 from 9 workplaces), care and welfare (eg, caregivers at preschools, hospitals or retirement homes; N=143 from 11 workplaces), and call center (eg, managers or administrators; N=70 from 5 workplaces). Almost one third (29%) were shift workers, most of the participants were women (76%) and the age range was years [mean 44.6, standard deviation (SD) 10.6 years]. About half of the participants reported they had children living at home. Chi 2 tests indicated no differences between groups in background variables presented in table 1 (P=0.062<0.715), except for the number of shift-workers (P=0.000) and educational level (P=0.002). T-tests showed no age difference between groups (P=0.531) but significant differences in level of job control (P=0.037, table 2). Educational level, working shift or not, as well as job control were consequently added as covariates in the statistical models. Attrition analysis A total of 62 participants (19 in intervention group, 43 in control group) did not participate in the data collection during follow-up measurements and were not included in the statistical analyses. No significant differences (through t-test) were observed between those who completed and those who did not complete participation, except for sleep duration on workdays, where completers reported 18 minutes shorter sleep on average as compared to non-completers (t=2.48, P=0.013). In terms of age and gender, the analysis showed that men were more prone to drop out as compared to women (t=2.53, P=0.012) and non-completers were slightly younger than those who completed the study (t=-2.75, P=0.006). Statistical analysis A mean value for workdays and days off, respectively, was computed for the outcome variables of the sleep and wake diary. In order to account for the nested structure of data, a value of the intraclass correlation (ICC) of workplace was calculated for each variable at baseline. Although the values of ICC were low ( ), they were taken into consideration in the statistical Total n=1117 N=35 Randomized n=919 N=33 Declined n=198 N=2 Drop out n=51 N=0 Excluded: Part-time workers n=76 N=0 Excluded: Not complete data n=19 N=0 Intervention group n=500 N=17 Intervention group n=449 N=17 Included: Full-time workers n=373 N=17 Allocation Baseline Follow-up Control group n=419 N=16 Control group n=372 N=16 Included: Full-time workers n=269 N=16 Drop out n=47 N=0 Excluded: Part-time workers n=103 N=0 Excluded: Not complete data n=43 N=0 Analyzed: Completed data collection 1, 2 and/or 3 n=354 N=17 Analysis Analyzed: Completed data collection 1, 2 and/or 3 n=226 N=16 Figure 1. Flow chart of the inclusion procedure. [n=number of individuals; N=number of workplaces.] Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2 111

34 Worktime reduction Bilaga 3 Table 1. Descriptive data at baseline. Intervention group Control group Total N % N % N % Total Gender Women Men Educational level a Elementary school Upper-secondary school University courses University exam Having children living at home Working area b Social services Technical services Care and welfare Call center Shift workers a One missing value in each group. b One missing value in intervention group. analyses, which were based on multilevel mixed models including random effects for workplace at level 2. The model included the outcome variable and the fixed effects of the between-group factor "group" (intervention versus control; level 2), the within-group factor "time" (baseline, 9 and 18 months, respectively; level 1) and the group time interaction. The model was fitted by modeling the autocorrelation. Sensitivity analyses, (eg, excluding the workplace that was not randomized) were made in order to rule out possible bias due to the randomization procedure. The subgroup analysis of gender was made by adding a second between-group factor (gender) into the model, resulting in several two-way interactions and one three-way interaction of group time gender. Additional subgroup analyses of age, having children living at home, and baseline levels of sleep quality and worries and stress at bedtime (weekly mean value dichotomized by median split) were also performed. For the analysis of sleepiness and perceived stress at different time points of the day, an additional within-group factor was entered ("time of day"), resulting in a three-way interaction of group time time of day together with several two-way interactions. A two-tailed alpha-level of 0.05 was used when testing for statistical significance. Effect sizes were calculated through Cohen s f 2 evaluated on the threshold levels of 0.02 (small), 0.15 (medium), and 0.35 (large) (27, 28). Descriptives, Cronbach s alpha, t-tests, Chi 2 tests and analyses of variance were carried out in SPSS 21 (SPSS Institute, Cary, NC; USA), whereas multilevel analyses and calculation of ICC and Cohens f 2 were made in STATA 14 (StataCorp, College Station, TX, USA). Table 2. Mean values and standard deviations (SD) of descriptive data at baseline. Results Intervention group Implementation of the intervention Control group Total Mean SD Mean SD Mean SD Age (years) Work demands (1 4 high demands) Work control (1 4 high control) Although one criterion for being included in the study was having implemented the 25% worktime reduction according to the employers time recording data over 14 months, self-reported hours worked per day (including breaks and reported overtime), and the number of days worked per measurement week have been computed (see table 3). The intervention group (N=354) showed a significant reduction of work hours; on average 1:40 hours/ day including breaks (corresponding to a reduction of 20% between the first and last data collection period), as compared to the control group which showed a reduction of 8 minutes/day, resulting in a significant group time interaction (F=59.88, P<0.0001, f 2 =0.17). The majority of the participants in both groups worked five days on average per week during all three data collection periods, however, the intervention group decreased the number of worked days over time to a greater extent than did the control group (F=6.44; P=0.002; f 2 =0.01). Intervention effects on sleep, sleepiness and stress Levels of SSQ, sleep duration, sleepiness, and perceived stress on workdays and days off did not differ significantly between the groups at baseline (through t-test; P=0.055<0.905). Data for the outcome variables and the results of the interactions between group and time are presented in table 4. On workdays, the intervention group displayed improved SSQ, 23 minutes extended sleep duration (over the whole period of 18 months), decreased sleepiness and perceived stress and less feelings of worries and stress at bedtime when work hours were reduced. Similarly, the intervention showed positive effects on days off, except for sleep duration. The range of the effect size (Cohen s f 2 ) was on workdays and on days off. The range of internal response rates for the outcomes in diary data were 73 93%. Sensitivity analyses through exclusion of the workplace (with N=17 employees) that could not be part of 112 Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2

35 Bilaga 3 Schiller et al the randomization showed no differences in comparison with the original analyses (see table A in the supplementary material, Furthermore, adding age, educational level and level of job control at baseline as covariates did not impact on the results of the unadjusted models (see table A in supplement). The analyses of subjective sleepiness (measured by KSS) and perceived stress for the different time points of the day showed no significant three-way interactions, neither for workdays nor days off (see figure 2 and 3). Subgroup analysis Subgroup analyses were made on gender, age, and having children living at home, as well as on baseline levels of sleep quality and worries and stress at bedtime. Mean values and effects of the three-way interactions are presented as supplementary material in tables B F (www. sjweh.fi/index.php?page=data-repository). The results showed that women, older employees, and employees having children living at home did not benefit more from the worktime reduction, except for women reporting marginally less improvement in sleepiness during days off after the introduction of worktime reduction as compared to men. Moreover, those who had poorer sleep quality at baseline benefited more from the intervention in terms of less feelings of worries and stress at bedtime on days off. Whereas baseline levels of worries and stress at bedtime did not impact on the effect of worktime reduction. Discussion The hypothesis that a 25% worktime reduction from fulltime work during 18 months would result in longer Table 3. Hours of work per day, hours of reported overtime and number of days worked per week, presented by group at the three different measurement weeks. [hh:mm=hours and minutes; SD=standard deviation] Hours (hh:mm) worked per day a Over time (hh:mm) per week Days worked per week Intervention Control Intervention Control Intervention Control Mean SD Mean SD Mean SD Mean SD Mean SD Mean SD Baseline 8:17 0:54 8:32 1:00 0:39 1:42 1:11 3: months 6:38 0:54 8:26 1:06 0:28 1:12 0:48 1: months 6:37 0:54 8:25 1:00 0:41 1:42 0:50 1: a Including breaks and reported overtime. Table 4. Mean values and standard deviations (SD) over the three data collection periods divided on group and gender and results of the group time interaction from the multilevel mixed model analyses. All three data collection periods are included in the model. [SSQ=subjective sleep quality; I=intervention group; C=control group] Group Baseline 9 months 18 months Multilevel mixed-model analyses Women Men Women Men Women Men Estimate 95% CI Mean SD Mean SD Mean SD Mean SD Mean SD Mean SD SSQ work (1 5 good) I a C SSQ days off (1 5 good) I a C Sleep length work (hh:min) I 7:20 0:42 7:09 0:42 7:40 0:42 7:28 0:48 7:40 0:42 7:33 0: a C 7:20 0:42 7:19 0:42 7:18 0:48 7:13 0:54 7:19 0:48 7:20 0:48 Sleep length days off I 8:32 1:06 8:16 1:00 8:40 1:00 8:23 1:06 8:37 1:06 8:20 1: (hh:min) C 8:34 1:06 8:16 1:06 8:41 1:12 8:13 1:12 8:41 1:06 8:40 1:06 Sleepiness work I a (1 9 very sleepy) C Sleepiness days off I a (1 9 very sleepy) C Stress work I a (1 9 very high) C Stress days off I a (1 9 very high) C Worries/stress at bedtime I a work (1 5 no worry/stress) C Worries/stress at bedtime days off (1 5 no worry/ stress) a Significant at the 0.01level I a C Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2 113

36 Worktime reduction Bilaga 3 Sleepiness Figure 2. Mean values of Karolinska Sleepiness Scale (KSS) ratings on different time points over the day on workdays and days off. Presented by group on the three different measurement periods. (KSS ratings: 1=very alert to 9=very sleepy). Stress sleep duration on workdays, better subjective sleep quality, lower mean daytime sleepiness and perceived stress, including worries and stress at bedtime, was confirmed. During days off, the intervention also improved subjective sleep quality, sleepiness and stress, as well as worries and stress at bedtime, but not sleep duration. The effect of the intervention on sleepiness and perceived stress was similar across the day. The results support earlier, nonrandomized intervention studies on introducing a 6-hour workday, which showed improved subjective sleep quality and reduced mental fatigue (13), and reduced symptoms of job exhaustion (14). In contrast to this relatively substantial reduction in worktime, a minor reduction of work hours (2.5 hours/week) showed no effect on recovery, fatigue, or well-being (17). The beneficial effects of worktime reduction on days off have not been investigated across occupations before. It is reasonable that the need for recovery was lower during days off when weekly work hours were reduced by 25%, since recovery opportunities were enhanced during workdays. Neither women, participants with children living at home, nor older employees did benefit more from worktime reduction. These results were shown in spite of the fact that women working full-time and parents with children living at home often have a higher workload (18, 19) and that health and sleep problems becomes more prevalent with increasing age (29, 30). The aim of the present study was to investigate the effects of a worktime reduction in a working population considered to have a relatively high workload (20). However, since participants reported good sleep and did not show severe sleepiness or stress levels at baseline, small effect sizes could be expected. Two recent systematic reviews similarly show small but significant effects on occupational stress and subjective health by interventions aiming at improving general work conditions, sometimes including changed work schedules (31, 32). Figure 3. Mean values of stress ratings on different time points over the day on workdays and days off. Presented by group on the three different measurement periods. (Stress range: 1=very low stress to 9=very high stress). Strengths and limitations This is the first controlled intervention study of a substantial worktime reduction with preserved salary, using a randomized procedure and including a considerable number of workplaces. Attrition rate was low and sample size large, contributing to high statistical power. The diary procedure provided reliable data with low risk for recall bias and allowed for analyses of workdays and days off separately. By employing new staff to cover up for the worktime reduction, a diminishing level of workload could be ensured. An important additional feature of the present study s design was its relatively long follow-up of 18 months after introduction of the intervention. Some limitations of the study should be pointed out. Firstly, worktime reduction was smaller than expected, 114 Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2

37 Bilaga 3 Schiller et al 20% rather than 25% during the measurement weeks, possibly diluting the effects of the intervention. However, on the monthly level, official payroll data shows a 25% reduction in the intervention group. Secondly, the lack of objective measurements for the outcomes could have introduced bias, such as overestimation of the effects of the intervention. However, diary data have previously been shown to be a reliable method of measuring sleep/wake patterns (33, 34). Thirdly, the randomization procedure could not be fully implemented, since one workplace was not able to recruit new staff, and consequently this organization was automatically part of the control group. However, sensitivity analyses showed no differences in comparison with the original analyses. Fourthly, the study sample was relatively healthy and had low prevalence of severe sleep/wake disturbances or high levels of perceived stress. Thus, stronger effects may occur for employees with poorer sleep and higher levels of stress. Practical implications and future research The results in this present study should not be generalized to interventions where salary is not retained. Even though retaining salary without doubt increases costs in a worktime reduction intervention, it should be noted that high self-reported stress, sleep disturbances and elevated sleepiness have been linked to higher accident and occupational injury risk, poorer work performance, lower productivity and increased risk of health-related problems (35 37). Thus, it is likely that employees with sufficient sleep, low stress levels and high levels of daytime alertness are positively related to both work productivity and associated costs. In order to develop strategies to ameliorate health and well-being in the working population, future research should investigate worktime reduction as a means to diminish sick leave or as a part of a rehabilitation program for employees suffering from chronic health problems. In conclusion, our findings indicate that a 25%, fully compensated reduction in work hours for full-time workers can lead to long-term positive effects on sleep duration and sleep quality, as well as reduced sleepiness and levels of perceived stress. Such effects could be beneficial for an employee s life satisfaction, daily functioning, and health development. Acknowledgements Data for this study were collected within an intervention study carried out in by the former Swedish National Work Life Institute. We would like to thank the Institute for project management and funding. We also want to express our gratitude to Anna Falkenberg who was the project leader and to all the participants both employees and employers who provided the project with valuable data. The study is also carried out within the framework of the WOW project, which is funded by the research program Nordforsk, Nordic Program on Health and Welfare. References 1. Burgard SA, Ailshire, JA. Putting work to bed: stressful experiences on the job and sleep quality. J Health Soc Behav. 2009;50: Kompier MA, Taris TW, van Veldhoven M. Tossing and turning: Insomnia in relation to occupational stress, rumination, fatigue, and well-being. Scand J Work Environ Health. 2012;38: Lallukka T, Rahkonen O, Lahelma E, Arber S. Sleep complaints in middle-aged women and men: the contribution of working conditions and work family conflicts. J Sleep Res. 2010;19: Nixon AE, Mazzola JJ, Bauer J, Krueger JR, Spector PE. Can work make you sick? A meta-analysis of the relationships between job stressors and physical symptoms. Work & Stress. 2011;25: Åkerstedt T. Psychosocial stress and impaired sleep. Scand J Work Environ Health. 2006;32: org/ /sjweh Sonnentag S, Zijlstra FRH. Job characteristics and off-job activities as predictors of need for recovery, well-being, and fatigue. J Appl Psychol. 2006;91: org/ / Sonnentag S, Fritz C. Endocrinological processes associated with job stress: Catecholamine and cortisol responses to acute and chronic stressors. In: P. L. Perrewé & D. C. Ganster (Eds), Research in organizational stress and well-being: Employee health, coping, and methodologies. Amsterdam: Elsevier; pp Meijman TF, Mulder G. Psychological aspects of workload. In P. J. D. Drenth & H. Thierry (Ed.), Handbook of work and organizational psychology. Vol. 2: Work psychology. Hove, England: Psychology; pp Härmä M. Work hours in relation to work stress, recovery and health. Scand J Work Environ Health. 2006;32: doi.org/ /sjweh Rook J, Zijlstra F. The contribution of various types of activities to recovery. Eur J Work Organ Psy. 2006;15: Sluiter JK, Frings-Dresen MHW, van der Beek AJ, Meijman Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2 115

38 Worktime reduction Bilaga 3 TF. The relation between work-induced neuroendocrine reactivity and recovery, subjective need for recovery, and health status. J Psychosom Res. 2001;50: org/ /s (00) Van Hooff M, Geurts SAE, Taris TW, Kompier MAJ, Dikkers JSE, Houtman ILD, et al. Disentangling the relationships between work-home interference and employee health: A longitudinal study among Dutch police officers. Scand J Work Environ Health. 2005;31: sjweh Åkerstedt T, Olsson B, Ingre M, Holmgren MG, Kecklund G. 6-hour working day effects on health and well-being. J Hum Ergol. (Tokyo). 2001;30: Nätti J, Anttila T. Experiments of Reduced Working Hours in Finnish Municipalities. J Hum Resour Cost Account. 1999;4: Anttila T, Nätti J, Väisänen M. The Experiments of Reduced Working Hours in Finland. Impact on work family interaction and the importance of the sociocultural setting. Community Work Fam. 2005;8: org/ / Barck-Holst P, Nilsonne Å, Åkerstedt T, Hellgren C. Reduced working hours and stress in the Swedish social services: A longitudinal study. Int Soc Work online first. org/ / Von Thiele Schwartz U, Lindfors P, Lundberg U. Healthrelated effects of worksite interventions involving physical exercise and reduced workhours. Scand J Work Environ Health: 2008;34: Berntsson L, Lundberg U, Krantz G. Gender differences in work home interplay and symptom perception among Swedish white-collar employees. J Epidemiol Commun H. 2006;60: McElwain AK, Korabik K, Rosin HM. An examination of gender differences in work-family conflict. Can J Beh Sci. 2005;37: Karasek R, Theorell T. Healthy Work. Stress, Productivity and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books; Åkerstedt T, Hume K, Minors D, Waterhouse J. Good sleep its timing and physiological sleep characteristics. J Sleep Res. 1998;6: Kecklund G, Åkerstedt T. Objective components of individual differences in subjective sleep quality. J Sleep Res. 1997;6: Åkerstedt T. Gillberg M. Subjective and objective sleepiness in the active individual. Int J Neurosci. 1990;52: doi.org/ / Åkerstedt T, Anund A, Axelsson J, Kecklund G. Subjective sleepiness is a sensitive indicator of insufficient sleep and impaired waking function. J Sleep Res. 2014;23: Dahlgren A, Kecklund G, Åkerstedt T. Different levels of work-related stress and the effects on sleep, fatigue and cortisol. Scand J Work Environ Health. 2005;31: Cohen JE. Statistical Power Analysis for the Behavioral Sciences. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc; Selya AS, Rose JS, Dierker LC, Hedeker D, Mermelstein RJ. A Practical Guide to Calculating Cohen s f2, a Measure of Local Effect Size, from PROC MIXED. Front Psychol. 2012;3: Sivertsen B, Krokstad S, Øverland S, Mykletun A. The epidemiology of insomnia: associations with physical and mental health. The HUNT-2 study. J Psychosom Res. 2009;67: jpsychores Boot C, de Kruif A, Shaw W, van der Beek A, Deeg D, Abma T. Factors Important for Work Participation Among Older Workers with Depression, Cardiovascular Disease, and Osteoarthritis: A Mixed Method Study. J Occup Rehabil. 2016;26: y. 31. Montano D, Hoven H, Siegrist J. Effects of organizationallevel interventions at work on employees health: a systematic review. BMC Public Health. 2014;14: org/ / Routsalainen JH, Verbeek JH, Mariné A, Serra C. Preventing occupational stress in healthcare workers (Review). The Cochrane Library. 2014:12. org/ / cd pub Conrath DW, Higgins CA, McClean RJ. A comparison of the reliability of questionnaire versus diary data. Soc Networks. 1983;5: Rogers AE, Caruso CC, Aldrich MS. Reliability of sleep diaries for assessment of sleep/wake patterns. Nurs Res. 1993;42: Cooper C, Dewe P. Well-being abstenteeism, presenteeism, costs and challenges. Occ Med. 2008;58: org/ /occmed/kqn Haaramo P, Rahkonen O, Lahelma E, Lallukka T. The joint association of sleep duration and insomnia symptoms with disability retirement a longitudinal, register-linked study. Scand J Work Environ Health. 2012;38: org/ /sjweh Rosekind M, Gregory K, Mallis M, Brandt S, Seal B, Lerner D. Cost of Poor Sleep: Workplace Productivity Loss and Associated Costs. J Occup Environ Med. 2010;52: Received for publication: 1 June Scand J Work Environ Health 2017, vol 43, no 2

39 Bilaga 3 FÖRSÖK MED 6 TIMMARS ARBETSDAG 18 MÅNADER MED 6 TIMMAR månader med 6 timmar Följeforskning om försök med reducerad arbetstid Göteborgs Stad, Svartedalens äldrecentrum Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och staten 1 (74)

40 Bilaga 3 URL 1960:729. Bengt Lorentzon, Pacta Guideline, Göteborg, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 2

41 Bilaga 3 Innehållsförteckning Figurförteckning... 7 Sammanfattning 18 månader med 6 timmar timmars försök... 8 Organisation i försöket... 8 Resultat efter 18 månader med 6 timmar... 8 Abstract 18 months with 6 hours Study initiation and process Organization of the trial Results after 18 months with 6 hours Försökets förutsättningar Beslut om 6 timmars försök Polititiken värderar betydelsen av försöket Försökets organisation Fakta- och sakkunnighetsgranskning Undersköterskor timmar och ett nytt schema Kompensation för tidsbortfall Hyresgäster Jobb och ekonomi Teori och metod Best praxis Metodfrågor Litteraturstudie Arbetstid Förändrade förutsättningarna försök inom äldreomsorg Arbetstidsförkortning och friskvård Reducerad arbetstid och hälsa Mindre och större försök Sjukfrånvaro och förkortad arbetstid De som verksamheten är till för Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 3

42 Bilaga 3 Olika uppdrag, olika rapporter Undersköterskor Studier av hälsa Folkhälsoenkäten Friskprofilen Medarbetarenkäten Undersköterskor och upplevd hälsa Frågeställning Hälsa, definition Hälsofrågor Bra och dålig hälsa Pigghet och trötthet Lugn och stress Hälsa och ålder Bra och dålig kombination av hälsa Sammanfattning av upplevd hälsa Undersköterskor och arbetsmiljö samt hälsovanor Frågeställning Friskprofilen Psykosocial arbetsmiljö Matvanor Allmänna symptom Sömn Symtom rörelseorgan Alkohol och tobak Sammanfattning av upplevd arbetsmiljö och livsstil Undersköterskor och fysiologisk hälsa Frågeställning Riskgrupp Rekommendation fysisk aktivitet Definition av fysisk aktivitet och motion Fysisk aktivet Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 4

43 Bilaga 3 Fysisk aktivitet och ålder Motion Kondition Stillasittande fritid Blodtryck Vikt Sammanfattning av fysiologisk hälsa Undersköterskor och arbete Frågeställning Arbetade grundtimmar Timavlönade Övertid Sjukfrånvaro total Sjukfrånvaro 14 dagar Sjukfrånvaro 15 dagar Sjukfrånvaro och ålder Komprimerade arbetstid Kontinuitet ett kvalitetsmått för verksamheten Samarbete, lärande och utveckling Arbetstid och jämställdhet Sammanfattning av undersköterskor och arbete Kvalitet för de som verksamheten är till för Frågeställning Socialtjänstlagen och Nationell värdegrund Självbestämmanderätt och integritet Aktiv och meningsfull gemenskap Samband ålder och aktiviteter Betydelse av undersköterskornas hälsa för hyresgästerna Kontinuitet och välbefinnande Tidsutrymme för hyresgästerna Nationell värdegrund i praktiken Sammanfattning av kvalitet för de som verksamheten är till för Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 5

44 Bilaga 3 Nationella kvalitetsregister Frågeställning Nationella kvalitetsregister Treserva Senior Alert BPSD, Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens Mer om frågeställningarna Utveckling av kvalitetsregister vid Svartedalen och Solängen Tillämpning av kvalitetsregister i praktiken Sammanfattning Nationella kvalitetsregister Jobb och ekonomi Frågeställning Metod Jobb Göteborg stad A-kassan Försäkringskassan Sammanfattning av jobb och ekonomi Referenser Litteratur Artiklar Offentligt tryck Lagtext Elektronisk dokumentation Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 6

45 Bilaga 3 Figurförteckning Figur 1 Antal lägenheter Figur 2 Bra hälsa i % efter 18 månader i åldersgrupper Figur 3 Pigghet i % efter 18 månader i åldersgrupper Figur 4 Lugn i % efter 18 månader i åldersgrupper Figur 5 Jämförelse i %, upplevd hälsa i åldersgrupper efter 12 och 18 månader Figur 6 Psykosocial arbetsmiljö, åldersgrupper, % tillfredställande nivå före försöket Figur 7 Hälsosamma matvanor, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Figur 8 Allmänna symtom, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Figur 9 Allmänna symtom, sömn, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Figur 10 Symtom rörelseorganen, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Figur 11 Undersköterskor som inte dricker alkohol, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Figur 12 Undersköterskor som inte röker, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Figur 13 Grad i % av enklare fysisk aktivitet, 12 och 18 månader Figur 14 Arbetade grundtimmar %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och Figur 15 Arbetade grundtimmar %, jämförelse 2014 och Figur 16 Timavlönade %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och Figur 17 Timavlönade %, jämförelse 2014 och Figur 18 Övertid %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och Figur 19 Övertid %, jämförelse 2014 och Figur 20 Total sjukfrånvaro %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och Figur 21 Total sjukfrånvaro %, jämförelse 2014 och Figur 22 Sjukfrånvaro 14 i %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och Figur 23 Sjukfrånvaro 14 dagar i %, jämförelse 2014 och Figur 24 Sjukfrånvaro 15 dagar i %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och Figur 25 Sjukfrånvaro 15 dagar i %, jämförelse 2014 och Figur 26 Sjukfrånvaro i % 14 dagar och ålder, 18 månader med 6 timmar Figur 27 Sjukfrånvaro i % 15 dagar och ålder, 18 månader med 6 timmar Figur 28 Jämförelse i % av hinna med samt samarbete och lärande, före försöket, 6, 12 och 18 mån Figur 29 Tio aktiviteter med hyresgäster vid 6, 12 och 18 månader Figur 30 Antal lägenheter Figur 31 Försökets kostnader Figur 32 Försökets kostnader Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 7

46 Bilaga 3 Sammanfattning 18 månader med 6 timmar 6 timmars försök Göteborgs Stad beslutade 2014 att genomföra ett försök med 6 timmars arbetsdag med följeforskning. Försöket startade och avslutas efter 23 månader. Försöket ska besvara frågan om vilka effekter reducerad arbetstid har för undersköterskorna, hyresgästerna och för ekonomi/jobb. I försöket har arbetstiden förkortats till 6 timmar per dag och 14,9 årsarbetare, 17 undersköterskor har anställts för att kompensera för reducerad arbetstid. Följdförändringar har gjorts av schema vid Svartedalens äldrecentrum. För att ge hög jämförbarhet har inga andra förändringar gjorts som skiljer äldreboendet från andra. I följeforskningens studier har 100 % av undersköterskorna medverkat. Antalet underskötersketimmar är inte är fler vid Svartedalen jämfört med före försöket. Skillnaden är att det är fler undersköterskor som delar på arbetstiden. Rapporten har granskats av försökets styrgrupp och specialister/utvecklare inom HR, EK, Hälsa och Kvalitetsregister. Organisation i försöket Försöket genomförs av stadsdelsnämnden Västra Hisingen vid Svartedalens äldrecentrum med Solängens äldreboende som referens. De båda äldreboendena har lika många lägenheter. Data jämförs med alla undersköterskor vid äldreboenden inom Göteborgs Stad. Detta placerar försöket i ett större sammanhang. I försöket finns styrgrupp, arbetsgrupp samt en inflytandegrupp. Försöket samverkar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunals a- kassa och Socialstyrelsen. Resultat efter 18 månader med 6 timmar Undersköterskor Upplevd hälsa Svartedalens undersköterskor upplever efter 18 månader att de har god hälsa till 77 % i jämförelse med 49 % för Solängens undersköterskor. Vid Svartedalen är undersköterskorna pigga till 75 % och vid Solängen till 38 %. Svartedalens undersköterskor är lugna till 72 % i jämförelse med Solängens undersköterskor som är lugna till 45 %. Den upplevda hälsan vid Svartedalen för heltidsarbetande undersköterskor är i nivå med de yrkesarbetande kvinnorna enligt den Nationella folkhälsoenkäten. Det finns två skillnader. Undersköterskorna är piggare vid Svartedalen medan de yrkesarbetande kvinnorna i den Nationella folkhälsenkäten är lugnare. Följeforskningen har gått igenom studierna och gjort en genomgången av sambanden mellan varje svar i de olika studierna. Det finns ett samband som visar att undersköterskor som upplever sin hälsa som bra också känner sig pigga och lugna. De positiva sambanden är starkare vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 8

47 Bilaga 3 Arbetad tid Före försöket 2014 arbetar undersköterskorna vid Svartedalen 87,5 % av sin arbetstid. Vid Solängen var den arbetade tiden 87,0 % och vid Göteborgs Stad, alla äldreboende 86,6 %. Skillnad i arbetstid är cirka en procent. Efter 12 månader med försöket har den arbetade tiden vid Svartedalen stigit till 89,2 %. Solängen har minskat till 83,6 % och Göteborgs Stad, alla äldreboende har minskat sin arbetade tid till 85, 6 %. Skillnaden har ökat till 5,6 % mellan Svartedalen och Solängen. Under februari till juli 2016 är skillnaden mellan Svartedalen och referenserna 2 3 %. Sjukfrånvaro Undersköterskorna vid Svartedalen är sjukfrånvarande år 2014 före försöket 6,4 % av sin arbetstid. Vid Solängen är sjukfrånvaron 7,0 % och vid Göteborg Stad, alla äldreboende 10,8 %. Under det första försöksåret minskar sjukfrånvaron vid Svartedalen till 5,8 procent samtidigt som den stiger vid Solängen till 8,5 % och vid Göteborgs stads alla äldreboende till 12,0 %. Under februari till juli 2016 är sjukfrånvaron vid Svartedalen 6,3 % och vid Solängen 12,8 % samt vid Göteborg Stad, alla äldreboende till 12,2 %. Total sjukfrånvaron är 15 arbetsdagar/undersköterska vid Svartedalen och 31 arbetsdagar per undersköterska vid alla äldreboende i Göteborg Stad. Den långa sjukfrånvaron var efter 18 månader 2,8 gånger högre vid äldreboende i Göteborgs Stad jämfört med Svartedalen Positiva samband Det finns ett positivt samband för undersköterskor 50 år vid Svartedalen och kortare arbetstid, bra hälsa samt minskad sjukfrånvaro 15 dagar. Enligt studierna finns det också ett positivt samband vid Svartedalen mellan upplevelsen av att hinna med det som ska göras i jobbet, lära av varandra och få hjälp av andra undersköterskor när det behövs. Hyresgäster Självbestämmanderätt och integritet samt aktiviteter Kvalitet för hyresgästerna utifrån socialtjänstlagen bestämmelser är likvärdiga och hur dessa ska tillämpas utifrån den Nationella värdegrunden vid de båda äldreboendena. En skillnad finns och det är antalet aktiviteter för hyresgästerna. Efter 6 och 12 månader gör undersköterskorna vid Svartedalen 60 % fler aktiviteter för hyresgästerna i jämförelse med Solängen. Efter 18 månader är det 80 % fler aktiviteter vid Svartedalen. Jobb och ekonomi 18 mån Göteborgs Stad har i försöket anställt 15 nya årsarbetare vilket innebär att 17 nya jobb har tillkommit på arbetsmarknaden. Kostnader för Göteborg Stads under de första tolv månaderna med försöket är 6,3 mkr. Kostnader för nästa 6 månader är 3,5 mkr. Totalt 18 månader med 9,8 mkr kr. Arbetsmarknaden tillförs lika många jobb vilket gör att statens kostnader minskar för ersättning genom a-kassan under 18 månader med 4,7 mkr. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 9

48 Bilaga 3 Abstract 18 months with 6 hours Study initiation and process City of Gothenburg decided in 2014 to conduct a trial with 6-hour day with interactive research. The trial started and will be completed after 23 months. The trial will answer the question about the effects of reduced working hours have for assistant nurses, tenants and the economy / jobs. The trial has been shortened working hours to 6 hours per day and 17 nurses have been hired to compensate for reduced working hours. Consequential changes have been made to schedule in the trial. To provide a high comparability have been no other changes made that distinguishes residential home from others. In the interactive research studies have 100 % of the nurses involved. The numbers of worked hours are not more compared to before the trial. The difference is that there are more nurses who share the working hours. The report has been reviewed by the trial steering committee and specialists/developers in HR, EK. Health and Quality. Organization of the trial The trial was carried out by the district Västra Hisingen at Svartedalen residential home with Solängens residential home as reference point. The two residential homes have as many apartments. Data is compared to all the nurses in residential homes in the City of Gothenburg. This puts the trial in a larger context. The trial is organized by a steering committee, working group and an influence/control group. The trial interact with the National Employment Service, the National Social Insurance Agency, the National unemployment insurance fund and the National Board of Health and Welfare. Results after 18 months with 6 hours Assistant nurses Perceived health Svartedalen assistant nurses experience after 18 months that they have good health to 77 % compared to 49 % for Solängens nurses. At Svartedalen are nurse s alertness to 75 %, and at Solängen to 38 %. Svartedalen nurses are calm to 72 % in comparison with Solängens nurses who are calm to 45 %. The perceived health at Svartedalen for full-time nurses are on par with the professional working women, according to the National Public Health Survey. There are two differences. During nurses are more alert at Svartedalen while professional women in the National Public Health Survey is calmer. The interactive research has gone through trials and conducted a review of the relationships between each answer in the different studies. There is a connection with the nurses who perceive their health as good also feel alert and calm. The positive correlations are stronger at the Svartedalen in comparison with Solängen. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 10

49 Bilaga 3 Worked hours Assistant nurses at Svartedalen worked in 2014 before the trial 87, 5 % of their working hours. At Solängen was the time worked 87, 0 %, and at Gothenburg's all residential homes 86, 6 %. The difference in working hours is about one percent. After 12 months of trial, the time worked at Svartedalen risen to 89, 2%. Solängen has decreased to 88.3% and the City of Gothenburg's all residential homes have reduced their working time to 85, 6 %. The difference between Svartedalen and Solängen is 5, 6 %. During February-July 2016 the difference and the references is 2 3 %. Sick leave Nurses at Svartedalen is absent before the trial in 2014, 6, 4 % of their working hours. At Solängen sick leave is 7.0 % and at the Gothenburg City all residential homes, 10, 8 %. In the first trial year the sick absence decreased at Svartedalen to 5, 8 %, while it rises at Solängen to 8, 5 % and the City of Gothenburg's all residential homes to 12, 0 %. During February-July 2016 sick absence at Svartedalen is 6, 3 % and 12, 8 % at Solängen and at Gothenburg City all residential home to 12, 2 %. Total sick leave during 2015 is 15 working / assistant nurse for the Svartedalen and 31 working days per assistant nurse at all residential homes in the City of Gothenburg. The long sick leave after 18 months is 2.8 times higher in the residential homes in the City of Gothenburg compared with Svartedalen Positive correlation There is a positive association for nurse s 50 years at Svartedalen between shorter working hours, better health and reduced sick leave 15 days. According to studies, there is a positive correlation at the Svartedalen between the experience of time for it to do the job, learn from each other and get help from other nurses when needed. Tenants Self-determination, integrity and activities The quality of the tenants on the basis of the Social Services Act provisions and how these should be applied on the basis of National values are equivalent at the two residential homes. One difference exists and it is the number of activities for tenants. After 6 and 12 months makes nurses 60 % more activities for tenants at Svartedalen in comparison with Solängen. After 18 months, it is 80 % more activities at the Svartedalen. Jobs and the economy 12 months The City of Gothenburg has in the trial hired 15 new full-time employees, which means that 17 new jobs have been added in the labor market. The City of Gothenburg costs for the first twelve months of the trial is 6, 3 million, expenses for the next six months is 3, 5 million. A total of 18 months with 9, 8 million SEK. The labor market has added 17 new jobs. This reduces the state's unemployment costs by 4.7 million. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 11

50 Bilaga 3 Försökets förutsättningar Beslut om 6 timmars försök Stadsledningskontoret har 2010 tagit fram en utredning av förutsättningar för förkortad arbetstid 1. Utredningen har funktionen som en förstudie. Kommunstyrelsen beslutade om försök med förkortad arbetstid. Försöket ska visa på betydelse av förkortad arbetstid för undersköterskor och hyresgäster samt betydelse för jobb och ekonomi. Försöket ska pågå under ett år från den första februari 2015 till den sista januari Följeforskningen ska enligt beslut ge Göteborgs Stad de bästa möjligheterna att tolka resultaten av försöket. Följeforskningen påbörjades före försöket, och avslutas efter försöket Kommunfullmäktige har beslutat 3 att försöket fortsätter under Stadsdelsnämnden Västra Hisingen beslutade om att finansiera det förlängda försöket. Kommunfullmäktige beslutade att avslå en motion 4 om att omgående avsluta försöket. Följeforskningen bedrivs till Försöket genomförs vid Svartedalens äldrecentrum med Solängens äldreboende som jämförboende. För att vidga perspektivet görs jämförelse också med alla undersköterskor vid äldreboenden i Göteborg Stad. Lokalt kollektivavtal slöts mellan Göteborgs Stad och Kommunal Väst. Avtalet har prolongerats i överenstämmelse med det förlängda försöket. Polititiken värderar betydelsen av försöket Följeforskningen visar på eventuella effekter av reducerad arbetstid för undersköterskor, hyresgästerna och för jobb/ekonomi. Utformningen av försöket, studierna och rapporten har gjort för att underlätta för politiken att värdera betydelsen av försöket. Detta gör det också möjligt för andra huvudmän att jämföra sina verksamheter med försöket. Av yrkandet som ligger till grund för beslutet om försök med reducerad arbetstid framgår syftet. Huvudsyftet är att se vilka effekter ett sådant projekt skulle kunna få. Vi är intresserade av de förändringar som personalen upplever i samband med projektet vad gäller allt från hälsopåverkan (såväl subjektiv som objektiv) till förändrade livsmöjligheter, men också för möjligheten att skapa fler jobb. Utöver detta är vi intresserade av att belysa vilka samhällsekonomiska vinster som kan göras av andra aktörer i samband med projektet. 1 Seve Björn, Utredning av förutsättning för förkortad arbetstid Göteborg Stad, stadskansliet, Tjänsteutlåtande , Dnr 0551/10. 2 Yrkande (V), (S), (MP), Personal- och arbetsmarknadsutskottet, Yrkande (M) (FP) (KD) Personal- och arbetsmarknadsutskottet, Budget 2016, mål- och inriktningsdokument (S), (MP), (V), (FI) för Göteborgs Stad. 4 Motion av Birgitta Simonsson (M) och Maria Rydén (M) om att avsluta pilotprojektet med 6 timmars arbetsdag på Svartedalens äldrecentrum, Kollektivavtal Dnr 1377/14 Göteborgs Stad och kommunal Väst, Yrkande angående försök med arbetstidsförkortning (V) (S) (MP) Personal och arbetsmarknadsutskottet Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 12

51 Bilaga 3 För att få de bästa möjligheterna att tolka resultaten av försöket önskar vi att följeforskning kopplas på. Göteborgs Stad, kommunstyrelsen beslutade enligt yrkande från V, S och MP att arbetet med arbetstidsförkortningsprojekt påbörjas. Kommunstyrelsens personalutskott 8 beslutade att försöket ska pågå från och med februari Av handlingen framgår att Även brukarna kommer att tillfrågas om hur de upplever försöket. Försökets organisation I försöket finns styrgrupp med sektorchef och områdeschef för äldreomsorg samt hälso- och sjukvård (ÄO-HS), HR-chef och HR-specialist (HR, human resources). Områdeschefen är projektledare. I försökets arbetsgrupp ingår HR-specialist, ekonom, enhetschefer vid Svartedalen, fackliga företrädare, hälsoutvecklare och schemaspecialister. HR- specialisten leder arbetsgruppen. I försöket har också processamordnaren för kvalitetsregister medverkat. I en inflytandegrupp ingår undersköterskor, fackliga företrädare och enhetschefer. Vid några tillfällen har arbetsgrupp och inflytandegrupp haft gemensamma möten. Ett externt team finns för samarbete och utbyte av erfarenheter med andra myndigheter. I teamet ingår företrädare för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunals a-kassa och Socialstyrelsen. Följeforskningen ingår i samtliga grupper. Fakta- och sakkunnighetsgranskning Följeforskningens rapport har faktagranskats av försökets styrgrupp samt av förvaltningens specialister/utvecklare in HR, EK, Hälsa och Nationella kvalitetsregister. Slutrapporten kommer att sakkunnighetsgranskas, peer review avseende kvalitet, metodval, analys m.m. av docent Göran Kecklund som är ställföreträdande föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Frågorna i enkätstudierna har faktagranskats av styrgruppen samt enhetscheferna vid Svartedalen avseende relevans och formuleringar. Granskning av frågeställningarnas språkliga tydlighet har gjorts av studerande i Svenska som andra språk, SAS. Sammanställning av statistiskt underlag görs av studerande vid Karolinska Institutet. I studierna har undersköterskorna getts möjlighet att berätta vad de menar med sina svar och ge exempel. Detta underlag är till för kvalitetssäkring. 7 Kommunstyrelsen, protokoll nr Tjänsteutlåtande, stadsledningskontoret Dnr 0718/14, Kommunstyrelsen 260 Dnr 0718/ , Kommunstyrelsens Personalutskott, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 13

52 Bilaga % av undersköterskorna har medverkat i studierna vid Svartedalen och Solängen. Cirka 10 % av hyresgästerna vid de båda äldreboendena har medverkat i samtalsintervjuer. Undersköterskor Den största yrkesgruppen i Sverige är undersköterskor, Av undersköterskorna är 97 % kvinnor och de flesta arbetar på schema. I Göteborgs Stad arbetar undersköterskor vid äldreboende (varav heltidsanställda och 394 heltidsanställda med partiell tjänstledighet). På Svartedalen (Svartedalsgatan 2) arbetar före försöket 48 heltidsanställda och 20 heltidsanställda med partiell tjänstledighet, totalt 68 undersköterskor. Av medarbetarna är sex vårdbiträden. Medarbetarna utför samma arbete oavsett utbildning. Följeforskningen använder genomgående benämningen undersköterskor istället för det bredare begreppet vård- och omsorgspersonal för att förenkla texten. På motsvarande vis förenklas Svartedalens äldrecentrum till Svartedalen och Solängens äldreboende till Solängen. Vid Solängen (Solängsvägen 55 och 57), som är jämförboende, arbetar före försöket 29 undersköterskor heltid och 27 heltidsanställda med partiell tjänstledighet. Totalt är det 56 medarbetare. Av dessa är sju vårdbiträden. Bemanningen är högre vid enheter för hyresgäster med demenssjukdomar. Detta är bakgrunden till att Svartedalen har fler anställda i jämförelse med Solängen. 6 timmar och ett nytt schema Heltidsmått i försöket är 30 timmar/vecka jämfört med normal arbetstid på 38,25 timmar på dagtid alternativt 37,00 timmar (beroende på arbetstidsavtal vid anställningstillfället) och 36,33 timmar för natten. Det finns 29 arbetspass på en sexveckors period i det nya schemat. Tre av sex helger ingår. Medarbetarna vid Svartedalen arbetar i försöket lägst fem och högst sju timmar på dagsschema. I praktiken mellan 6 timmar och 6,25 timmar (6 timmar och 15 minuter). Att det inte är exakt sex timmar per arbetsdag beror på att schemaläggningen måste svara emot verksamhetens behov. Nattschemat är minst sex och högst åtta timmar. Före försöket var arbetstiden nio timmar på natten. En följdförändring utifrån att arbetstiden är reducerad är att schemaläggningen och arbetspassen är anpassade. Schemat innebär att det finns fler undersköterskor mitt på dagen jämfört med tidigare. Fortfarande ska dygnets alla timmar året runt bemannas med skillnaden att arbetspassen är kortare. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 14

53 Bilaga 3 Kompensation för tidsbortfall I försöket har de undersköterskor som tidigare arbetat heltid gått ned till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön samtidigt som heltidsanställda undersköterskor med partiell tjänstledighet erbjudits heltidsnormen i försöket. I försöket har 14,86 årsarbetare, vilket motsvarar 17 undersköterskor, rekryterats för att kompensera för det tidsbortfall som den reducerade arbetstiden innebär. Ovanstående innebär att den totala volymen av arbetstid är samma som före försöket med skillnaden att det är fler undersköterskor som delar på arbetstiden. Under försökstiden är antalet undersköterskor totalt 82 vid Svartedalen. Utöver kompensation för reducerad arbetstid och följdförändringar av schemat finns inga andra förändringar. Hyresgäster Vid Svartedalen finns det 72 lägenheter och vid Solängen 73 lägenheter för hyresgäster enligt nedanstående tabell. Figur 1 Antal lägenheter Svartedalen 72 lägenheter Solängen 73 lägenheter Somatik Demens Somatik Demens Lägenheter Jobb och ekonomi Försöket ska enligt uppdraget visa på inverkan på antalet jobb på arbetsmarknaden och ekonomiska effekter för Göteborgs Stad och andra aktörer. Beräkningar har gjorts i samråd med Försäkringskassan och Kommunals a- kassa. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 15

54 Bilaga 3 Teori och metod Följeforskningen är en systematisk utvärderingsmetod. Ett syfte är att tidigt se det som ingen annan ännu sett 9. Följeforskningen är oberoende och till för alla intressenter oavsett uppfattning. Best praxis Best Praxis-teorin och SUSAL-metoden som tillämpas i försöket av följeforskningen är evidensbaserad och har utvecklats av Pacta Guideline under 17 års arbete med följeforskning10. SUSAL står för styra, utveckla, samverka, använda samt lära. Best praxis är något som ständigt förändras och är dynamiskt jämfört med mål som är mer beständiga. Att best praxis är dynamiskt är nödvändigt då förutsättningarna och omgivningen också är föränderliga. I best praxis ingår en värderingsmodul i fyra steg från startförutsättningar (0 2), positiv utveckling (3 5), hållbar utveckling (6 9) till best praxis (9 10). Modellen anger vidare prioriteringar för utveckling i motsvarande fyra steg. Högst prioritet för utveckling (0 2), utveckla hållbara resultat (3-5), utveckla best praxis (6 9) samt behåll best praxis (9 10). Teori för Best Praxis, följeforskning försöksverksamhet med arbetstidsförkortning Process- och tidsaxel Best Praxis Värderingsmodul Utvecklingsmodul Startförutsättningar 0-2 Högst prioritet för utveckling Positiv utveckling 3-5 Utveckla hållbara resultat Hållbar utveckling 6-9 Utveckla Best praxis Best Praxis 9-10 Behåll Indikatorer för Best Praxis. Undersköt. Hyresgäst Jobb Ek Indikator 1. Indikator 2. Styra Utveckla Indikator 3. Indikator 4. Samverka Använda Indikator 5. Lära SUSAL metod Erfarenhetsåterföring Resultaten i följeforskningens studier utrycks och jämförs i procent. Exempel är i vilken grad reducerad arbetstid ev. påverkar hälsa, utveckling, samverkan och kommer till användning för de som verksamheten är till för samt lärande. Resultaten kan användas på olika områden för jämförelser med andra motsvarande verksamheter i Göteborgs Stad och av andra huvudmän. Best praxis utgår från följeforskningens studier som jämförs med lokala och nationella studier. Metodfrågor Följeforskningen arbetar med ett basår, 2014 före försöket för jämförelser med försökets resultat. År 2014 och 2015 kan jämföras på detta vis11. Resultaten under 2016 jämförs fortlöpande med motsvarande månader under 2014 och Exempelvis februari till juli. Då 9 Guidelines för följeforskning, Pacta Guideline, Best praxis, Pacta Guideline, Patent- och registreringsverket, "12 månader med 6 timmar - En föreläsning av Bengt Lorentzon, följeforskare vid Svartedalens äldrecentrum och VD Pacta Guideline. Centre for Environment and Sustainability, GMV, Publicerades den 29 apr Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 16

55 Bilaga 3 försöket är 23 månader görs jämförelser för 2016 från 1 februari till 31 december med motsvarande månader under 2015 och Det är 100 % av undersköterskorna som svarat på följeforskningens samtliga frågeställningar. Det har i alla frågeställningar varit möjligt att välja svarsalternativet, vet inte. Det är 5 svar sammanlagt som använt detta alternativ under sex studier. Svaren är sammanställda med medelvärden. Antalet undersköterskor som svarar i följeforskningens studier i varje åldersgrupp måste vara 7 för att ge tillräcklig noggrannhet/reliabilitet. Vid Svartedalen och Solängen är det 7 undersköterskor som arbetar arbetade heltid före försöket i var och en av tre åldersgrupperna 50 år, år och 34 år. För heltidsanställda med partiell tjänstledighet är antal undersköterskor 50 år tillräckligt vid Svartedalen. För heltidsanställda med partiell tjänstledighet vid Solängen är antalet undersköterskor tillräckligt många i gruppen år samt 34 år. För natten är antalet undersköterskor otillräckligt för jämförelser i alla åldersgrupper för alla heltids- respektive heltidsanställda med partiell tjänstledighet. Hälsofrågor som mäts genom Friskprofilen behöver minst tio svar för att garantera sekretessen för undersköterskorna. Hälsofrågor jämförs också med Medarbetarenkäten i Göteborgs Stad. Det krävs sju svar (på nivån för medarbetare närmast enhetschef) för att dessa ska redovisas. Det finns tio undersköterskor i tre åldersgrupper för heltidsanställda före försöket vid Svartedalen. Vid Solängen finns minst tio undersköterskor i två åldersgrupper; år samt 34 år. För heltidsanställda med partiell tjänstledighet finns otillräckligt många undersköterskor vid Svartedalen och vid Solängen tillräckligt många i åldersgruppen år. Jämförelser görs även för hela gruppen av heltidsanställda respektive heltidsanställda med partiell tjänstledighet oberoende av åldersgrupper vid respektive äldreboende. Jämförelser har också gjort av utvecklingen inom Svartedalen över tid. I följeforskningens studier av arbetstid/sjukfrånvaro finns fokus på de undersköterskor som före försöket arbetade heltid och under försöket har fått reducerad arbetstid. Motivet är att eventuella effekter av reducerad arbetstid kan visa sig för den grupp av undersköterskor som före försöket arbetade heltid. Dessa HR- och ekonomidata handplockas i systemen. HR- och ekonomidata jämförs månadsvis mellan Svartedalen och Solängen utifrån basåret 2014 med försöksåren 2015 och 2016 (elva månader). Underlaget per månad används för interna avstämningar i försöket. Samlad rapportering görs var sjätte månad. Jämförelser av HR-data görs även med alla undersköterskor som arbetar vid äldreboende inom Göteborg Stad. I dessa underlag för Göteborg Stad går det inte att särskilja undersköterskor som arbetar heltid respektive heltid med partiell tjänstledighet. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 17

56 Bilaga 3 Tillgången till tillförlitliga HR- och ekonomidata skiljer försöket från tidigare försök där underlag har fått hämtas in från olika myndigheter vilket gjort att det funnits skillnader i redovisningen och även av rapporteringen till systemen. Störst är skillnaderna till de tidigaste försöken när data hanterades manuellt. Det är få undersköterskor vid Svartedalen och Solängen i förhållande till undersköterskor vid äldreboenden i Göteborgs Stad. Med ett mindre urval är det högre risk att resultaten påverkas av tillfälliga störningar jämfört med större urval där resultaten är mer beständiga över tid. Skillnad mellan kvinnor och män i detta sammanhang finns i förutsättningar för hälsa. Det finns fyra män som är undersköterskor vid försökets inledning. Männen ingår i den totala gruppen i studierna. Detta gör att studiegruppen av undersköterskor är mer homogen och jämförbar och i jämförelse med tidigare 12 samt kommande studier. Det senaste försöket med förkortad arbetstid inom äldreomsorgen avslutades år De tidigare studierna innehåller inte tillräckligt med jämförbara data i förhållande till detta försök. Uppgifterna är också arrangerade på olika vis. Detta beror på att försöken haft olika uppdrag. Följeforskningen använder externa studier inom hälsa för att få referenspunkter till de egna resultaten. Frågeställningarna i följeforskningen och i de jämförande studierna om hälsa är delvis konstruerade på olika vis avseende tidsperspektiv och formulering. Följeforskningen anger tio dagar för att det ska vara rimligt att minnas upplevelse av exempelvis stress/lugn medan andra studier ger längre eller obestämd tid. I formuleringar använder följeforskningen motsatts begrepp som stress/lugn, pigg/trött medan andra studier exempelvis frågar direkt efter upplevelsen eller tecken på symtom. Det finns även skillnader i svarsalternativ mellan de olika studierna. Exempel finns från andra studier om hälsa där frågeställningen innehåller ordet eller. Detta kan ge en osäkerhet om vad frågan avser och vad som ska besvaras. Skillnader mellan studierna möts med tydliga definitioner av begrepp och vad som menas med olika frågeställningar för att ge hög validitet. Följeforskningens studier genomförs var sjätte månad, totalt fem studier samt en extra studie vid Svartedalen en månad efter försökets start. Frågeställningar upprepas i studierna för att ge en uppfattning om eventuell förändring över tid. I samma studie kan också flera frågeställningar göras av samma ämne. I studierna har undersköterskorna getts möjlighet att berätta vad de menar med sina svar och ge exempel. Undersköterskorna har i hög grad använt sig av denna möjlighet och svaren omfattar över 100 sidor text. Följeforskningen har också möjlighet att följa de individuella 12 Bildt Carina m.fl. Arbetstidsförkortning och hälsa, Försök med arbetstidsförkortning inom offentlig sektor, Arbetslivsinstitutet, ISBN , Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 18

57 Bilaga 3 svaren över tiden vilket använts i frågeställningar om upplevd hälsa och hur tillämpningen görs av socialtjänstlagen med Nationell värdegrund för äldreomsorgen. Samband har följts mellan val av svarsalternativ och de beskrivningar undersköterskorna gör av hur de menar med sina svar. Dessa metodiska angreppssätt har gjorts för att kvalitetssäkra svaren. Totalt i sex studier har 5 svar undantagits från sammanställningarna då dessa inte uppfyllt de kvalitativa kraven. Hur 6-timmars arbetsdag eventuellt inverkar på hyresgästerna studeras i förhållande till socialtjänstlagen där Nationell värdegrund för äldreomsorgen ingår. Det handlar bl.a. om rätt till självbestämmande och integritet, kontinuitet, rätt till meningsfulla aktiviteter mm. Det systematiska kvalitetsarbetet har direkt betydelse för hyresgästerna. Implementeringen av Nationella kvalitetsregister har följts genom att en modell har tagits fram i följeforskningen för dokumentation av utvecklingen. Dessa uppgifter går inte att följa upp för andra äldreboende varför jämförelsedata saknas. Följeforskningen har valt att göra en kvalitativ studie med hyresgäster för att få en egen bild av hur kvaliteten på vård och omsorg fungerar på plats. Urvalet begränsas av det antal hyresgäster som kan och vill medverka. Alla som har tillfrågats har tackat ja. Antalet medverkande är cirka 10 % av hyresgästerna vid Svartedalen och Solängen. Flera andra studier har valt en kvantitativ metod där någon annan har tillfrågats när den äldre själv inte kunnat besvara enkätfrågorna 13. Antalet äldre som själva har svarat har då blivit ungefär 10 %, det samma som i följeforskningens studie. Metoden är trevliga intervjusamtal som bygger på strukturerade frågeställningar. I intervjuerna förs samtal utifrån hyresgästernas rättigheter enligt socialtjänstlagen. Det vill säga hur hyresgästerna uppfattar att dessa rättigheter i praktiken tillgodoses. Syftet med intervjusamtalen har således inte varit att mäta utan att ge följeforskningen direkt och på plats egen tillgång till hur vård och omsorg fungerar och eventuellt påverkas av arbetstidsförändringen. I studierna med undersköterskorna vid Svartedalen och Solängen ingår också frågeställningar utifrån Socialtjänstlagen med Nationell värdegrund för äldreomsorgen. Dessa frågeställningar är till för att få en uppfattning om hur och i vilken grad äldreomsorgen vid de två äldreboendena svarar emot dessa krav. Samtidigt ger detta en bild av kvaliteten för hyresgästerna. De ekonomiska resultaten jämförs över tiden för Svartedalen på motsvarande vis som för HR. Dessa data har handplockats av ekonomiavdelningen. Ekonomidata går inte att jämföra med andra äldreboende på motsvarande vis som HR-data. Rimligheten i utvecklingen får då bedömas i förhållande till HR- data som EK- data mäter. Det vill säga; visar HR resultaten för alla äldreboende i Göteborgs Stad exempelvis låg/hög grad av arbetad grundtid, låg/hög 13 Så tycker äldre om äldreomsorgen, Socialstyrelsen, 2015, ISBN Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 19

58 Bilaga 3 sjukfrånvaro bör de ekonomiska följdkonsekvenserna vara proportionella. I studierna görs inga andra ekonomiska jämförelser mellan äldreboenden vilket inte har varit relevant i sammanhanget. Följeforskningen gör ingen egen bedömning av verksamhetsresultat i förhållande till kostnader då detta är politisk värderingsfråga. Ingen bedömning görs på motsvarande vis om resultaten är giltiga för andra typer av verksamheter då detta inte har studerats. Följeforskningens metod och resultat kan i tillämpliga delar användas av olika huvudmän vid studier och jämförelse med äldreboende i den egna verksamheten. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 20

59 Bilaga 3 Litteraturstudie Litteraturgenomgång inkluderar försök med arbetstidsförkortning som berör äldreomsorg inom Skandinavien. I genomgången ingår också försök som inte är sökbara via universitetens databaser GUNDA, (Göteborgs universitets gemensamma bibliotekskatalog) och LIBRIS (Svenska nationalbiblioteket, med bl.a. de samlade universitets- och högskolebiblioteken). Den som vill ta del av litteraturstudier om arbetstidsförkortningar inom olika branscher hänvisas till andra sammanställningar 14,15,16,17. Denna litteraturstudie har gjorts för att dra nytta av de upplägg och de erfarenheterna som gjorts av tidigare försök inom äldreomsorg. Fokus är undersköterskorna, hyresgästerna och ekonomin. Arbetstid Arbetstiden förkortades i lag 1918 för industriarbetare till 48 timmars vecka fördelade på sex arbetsdagar. Det fanns då ingen rätt till semester. Vårdpersonal jobbade fortfarande cirka 80 timmar per vecka. År 1926 fick vårdpersonal i Lund ett avtal som innebar 66 timmars arbetsvecka och 1939 fick sjukvårdsanställda 48 timmar. Mellan åren 1958, 1967 och 1970 sänktes arbetstiden i tre steg från 45 timmar till 40 timmar/vecka 18. Under åren 1960 till 1971 infördes fem dagars vecka. Semesterlagen gav rätt till två veckor 1938 som 1951 utökades till tre veckors semester. År 1978 tillkom nuvarande semesterlag med fem veckors semester. Flera grupper av kollektivanställda på arbetsmarknaden har kortare arbetstid än den lagstadgade. År 2015 jobbade 97 % av arbetarna och 78 % av tjänstemännen 40 timmar per vecka 19. Den avtalade arbetstiden skiljer sig också från den faktiska arbetstiden som är justerad med frånvarotid och övertid. Flera arbetsgivare har såsom Göteborgs Stad genomfört heltidsreformen vilket påverkat arbetsförutsättningar. Heltidsmått i försöket är 30 timmar/vecka jämfört med normal arbetstid på 38,25 timmar på dagtid alternativt 37,00 timmar (beroende på arbetstidsavtal vid anställningstillfället) och 36,33 timmar för natten. 14 Wågman, Leif, Strangert Bo - Utvärdering av försök med arbetstidsförkortning och ökad sysselsättningsgrad ISBN: Bildt Carina, Brynja Olle Arbetstidsförkortning och hälsa: en litteraturgenomgång av befintlig forskning Malmberg, Jonas, Kartläggning av arbetstidsförkortningar /Jonas Malmberg, Maria Byrgren och Mikael Hansson Morheden Sara, Rundström Elisabet, Reducerad arbetstid och psykisk hälsa, en översikt av befintlig litteratur, Tillämpningsprogrammet i psykologi 7,5 poäng, Personalprogrammet, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, Arbetstidslag 1982:673, FOLA 2015, Svenskt Näringsliv. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 21

60 Bilaga 3 Förändrade förutsättningarna När det första försöket startade 1989 med reducerad arbetstid fanns det fortfarande ålderdomshem och de flesta av medarbetarna var vårdbiträden. Lex Sarah 20 kom 1999, socialtjänstlagen kompletterades 2011 med bestämmelser från propositionen Värdigt liv i äldreomsorg Systematisk kvalitetsutveckling kom med de Nationella kvalitetsregistren När reformen i Kiruna infördes fanns knappast datorer i Sverige. HR- och ekonomisystemen var nästan helt manuella. Forsknings- och utvärderingsmetoderna har också metodiskt utvecklats. Detta gör att försöken under 27 års tid inte är helt jämförbara samtidigt som det finns mycket erfarenheter att lära av. 13 försök inom äldreomsorg Kiruna kommun var först med en arbetstidsreform 1989 som avslutades 2015 efter 16 år. Under perioden bedrevs försök i Oslo 21, Stockholm 22 och Helsingborg 23, i Umeå 24 och Malmö 25. År pågick fem stockholmsförsök 26 samt Arbetslivsinstitutets studie Därefter kom Bergen Totalt 13 försök. Nio år senare inleddes göteborgsförsöket Försöken med förkortad arbetstid varade genomgående i två år. Förutom Kiruna 1989 som var en arbetstidsreform i 16 år har inget försök fortsatt med den reducerade arbetstiden som ett nytt heltidsmått. Arbetstidsförkortning och friskvård En kombination av arbetstidsförkortning/friskvård fanns i de fem stockholmsförsöken I tre av dessa försök ledde friskvården till positiva hälsoeffekter. I ett av försöken med kombinationen arbetstidsförkortning/fysisk träning upplevde medarbetarna olust inför sitt arbete Lex Sarah SOSFS 2011:5. 21 Bjørnskau, Torkel. Seks timers dag i omsorgsyrker: en evaluering av forsøket i Oslo kommune / ISBN: Olsson Birgitta 6-timmars arbetsdag med heltidslön i Stockholms Stad: vad betyder det för personalen, brukarna och ekonomin? / Stockholms universitet, Företagsekonomiska inst., 1999 Serie Personalekonomiska institutets skriftserie, 1999:1 23 Varg Nils, Jönsson Leif R, Harms- Ringdahl Marie, Rydstedt Leif, Jeppson Kajsa, Utvärdering av försök med förkortad arbetstid i Helsingborgs Stad, Försöksverksamhet inom vård, omsorg och service vid vårdbolag Fredriksdal, Wågman & Strangert 2002, försök vid Umebygdens Äldrecenter, avdelning Wendel Monica, Kontroversen om arbetstidsförkortning: en sociologisk studie av tre försök med arbetstidsförkortning inom Malmö kommun/department of Sociology, Lund University, 2002, Serie Research report in sociology, 2002:1 26 Kompetensfonden , stadsledningskontoret, Stockholm. 27 Evaluering av forsøk med 6- timers arbeidsdag i Bergen hjemmetjenste KF (BhKF), Rambøll Norge, Mars Kompetensfonden , stadsledningskontoret, Stockholm. 29 von Thiele Ulrika, Lindfors Petra, Hälsoprojekt Stockholm, utvärdering av projektet Minskad sjukfrånvaro med regelbunden fysisk träning, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 22

61 Bilaga 3 Reducerad arbetstid och hälsa Regeringen uppdrog åt Arbetslivsinstitutet att undersöka sambandet mellan hälsa och förkortad arbetstid. Arbetslivsinstitutet valde enligt uppdraget ut olika sektorer med flera yrkesgrupper, arbetsplatser och orter där man kunde anta att medarbetarna skulle ha en påtaglig nytta av reducerad arbetstid för sin hälsa. Arbetslivsinstitutets studie kunde inte finna fysiologiska evidens för förbättrad hälsa på grund av förkortad arbetstid. Upplevda hälsoförbättringar rapporterades men dessa påverkade inte sjukfrånvaron. Studien har stor betydelse för sitt metodiska upplägg. Mindre och större försök Flera mindre försök har haft ett upplägg med olika yrkesgrupper och få deltagare. En risk är att validiteten blir låg. Fem av försöken omfattade färre än 40 medarbetare inklusive ett par försök som hade medarbetare. Mikroförsök kan vara betydelsefulla som förstudier och test men inget av dessa försök har provats senare i större skala. Reformen i Kiruna 31 var störst med 224 medarbetare samlade inom en yrkesgrupp. Sedan kommer göteborgsförsöket 2015 med 138 medarbetare, Hägersten/Skärholmen med 130 medarbetare och Helsingborg med 120 medarbetare. Arbetslivsinstitutets studie var totalt störst med 410 personer indelat i 265 deltagare från interventionsgruppen på 17 arbetsplatser och 16 olika verksamhetsområden (social, teknik, omsorg, telecall) och 145 personer från referensgruppen. Inom omsorg fanns 26 undersköterskor och 13 vårdbiträden. Dessa resultat särredovisas inte. Sjukfrånvaro och förkortad arbetstid I flera försök har det funnits ett intresse för att undersöka arbetstidsförkortningens effekter på sjukfrånvaro och hälsa mot bakgrund av att sjukfrånvaron var hög. Genomgående visar flera rapporter att den upplevda hälsan förbättrats. Kiruna 1989, Helsingborg 1997, Katarina Sofia, Bromma, Enskede Årsta 2005 samt Bergen 2008 minskade sin sjukfrånvaro. De som verksamheten är till för De flesta arbetstidsförkortningarna i litteraturstudien har inte studerat kvaliteten för de som verksamheten är till för. Fokus har främst varit undersköterskorna. I två försök noteras att det blir brist på vikarier vid friskvård på arbetstid men frågan ställdes inte om hur detta påverkar omsorgen 32, 33. En studie ställer frågan om vad sextimmarsdagen med heltidslön betyder för 30 Bildt Carina m.fl. Arbetstidsförkortning och hälsa, Försök med arbetstidsförkortning inom offentlig sektor, Arbetslivsinstitutet, ISBN , Eggvall, Johanna. Sextimmarsdagen i Kiruna: en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten / av Johanna Eggvall Bodén Sofia, Arbetstidsanvändning för en bättre hälsa, Bromma, Hälsoprojekt, äldreomsorg, Stureby Stockholm, Lena Thermaenius-Spångmark, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 23

62 Bilaga 3 personalen, brukarna och ekonomin 34. Studien var genom sitt breda perspektiv och sin metodik en föregångare redan För Kirunareformen 1989 finns det fyra rapporter 35, 36, 37, 38. Olika resultat redovisades om hur tiden hos de äldre påverkats. I Stockholmsförsöket har medarbetarna enligt rapporten blivit piggare vilket positivt påverkat kvaliteten för de äldre. I ett stockholmsförsök som prövade Toyota-modellen försämrades kvaliteten avsevärt avseende kontinuiteten för de äldre 40. Detta försök visar på risken med att okritiskt försöka tillämpa modeller från andra branscher. Toyota- modellen är framgångsrik för service av bilar men det finns inget som visat att modellen skulle vara framgångsrik inom äldreomsorgen. Enligt rapporten för osloförsöket 1995 förbättrades patientkontakten. Samtidigt framhålls att dessa uppgifter inte är evidenssäkrade. I försöket vid äldreboenden i Helsingborg 1997 framgår av rapporten att det fanns ett samband mellan ökad arbetstillfredsställelse för medarbetarna och ett bättre förhållande till hyresgästerna. Olika uppdrag, olika rapporter Försöken med förkortad arbetstid har haft olika syften och upplägg samt utvärderats enligt olika förutsättningar och metoder. Därför finns det skillnader i redovisningen av försöken. I rapporterna redovisar i flera fall inte om det har gjorts förstudier, om man har kartlagt tidigare erfarenheter och källredovisning saknas. De rapporter som är knutna till universitet/högskola redovisar tidigare studier och referenser. Gemensamt för de olika försöken är att verksamheten inte har följts upp efter försökens avslut. Få av utvärderingarna redogör för hur/om arbetstidsbortfall har kompenserats under försöken med reducerad arbetstid. Det är också få försök som redovisar ekonomiska konsekvenser. Några av försöken har mål som är svåra att klara eller orimliga att utvärdera. I försök finns även mål som utvärderingen inte har tagit fram metoder för att utvärdera. 34 Olsson Birgitta 6-timmars arbetsdag med heltidslön i Stockholms Stad: vad betyder det för personalen, brukarna och ekonomin? / Stockholms universitet, Företagsekonomiska inst., 1999 Serie 35 Olsson, Birgitta, 6-timmars arbetsdag med 8-timmars betalning: en personalekonomisk kalkyl på hemtjänsten i Kiruna, Stockholm, Serie Fallstudie/Personalekonomiska institutet; 1991:1 36 Poromaa A-M, Styrberg A Personalekonomi, hushållning med mänskliga resurser en fallstudie av 6- timmarsdag med 8-timmars lön för hemtjänsten i Kiruna kommun, C- uppsats, Företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet, Eggvall, Johanna. Sextimmarsdagen i Kiruna: en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten / av Johanna Eggvall Baldwin, Drew & Dareblom, Jeanette (1996) Myt eller fakta en belysning av 6-timmars arbetsdag med 8- timmars lön inom hemtjänsten i Kiruna kommun. Trygghetsfonden rapport 20/ Olsson Birgitta 6-timmars arbetsdag med heltidslön i Stockholms Stad: vad betyder det för personalen, brukarna och ekonomin? / Stockholms universitet, Företagsekonomiska inst., 1999 Serie Personalekonomiska institutets skriftserie, 1999:1 40 Johansson Pia, Hur upplever brukaren Toyota-modellen inom hemtjänsten i Hägerstens och Skärholmens stadsdelar, Utvärdering av projektet Friskare personal nöjdare brukare, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 24

63 Bilaga 3 Undersköterskor Studier av hälsa Följeforskningens studier använder externa referenser i tillämpliga delar avseende hälsa. Detta är Nationella Folkhälsoenkäten och Medarbetarenkäten i Göteborgs Stad. Friskprofilen används också som referens och ingår i följeforskningen. Se avsnitt om metodfrågor om användning av olika undersökningar som referenser. Folkhälsoenkäten Folkhälsomyndigheten svarar för Nationella Folkhälsoenkäten 2015 med 73 frågor i en urvalsgrupp om personer varav har svarat 41. I Nationella Folkhälsoenkäten finns ett urval som omfattar yrkesarbetande kvinnor med ett tvärsnitt av olika yrkesgrupper. Friskprofilen Friskprofilen 42 används i försöket för att undersöka upplevd och fysiologisk hälsa samt hälsovanor. Friskprofilen består av ett frågeformulär, konditionstest, blodtryck samt mätning av längd och vikt (BMI). Friskprofilen har 12 grupper av frågeställningar. Dessa är motion, mat, alkohol, tobak, allmänna symtom, symtom i rörelseorgan, psykosocial arbetsmiljö, stress, hälsa, en grupp av egna frågor och fysiologiska värden. Frågeställningarna går inte att ändra på för att resultaten ska vara jämförbara med en referensgrupp år 2015 med profiler. Detta är kunder inom olika yrkesgrupper där kvinnor och män inte särredovisas. Före försöket, 2014 genomförde 125 medarbetare en Friskprofil varav 75 på Svartedalen och 50 på Solängen. I samband med att försöket avslutas följs resultaten upp i Friskprofilen. Resultaten före och efter försöket jämförs avseende hälsovanor m.fl. frågeställningar. Data redovisas vid minst tio svar. Friskprofilens resultat avseende fysiologisk hälsa (kondition, blodtryck och BMI) och livsstil jämförs mellan de två undersökningarna före och efter försöket. Medarbetarenkäten Totalt medarbetare har inbjudits att delta i Medarbetarenkäten i Göteborgs Stad 43. Undersökningen besvarades av medarbetare vilket ger en svarsfrekvens på 67 procent. Enkäten omfattar både kvinnor, män och de flesta yrkesgrupper i staden. Enkäten redovisar hållbart medarbetarengagemang (HME) 44, Kommunikationsindex (Koml) samt nöjd 41 Folkhälsomyndigheten, Nationella Folkhälsoenkäten, Previa AB. 43 Medarbetarenkät 2015 på 44 Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), nyckeltalsdatabas för kommuner och landsting. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 25

64 Bilaga 3 medarbetarindex (NMI). Data för sektor ÄO-HS, Göteborgs Stad och för SDN Västra Hisingen jämförs med följeforskningens studier. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 26

65 Bilaga 3 Undersköterskor och upplevd hälsa Frågeställning I detta avsnitt redovisas svar på frågeställningar om eventuella samband mellan förkortade arbetstid och upplevd hälsa samt förkortade arbetstid och upplevd hälsa i olika åldersgrupper. Hälsa, definition Det övergripande målet för hälsa enligt WHO:s definition är att alla människor ska nå en så god hälsa som möjligt. Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det vill säga upplevd god hälsa och inte enbart avsaknad av sjukdomar45. Hälsofrågor Frågeställningarna i följeforskningen om upplevd hälsa har följande konstruktion som är mönster för alla frågor. 1) I vilken grad har din upplevda hälsa varit dålig eller bra på grund av ditt jobb de senaste tio dagarna? 2) I vilken grad har du varit trött eller pigg på grund av ditt jobb de senaste 10 dagarna? 3) I vilken grad har du känt dig stressad eller lugn på grund av ditt jobb de senaste 10 dagarna? I frågeställningarna finns det en skala från jättedålig hälsa till jättebra hälsa, jättetrött till jättepigg samt jättestressad till jättelugn. Skalan är graderad med 11 siffror från noll till tio. Bra och dålig hälsa Efter 18 månader med 6 timmar upplever heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen sin hälsa som bra till 77 % (Solängen 49 %). Figur 2 Bra hälsa i % efter 18 månader i åldersgrupper Bra hälsa i %, åldersgrupper Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 18 mån 82,0 73,0 81,0 Solängen 18 mån 59,0 38,0 51,0 Svartedalens undersköterskor upplever sin hälsa bättre i alla åldersgrupper jämfört med Solängen. Inom Solängen upplever undersköterskorna 50 år sin hälsa som bättre än de yngre undersköterskorna. Heltidsanställda med partiell tjänstledighet upplever att de har en bra hälsa till 78 % (Solängen 59 %). Efter 12 månader med 6 timmar upplever undersköterskorna sin hälsa som bra till 76 % vid Svartedalen (Solängen 60 %). 45 Folkhälsomyndigheten, Internationellt samarbete, WHO- samarbete, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 27

66 Bilaga 3 Enligt frågeställningen i Friskprofilen, Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd? 46 uppger undersköterskorna vid Svartedalen, före försöket att hälsotillståndet är tillfredsställande till 55 % (Solängen 47 %). Frågeställningen anger ingen tidsgräns för upplevelsen av hälsan. Skalan går från 0 till 100 %. I den Friskprofil som gjordes före försöket ingick en personlig handlingsplan. Vid Svartedalen anser, enligt följeforskningens studie, 71 % av undersköterskorna att de följer handlingsplanen (Solängen 52 %). Resultaten visar vidare att den upplevda hälsa förbättras efterhand vid Svartedalen. Mest i början och mindre vid senare mätning. Den Nationella Folkhälsoenkäten visar att 80 % av yrkesarbetande kvinnor upplever sin hälsa som bra/mycket bra (både hel-/deltidsanställda i olika branscher). Frågan är följande; Hur upplever du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativen är mycket bra, bra, någorlunda, dåligt och mycket dåligt. Enligt Medarbetarenkäten 2015 för Göteborgs Stad, sektor ÄO-HS48 är det 71 % av medarbetarna som värderar att deras hälsa är mycket bra eller ganska bra. Frågan är; Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet? anger ingen tidsgräns och därför kan tidsperspektivet ha uppfattats olika av de som svarat på enkäten. Skalan är mellan %. Pigghet och trötthet Pigghet är en hälsoindikator och en antonym är trötthet. Pigghet underlättar arbete och fritid i fysisk och mental aktivitet. Efter 18 månader med 6 timmar upplever undersköterskorna att de är pigga till 75 % (Solängen 38 %). Figur 3 Pigghet i % efter 18 månader i åldersgrupper Pigghet och åldersgrupper Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 18 mån 78,0 72,0 76,0 Solängen 18 mån 54,0 32,0 33,0 Upplevd pigghet är högre för undersköterskor i alla åldersgrupper vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Piggast är undersköterskor 50 år vid Svartedalen. Inom Solängen är det undersköterskor 50 år som är piggare i jämförelse med yngre undersköterskor. Heltidsanställda med partiell tjänstledighet vid Svartedalen upplever att de är pigga 72 % (Solängen 44 %). 46 Friskprofilen, heltid, sidan 48. Nationella Folkhälsoenkäten 2015, Allmän hälsa (självrapporterat) efter sysselsättning, kön och år. Andel i procent. 48 Medarbetarenkäten 2015, Självskattad hälsa, fråga 40, Göteborgs Stad, Äldreomsorg HSV. 47 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 28

67 Bilaga 3 Efter 12 månader var resultat för heltidsanställda vid Svartedalen av upplevd pigghet 72 % (Solängen 50 %). Enligt den Nationella folkhälsoenkäten49 upplever 45 % av de yrkesarbetande kvinnorna trötthet och 5 % svår trötthet. Friskprofilen ställde frågan före försöket; Känner du dig ofta trött? 50. Enligt svaren har undersköterskorna en tillfredställande nivå på 39 % (Solängen 33 %). Lugn och stress Enligt 18 månaders studie upplever 72 % av undersköterskorna vid Svartedalen att de varit lugna under de senaste tio dagarna (Solängen 45 %). Figur 4 Lugn i % efter 18 månader i åldersgrupper Lugn och åldersgrupper Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 18 mån 76,0 72,0 68,0 Solängen 18 mån 56,0 33,0 47,0 Upplevd lugn är större för undersköterskor i alla åldersgrupper vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Lugnast är undersköterskor 50 år vid Svartedalen. Inom Solängen är det undersköterskor 50 år som är lugnare i jämförelse med yngre undersköterskor. Efter 12 månader med 6 timmar upplever 72 % av undersköterskorna vid Svartedalen sig som lugna (50 % Solängen). I Friskprofilen ställdes frågan51; Ange din upplevda stress under det senaste året. Friskprofilen visade för Svartedalens undersköterskor före försöket en tillfredsställande nivå för stress på 19 % (Solängen 13 %). En viss försiktighet krävs vid bedömning av detta resultat då det kan vara svårt att uppskatta upplevd stress under ett års tid. Enligt den Nationella Folkhälsoenkäten 2015 upplever52 17 % av de yrkesarbetande kvinnorna sig som stressade och 4 % sig som mycket stressade. Medarbetarenkäten53 definierar stress på följande vis; Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Frågeställningen är; Känner du av sådan stress för närvarande?. Enligt Medarbetarenkäten 2015 för Göteborgs Stad, sektor ÄO-HS54 är det 12 % av medarbetarna som för närvarande (synonymer till för närvarande är nu, för tillfället, just nu ) inte har upplevt sig som stressade. Av medarbetarna är det 24 % som upplevt ganska 49 Nationella folkhälsoenkäten 2015, Psykisk hälsa (självrapporterat) efter sysselsättning, kön och år. Andel i procent upplevd trötthet, svår trötthet. 50 Friskprofilen heltid, sidan Friskprofilen, heltid sidan Nationella folkhälsoenkäten 2015, Psykisk hälsa (självrapporterat) efter sysselsättning, kön och år. Andel i procent upplevd stress. 53 Medarbetarenkäten fråga Medarbetarenkäten 2015, Självskattad hälsa, Göteborgs Stad, Äldreomsorg HSV. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 29

68 Bilaga 3 lite stress medan 36 % i viss mån upplever sig som stressade. Antalet medarbetare som känner sig ganska mycket och väldigt mycket stressade är 29 %. Stress minskar livskvaliteten i olika avseenden. Under försöket har stressen minskat och lugnet ökat vid Svartedalen. För undersköterskorna är lugn en arbetsmetod. Lugna undersköterskor stressar inte hyresgästerna och varandra. Enheterna upplevs också som lugnare enligt undersköterskornas kommentarer. Lugn är viktigt för alla hyresgäster och särskilt för hyresgäster med demenssjukdomar. Under rimliga arbetsförutsättningar är det möjligt för undersköterskorna att lära sig att hantera stress. Hälsa och ålder Svartedalens undersköterskor upplever i alla åldersgrupper sin hälsa, sin pigghet och sitt lugn som större i jämförelse med Solängens undersköterskor. Enligt följeforskningens studie är det undersköterskor 50 år vid Svartedalen som i något högre grad fortsatt och utvecklat sin upplevda hälsa till det bättre mellan 12 och 18 månaders studier i jämförelse med de yngre åldersgrupperna. Den upplevda hälsan har varit mer stabil för de yngre åldersgrupperna mellan studierna. Figur 5 Jämförelse i %, upplevd hälsa i åldersgrupper efter 12 och 18 månader Heltid före försöket Hälsoindikatorer/ålder 18 månader Bra hälsa 18 mån Pigg 18 mån Lugn 18 mån 12 månader Bra hälsa 12 mån Pigg 12 mån Lugn 12 mån Svartedalen 50 år år år Solängen 50 år år år Bra och dålig kombination av hälsa Det finns bra och dåliga kombinationer av hälsa och i studierna redovisas de positiva värdena som god hälsa, pigghet, lugn i motsatts till de negativa värdena som utrycks som dålig hälsa, trötthet och stress. De två kombinationerna är tydliga och förstärks under försökstiden mellan Svartedalen och Solängen. Följeforskningen har gått igenom studierna och följt hur undersköterskorna har svarat individuellt. Det finns ett samband där det är samma undersköterskor som genomgående och över tiden uppfattar att de har bättre/sämre hälsa. D.v.s. undersköterskor som uppfattar sin hälsa som bra uppfattar också att de är pigga, lugna eller tvärtom. Gruppen av undersköterskor 50 år vid Svartedalen ökar som upplever sin hälsa som bättre. Dessa personsamband ger positiva/negativa följdkonsekvenser för undersköterskorna i arbete och fritid. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 30

69 Bilaga 3 Sammanfattning av upplevd hälsa Efter 18 månader med 6 timmar upplever heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen sin hälsa som bra till 77 %, att de är pigga till 75 % samt lugna till 72 %. Solängens undersköterskor upplever samtidigt att deras hälsa är bra till 49 %, de är pigga till 38 % samt lugna till 45 %. Undersköterskorna vid Svartedalen upplever sin hälsa som bättre i alla åldersgrupper i jämförelse med Solängen. Vid Svartedalen är det undersköterskor 50 år som i högre grad fortsatt och utvecklat sin hälsa till det bättre mellan 12 och 18 månaders studier i jämförelse med de yngre åldersgrupperna. Hälsan har varit mer stabil för de yngre åldersgrupperna i de båda studierna. De undersköterskor som upplever sin hälsa som bra/dålig upplever sig också som pigga/trötta och lugna/stressade. Inom respektive studie finns det ett positivt/negativt personsamband för hälsan som ger följdkonsekvenser för arbete och fritid. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 31

70 Bilaga 3 Undersköterskor och arbetsmiljö samt hälsovanor Frågeställning Frågeställningen är om det finns samband mellan förkortad arbetstid och arbetsmiljö samt hälsovanor (matvanor, alkohol och tobak). I avsnittet redovisas resultat från före försöket. I slutrapporten jämförs dessa resultat med en uppföljande undersökning i slutet av försöket. Friskprofilen Frågeställningarna och formuleringar är förutbestämda av Friskprofilen. Detta gör att svaren kan jämföras med tidigare resultat och med en referensgrupp. Föregående års resultat, från de organisationer som gjort Friskprofilen används som nationell jämförgrupp ( profiler). Heltidsanställda undersköterskor före försöket går att jämföra mellan de tre åldersgrupperna vid Svartedalen. För Solängen finns resultat för åldersgruppen år. Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön. Både arbetsmiljö och hälsovanor kan förändras för att öka förutsättningar till en bra hälsa. Friskprofilens frågeställningar om hälsovanor omfattar inte missbruk av droger och medicin. Psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön definieras i Friskprofilen som att hinna med arbetsuppgifter, frihet att bestämma hur arbetsuppgifter ska utföras, feedback från närmast chef om bra jobb, stöd från någon på arbetsplatsen, bra samarbete och kontakter med närmaste chef, bra samarbete/gemenskap i teamet, trivsel samt goda möjligheter till kompetensutveckling, Resultat är tillfredställande för heltidsanställda undersköterskorna före försöket med 66,9 % vid Svartedalen (51 % Solängen, 77,8 % nationell referensgrupp hel/deltid). Figur 6 Psykosocial arbetsmiljö, åldersgrupper, % tillfredställande nivå före försöket Heltidsanställda, psykosocial arbetsmiljö och ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 69,6 65,4 66,7 Solängen 64,0 Undersköterskorna 50 år vid Svartedalen upplever sin hälsa som bäst. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön är genomgående högre för undersköterskorna vid Svartedalen och jämfört med Solängen. I jämförelse med den nationella referensgruppen upplevs den psykosociala arbetsmiljön som sämre. Matvanor Matvanor omfattas av frågeställningar om undersköterskorna dagligen äter frukt, flera gånger i veckan äter fiberrika grönsaker som kål, broccoli eller rotfrukter, väljer vanligtvis magra mejeriprodukter, väljer bra fett som vegetabiliska oljor, fisk, nötter, avokado, äter frukost, lagad lunch på arbetet, undviker oftast sötsaker som godis, läsk och kaffebröd. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 32

71 Bilaga 3 I hälsoperspektiv är den tillfredställande nivån för matvanor för heltidsanställda Svartedalen 68,6 % (Solängen 64,9 %, nationell referensgruppen hel/deltid 66,1 %). Figur 7 Hälsosamma matvanor, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Heltidsanställda, hälsosamma matvanor och ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 70,1 66,7 66,7 Solängen 47,0 Högst resultat har undersköterskor 50 år vid Svartedalen. Upplevelsen av att ha tillfredsställande hälsosamma matvanor är bättre för undersköterskorna vid Svartedalen jämfört med undersköterskorna vid Solängen. I jämförelse med den nationella referensgruppen upplevs de hälsosamma matvanorna som bättre vid Svartedalen. Allmänna symptom Allmänna symtom är om undersköterskorna ofta upplever rastlöshet/spändhet, trötthet, irritation/otålighet, nedstämdhet/olustig/ledsen, halsbränna, sura uppstötningar, sveda i maggropen och orolig mage, sömnsvårigheter samt ofta huvudvärk. Den tillfredställande nivån för allmänna symtom, heltidsanställda undersköterskor är 66 % vid Svartedalen (Solängen 64,7 %, nationell referensgrupp hel/deltid 77,9 %). Figur 8 Allmänna symtom, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Heltidsanställda, allmänna symtom och ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 58,7 64,0 76,9 Solängen 69,0 Undersköterskor vid Svartedalen 34 år har högst tillfredställande nivå. Detta är i nivå med den nationella referensgruppen. Sömn Inom gruppen allmänna symtom finns frågeställningen, sover du ofta oroligt eller har svårt att somna på kvällen?. Andelen tillfredställande svar vid Svartedalen är 65 % (Solängen 60 %). Tabellen visar för Svartedalen att den tillfredställande nivån för sömn minskar med ökad ålder. Figur 9 Allmänna symtom, sömn, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Heltidsanställda, allmänna symtom och ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 47,0 63,0 83,0 Solängen 69,0 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 33

72 Bilaga 3 Symtom rörelseorgan Symtom i rörelseorgan är besvär i nacke, skuldror/axlar, armbågar, handleder/händer, ryggens övre och nedre del, höfter, knän samt fotleder/fötter. Sjukfrånvaro på grund av besvär i muskler/leder det senaste året ingår också som ett symtom. Tillfredsställande nivå för undersköterskorna vid Svartedalen är 59 % (Solängen 51 %, nationell referensgruppen heltid/deltid 71 %). Figur 10 Symtom rörelseorganen, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Symtom rörelseorganen och ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 58,3 56,1 71,0 Solängen 51,3 Undersköterskor vid Svartedalen 34 år har högst tillfredställande nivå. Medarbetarenkäten 2015 för Göteborg Stad har en frågeställning om fysiska besvär. Exempel ges med huvudvärk, ont i rygg och nacke samt musarm. Det är 44 % som från varje dag till en dag per vecka känt av besvär som respondenten tror beror på arbetsmiljön (Äldreomsorg HSV SDN Västra Hisingen). Alkohol och tobak Frågeställningarna är om alkohol dricks, ifall det finns någon som tycker att undersköterskan bör minska sin konsumtion, ifall det händer om undersköterskan känner sig illa till mods eller har skuldkänslor för sitt drickande. Vid Svartedalen dricker inte 55 % de heltidsanställda undersköterskorna (Solängen 23 %, nationell referensgrupp hel/deltid 10 %). Figur 11 Undersköterskor som inte dricker alkohol, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Undersköterskor som inte dricker alkohol, ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 59,0 48,0 61,0 Solängen 19,0 Andelen undersköterskor som inte dricker alkohol är störst vid Svartedalen och då för undersköterskor 34 år. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 34

73 Bilaga 3 Vid Svartedalen är det 71 % av heltidsanställda undersköterskorna som inte röker (Solängen 77 %, nationell referensgrupp 92 %). Figur 12 Undersköterskor som inte röker, åldersgrupper, % tillfredsställande nivå före försöket Undersköterskor som inte röker, ålder Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 71,0 70,0 72,0 Solängen 81,0 Andelen undersköterskor som inte röker är högst bland undersköterskor år vid Solängen. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 35

74 Bilaga 3 Sammanfattning av upplevd arbetsmiljö och livsstil De tillfredsställande värdena är före försöket genomgående något bättre för Svartedalen i jämförelse med Solängen. Den nationella jämförelsegruppen har överlag bättre resultat före försöket jämfört med Svartedalen. Noteras bör då att i den nationella referensen ingår både kvinnor och män från olika yrkesgrupper. Ett undantag är att Svartedalens undersköterskor har mer hälsosamma matvanor och dricker mindre alkohol men röker mer i jämförelse med den nationella referensgruppen. De tillfredsställande värdena är högst för undersköterskor 50 år för psykosociala arbetsmiljö och hälsosamma matvanor före försöket. För allmänna symtom och symtom i rörelseorganen har undersköterskor 34 år bäst resultat. Av undersköterskor 34 år har 83 % en tillfredställande sömn vid Svartedalen före försöket medan 47 % av undersköterskor 50 år har en tillfredställande sömn. Arbetsmiljö och hälsovanor kan påverkas för att undvika skadliga följdkonsekvenser. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 36

75 Bilaga 3 Undersköterskor och fysiologisk hälsa Frågeställning I detta avsnitt besvaras frågeställningen om reducerad arbetstid har någon betydelse för undersköterskornas fysiologiska hälsa och om det finns något samband även till ålder. Då en del av svaren bygger på jämförelser mellan före och efter försöket redovisas dessa i slutrapporten. Riskgrupp De Nationella Folkhälsoenkäterna åren 2004 och visar att det finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper avseende fysisk aktivitet och stillasittande fritid. Det är vanligare med mindre fysisk aktivitet och mer stillasittande fritid bland de som har kort utbildning, låg inkomst, dålig kontantekonomi, lägre tjänstemän och arbetare, födda utanför Europa samt personer med funktionsnedsättning i främst rörelseorganen. Rekommendation fysisk aktivitet Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet (YFA) och Svenska Läkarsällskapet (SLS) har 2011 uppdaterat de tidigare rekommendationerna från 2001 om fysisk aktivitet för vuxna. Folkhälsomyndigheten hänvisar till dessa rekommendationer 56. Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av t.ex. promenader och cykling. För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, förebygga förtida död samt för att bevara eller förbättra fysisk kapacitet rekommenderas att: Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. Äldre, d.v.s. vuxna över 65 år, bör även träna balans. Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. 55 Folkhälsomyndigheten, Nationella Folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Samband mellan fysisk aktivitet och hälsa 56 Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, Rekommendationer för fysisk aktivitet, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 37

76 Bilaga 3 Gravida rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva, men valet av aktiviteter kan behöva anpassas till tillståndet. I dessa fall kan specifika rekommendationer erhållas i FYSS ( en handbok om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser ( bensträckare ) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan. En skillnad mellan rekommendationerna om fysisk aktivitet 2001 och 2011 är att den fysiska aktiviteten bör vara minst 150 minuter per vecka och spridas på tre tillfällen. Den tidigare rekommendationen angav 30 minuter samlad aktivitet per dag. De nya rekommendationerna är mer specifika än tidigare samtidigt som råden riktar sig till olika åldersgrupper och livsperioder. Styrketräning ingår i rekommendationerna från 2001 och 2011 för att öka hälsan och muskelstyrkan. Detta minskar risker med förtida död, kardiovaskulär sjukdom och åldersrelaterad funktionsnedsättning. Samband fysisk aktivitet blodsocker, insulinkänslighet, blodtryck, blodfetter, kroppssammansättning, vilometabolism, bentäthet och fallrisk bland äldre samt kan lindra rygg- och ledsmärta. Psykiatriska tillstånd som ångest och depression kan också lindras och förebyggas med muskelstärkande fysisk aktivitet 57 Folkhälsomyndigheten svarar för Nationella folkhälsoenkäteten och har gjort en befolkningsundersökning i Östergötland 58. Undersökningarna visar att knappt tre av tio vill bli mer fysiskt aktiva och män tycks vara mer positiva än kvinnor. Aktivitetsnivån är högre bland de med högre utbildning, men minskar med ålder, ökat BMI och sämre hälsa. I åldersgruppen år var intresset av att öka sin fysiska aktivitet störst medan den äldsta åldersgruppen var minst intresserade. Mest negativa är de över 65 år. Folkhälsomyndigheten har i ovanstående undersökningar även frågat om anledning till fysisk inaktivitet. Frågan är ställd i befolkningen som helhet. Svaren är "tidsbrist", "är inte den sportiga typen", "bekvämlighet", "att det inte blir av" och "skada eller sjukdom". Rekommendationerna om fysisk aktivitet är till för alla vuxna över 18 år. I praktiken betyder det att behovet av fysisk aktivitet är livslångt och även behövs för de som har någon form av funktionsnedsättning. Det handlar således om anpassning av val och intensitet av aktiviteter till den fysiska förmågan. Definition av fysisk aktivitet och motion Av rekommendationen framgår att fysisk aktivitet är ett bredare begrepp som inrymmer enklare fysiska aktiviteter som friluftsliv, aktiviteter i arbetet. trädgårdsarbete, promenader och cykling. I begreppet fysisk aktivitet ingår även motion, träning och sport (sport har tävlingsmoment). 57 Jansson Eva KI, Hagströmmer Mari KI, Anderssen Sigmund, Läkartidningen. 2015;112:DP7W 58 Folkhälsomyndigheten, Attityder till fysisk aktivitet, Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 38

77 Bilaga 3 Folkhälsomyndigheten definition av fysisk aktivitet 59 ; Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att leda till skada eller utgöra en risk. Folkhälsomyndigheten definierar samtidigt begreppet motion: Motion är en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet som syftar till att förbättra eller upprätthålla en eller flera komponenter av fysisk kondition som till exempel: syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, muskeluthållighet, balans och koordination, rörlighet och kroppssammansättning. Fysisk aktivet Frågeställningen om fysisk aktivitet i följeforskningens studie har förenklats i jämförelse med den utförliga rekommendationen från YFA och SLS Anledningen är att frågorna måste vara korta, koncisa för att bli enkla att uppfatta. I följeforskningens studie är frågan i vilken grad respondenten har haft fysisk aktivitet under de senaste tio dagarna enligt följande definition: Minst 30 minuter per dag; promenader, vandra i naturen, gå ut med hunden, gå till jobbet, cykla, trädgårdsarbete mm. Detta är nästan samma frågeställning fast på en något enklare aktivitetsgrad som finns i Nationella folkhälsoenkäten som har formuleringen. Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? T.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning, etc. Det kan variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Syftet med frågan i Nationella folkhälsoenkäten är att se hur stor andel av befolkningen som uppnår 30 minuters fysisk aktivitet om dagen. Följeforskningens syfte är att på motsvarande vis undersöka i vilken grad undersköterskorna har 30 minuter/dag enkel fysisk aktivitet på sin fritid. I följeforskningens studier ger undersköterskorna exempel på vilka fysiska aktiviteter de gör. Dessa exempl handlar om att hämta/lämna barn på dagis/skola, gå och handla, gå ut med hunden, ta hand om föräldrar, gå/cykla till och från arbetet, trädgårdsarbete, promenera samt friluftsliv. Undantagsvis nämner undersköterskorna vid Svartedalen och Solängen i sina kommentarer i följeforskningens studier planerad, systematisk motion, fysisk träning och träning av muskler i syfte att öka kondition/uthållighet, muskelstyrka eller balans. Det finns även få exempel på måttligt ansträngande fysiska aktiviteter. Efter 18 månader med 6 timmar har heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen enklare fysiska aktiviteter till 68 % (Solängen 49 %). Detta är en ökning av fysiska aktiviteter sedan 12 månader med 6 timmar då graden av enklare fysisk aktivitet för Svartedalens undersköterskor var 57 % (Solängen 49 %) Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 39

78 Bilaga 3 Jämförelse kan inte göras med undersköterskor som jobbar natt då det är för få. Enligt Nationella folkhälsoenkäten är det 66 % av de yrkesarbetande kvinnorna som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag (3,5 timmar/vecka). Den fysiska aktiviteten avser måttligt ansträngande aktiviteter (se tidigare definition). Andelen kvinnor och män som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag har varit oförändrat de senaste tio åren61. Enligt Medarbetarenkäten 2015 (fråga 44) för Göteborgs Stad, sektor ÄO-HS62 är det 57 % av medarbetarna som under de senaste tre månaderna har haft lättare fysisk ansträngning minst ett par timmar per vecka, t.ex. promenader eller cykling (t.ex. till och från arbetet), dans, ordinärt trädgårdsarbete eller liknande. För äldreomsorgen inom SDN Västra Hisingen är aktivitetsnivån 50 %. Fysisk aktivitet och ålder Tabellen nedan visar utvecklingen av graden av fysiska aktiviteter för tre åldersgrupper vid Svartedalen och Solängen. Vid Svartedalen har ökningen av lättare fysisk aktivitet varit störst för undersköterskor 50 år. Undersköterskor 34 år har i mindre grad ökat sin fysiska aktivitet och är samtidigt den åldersgrupp som i faktiska tal är mest fysiskt aktiva. Åldersgruppen år har en relativt låg grad av fysisk aktivitet jämfört med de två andra åldersgrupperna. Vid Solängen är det undersköterskorna 50 år och undersköterskorna 34 år som ökat sin fysiska aktivitet medan undersköterskorna mellan år har en lägre grad av fysisk aktivitet som närmast är oförändrad mellan 12 och 18 månader. Figur 13 Grad i % av enklare fysisk aktivitet, 12 och 18 månader Fysisk aktivitet/ålder 18 mån 12 mån Svartedalen 50 år år år Solängen 50 år år år Motion Undersköterskorna ger i sina kommentarer i följeforskningens studie uttryck för att reducerad arbetstid främst ger utrymme för sådant som de vill göra mer av i sin vardag. Motion och träning för att öka konditionen upplevs enligt svaren som ett avlägset steg för de flesta av undersköterskorna. Andelen undersköterskor som före försöket motionerade på en tillfredställande nivå enligt Friskprofilen var 29 % för Svartedalen (Solängen 37 %). 60 Fråga 29, Nationella folkhälsoenkäten Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige 2016, Årlig rapportering, ISBN , sid Fråga 44, Medarbetarenkäten 2015, Självskattad hälsa, Göteborgs Stad, Äldreomsorg HSV. 61 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 40

79 Bilaga 3 Motion är enligt Folkhälsomyndighetens definition en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet i syfte att öka konditionen i olika avseende. Det är således färre undersköterskor vid Svartedalen och Solängen som motionerar i jämförelse med enklare fysiska aktiviteter. Friskprofilen har delat in fysisk aktivitet på följande vis; hård regelbunden träning med löpning, skidor, motionsgymnastik, bollsporter mer än 3 timmar/vecka, måttlig motion med rask promenad, cykling i rask takt, jogging, simning, bollsporter, 30 minuter de flesta dagar med 2-3 timmar/vecka, lätt motion med promenader, cykling i lugn takt, vanligtvis 1-3 timmar/vecka, samt stillasittande fritid. Enligt Medarbetarenkäten 2015 för Göteborgs Stad, sektor ÄO-HS 63 är det 21 % av medarbetarna som gör mer ansträngande motion minst ett par timmar per vecka (t.ex. tennis, simning, löpning, motionsgymnastik, cykling (spinning), dans, fotboll, innebandy, tyngre trädgårdsarbete eller liknande). För äldreomsorgen inom SDN Västra Hisingen är graden av ansträngande motion, 29 %. Hård träning enligt Medarbetarenkäten 2015 där den fysiska ansträngningen är stor omfattar 6 % av medarbetarna inom stadens äldreomsorg. För Västra Hisingen är det också 6 %. Både graden av enklare fysiska aktiviteter och systematisk motion är låg i förhållande till rekommendationen om fysisk aktivitet. En rimlig utgångspunkt är att erbjuda stöd för enklare fysiska aktiviteter. Insikter om förändrad livsstil, behov av enklare fysiska aktiviteter och i förlängningen av motion behöver komma från personliga motiv. I sammanhanget finns det ett försök att referera. Försöket gjordes inom tandvården och ingår därför inte i litteraturstudien som avser äldreomsorg. Två interventioner prövades vid olika kliniker. Den första var förkortade arbetstid med 2, 5 timmar per vecka som bestod i fysisk träning. I den andra interventionen förkortades arbetstiden också utan krav på träning 64. En referensklinik ingick i studien utan någon förändring. Intressant är att de tre klinikerna tog emot fler patienter jämfört med före försöket. Kliniken med enbart förkortad arbetstid behandlade flest patienter. Denna typ av försök kan inte direkt överföras till äldreboende då hyresgästernas behov är omedelbara och inte kan tillgodoses på annan tid. Kondition Kondition är ett mått på kroppens förmåga att ta upp syre. Syreupptagningsförmåga mäts i ml02/kg*min, (milliliter syre/kilo kroppsvikt per minut) det vill säga hjärtats kapacitet att pumpa fram blod till kärlen som sprider blodet till musklerna i förhållande till personens kroppsvikt. VO2 max (max volym syre) nås när syreupptagningen är stabil trots att arbetsbördan ökar. 63 Medarbetarenkäten 2015, Självskattad hälsa, Göteborgs Stad, Äldreomsorg HSV. 64 von Thiele Schwarz U, Hasson H. Employee self-rated productivity and objective organizational production levels: effects of worksite health interventions involving reduced work hours and physical exercise. Journal of occupational and environmental medicine/american College of Occupational and Environmental Medicine 2011;53(8): Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 41

80 Bilaga 3 Kondition är en markör för hur hjärta och blodomlopp fungera. I Friskprofilens redovisning anses 35 mlo2/kg*min vara en tillfredställande nivå. Under denna nivå ökar hälsoriskerna och det blir svårare att klara av de fysiska krav som finns i arbete och på fritid. Mindre fysiskt aktiva personer har ett större psykologiskt motstånd mot fysisk aktivitet jämfört med de som tränar regelbundet. Det positiva för de som är otränade, och kommer igång är att det går ganska snabbt att öka konditionen. Även upplevelsen av träningen förändras under veckors träning från negativ till positiv upplevelse 65. Genom Friskprofilen testades före försöket bl.a. undersköterskornas kondition. 125 undersköterskor gjorde Friskprofilen, varav 75 på Svartedalen och 50 på Solängen. Vid Svartedalen var konditionen tillfredställande för 20 % av undersköterskorna (Solängen 24 %). Efter 12 månader med 6 timmar testades konditionen igen. Denna gång var det 69 undersköterskor som genomförde konditionstestet varav 48 på Svartedalen och 21 på Solängen. Det är således 55 % som genomförde konditionstest, blodtrycks- och BMI-mätning vilket gör att resultaten före försöket inte kan jämföras med resultaten efter 12 månader. Resultatet kan därför inte redovisas. Vid försökets avslutning görs Friskprofilen igen och då kan uppgifterna om kondition, blodtryck och BMI kvalitetssäkras samtidigt som livsstilsfrågorna följs upp. Stillasittande fritid I Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet (YFA) och Svenska Läkarsällskapet (SLS) rekommendationen om fysisk aktivitet 2011 avråds från långvarigt stillasittande på fritiden 66 även för den som har ett fysiskt aktivt arbete. Vid stillasittande bör regelbundna avbrott göras ett par minuter åt gången för muskelaktiviteter. Sveriges befolkning har till 15 % av en stillasittande fritid. Folkhälsomyndigheten framhåller att stillasittande fritid är en oberoende riskfaktor och ett beteende skilt från fysisk aktivitet. Stillasittande fritid bör undvikas även av de som är fysiskt aktiva 67. I Medarbetarenkäten 2015 HSV, Äldreomsorg, har frågan (fråga 44) ställts om fysisk aktivitet de senaste tre månaderna. Det är 18 % av medarbetarna som varit mest stillasittande, ibland promenader, lättare trädgårdsarbete eller liknande. För Västra Hisingen är medarbetarna inom äldreomsorgen stillasittande till 15 %. Följeforskningen har inte studerat i vilken grad undersköterskorna har en stillasittande fritid. Samtidigt vet vi att graden av lättare fysisk aktivitet efter 18 månader ligger på 68 % hos 65 Läkartidningen, Läkartidningen Nr Volym 102, Bo Berglund, akutmedicinska. kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Sveriges olympiska kommitté Statens Folkhälsoinstitut, Stillasittande och ohälsa en litteratursammanställning, ISSN Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 42

81 Bilaga 3 undersköterskorna vid Svartedalen och 49 % vid Solängen, vilket kan ge en fingervisning om graden av stillasittande fritid. Riskerna med mycket stillasittande kan inte kompenseras med enbart fysisk träning. Det är därför viktigt att göra upprepade avbrott vid längre tids stillasittande. 68 Det är således inte i heller tillräckligt med ett fysiskt aktivt arbete utan det behövs också en fysiskt aktiv fritid och att bygga upp muskler som bryts ner i arbetet. WHO 69 uppger att stillasittande fritid är den fjärde största orsaken till förtidig död i höginkomstländerna. Dokumenterade samband finns mellan en stillasittande livsstil och insulinresistens, fetma, blodfettsrubbningar, diabetes och metabolt syndrom samt ett samband (dos responssamband) mellan stillasittande tid och flera riskfaktorer som till exempel stort midjeomfång, högt BMI, högt blodtryck, höga blodfetter och lägre nivåer av det "goda" kolesterolet. Det finns ett tydligt samband mellan brist på kondition, stillasittande och allvarliga hälsoproblem med risk för lidande och förtidig död 70. Livsstilsrelaterade sjukdomar (NCD diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andningssjukdomar 71 ) orsakas av stillasittande, ohälsosam mat, för lite motion samt sömnbrist. Det finns således i valet av livsstil en friskfaktor som är motion och en riskfaktor som är stillasittande livsstil. Blodtryck Blodtrycket är en indikator på fysiologisk hälsa. Gränsvärden för ett normalt blodtryck ligger inom 140/90 mm Hg 72. Blodtrycket mäter vilket tryck det cirkulerande blodet har på kärlväggarna. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mm Hg). Värdet anges i två tal, till exempel 140/90 (systoliskt/diastoliskt). Systoliskt är det övre trycket och betyder att hjärtat dras samman och diastoliskt är det undre trycket när hjärtat utvidgas. Högt blodtryck (mild form) är om blodtrycket ligger över 140/90 mm Hg. Högt blodtryck är en sjukdom som kan få följdkonsekvenser med exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Val av livsstil kan minska dessa risker. 68 Läkartidningen nr 36, , Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet bra för hälsan, Lena Kallings, med dr KI Mai-Lis Hellénius, professor KI 69 World Health Organization, Regional Office Europé, The European health report 2015 Highlights 70 Brain, A Journal of Neurology, Physical activity and risk of Parkinson s disease in the Swedish National March Cohort, Fei Yang, Ylva Trolle Lagerros, Rino Bellocco, Hans-Olov Adami, Fang Fang, Nancy L. Pedersen, Karin Wirdefeldt Karolinska institutet, NCD, Noncommunicable diseases WHO Library Cataloguing-in-Publication 2014.World Health Organization. ISBN Statens folkhälsoinstitut, Fysisk aktivitet och folkhälsa, s 14 R 2006:13 ISBN: Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 43

82 Bilaga 3 Nationella folkhälsoenkäten uppger att 88 % av de yrkesarbetande kvinnorna har ett normalt blodtryck och 12 % har högt blodtryck. Enligt mätningar i Friskprofilen före försöket hade 78 % av de heltidsanställda undersköterskorna vid Svartedalen ett tillfredställande systoliskt blodtryck, diastoliskt 84 %. (Solängen, systoliskt 87 %, diastoliskt 93 %). Vikt Livsmedelsverket 73 anger att övervikt eller fetma leder till ökade risker för typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, hjärt- och kärlsjukdomar, risk för bröstcancer och prostatacancer. Fetma minskar möjligheten för kvinnor att bli gravida. Ledförslitningar och urininkontinens är andra risker vid fetma. Det finns fyra viktgrupper i BMI (Body Mass Index): undervikt ( 18,5), normalvikt (18,5 24,9), övervikt (övervikt 25,0 29,9) samt fetma ( 30). BMI räknas ut på följande vis: Enligt Nationella folkhälsoenkäten är 58 % av de yrkesarbetande kvinnorna normalviktiga. Av yrkesarbetande kvinnor år var 23 %, överviktiga Av kvinnorna mellan år var 36 % överviktiga. Friskprofilen visar att undersköterskorna före försöket till 40 % vid Svartedalen har en tillfredsställande BMI (Solängen 47 %, nationell referensgrupp 42 %). Det vill säga att drygt 60 % av undersköterskorna är överviktiga vid Svartedalen och Solängen i jämförelse med 40 % (45 64 år) som är överviktiga enligt den Nationella folkhälsoenkäten Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 44

83 Bilaga 3 Sammanfattning av fysiologisk hälsa Efter 18 månader med 6 timmar har de heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen enklare fysiska aktiviteter till 68 % (Solängen 49 %). Vid Svartedalen har ökningen av enklare fysisk aktivitet varit störst för undersköterskor 50 år. Undersköterskor 34 år har i mindre grad ökat sin fysiska aktivitet och är samtidigt den åldersgrupp som i faktiska tal är mest fysiskt aktiva. Åldersgruppen år har en relativt låg grad av fysisk aktivitet jämfört med de två andra åldersgrupperna. Det är 18 % av undersköterskorna enligt Medarbetarenkäten, äldreomsorgen, SDN Västra Hisingen som varit mest stillasittande på sin fritid. Enligt Nationella folkhälsoenkäten 2015 är det 15 % av de yrkesarbetande kvinnorna som har en stillasittande fritid. För Svartedalen och Solängen ger graden av enklare fysisk aktivitet en uppfattning om hur stor andel av undersköterskorna som har en stillasittande fritid. Före försöket var konditionen tillfredställande för 20 % av undersköterskorna vid Svartedalen (Solängen 24 %). Nationella folkhälsoenkäten uppger att 88 % har ett normalt blodtryck och 12 % av de yrkesarbetande kvinnorna har högt blodtryck. Vid Svartedalen är blodtrycket tillfredsställande för cirka 80 % av undersköterskorna (Solängen 87 %). Enligt Nationella folkhälsoenkäten är 58 % av de yrkesarbetande kvinnorna normalviktiga. Undersköterskorna vid Svartedalen har före försöket en tillfredsställande BMI till 40 % (Solängen 47 %). Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 45

84 Bilaga 3 Undersköterskor och arbete Frågeställning Detta avsnitt besvarar frågeställningar om reducerad arbetstid efter 18 månader påverkar arbetad tid, användning av timavlönade, övertid samt sjukfrånvaro. Frågeställningar som också besvaras är om det finns samband mellan reducerad arbetstid och sjukfrånvaro/ålder samt om eventuellt samband till komprimerad arbetstid. Detta avsnitt besvarar vidare frågeställningar om eventuell betydelse av reducerad arbetstid för kontinuitet, samarbete, lärande och utveckling. Arbetade grundtimmar Arbetade grundtimmar/grundtid definieras som hur många timmar de heltidsanställda undersköterskorna har arbetat i förhållande till sina arbetstidsavtal. I grundtiden ingår inte andel arbetad tid utförd av timavlönade, övertid eller fyllnadstid. Undersköterskorna vid Svartedalen har under 2014, året för försöksåret en arbetad grundtid på 87,5 % (Solängen 87,0 % och Göteborgs Stad, 86,6 % undersköterskor vid alla äldreboende). Skillnaden i utgångsvärde för Svartedalen och referenserna är således 05 0,9 %. Under första försöksåret, 12 månader med sex timmar steg den arbetade grundtiden till 89,2 % för Svartedalen (Solängen minskade till 83,6 % och Göteborgs Stad minskade till 85,6 %). Skillnaden mellan resultaten för Svartedalen och Solängen har ökat till 5,6 %. Den arbetade grundtiden feb juli 2016 var 88,3 vid Svartedalen (Solängen 85,3 och Göteborg Stad äldreboende 86,6 %). Under den senaste månaden, juli månad 2016 var den arbetade grundtiden 89,7 % vid Svartedalen (Solängen 83,2 %, Göteborg Stad 84, 9 %). Figur 14 Arbetade grundtimmar %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och 2016 Arbetade grundtimmar Feb juli 2016 Feb juli 2015 Feb juli 2014 Svartedalen 88,3 90,2 86,0 Solängen 85,3 85,5 87,9 Göteborgs Stad 86,6 85,3 86,5 Solängen 83,6 87,0 Göteborgs Stad 85,6 86,6 Figur 15 Arbetade grundtimmar %, jämförelse 2014 och 2015 Arbetade grundtimmar Feb 2015 jan 2016 Feb 2014 jan 2015, före försöket Svartedalen 89,2 87,5 Timavlönade Göteborgs Stads policy innebär att andelen arbetad tid utförd av timavlönade ska vara högst 5 %. Denna policy hänger ihop med stadens beslut om heltidsreform där stadens medarbetare ges rätt till heltidsarbete. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 46

85 Bilaga 3 Inom äldreboende styrs bemanningen av behovet hos de som verksamheten är till för. Ökar behovet under dygnet eller under någon period, när teamen inte själva kan täcka upp eller inte kan använda resurspass inom äldreboendet, behövs timavlönade undersköterskor även om verksamheten är så att säga fullbemannad. Andelen arbetad tid utförd av timavlönade var 2014 före försöket 11,5 % vid Svartedalen och minskade under 2015, 12 månader med 6 timmar till 9,5 % (Solängen ökade från 11,5 till 14,4 %, Göteborgs Stad ökade också från 12,0 till 13,0 %). Andelen arbetad tid utförd av timavlönade februari juli 2016 var 10,7 % vid Svartedalen (Solängen 13,1 och Göteborg Stad äldreboende 12,2 %). Under den senaste månaden, juli månad 2016 var andelen arbetad tid utförd av timavlönade 8,1 % vid Svartedalen (Solängen 15,1 %, Göteborg Stad 13, 5 %). Figur 16 Timavlönade %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och 2016 Timavlönade % Feb juli 2016 Feb juli 2015 Feb juli 2014 Svartedalen 10,7 8,8 12,9 Solängen 13,1 13,1 10,8 Göteborgs Stad 12,1 13,4 12,2 Solängen 14,4 11,5 Göteborgs Stad 13,0 12,0 Figur 17 Timavlönade %, jämförelse 2014 och 2015 Timavlönade % Feb 2015 jan 2016 Feb 2014 jan 2015, före försöket Svartedalen 9,5 11,5 Övertid Ifall bemanningsenheten inte klarar beställningen av korttidsrekrytering är det nödvändigt att undersköterskorna beordras av chef att arbeta övertid för att svara emot hyresgästernas behov av vård och omsorg. Övertiden var både för basåret 2014 och första försöksåret vid Svartedalen 0,9 % (Solängen ökade från 1,1 till 1,3 %, Göteborgs Stads äldreboende var oförändrat 0,7 %). Övertiden feb juli 2016 var 0,8 % vid Svartedalen (Solängen 1,1 % och Göteborg Stad äldreboende 0,8 %). Under den senaste månaden, juli månad 2016 var övertiden 1,1 % vid Svartedalen (Solängen 1,4 %, Göteborgs Stad äldreboende 1,1 %). Figur 18 Övertid %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och 2016 Övertid % Feb juli 2016 Feb juli 2015 Feb juli 2014 Svartedalen 0,8 0,6 0,9 Solängen 1,1 1,1 1,2 Göteborgs Stad 0,8 0,6 0,7 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 47

86 Bilaga 3 Figur 19 Övertid %, jämförelse 2014 och 2015 Övertid % Feb 2015 jan 2016 Feb 2014 jan 2015, före försöket Svartedalen 0,9 0,9 Solängen 1,3 1,1 Göteborgs Stad 0,7 0,7 Sjukfrånvaro total Den totala sjukfrånvaron var vid Svartedalen året före försöksåret 6,4 % och minskade under det första försöksåret, 12 månader med 6 timmar till 5,8 % (Solängen ökade från 7,0 till 8,5 %, Göteborgs Stad ökade från 10,8 till 12,0 %). Sjukfrånvaron för undersköterskorna i Göteborgs Stad var under 2015 dubbelt så hög som sjukfrånvaron för undersköterskor vid Svartedalen. Denna skillnad finns kvar efter 18 månader med 6 timmar. Skillnad i sjukfrånvaro under det första försöksåret mellan Svartedalen och Göteborgs Stad, äldreboende var 6,2 %. Sjukfrånvaron vid Svartedalen har under de första 12 månaderna minskat utifrån en tidigare låg nivå till en något lägre nivå. Den relativa minskningen av sjukfrånvaron för Svartedalen är 11,4 % och den relativa ökningen för undersköterskor vid alla äldreboenden i Göteborgs Stad är 11,0 %. Feb juli 2016 var sjukfrånvaron 6,3 % vid Svartedalen (Solängen 12,8 %, Göteborg Stad äldreboende 12,18 %). Under den senaste månaden, juli 2016 var sjukfrånvaron vid Svartedalen 6,1 % (Solängen 9,8 %, Göteborgs Stad, äldreboende 11,1 %). Översätts sjukfrånvaron från procent till tid i dagar per för 2015 får vi följande resultat. På ett arbetsår blir detta 15 sjukfrånvarodagar för Svartedalen och 31 sjukfrånvarodagar för undersköterskor vid alla äldreboende i Göteborg Stad. Figur 20 Total sjukfrånvaro %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och 2016 Sjukfrånvaro, total % Feb juli 2016 Feb juli 2015 Feb juli 2014 Svartedalen 6,3 5,3 6,4 Solängen 12,8 7,4 7,4 Göteborgs Stad 12,2 11,8 10,2 Solängen 8,5 7,0 Göteborgs Stad 12,1 10,8 Figur 21 Total sjukfrånvaro %, jämförelse 2014 och 2015 Sjukfrånvaro, total % Feb 2015 jan 2016 Feb 2014 jan 2015, före försöket Svartedalen 5,8 6,4 Sjukfrånvaro 14 dagar Arbetsgivarperioden är de första 14 sjukdagarna i den allmänna sjukförsäkringen. Under 2014 får 3,2 % av undersköterskorna vid Svartedalen sjuklön. Under 2015, efter 12 månader med 6 timmar sker en minskning till 2,7 % (Solängen minskade också från 4,4 till 3,8 %, medan Göteborgs Stad, äldreboende ökade från 3,1 till 3,2 %). Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 48

87 Bilaga 3 Feb juli 2016 var sjukfrånvaron 3,2 % vid Svartedalen (Solängen 4,1 %, Göteborg Stad, äldreboende 3,1 %). Under den senaste månaden, juli 2016 var sjukfrånvaron vid Svartedalen 14 dagar 1,5 % (Solängen 3,3 %, Göteborg Stad 2,4 %). Figur 22 Sjukfrånvaro 14 i %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och 2016 Sjukfrånvaro, total % Feb juli 2016 Feb juli 2015 Feb juli 2014 Svartedalen 3,2 2,6 3,1 Solängen 4,1 3,9 4,5 Göteborgs Stad 3,1 3,1 3,0 Solängen 3,8 4,4 Göteborgs Stad 3,2 3,1 Figur 23 Sjukfrånvaro 14 dagar i %, jämförelse 2014 och 2015 Sjukfrånvaro, total % Feb 2015 jan 2016 Feb 2014 jan 2015, före försöket Svartedalen 2,7 3,2 Sjukfrånvaro 15 dagar Försäkringskassan utbetalade, från den 15 sjukdagen under 2014 sjukpenning till 3,3 % av Svartedalens undersköterskor. Under 2015, efter 12 månader med sex timmar minskade denna andel till 3,2 % (Solängen ökade från 2,7 till 4,7 % och Göteborgs Stad ökade från 7,7 till 8,8 %). Skillnaden i sjukfrånvaro mellan Svartedalen och Göteborgs Stad, äldreboende var således 5,6 %. Den långa sjukfrånvaron var efter 12 månader således 2,8 gånger högre vid äldreboende i Göteborgs Stad jämfört med Svartedalen. Detta är också en skillnad som finns kvar efter 18 månader med 6 timmar. Feb juli 2016 var sjukfrånvaron 3,3 % vid Svartedalen (Solängen 8,7 %, Göteborg Stad 9,2 %). Under den senaste månaden, juli 2016 var sjukfrånvaron vid Svartedalen 15 dagar 4,6 % (Solängen 6,5 %, Göteborg Stad 8,7 %). Sjukfrånvaron skiljer sig mellan Svartedalen och referenserna i högre grad för mer än 15 dagar och i mindre grad för 14 dagar. Figur 24 Sjukfrånvaro 15 dagar i %, jämförelse feb juli, 2014, 2015 och 2016 Sjukfrånvaro 15 dagar, % Feb juli 2016 Feb juli 2015 Feb juli 2014 Svartedalen 3,3 2,7 3,2 Solängen 8,7 3,5 3,0 Göteborgs Stad 9,2 8,7 7,2 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 49

88 Bilaga 3 Figur 25 Sjukfrånvaro 15 dagar i %, jämförelse 2014 och 2015 Sjukfrånvaro 15 dagar, % Feb 2015 jan 2016 Feb 2014 jan 2015 Svartedalen 3,2 3,3 Solängen 4,7 2,7 Göteborgs Stad 8,8 7,7 Sjukfrånvaro och ålder Figur 26 Sjukfrånvaro i % 14 dagar och ålder, 18 månader med 6 timmar Sjukfrånvaro 14 dagar och åldersgrupp Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 18 mån 3,4 3,6 2,4 Solängen 18 mån 5,4 5,4 3,3 Figur 27 Sjukfrånvaro i % 15 dagar och ålder, 18 månader med 6 timmar Sjukfrånvaro 15 dagar och åldersgrupp Åldersgrupper 50 år år 34 år Svartedalen 18 mån 6,6 3,4 0,5 Solängen 18 mån 13,5 11,0 1,5 Sjukfrånvaron är lägre för alla åldersgrupper vid Svartedalen jämfört med Solängen. Lägst sjukfrånvaro har undersköterskor 34 år. I åldersgruppen 50 år är sjukfrånvaron 6,9 % lägre vid Svartedalen jämfört med Solängen. I åldersgruppen år är sjukfrånvaron 7,6 % lägre vid Svartedalen jämfört med Solängen. I åldersgruppen 34 år är sjukfrånvaron 1,0 % lägre vid Svartedalen jämfört med Solängen. Komprimerade arbetstid Före försökets början fanns det synpunkter från undersköterskor om att det vore bättre med mer komprimerade arbetspass vilket betyder att arbetspassen är längre och det är tätare mellan passen för att i istället få längre sammanhängande ledighet. Tydligast har dessa synpunkter framförts av undersköterskor som jobbar på natten. I försöket har det inte varit meningen att pröva ett upplägg som avviker från uppdraget. Efterhand i försöket har dessa synpunkter blivit färre kanske just beroende på att försöket har en annan inriktning. En annan bakgrund till att synpunkterna blivit färre om komprimerade arbetstider kan vara att undersköterskor utgick från sina erfarenheter före försöket då tiden mellan arbetspassen upplevdes som otillräcklig för vila och fritid. Under försöket har fler gjort erfarenheten, enligt undersköterskornas kommentarer att sextimmars dagen, har blivit en ventil som har gett fler möjligheter jämfört med före försöket. Ventilen har betydelse då undersköterskorna är knutna till sina arbetsscheman med olika pass och att flexibla möjligheter är begränsade. Ventilen har gett bättre utrymme enligt undersköterskorna för familjen, barnen, vardagssaker, enklare fysiska aktiviteter och avkoppling. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 50

89 Bilaga 3 Stressforskningsinstitutet har visat att komprimerade arbetstider som innebär många arbetsdagar i följd, långa arbetspass eller kort vilotid mellan passen kan leda till sömnbrist, stress och trötthet samt på lång sikt dålig hälsa 74. Undersköterskorna 50 år vid Svartedalen upplevelse av hälsa, pigghet och lugn efter 18 månader med 6 timmar är större i jämförelse med de yngre åldersgrupper och i jämförelse med Solängen. Detta visar på ett positivt samband för undersköterskor 50 år mellan reducerad arbetstid, ökad, upplevd hälsa och minskad sjukfrånvaro 15 dagar. Motsatsvis kan detta betyda att undersköterskor 50 år är mer utsatta för komprimerade arbetstider än yngre undersköterskor. Arbetstiderna bör vara utformade så att de är hållbara för alla undersköterskorna. Detta är ett ansvar som arbetsgivarna har enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter 75. Kontinuitet ett kvalitetsmått för verksamheten Team av medarbetare som jobbar tillsammans, löser uppgifter, hjälper varandra, skapar rutiner och samhörighet har fördel av kontinuitet. För att hålla ihop teamet bör det inte vara för hög omsättning och avbrotten av olika orsaker inte för långa. Svartedalen har högre kontinuitet i jämförelse med Solängen genom högre grad av arbetad grundtid och lägre grad av sjukfrånvaro. Kontinuitet bryts också av andra orsaker än sjukfrånvaro. Det är därför det finns ett särskilt värde med att undersköterskornas sjukfrånvaro är låg. Samarbete, lärande och utveckling Undersköterskorna vid Svartedalen och Solängen har i följeforskningens studier svarat på frågeställningar om hur de upplever samarbete, lärande och utveckling. Vid 6 månader med 6 timmar ansåg 72 % av undersköterskorna vid Svartedalen att samverkan fungerade vid diffningen (Solängen 58 %). Före försöket svarade undersköterskorna på frågeställningen om i vilken grad de får hjälp av varandra i arbetet. Vid Svartedalen anser undersköterskorna att de får hjälp av andra undersköterskor till 87 % (Solängen 76 %). Undersköterskorna lär av varandra före försöket vid Svartedalen till 81 % (Solängen 75 %). Enligt studierna finns det ett positivt samband för Svartedalen mellan upplevelsen av att hinna med det som ska göras i jobbet, lära av varandra och få hjälp av andra undersköterskor när det behövs. Före försöket bidrar undersköterskorna till utveckling av arbetsrutinerna vid Svartedalen och Solängen till cirka 80 %. Efter sex månader med 6 timmar anser undersköterskorna vid 74 Ingre Michael, Kecklund Göran, och Åkerstedt Torbjörn, Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning Stressforskningsinstitutet, Rapport 322, 2010, Stockholms universitet. 75 Arbetsmiljöverket, AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, Arbetstid 12. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 51

90 Bilaga 3 Svartedalen att de bidrar till utvecklingen till 86 % (Solängen 84 %). I samma studie ställdes frågan om i vilken grad undersköterskorna vid team-mötena bidrar till utvecklingen av vård och service för hyresgästerna, Svartedalen 90 % (Solängen 83 %). Före försöket anser undersköterskorna vid Svartedalen att de utvecklas i sitt jobb till 75 % (Solängen 71 %). Efter sex månader anser undersköterskorna vid Svartedalen att de utvecklas i jobbet 78 % (Solängen 50 %). Efter 12 månader är andelen som utvecklas vid Svartedalen 76 % av undersköterskorna (Solängen 56 %). Undersköterskorna utvecklas således mer i sitt jobb och tar ett större ansvar för sin egen utveckling vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Undersköterskorna upplever att de hinner med det som ska göras till 76 % (Solängen 62 %). Undersköterskorna har ett stort antal kommentarer om denna frågeställning. Före försöket handlade dessa kommentarer om brist på tid, stress för att hinna med samt att energin inte räcker till. Vid Svartedalen har dessa synpunkter minskat gradvis och sedan upphört. Vid Solängen finns denna typ av kommentarer kvar under försöket. Undersköterskorna vid Svartedalen får hjälp i högre grad av andra undersköterskor när det behövs jämfört med Solängen. Detta kan ha samband till upplevelsen av att i större utsträckning hinna med och upplevelsen av mer lugn i arbetet. I sammanhanget bör det åter uppmärksammas att antalet underskötersketimmar inte är fler vid Svartedalen jämfört med före försöket. Skillnaden är att det är fler undersköterskor som delar på arbetstiden och att arbetstiderna är gemensamma. Studierna visar på ett samband där arbetstiderna ökar förutsättningar till samverkan och utveckling i jobbet. Följeforskningens reflektion är att samverkan, lärande och gemensam utveckling också kan vara en bra grund för undersköterskorna att gemensamt utveckla hälsan. Enligt litteraturstudien har det i försök med förkortad arbetstid prövats insatser för att öka graden av fysisk aktivitet och kunskaper om hälsan. Det framgår inte i vilken omfattning dessa aktiviteter har utformats som samverkansinsatser med mål för gruppen. Figur 28 Jämförelse i % av hinna med samt samarbete och lärande, före försöket, 6, 12 och 18 mån Indikatorer samarbete - lärande Tidpunkt Svartedalen Solängen Diffning, samarbetet fungerar 6 månader Hinner med det som ska göras 18 månader Hjälper andra undersköterskor Före försöket Får hjälp av andra undersköterskor Före försöket Bidrar till utveckling av arbetsrutiner Före försöket Bidrar till utveckling av arbetsrutiner 6 månader Bidrar till utveckling av vård och omsorg 6 månader Utvecklas i jobbet Före försöket Utvecklas i jobbet 6 månader Utvecklas i jobbet 12 månader Tar eget ansvar för sin utveckling 6 månader Lär av varandra Före försöket Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 52

91 Bilaga 3 Arbetstid och jämställdhet Enligt SCB 76 utförde kvinnor år 2011 i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt hemarbete. En utgångspunkt är att undersköterskorna i försöket inte skiljer sig i jämförelse med SCBs nationella undersökning. Undersköterskorna vid Svartedalen har fått frågan om och hur ansvaret för hem och barn har påverkats av den förkortade arbetstiden. Svaren handlar om att jämställdheten inte har påverkats. Den reducerade arbetstiden har fått betydelse för barnen som också fått minskad tid på förskolan och den gemensamma tiden i familjerna har ökat, till exempel vid måltiderna. 76 Statistiska centralbyrån 2011, Uppdaterad 14 oktober På tal om kvinnor och män. En lathund om jämställdhet ISBN Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 53

92 Bilaga 3 Sammanfattning av undersköterskor och arbete Undersköterskorna vid Svartedalen har under de första 18 månader med 6 timmar ökat sin arbetade grundtid och minskat sin sjukfrånvaro i jämförelse med Solängen och andra äldreboende inom Göteborg Stad. Efter 18 månader är sjukfrånvaron 15 dagar 2,8 gånger högre vid äldreboende i Göteborgs Stad jämfört med Svartedalen. Omräknat i dagar har Svartedalens undersköterskor 15 sjukdagar medan undersköterskorna vid alla äldreboende i Göteborg Stad har 31 sjukdagar per år. Sjukfrånvaron 15 dagar 50 år är hälften så för stor vid Svartedalen jämfört med Solängen. Sjukfrånvaron för år är tre gånger så låg vid Svartedalen jämfört med Solängen. Det finns ett positivt samband mellan förkortad arbetstid, bättre upplevd hälsa och lägre sjukfrånvaro 15 dagar särskilt för undersköterskor 50 år. Enligt studierna finns det ett också ett positivt samband för undersköterskorna vid Svartedalen mellan upplevelsen av att hinna med det som ska göras i jobbet, lära av varandra samt få hjälp av andra undersköterskor när det behövs. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 54

93 Bilaga 3 Kvalitet för de som verksamheten är till för Frågeställning Frågeställning är om reducerad arbetstid efter 18 månader påverkar hur vård och omsorg utförs i förhållande till Socialtjänstlagen med den Nationella värdegrunden. Socialtjänstlagen och Nationell värdegrund Socialtjänstlagen ställer krav på att äldre har självbestämmanderätt 77, rätt till integritet, aktiviteter tillsammans med andra 78, rätt till att leva och bo självständigt under trygga omständigheter. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt kunna välja när/hur stöd och hjälp och annan service ska ges 79. I socialtjänstlagen ingår den Nationella värdegrunden 80 som tydliggör hur lagen ska tillämpas av äldreomsorgen. Rubrikerna i värdegrunden är privat liv och integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning, välbefinnande samt meningsfull tillvaro. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Det ska därför finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet 81. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd gällande anmälningsskyldighet enligt lex Maria, (vårdgivaren) och lex Sarah (anställda m.fl.) 82. Självbestämmanderätt och integritet Efter 6 månader med 6 timmar har undersköterskorna besvarat frågan om självbestämmanderätt och vid 12 månader frågan om integritet för hyresgästerna. Undersköterskorna vid Svartedalen och Solängen bedömer att de kan tillgodose hyresgästernas självbestämmanderätt och integritet till 93 %. I vilken grad i ditt vardagsjobb "lyssnar du in" och "känner av" hyresgästernas åsikter och önskemål för att tillgodose deras självbestämmanderätt? I vilken grad lyssnar/känner du in hyresgästerna så de själva kan påverka hur det ska gå till vid till exempel av- påklädning och toalettbesök? Hyresgästernas reflektioner ger uttryck för att de har självbestämmanderätt. Samtidigt är självbestämmanderätt enligt hyresgäster svårt när hjälp kan behövas med nästan allting. Detta understryker betydelsen av lagens krav på självbestämmanderätt, integritet o.s.v. fungerar i praktiken. 77 Socialtjänstlag 2001:453 Socialtjänstens mål 1 kap.1, lag (2010:427). 78 Socialtjänstlag 2001:453 Äldre människor 5 kap. 4, lag (2010:427). 79 Socialtjänstlag 2001:453 Äldre människor 5 kap. 5, lag (2010:427). 80 SOSFS 2012:3 Äldreomsorgens nationella värdegrund 81 Socialtjänstlag 3 kap. 3. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, Lag (2009:596). 82 Lex Maria SOSFS 2005:28, Lex Sarah SOSFS 2011:5. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 55

94 Bilaga 3 Aktiv och meningsfull gemenskap Äldre människor ska enligt Socialtjänstlagen ges möjlighet till en aktiv och meningsfull gemenskap 83. Detta är särskilt viktigt vid äldreboende, som är en behovsprövad tjänst. Hyresgästerna vid äldreboende kan i olika grad göra egna aktiviteter eller tillsammans med vänner/släkt. Det finns också arrangerade aktiviteter som alla hyresgäster, som har möjlighet kan delta i och tillsammans med äldre i närområdet. Frivilliga organisationer erbjuder också olika aktiviteter för hyresgäster vid äldreboenden. Följeforskningens frågeställningar handlar enbart om de aktiviteter som undersköterskorna tar initiativ till att göra tillsammans med hyresgästerna. Hyresgästerna kan således under samma period valt att också göra aktiviteter på annat vis. I redovisningen ingår således inte samtliga aktiviteter som hyresgästerna gör. Syftet har varit att ta reda på antalet aktiviteter som undersköterskorna gör tillsammans med hyresgästerna. Undersköterskorna vid Svartedalen och Solängen har svarat på vilka aktiviteter de har medverkat i för hyresgästerna under de senaste tio arbetsdagarna. Tio typer av aktiviteter har valts ut i frågeställningen. Frågorna har ställts efter 6 månader (hösten 2015), 12 månader (vintern 2015/2016) och 18 månader med 6 timmar (sommaren 2016). Olika årstider har valts för att se om årstiderna inverkar på aktivitetsnivån. Antalet aktiviteter var fler vid de båda äldreboendena under våren/sommaren i jämförelse med hösten/vintern. Detta är intressant då alla aktiviteter förutom utevistelse är årstidsoberoende. Figur 29 Tio aktiviteter med hyresgäster vid 6, 12 och 18 månader Undersköterskors aktiviteter för hyresgäster Utevistelse Gymnastik och rörelse Dans, sång Högläsning tidning, bok Promenad inomhus Längre pratstund Social aktivitet med flera hyresgäster samtidigt Spel, sällskapsspel Titta på fotografier Tröstat ledsna hyresgäster Efter 6 månader gör undersköterskorna som arbetar heltid vid Svartedalen 63 % fler aktiviteter med hyresgästerna i jämförelse med Solängen. Efter 12 månader med 6 timmar är resultatet oförändrat, 64 % fler aktiviteter vid Svartedalen. 83 Socialtjänstlag 2001:453 Äldre människor 5 kap. 4, lag (2010:427). Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 56

95 Bilaga 3 Efter 18 månader upprepas samma frågeställning. Det finns nu 80 % fler aktiviteter som utförs av heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Samtliga aktiviteter som ingår i studierna utförs i högre grad vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Följeforskningen har valt ut fyra av aktiviteterna för närmare redovisning. Utevistelse, dans och sång, längre pratstund samt tröstat ledsna hyresgäster. För en av aktiviteterna, utevistelse är resultaten efter 18 månader under våren/sommaren 2016 följande. Det finns 1,2 gånger fler utevistelser som utförts av heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen jämfört med Solängen. Dans och sång har undersköterskorna vid Svartedalen i dubbelt så hög utsträckning vid Svartedalen jämfört med Solängen efter 12 månader. Efter 18 månader har skillnaden minskat och undersköterskorna dansar och sjunger vid Svartedalen tillsammans med hyresgästerna 22 % mer än vid Solängen. Längre pratstund har undersköterskorna efter 12 månader i 18 % högre utsträckning med hyresgästerna vid Svartedalen jämfört med Solängen. Efter 18 månader har undersköterskorna 30 % fler längre pratstunder vid Svartedalen jämfört med Solängen. För en av aktiviteterna, tröstat ledsna hyresgäster är resultaten följande. Efter 6 månader tröstar de heltidsanställda undersköterskor vid Svartedalen hyresgästerna 10 % mer än vad undersköterskorna gör vid Solängen. Efter 12 månader tröstar undersköterskorna vid Svartedalen hyresgästerna 12, 5 % mer än vad undersköterskorna gör vid Solängen. Efter 18 månader tröstar undersköterskorna hyresgästerna 31 % mer än vad undersköterskorna gör vid Solängen. Samband ålder och aktiviteter Vid Svartedalen genomför, efter 18 månader i försöket undersköterskorna 34 år samt år relativt fler aktiviteter i jämförelse med undersköterskor 50 år. Vid Solängen är det annorlunda. Där utförs, relativt de flesta aktiviteter av undersköterskor 50 år och 34 år. Betydelse av undersköterskornas hälsa för hyresgästerna Undersköterskorna vid Svartedalen upplever högre grad av bra hälsa, pigghet och lugn i jämförelse med undersköterskorna vid Solängen. Undersköterskornas upplevelse av pigghet har ett samband till att det finns fler aktiviteter för hyresgästerna vid Svartedalen. Lugn behövs i stressande situationer då behov måste tillgodoses omedelbart för flera hyresgäster. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 57

96 Bilaga 3 Upplevelse av dålig hälsa, trötthet och stress är markörer för ohälsa som är styrande för förmåga på jobbet och fritiden. Undersköterskorna ger exempel på att enheterna för hyresgästerna med demenssjukdom har blivit lugnare under försöket med reducerad arbetstid. När kvalitetsregistret BPSD är fullt genomfört finns det möjlighet att med hjälp av NPI-skattning mäta graden av lugn/stress för hyresgästerna på enheterna. För att bemöta hyresgäster med demenssjukdomar behövs ett lugnt förhållningssätt. I sina reflektioner om vård och omsorg visar hyresgästerna också att de känner av när undersköterskorna är stressade och upplever det som svårt att förhålla sig till. Om undersköterskorna upplever sig som stressade finns det risk för att tempot i vården ökar på ett sådant vis att hyresgästerna inte hänger med och får utrymme att göra vad de själva kan. Kontinuitet och välbefinnande För hyresgästerna är kontinuitet ett viktigt mått. Hög kontinuitet innebär att hyresgästerna träffar de undersköterskor som de är mest vana vid och som vet hur hyresgästerna vill ha det. Kontinuitet mäts i arbetade grundtimmar för undersköterskorna. Kontinuitet handlar om att undersköterskorna känner till rutiner, praktiska detaljer om hur hyresgästen vill ha det, det handlar om omvårdnad och hyresgästernas rätt till kroppslig integritet i utsatta situationer. Det är alla dessa detaljer i bemötande och omvårdnad som ger välbefinnande för hyresgästerna. De timavlönade undersköterskorna är också professionella men kan inte ha samma personkännedom som de ordinarie undersköterskorna. Kontinuitet är en betydelsefull parameter enligt hyresgästerna i samtalsintervjuerna. Ett mått på kontinuitet är att de arbetade grundtimmarna för undersköterskorna vid Svartedalen har ökat under de första 18 månaderna med 6 timmar (Solängen och Göteborgs Stad har minskat). Sjukfrånvaron och behovet av timavlönade har minskat vid Svartedalen (Solängen och Göteborgs Stad har ökat). Undersköterskorna har efter 6 månader med 6 timmar besvarat en frågeställning om välbefinnande för hyresgästerna: I vilken grad försöker du utveckla kvaliteten i omvårdnad och service för hyresgästerna, göra det lilla extra?. Undersköterskorna vid Svartedalen försöker gör detta till 90 % (Solängen 80 %). Svaren på denna fråga har ett samband till hur undersköterskorna uppfattar vilka möjligheter de har att hinna med sitt arbete ( tidsutrymme för hyresgästerna ). Tidsutrymme för hyresgästerna Frågeställningar i följeforskningen har också inriktats på undersköterskornas upplevelse av tidsutrymmet i arbetet. Upplevelsen efter 18 mån av att hinna med är 19 % större vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Antal aktiviteter för hyresgästerna är efter 18 månader 80 % fler vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 58

97 Bilaga 3 Vid Svartedalen gör undersköterskorna efter 18 månader i 8, 5 % högre grad det lilla extra för hyresgästerna i jämförelse med Solängen. Även grad av lugn och pigghet har betydelse för upplevelse av tidsutrymme. Vid stress och trötthet minskar avståndet till vad undersköterskorna orkar med och upplevelsen av tidsutrymmet krymper. Antalet underskötersketimmar är inte fler vid Svartedalen jämfört med före försöket. Skillnaden är att det är fler undersköterskor som delar på arbetstiden. Nationell värdegrund i praktiken Vård och omsorg ska således enligt socialtjänstlagen utgå från behov och önskemål hos varje hyresgäst. De rutiner som finns i verksamheten vid äldreboenden ska anpassas till detta. Hyresgästerna vill också ha rutiner och att dessa inte ska ändras för mycket. Åldrandet är en process som också gör att rutinerna måste anpassas. Hyresgästernas reflektioner ger uttryck för att de kan påverka hur vård och omsorg ska skötas. I socialtjänstlagen ingår den Nationella värdegrunden 84 som ställer tydliga krav på äldreomsorgen om hur lagen ska tillämpas. Följeforskningen har valt fyra frågeställningar som har sin utgångspunkt i den nationella värdegrunden. Frågorna är ställda efter 6 månader och 12 månader med 6 timmar. I vilken grad försöker du göra det lättare för hyresgästerna att visa på sina behov och önskemål? I vilken grad anpassar du tempot i din vård och omsorg så att hyresgästerna känner att de hinner med? I vilken grad lyssnar/känner du in hyresgästerna så de kan påverka när de ska gå och lägga sig? I vilken grad ger du utrymme för hyresgästen att göra det han/hon kan själv? Alla värden är cirka 91 %. Skillnaderna mellan Svartedalen och Solängen är försumbara. Detta visar att undersköterskorna på ett professionellt vis prioriterar förhållningssätt och bemötande utifrån den Nationella värdegrunden. 84 SOSFS 2012:3 Äldreomsorgens nationella värdegrund Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 59

98 Bilaga 3 Sammanfattning av kvalitet för de som verksamheten är till för Socialtjänstlagen ställer krav på att äldre har självbestämmanderätt, rätt till integritet, aktiviteter tillsammans med andra, rätt till att leva och bo självständigt under trygga omständigheter. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt kunna välja när/hur stöd och hjälp och annan service ska ges. Undersköterskorna vid Svartedalen och Solängen anser efter 6 månader att de tillgodoser hyresgästernas självbestämmanderätt och integritet till 93 %. Äldre har enligt socialtjänstlagen rätt till en meningsfull tillvaro. Efter 6 månader gör undersköterskorna som arbetar heltid vid Svartedalen 63 % fler aktiviteter med hyresgästerna i jämförelse med Solängen. Efter 12 månader är resultatet oförändrat. Efter 18 månader gör undersköterskorna 80 % fler aktiviteter vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Tio aktiviteter ingår i studien. Fyra av dessa redovisas närmare. Vid Svartedalen utför undersköterskorna i jämförelse med Solängen 120 % fler utevistelser, 22 % mer dans och sång, 30 % fler längre pratstunder samt tröstar ledsna hyresgäster i 31 % fler fall. Upplevelsen av att hinna med är 18 % större vid Svartedalen och utrymme för att göra det lilla extra för hyresgästerna är 8, 5 % större vid Svartedalen i jämförelse med Solängen. Skillnaderna mellan äldreboendena är försumbara avseende professionellt förhållningssätt utifrån den Nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Alla värden är cirka 91 %. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 60

99 Bilaga 3 Nationella kvalitetsregister Frågeställning Detta avsnitt besvarar frågeställningen om reducerad arbetstid efter 18 månader har något samband till hur de Nationella kvalitetsregistren tillämpas i praktiken, om antalet registreringar har förändrats och om analysen av kvalitetsregistren visar någon betydelse för hyresgästerna. Nationella kvalitetsregister I de nationella kvalitetsregistren 85 registreras data om hyresgästernas behov, insatser och resultat. De enheter som använder ett nationellt kvalitetsregister kan följa hur vård och omsorg i den egna verksamheten och för hyresgästerna utvecklas i jämförelse med andra verksamheter. Registren omfattas av sekretess. Kvalitetsregistren är ett metodstöd för vård och omsorg och syftar till att öka kvalitet och säkerhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen bidrar till de nationella registren och dess utvecklingsarbete. Svenska Läkaresällskapet och Svensk Sjuksköterskeförening medverkar. Kvalitetsregistren ger möjlighet att bedöma vårdbehovet som underlag till verksamhetsplanering. Vid Västra Hisingens stadsdelsförvaltning finns det en processamordnare för de Nationella kvalitetsregistren. Den undersköterska som är kontaktperson för hyresgästen svarar för att ta fram en genomförandeplan i Treserva och en riskbedömning i Senior Alert. En koordinator/administratör, som också är undersköterska medverkar tillsammans med en sjuksköterska vid registrering. Alla hyresgäster omfattas av dessa två kvalitetsregister. Vid diagnos för demenssjukdom ska det dessutom finnas en bemötandeplan i BPDS, Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. Hyresgästen ger sitt samtycke till att delta i Kvalitetsregistren, Senior Alert och BPSD. En förutsättning är också att hyresgästen ska ha hälso- och sjukvårdsinsatser vilket alla har vid Svartedalen och Solängen. Genomförandeplanen i Treserva och en riskbedömning i Senior Alert ska vara klar senast två veckor efter att hyresgästen har flyttat in. En bemötandeplan med vårdåtgärder tar något längre tid. När dokumentationen uppdateras i något av kvalitetsregistren ska motsvarande tidigare genomförandeplan, riskanalys eller bemötandeplan avslutas så att det enbart finns en aktuell plan på respektive område. Treserva Genomförandeplanerna tas fram i Treserva. Där ska hyresgästens behov och önskemål tydliggöras. I genomförandeplanen ska anges hur hyresgästens självbestämmanderätt, 85 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 61

100 Bilaga 3 integritet o.s.v. ska tillgodoses. Detta betyder att vård och omsorg ska individanpassas. Hyresgästen medverkar i planeringen genom sin kontaktperson. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg och stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga risker och förbättra vården för exempelvis hyresgäster inom äldreboende. Senior alert är en del av SKL satsning Bättre liv för sjuka äldre 86 Inom Senior Alert ingår fem riskområden. Dessa är risk för fall, trycksår, onormal viktnedgång, munohälsa och blåsdysfunktion/inkontinens. BPSD, Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens BPSD, beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens är ett Svenskt nationellt register som funnits sedan Demenssjukdomar påverkar funktioner som minne, orienteringsförmåga, språk och tankeförmåga. Beteendemässiga och psykiska symtom förekommer, vid något eller flera tillfällen för cirka 90 % för personer med demenssjukdomar. Exempel på symtom vid demenssjukdomar är vanföreställningar, hallucinationer, agitation/upprördhet, depression/nedstämdhet, ångest, upprymdhet/eufori, apati/likgiltighet, hämningslöshet, lättretlighet/labilitet, motorisk oro, vandringsbeteende, sömnstörningar samt ätstörningar. I BPSD finns en skattningsskala, Neuro Psychiatric Inventory, NPI för att systematiskt värdera i vilken grad beteendemässiga och psykiska symtom förekommer och påverkar individen. Orsakerna kartläggs med en checklista. Det kan vara svårt att tolka och förstå dessa beteende på annat vis. Med skattningen som grund tas en bemötandeplan fram med vårdåtgärder. All vård- och omsorgspersonal ska då bemöta hyresgästerna på ett likvärdigt vis enligt planen. Mer om frågeställningarna Följeforskningen har tagit fram en modell för Västra Hisingen att följa upp dokumentationen i kvalitetsregistren. Inom Göteborgs Stad finns inte samma uppföljning varför det inte är möjligt att jämföra användningen av kvalitetsregistren. Följeforskningen studie om kvalitetsregister har tre frågeställningar. Den första är om undersköterskorna i praktiken tillämpar metoderna i de Nationella kvalitetsregistren. Det vill säga om undersköterskorna i praktiken anpassar rutinerna efter 86 Awes AnneMarie, Rom Maj, Askenbom Pernilla Bättre liv för sjuka äldre, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 62

101 Bilaga 3 hyresgästernas önskemål, upptäcker och förebygger risker samt anpassar sitt bemötande till varje hyresgäst vid Svartedalen och Solängen. I frågeställningen ingår att undersöka om det finns någon skillnad som kan knytas till förkortad arbetstid. Den andra frågeställningen är att undersöka om det finns något samband mellan antalet registreringar i de Nationella kvalitetsregistren och den förkortade arbetstiden. Det vill säga om undersköterskorna vid Svartedalen upplever att det finns ökade möjligheter (på grund av upplevelse av ökat tidsutrymme, ökad pigghet och lugn) till att göra registreringar i de Nationella kvalitetsregistren. Dessa resultat jämförs mellan Svartedalen och Solängen. Den tredje frågeställningen är om/hur hyresgäster med demenssjukdom har påverkats av förkortad arbetstid. Bakgrunden är att undersköterskorna vid Svartedalen som arbetar på enheter för hyresgäster med demenssjukdom märkt och i sina svar skrivit att hyresgästerna och därmed enheterna blivit lugnare. För att metodiskt kunna mäta detta behövs att NPI- skattningarna omfattar de hyresgäster som ska ha det. Under 2016 har detta arbete kommit så långt att cirka 90 % av hyresgästerna omfattas (vilket redovisas under nästa rubrik). Detta innebär att det nu är möjligt att jämföra skattningarna mellan Svartedalen och Solängen. Avsikten är att kunna redovisa resultaten för denna frågeställning i slutrapporten 23 månader med 6 timmar. Utveckling av kvalitetsregister vid Svartedalen och Solängen Vid Svartedalen finns det 72 lägenheter och vid Solängen finns det 73 lägenheter som framgår av följande tabell. Figur 30 Antal lägenheter Svartedalen 72 lägenheter Solängen 73 lägenheter Somatik Demens Somatik Demens Lägenheter När nya planer läggs in i kvalitetsregistren ska den föregående planen avregistreras. Detta har inte gjorts systematiskt vilket gör att det kan finnas avvikelser. Arbete pågår med att ta bort tidigare planer. Under 2014 finns det genomförandeplaner för 27 av hyresgästerna vid Svartedalen och 40 av hyresgästerna vid Solängen. Under 2015 finns det genomförandeplaner för samtliga hyresgäster vid de två äldreboendena. Enligt Socialstyrelsen 87 är det 81 % av hyresgästerna vid särskilda boenden i Sverige som har en genomförandeplan. Motsvarande uppgifter saknas för alla äldreboende i Göteborgs Stad. Under 2014 finns det inga riskbedömningar och under 2015 finns det tio riskbedömningar för hyresgästerna vid Svartedalen. Vid Solängen finns det inga riskbedömningar under 2014 och under 2015 finns det nio riskbedömningar för hyresgästerna. 87 Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015, socialstyrelsen.se oktober Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 63

102 Bilaga 3 Under 2014 har cirka 20 av de hyresgäster som ska ha det bemötandeplaner vid Svartedalen. Under 2015 har det tillkommit tre bemötandeplaner. För 2014 finns det inga bemötandeplaner och 2015 finns det en registrerad bemötande plan vid Solängen. Enligt redovisningen har cirka 90 % av de hyresgästerna som ska ha det bemötandeplaner under 2016 vid de båda äldreboendena. Även riskbedömningar finns för cirka 90 % av hyresgästerna under 2016 vid både Svartedalen och Solängen. Således har hittills under 2016 alla hyresgäster vid Svartedalen och Solängen dokumenterade genomförandeplaner och cirka 90 % har dokumenterade bemötandeplaner och riskbedömningar. Det finns i detta avseende inga väsentliga skillnader mellan Svartedalen och Solängen som kan kopplas till reducerad arbetstid under 2015 avseende dokumenterade kvalitetsregister för hyresgäster. Tillämpning av kvalitetsregister i praktiken Följeforskningen har undersökt hur undersköterskorna i praktiken anpassar vård och omsorg (Treserva), förebygger risker (Senior Alert) och använder ett anpassat bemötande för varje hyresgäst (BPDS). Frågorna är besvarade vid 12 månader med 6 timmar. I vilken grad ändrar du på rutinerna när det behövs för att omsorgen ska passa hyresgästernas olika önskemål? I vilken grad försöker du upptäcka risker och förebygga skador för hyresgästerna? I vilken grad anpassar du ditt bemötande till varje hyresgäst så hon/han känner sig lugn och trygg? På de tre områdena ligger undersköterskornas svar på cirka 91 % för både Svartedalen och Solängen. Även på detta område finns det inga skillnader mellan de två äldreboendena som har något samband till förkortad arbetstid vid Svartedalen. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 64

103 Bilaga 3 Sammanfattning Nationella kvalitetsregister Studierna visar att undersköterskorna i praktiken anpassar rutinerna efter hyresgästernas önskemål, upptäcker och förebygger risker samt anpassar sitt bemötande till varje hyresgäst vid Svartedalen och Solängen till cirka 91 %. Kartläggningen visar att det inte finns några skillnader i antalet registreringar i de Nationella kvalitetsregistren mellan Svartedalen och Solängen som kan kopplas till reducerad arbetstid. Under 2016 har alla hyresgäster en genomförandeplan och hittills cirka 90 % en riskbedömning. Det är också 90 % av de hyresgäster som ska ha det som har en bemötandeplan. Då 90 % av hyresgästerna med demenssjukdom har NPI- skattningar är det nu möjligt att undersöka om dessa hyresgäster har påverkats av den förkortade arbetstiden. Graden av lugn/oro hos hyresgästerna kan mätas genom NPI- skattningar. Dessa resultat presenteras i slutrapporten 23 månader med 6 timmar. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 65

104 Bilaga 3 Jobb och ekonomi Frågeställning I detta avsnitt besvaras frågan om samband mellan förkortad arbetstid och jobb, ekonomi för Göteborgs Stad och andra aktörer. Svaren avser resultaten efter 18 månader med 6 timmar. Metod Försöket ska enligt uppdraget visa på inverkan på antalet jobb på arbetsmarknaden och ekonomiska effekter för Göteborgs Stad och andra aktörer. Beräkningar har gjorts i samråd med Försäkringskassan och Kommunals a- kassa. Förändringen av kostnader speglar förändringar av HR-data. Minskar/ökar bemanning, arbetad grundtid, sjukfrånvaro, andelen arbetad tid utförd av timavlönade och övertid m.m. finns det ett samband till förändrade kostnader för Svartedalen, Solängen och för alla äldreboende i Göteborgs Stad. Hur försökets effekter ska tolkas och värderas i förhållande till kostnader och till annan verksamhet är en politisk frågeställning. Kostnaderna jämförs mellan basåret 2014 före försöket med de första 12 och 18 månaderna med 6 timmar. Motsvarande månader jämförs under 2014, 2015 och Jobb Antalet jobb som tillkommer är 14,9 årsarbetare, 17 undersköterskor som har anställts för att kompensera tidsbortfallet i försöket. Detta är nya jobb som inte funnits tidigare. Göteborg stad Göteborgs Stads förändring av kostnader jämfört med basåret 2014 har räknats fram för bruttokostnader för löner, sjuklön, timavlönade samt övertid avseende 12 och 18 månader med 6 timmar. Bruttolönekostnaden är kr/månad/årsarbetare exkl. OB, inkl. sem. och PO exkl. löneindex. Detta blir kr för 12 månader. Nedanstående tabell visar i första kolumnen verksamhetens kostnader under basåret Jämförelse görs med det första försöksåret i den andra kolumnen Den tredje kolumnen visar hur kostnaderna har förändrats. Försökets första 12 månader har således kostat kr. Figur 31 Försökets kostnader Kostnader, försök med reducerad arbetstid feb feb Diff. 12 mån Svartedalens äldrecentrum exkl. löneindex jan-2015 jan-2016 Sjuklönekostnad inkl. PO 14 dagar för alla heltidsanställda årsarbetare Sjuklönekostnad inkl. PO 15 dagar för alla heltidsanställda årsarbetare Ackumulerad kostnad timavlönade inkl. PO Ackumulerad kostnad övertid inkl. PO Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 66

105 Bilaga 3 Kostnader, försök med reducerad arbetstid Svartedalens äldrecentrum exkl. löneindex Anställning 14,86 undersköterskor 12 månader (baserat på kr (år 2015) per månad exkl. OB inkl. sem. och PO) Summa feb-2014jan feb-2015jan Diff. 12 mån I nedanstående tabell i kolumnerna 1 3 redovisas kostnaderna under februari till juli 2014, 2015 och I den fjärde kolumnen visas skillnaden i kostnaderna mellan februari juli 2014 med samma månader under Dessa 6 månader har således kostat kr. Kostnaden för Göteborgs Stad för försökets 18 månader är således ( kr) kr. Figur 32 Försökets kostnader Kostnader, försök med reducerad arbetstid Svartedalens äldrecentrum exkl. löneindex. Sjuklönekostnad inkl. PO 14 dagar för alla heltidsanställda årsarbetare Sjuklönekostnad inkl. PO 15 dagar för alla heltidsanställda årsarbetare Ackumulerad kostnad timavlönade inkl. PO Ackumulerad kostnad övertid inkl. PO Anställning 14,86 undersköterskor 12 månader (baserat på kr (år 2015) per månad exkl. OB inkl. sem. och PO) Summa feb-juli 2014 feb-juli 2015 feb-juli 2016 Diff A-kassan Beräkningen av a-kassans kostnader utgår från reglerna baserat på en medellön på kr/mån. Dagsförtjänst /22=1 181,82. Taket för dagsförtjänst är följande: Dagpenning 80 % av dagsförtjänsten (dag 1-100) = 954 kr = 910 kr (taket) Dagpenning 80 % av dagsförtjänsten (dag ) = 954 kr = 760 kr (taket) Dagpenning 70 % av dagsförtjänsten (dag )= 828 kr = 760 kr (taket) Ersättningen från Kommunals a-kassa till 15 arbetslösa medlemmar (detta är ett antagande då det i praktiken kan vara mellan 15 och 17 vilket också påverkar statens kostnader) under 52 veckor (feb 2015 jan 2016) uppgår till kronor. När dessa medlemmar får nya jobb minskar den statliga kostnaden för a-kassans ersättning med motsvarande belopp. Utgångspunkten är att när nya jobb skapas och tillförs arbetsmarknaden minskar arbetslösheten i motsvarande utsträckning. Med samma modell som ovanstående har statens kostnad under perioden feb - juli 2016 minskat med kr. För 18 månader har dessa kostnader minskat med totalt kr. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 67

106 Bilaga 3 Försäkringskassan Försäkringskassans kostnader beräknas enligt följande formel: (snitt månadslön (+OB) * antal timmar över 15 dagar per månad) * 0, Genomsnittslönen fr.o.m vid nytt löneavtal var kr/mån vid Svartedalen. OB- tillägget var från , kr/mån. Från är ny lön och OB kr vilket blir kr. Försäkringskassan har under det första försöksåret 2015 jämfört med basåret 2014 minskat sina kostnader för sjukpenning med kr. Under de följande sex månaderna, februari juli 2016 jämfört med samma månader under basåret 2014 har sjukpenningkostnaderna för Försäkringskassan ökat med kr. Under försökets första 18 månader har således Försäkringskassans kostnader för sjukpenning ökat med kr. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 68

107 Bilaga 3 Sammanfattning av jobb och ekonomi Det samhällsekonomiska perspektivet på effekter av 6-timmars försöket utgår från Göteborg Stad, Försäkringskassan och a- kassan. Försöket har också en betydelse för arbetsmarknaden. Under försökets första 18 månader har nettokostnaderna ökat för Göteborgs Stad med 9,7 mkr. Jämförelser görs över tiden och med basåret 2014 för Svartedalen. Statens kostnader för a-kassan har under motsvarande tidsperiod minskat med 4,7 mkr och Försäkringskassans kostnader har ökat med kr. Effekten för jobb är att arbetsmarknaden har tillförts nya arbetstillfällen. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 69

108 Bilaga 3 Referenser Litteratur 1. Baldwin Drew, Dareblom Jeanette (1996) Myt eller fakta en belysning av 6- timmars arbetsdag med 8-timmars lön inom hemtjänsten i Kiruna kommun. Trygghetsfonden rapport nummer 20/96 Handelshögskolan Umeå. 2. Bildt Carina, Åkerstedt Torbjörn, Falkenberg Anna, Ingre Michael, Kecklund Göran, Larsson Ida, Nyfjäll Mats, Sandberg Thérese, Arbetstidsförkortning och hälsa, Försök med arbetstidsförkortning inom offentlig sektor, Arbetslivsinstitutet, ISBN , Bildt Carina, Brynja Olle, Arbetstidsförkortning och hälsa: en litteraturgenomgång av befintlig forskning Bjørnskau, Torkel. Seks timers dag i omsorgsyrker: en evaluering av forsøket i Oslo kommune / ISBN: Bodén Sofia, Arbetstidsanvändning för en bättre hälsa, Bromma, Eggvall, Johanna. Sextimmarsdagen i Kiruna: en utvärdering av arbetstidsförkortningen inom hemtjänsten / av Johanna Eggvall Ingre Michael, Kecklund Göran, och Åkerstedt Torbjörn, Arbetstider, hälsa och säkerhet en uppdatering av aktuell forskning Stressforskningsinstitutet, Rapport 322, 2010, Stockholms universitet. 8. Johansson Lena, Klaus Ingrid, Hälsoarbete och arbetstidsförkortning, Katarina Sofia SDN Stockholm Stad, Johansson Pia, Hur upplever brukaren Toyota-modellen inom hemtjänsten i Hägerstens och Skärholmens stadsdelar, Utvärdering av projektet Friskare personal nöjdare brukare, Malmberg Jonas, Byrgren Maria, Hansson Mikael, Kartläggning av arbetstidsförkortningar , Morheden Sara, Rundström Elisabet, Reducerad arbetstid och psykisk hälsa, en översikt av befintlig litteratur, Tillämpningsprogrammet i psykologi 7,5 poäng, Personalprogrammet, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, Olsson Birgitta 6-timmars arbetsdag med heltidslön i Stockholms Stad: vad betyder det för personalen, brukarna och ekonomin? / Stockholms universitet, Företagsekonomiska inst., 1999 Serie Personalekonomiska institutets skriftserie, 1999: Olsson, Birgitta, 6-timmars arbetsdag med 8-timmars betalning: en personalekonomisk kalkyl på hemtjänsten i Kiruna, Stockholm, Serie Fallstudie/Personalekonomiska institutet; 1991: Wågman, Leif & Strangert Bo (2002) Utvärdering av försök med arbetstidsförkortning och ökad sysselsättningsgrad Evaluation Reports No 11, May 2002 Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet. 15. Strangert Bo, Wågman, Leif, - Utvärdering av försök med arbetstidsförkortning och ökad sysselsättningsgrad ISBN: Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 70

109 Bilaga Poromaa A-M, Styrberg A Personalekonomi, hushållning med mänskliga resurser en fallstudie av 6-timmarsdag med 8timmarslön för hemtjänsten i Kiruna kommun, C-uppsats, Företagsekonomiska institutionen, Umeå universitet, Rambøll, Evaluering av forsøk med 6-timers arbeidsdag i Bergen hjemmetjenste KF (BhKF), Rambøll Norge, Mars Statens Folkhälsoinstitut, Stillasittande och ohälsa en litteratursammanställning, ISSN Thermaenius-Spångmark Lena, Hälsoprojekt, äldreomsorg, Stureby Stockholm, Varg Nils, Jönsson Leif R, Harms- Ringdahl Marie, Rydstedt Leif samt Jeppson Kajsa. Utvärdering av försök med förkortad arbetstid i Helsingborgs stad, Försöksverksamhet inom vård, omsorg och service vid vårdbolag Fredriksdal, von Thiele Ulrika, Lindfors Petra, Hälsoprojekt Stockholm, utvärdering av projektet Minskad sjukfrånvaro med regelbunden fysisk träning, von Thiele Schwarz U, Hasson H. Employee self-rated productivity and objective organizational production levels: effects of worksite health interventions involving reduced work hours and physical exercise. Journal of occupational and environmental medicine/american College of Occupational and Environmental Medicine 2011;53(8): Wendel Monica, Kontroversen om arbetstidsförkortning: en sociologisk studie av tre försök med arbetstidsförkortning inom Malmö kommun/department of Sociology, Lund University, 2002, Serie Research report in sociology, 2002:1. Artiklar 1. Berglund Bo, Läkartidningen, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, medicinskt ansvarig, Sveriges olympiska kommitté. Läkartidningen Nr Volym Brain, A Journal of Neurology, Physical activity and risk of Parkinson s disease in the Swedish National March Cohort, Fei Yang, Trolle Lagerros Ylva, Bellocco Rino, Adami Hans-Olov, Fang Fang, Pedersen Nancy L., Wirdefeldt Karin Karolinska institutet, Jansson Eva KI, Hagströmmer Mari Karolinska Institutet, Anderssen Sigmund A Norges Idrottshögskola Oslo, Läkartidningen. 2015;112:DP7W. 4. Hellénius Mai-Lis Karolinska Institutet, Kallings Lena Karolinska Institutet Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet bra för hälsan. Läkartidningen nr 36, Offentligt tryck 1. Arbetsmiljöverket, AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö, Arbetstid Awes AnneMarie, Rom Maj, Askenbom Pernilla Bättre liv för sjuka äldre, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: Budget 2016, mål- och inriktningsdokument (S), (MP), (V), (FI) för Göteborgs Stad. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 71

110 Bilaga 3 3. Seve Björn, Utredning av förutsättning för förkortad arbetstid Göteborg Stad, stadskansliet, Tjänsteutlåtande , Dnr 0551/10. repronummer 103/10 4. Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan i Sverige 2016, Årlig rapportering, ISBN (pdf) sidan 57. Folkhälsomyndigheten, Nationella Folkhälsoenkäten, Kollektivavtal Dnr 1377/14 Göteborgs Stad och kommunal Väst, Kompetensfonden , stadsledningskontoret, Stockholm. 7. Socialstyrelsen, Så tycker äldre om äldreomsorgen 2015, ISBN Statens folkhälsoinstitut, Fysisk aktivitet och folkhälsa, s 14 R 2006:13 ISBN: Statens Folkhälsoinstitut, Stillasittande och ohälsa en litteratursammanställning, ISSN Statistiska centralbyrån 2011, Uppdaterad 14 oktober På tal om kvinnor och män. En lathund om jämställdhet ISBN WHO, NCD, Noncommunicable diseases Library Cataloguing-in-Publication World Health Organization. ISBN Lagtext 1. Lex Maria SOSFS 2005:28, 2. Lex Sarah SOSFS 2011:5. 3. SOSFS 2012:3 Äldreomsorgens nationella värdegrund. 4. Socialtjänstlag 2001:453 Vissa uppgifter inom socialtjänsten, 3 kap. 3, Lag (2009:596). 5. Socialtjänstlag 2001:453 Äldre människor 5 kap. 4, lag (2010:427). 6. Socialtjänstlag 2001:453 Socialtjänstens mål 1 kap.1, lag (2010:427). 7. Socialtjänstlag 2001:453 Äldre människor 5 kap. 5, lag (2010:427). Elektronisk dokumentation 1. Folkhälsomyndigheten, 11 målområden, rekommendation om fysisk aktivitet. 2. Folkhälsomyndigheten, Nationella Folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. 3. Folkhälsomyndigheten, Attityder till fysisk aktivitet, 4. Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), nyckeltalsdatabas för kommuner och landsting. 5. Livsmedelsverket 6. Lorentzon, Bengt "12 månader med 6 timmar Föreläsning om arbetstidsförkortning Centre for Environment and Sustainability, GMV, 7. Medarbetarenkät 2015 på 8. Socialstyrelsen, kvalitetsregister Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 72

111 Bilaga 3 9. Socialstyrelsen. Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015, socialstyrelsen.se oktober Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, Rekommendationer för fysisk aktivitet, World Health Organization, Regional Office Europé, The European health report 2015 Highlights. Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 73

112 Bilaga 3 Pacta Guideline för Sveriges kommuner, landsting och statliga organisationer 74

113 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 5 Tjänsteskrivelse SON 2015/269 5 juni 2017 Socialnämnden Kostnadsminskningar förslag juni 2017 Förslag till beslut Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att redovisa konsekvenser av föreslagna kostnadsminskningar till sammanträdet i september Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Socialförvaltningen har arbetat med att ta fram och genomföra åtgärder som lett till kostnadsminskningar under 2015 och Detta har skett dels genom minskning av utbud, dels genom effektiviseringar. Bland annat har antalet tjänster minskats inom beroendevården samt öppna förskolor där socialtjänstens engagemang upphört. Personlig assistans i egen regi har avvecklats och utförs nu av privat utförare vilket leder till minskade kostnader. Förvaltningen har också hållit tillbaka löneökningarna och kompetensutvecklingen för medarbetarna vilket inte är hållbart med tanke på det svåra rekryteringsläget. Förvaltningen har dock fortfarande en ekonomi i obalans vilket gör att ytterligare kostnadsminskningar behövs. Förslagen till ytterligare kostnadsminskningar har tagits fram utifrån tidigare förslag samt utifrån diskussion i förvaltningens ledningsgrupp. Varje avdelning har i uppdrag att se över kostnaderna och effektivisera verksamheten. För samtliga verksamheter råder alltid stor återhållsamhet. Nedan följer en ett antal åtgärder som bedöms leda till minskade kostnader. Några av åtgärderna har tidigare diskuterats i socialnämnden men inte beslutats. Åtgärder som pågår för att minska kostnaderna Översyn av ekonomiskt stöd avseende sociala företag Sofisam, det vill säga Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, beskriver att arbetsintegrerade sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

114 Bilaga 5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Socialnämndens arbetsutskott har tagit beslut att gå vidare med att ge socialförvaltningen i uppdrag att ingå övergångsavtal med Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna i de fall där det bedöms möjligt. Slutdatum för övergångsavtalen ska vara senast december 2018 gällande övertagande av lönekostnader och hyreskostnader. Ärendet behandlar de fyra sociala företag där socialförvaltningen har ett avgörande ekonomisk engagemang. Dessa är Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna. Kostnader som socialförvaltningen täcker i de sociala företagen gäller lönekostnader för handledare samt hyreskostnader som uppgår till 4,3 mkr bedömt belopp 4,3 mnkr, mindre effekt 2018 Översyn av regionens måltidsservice Idag är genomsnittspriset 147 kronor per dygn per boende på regionens särskilda boenden. En utredning har påbörjats tillsammans med regionstyrelseförvaltningens måltidsavdelning och avdelning särskilt boende med intentionen att hitta möjliga effektiviseringar utan att sänka kvaliteten utifrån de olika förutsättningarna som idag finns i måltidsprocessen. Bedömningen är att det finns potential att minska kostnaderna men det råder stor osäkerhet kring vilka belopp det rör sig om. Upphandla mer verksamhet Förvaltningen redovisade till nämnden i mars 2017 vilka verksamhet som skulle vara möjlig att upphandla och drivas av privat utförare. I redovisningen beskrivs nuläget och frågor att beakta vid eventuell upphandling. Nämnden kommer att behandla ärendet i juni och beslutar då om det finns verksamheter att gå vidare med. I så fall får förvaltningen i uppdrag att ta fram vilka konsekvenser det blir om verksamheten skulle bedrivas i privat regi. Denna redovisning omfattar inte boende, HVB, för ensamkommande barn vilket också är möjligt att upphandla. Digital nattillsyn Vinsterna med digital nattillsyn inom ordinärt boende ligger i minskad miljöpåverkan, höjd livskvalitet för brukare, bättre arbetsmiljö för medarbetare och tänkbara framtida samordningsvinster. Det är dock inte givet att införandet ger några tydliga ekonomiska vinster i nuläget. Minskande sjuktal Under årets första månader har förvaltningens höga sjuktal inom flera avdelningar visat på en minskning vilket också minskar kostnaderna för rekrytering, bemanning av vikarier och sjuklön. Tendensen ser ut att hålla i sig, varför kostnadsminskningen också spås fortsätta. Ensamkommande flyktingbarn För närvarande pågår ett stort arbete med att sänka kostnaderna och effektivisera verksamheten. Migrationsverket sänker ersättningen rejält från 1 juli 2017 samtidigt som regelverket också ändras. Detta påverkar regionen då det leder till ökade kostnader. Tidigare beräkningar hösten 2016 visade på ett underskott i storleksordningen 24 till 38 mnkr utifrån sänkta ersättningar och ändrade villkor. Med ny organisation och ett genomgripande omställningsarbete med fokus på 2 (3)

115 Bilaga 5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 bemanning, lokaler och drift av boenden i egen regi samt omförhandling av externa avtal har befarat underskott minskats till cirka 13 mnkr för Personlig assistans Utförande av verksamheten personlig assistans har upphandlats och bedrivs av privat utförare från och med 1 februari Fokus ligger på att brukarna får omsorg av bra kvalitet samtidigt som kostnadsminskningen bedöms kunna bli 5 mnkr. Detta kommer att följas upp under året, dock finns övergångskostnader under Åtgärder som tidigare diskuterats Tidig rehabilitering i hemmet Enligt tidigare underlag till nämnd och budgetberedning fanns ett äskande om att satsa på utökad bemanning av arbetsterapeuter och fysioterapeuter för brukare i ordinärt boende. Nämnden fick inga medel för detta och inriktningen är att det ska rymmas inom tilldelad budgetram vilket är svårt att lösa. Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen används 2016 och 2017 till utökade rehabiliteringsresurser inom särskilt boende och korttidsplatser. En möjlighet är att 2018 ändra inriktning så att dessa resurser styrs om till att också omfatta hemtjänsten och brukare i ordinärt boende. Dock upphör stimulansmedlen efter Utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad Det är svårt att få ihop behoven av insatser hos våra brukare då behovet av personal är som störst morgon, kväll och helg. För att kunna täcka behovet behövs antingen fler delade turer vid heltidsanställningar alternativt lägre sysselsättningsgrad. Socialnämnden beslutade i september 2016 att inte gå vidare med frågan då. Behovet hos brukarna kvarstår och för att få en mer kostnadseffektiv verksamhet tas frågan med igen även om det är till nackdel för de flesta medarbetare. Sommarjobb Minska antalet sommarjobb från 225 till 50 motsvarande 2,1 mnkr (nuvarande budget är 3,1 mnkr). Detta innebär att en grupp ungdomar som är år kan få det svårare att få sysselsättning på sommaren och arbetslivserfarenhet. Av 550 sökanden 2016 har över 400 särskilda skäl eller en funktionsnedsättning. Se över möjligheten att tillsammans med arbetsförmedlingen hitta andra vägar kring sommarjobb. Belopp cirka 2,1 mnkr. Det är dessutom tveksamt om kommuner ska arbeta med denna typ av verksamhet, enligt SKL Pacta Arbetsgivarnytt Utlåning och uthyrning av ferieanställda skolungdomar från Bedömning Bedömning är att förvaltningen kan arbeta vidare med samtliga föreslagna åtgärder i syfte att minska kostnaderna. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Gutedal, ekonomichef 3 (3)

116 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 7 Tjänsteskrivelse SON 2016/ maj 2017 Socialnämnden Verksamhet möjlig att upphandla Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för upphandling av utvald verksamhet. /alternativt: Socialnämnden beslutar att inte gå vidare med att utreda förutsättningarna för upphandling av utvald verksamhet. Sammanfattning Socialförvaltningen har i uppdrag av socialnämnden att ta fram verksamheter som är möjliga att ställa om från egen regi till privat regi. Förvaltningen har belyst ett antal verksamheten med beskrivning av nuläget och frågor att ta hänsyn till ur olika aspekter att vid eventuell upphandling. Inriktningen är att nämnden beslutar vilka av verksamheterna som är lämpliga att upphandla. Förvaltningen får sedan i uppdrag att ta fram underlag för varje verksamhet som belyser olika perspektiv så som ekonomi, medarbetare och kvalitet. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har i uppdrag av socialnämnden SON 118/2016 att specificera vilka verksamhet som vore möjliga att ställa om från egen regi till privat regi. Nedan följer en beskrivning av de verksamheter som idag finns i egen regi och skulle vara möjliga att upphandla för drift i privat regi. Först beskrivs nuläget och sedan under rubriken att tänka på beskrivs olika aspekter att ta hänsyn till vid eventuell upphandling. Förvaltningen har belyst ett flertal verksamheter med många olika frågor att ta hänsyn till och inriktningen är att nämnden beslutar vilka av verksamheterna som är lämpliga att upphandla. Förvaltningen får sedan i uppdrag att ta fram underlag för varje verksamhet som belyser olika perspektiv så som ekonomi, medarbetare och kvalitet. Idag bedrivs cirka 20 procent av äldreomsorgen av privata utförare, inom LSS är det 13 procent och för individ- och familjeomsorgen är det 28 procent (sett som andel av total bruttokostnad). Totalt köpte socialförvaltningen tjänster av privata utförare för 307 mnkr vilket är en ökning med 22 procent mot Ökningen avser framför allt barn- och ungdomsvården samt ensamkommande flyktingbarn. 1 (7) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

117 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/341 Sammanställning av köp från privata utförare 2016 Köp av huvudverksamhet, tkr andel 2016 Vård och omsorg enligt SOL % Insatser enligt LSS % Individ och familjeomsorg % Ensamkommande flyktingbarn ingen uppgift ingen uppgift % Arbetsmarknadsåtgärder, övr % Summa % Exklusive köp från kommun och landsting 2016, totalt tkr. Andel räknas i relation till den totala bruttokostnaden för verksamhetsområdet Hemtjänst Nuläge Idag bedrivs hemtjänst dag enligt LOV, lagen om valfrihet, med egen regi (69 procent 2016) samt åtta privata utförare (31 procent). Hemtjänst natt och larmmottagning bedrivs i egen regi. Att tänka på All hemtjänst är möjlig att upphandla. - När brukare får ett beslut om hemtjänst dag får de välja vilken utförare de vill ha. Om brukare inte väljer utförare blir det egen regi, det skulle kanske vara möjligt att upphandla en privat utförare som tar dessa brukare och då avveckla hemtjänst dag i egen regi. Frågan är hur detta fungerar ihop med LOV. - Se ovan: Larmmottagning måste då också gå över till privat utförare. - Verksamheten kan upphandlas som entreprenad istället för LOV. Stabilare och billigare men små utförare får svårt att delta. - Om upphandling sker med flera utförare måste det finnas en rättvis fördelning av brukare. Frågan är om det ska ske med hänsyn till utförarens storlek eller annan princip. - Idag finns inte uppdelning av service- och omvårdnadsinsatser inom hemtjänst dag, alla utför båda insatserna. Ett alternativ är att dela på insatserna och ha LOV eller entreprenad på serviceinsatserna. Skulle ge större samarbetsvinster med hemtjänst (omvårdnadsinsatser) och hemsjukvården och hemtjänst natt. Dock ineffektivt utanför tätorterna då två utförare åker till samma brukare. Gör också att brukarna träffar fler personer. Svårt med schemaläggning av personalen och därmed sysselsättningsgrad. - Heldygnsomsorg upphandling av både hemtjänst och hemsjukvård dygnet runt. - Om hemtjänst natt drivs av en privat utförare, kan det bli problem med larmkedjan. - Idag verkar hemtjänst natt tillsammans med hemsjukvård på olika sätt, frågan är hur HSL, delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser påverkas. - Översyn behöver ske av vilka tider hemtjänsten verkar. Med dagens brukargrupper fungerar inte alltid tidsramen (7)

118 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/341 - Hur ska trygghetslarmen hanteras? Små företag klarar troligen inte larmmottagning. Enligt branschrådet är endast en utförare intresserad av att ta över larmmottagning för de egna brukarna. - Vilken utförare tar över om någon utförare inte klarar av uppdraget om det inte finns egen regi? Hemsjukvård Nuläge Hemsjukvården bedrivs helt i egen regi mot samtliga hemtjänstens utförare, särskilda boendeformer inom SoL och LSS samt daglig verksamhet. Avdelningen omfattar även hemtjänst natt och här finns samarbetsvinster. Inriktningsbeslut finns att hemtjänst natt ska överföras till hemtjänst dag, egen regi, när ekonomin tillåter. Hemsjukvården ansvarar för kväll- och nattsjuksköterskorna som har uppdrag i ordinärt boende samt på särskilt boende och korttidsenheten liksom sjukvårdsupplysningen 1177 och primärvårdsjouren. Idag är sjuksköterskor, arbets- och fysioterapeuter anställda i avdelningen som servar andra verksamheter, både egen regi och privat regi. I relation till att det är svårt att rekrytera legitimerad personal har behovet av en organisation med samlade resurser ökat. Att tänka på - All hemsjukvård är möjlig att upphandla. - Gränssnitt mot hälso- och sjukvården och 1177 måste hanteras. - Gränssnitt mot hemtjänst natt måste hanteras. Inriktningsbeslut finns att hemtjänst natt skall överföras till hemtjänst dag, egen regi, om och när ekonomin tillåter - Gränssnitt mot särskilt boenden och korttidsenheten måste hanteras. - Gränssnittet mot LSS måste hanteras. - Gränssnittet mot äldresjukvårdsteamet måste hanteras. - Hemsjukvården är idag en samlad organisation för legitimerad personal, frågan är hur detta ska hanteras. Särskilt boende Nuläge Inom särskilt boende utförs 24 procent av privata utförare Av 566 platser på särskilt boende finns 136 i privat regi. Två boenden med 30 platser var, Katthammarsviks äldreboende och Sudergården i Burgsvik, drivs som entreprenad vilket innebär att regionen tillhandahåller lokal och köper samtliga platser. För övriga 76 platser på särskilt boende finns ramavtal med tre utförare. Avtalen med dessa går ut 2017 varför en ny upphandling pågår. För närvarande byggs ett nytt äldreboende på Terra Nova i Visby med 60 platser som beräknas vara klar i slutet av Boendet kommer att drivas av en privat utförare som en driftentreprenad. Idag finns tolv boenden med 430 platser som drivs i egen regi. Samtliga fastigheter ägs av privata företag. Några av boendena uppfyller inte kraven fullt ut enligt funktionsprogrammet. Frågan är om lokalerna ska uppdateras genom renovering eller om av nya lokaler ska upphandlas. 3 (7)

119 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/341 Boende Ort Antal platser Stuxgården Fårösund 36 Kilåkern Slite 20 Tingsbrogården Bro 32 Roma äldreboende Roma 50 Syrengården Roma 19 Fältgatan 75 Visby 24 Fältgatan 77 Visby 30 Fältgatan 79 Visby 29 Pjäsen Visby 100 Åvallegården Klintehamn 20 Hemse äldreboende Hemse 40 Iliansgården Hemse 30 Totalt i egen regi 430 Enligt bostadsförsörjningsplanen är behovet av nya platser på särskilt boende stort framöver med hänsyn till ökat antal äldre personer. Detta avser framför allt personer med demenssjukdom. Att tänka på - Alla särskilda boenden möjliga att upphandla driften för. Omställningskostnader tillkommer samt kostnader för upphandlingsförfarandet. - Frågan är hur korttids- och växelvård i egen regi ska hanteras. Koppling till anhörigstöd och kostnadsfri avlösning. - Hur hantera kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar? - Det ökade behovet av boendeplatser finns framför allt i Visby (se bostadsförsörjningsplanen). Boendestöd och träffpunkter enligt SoL Nuläge Boendestöd och träffpunkter drivs i egen regi. Berör kopplingen till öppen tvångsvård. Att tänka på - Boendestöd är möjligt att upphandla dock finns samarbete med andra verksamheter inom förvaltningen så som beroendevård, stöd och försörjning samt LSS-insatser. - Träffpunkter - här kan det vara svårt att reglera innehållet då det är styrt utifrån brukarens behov. Liten verksamhet. - Öppen tvångsvård - hur ska detta hanteras mot hälso- och sjukvården? Bostad med särskild service enligt SoL Nuläge Det finns idag sex boendeplatser och två återhämtningsplatser i Visby inom egen regin. Förvaltning har ramavtal för övrigt behov och köper per år platser på Gotland och fastlandet för cirka 10 mnkr om året. 4 (7)

120 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/341 Att tänka på - Egen regins boende är möjlig att upphandla driften för - Här ser vi ett ökat behov av boendeplatser i Visby eller med omnejd (se bostadsförsörjningsplanen). - Hur hantera kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar? Daglig verksamhet LSS Nuläge I nuläget drivs daglig verksamhet enligt LOV med två privata utförare och med ett antal utförare i egen regi. Att tänka på - Inom daglig verksamhet kan det vara ett bra tillfälle för personalen att starta egna företag inom LOV. - Hur hantera kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar? Bostad med särskild service LSS Nuläge Bostad med särskild service drivs till största delen i egen regi. Vid årsskiftet 2016/2017 så verkställdes 181 beslut om Bostad med särskild service. Förvaltningen köper också enstaka platser för cirka 13 mnkr per år. Att tänka på - Alla boenden är möjliga att upphandla driften för. - Behovet av att köp av enstaka platser kommer finnas kvar (speciella individärenden) - Hur hantera kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar? Personlig assistans LSS och SFB Från och med februari 2017 går all personlig assistans utförd i egen regi över till upphandlad privat utförare. Övrig verksamhet som korttidsboende, ledsagning och kontaktpersoner som drivs i egen regi är möjligt att upphandla. Beroendevården Nuläge ADR, alkohol- och drogrådgivningen, samt boendestöd drivs i egen regi. Placeringar av vuxna missbrukare sker i privat regi. Att tänka på - Verksamhet som är möjlig att upphandla är ADR samt boendestöd. - Boendekedjan, kräver flexibilitet och anpassning efter målgruppens behov - MiniMaria - drivs tillsammans med hälso- och sjukvården och frågan är hur finansieringen ska ske framåt. - Koppling mot hälso- och sjukvården. 5 (7)

121 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/341 HVB ensamkommande flyktingbarn Nuläge Boenden i egen regi för 112 barn vid årsskiftet (samt 10 barn i privat HVB fram till februari). Tio barn placerade på andra HVB och 22 barn i konsulentstött familjehem. Antalet minskar med hänsyn till att barnen fyller 18 år och då flyttar till asylboenden. Det råder stor osäkert med antal och sänkta ersättningar framåt. Familjerådgivningen Nuläge Familjerådgivningen drivs i privat regi och utförs för närvarande av Mentea AB. Avtalet går ut under Att tänka på - Avtalet går ut 2018, frågan är om verksamheten ska upphandlas igen eller övergå i egen regi. Familjestöd Nuläge Alla familjebehandling drivs i egen regi. Så även familjefrid, ungdomstjänsten, fältverksamhet och ungdomscoach. Att tänka på - Största delen går att upphandla men troligen inte familjefrid och ungdomstjänsten. - Det kan finnas problem med koppling mot myndighetsutövningen. Hälsofrämjande enheten med anhörigstöd Nuläge Drivs i egen regi i samma avdelning som kvalitetsutveckling. Att tänka på - Verksamheten kan gå att upphandla dock komplicerat utifrån uppdraget förebyggande. Allmänt att tänka på för samtliga ovanstående verksamheter - Omställningskostnader tillkommer samt kostnader för upphandlingsförfarandet. - Svårare med utveckling av verksamhet och att få igång och testa nya vägar (finns inte utrymme för i avtal). - Större administration med betydligt mer uppföljningar av kvalitet och avtal. - Trygghetspunkter finns idag på några av våra boenden i egen regi. - Hur ska gränssnitt mot hälso- och sjukvården och möjligen utbildningsförvaltningen hanteras? - Gränssnitt mot regionstyrelseförvaltningen med servicetjänster så som HR, utbildningar, måltidsservice, bilar med mera. - Hälso- och sjukvården går mot allt mer verksamhet i egen regi - samspelet med socialförvaltningen om vi lägger ut mer verksamhet på privata utförare kan bli lidande. 6 (7)

122 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/341 - Barnsam - Vuxensam - Finsam - Socialpsykiatriskt team. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Gutedal, ekonomichef SOF 7 (7)

123 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 7 Protokollsutdrag SON AU 10 Verksamhet möjlig att upphandla SON 2016/341 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Arbetsutskottet beslutar att fortsatt diskutera underlaget och sedan komma med förslag på eventuell verksamhet möjlig att upphandla. Ärendet tas upp för beslut på socialnämndens sammanträde 20 april Sammanfattning Socialförvaltningen har i uppdrag av socialnämnden att ta fram verksamheter som är möjliga att ställa om från egen regi till privat regi. Förvaltningen har belyst ett antal verksamheter med beskrivning av nuläget samt frågor att ta hänsyn till ur olika aspekter vid eventuell upphandling. Inriktningen är att nämnden beslutar vilka av verksamheterna som är lämpliga att upphandla. Förvaltningen får sedan i uppdrag att ta fram underlag som belyser olika perspektiv så som ekonomi, medarbetare och kvalitet för varje verksamhet, för att sedan eventuellt gå vidare med i en upphandling. Bedömning Nuläget samt vad nämnden behöver tänka på beskrivs för följande verksamheter; hemtjänsten, hemsjukvården, särskilt boende, boendestöd och träffpunkter, bostad med särskild service enligt SoL, daglig verksamhet enligt LSS, bostad med särskild service enligt LSS, personlig assistans enligt LSS och SFB, beroendevården, ensamkommande barn och ungdomar, familjerådgivning, familjestöd samt hälsofrämjande enheten med anhörigstöd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 27 februari Ärendets behandling under mötet Ekonomichef Anna-Lena Gutedal presenterar ärendet. Ledamöterna önskar diskutera underlaget inom sina respektive partier och beslutar att ändra tidigare beslutsformulering Socialnämnden beslutar utifrån socialförvaltningens underlag att utreda förutsättningarna för eventuell verksamhet möjlig att upphandla till: Arbetsutskottet beslutar att fortsatt diskutera underlaget och sedan komma med förslag på eventuell verksamhet möjlig att upphandla. Ärendet tas upp för beslut på socialnämndens sammanträde 20 april En redaktionell förändring görs i tjänsteskrivelsen enligt önskemål av Mats Sundin (S). Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

124 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 8 Tjänsteskrivelse SON 2017/181 1 juni 2017 Socialnämnden Svar på motion om fler externa utförare inom vård och omsorg (RS 2016/425) Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar socialförvaltningens svar som eget yttrande. Sammanfattning Socialförvaltningen fick i maj 2017 motionen från Borgerlig samverkan som vill prova privata utförare i större utsträckning. Borgerlig samverkan yrkar att ge socialnämnden i uppdrag att pröva upphandling av verksamheter i större omfattning än idag och inleda med upphandling av Pjäsens äldreboende i Visby. Förvaltningen har som ett led i arbetet med kostnadsminskningar fått i uppdrag av socialnämnden att ta fram ett underlag med verksamheter som skulle kunna utföras i privat regi med hänsyn till lagstiftning. I underlaget redovisas dagsläget och frågeställningar inför en eventuell upphandling. Det finns även med en lista på samtliga särskilda boenden som drivs i egen regi, inklusive Pjäsen. Socialnämnden ska utifrån underlaget peka ut om det finns verksamheter som förvaltningen ska upphandla. Ärendet kommer att behandlas av socialnämnden i juni Socialförvaltningen har en relativ stor andel privata utförare. Inom hemtjänst dag utförs 31 procent av privata utförare. Vad gäller särskilt boende utförs i dagsläget 24 procent av privata utförare och i slutet av året tillkommer ett nytt boende med 60 platser i Visby, som precis upphandlats, och som kommer att drivas av en privat utförare. Detta gör att år 2018 kommer cirka en tredje del av alla platser på särskilt boende att finnas i privat regi. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 1 juni Motion om fler externa utförare inom vård och omsorg. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

125 Bilaga 8 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/181 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS registrator (RS 2016/425) Anna-Lena Gutedal, ekonomichef 2 (2)

126 NÄROTLåD POUHK Centerpartiet Bilaga 8 ' ANKOM Motion Regionfullmäktige Fler externa utförare Vi i Borgerlig samverkan ser möjligheter i att pröva externa utförare i större utsträckning även inom vård och omsorg. Erfarenhet från tidigare upphandlingar på Gotland visar att det finns kostnadsbesparingar att göra utan försämrad kvalitet men med större valfrihet för brukare och medarbetare. Detta har vi även lyft fram i våra budgetalternativ. Regionens ekonomiska läge är oerhört bekymmersamt och då måste alla vägar prövas. Det finns en övertro bland den politiska majoriteten att regionen kan driva särskilda boenden billigare och bättre än övriga aktörer. Man blundar för de erfarenheter som finns hittills. Regionen har under en period nu haft ansvarat för driften av Pjäsens äldreboende. Inför övertagandet utfäste den rödgröna majoriteten ett antal fördelar för regionen genom att sköta det i egen regi. Detta trots att verksamheten enligt dåvarande ordförande i socialnämnden "bedrevs med god kvalité till förhållandevis låg kostnad". Övertagandet av äldreboendet Pjäsen i egen regi har visat sig mindre framgångsrik. Vi yrkar härmed att: * Regionfullmäktige ger SON l uppdrag att pröva upphandling av verksamheter i större omfattning än idag och då inleda med upphandling av driften av Pjäsens äldreboende i Visby. Visby n Härenstam (M) /Johan Thomasson (L)

127 Socialförvaltningen Inger Öberg Bilaga 9 Tjänsteskrivelse SON 2017/ maj 2017 Socialnämnden Försäljning av hälso- och sjukvårdsinsatser till privata utförare Förslag till beslut Socialnämnden säljer inte hälso- och sjukvårdsinsatser till privata utförare. Utförarna ansvarar själva för att rekrytera och bemanna utifrån nämndens krav. Utförarna kan köpa tjänster från andra privata utförare. Överenskommelsen måste vara skriftlig och delges MAS. Sammanfattning Region Gotlands socialförvaltning har tecknat avtal med åtta privata utförare för särskilt boende enligt SoL, boende för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL samt bostad med särskild service för funktionshindrade enligt LSS. Utförarna har ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen vilket omfattar all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå förutom läkarinsatser. Utförarna ansvarar för att det finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt, årets alla dagar samt att insatser från rehabiliteringspersonal kan ges under vardagar, dagtid. Många av de privata utförarna har under åren haft svårigheter att rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal vilket föranlett att socialförvaltningen sålt hälso- och sjukvårdsresurser till privata utförare. Några verksamheter klarar socialnämndens krav på hälso- och sjukvårdsresurser. En omvärldsspaning har genomförts med olika kommuner i landet och mer vanligt är att privata aktörer samarbetar och att de säljer insatser till de mindre privata utförarna. Ett liknande samarbete mellan privata utförare på Gotland skulle vara möjligt eftersom det finns privata utförare över nästan hela ön. Bedömning Förvaltningens bedömning är att socialnämnden inte säljer hälso- och sjukvårdsinsatser till privata utförare. Utförarna ansvarar själva för att rekrytera och bemanna utifrån nämndens krav. Socialnämndens kompetensförsörjningsläge är ytterligare ett skäl till att vi inte kan sälja hälso- och sjukvårdsinsatser till privata 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

128 Bilaga 9 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/186 utförare. Utförarna kan köpa tjänster från andra privata utförare. Överenskommelsen måste vara skriftlig och delges MAS. Det skulle vara möjligt att privata utförare på Gotland köper insatser av varandra eftersom det finns privata utförare över nästan hela ön. Om utföraren inte klarar kravet på hälso- och sjukvårdsresurser så är den yttersta konsekvensen att avtalet måste sägas upp. Beslutsunderlag Försäljning av hälso- och sjukvårdsinsatser till privata utförare daterad 19 maj Tjänsteskrivelse daterad 31 maj Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Anna-Lena Gutedal ekonomichef Therése Thomsson, tf. kvalitetschef 2 (2)

129 Socialförvaltningen Inger Öberg Bilaga Försäljning av hälso- och sjukvårdsinsatser till privata utförare Bakgrund Region Gotlands socialförvaltning har tecknat avtal med privata utförare för särskilt boende enligt SoL, boende för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL samt bostad med särskild service för funktionshindrade enligt LSS. Utförarna har ansvar för hälso- och sjukvård enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen vilket omfattar all hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå förutom läkarinsatser. Utförarna ansvarar för att det finns tillgång till sjuksköterska dygnet runt, årets alla dagar samt att insatser från rehabiliteringspersonal kan ges under vardagar, dagtid. Region Gotlands socialförvaltning har i dag avtal med åtta (8) privata utförare för vård i särskilt boende enligt SoL och LSS. Typ av verksamhet Utförare Avtalsform Boende SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Boende SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Gotlands vård AB Karlhäll, Havdhem Nygårds vård, ägare Humana Ramavtal för köp av enstaka platser Ramavtal för köp av enstaka platser Bostad med särskild service för funktionshindrade enligt LSS Hajdes Ramavtal för köp av enstaka platser Särskilt boende, SoL Särskilt boende, SoL Attendo Care Sudergården Norlandia, Katthammarsvik Entreprenad Entreprenad 1 (7) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

130 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 9 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Särskilt boende, SoL Särskilt boende, SoL Särskilt boende, SoL Gotlands serviceboende AB, Solrosen demensboende Hattstugan, demensboende Stiftelsen Gotlands sjukhem Ramavtal för köp av enstaka platser Ramavtal för köp av enstaka platser Ramavtal för köp av enstaka platser Stimulansmedel under för ökad bemanning av rehabiliteringspersonal Hemsjukvården har tilldelats stimulansmedel från SKI för ökad bemanningen av rehabiliteringspersonal på särskilda boenden enligt SoL. Hemsjukvården svarar även för de privata utförarna med rehabiliteringsresurser. Medlen fördelas jämt mellan arbetsterapeut och fysioterapeut. Privata utförare betalar för driftkostnader som inte ersätts av stimulansmedel som avser arbetsledning, arbetsmiljöansvar, lokaler, bilar, telefon, datorer, rekrytering, kompetensutveckling m.m. Totalt berörs 118 platser i privat regi. Stimulansmedlen avser åren 2017 och 2018, finansieringen efter 2018 är i dagsläget oklar. Principen för köp av rehabiliteringsresurser efter 2018 är densamma som för köp av sjuksköterskeresurser. Region Gotland säljer inte rehabiliteringsresurser till privata utförare. Verksamheterna ansvarar själva för att rekrytera och bemanna utifrån nämndens krav. Uppdrag Många av de privata utförarna har under åren haft svårigheter att rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal vilket föranlett att socialförvaltningen sålt hälso- och sjukvårdsresurser till privata utförare. Några verksamheter klarar socialnämndens krav på hälso- och sjukvårdsresurser. I uppdraget ingår att: genomföra en omvärldsspaning - hur ser det ut i andra kommuner i landet inventera behov av köp av legitimerad personal hos privata utförare av SoL och LSS insatser. undersöka bakgrunden till varför behov av köp förslag på framtida förhållningssätt Omvärldsspaning - Hur ser det ut i andra kommuner? Projektansvarig har via mail och samtal varit i kontaktat med olika kommuner, SKL (Sveriges kommuner och landsting), tagit del av förfrågningsunderlag, genomfört samtal med ansvariga i andra kommuner samt dialog med regionens MAS. 2 (7)

131 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 9 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx SKL, Sveriges kommuner och landsting uppger att de inte har kännedom om vilka kommuner som säljer hälso- och sjukvårdsresurser till privata utförare. Det skall ingå i uppdraget och mer vanligt är att privata utförare köper resurserna av andra privata utförare. Nacka kommun privata utförarna sköter hälso- och sjukvårdsansvaret själva utifrån de krav som ställs i förfrågningsunderlaget. De stora privata aktörerna har egna patruller som samarbetar och det händer att de säljer insatser till små privata utförare. Den egna kommunala regin har samma krav som de privata. Årligen genomför Nacka kommun en uppföljning av avtalen. Om det upptäcks att utföraren inte klarar kravet med tillräckliga hälso- och sjukvårdsresurser så utdelas en skriftlig varning. Samtidigt meddelas att de skall komma in med en åtgärdsplan som beskriver när och hur åtgärden skall vara uppfylld. Nämnden informeras och om utföraren inte klarar att uppfylla kravet så sägs avtalet upp. Norrtälje kommun i förfrågningsunderlaget ställer kommunen krav på att det skall finnas sjuksköterska på plats dagtid alla dagar i veckan. Övrig tid skall sjuksköterskan finnas tillgänglig med en inställelsetid på 30 minuter. Överenskommelse med annan utförare får finnas nätter, helger och kvällar men måste vara skriftlig och delges MAS. Östersunds kommun i förfrågningsunderlag ställer de krav på att det skall finnas sjuksköterska i aktiv tjänst vardagar måndag till fredag. Kravet är 1.0 sjuksköterska på 23 boende. Omsorgsnämndens sjuksköterskepatrull finns till förfogande kvällar nätter och helger. Utförarna ska samverka med den kommunala sjuksköterskepatrullen. Under tid då sjuksköterskan inte finns stationerad på boendet ska det finnas minst en personal med kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet eller jämförbar utbildning, erfarenhet av vårdarbete samt god kännedom om brukarna. Vård och omsorgsnämnden ställer arbetsterapeut och fysioterapeut i erforderlig omfattning till förfogande enligt kommunens nyckeltal. Resurserna fördelas mellan arbetsterapeut och fysioterapeut efter behov. Nuvarande avtal mellan socialförvaltningen och privata utförare för köp av HSL- insatser: Utförare Boendeform Vad som köps och omfattning Avtalstid Pris Norlandia Care Särskilt boende, Katthammarsvik, 30 platser Sjuksköterska lör och sön kr/mån vardagar och helgdagar Rehabresurser Stimulansmedel tom 2018 Attendo Care Särskilt boende, Burgsvik, 30 platser Sjuksköterska Fre Upphör Fått muntligt 5000 kr/mån. utförd tjänst 400 kr/tim 3 (7)

132 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 9 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx lör, sön samt helgdagar att fortsätta Alla kvällar och nätter Rehabresurser Stimulansmedel tom 2018 Gotlands serviceboende Solrosen Särskilt boende, 30 demensplatser Sjuksköterska kväll, natt samt helgdagar dygnet runt Samma avtalstid som avtalet Betalar inget, ingår i avtalet Rehabresurser Stimulansmedel tom 2018 Hattstugans vård Särskilt boende, 10 demensplatser Sjuksköterska kväll, natt samt helgdagar dygnet runt Samma avtalstid som avtalet Betalar inget, ingår i avtalet Rehabresurser Stimulansmedel tom 2018 Gotlands vård (Havdhem och Karlhäll) 24 platser för personer med psykiska funktionsnedsättnin gar Rehabresurser Stimulansmedel tom 2018 Socialförvaltningen har också avtal för köp av enstaka platser med: Gotlands sjukhem, 42 platser för särskilt boende. Verksamheten har under åren bemannat med egen hälso- och sjukvårdspersonal. Det särskilda boende är bemannat med sjuksköterskor dygnet runt enligt socialnämndens krav. Avtalet går ut och ny upphandling pågår. Nygårds vård i Garda har 14 platser för personer med fysiska funktionsnedsättningar enligt SoL. Verksamheten bytte ägare 2016 och ägs idag av Humana Holding AB. Verksamheten är bemannad med sjuksköterska 4 (7)

133 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 9 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx dygnet runt enligt nämndens krav. Humana har också en egen medicinskt ansvarig sjuksköterska tillgänglig för verksamheten. Hajdes ekonomiska förening är ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt LSS. Socialnämnden har avtal för köp av enstaka platser och avtalet sträcker sig till Boendet ligger i Fröjel och har 11 platser. Verksamheten driver också daglig verksamhet enligt LOV, lagen om valfrihet sedan Verksamheten har egna sjuksköterskor som även deltar i det dagliga arbetet. Dessa verksamheter klarar socialnämndens krav på hälso- och sjukvårdsinsatser och har bemannat med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Bakgrund till varför behov av köp - Intervju med privata utförare De flesta privata utförarna uppger att det under åren varit svårt att tillgodose behovet av hälso- och sjukvård enligt socialnämndens krav. Några saker, enligt utförarna, som försvårar rekrytering är bland annat ö-läget, svårt att rekrytera till landsbygd och verksamheter med få placeringar som inte möjliggör heltidstjänstgöring. Katthammarsviks äldreboende drivs på entreprenad av Norlandia Care AB med 30 platser för personer med demenssjukdom. Verksamheten startade och har under åren haft stora problem att rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal. Företagsledningen uppger att svårigheterna att bemanna bland annat beror på boendets geografiska läge samt sjuksköterskebristen på ön. I dagsläget köper Norlandia enligt avtal sjuksköterskeinsatser från särskilt boende dagtid lördag och söndag samt från hemsjukvården kväll och natt för att boendet skall kunna ansvara för hälso- och sjukvård dygnet runt, alla dagar. För den beredskap som krävs för att vid behov kunna utföra arbetet debiteras Norlandia ett fast belopp om kronor/månad. Hemsjukvården servar verksamheten med rehabiliteringsresurser utifrån stimulansmedel Sudergårdens äldreboende i Burgsvik, drivs på entreprenad av Attendo Care med 30 platser varav 20 för personer med demenssjukdom. Tidigare avtal löpte ut Efter ny upphandling vann Attendo Care upphandlingen och entreprenadavtal upprättades Under förra avtalsperioden upprättades avtal om köp av hälso- och sjukvårdsinsatser i form av sjuksköterska från särskilt boende vid behov fredagar, lördag, söndag och helgdagar. Enligt avtal betalar Attendo 5000 kronor i grundberedskap/ månad därefter debiteras 400 kronor/timme för utförd tjänst. Avtalet har muntligen förlängts. Verksamhetschef uppger att verksamheten får hjälp alla nätter från hemsjukvårdens kväll - och nattsjuksköterskor vid behov inom det gamla avtalet som gick ut utan extra kostnad. Hemsjukvården servar verksamheten med rehabiliteringsresurser utifrån stimulansmedel Gotlands serviceboende, Solrosen har 24 platser för personer med demenssjukdom. Företaget har en sjuksköterska som arbetar dagtid men också anställd som biträdande verksamhetschef. Enligt nuvarande avtal ( ) ansvarar regionens hemsjukvård för hälso- och sjukvårdsinsatser kväll, natt och särskilt boende helg alla dagar. Avtalstiden är samma som avtalet och verksamheten betalar inget extra för dessa insatser. Avtalet går ut vid årsskiftet och ny upphandling pågår. Hemsjukvården servar verksamheten med rehabiliteringsresurser utifrån stimulansmedel 5 (7)

134 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 9 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Hattstugans demensboende har 10 platser för personer med demenssjukdom. I företaget finns en sjuksköterska, 75 % anställd dagtid alla vardagar. Enligt avtal ( ) ansvarar regionens hemsjukvård för hälso- och sjukvårdsinsatser kväll, natt och särskilt boende helg alla dagar. Avtalstiden är samma som avtalet och verksamheten betalar inget för insatserna, dessa ingår i grundavtalet. Avtalet går ut vid årsskiftet och ny upphandling pågår. Hemsjukvården servar verksamheten med rehabiliteringsresurser utifrån stimulansmedel Gotlands vård - Boendet är för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL och har 24 platser fördelade på två enheter, Karlhäll och Havdhem. Verksamheterna har två sjuksköterskor anställda dygnet runt. Kvällar och nätter har sjuksköterskorna beredskap i hemmet. Verksamheten har under åren haft stora svårigheter att anställa arbetsterapeut och fysioterapeut. Behovet av dessa insatser är inte stort men är ett krav från regionen att tillhandahålla. Hemsjukvården servar verksamheten med rehabiliteringsresurser utifrån stimulansmedel Förslag på framtida förhållningssätt Socialnämnden har tagit fram särskilda dokument Uppdrag och kvalitetsdokument samt Gemensamma bestämmelser som reglerar de krav som ställs på utförarna. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som utförare i privat regi. Dessa dokument ligger också som grund vid upphandling av särskilda boenden för personer enligt SoL och LSS. I uppdraget skall utföraren se till: Att det finns en ansvarig sjuksköterska som utgör den fasta vårdkontakten för de boende. Att sjuksköterskan samverkar med fysio - och arbetsterapeuter och planerar omvårdnadsarbetet tillsammans med omvårdnadspersonalen och upprättar vårdplaner Att arbetsterapeuter och fysioterapeuter ger handledning och stöd till omvårdnadspersonalen i vardagsrehabilitering. Att det finns erforderlig tillgång till arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Region Gotlands socialförvaltning har i dag avtal med åtta privata utförare för vård av särskilt boende enligt SoL och LSS. Tre av dessa utförare klarar kravet med hälsooch sjukvårdsresurser och har bemannat med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. SKL, Nacka och Norrtälje kommun uppger att privata aktörer samarbetar och att de säljer insatser till de mindre privata utförarna. Ett liknande samarbete mellan privata utförare på Gotland skulle vara möjligt eftersom det finns privata utförare över nästan hela ön. Om utföraren inte klarar kravet på hälso- och sjukvårdsresurser så är den yttersta konsekvensen att avtalet måste sägas upp. 6 (7)

135 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 9 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Förslag på beslut 1- Ingen försäljning av hälso- och sjukvårdsinsatser - Region Gotland säljer inte hälso- och sjukvårdsinsatser till privata utförare. Verksamheterna ansvarar själva för att rekrytera och bemanna utifrån nämndens krav. Utförarna kan köpa tjänster från andra privata utförare. Överenskommelsen måste vara skriftlig och delges MAS. Konsekvens vid försäljning av hälso- och sjukvårdsinsatser Hemsjukvården upprättar rutiner för försäljning, avtal och tar fram prislista. På grund av att socialförvaltningen har brist på sjuksköterskor idag och tvingats använda hyrpersonal blir prissättnigen utifrån kostnader för hyrpersonal. För de verksamheter som idag köper hälso- och sjukvårdsinsatser måste ett övergångsavtal tas fram. Visby Marica Gardell socialdirektör 7 (7)

136 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Therese Thomsson Christina Godarve Marie Härlin Bilaga 10 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2016/380, SON 2016/ maj 2017 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan från psykiatrisk slutenvård Förslag till beslut Socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner informationen från styrgrupp och arbetsgrupp för förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan. Sammanfattning Arbetsgruppen har haft arbetsmöten vid sex tillfällen under våren och jobbat på uppdrag (bilaga 1) från styrgruppen. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete under hösten Viktigt att komma ihåg är att de allra flesta processer fungerar mycket väl för våra brukare/patienter. Endast ett fåtal avvikelser där processen inte fungerat är rapporterade i Flexite. Statistik på utskrivningsklara patienter följs och redovisas i samordnad ledning och styrning (SLS) varje månad. Statistiken visar att det är ett bra flöde. Fokus framöver riktas därmed på de områden där det finns svårigheter. En aktivitetsplan är skapad för fortsatt arbete och implementering för att öka kunskapen om varandras rutiner, verksamheter, uppdrag och roller. Detta sker bland annat genom workshop där medarbetare från våra olika verksamheter deltar. Som exempel är en aktivitet att inför vårdplanering ha ett professionellt förmöte. Mötet syftar till att professionerna blir överens och alla vet vem som gör vad. Mötet skall underlätta så patient/brukare får de bästa förutsättningarna både vid vårdplaneringen och efter utskrivningen. I det fortsatta arbetet kommer innehållet i den nya lagen, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att inarbetas. Verksamhetsledaren för Vuxensam inom RSSS (Regional samverkan och stöd struktur)kommer att vara en resurs i detta arbete. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 maj. Uppdragsdirektiv. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

137 Bilaga 10 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Ärende HSN 2016/380, SON 2016/298 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Susanne Johansson, SOF Anders Grundvik, HSF Malin Hallin, HSF Ragnar Östermark, SOF Henrik Söderdahl, SOF Cecilia Persson, SOF Leif Olsson, HSF 2 (2)

138 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 10 Uppdragsdirektiv förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan Uppdrag Uppdraget är att se över processen som ska täcka samtliga steg i vårdkedjan, från inskrivning till en stabil och trygg hemsituation. Uppdragsgivare Therese Thomsson, myndighetschef, SOF, Marie Härlin, verksamhetsområdeschef, HSF, Christina Godarve, avdelningschef, SOF Intressenter Återrapport till SON och HSN juni 2017 *Bakgrund Uppdraget har sin utgångspunkt från Handlingsplan Samordnad vård- och omsorgsplan, psykiatrisk slutenvård. Handlingsplanen upprättades utifrån nämndbeslut om åtgärdsförslag från Processkartläggning utskrivningsklara/hemgångsklara patienter i psykiatri samt från genomförd händelseanalys. Syfte Syftet är att genom regelbundna möten mellan medarbetare inom den psykiatriska heldygnsvården, öppenvård, HSF och medarbetare inom berörda verksamheter i SOF skapa förutsättningar för att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan förvaltningarna. Syftet är också att öka medarbetarnas insikt och kunskap om varandras verksamheter samt att tydliggöra befintliga rutiner. Projektbeskrivning Möte nummer 1. Uppdragsgivarna bjuder in berörda enhetschefer som tillsammans med utvecklingshandledare, SOF och kvalitetsstrateg, HSF har upptaktsmöte gör genomgång av bakgrund, syfte, mål samt gruppens uppdrag. Gemensam diskussion om hur man tillsammans skall driva jobbet vidare på bästa sätt. Möte nummer 2. Enhetschefer träffas för att diskuterar och ger varandra kunskapsutbyte om de olika verksamheterna samt går igenom gemensamma rutiner. Bestämmer tillsammans hur de på bästa sätt kan jobba vidare med medarbetarna t ex workshop eller i annan form. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

139 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 10 Projektdirektiv Möte 3 och fortlöpande, frekvens och omfattning utifrån vad gruppen kommer överens om. Möten där EC går igenom gemensamma rutiner, ärendeflöden, exempel från vardagen. Delavstämning början på maj 2017, Uppföljning och återkoppling till uppdragsgivare i oktober 2017 *Mål för projektet Skapa en mer trygg och effektiv utskrivning från sluten psykiatrisk vård. Uppföljning: Avvikelser ska minimeras. Antal faktiska debiteringsbara dagar. Namn på de som ingår i arbetsgrupp Susanne Johansson, SOF Anders Grundvik, HSF Malin Hallin, HSF Ragnar Östermark, SOF Henrik Söderdahl, SOF Datum Klicka här för att ange datum. 2 (2)

140 Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnar Östermark, Marie Härlin-Ohlander, Sven Montelius Bilaga 11 Tjänsteskrivelse SON 2016/49, HSN 2016/44 9 maj 2017 Socialnämnden, Hälso- och sjukvårdsnämnden Ansökan till IVO om verksamhet enligt lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Vid ett beslut från IVO att en sprututbytesverksamhet får starta på Gotland återkommer förvaltningen till nämnden för beslut om en införandeplan inklusive kalkyl för verksamheten. Sammanfattning Socialnämnden har tidigare gett förvaltningen i uppdrag (SON ) att i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram en plan inklusive finansiering för hur sprututbytesverksamhet kan organiseras på Gotland samt underlag för ansökan till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Förvaltningarna har nu arbetat fram en ansökan till IVO vilken presenteras nedan. Vid ett beslut från IVO att en sprututbytesverksamhet får starta på Gotland återkommer förvaltningen till nämnden för beslut om en införandeplan inklusive kalkyl för verksamheten. 1. Motivering till varför Region Gotland ansöker om att få starta verksamheten En kartläggning har genomförts av injektionsmissbrukets utredning och aktuell spridning av hepatit och hiv bland personer som injicerar droger på Gotland. Den visar att det troligen finns ett tiotal personer på Gotland som regelbundet injicerar droger och totalt 60 personer som injicerat droger de senaste fem åren. Någon pågående spridning av hiv och hepatit B finns inte på Gotland. Sannolikt finns bärare av hepatit C virus bland personer som injicerar droger på Gotland och 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

141 Socialförvaltningen, Hälso- och Tjänsteskrivelse sjukvårdsförvaltningen Region Gotland SON 2016/49, HSN 2016/44 därmed risk för spridning. Varje år rapporteras nya fall av hepatit C på Gotland, där de flesta smittas i samband med injektionsmissbruk. Genom lågtröskelverksamhet med bland annat sprutbyte, kan vi nå den avsedda gruppen och motivera dem till behandling för sitt missbruk, erbjuda provtagning och vaccination samt byte till rena injektionsverktyg. 2. Beslut av vilket det framgår att kommunen eller kommunerna där verksamheten ska bedrivas har biträtt ansökan Se beslut SON 13 ( ) Lågtröskelverksamhet för förebyggande av hiv och hepatit vid injektionsmissbruk. 3. Organisationsplan Gotlands län saknar landsting. Hälso- och sjukvård och socialtjänst organiseras under två nämnder i Region Gotland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är huvudman för lågtröskelverksamheten som bedrivs i samverkan med Beroendeenheten i Socialförvaltningen. Planen är att förlägga lågtröskelverksamheten inom verksamhetsområde Psykiatri som har beroendekompetens med bistånd från infektionskliniken. Vid behov av barnmorska hämtas den resursen från mödravården. Kuratorskompetens finns att hämta inom både verksamhetsområde psykiatri och inom beroendeenheten i socialtjänsten. Verksamheten ska syfta till att sprida information och erbjuda provtagningar, vaccination m.m. informera om smittorisker och skydd mot smitta avseende hiv, hepatit B och hepatit C samt andra förekommande allmänfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen (2004:168) efter behovsbedömning erbjuda relevanta vaccinationer informera om risker med missbruk av droger och alkohol erbjuda en samtalskontakt erbjuda avgiftning, vård, behandling samt eftervård och stöd inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 4. Verksamhetschef för den verksamhet som skall bedrivas Verksamhetschef för lågtröskelverksamhet som skall bedrivas är verksamhetsområdeschef Psykiatri. En infektionsspecialist är medicinskt ansvarigt läkare. 5. Adressuppgifter till verksamheten Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland Visby Bilaga Uppgifter om det antal personer som missbrukar narkotika som beräknas delta i sprututbytesverksamheten. (SOSFS 2013:23) Det finns sannolikt ett mörkertal på Gotland när det gäller injektionsmissbruk. Det finns troligen ett tiotal personer på Gotland som regelbundet injicerar droger och som bedöms ha förmåga att delta i en lågtröskelverksamhet med sprutbyte. 7. Redovisning av de samlade resurser som finns inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen för vård av personer som missbrukar narkotika och hur stora dessa resurser är i förhållande till behoven Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns följande verksamheter: 2 (4)

142 Socialförvaltningen, Hälso- och Tjänsteskrivelse sjukvårdsförvaltningen Region Gotland SON 2016/49, HSN 2016/44 MiniMaria - verksamhet för ungdomar i ålder upp till 24 år med missbruksproblematik ( i samverkan med socialförvaltningen). Medicinsk Beroendemottagning med LARO (Läkemedelsassisterad Rehabilitering för Opioid beroende), nedtrappning av läkemedel, poliklinisk avgiftning samt drogscreening. Heldygnsvård med resurser för inneliggande abstinensvård. Inom socialförvaltningen finns: Bilaga 11 Omfattande öppenvård som arbetar enligt evidensbaserade metoder både på grupp- och individnivå. Specialiserad myndighetsutövning för handläggning av SOL, LVM och LVU. Lågtröskelboende som syftar till att etablera personer i egen lägenhet. 8. Omhändertagande av personers missbruk Behovet av avgiftning tillgodoses genom att verksamhetsområde psykiatri avsätter vårdplatser för planerade abstinensbehandlingar. Abstinensbehandling i samband med akuta förgiftningar hanteras på medicinkliniken, ibland med stöd av intensivvårdsavdelningen. Vård, behandling samt eftervård av personer som missbrukar narkotika tillgodoses inom de resurser som nämnts ovan i 3. Samarbetet mellan olika vård och behandlingsformer sker enligt punkt 4 organisationsplan. Behovet av informationsöverföring mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillgodoses genom redan befintliga månatliga samrådsmöten och avstämningsmöten veckovis enligt samverkan mellan verksamhetsområde psykiatri och socialtjänstens beroendeenhet. 9. Kvalitet och rutiner Verksamhetschefen ska se till att det finns rutiner som säkerställer att sprutor och kanyler endast lämnas ut till personer som har ett injektionsmissbruk av narkotika sprutor och kanyler inte lämnas ut till personer som är inlagda på sjukhus eller ges vård vid behandlingshem eller motsvarande (SOSFS 2013:23) 10. Rapportering Region Gotland ska till Inspektionen för vård och omsorg vid verksamhetsårets slut lämna in en verksamhetsberättelse som innefattar en utvärdering av sprututbytesverksamheten enligt Socialstyrelsens krav enligt SOFS 2007:2. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 maj (4)

143 Bilaga 11 Socialförvaltningen, Hälso- och Tjänsteskrivelse sjukvårdsförvaltningen Region Gotland SON 2016/49, HSN 2016/44 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Marie Härlin-Ohlander, verksamhetsområdeschef psykiatri Sven Montelius, smittskyddsläkare Ragnar Östermark, enhetschef SOF Hälso- och sjukvårdsnämnden Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam 4 (4)

144 Socialförvaltningen Cecilia Persson, utvecklingsledare SOF Bilaga 12 Tjänsteskrivelse SON 2017/ april 2017 Socialnämnden Remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106). Förslag till beslut Socialnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till svar på remiss och lämnar det som sitt eget. Sammanfattning Den 16 februari 2017 beslutade regeringen proposition 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I propositionen föreslås att den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska träda i kraft den l januari 2018 och att genom den lagen upphävs lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagen omfattar både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Emellertid föreslås det i övergångsbestämmelser att lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård ska fortsätta att gälla under år 2018 för patienter som vårdas inom den psykiatriska heldygnsvården. I remissförslaget föreslås att nämnda övergångsbestämmelser upphävs och att kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård i stället ska inträda 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Beredning har skett genom att synpunkter inhämtats från berörda verksamheter inom socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Förslag på remissvar: Socialnämnden tillstyrker och välkomnar remissförslaget. Förslaget kan bidra till en förändrad syn på psykiatriska patienter och bidra till en ökad jämlikhet med somatiska vården genom att psykiatrin inkluderas redan Gällande betalningsansvar är det förståeligt att man väljer en modell där kommunens betalningsansvar utgår efter 30 dagar under (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

145 Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/115 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 28 april Remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106). Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Socialdepartementet Marie Härlin, verksamhetsområdeschef psykiatri Christine Senter, enhetschef Erling Åby Hedenius, chefsläkare psykiatri Therese Thomsson, avdelningschef SOF Susanne Johansson, enhetschef SOF Christina Godarve, avdelningschef SOF 2 (2)

146 Regeringskansliet Bilaga 12 Remiss S2017/01662/FS Socialdepartementet Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Remissinstanser 1 Socialstyrelsen 2 Arjeplogs kommun 3 Arvika kommun 4 Borgholms kommun 5 Borås kommun 6 Botkyrka kommun 7 Eskilstuna kommun 8 Eslövs kommun 9 Falköpings kommun 10 Gotlands kommun 11 Göteborgs kommun 12 Helsingborgs kommun 13 Hudiksvalls kommun 14 Härjedalens kommun 15 Jönköpings kommun 16 Kalmar kommun 17 Kiruna kommun 18 Kristianstads kommun

147 Bilaga Kungälvs kommun 20 Leksands kommun 21 Lindesbergs kommun 22 Linköpings kommun 23 Ljungby kommun 24 Ljusdals kommun 25 Ludvika kommun 26 Malmö kommun 27 Markaryds kommun 28 Munkedals kommun 29 Nora kommun 30 Norrtälje kommun 31 Nyköpings kommun 32 Nässjö kommun 33 Ovanåkers kommun 34 Piteå kommun 35 Sigtuna kommun 36 Simrishamns kommun 37 Skövde kommun 38 Sollefteå kommun 39 Stockholms kommun 40 Strömsunds kommun 41 Sundsvalls kommun 42 Torsby kommun 43 Umeå kommun 44 Uppsala kommun 45 Vilhelmina kommun 46 Västerviks kommun 47 Västerås kommun 48 Åre kommun 2(4)

148 Bilaga Åtvidabergs kommun 50 Älvdalens kommun 51 Örebro kommun 52 Övertorneå kommun 53 Stockholms läns landsting 54 Uppsala läns landsting 55 Södermanlands läns landsting 56 Östergötlands läns landsting 57 Jönköpings läns landsting 58 Kronobergs läns landsting 59 Kalmar läns landsting 60 Blekinge läns landsting 61 Skåne läns landsting 62 Hallands läns landsting 63 Västra Götalands läns landsting 64 Värmlands läns landsting 65 Örebro läns landsting 66 Västmanlands läns landsting 67 Dalarnas läns landsting 68 Gävleborgs läns landsting 69 Västernorrlands läns landsting 70 Jämtlands läns landsting 71 Västerbottens läns landsting 72 Norrbottens läns landsting 73 Sveriges Kommuner och Landsting 3(4)

149 Bilaga 12 Remissvaren ska ha inkommit till Socialdepartementet senast fredagen den 2 juni 2017, Vi ser helst att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskansliet.se och s.fs@regeringskansliet.se I remissvaren ska Socialdepartementets diarienummer S2017/01662/FS åberopas. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats < 'L Torkel Nynlän Departementsråd 4(4)

150 Regeringskansliet Bilaga 12 Promemoria S2017/01662/FS Socialdepartementet Förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Den 16 februari 2017 beslutade regeringen proposition 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I propositionen föreslås att den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska träda i kraft den l januari 2018 och att genom den lagen upphävs lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Emellertid föreslås det i övergångsbestämmelser att lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård ska fortsätta att gälla under år 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. I denna promemoria föreslås att nämnda övergångsbestämmelser upphävs och att kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård i stället ska inträda 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Denna tidpunkt för kommunernas betalningsskyldighet ska dock gälla under förutsättning att kommun och landsting inte kommit överens om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt. Förslag till lag om ändring i lag (2017:000) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:000) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

151 Bilaga 12 dels att punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska upphöra att gälla, dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse. Lydelse enligtprop. 2016/17:106 Föreslagen lydelse 2. Lagen tillämpas dock inte fram till och 2. Fram till och med den 31 december med den 31 december 2018 för patienter 2018 inträder kommunens som vårdas i sluten psykiatrisk vård. betalningsansvar i enlighet med 5 kap. 4 och om det inte finns någon överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt i enlighet med 4 kap. 5,för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård först 30 dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 har skickats. Denna lag träder i kraft den 2 januari Ärendet och dess beredning Regeringen bemyndigade den 27 februari 2014 ansvarigt statsråd att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (dir. 2014:27). Utredningen om betalningsansvarslagen (S 2014:05) överlämnade i mars 2015 betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen beslutade den 16 februari 2017 proposition 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vid beredningen av nämnda proposition tog regeringen under hand del av synpunkter om övergångsbestämmelserna gällande den nya lagen om samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvården. Till följd av dessa synpunkter föreslås det i denna promemoria att övergångsbestämmelserna till den lagen ändrats. 2(6)

152 Bilaga 12 Ny övergångsbestämmelse Förslag: Fram till och med den 31 december 2018 inträder kommunens betalningsansvar i enlighet med 5 kap. 4 den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård 30 dagar efter det att en underrättelse om att patienten är utskrivningsklar har skickats. Betalningsansvaret enligt övergångsbestämmelsen inträder om det inte finns någon överenskommelse mellan kommun och landsting om en annan tidpunkt för kommunens betalningsansvar. Utredningens förslag: Utredningen om betalningsansvarslagen (S 2014:05) föreslog inga övergångsbestämmelser i betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20). Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser ifrågasätter den korta tid för ikraftträdande som utredningen föreslår. Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Hudiksvalls kommun anser att huvudmännen måste ges tid att förbereda sig för att undvika att backup-lösningens tre dagar blir norm. Det behövs mer tid för att nå en lokal överenskommelse samt för de metodförändringar som behövs i det nya arbetssättet för alla inblandade parter. Socialstyrelsen anser att det finns en risk för att patienter i psykiatrisk vård inte får den vård och omsorg som de behöver efter utskrivning från sluten vård om fristdagarna minskas från trettio till tre med så kort varsel. Myndigheten föreslår därför att den nya lagens ikraftträdande senareläggs för denna grupp patienter. Kommunerna i Stockholms län (KSL) förordar en gradvis minskning av fristdagar och att som ett första steg antalet fristdagar halveras till 15 vardagar. Ett par remissinstanser, däribland Kalmar läns landsting och Malmö kommun föreslår att det bör skapas övergångsbestämmelser som möjliggör ett successivt införande gällande de skärpta fristdagarna. Värmlands läns landsting menar att huvudmännen måste ges god tid till både utvecklingsarbete och att förhandla för att skapa förutsättningar till korrekt utformade och väl förankrade överenskommelser. Skälen för förslaget: I likhet med vad som anges i propositionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106 s. 102) ifrågasätter flera remissinstanser den korta tid för ikraftträdande som utredningen föreslår och flera instanser, bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Hudiksvalls kommun anser att huvudmännen måste ges tid att förbereda sig för att undvika att backup-lösningens tre 3(6)

153 Bilaga 12 dagar blir norm. Det behövs mer tid för att nå en lokal överenskommelse samt för de metodförändringar som behövs i det nya arbetssättet för alla inblandade parter. Även Värmlands läns landsting anser att huvudmännen måste ges god tid till både utvecklingsarbete och att förhandla för att skapa förutsättningar för korrekt utformade och väl förankrade överenskommelser Flera av remissinstanser anger även den särskilda utmaning som det föreslagna regelverket kan medföra för verksamheter inom psykiatrin. Soäalstyrelsen anser att det finns en risk för att patienter i psykiatrisk vård inte får den vård och omsorg som de behöver efter utskrivning från sluten vård om fristdagarna minskas från trettio till tre med så kort varsel. Myndigheten föreslår därför att den nya lagens ikraftträdande senareläggs för denna grupp patienter. Kommunerna i Stockholms län (KSL) förordar en gradvis minskning av fristdagar och att som ett första steg antalet fristdagar halveras till 15 vardagar. Även Kalmar läns landsting och Malmö kommun m. fl. föreslår att det bör skapas övergångsbestämmelser som möjliggör ett successivt införande gällande de skärpta fristdagarna. I proposition 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård föreslog regeringen en övergångsbestämmelse som innebar att lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård skulle fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Vid beredningen av propositionen tog regeringen under hand del av synpunkter om att en sådan övergångsbestämmelse skulle innebära att huvudmännen var tvungna att tillämpa parallella system och rutiner för psykiatri och somatisk vård och att det därmed fanns risk att övergången skulle bli rörig, förvirrad och ineffektiv. I det skedet gjordes bedömningen att en ändring av övergångsbestämmelserna inte kunde ske utan att en ny övergångsbestämmelse behövde remitteras och underställas Lagrådets granskning. Med anledning av detta och med beaktande av de remissynpunkter som har inkommit föreslås det i denna promemoria att för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska kommunens betalningsansvar i enlighet med 5 kap. 4 den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar enligt 3 kap. l den lagen har skickats. Denna ordning ska gälla under år Kommun och landsting bör emellertid även under denna övergångstid kunna komma överens om att kommunens 4(6)

154 Bilaga 12 betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt i likhet med vad som anges i 4 kap. 5 den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Betalningsansvaret enligt övergångsbestämmelsen ska således inträda om det inte finns någon överenskommelse mellan kommun och landsting om en annan tidpunkt för kommunens betalningsansvar. Andringarna av övergångsbestämmelserna föreslås träda i kraft den 2 januari Konsekvenser av förslaget Bedömning: Förslaget om en ny övergångsbestämmelse gällande lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård medför inga direkta kostnadsökningar eller andra konsekvenser för den kommunala sektorn eller för staten. Ändringen medför inga konsekvenser för landsting, kommuner eller staten. Den övergångsbestämmelse som beslutades i samband med proposition 2016/17:106 innebär att den nu gällande lagen om (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård ska fortsätta gälla under 2018 beträffande patienter som vårdas inom sluten psykiatrisk vård. Enligt den lagen träder kommunens betalningsansvar för patientgruppen in först 30 dagar efter att en patient har bedömts utskrivningsklar och en vårdplan har upprättats. Även enligt den nu föreslagna övergångsbestämmelsen ska en frist om 30 dagar gälla under 2018 beträffande utskrivning från sluten psykiatrisk vård med den skillnaden att det endast är den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård som ska tillämpas. Författningskommentar Ikraft- och övergångsbestämmelser Genom ändringen i den andra punkten och upphävandet av åtnjjärde punkten kommer den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård även omfatta personer som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Av andra punkten kommer det dock framgå att under år 2018 inträder kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård först 30 dagar efter det att en underrättelse om att patienten är utskrivningsklar har skickats. Denna tidpunkt ska dock gälla under förutsättning att kommun och landsting inte har kommit överens om att 5(6)

155 Bilaga 12 kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt i enlighet med 4 kap. 5 nämnda lag. Övergångsbestämmelserna kommer att gälla från och med den 2 januari Det datumet är satt av författningstekniska skäl för att undvika att ändringar görs i en författning som ännu inte trätt i kraft. De övergångsbestämmelser som anges i propositionen kommer att gälla en dag, men detta bedöms inte att leda till några följder. 6(6)

156 Socialförvaltningen Ia Lönngren Bilaga 13 Tjänsteskrivelse SON 2017/ maj 2017 Socialnämnden Överenskommelse- läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen har sedan 2014 en lokal överenskommelse med tillhörande rutiner Läkarundersökning och munhälsoundersökning i samband med att barn och ungdomar placeras i familjehem eller i HVB. Med anledning av förändrad lagstiftning (prop. 2016/17:59) upphör överenskommelsen att gälla, och ersätts med denna överenskommelse. Överenskommelsen syftar till att tydliggöra respektive parts ansvarsområden då ett barn utreds av socialtjänsten och det framkommer oro samt barn och unga som ska undersökas inför placering. Överenskommelse omfattar barn och ungdomar 0- t.o.m. 20 år. Barn och unga som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet, det gäller såväl under placeringen som senare i livet. De löper flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Beredning Överenskommelsen är framtagen i samverkan med berörda verksamhetschefer, avdelningschefer, tandvårdssamordnare och BBIC- samordnare. Avstämning har skett med hälso- och sjukvårdsdirektör och socialdirektör. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 maj 2017 Överenskommelse - Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

157 Bilaga 13 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/182 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef Individ och familjeomsorg, SOF Gunvor Allkvie, enhetschef, Barn och familjeenheten, SOF Monica Bergman, BBIC-samordnare, Individ och familjeomsorg, SOF Hans Brandström, verksamhetsområdeschef, HSF Margaretha Blomgren, verksamhetsområdeschef, HSF Helen Hultnäs, Tandvårdssamordnare, HSF Leif Olsson, kvalitets- och omvårdnadsstrateg, HSF Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare, SOF Registrator HSN 2 (2)

158 Bilaga 13 Överenskommelse Läkarundersökning, hälsooch tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Ia Lönngren Beslutsdatum 14 juni 2017 Ärendenr HSN 2017/260, SON 2017/182 Version 1 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Innehåll Inledning... 2 Undersökning av barns hälsa inför placering... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Utgångspunkter... 4 Barns Behov i Centrum (BBIC)... 4 Konsultation i frågor som kräver medicinsk kompetens... 4 Samtycke inför placering Läkarundersökning enligt LVU... 4 Förutsättningar för läkarundersökning... 5 Var läkarundersökning äger rum Hälsoundersökning i samband med placering av barn och unga... 5 Förutsättningar för hälsoundersökning... 5 Bedömning utlåtande till socialtjänsten... 6 Uppföljning... 6 Var läkarundersökning och hälsoundersökningar äger rum... 6 Kostnader för hälsoundersökning inklusive tandvård Undersökning av tandhälsa i samband med hälsoundersökning... 7 Förutsättningar... 7 Socialtjänstens beställning av utlåtande av tandhälsa... 7 Bedömning utlåtande till socialtjänsten... 7 Uppföljning... 7 Kostnader för undersökning av tandhälsa Hälsoundersökning av ensamkommande barn... 8 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

159 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Målgrupp... 8 Socialtjänstens beställning av hälsoundersökning... 8 Genomförande av hälsoundersökning för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar... 8 Förutsättningar... 8 Hälsoundersökning... 8 Bedömning utlåtande till socialtjänsten... 9 Var hälsoundersökning äger rum... 9 Kostnader för hälsoundersökning inklusive tandvård Undersökning av tandhälsa ensamkommande barn och unga... 9 Socialtjänstens beställning av tandhälsoundersökning... 9 Bedömning utlåtande till socialtjänsten Uppföljning Kostnader för undersökning av tandhälsa Implementering av överenskommelse...10 Inledning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen har sedan 2014 en lokal överenskommelse med tillhörande rutiner Läkarundersökning och munhälsoundersökning i samband med att barn och ungdomar placeras i familjehem eller i HVB. Med anledning av förändrad lagstiftning (prop. 2016/17:59) upphör överenskommelsen att gälla, och ersätts med denna överenskommelse. Överenskommelsen syftar till att tydliggöra respektive parts ansvarsområden då ett barn utreds av socialtjänsten och det framkommer oro samt barn och unga som ska undersökas inför placering. Överenskommelse omfattar barn och ungdomar 0- t.o.m. 20 år. Undersökning av barns hälsa inför placering Denna överenskommelse omfattar tre olika undersökningar. 1. I ett ärende enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) får socialnämnden enligt 32 LVU besluta om att läkarundersökning av den unge ska ske samt utse läkare för undersökningen. Läkarundersökningen ska om den inte av särskilda skäl är obehövlig, ske innan socialnämnden gör ansökan om vård enligt LVU. 2. Hälsoundersökning enligt 11 kap. 3 SoL och Lag om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet enligt 1 (Prop. 2016/17:159). 3. Hälsoundersökning av asylsökande m fl. Lag 2008:344 om hälso- och sjukvård åt asylsökande, SOSFS 2011:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Bakgrund Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn och unga som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet, det gäller såväl under placeringen som senare i livet. Barn som växer upp i samhällsvård har också brister i sitt vaccinationsskydd och har inte deltagit i samma utsträckning som andra barn vid de kontroller som erbjuds inom barnhälsovård och skolhälsovård. De löper flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. 2 (10)

160 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska verksamheter inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och verksamheter som bedrivs enligt LSS ha rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete, hur samverkan ska bedrivas samt ansvaret för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet. Från och med den 15 april 2017 införs en bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453), SoL respektive Hälsooch sjukvårdslagen, (1982:763); HsL att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten ska ingå överenskommelser om samarbete kring barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Redan under socialtjänstens utredning av ett barns behov av placering behövs samarbete mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. I bestämmelsen framgår också att socialnämnden ska underrätta hälso- och sjukvården om att ett barn eller en ung person i åldern år ska erbjudas en hälsoundersökning som avses i lagen (2017:000) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Landstingen kompenseras för hälsoundersökning enligt kommunala finansieringsmodellen. För utlåtande ska överenskommelse upprättas. Socialnämnden ska enligt SoL verka för att barn som bor i familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende(hvb), får den sjukvård de behöver. Hälso- och sjukvården har en skyldighet enligt HSL och tandvården enligt Tandvårdslagen, TVL (1985:25) att samverka med socialtjänsten kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att lämna uppgifter till socialtjänsten i samband med pågående barnavårdsutredning, enligt 14 kap. 1 SoL. Detta kan göras utan samtycke från vårdnadshavaren. Socialtjänsten strävar dock alltid efter att vården och dess genomförande ska ske med samtycke trots att det inte alltid är ett krav. Samverkan kring hälsoundersökningar och planering sker huvudsakligen genom samtycke från vårdnadshavare och/eller den unge. Undantag är när barn eller unga omhändertas enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Denna överenskommelse omfattar konsultation i frågor som kräver medicinsk kompetens samt hälso- och tandhälsoundersökning inför att barn och unga ska placeras utanför det egna hemmet med stöd av SoL eller LVU. I överenskommelsen finns ett särskilt avsnitt som gäller hälsoundersökning för ensamkommande barn och unga. Syfte Syftet med överenskommelsen är att den enskilde får vård och insatser som är av god kvalitet och samordnade mellan socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Det är den enskildes behov av samverkan som ska styra. Överenskommelsen utgör ett komplement till lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd och grundar sig på Övergripande överenskommelse avseende samverkan mellan socialnämnden och hälsooch sjukvårdsnämnden. 3 (10)

161 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Utgångspunkter Barns Behov i Centrum (BBIC) Barnets hälsa och utbildning är centrala frågeställningar i socialtjänstens utredningsarbete kring enskilda barns behov av stöd och skydd. Socialstyrelsen har under 2015 lanserat Reviderade BBIC med förenklade rutiner både vad det gäller inhämtande av uppgifter från hälso- och sjukvården i själva barnutredningen och i samband med placering av barn. Region Gotland har förbundet sig med socialstyrelsen att följa rutiner för BBIC. De nationella rutinerna är framtagna tillsammans med representanter från elevhälsan, tandhälsan, hälso- och sjukvården samt socialstyrelsen. Socialstyrelsen har tagit fram stöddokument för tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Stöddokumenten tydliggör att både socialtjänst och hälso- och sjukvård har ett ansvar att samverka kring barn som far illa enligt 5 kap 1 a SoL och 2 f HsL. Socialtjänstens samverkan med tandvården behöver ske utifrån tandvårdens ansvar för regelbundna kontroller av barnets tandhälsa enligt 7 TvL. Konsultation i frågor som kräver medicinsk kompetens I samband med socialtjänstens barnutredning behöver barnets hälsostatus utredas. Socialstyrelsens dokumentationsstöd i BBIC ger struktur hur konsultation kring barnets hälsa kan genomföras. Beroende på barnets ålder sker konsultationen med BVC, barn- och elevhälsan, tandvården samt i förekommande fall även pågående vårdkontakter. Konsultationen kan ske via telefon eller ett gemensamt möte. Frågorna kan skickas ut i förväg för att användas som stöd. Konsultationen ska innehålla en sammanfattande skriftlig bedömning av barnets behov av ytterligare stöd från hälso- och sjukvården, barn- och elevhälsan och tandhälsovården. Samtycke inför placering Att hämta in och lämna ut journaler kräver inte vårdnadshavarens samtycke, i de fall detta sker inom ramen för en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd. I de fall hälsoundersökningen görs i samband med en placering enligt socialtjänstlagen krävs vårdnadshavares/god mans samtycke. Socialtjänsten svarar för att inhämta samtycke från vårdnadshavares/god man och ungdomen i de fall hen är 15 år eller äldre. Om placeringen sker med stöd av LVU, får socialnämnden besluta om läkarundersökning. 1. Läkarundersökning enligt LVU I ett ärende enligt LVU får socialnämnden enligt 32 LVU besluta om läkarundersökning av barnet eller den unge samt utse läkare för undersökningen. I ett mål enligt LVU har rätten samma befogenhet som socialnämnden. Läkarundersökningen ska, om det inte av särskilda skäl är obehövligt, ske innan socialnämnden gör ansökan om vård enligt LVU. Läkarundersökning enligt LVU syftar till att identifiera sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som kan ha betydelse för bedömningen av behovet av vård med stöd av LVU och planering av vårdens innehåll. Tidsfristen är ofta kort i samband med utredning och ansökan om vård enligt LVU och ofta saknas det förutsättningar för en mer djupgående undersökning. Läkarundersökningen är inte lika heltäckande som en hälsoundersökning. En läkarundersökning enligt LVU ersätter inte en hälsoundersökning i samband med placering. När ungdomen är placerad kan det bli aktuellt med en hälsoundersökning som avses i avsnittet nedan. 4 (10)

162 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Förutsättningar för läkarundersökning Barnet eller den unge ska informeras av sin socialsekreterare om undersökningen och dess syfte. Socialsekreterare ansvarar för att barnet/den unge får sällskap av någon denne känner vid undersökningen. Socialtjänsten initierar behov av hälsoundersökning till hälso- och sjukvården via telefonsamtal. Skriftlig begäran från socialtjänsten till hälso- och sjukvården om läkarundersökning (bilaga) Målsättningen är att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda tid för läkarundersökning en vecka från beställning pga. korta ledtider i förhållande till förvaltningsrätten. Utlåtande från hälso- och sjukvården till socialtjänsten skickas snarast till socialtjänsten i anslutning till genomförd undersökning om inget annat avtalas. Var läkarundersökning äger rum Barn 0-12 år Undersökning sker vid Barnmottagningen på Visby lasarett. Barnmottagningen svarar för att mottagningsteamet inom individ- och familjeomsorgen har tillgång till aktuella telefonoch kontaktuppgifter vid mottagningen och att tillgängligheten är hög. Ungdomar år Undersökning sker vid Vårdcentral Visby norr. Vid vårdcentralen bör det finnas namngivna läkare som har ett särskilt ansvar för att genomföra dessa undersökningar. Vårdcentralen svarar för att mottagningsteamet och socialsekreterare har tillgång till telefon och kontaktuppgifter vid vårdcentralen samt att tillgängligheten är hög. 2.1 Hälsoundersökning i samband med placering av barn och unga Hälsoundersökning bör erbjudas om en sådan inte bedöms som obehövlig. En hälsoundersökning kan vara obehövlig om barnet eller den unge det senaste året genomgått en sådan. Om hälsoundersökning bedöms obehövlig bör socialtjänsten dokumentera anledningen till detta. Hälsoundersökningen bör avse barnets eller den unges fysiska och psykiska hälsa samt tandhälsa. Den bör omfatta en kartläggning av tidigare hälsoundersökningar och vaccinationer samt de undersökningar och samtal som i övrigt behövs för en medicinsk bedömning av barnets eller den unges behov av hälso- och sjukvård. Det är viktigt att barnet får komma till tals om sin hälsa. Förutsättningar för hälsoundersökning Barnet eller den unge ska informeras av sin socialsekreterare om undersökningen och dess syfte. Socialsekreterare ansvarar för att barnet/den unge får sällskap av någon denne känner vid undersökningen. Socialtjänsten ska så tidigt som möjligt i utredningsprocessen beställa hälsoundersökning. Behov av hälsoundersökning initieras till hälso- och sjukvården via telefonsamtal 5 (10)

163 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Hälso- och sjukvården ansvarar för att rekvirera de journaler som bedöms nödvändiga för att upptäcka aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov som barnet eller den unge kan ha. Målsättningen är att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda tid för hälsoundersökning inom fyra veckor från beställningen. Inför undersökningen ska undersökande läkare ha tillgång till: Skriftlig begäran från socialtjänsten till hälso- och sjukvården om hälsoundersökning Kopia på samtycke gällande inhämtande av journaler samt genomförande av hälsoundersökning. BBIC-stöddokument med anvisning till undersökande läkare: Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn (bilaga) BBIC- mall Utlåtande till socialtjänsten från hälso- och sjukvård (bilaga) Bedömning utlåtande till socialtjänsten Utlåtande till socialtjänsten från hälso- och sjukvård (bilaga). Utlåtandet ska ifyllas i sin helhet eller i skriftligt underlag som motsvarar BBIC stöddokument. Saknas uppgifter bör anledningen framgå. Utlåtandet skickas som remissvar. Utlåtandet ska vara socialtjänsten tillhanda så snart som möjligt, senast två veckor efter det att undersökningen har ägt rum, om inget annat avtalats. Uppföljning Den uppföljning och de åtgärder som berör hälso- och sjukvården ansvarar undersökande läkare för att överföra till BVC/skolhälsovård och vid behov remittera till annan vårdgivare. Överföring av uppgifter till annan vårdgivare, exempelvis elevhälsan kan kräva att vårdgivaren får vårdnadshavares samtycke till detta. Var läkarundersökning och hälsoundersökningar äger rum Undersökning av barn och ungdomar som har en pågående läkarkontakt utifrån kroniska besvär hänvisas till aktuell läkare. I övrigt gäller: Barn 0-12 år Undersökning sker vid Barnmottagningen på Visby lasarett. Barnmottagningen svarar för att mottagningsteamet inom individ- och familjeomsorgen har tillgång till aktuella telefonoch kontaktuppgifter vid mottagningen och att tillgängligheten är hög. Ungdomar år Undersökning sker vid Vårdcentral Visby norr. Vid vårdcentralen bör det finnas namngivna läkare som har ett särskilt ansvar för att genomföra dessa undersökningar. Vårdcentralen svarar för att mottagningsteamet och socialsekreterare har tillgång till aktuella telefon och kontaktuppgifter vid vårdcentralen samt att tillgängligheten är hög. 6 (10)

164 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Kostnader för hälsoundersökning inklusive tandvård Landstingen kompenseras för hälsoundersökning enligt kommunala finansieringsmodellen. För utlåtande ska överenskommelse upprättas. Möjlighet finns för landsting att ta ut avgift för utfärdande av intyg. Avgift för utfärdande av intyg under 2017, kommer efter uppföljning av genomförda hälsoundersökningar att regleras i efterhand. Avstämning av antalet hälsoundersökningar sker senast i januari Undersökning av tandhälsa i samband med hälsoundersökning En hälsoundersökning ska även omfatta undersökning av tandhälsan. Undersökning för barn och ungdomar i alla åldrar sker inom Region Gotlands folktandvård i egen regi. Med undersökning avses fullständig undersökning av legitimerad personal med vana vid barntandvård. Förutsättningar Barnet eller den unge ska informeras av sin socialsekreterare om undersökningen och dess syfte. Socialsekreterare ansvarar för att barnet/den unge får sällskap av någon denne känner vid undersökningen. Socialtjänsten ska så tidigt som möjligt i utredningsprocessen beställa undersökning. Behov av undersökning initieras via telefonsamtal. Socialtjänstens beställning av utlåtande av tandhälsa Beställning av undersökning av barnets tandhälsa ska göras skriftligt till Region Gotlands folktandvård. Inför undersökningen ska ansvarig för undersökningen ha tillgång till: Skriftlig begäran från socialnämnden till tandvården om tandhälsoundersökning Kopia på samtycke gällande genomförande av munhälsoundersökning. Vid LVU krävs inget samtycke. BBIC-mall: Utlåtande till socialtjänsten från tandvården (bilaga) Bedömning av tandhälsa ska äga rum inom fyra veckor från socialtjänstens beställning. Bedömning utlåtande till socialtjänsten BBIC-mall Utlåtande till socialtjänsten från tandvården (bilaga). Utlåtandet ska ifyllas i sin helhet eller i skriftligt underlag som motsvarar BBIC stöddokument. Saknas uppgifter bör anledningen framgå Utlåtande ska vara rekvirerande socialsekreterare till hand senast två veckor efter det att undersökningen ägt rum. Uppföljning De åtgärder som berör tandvården, inklusive eventuella remisser, ansvarar undersökande tandläkare för. Kostnader för undersökning av tandhälsa För barn och ungdomar 0-20 år tas ingen avgift ut för tandhälsoundersökning. 7 (10)

165 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras 3.1 Hälsoundersökning av ensamkommande barn Målgrupp Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar omfattas av denna överenskommelse. För nyanlända barn och ungdomar med flyktingbakgrund finns även en särskild vårdöverenskommelse med utgångspunkt från SOSFS 2011:11, som upprättats mellan utbildningoch arbetslivsförvaltningen (UAF) och hälso och sjukvårdsförvaltningen (HSF), Vårdöverenskommelse Hälsoundersökning av nyanlända barn och ungdomar med flykting/invandrarbakgrund. Socialtjänstens beställning av hälsoundersökning Socialtjänsten ansvarar för att beställa hälsoundersökning av ensamkommande barn och ungdomar. Beställning till hälso- och sjukvården sker när det finns god man utsedd till det enskilda barnet/ungdomen. Beställning skickas till den vårdcentral som är geografiskt närmast det boende den enskilde bor i. Undersökning initieras via telefonsamtal. Inför undersökningen ska undersökande läkare ha tillgång till: Skriftlig begäran från socialnämnden till hälso- och sjukvården om hälsoundersökning (bilaga) Kopia på samtycke gällande inhämtande av journaler samt genomförande av läkarundersökning (bilaga) BBIC-stöddokument med anvisning till undersökande läkare: Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn (bilaga) BBIC- mall Utlåtande till socialtjänsten från hälso- och sjukvård (bilaga) Målsättningen är att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda tid för hälsoundersökning fyra veckor från beställning. Genomförande av hälsoundersökning för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Förutsättningar Ett helhetsperspektiv med barnet och hela dess livssituation i centrum bör karaktärisera undersökningen. Barnet eller den unge ska informeras av sin socialsekreterare om undersökningen och dess syfte. Socialsekreterare ansvarar för att barnet/den unge får sällskap av någon denne känner vid undersökningen. Det kan krävas ytterligare besök hos den undersökande läkaren för att en kvalificerad bedömning ska kunna genomföras. Hälsoundersökning Hälsoundersökningen syftar till en bedömning av barnets aktuella fysiska och psykiska hälsa, tillväxt och utveckling och eventuella funktionsnedsättningar eller funktionshinder som uppstår i förhållande till miljön. Undersökning inriktas på att upptäcka behov av omedelbar vård och behov av smittskyddsåtgärder. En bedömning av vaccinationsstatus bör ingå.(bilaga) Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt sjukdomar av kronisk eller återkommande karaktär. Aktuell eller pågående medicinering ska klarläggas. Stämningsläge, tecken 8 (10)

166 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras på oro och rastlöshet, koncentrationsförmåga och orientering är likaså exempel på viktiga uppgifter att observera. Bedömning utlåtande till socialtjänsten Utlåtande till socialtjänsten från hälso- och sjukvård (bilaga). Utlåtandet ska ifyllas i sin helhet eller i skriftligt underlag som motsvarar BBIC stöddokument. Utlåtandet skickas som remissvar. Utlåtandet ska vara socialtjänsten tillhanda senast två veckor efter det att undersökningen har ägt rum, om inget annat avtalats. Var hälsoundersökning äger rum För ensamkommande barn och ungdomar genomförs hälsoundersökning vid den vårdcentral i Region Gotlands egen regi som är geografiskt närmast belägen det boende den enskilde bor i. Vid vårdcentralerna bör det finnas namngivna läkare som har ett särskilt ansvar för att genomföra dessa undersökningar. Vårdcentralerna svarar för att mottagningsteamet samt socialsekreterare och enhetschefer/föreståndare för HVB-hemmen för ensamkommande barn och ungdomar har tillgång till aktuella telefon och kontaktuppgifter. Vårdcentralerna ansvarar även för att tillgängligheten är hög. Kostnader för hälsoundersökning inklusive tandvård Hälsoundersökning är något som hälso- och sjukvården är skyldiga att erbjuda migranter 0-18 år. Hälso- och sjukvården eftersöker medel för undersökningen hos Migrationsverket. För de fall en läkarundersökning är påkallad (t.ex. vid omhändertagande enligt LVU) så gäller överenskommelsens första del om läkarundersökning inför placering av barn och unga, se ovan. 3.2 Undersökning av tandhälsa ensamkommande barn och unga Munhälsoundersökning för ensamkommande barn och ungdomar i alla åldrar sker inom Region Gotlands folktandvård alternativt genom överenskommelse med annan vårdgivare. Med undersökning avses fullständig undersökning av legitimerad personal med vana vid barntandvård. Socialtjänstens beställning av tandhälsoundersökning Beställning av undersökning av den enskildes tandhälsa ska göras skriftligt. Beställning till tandvården sker när det finns god man utsedd till det enskilda barnet/ungdomen och efter att hälsoundersökning är genomförd. Inför undersökningen ska undersökande tandläkare eller tandhygienist ha tillgång till: Skriftlig begäran från socialnämnden till tandvården om munhälsoundersökning Kopia på samtycke gällande inhämtande av journaler samt genomförande av munhälsoundersökning. BBIC-mall: Utlåtande till socialtjänsten från tandvården (bilaga) Bedömning av tandhälsa ska äga rum inom fyra veckor från socialtjänstens beställning. 9 (10)

167 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Bilaga 13 Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Bedömning utlåtande till socialtjänsten Utlåtande lämnas i BBIC-mall, alternativt annat skriftligt underlag som motsvarar BBICstöddokument (anamnes, status, diagnoser och terapi). Utlåtande alternativt remissvar ska vara rekvirerande socialsekreterare till hand senast två veckor efter det att undersökningen ägt rum. Uppföljning De åtgärder som berör tandvården, inklusive eventuella remisser, ansvarar undersökande tandläkare för. Kostnader för undersökning av tandhälsa För barn och ungdomar 0-20 år tas ingen avgift ut för tandhälsoundersökning. Implementering av överenskommelse Respektive huvudman ansvarar för att överenskommelse blir känd och tillämpas i sina verksamheter. Socialförvaltningen svarar för att erbjuda särskilda informationsinsatser gällande BBIC, stöddokument för konsultation samt mallar för utlåtanden. 10 (10)

168 Socialförvaltningen Mårten Åström Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Bilaga 14 Tjänsteskrivelse SON 2017/120 5 juni 2017 Socialnämnden Patientnämnden- remiss rapport Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som svar på Patientnämndens remiss: Patientnämndens rapport över iakttagelser i vården Sammanfattning Patientnämnden rapport över iakttagelser i vården 2016 visar att patientnämnden har mottagit åtta klagomål på socialförvaltningen som ansvarig vårdgivare. Sex av dessa gäller äldreboenden och två hemsjukvård. Patientnämnden konstaterar att det är omöjligt att dra några slutsatser av så få ärenden. En orsak till att det är så få ärenden inom kommunal vård, kan enligt patientnämndens rapport, vara att kännedomen om patientnämnden hos patienter, anhöriga och personal inom äldreboenden och hemsjukvård är låg. De ser ett liknande mönster bland andra patientnämnder i Sverige. Bedömning Socialnämnden instämmer i Patientnämndens slutledning, att antalet klagomål på socialnämnden som vårdgivare, är för litet för att man ska kunna dra några slutsatser. Socialnämnden konstaterar att det låga antalet klagomål som redovisas, visar att den hälso- och sjukvård som socialnämnden bedriver, är av god kvalitet. Detta bekräftas av de goda resultat som brukarundersökningarna visar. Senast den om hemsjukvården, november 2016 februari 2017, där 96, 2 % av patienterna var nöjda med den vård, som hemsjukvården tillhandahåller. Socialnämnden välkomnar initiativet från Patientnämnden om ett utökat samarbete mellan Patientnämnden och förvaltningens Hälso- och sjukvårdsledning. Målet är att tydliggöra patientnämndens verksamhet och uppdrag, för de brukare som erbjuds hälso- och sjukvård, anhöriga samt för förvaltningens vårdpersonal. Detta för att ytterligare öka patientsäkerheten inom Socialnämndens hälso- och sjukvårdsuppdrag. Beslutsunderlag Remiss: Patientnämndens rapport över iakttagelser i vården Socialförvaltningens tjänsteskrivelse 5 juni (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

169 Bilaga 14 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/120 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Patientnämnden- via registrator Hälso- och sjukvårdsnämnden- via registrator 2 (2)

170 Bilaga 14

171 Patientnämnden Bilaga 14 Datum Handlingstyp Brev Dnr: Pan A5/2017 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Rapport över iakttagelser i vården under 2016 Ett av patientnämndens uppdrag är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Detta sker bl.a. genom att nämnden rapporterar iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden har tagit fram en rapport över iakttagelser i vården under Patientnämnden beslutade på sammanträdet, PAN 13 att rapporten ska översändas till HSN och SON och att svar ska begäras från respektive nämnd. Patientnämnden är tacksam för återkoppling samt besked om hur rapporten hanteras inom respektive nämnd och förvaltning. Vänliga hälsningar Lena Andersson Handläggare Bilagor Rapport över iakttagelser i vården under 2016 Bilaga 1 Ramla mellan stolarna Protokollsutdrag Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post registrator-pan@gotland.se Webbplats

172 Bilaga 14 Patientnämnden Lena Andersson Dnr A5/2017 Handläggare Rapport över iakttagelser i vården under 2016 Sammanfattning Det totala antalet klagomål har ökat från 198 till 234. Klagomål på Hälso och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 226 och klagomål på Socialförvaltningen har ökat från 5 till 8. 2 patienter har haft en stödperson jämfört med 10 under (97)* % av ärendena avsåg hälso och sjukvård och 6 (3) % tandvård. 97 (97) % av klagomålen gällde Hälso och sjukvårdsförvaltningen och 3 (3) % Socialförvaltningen. 4 (3,5) personer per 1000 innevånare vände sig till patientnämnden. Somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri, tandvård samt kommunal vård (vård inom Socialförvaltningen) har ökat antal medan det för primärvården ses en minskning. Ökningen består huvudsakligen av huvudproblemen kommunikation samt organisation och tillgänglighet. Antalet patienter som tillfrågats om de önskar stödperson samt förordnade stödpersoner uppvisar en kraftig minskning. Inledning Patientnämnden finns till för de patienter som har klagomål eller synpunkter på vården. Uppdraget innebär att stödja och hjälpa patienter och anhöriga i kontakterna med vården. Lagen om patientnämndsverksamhet kom till för att stärka patientens ställning i vården, bidra till kvalitetsutveckling i vården samt att ge tvångsvårdade patienter möjlighet till stödperson. Verksamheten ska genom hög kompetens och ett professionellt förhållningssätt ge råd och stöd för att patienters intressen ska kunna tillvaratas i den offentligt finansierade hälso och sjukvården samt tandvården. Ansvarsområdet omfattar hälso och sjukvård enligt hälso och sjukvårdslagen, tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av Region Gotland eller enligt avtal med regionen, samt den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso och sjukvård. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso och sjukvården genom att *2015 års siffror inom parentes 1

173 Bilaga 14 o o o o hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter Patientnämnden ska även på begäran utse stödperson till den som har tvångsvård Stödperson I patientnämndens uppdrag ingår att ge patienter med tvångsvård möjlighet att få en stödperson. Det är en lagstadgad rättighet att få en stödperson, om patienten så önskar och psykiatrin ska tillfråga alla patienter med tvångsvård om de vill ha en stödperson och meddela patientnämnden patientens önskemål. Tvångsvård kan ges enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) eller smittskyddslagen (LSM). Efter att tvångsvården hävts har patienten rätt att ha kvar sin stödperson i fyra veckor. Förordnandet kan sedan övergå till ett kontaktmannaskap enligt socialtjäntlagen. Patientnämnden lämnar i sådana fall över till socialnämnden. Kansliet har tillgång till tio utbildade stödpersoner. Statistik I år har 2 patienter med tvångsvård fått en stödperson. Föregående år var antalet uppdrag (115) patienter har haft tvångsvård och 34 (71) av dessa har blivit tillfrågade av psykiatrin om de vill ha en stödperson varav 2 önskat detta. Det är alltså 1,8 (11) % av patienterna med tvångsvård som fått en stödperson förordnad av patientnämnden på Gotland och 30 (76) % har blivit tillfrågade om de önskat få en stödperson. Antal 140 LPT och stödperson Psyk. tvångsvård Tillfrågade patienter Förordnade stödp Diagram 1: Antal tillfällen med psykiatrisk tvångsvård, antal patienter som tillfrågats av psykiatrin om de önskar stödperson samt antal stödpersoner som förordnats av patientnämnden. 2

174 Bilaga 14 Klagomål Synpunkter/klagomål är den mest omfattande delen av patientnämndens verksamhet. De flesta som kontaktar patientnämnden är patienter som önskar hjälp för egen del. De närstående som tar kontakt önskar oftast hjälp till den som är patient men även ibland för att få stöd i sin roll som anhörig. De som kontaktar patientnämnden vill ha svar på frågor, stöd och hjälp att lösa uppkomna problem och få förslag på hur de ska kunna komma vidare eller hantera sin situation. En del som kontaktar patientnämnden vill anmäla en felbehandling eller/och ha ekonomisk ersättning för en vårdskada. Många som tar kontakt säger att de inte vill att andra ska drabbas av det som de själva råkat ut för. Tidsåtgången för handläggning av ett ärende varierar. En del ärenden stannar vid ett telefonsamtal eller en e postkontakt och andra kan medföra många kontakter med patient/närstående och vården. Uppdraget att hjälpa och stödja kan ex innebära skrivhjälp, medfölje till vården eller/och hjälp att vända sig till andra myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Patient eller Läkemedelsförsäkringen. Synpunkter/klagomål innehåller ofta viktig information som kan utgöra värdefullt underlag för vårdens arbete med kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. I många fall tar vården till sig det som patienten eller anhöriga pekar på och vidtar åtgärder, exempelvis i form av förbättrade rutiner eller att ärendet används som exempel i förbättringsarbetet. De synpunkter som kommer in till patientnämnden uppfattar nämnden kan vara till stor nytta för vården. Indelning av klagomålen Ett nytt sätt att kategorisera patientnämndsärenden infördes första januari Detta sker utifrån en handbok som arbetats fram av patientnämnderna i Sverige. Patientnämndsärenden delas in i nio huvudproblem istället för som tidigare fyra (vård och behandling, bemötande/kommunikation, organisation/regler/resurser samt övrigt). Under varje huvudproblem finns delproblem som möjliggör ytterligare uppdelning. Syftet är att få ett bättre stöd i återföringen till vården och bättre underlag till uppföljningar och redovisningar av olika slag. Det är anmälarens berättelse med beskrivning av problemet som ligger till grund för registreringen inte patientnämndens eller vårdens tolkning Statistik Det totala antalet klagomålsärenden har ökat från 198 till 234. Klagomål på Hälso och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 226 och klagomål på Socialförvaltningen har ökat från 5 till (97)* % av ärendena avsåg hälso och sjukvård och 6 (3) % tandvård. 97 (97) % av klagomålen gällde Hälso och sjukvårdsförvaltningen och 3 (3) % Socialförvaltningen. 4 (3,5) personer per 1000 innevånare vände sig till patientnämnden. 3

175 Bilaga 14 Huvudproblem Delproblem Vård och behandling 1.1 Undersökning/utredning Vård och behandling 1.2 Diagnos Vård och behandling 1.3 Behandling Vård och behandling 1.4 Läkemedel Vård och behandling 1.6 Intyg Vård och behandling 1.7 Second opinion 1 1. Vård och behandling 1.8 Medicinskteknisk utrustning, hjälpmedel Vård och behandling 1.9 Resultat Summa vård och behandling Omvårdnad 1 2. Omvårdnad 2.1 Personlig omvårdnad Omvårdnad 2.2 Kost/nutrition 1 2. Omvårdnad 2.3 Logi/sängplats 1 1 Summa omvårdnad Kommunikation 2 3. Kommunikation 3.1 Bemötande Kommunikation 3.3 Ej lyssnad till Kommunikation 3.5 Dialog/delaktighet patient/närstående Kommunikation 3.6 Information till patient/närstående Kommunikation 3.7 Kulturella/språkliga hinder, tolkfrågor 2 3 Summa kommunikation Patientjournal/ sekretess 4.1 Bruten sekretess/tystnadsplikt Patientjournal/ sekretess 4.2 Patientjournal/loggar Patientjournal/ sekretess 4.3 Dataintrång 2 1 Summa patientjournal/sekretess Ekonomi 1 5. Ekonomi 5.1 Patientavgifter/högkostnadsskydd Ekonomi 5.2 Ersättningsanspråk/garantier Ekonomi 5.3 Läkemedelskostnader Summa ekonomi Org. och tillgänglighet 6.1 Tillgänglighet Org. och tillgänglighet 6.2 Vårdgaranti Org. och tillgänglighet 6.3 Lång väntan på besökstid Org. och tillgänglighet 6.4 Lång väntetid i väntrum 1 6. Org. och tillgänglighet 6.5 Valfrihet/fritt vårdsökande 4 6. Org. och tillgänglighet 6.6 Resursbrist/inställda åtgärder 3 2 Summa organisation/tillgänglighet Vårdansvar 7.1 Vårdflöde/processer Vårdansvar 7.3 Info. överföring/samverkan mellan vårdenhet Vårdansvar 7.4 Info.överföring/samverkan mellan vårdgivare Vårdansvar 7.5 Vårdplanering/vårdplan Summa vårdansvar Administrativ hantering 8.1 Brister i hantering av: kallelser, remisser Administrativ hantering 8:2 Övrig administrativ hantering 1 3 Summa administrativ hantering Övrigt När inget annat problemområde passar in 2 Tabell 1: Indelning av klagomål i huvudproblem och delproblem under de senaste tre åren. Den tidigare uppdelningen i problemområdena vård och behandling (grå), bemötande och kommunikation (grön), och organisation regler och resurser (gul) finns kvar för att möjligöra en jämförelse. 4

176 Bilaga 14 Antal Kategorier Vård och behandling Bemötande/kommunikation Organisation/regler/resurser Diagram 2: Klagomål uppdelade i de problemområden som gällde tom 2013, dvs. vård och behandling, bemötande/kommunikation och organisation/regler/resurser. Klagomålen är översatta till den tidigare indelningen. Antal Huvudproblem Diagram 3: Uppdelning på huvudproblem under åren 2014 och

177 Bilaga 14 Trender och fördelning på huvudproblem och delproblem med exempel Antalet klagomål har ökat med 36 stycken jämfört med föregående år. Klagomål som rör vård och behandling samt omvårdnad (grå) har ökat med 5 stycken. Klagomål som rör kommunikation (grön) har ökat med 9 stycken. Resterande problemområden (orange) har sammantaget ökat med 20 stycken. Två ärenden har också tillkommit under problemområdet övrigt. De vanligaste klagomålen under huvudproblemet vård och behandling är liksom föregående år behandling, diagnos samt resultat. Klagomålen på behandling har ökat med 5 stycken och på diagnos med 8 stycken medan undersökning/utredning har minskat med 6 stycken. När det gäller kommunikation är det bemötande samt information till patient/närstående som man är mest missnöjd med. Fördelningen var liknande föregående år men i år är det något fler klagomål på bemötande. Under organisation och tillgänglighet har antalet ärenden ökat med 14 stycken. Ökningen består huvudsakligen av klagomål på tillgänglighet och vårdgaranti. 1. Vård och behandling 132 (127) synpunkter 56 % (64 %) av klagomålen ligger under huvudrubriken vård och behandling. I många av dessa klagomål finns bidragande orsaker som faller under andra huvudproblem, exempelvis bristfällig dokumentation, bristande läkarkontinuitet, att patienten inte blivit lyssnad på, remisser som inte kommit iväg som planerat, osv. 1.1 Undersökning/utredning 6 (12) synpunkter Klagomål på fördröjd eller att man inte får viss undersökning eller utredning. 1.2 Diagnos 34 (26) synpunkter I stort sett alla klagomål på diagnos handlar om att den varit försenad och i något enstaka fall framförs klagomål på att diagnosen varit felaktig. Diagnos av borrelia drog ut på tiden. Patienten hade blivit fästingbiten och detta berättade patienten vid varje läkarbesök. Sökte vård efter 1,5 månad och hade då svår värk och ett rejält rött märke. Sökte vård på lasarettet där bältros misstänktes. Sökte sedan vård på vårdcentral för svåra smärtor och fick värktabletter. Sökte igen på vårdcentral och fick medicin mot bältros. Mycket medtagen och sökte återigen på vårdcentral och fick ny kur med bältrosmedicin. Sökte igen på vårdcentral och prov på borrelia togs. Sökte efter några dagar återigen och fick då behandling mot borrelia. Det har då gått 43 dagar sedan första läkarbesöket. I svar från vårdcentralen konstateras bl.a. att prov borde ha tagits tidigare då patienten påpekat att hen haft fästingar på sig. Prov togs ssm och svaret inväntades enligt rådande riktlinjer (STRAMA) att vara restriktiv med antibiotikabehandling. Behandlingen sattes ändå in innan provsvaret kommit då patienten sökte igen. Detta visade sig vara det korrekta. 6

178 Bilaga Behandling 48 (43) synpunkter De flesta klagomålen gäller att behandlingen varit felaktig/bristande eller fördröjd och en mindre andel att den uteblivit eller att man blivit nekad behandling. Patienten fick svårt att kissa och det blödde från penis. Vård söktes på vårdcentral som konstaterade att patienten hade trång förhud. Till akuten och där gavs rådet att rengöra under förhuden. Detta prövades men det blev inte bättre. Vård söktes på urologen. Patienten visade sig ha urin kvar i urinblåsan och opererades för trång förhud. I svar från vården framgår att patienten led av förhudsförträngning med total avstängning av urinflödet. Detta är mycket ovanligt och tillståndet missbedömdes. Kliniken har gjorts uppmärksamma på fallet för att undvika liknande i framtiden. 1.4 Läkemedel 14 (17) Synpunkter Klagomål på biverkningar, felaktigheter i ordination, bristande uppföljning av läkemedelsbehandling, fördröjning vid utskrivning av läkemedel, missnöje med att bli nekad önskad medicinering Barnet hade fått en infektion och vårdnadshavare sökte vård på akuten. Fick flytande antibiotika utskrivet. Vårdnadshavare bad efter några dagar primärvården att skriva ut tabletter istället. Fick då besked att dosen är tre gånger för hög. I svar från vården anges bl.a. att det tagits upp på introduktionen för underläkare att kontrollera doseringar mer noggrant. 1.9 Resultat 25 (24) synpunkter Drygt hälften av klagomålen handlar om att patienten anser att de fått en skada av den vård de fått. Resterande klagomål handlar om att resultatet inte blivit det förväntade. Patienten drog ut en visdomstand. Det blev inte bra och patienten tappade känseln i kinden. I svar från vården beklagas det inträffade. Nervskadan ska bedömas och intyg till patientförsäkringen skrivas. 7

179 Bilaga Omvårdnad 4 (4) synpunkter Klagomål på omvårdnad handlar bl.a. om brister i personlig omvårdnad. Patienten blev inlagd på avdelning på lasarettet på kvällen. Trots patientens påpekanden blev inte blöjan bytt förrän vid lunchtid nästa dag. Det var då plaskvått och patienten tyckte det var mycket obehagligt. I svar från vården anges att den interna kommunikationen behöver säkerställas och att vården arbetar vidare med detta. 3. Kommunikation 40 (31) synpunkter Klagomål på kommunikation handlar framförallt om missnöje med bemötandet men också om brist på information eller att patienter inte känner sig lyssnade på. Missnöje under huvudrubriken kommunikation innebär för det mesta även missnöje med den vård man fått. 3.1 Bemötande 19 (15) synpunkter Synpunkter på bemötande kan exempelvis vara att vårdpersonal upplevs ha en nedlåtande attityd, säger olämpliga saker, skäller på patienten osv. Patienten känner sig avfärdad vid sin kontakt med vården. Bemötande Anhörig framför klagomål på det bemötande hen fick som anhörig. 3.6 I svar Information från vården till patient/närstående anges att mottagningen 8 (10) tagit synpunkter upp en principdiskussion om bemötande på arbetsplatsträffar. 3.6 Information till patient/närstående 8 (10) Anhörig framför missnöje över att patienten som är handikappad skickades hem med taxi utan att någon kontaktade anhörig. Anhörig ställer sig frågande till vad som hänt om anhörig inte varit hemma. 4. Patientjournal och sekretess 7 (8) synpunkter 4.2 Patientjournal/loggar 7 (6) synpunkter Klagomålen under detta delproblem handlar oftast om journalanteckningar. Det kan vara att journalanteckningar saknas eller att de är felaktiga. 8

180 Bilaga Ekonomi 11 (9) synpunkter Här hamnar klagomål på tandvårdskostnader ex att kostnadsberäkningar inte hållits. Klagomålen kan också bestå av missnöje med läkemedelskostnader efter ex felordinationer. 6. Organisation och tillgänglighet 19 (5) synpunkter Under denna rubrik finns klagomål på tillgänglighet, väntetider och vårdgaranti. 6.1 Tillgänglighet 9 (2) synpunkter Har ökat med 7 klagomål. Det rör sig bl.a. om problem med telefontider; angivna telefontider är felaktiga ex står det fel telefontider på hemsida, vården ringer inte upp då patienten fått en telefontid. Det är klagomål på att vården inte läser i Mina vårdkontakter. Det finns klagomål på att regionupplysningen saknar uppgift om vem som är ansvarig chef vid frånvaro hos ordinarie befattningshavare. Det finns klagomål på brister i fysisk tillgänglighet. 6.1 Vårdgaranti 5 (0) synpunkter Har ökat med fem klagomål angående att vårdgarantin inte hållits eller att man ex vill att neuropsykiatrisk utredning ska ingå i vårdgarantin, vilket den gör i vissa landsting men inte på Gotland. 7. Vårdansvar 13 (9) synpunkter Här hamnar klagomål på vårdprocesser, samverkan mellan vårgivare/enheter samt brister i vårdplanering bl.a. samordnad individuell planering. Det är en liten del av patientnämndens ärenden som handlar om bristande samordning men de är ofta desto mer komplexa (se bilaga1 Ramla mellan stolarna ). 8. Administrativ hantering 6 (5) synpunkter 8.1 Brister i hantering av kallelser, remisser, intyg, prov, och provsvar etc. Ett återkommande klagomål är att man inte fått svar på utförda undersökningar. 9. Övrigt När inget annat problemområde passar in. Fördelning av klagomål på vårdspecialitet och problemområde Somatisk specialist vård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri samt tandvård har ökat antal ärenden medan det för primärvården ses en minskning från 68 klagomål 2015 till 57 klagomål Inom primärvården är det störst ökning för vårdcentralerna Avonova (Hansahälsan) och Klinte. 9

181 Bilaga 14 Antal 140 Ärenden uppdelat på specialitet Diagram 4: Uppdelning på vårdspecialitet under åren 2014 till Antal Delproblem somatisk specialistvård Diagram 5: Uppdelning på delproblem för somatisk specialistvård under

182 Bilaga 14 Antal Primärvård Diagram 6: Klagomål på primärvården mellan åren 2005 till 2016 Vårdcentraler List. pat Klagomål i % av listade pat Hemse ,09 Klintehamn ,19 Roma Slite ,06 Visby Norr ,09 Wisby sö ,10 Turistmott Hansahälsan ,17 Visborg ,01 Tabell 2: Antal klagomål per vårdcentral mellan åren 2009 till 2016 samt i % av listade patienter för år

183 Bilaga 14 Antal Delproblem primärvård 2016 Diagram 7: Uppdelning på delproblem för primärvården under Jämfört med föregående år har antalet ärenden ökat från 198 till 234. Det är en ökning med 18 %. Somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby lasarett), psykiatri, tandvård samt kommunal vård (vård inom Socialförvaltningen) har ökat antalet ärenden medan det för primärvården ses en minskning från 68 till 57 klagomål. Antalet klagomål som rör hälso och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 226. Genom åren har ett fåtal ärenden rört socialförvaltningens verksamhet och i år är det åtta ärenden och det är tre mer än i fjol. Somatisk specialistvård 128 klagomål De flesta klagomålen på somatisk specialistvård rör huvudproblemet vård och behandling. Det vanligaste delproblemen är behandling följt av diagnos och sedan kommer resultat. På fjärde plats kommer bemötande. Under delproblemet behandling klagas det huvudsakligen på att behandlingen varit felaktig/bristande eller/och fördröjd. I enstaka fall klagas det på att patienten inte fått viss behandling. Det är svårt att entydigt se någon genomgående anledning till klagomål på behandling. Dessa klagomål innefattar ibland en längre vårdprocess men lika ofta klagas det på ett enstaka vårdtillfälle. Under delproblemet diagnos handlar det huvudsakligen om att den är försenad. Någon klagande håller inte med om den diagnos de fått. En samverkande faktor är ibland att man inte tycker sig lyssnad på i sin kontakt med vården. 12

184 Bilaga 14 Under bemötande säger patienter att de blivit förlöjligade, personal har försökt skämta på olämpligt sätt, personal har gått i försvar då de gjort fel, etc. 14 av totalt 18 klagomål på delproblemet resultat är på opererande specialiteter som ortopedi, ögon, öron/näsa/hals samt operation och intensivvård. Bakomliggande orsaker beskriver patienterna bl.a. som brister i behandling, diagnos eller undersökning/utredning. Akutmottagningen har fått 16 klagomål. En del av dessa skulle lika gärna ha kunnat hamna på den specialitet behandlande läkare kommer ifrån. Bemötande, diagnos och behandling har 5 klagomål vardera. Det finns inslag av missad diagnos i 7 av klagomålen på akutmottagningen. Några missar är relaterat till att patienten blivit avvisad och får besked att gå till primärvården nästa dag men det finns även klagomål på uteblivna undersökningar. Ortopeden inklusive rehab har fått 24 klagomål varav 5 är på resultat. Medicinska specialiteter har fått 20 klagomål varav 5 är på diagnos. Kirurgiska specialiteter har fått 14 klagomål varav 4 är på behandling. Övriga specialiteter inom somatisk specialistvård har fått sammanlagt 54 klagomål. Primärvård 57 klagomål Vårdcentralen i Klinte har fått 6 klagomål vilket är en ökning med fem. Vårdcentralen Avonova (Hansahälsan) visar en ökning med 10 klagomål. Hemse vårdcentral som ökade kraftigt föregående år är åter på 2014 års nivå. I primärvården är det vanligast förekommande klagomålet på behandling och sedan kommer diagnos. Läkemedel och bemötande har fått lika många klagomål. Det finns dock inslag av missad diagnos i 13 av klagomålen. Det finns kopplingar till att undersökningar inte gjorts ex att patienten bett att få göra en röntgen eller ta ett blodprov men detta har inte blivit gjort. Tandvård 14 klagomål Det vanligaste klagomålet är på brister i behandlingen men även klagomål på resultat/vårdskada förekommer. Därnäst kommer klagomål på ekonomiska frågor. Ett återkommande klagomål gäller missuppfattningar gällande kostnad och behandling vid akuta åtgärder. Ett annat klagomål som återkommer är att kostnadsförslag inte hållits eller att det förekommer missuppfattningar kring dessa. 13

185 Bilaga 14 Psykiatri 23 klagomål I fem av klagomålen är det närstående som framför klagomål gällande patienter som försökt eller har begått självmord. De framför klagomål på brister eller fördröjning i behandlingen men även brister i vårdprocess och vårdplanering. Det förekommer också klagomål kopplat till svårigheter att hitta vård/boende på rätt nivå. Socialförvaltningen Kommunal vård 8 klagomål 6 av klagomålen gäller äldreboenden och 2 hemsjukvård. Fördelning på kön och ålder Klagomålen berör till 64 % kvinnor 36 % män. Det är flest kvinnor som klagar och det är en trend som varit år från år. Kvinnor mellan utgör 6 % av Gotland befolkning men står för 35 % av klagomålen på psykiatrin samt 11 % av klagomålen på primärvården. I primärvården gäller de flesta klagomålen kvinnor mellan och dessa står för 16 % av det totala antalet klagomål och utgör 6 % av befolkningen. I somatisk specialistvård gäller de flesta klagomålen kvinnor mellan och dessa utgör 15 % av det totala antalet klagomål och 6 % av befolkningen, (se bilaga 2) Anmälningar till andra myndigheter Under 2016 inkom från Gotland till Patientförsäkringen, LÖF sammanlagt 118 anmälningar (skadedatum från 1990 tom 2016) var 40 godkända (ersatta), 22 inte godkända (ej ersatta) och 56 under utredning/handläggning. Till Inspektioner för vård och omsorg, Enskildas klagomål har 42 anmälningar gjorts från patienter/anhöriga och 25 är utredda i sak och i 8 har kritik lämnats. Vården på Gotland har anmält 20 stycken Lex Maria. Det är något fler anmälningar från Gotland per tusen innevånare till patientnämnden och till Patientförsäkringen, LÖF. Patienter har i samma grad som i Sverige anmält till Enskildas klagomål hos Inspektionen för vård och omsorg. Vården på Gotland har anmält enligt Lex Maria i högre grad än i resten av Sverige. 14

186 Bilaga 14 Antal/1000 inv Anmälningar i riket och på Gotland ,5 4 3,5 3 2,5 2 Riket 2016 Gotland ,5 1 0,5 0 Patientnämnder Patientförsäkring IVO Lex Maria Diagram 13: Anmälningar per 1000 innevånare, gällande vård på Gotland till patientnämnden, patientförsäkringen, IVO samt Lex Maria under Patientnämndens bidrag till vårdens patientsäkerhetsarbete Patientnämnden ska bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Detta sker genom återkoppling till vårdgivarna av de iakttagelser och erfarenheter som görs i nämndens verksamhet och vården ska särskilt uppmärksammas på patientsäkerhetsrisker. Underlaget för att fullgöra uppdraget utgörs framförallt av patient/anhörigs upplevelse av vad som hänt samt de svar som nämnden får i de ärenden där kontakt tagits med vården. Vid misstanke om allvarlig vårdskada tillfrågas anmälningsansvarig chefläkare om händelsen ska anmälas enligt Lex Maria. Återkoppling till vårdgivarna sker genom själva ärendehanteringen i det enskilda ärendet men också genom regelbundna utskick av statistik och ärendesammanfattningar. Nämnden ska också göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt årligen lämna en redogörelse över patientnämndens verksamhet under föregående år till IVO och till Socialstyrelsen. Förfrågan Lex Maria Under 2016 har patientnämndens tillfrågat anmälningsansvarig chefläkare vid tre tillfällen och ett av dessa har lett till en anmälan enligt Lex Maria. Åtgärder vidtagna av vården Vården anger ofta förbättringsåtgärder pga. av patientnämndsärenden. Det kan gälla för den enskilda patienten men även vara av generell karaktär. Händelsen kanske används som ett exempel i förbättringsarbetet ex tas upp på arbetsplatsträffar. Händelsen kan också leda till att rutiner skapas eller förändras. 15

187 Bilaga 14 Exempel på angivna förbättringsåtgärder som resultat av PAN ärenden Skada vid förflyttning mellan rullstol och operationsbrits: Vården ska se över om operationssalen behöver utrustas med lift. Patient bosatt i annat EU/EES land som fått skiftande besked om rätt till vårdförmåner i Sverige: Alla chefer i sjukvården har fått information om vilka regler som gäller för att få vård i Sverige för patienter skrivna i annat EU land Försening av vårdförlopp vid knöl där cancer inte kunde uteslutas: Rutinerna för remittering och kommunikation med KS kommer att ses över och revideras utmynnande i rutin att följa. Vårdskador Patientnämnden har under året remitterat en skrivelse till hälso och sjukvårdsnämnden (HSN) Allvarliga händelser i vården vårdavvikelser. Anledningen till detta var att patientnämnden under 2015 tog emot klagomål där patienter drabbats av allvarliga vårdskador men där vårdavvikelse inte var skriven. Patientnämnden fann detta anmärkningsvärt. Fem av dessa klagomål ledde, efter att patientnämnden gjort anmälningsansvarig chefläkare uppmärksam på händelserna, till Lex Maria anmälningar. Av remissvaret från HSN framgår att vårdskadebegreppet är kontroversiellt och att det kanske kan förklaras med att samma händelse kan ses utifrån två olika perspektiv. 1. Sjukvård som innebär vissa risker, där komplikationer ibland uppstår. 2. Sjukvård som leder till oväntade skador. Vidare sägs i remissvaret att det första perspektivet är sjukvårdens traditionella, inlärda. Det andra är patientens, den drabbade individens perspektiv. Ingen medarbetare vill skada de patienter som man vårdar. Vård bygger i hög utsträckning på förtroende. Att tala om risker är känsligt och att inse att den vård man gett blivit till skada för patienten är svårt, ibland tom traumatiserande. Samhällets vårdutbildningar lär inte ut hur det ska hanteras. Personal håller sig därför till en komplikation har inträffat snarare än att du har skadats. Samordning i komplexa ärenden Det är en liten del av patientnämndens ärenden som handlar om bristande samordning men de är desto mer komplexa. Bristen på samordning är frustrerande för den enskilde. Det leder också till sämre effektivitet vilket bidrar till ökade kostnader. Till detta kommer risk att fördröja behandling och diagnos. Av lagstiftningen framgår att verksamhetschefen ska säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Detta kan ske genom att en fast vårdkontakt utses som ansvarar för patientens vård (se bilaga 1 Ramla mellan stolarna ). 16

188 Bilaga 14 Diskussion Stödpersonsverksamheten Endast två stödpersoner förordnades under var det 10 stycken och 2014 förordnades 20 stycken. Patientnämnden eftersträvar att allt fler patienter med psykiatrisk tvångsvård ska få en stödperson och bli tillfrågade av psykiatrin om de önskar få en stödperson. I år fick alltså endast 1,8 % av patienterna med tvångsvård en stödperson. Likaså tillfrågades (så vitt patientnämnden känner till) endast 30 % av patienterna om de önskade en stödperson. Detta är också en låg andel. Nedgången av förordnade stödpersoner som ses i år behöver diskuteras/åtgärdas i samarbete med psykiatrin. Likaså bör samtliga patienter med tvångsvård tillfrågas av psykiatrin om de önskar få en stödperson. Klagomål Patientnämnden på Gotland är en liten verksamhet med få ärenden. Det medför att slumpen spelar roll för fördelningen av klagomål från år till år. Detta innebär i sin tur att det är svårt att dra slutsatser utifrån klagomålen. Socialförvaltningen med avtal Genom åren har ett fåtal ärenden rört socialförvaltningens verksamhet och i år har antalet stigit från 5 till 8 stycken. Det är omöjligt att dra några slutsatser av så få ärenden. Att det är så få ärenden gällande kommunal vård kan bero på att kännedomen om patientnämnden är låg bland såväl patienter, anhöriga som personal på äldreboenden och i hemsjukvården. Mönstret är likadant bland andra patientnämnder i Sverige. Hälso och sjukvårdförvaltningen med avtal Det totala antalet klagomål har ökat med 18 %. Klagomål på primärvården har minskat medan klagomålen på somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby lasarett) har ökat. Det är små fluktuationer men sett över tre år så ökar klagomålen på somatisk specialistvård när primärvårdens minskar och vice versa. Orsaken till detta är okänd. Klagomål på diagnos på akutmottagning och primärvård IVO har frågat specifikt efter missad diagnos på akutmottagning och primärvård och vid en genomgång framgår att det finns inslag av missad diagnos i 7 av klagomålen på akutmottagningen. Några missar är relaterat till att patienten blivit avvisad och får besked att gå till primärvården nästa dag men det finns även klagomål på uteblivna undersökningar. Det finns även inslag av missad diagnos i 13 av klagomålen på primärvården. Det finns kopplingar till att undersökningar inte gjorts ex att patienten bett att få göra en röntgen eller ta ett blodprov men detta har inte blivit gjort. Patienter känner sig inte lyssnade på. 17

189 Bilaga 14 Klagomål på behandling i psykiatrin samt åldersfördelning/kön IVO har frågat specifikt efter brister i behandlingen i psykiatrisk vård. I fem av klagomålen på psykiatrin är det närstående som framför klagomål gällande patienter som försökt eller har begått självmord. De framför klagomål på brister eller fördröjning i behandlingen men även brister i vårdprocess och vårdplanering. Dessa klagomål berör tre kvinnor och två män. När det gäller alla klagomål på psykiatrin är en stor andel från kvinnor mellan Detta avviker från åldersfördelningen under Om detta beror på slump är svårt att avgöra men behöver följas upp över tid. Bristande samordning och brist på fast vårdkontakt En fast vårdkontakt är en lagstadgad rättighet i de fall det behövs eller patienten begär det. Primärvården uppvisar brister i läkarkontinuitet. Oftast är det den läkare patienten är listad hos som antas ha detta ansvar. Saknar patienten fast läkarkontakt uppstår problem med kontinuiteten. Det vore kanske möjligt att någon annan vårdpersonal hade ett samordnande ansvar för patienten. Kontaktsjuksköterska inom cancervården har visat sig fungera bra och eventuellt kunde ett liknande koncept prövas inom fler områden (Se bilaga 1). Avvikelse saknas ibland vid allvarliga händelser Vården har bedömt att allvarliga händelser/vårdskador inte rapporteras i önskvärd omfattning i avvikelsesystemet. Vidare konstateras att det finns ett motstånd mot att rapportera allvarliga händelser och att personal gärna ser det som hänt som en komplikation istället för en vårdskada. Detta faktum behöver medvetandegöras i vården och synen på vad som ska rapporteras behöver förändras. Andra omständigheter som kan tänkas bidra till att avvikelse inte skrivs är att skadan uppmärksammas på annan vårdspecialitet än där den uppstod eller att det går en viss tid från det skadan uppstår till att det upptäcks att patienten drabbats av en vårdskada Patientnämndens uppdrag är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Patientnämnden och vården i samarbete behöver därför följa upp detta problem. Patientnämnden behöver även ta med denna erfarenhet i informationsspridning för att bidra till att medvetandegöra detta. 18

190 Patientnämnden Gerd Silk Handläggare Bilaga 14 Datum Handlingstyp Tjänsteskrivelse Dnr A4/2017 1(1) Ramla mellan stolarna Bakgrund Patientnämndens kansli ska bidra till en ökad patientsäkerhet. Ett sätt är att återföra till vården vilket ofta sker till enskilda enheter. Men vid ett antal tillfällen är flera enheter inblandade. Problembeskrivning Bristen på samordning av vårdens aktörer ur patientens perspektiv beskrivs som frustrerande för den enskilde och leder till sämre effektivitet vilket troligen bidrar till merkostnader. Till detta kommer risk att fördröja diagnos och behandling. Metod Genomgång av ärenden 2015 och 2016 Antal Registrerade ärenden Ärenden avseende vård o behandling, omvårdnad o kommunikation Ärenden som berör samordning Granskade ärenden 7 7 Manuell genomläsning av samtliga ärenden i datasystemet. Vid ytterligare analys reducerades antalet adekvata ärenden till sju för varje år. Alla tillgängliga dokument i dessa ärenden är genomgångna och analyserade. Slutsatser Det är en liten del av patientnämndens ärenden som handlar om bristande samordning men de ärendena är desto mer komplexa. Lagstiftningen är tydlig att verksamhetschefen ska säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Detta kan ske genom att en fast vårdkontakt utses som ansvarar för samordningen. Då kontinuiteten på läkare brister i primärvården bör andra lösningar än att den läkare patienten är listad hos ha detta ansvar. Kontaktsjuksköterska inom cancervården har visat sig bra och liknande koncept kan prövas inom fler områden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post registrator-pan@gotland.se Webbplats

191 Bilaga 14 Bilaga 2 19

192 Bilaga 14 Bilaga 2 20

193 Bilaga 14 Bilaga 2 Folkmängd i Gotlands län jämfört med riket Gotlands län Riket Ålder Antal Procent Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män ,3 2,5 2,9 3, ,6 2,7 2,9 3, ,5 2,6 2,7 2, ,4 2,6 2,5 2, ,7 3,3 3,1 3, ,8 3,0 3,5 3, ,4 2,4 3,1 3, ,5 2,5 3,0 3, ,9 3,0 3,2 3, ,2 3,1 3,2 3, ,6 3,5 3,3 3, ,5 3,3 2,9 2, ,6 3,6 2,8 2, ,5 3,7 2,9 2, ,6 3,4 2,8 2, ,3 2,1 1,9 1, ,7 1,3 1,4 1, ,2 0,7 1,0 0, ,5 0,3 0,5 0, ,2 0,0 0,1 0, ,0 0,0 0,0 0,0 Totalt ,2 49,8 49,8 50,2 Källa: Statistiska centralbyrån senast uppdaterad

194 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthmann Bilaga 17 Tjänsteskrivelse SON 2017/ april 2017 Socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Sammanfattning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom enligt socialtjänstlagen. Det nya dokumentet har anpassats utifrån de tidigare beslutade gemensamma kraven som ställs på samtliga verksamheter och har lagts in i en ny mall för att tydliggöra kvalitetskraven och underlätta uppföljningen. Delen om hälso- och sjukvård har uppdaterats och nya krav ställs på säkerhet och krisberedskap och på samverkan med frivilligorganisationer. Ärendebeskrivning Syftet med dokumenten Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialtjänsten. Dokumenten är en vägledning och ett stöd till utförare och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialnämnden har tidigare beslutat om ett gemensamt dokument där kvalitetskrav som ställs på samtliga verksamheter har beskrivits. Uppdrag och kvalitetskrav för dagverksamhet för personer med demens, enligt socialtjänstlagen, har anpassats utifrån det gemensamma dokumentet. Övriga större förändringar: 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

195 Bilaga 17 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/128 Delen som handlar om hälso- och sjukvård har uppdaterats Nya krav på säkerhet och krisberedskap Nya krav på samverkan med frivilligorganisationer Bedömning Förvaltningen föreslår att detta dokument som beskriver Uppdrag och kvalitetskrav för dagverksamhet för personer med demenssjukdom, enligt socialtjänstlagen, godkänns. Dokumentet är en grund för förvaltningens uppföljning av kvaliteten i verksamheten. Beslutsunderlag Detta dokument utgör, tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser, de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom, enligt socialtjänstlagen. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Mariann Godin Luthmann, kvalitetschef Marit Lindgren, avdelningschef Säbo Annette Silberman, enhetschef hälsofrämjande enheten Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen 2 (2)

196 Bilaga 17 Uppdrag och kvalitetskrav Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/128 Version reviderad version Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Innehållsförteckning Dagverksamhet för personer med demenssjukdom... 1 Inledning... 2 Beskrivning av insatsen... 2 Beskrivning av målgruppen... 2 Krav på insatsen... 2 Från beslut till verkställighet... 2 Förändrade behov... 2 Frånvaro eller flytt till särskilt boende... 2 Ny brukare - mottagande... 3 Kontaktpersonal... 3 Genomförande av insatsen... 3 Tillgänglighet... 3 Omvårdnad... 3 Mat och måltider... 3 Hälso- och sjukvård... 4 Fast vårdkontakt... 4 Läkemedelshantering... 4 Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård... 4 Vardagsrehabilitering... 4 Fallprevention och fall... 5 Medicintekniska produkter... 5 Personal... 5 Övrigt... 5 Säkerhet och krisberedskap... 5 Transporter... 5 Frivilligorganisationer... 6 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

197 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 17 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Beskrivning av insatsen Dagverksamheten är till för att ge personer med demenssjukdom sysselsättning genom att skapa en meningsfull dag med gemenskap och stimulans. Genom att personer med demenssjukdom vistas på dagverksamhet ges även anhöriga möjlighet till vila och avkoppling. Transport till och från dagverksamheten ingår inte i insatsen. Utförare av dagverksamhet har därför inte något ansvar för den enskildes resor till och från dagverksamheten. Beskrivning av målgruppen Målgruppen är personer med demenssjukdom, som bor i sitt ordinära hem och som har behov av stimulans och social samvaro i sin vardag. Krav på insatsen Från beslut till verkställighet Krav Insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom skall alltid föregås av ett biståndsbeslut. Utföraren ska säkra att beställningen från biståndshandläggare tas emot och att information ges till berörd personal. Efter beslut kontaktar utföraren den enskilde och dess företrädare. Utföraren ansvarar för att verkställa beslutet i för den enskilde lämplig verksamhet. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom skall verkställas snarast eller dock senast inom tre månader efter fattat beslut. Utföraren ansvarar för att den enskilde introduceras i verksamheten. Uppföljning Förändrade behov Krav Utföraren skall omedelbart meddela beställaren om den enskildes förändrade behov ställer krav på annan insats. Uppföljning Ärendenr SON 2017/128 Datum Frånvaro eller flytt till särskilt boende Krav Frånvaro från och med kalenderdag 31 skall anmälas till beställaren och ersätts inte. Utföraren skall omgående meddela beställaren om en person har flyttat till särskilt boende, avlidit eller på annat sätt avslutat insatsen. Uppföljning 2 (6)

198 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 17 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Ny brukare - mottagande Krav Den enskilde och företrädare skall skriftligt informeras om den enskildes rättigheter och de verksamhetsmål som finns för dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Informationen skall innefatta namn på enhetschef och kontaktpersonal samt hur man kan nå dessa funktioner. Uppföljning Kontaktpersonal Krav Den enskilde ska erbjudas en kontaktpersonal i samband med verkställighet. Den enskilde ska alltid informeras om möjligheterna att byta kontaktpersonal om så önskas. Utförare ska ha rutiner för kontaktpersonal (t.ex. hur man utser, hur man byter, hur man säkrar när någon slutar, hur ofta träffar kontaktmannen brukaren ). Utförare ska ha skriftlig uppdragsbeskrivning för kontaktpersonal. Uppföljning Genomförande av insatsen Krav Personalen skall arbeta utifrån levnadsberättelser och strukturerade anhörigsamtal. Insatserna skall vara personcentrerade och därmed tillgodose varje individs enskilda behov. Verksamheten skall vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara och den enskildes sociala och kulturella nätverk bevaras. Uppföljning Tillgänglighet Krav Utföraren skall bedriva dagverksamhet alla vardagar måndag fredag. Insatsen skall ges under hela året. Verksamhetsansvarig skall vara tillgänglig dagtid, kontorstid. Uppföljning Omvårdnad Krav Utföraren skall tillgodose den enskildes omvårdnadsbehov vilket exempelvis kan handla om stöd och hjälp med toalettbesök, förflyttning, hjälp och stöd i samband med måltider. Uppföljning Ärendenr SON 2017/128 Datum Mat och måltider Krav Utförare ska erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämnt fördelade över dagen. Uppföljning 3 (6)

199 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 17 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Mat och måltider ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Utförare ska ha kännedom om Region Gotland måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Region Gotland. Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider. Hälso- och sjukvård Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvård för de personer som besöker dagverksamheten. Socialförvaltningen ansvarar dock för hälso- och sjukvård under den tid som personen vistas på dagverksamheten. Fast vårdkontakt Krav Uppföljning Utföraren ansvarar för att det finns en ansvarig sjuksköterska att kontakta vid behov. Läkemedelshantering Krav Utförare ska vid behov utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt. Uppföljning Ärendenr SON 2017/128 Datum Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård Hälso- och sjukvårdspersonal som har formell kompetens för en arbetsuppgift kan genom utbildning och delegering överlåta denna arbetsuppgift till en medarbetare utan formell kompetens, men med reell kompetens. Även vid utförande av egenvård behövs ibland instruktion, information och utbildning av legitimerad personal. Krav Uppföljning Utförares personal får efter delegering och/eller instruktion på uppdrag av legitimerad personal ta på sig ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utföraren ska säkra att vårdåtgärder från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tas emot och att information ges till berörd personal. Personal som utför delegerade arbetsuppgifter måste genomgå den godkända delegeringsutbildningen enligt MAS-handboken. Vid utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter är boendepersonalen att ses som hälso- och sjukvårdspersonal varför dokumentation enligt patientdatalagen ska ske. Dokumentation ska ske i verksamhetssystemet samt eventuella signeringslistor. Vardagsrehabilitering Personalen ska ha ett rehabiliterande förhållningssätt för att bibehålla eller öka den enskildes förmåga att klara sitt dagliga liv så självständigt som möjligt. Rehabiliterande förhållningssätt ska genomsyra all verksamhet. Krav Uppföljning 4 (6)

200 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 17 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Personalen ska uppmuntra och stödja den enskilde till att vara aktiv och delta i vardagliga aktiviteter efter förmåga. Fallprevention och fall Krav Miljön ska vara anpassad så att fallolyckor förhindras. Uppföljning Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Krav Uppföljning Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten, såväl som Regelverk för hjälpmedel Region Gotland och riktlinjer i MAS-handboken. Utförare ska ha rutiner för säker användning av MTP. Utförare ska tillhandahålla och bekosta MTP och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra uppdraget, förutom i de fall då hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret. Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med MTP. Personal Krav Enheter för personer med demenssjukdom skall ha resurser i form av omvårdnadspersonal med särskild kompetens om demenssjukdomar. Kontinuerlig handledning ska erbjudas. Uppföljning Ärendenr SON 2017/128 Datum Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Utförare ska säkerställa att det finns evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till utrymningsplanen. Transporter Krav Utföraren ansvarar för resor inom dagverksamheten. Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom socialtjänsten skall tillämpas. Uppföljning Uppföljning 5 (6)

201 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 17 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Frivilligorganisationer Krav Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund skall eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. Uppföljning Ärendenr SON 2017/128 Datum (6)

202 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthmann Bilaga 18 Tjänsteskrivelse SON 2017/144 9 maj 2017 Socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav daglig verksamhet enligt LSS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt LSS. Sammanfattning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i enskild regi. Det nya dokumentet har anpassats utifrån de tidigare beslutade gemensamma kraven som ställs på samtliga verksamheter och har lagts in i en ny mall för att tydliggöra kvalitetskraven och underlätta uppföljningen. Delen om hälso- och sjukvård har uppdaterats och nya krav har ställts på säkerhet och krisberedskap, arbetsmiljö för brukarna, samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan och kunskap om hjälpmedel för kommunikation och kognition. Ärendebeskrivning Syftet med dokumenten Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialtjänsten. Dokumenten är en vägledning och ett stöd till utförare och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialnämnden har tidigare beslutat om ett gemensamt dokument där kvalitetskrav som ställs på samtliga verksamheter har beskrivits. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

203 Bilaga 18 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/144 Uppdrag och kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt LSS, har anpassats utifrån det gemensamma dokumentet. Övriga större förändringar: Delen som handlar om hälso- och sjukvård har uppdaterats Nytt krav på säkerhet och krisberedskap Nytt krav på ansvar för en god arbetsmiljö för brukarna Nytt krav på samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan Nytt krav på kompetens kring hjälpmedel för kommunikation och kognition Bedömning Förvaltningen föreslår att detta dokument som beskriver Uppdrag och kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt LSS, godkänns. Dokumentet är en grund för förvaltningens uppföljning av kvaliteten i verksamheten. Beslutsunderlag Detta dokument utgör, tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser, de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Kvalitet och utvecklingsavdelningen Therese Thomsson, kvalitetschef/avdelningschef myndighetsavdelningen Anna-Lena Pettersson, avdelningschef OOF Hajdes, Att: Benny Jacobsson e-post: hajdes@hajdes.se Poliscafaterian, Att: Hans Julin Norra Hansegatan 2 B Visby 2 (2)

204 Bilaga 18 Uppdrag och kvalitetskrav Daglig verksamhet enligt LSS Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/144 Version [1.0] Daglig verksamhet enligt LSS Innehållsförteckning Daglig verksamhet enligt LSS... 1 Inledning... 2 Beskrivning av insatsen... 2 Beskrivning av målgrupp... 2 Krav på insatsen daglig verksamhet enligt LSS Från beslut till verkställighet... 3 Förändrade behov... 3 Kontaktpersonal... 3 Arbetsmiljö... 4 Samverkan... 4 Utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete... 4 Måltider... 4 Tillgänglighet... 4 Ansvar när brukaren har personlig assistans... 4 Hälso- och sjukvård... 5 Fast vårdkontakt... 5 Läkemedelshantering... 5 Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård... 5 Funktionsstöd och habilitering/rehabilitering... 5 Medicintekniska produkter/hjälpmedel... 6 Övrigt... 6 Säkerhet och krisberedskap... 6 Praktikanter... 6 Habiliteringsersättning... 6 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

205 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 18 Daglig verksamhet enligt LSS Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i privat regi. Socialnämnden ska verka för att personer med funktionsnedsättningar får möjlighet att leva självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när, hur och av vem insatser ska ges. Beskrivning av insatsen Daglig verksamhet ska utformas efter den enskildes behov och ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till en meningsfull sysselsättning. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att det inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Daglig verksamhets syftar till att utveckla den enskilde utifrån dennes förutsättningar. Det finns personer som på sikt, både kan och vill delta på arbetsmarknaden i någon form. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete eller studier. Transport till och från daglig verksamhet ingår inte i insatsen. Utförare av daglig verksamhet har därför inte något ansvar för enskildas resor till och från verksamheten men ska vid behov hämta och lämna enskilda vid närmaste busshållplats. Utföraren ansvarar dock för resor som sker inom daglig verksamhet. Region Gotlands Riktlinjer för transporter av brukare inom socialtjänsten ska tillämpas. Utföraren ska ha erforderliga tillstånd för att bedriva daglig verksamhet enligt LSS. Ärendenr SON 2017/144 Datum Beskrivning av målgrupp Insatsen daglig verksamhet enligt LSS riktar sig till personer med funktionsnedsättning enlig personkrets 1 och 2, LSS som är i yrkesverksam ålder och som saknar förvärvsarbete eller inte går på någon utbildning. Den lagstadgade rätten till daglig verksamhet upphör vid 65-årsdagen. Eftersom daglig verksamhet är en insats för personer i yrkesverksam ålder tilllämpar Region Gotland principen att den enskilde har rätt att delta i daglig verksamhet fram till 67- årsdagen, den ålder då yrkesverksamma i regel har avgångsskyldighet. Både utförare och beställaren meddelar den enskilde i god tid innan 67 årsdagen att insatsen upphör. 2 (7)

206 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 18 Daglig verksamhet enligt LSS Krav på insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Insatserna ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet och insatserna ska utföras i samråd med den enskilde. Utföraren ska ge insatsen daglig verksamhet utifrån individuella behov så att säkerhet och omsorg garanteras för den enskilde. Från beslut till verkställighet Krav Insatsen daglig verksamhet ska för den enskilde alltid föregås av ett biståndsbeslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handläggarenheten ansvarar för att delge beställning till den utförare som den enskilde valt. Den enskilde kan välja att samtidigt ha flera olika utförare. Utföraren ansvarar för att inom sin verksamhet anvisa lämplig sysselsättning för den enskilde och för att den enskilde introduceras i verksamheten. Den enskilde väljer utförare och utföraren har skyldighet att ta emot samtliga personer inom ramen för angivet kapacitetstak där sådan begränsning finns. Enskilda som inte kan tas emot på grund av platsbrist ska erbjudas att ställa sig i kö till verksamheten. Om utföraren av annat skäl än platsbrist inte anser sig kunna ta emot en enskild ska samråd ske med beställaren som då avgör om sakliga skäl föreligger för att inte erbjuda plats. Utföraren ska säkra att beställningen från biståndshandläggare tas emot och att information ges till berörd personal. När den enskilde valt utförare och denne fått beställningen ska insatsen planeras individuellt och beslutet ska verkställas senast inom tre månader. Uppföljning Förändrade behov Krav Utföraren ska meddela beställaren om den enskildes förändrade behov ställer krav på annan verksamhet, insats eller volym. Förändrade behov ska dokumenteras och kan innebära reviderat eller nytt beslut från handläggaren. Uppföljning Ärendenr SON 2017/144 Datum Kontaktpersonal Krav Den enskilde ska erbjudas en kontaktpersonal i samband med verkställighet. Den enskilde ska alltid informeras om möjligheterna att byta kontaktpersonal om så önskas. Uppföljning 3 (7)

207 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 18 Daglig verksamhet enligt LSS Utförare ska ha rutiner för kontaktpersonal (t.ex. hur man utser, hur man byter, hur man säkrar när någon slutar, hur ofta träffar kontaktmannen brukaren ). Utförare ska ha skriftlig uppdragsbeskrivning för kontaktpersonal. Arbetsmiljö Krav Utföraren ansvarar för att brukarna har en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Uppföljning Samverkan Krav Utföraren ska ha rutiner för samverkan med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Uppföljning Utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete Krav Utföraren ska ha rutin för att utveckla de enskilda brukarnas möjligheter till förvärvsarbete, för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Uppföljning Måltider Krav Den enskilde ska ges möjlighet att inom eller i anslutning till daglig verksamhet inta måltider. Det finns inget krav på utföraren att mat ska tillagas men den enskilde ska kunna förvara, värma och äta medhavd lunch i lokalerna. Utföraren ska också underlätta för den enskilde att t ex beställa lunch till verksamheten. Utförare ska ha kännedom om Region Gotland måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Region Gotland. Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider. Uppföljning Ärendenr SON 2017/144 Datum Tillgänglighet Krav Utföraren ska bedriva daglig verksamhet alla vardagar (måndag fredag) 7 timmar per dag inklusive lunch. Den enskilde har rätt till daglig verksamhet utan uppehåll under sommarperioden. Utföraren har dock rätt att dra ner verksamheten en gång per termin för att ge personalen möjlighet till kompetensutveckling. Ansvar när brukaren har personlig assistans Krav Utförare ansvarar för insatsen. Om den enskilde är beviljad personlig assistans i den dagliga Uppföljning Uppföljning 4 (7)

208 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 18 Daglig verksamhet enligt LSS verksamheten ansvarar assistenten för omvårdnad och stöd i arbetet. Hälso- och sjukvård Primärvården ansvarar för hälso- och sjukvård för de personer som besöker daglig verksamhet. Socialförvaltningen ansvarar dock för hälso- och sjukvård under den tid som personen vistas i den dagliga verksamheten. Fast vårdkontakt Krav Utföraren ansvarar för att det finns en ansvarig sjuksköterska att kontakta vid behov. Läkemedelshantering Krav Vid behov ska utförare utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt. Uppföljning Uppföljning Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård Hälso- och sjukvårdspersonal som har formell kompetens för en arbetsuppgift kan genom utbildning och delegering överlåta denna arbetsuppgift till en medarbetare utan formell kompetens, men med reell kompetens. Även vid utförande av egenvård behövs ibland instruktion, information och utbildning av legitimerad personal. Krav Utförares personal får efter delegering och /eller instruktion på uppdrag av legitimerad personal ta på sig ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utföraren ska säkra att vårdåtgärder från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tas emot och att information ges till berörd personal. Personal som utför delegerade arbetsuppgifter måste genomgå den godkända delegeringsutbildningen enligt riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska, den så kallade MAS-handboken. Vid utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter är personalen att ses som hälso- och sjukvårdspersonal varför dokumentation enligt patientdatalagen ska ske. Dokumentation ska ske i verksamhetssystemet samt eventuella signeringslistor. Uppföljning Ärendenr SON 2017/144 Datum Funktionsstöd och habilitering/rehabilitering Daglig verksamhet ska präglas av ett habiliterande/rehabiliterande förhållningssätt där den enskildes funktioner tas tillvara i det dagliga livet. Krav Uppföljning Arbetsterapeuter och fysioterapeuter ska handleda och ge personalen och ge stöd i habilitering/rehabilitering. 5 (7)

209 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 18 Daglig verksamhet enligt LSS Personalen ska uppmuntra och stödja den enskilde till att vara aktiv och delta i aktiviteter efter förmåga. Utförare ska säkra att bedömning av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser sker vid behov. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut. Medicintekniska produkter/hjälpmedel Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Krav Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten, såväl som Regelverk för hjälpmedel Region Gotland och riktlinjer i MAS-handboken. Utförare ska ha rutiner för säker användning av MTP. Utförare ska tillhandahålla och bekosta MTP och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra uppdraget, förutom i de fall då hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret. Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med MTP. Personal ska ha kunskap om hjälpmedel avseende kommunikation och kognition. Uppföljning Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska säkerställa att det finns evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till utrymningsplanen. Uppföljning Ärendenr SON 2017/144 Datum Praktikanter Krav Utföraren ska från gymnasieskolan ta emot praktikanter som efter avslutad skolgång bedöms tillhöra målgruppen. Antalet praktikanter anpassas till utförarens storlek och möjlighet att ta emot praktikanter. Ersättning utgår inte från beställaren för att verksamheten tar emot praktikanter Habiliteringsersättning Krav Vid deltagande i daglig verksamhet ska utföraren betala habiliteringsersättning till den enskilde. Uppföljning Uppföljning 6 (7)

210 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 18 Daglig verksamhet enligt LSS Ärendenr SON 2017/144 Datum (7)

211 Socialförvaltningen Hans Haglund, utredningssekreterare Bilaga 19 Tjänsteskrivelse SON 2017/124 8 maj 2017 Socialnämnden Remiss. Motion. Ekonomisk stödverksamhet med helhetssyn på försörjningsstöd och arbetsmarknadspolitiska insatser (RS 2016/841) Förslag till beslut Socialnämnden tillstyrker motionen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Regionstyrelsen har remitterat en motion från Matts Hedström och Margareta Benneck för yttrande. I motionen föreslås att regionstyrelsen utreder hur administrationen mellan socialförvaltningen (SOF) och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) kan förenklas och effektiviseras. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har remitterat en motion från Matts Hedström och Margareta Benneck, där de föreslår att regionstyrelsen ska utreda hur administrationen mellan socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen kan förenklas och effektiviseras. De menar att det behövs en helhetssyn på handläggningen av de ärenden som gäller individers möjligheter att snabbast kunna få ett arbete, sysselsättning eller utbildning. SOF har ansvar för bland annat ekonomiskt bistånd och UAF har ansvaret för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Motionärerna menar även att hela eller delar av enheten där man handlägger ekonomiskt bistånd bör ingå i UAF:s verksamhet. Bedömning Under gjordes en utredning som mynnade ut i ett förslag att skapa en samlad organisation för vuxnas utveckling, lärande och arbete. I utredningen föreslogs bland annat att dåvarande social- och omsorgsnämndens arbetsträningsverksamheter, flyktingmottagande och invandrarservice samt stöd och försörjningsenheten skulle ingå i en ny nämnd för förvaltning av den nya organisationen (KS och KF ). Kommunstyrelsen beslutade den 25 oktober 2007, 289, att föreslå kommunfullmäktige besluta att Nämnden för vuxnas lärande, som saknar reglerat verksamhetsområde och aldrig trätt i funktion, ska upphöra och uppdragen för de i nämnden förtroendevalda återkallas, allt med omedelbar verkan. Kommunfullmäktige beslutade enligt kommunstyrelsens förslag den 26 november 2007, (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

212 Bilaga 19 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/124 Under tiden från 2007 till idag har organisationen för såväl individ- och familjeomsorgen som regionens utbildningsresurser förändrats. Tillgången till arbetsträningsmöjligheter för personer som har svårt att få arbete och samtidigt har behov av ekonomiskt bistånd är i stort sett obefintligt. En utredning som kan belysa framtida möjligheter till samarbete för dessa personer bör tillstyrkas. Beslutsunderlag Motion från Matts Hedström och Margareta Benneck beträffande Ekonomisk stödverksamhet daterad 19 december Tjänsteskrivelse daterad 8 maj Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Regionstyrelsen- RS registrator ärende RS 2016/841 2 (2)

213 Bilaga 19 Visby MOTION Till: Betreffande: Regionstyrelsen Ekonomisk stödverksamhet Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd har Socialförvaltningen (SOF) ansvar för enligt socialtjänstlagen. Målet är att försörjningsstödet skall vara temporärt och att den sökande skall bli självförsörjande så fort som möjligt. Arbetet med arbetsmarknadspolitiska insatser har tidigare skett genom samarbete mellan SOF och Arbetsförmedlingen. Numera har inom Region Gotland Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) ansvaret för kommunens arbetsmarknadspolitiska åtgärder att på individnivå planera och kartlägga hur individen snabbast kan få ett arbete, sysselsättning eller utbildning.. Vi anser det angeläget att man har en helhetssyn på handläggningen av dessa ärenden. Vår uppfattning är att hela eller delar av enheten för försörjningsstöd bör ingå i UAF:s verksamhet. Därför yrkar vi: att regionstyrelsen utreder hur administrationen mellan de två förvaltningarna kan förenklas och effektiviseras. Mats Hedström (M) Margareta Benneck (M)

214 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman Bilaga 20 Tjänsteskrivelse SON 2017/108 5 april 2017 Socialnämnden Svar på medborgarförslag om att avskaffa LOV(Lagen om valfrihet) i trygghetspatrullen hemtjänst dag/natt. Förslag till beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Lagen om valfrihetssystem (2008:962), LOV, är ett alternativ till att driva verksamhet i egen regi eller upphandla verksamhet enligt Lagen om offentlig upphandling. LOV syftar till att göra reglerna tydligare och underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. Sedan 2010 har det varit möjligt för socialnämnden att erbjuda valfrihet enligt LOV inom hemtjänst och daglig verksamhet, Kf 3 (KS 2009/443-83). För kommuner är införande av valfrihetssystem enligt LOV frivilligt, medan det är obligatoriskt för landsting avseende primärvård. Införandet av LOV har inte påverkat arbetstiderna, men i samband med införandet fastställde socialnämnden även Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten. Där reglerades tiden för hemtjänst dag, vilket kom att påverka arbetstider för hemtjänst natt. Arbetstidsfrågor är en arbetsgivarfråga som hanteras med närmaste chef i samverkan via APT och den fackliga organisationen. Ärendebeskrivning I februari 2017 inkom ett medborgarförslag till Region Gotland där förslaget går ut på att regionen bör avskaffa LOV, lagen om valfrihet, i trygghetspatrullen och hemtjänst natt/dag, med motiveringen att det blivit sämre för nattpatrullen genom att de får jobba 2 nätter till, på 6 veckor. Detta upplever man slitigt, man blir tröttare och det är svårt att byta och jobba extra. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

215 Bilaga 20 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/108 Bedömning När Region Gotland införde LOV inom området hemtjänst avsåg regionen att det skulle öka valfriheten för den enskilde, samt att det skulle kunna bidra till förbättrad kvalitet genom ökad konkurrens. Införandet av LOV har inte i sig påverkat tiderna för hemtjänst dag. I samband med att LOV infördes fastställde socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten. Där reglerades tiden för hemtjänst dag till klockan Arbetstiden för hemtjänst natt justerade först 2014, till klockan Detta för att möta arbetstiderna för hemtjänst dag. Brukarperspektivet LOV innebär att personer som beviljats hemtjänst har möjlighet att välja vilket företag man vill ha hjälp ifrån och om man inte är nöjd kan man byta till ett annat företag. Enligt brukarundersökningen är 93 % sammantaget nöjd med hemtjänsten. Brukare i de privata företagen är något mer nöjda, 95 %, jämfört med egen regi där 92 % är nöjda. 74 % upplevde att de fått välja utförare av hemtjänst. Medarbetarperspektivet I medborgarförslaget påtalar man att arbetstider och scheman har blivit sämre för personalen efter att LOV införts. Dessa ändringar beror inte på LOV utan det regleras i Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten. Arbetstidsfrågor är en arbetsgivarfråga som hanteras med närmaste chef i samverkan via APT och den fackliga organisationen. HR chef kommer att lyfta frågan på förvaltningens centrala samverkansgrupp. Beslutsunderlag Medborgarförslag om att avskaffa LOV, lagen om valfrihet, i trygghetspatrullen, hemtjänst natt/dag. Tjänsteskrivelse daterad 5 april Lagstiftning om LOV. Socialstyrelsens brukarundersökning, Så tycker de äldre om äldreomsorgen Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Liselotte Nygren Trädgårdsgatan Visby Regionfullmäktige- RS registrator RS2017/165 Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Roger Nilsson, HR-chef Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänsten Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen 2 (2)

216 Bilaga 20 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Änr Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Hetriff n c, Lov( om REGION GOTLAND Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Wlr s>n ro t^ -W v r\ r. in4etfcjdbb^ H U Q"} 00, Lov- : en Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering E3 Jag samtycker inte till internetpublicering O Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum f t /'l ~\ j Cf^. ~"» T Namnteckning Se 'JA/iJL, f CVfAÅl tv/^-i-^s/ lé^l/ Namnförtydligande v --'' Adresj^ Irådqkrckqct^frn Postadress ^ ^ (?Äi 54 w j bi/ E-postadress SS/ It i <1? - /crrf e_js^ f?öi> 9A//' Ct>m Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

217 Bilaga 20 Bort med "LOV" = Lagen om valfrihet. Tryggheetspatrullarna (Hemtjänst natt) på Gotland "Tvingades" att ingå i ett nytt avtal. Där man ansåg att valfihet inom äldreomsorgen där brukarna fritt kunde välja när dom ville ha hjälp att få gå och lägga sig på kvällen. Hemjänsten hann inte eftersom fler och fler ville lägga sig senare på kvällen och arbetstiden enl.schemat slutade trygghetspatrullen fick då ta vid och lägga fler och fler, vilket medförde att många inte kom i säng förrän sent på natten. Man gjorde då om så att hemtjänsten jobbade till för att få fler i säng. Nattpatrullen fick då börja senare alltså då gick dom miste om min på varje arbetspass. För att få behålla sin anställnings i % var man tvungen att arbeta 2 nätter till på 6 veckor. Tex om man hade 18 nätter fick man i stället jobba 20 nätter på 6 veckor. I längden sliter det fruktansvärt, fler blev tröttare, man upplever att det är svårt att byta och jobba extra. Man fick mindre tid med familjen och fritiden. Många valde att gå ur årsarbetstid för att slippa "jaga" timmar. Många orkar inte, orftare sjuka, det har varit stor omsättning på personal, en del har valt att byta arbetsplats till boenden där man jobbar färre nätter arbetstiden är ca men har samma %. Sommarvikarier väljer bort trygghetspatrullerna just på grund av att dom får jobba fler nätter. Det sliter oerhört att också hela tiden få arbeta med vikarier även om dom är bra och gör ett bra jobb. Men den huvudakliga ansvaret ligger på dom ordinarie personalen.. Följden har också blivit att många av de boende valt att få nattpatrullen att hjälpa dom i säng vilket medför att dom sista kommer inte i säng förrän runt midnatt För det finns inte tid. Larm går alltid före, av medicinska skäl besluts att dom går i första hand att få sin hjälp. Man priorieterar alltid. För att få personal att stanna kvar i vården måste man vara rädd om dom så att dom håller och trivs. Att arbetsgruppen håller samman. Att man får uppskattning, friskvård och möten där vi kan få tid att disskutera och komma fram till bra lösningar. Att chefer bryr sig mer om personalen. Så är det inte idag pga av att cheferna också får mer o mer personalgrupper att ta hand om. OM man fick bort Lagen Om Valfrihet orkar personalen i trygghetspatrullerna mer. Man kan då jobba extrapass, byta med varann mycket lättare. LOV finns tydnligen bara i vår arbetsgrupp. Hemtjänsten sliter också eftersom de jobbar till och börjar man har kanske långt att köra, varva ner och försöka sova men där arbetar hjärnan för fullt för man har jobbet med sig hem. Tankarna oroar om man hunnit med allt man skulle, hur mår dom boende när dom stressar in och ut på sina minuter som dom ska ha hos de boende. Osv. Nej bättre avtal, bättre arbetsmiljö. Va rädd om oss / lise-lotte

218 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthman Bilaga 21 Tjänsteskrivelse SON 2017/110 5 april 2017 Socialnämnden Svar på medborgarförslag Uppsägande eller förändringar av LOV inom hemtjänst. Förslag till beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Lagen om valfrihetssystem (2008:962), LOV, är ett alternativ till att driva verksamhet i egen regi eller upphandla verksamhet enligt Lagen om offentlig upphandling. LOV syftar till att göra reglerna tydligare och underlätta för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. Sedan 2010 har det varit möjligt för socialnämnden att erbjuda valfrihet enligt LOV inom hemtjänst och daglig verksamhet, Kf 3 (KS 2009/443-83). För kommuner är införande av valfrihetssystem enligt LOV frivilligt, medan det är obligatoriskt för landsting avseende primärvård. Införandet av LOV har inte påverkat arbetstiderna, men i samband med införandet fastställde socialnämnden även Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten. Där reglerades tiden för hemtjänst dag, vilket kom att påverka arbetstider för hemtjänst natt. Arbetstidsfrågor är en arbetsgivarfråga som hanteras med närmaste chef i samverkan via APT och den fackliga organisationen. Ärendebeskrivning I februari 2017 inkom ett medborgarförslag till Region Gotland där förslaget går ut på att regionen bör säga upp eller förändra LOV inom hemtjänsten, med motiveringen att det inneburit försämringar för dag/nattpersonal inom hemtjänsten. Nattpersonalen tvingas jobba fler nätter för att få ihop sin arbetstid och dagen tvingas jobba sena kvällspass. Bedömning När Region Gotland införde LOV inom området hemtjänst avsåg regionen att det skulle öka valfriheten för den enskilde, samt att det skulle kunna bidra till förbättrad kvalitet genom ökad konkurrens. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

219 Bilaga 21 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/110 Införandet av LOV har inte i sig påverkat tiderna för hemtjänst dag. I samband med att LOV infördes fastställde socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten. Där reglerades tiden för hemtjänst dag till klockan Arbetstiden för hemtjänst natt justerade först 2014, till klockan Detta för att möta arbetstiderna för hemtjänst dag. Brukarperspektivet LOV innebär att personer som beviljats hemtjänst har möjlighet att välja vilket företag man vill ha hjälp ifrån och om man inte är nöjd kan man byta till ett annat företag. Utökningen av tid för hemtjänst dag grundades på brukarnas behov av att kunna gå och lägga sig senare på kvällen. Enligt brukarundersökningen är 93 % sammantaget nöjd med hemtjänsten. Brukare i de privata företagen är något mer nöjda, 95 %, jämfört med egen regi där 92 % är nöjda. 74 % upplevde att de fått välja utförare av hemtjänst. Medarbetarperspektivet I medborgarförslaget påtalar man att införandet av LOV har medfört försämringar för dag/nattpersonal inom hemtjänsten. Dessa ändringar beror inte på LOV utan det regleras i Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten. Arbetstidsfrågor är en arbetsgivarfråga som hanteras med närmaste chef i samverkan via APT och den fackliga organisationen. HR chef kommer att lyfta frågan på förvaltningens centrala samverkansgrupp. Beslutsunderlag Medborgarförslag Uppsägande eller förändringar av LOV inom hemtjänst. Lagstiftning om LOV. Socialstyrelsens brukarundersökning, Så tycker de äldre om äldreomsorgen Tjänsteskrivelse daterad 5 april Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Agneta Uddin Vänge Prästbåtels Romakloster Regionfullmäktige, RS registrator RS 2017/190 Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Roger Nilsson, HR-chef Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänsten Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen 2 (2)

220 Region Gotland Bilaga 21 MEDBORGARFORSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Anr Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. Uppsägande eller förändringar av hemtjänst. LOV inom REGION GOTLAND Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. Införande av LOV har medfört försämringar för dag/nattpersonal inom hemtjänsten. Nattpersonalen tvingas jobba fler nätter för att få ihop sin arbetstid, dagen tvingas jobba sena kvällspass. Då vi idag vet att det är svårt att rekvirera kompetent personal inom äldreomsorgen så bör detta ses över, för att göra yrket och arbetstider attraktivare. Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till intemetpublicering Jag samtycker inte till intemetpublicering Förslagsställare m. m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. fl Datum Namnteckning, i Adress f#fawt/fa siaf/d/]-^^ Agneta Uddin Nammärtydfigande Vänge Prästbåtels 208 Postadress Romakloster E-postadress agnetauddin244@msn.com Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

221 Socialförvaltningen Roger Nilsson Bilaga 22 Tjänsteskrivelse SON 2017/ maj 2017 Socialnämnden Svar på medborgarförslag om att avskaffa resursteamet helt/delvis. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inte avskaffa resursteamet inom socialförvaltningen och besvarar inkommit medborgarförslag med nedan angivet svar. Sammanfattning Resursteamet inom socialförvaltningen har i uppdrag att ansvara för rekrytering och bemanning av omvårdnadspersonal till äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OoF) samt enheten för psykiska funktionsnedsättningar och vissa barn- och ungdomsboenden. Resursteamet är också behjälpligt vid bemanningen av sjuksköterskor till vikariat vid korttidsfrånvaro. Resursteamets service gentemot beställande enheter regleras i serviceavtal för bemanning och serviceavtal för bemanning sjuksköterskor. Servicen omfattar bemanning vid kort- respektive långtidsvikariat, rekrytering till vakanta tjänster och långtidsvikariat, övertagande av övertalig personal, möjliggöra intern rörlighet samt att ge nyanställd personal adekvat och kvalitetssäkrad introduktion. Syftet med resursteamet är att socialförvaltningen genom en väg in ska förenkla för de personer som önskar arbeta inom socialförvaltningens omvårdnadsyrken samt att på ett systematiskt sätt skapa förutsättning för arbetsgivaren att fullgöra sitt personalansvar inom dessa yrken. Sedan 2016 pågår även ett försök med att resursteamet har hand om all rekrytering av sommarpersonal till förvaltningens omvårdnadsyrken. Försöket kommer att utvärderas under hösten Inom ett flertal av socialförvaltningens verksamheter, däribland resursteamet, tillämpas årsarbetstidsavtal för att ge både arbetstagaren och arbetsgivaren flexibilitet i upplägget av arbetstagarens arbetstid men också för att möjliggöra för arbetstagare att få önskad sysselsättningsgrad. Årsarbetstidsavtalet sluts mellan arbetsgivaren och respektive arbetstagare. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

222 Bilaga 22 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/109 För närvarande är både resursteamets verksamhet och nuvarande årsarbetstidsavtal under översyn i syfte att komma tillrätta med eventuella brister. Ärendebeskrivning I februari 2017 inkom ett medborgarförslag till Region Gotland där förslaget går ut på att regionen bör avskaffa resursteamet, helt eller delvis, med motiveringen att det är både stressande och oekonomiskt att arbeta efter resursens metod. Upplevelsen är att teamet gör som det tycker och att det inte är rädd om sin personal samt att det drar ner tjänster till 70% oavsett hur stor tjänsten är. Bedömning När socialförvaltningen utvecklade resursteamet avsåg förvaltningen att öka effektiviteten i bemanningen och få bättre överblick på den visstidsanställda personalen inom främst äldreomsorgen. Behov fanns att bl.a. få kontroll på de visstidsanställningar som skulle konverteras till tillsvidareanställningar, öka möjligheten att ställa om personalen vid förändringar i verksamheter och på så vis trygga anställningar och behålla kompetens, möjliggöra för personalen att erhålla önskad sysselsättningsgrad samt förenkla vägen in i förvaltningen för potentiella medarbetare. Införandet av resursteamet har skett under ett flertal år där resursteamets uppdrag har utvecklats och fler verksamheter har börjat använda dess tjänster. En förutsättning för att kunna upprätthålla tillräcklig flexibilitet har varit årsarbetstidsavtalet. Nu är resursteamet i ett nytt skede där tillgången på arbetskraft under den senare tiden drastiskt minskat samtidigt som efterfrågan på resursteamets tjänster har ökat. Med anledning av den nya situationen har styrgruppen för resursteamet tillsatt en utredning med målet att utifrån resursteamets uppdrag belysa vad som fungerar och vad som behöver utvecklas för att uppdraget ska fullgöras på ett bra sätt. Utifrån resultatet av översynen kommer sedan styrgruppen att ta fram ett förslag på åtgärdsplan för att resursteamets verksamhet ska kunna fortsätta att utvecklas i önskvärd riktning, både ur ett medarbetarperspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Medarbetarperspektivet Resursteamets personal arbetar i huvudsak på årsarbetstidsavtalet. Motivet till det är att avtalet skapar den dynamik i arbetstiden som krävs för att personalens arbetsinsatser ska kunna variera över tid. Detsamma gäller för den personal som arbetar ute i verksamheterna, där syftet med årsarbetstidsavtalet är att skapa en flexibilitet i bemanningen vid korttidsfrånvaro likväl som att ge personalen möjlighet till en attraktiv flexibilitet i deras scheman. Det finns både möjlighet att arbeta endast på schemalagda tider och att ha flyttid, dvs att en viss del av arbetstiden är ickeschemalagd och därmed flexibel. Medarbetaren bestämmer tillsammans med chefen huruvida han/hon ska ha flyttid. Flexibiliteten i årsarbetstidsavtalet kan både uppfattas som en frihet (främst då medarbetaren har plustid på sitt årsarbetstidssaldo) eller som en stress (främst då medarbetaren har minustid på sitt årsarbetstidssaldo). Chefen stämmer löpande av medarbetarnas årsarbetstidssaldon, men det är både medarbetarens och chefens ansvar att saldot hålls i balans. Det finns delade meningar om uppfattningen av årsarbetstidsavtalet. Det pågår därför en diskussion med Kommunal om förändringar av avtalet och vad som 2 (3)

223 Bilaga 22 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/109 behöver förbättras för att avtalet ska upplevas som positivt för både arbetstagare och arbetsgivare. Beslutsunderlag Resursteamets uppdrag. Resursteamets serviceavtal för bemanning. Resursteamets serviceavtal för bemanning sjuksköterskor. Gällande årsarbetstidsavtal. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Liselotte Nygren Trädgårdsgatan Visby Regionfullmäktige via RS registrator RS2017/166:1 3 (3)

224 Socialförvaltningen Bilaga 22 Ärendenr Handlingstyp Uppdragsbeskrivning Datum 23 maj 2017 Uppdrag resursteam Resursteamets service gentemot beställande enheter regleras i Serviceavtal för bemanning och Serviceavtal för bemanning sjuksköterskor. Resursteamet har också ansvar för vissa aktiviteter i förvaltningens kompetensförsörjningsplan. Uppdragsbeskrivningen har till syfte att klargöra resursteamets uppdrag gentemot sina kunder men även bredda och tydliggöra det uppdrag som resursteamet har för att socialförvaltningen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare samt långsiktigt säkra rekrytering och kompetens på förvaltningen. Enhetschefen för resursteamet har ansvaret för att driva verksamheten i enlighet med regionens vision och socialnämndens och förvaltningens verksamhetsplan. Här kan särskilt lyftas fram två prioriterade utvecklingsområden, där resursteamet spelar en särskilt viktig roll i strävan att uppnå målen: - Kompetensförsörjning - Minskad sjukfrånvaro Resursteamet får också en särskild roll i framgångsfaktorn Ekonomi i balans eftersom det skapar möjlighet till snabba omställningar av personal vid övertalighet. Omfång Resursteamet har idag ansvar för rekrytering och bemanning av omvårdnadspersonal till äldreomsorgen, omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OoF) samt enheten för psykiska funktionsnedsättningar och vissa barn- och ungdomsboenden. Resursteamet är också behjälpliga vid bemanning av sjuksköterskor till vikariat vid korttidsfrånvaro, i enlighet med serviceavtalet. Marknadsföring Resursteamet har uppdraget att informera om och marknadsföra arbete i regionens äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta i flera olika sammanhang. Resursteamet ska varje år besöka samtliga vård- och omsorgsprogram (för gymnasiet årskurs 2 och 3) samt även gymnasiets barnoch fritidsprogram (årskurs 2 och 3) i syfte att marknadsföra socialförvaltningen som arbetsgivare och beskriva möjligheten till anställning och sommarjobb. Liknande marknadsföring ska också ske på Folkhögskolan i Fårösund på den socialpedagogiska utbildningen, med syfte att säkerställa Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

225 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 2 (5) bemanningsbehovet på individ- och familjeomsorgens enheter. Resursteamet ansvarar för att besöken är målgruppsanpassade, tilltalande och intresseväckande. Resursteamet ansvarar för att kontakta och boka chefer och medarbetare som bedöms behövas för att göra besöken innehållsrika och intressanta. Information och marknadsföring ska också ske inom ramen för de träffar som arbetsförmedlingen anordnar, samt över sikt breddas till andra arbetsmarknadsevenemang, så som mässor och rekryteringsträffar. Uppdraget kan också komma att utökas till träffar i grundskolan, till exempel i årskurs 8 och 9. För att hitta nya vägar för marknadsföring med syfte att attrahera ungdomar och vuxna att söka sig till vård- och omsorgsprogrammet behöver resursteamet vara del i att utveckla det långsiktiga samarbetet med berörda utbildningsinstanser. Rekrytering Resursteamet ansvarar för all rekrytering inom omvårdnadsområdet, även rekrytering av sommarvikarier. Detta sker som ett projekt till sommaren 2016 och Därefter fattas beslut om resursteamet ska ha fortsatt ansvar för att rekrytera sommarvikarier till de enheter som är knutna till resursteamet. Undantaget är individ- och familjeomsorgen och vissa enheter inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som rekryterar sina sommarvikarier själv. För dessa enheter kan ett samarbete med resursteamet inför och under rekryteringen vara aktuellt. Syftet med att resursteamet ansvarar för sommarrekryteringen är att kvalitetssäkra rekryteringsarbetet samt säkerställa rekryteringsprocessen fullt ut. I och med denna förändring blir En väg in verklighet. Bemanning Resursteamet är förvaltningens servicefunktion inom bemanningsområdet. Serviceavtalen reglerar den nivå av service resursteamet förväntas ge för att bemanna verksamheterna till vilka de är knutna med avtal. Resursteamet har en affärsmässig relation till sina kunder och fungerar som ett internt bemanningsföretag. Resursteamet förväntas göra sitt yttersta för att tillgodose kundernas önskemål, så länge det kan ske inom ramen för gällande lagstiftning. I relation till kunden är dialog, kommunikation och lyhördhet grunden. Resursteamet utvecklas hela tiden för att tillgodose kundens behov och bedriver en verksamhet med kunden i fokus. Resursteamet ansvarar för all bemanning inom kompetensområdet och pris samt servicegarantier regleras i serviceavtalen. För att på bästa sätt möta kundernas behov av bemanning, inte bara på kort sikt, utan även långsiktigt, krävs intern omvärldsbevakning med syfte att

226 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 3 (5) kartlägga och analysera det långsiktiga bemanningsbehovet. Resursteamets roll är att ha en helhetsbild av bemanningsbehovet inom omvårdnadsområdet. De enhetschefer vars verksamheter är knutna till resursteamet ansvarar för att informera om förändringar i verksamheten som kan ha konsekvenser för resursteamets uppdrag och ansvarsområde, samt föra en dialog med resursteamet i god tid när verksamheten står inför förändring. Utbildningsnivå Resursteamet spelar en viktig roll i att öka andelen medarbetare med examen från gymnasialt vård- och omsorgsprogram. Grunden är att alltid sträva efter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Resursteamet har uppdraget att aktivt och systematiskt informera medarbetare om de olika alternativ som finns för utbildning, genom ett utökat samarbete med Komvux. Informations- och motivationsarbetet kommer att vara avgörande för att öka andelen medarbetare med utbildning. Långsiktigt är målet att inte erbjuda tillsvidareanställning till medarbetare som saknar gymnasialt vård- och omsorgsprogram, men fokus de närmaste åren handlar om att informera, motivera och skapa förutsättningar för medarbetare att genomföra utbildning. De medarbetare som har gymnasialt vård- och omsorgsprogram ska också, i så stor utsträckning som möjligt, erbjudas månadsanställning. Lönestruktur Resursteamet har, tillsammans med alla lönesättande chefer i förvaltningen, ansvar för att skapa en god lönebild. Stor vikt ska läggas vid att nyanställda, oavsett anställningsform, får lön som avspeglar deras erfarenhet och utbildningsbakgrund. Dialog inför lönesättning kan föras med HR-konsult eller HR-chef. Kompetensutveckling Resursteamet har, liksom alla förvaltningens enheter, ansvar för att kompetensutveckla sina medarbetare så att de har rätt kompetens för att kunna fullfölja sitt uppdrag och ha förutsättningar att bidra till utvecklingen av verksamheten. Omvärldsbevakning av förändringar i lagstiftning och kompetenskrav samt nationella utvecklingsområden ligger till grund för de satsningar som görs på kompetensutveckling. Detta gäller de medarbetare som har sin anställning i resursteamet. När enheten tar över anställningen, vid vikariat längre än tre månader, ansvarar enhetschefen för medarbetarens kompetensutveckling. Kompetensutveckling är extra viktigt för de medarbetare som arbetar i många av förvaltningens verksamheter, eftersom de vanligtvis möter fler olika situationer i sitt arbete, som de ska vara rustade att hantera.

227 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 4 (5) Även vikarier, både månads- och timanställda kan behöva kompetensutvecklingsinsatser, och resursteamet är ansvarig för att kartlägga och tillgodose behoven, till rimlig nivå. Introduktion Resursteamets ansvar för introduktion regleras i serviceavtalet. Behovet av introduktion för enskilda medarbetare ökar, eftersom det i större utsträckning än tidigare anställs personer som helt saknar erfarenhet inom verksamhetsområdena samtidigt som komplexiteten i arbetet ökar. Detta ställer större krav på introduktionen. Resursteamets roll blir att samarbeta med verksamheterna för att tillgodose behoven genom att samla, värdera och strukturera de synpunkter som inkommer vid utvärderingen av sommarvikariaten och utveckla introduktionen. Detta kommer att kräva ett nära samarbete mellan verksamheterna och resursteamet för att tydliggöra vilken nivå introduktionen ska ligga på samt säkerställa att båda parter vet vilket ansvar de har för en kvalitetssäker introduktion. Särskilda bestämmelser finns för introduktion av medarbetare som flyttas från annan enhet på grund av övertalighet. Detta regleras i gällande serviceavtal Arbetsgivaransvar Resursteamet har arbetsgivaransvar för de tillsvidareanställda medarbetare som ingår i enheten, för de månadsanställda vikarier som har kortare uppdrag än tre månader samt för timvikarier. I detta ingår, förutom det som normalt avses, även ett ansvar för uppföljning och intern referenstagning av medarbetarna hos beställande enheter. Detta ska ske systematiskt och återkommande, för att säkerställa kvalitet och matchning i alla anställningar. I arbetsgivaransvaret ingår också skyldigheten att säkerställa uppföljning av företrädesrätter samt konvertering av anställningar från visstids- till tillsvidareanställning. Denna lagstiftning kan komma att påverka resursteamets inflytande på enheternas önskemål när det kommer till vilka medarbetare som ska erbjudas anställning. Resursteamet har arbetsmiljöansvar för medarbetarna tills deras anställning, i enlighet med serviceavtalen, överförs till den enhet där uppdraget utförs. Detta arbetsmiljöansvar innefattar alla anställda, även timanställda, och här ingår samtal, introduktion, uppföljning, återkoppling på utfört uppdrag, samt vid behov även kompetensutveckling, för att säkerställa att medarbetaren är rustad att möta uppdraget. Intern rörlighet Om en medarbetare inom omvårdnadsområdet önskar byta arbetsplats rapporterar hon eller han önskemålet till resursteamet. Resursteamet har

228 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 5 (5) ansvaret att innan varje tillsättning av tillsvidareuppdrag kontrollera vilka som önskar intern rörlighet och matcha uppdrag med önskemål. Oönskade deltider Resursteamet spelar en viktig roll i arbetet med att minska förvaltningens oönskade deltider. De ansvarar för att boka ut arbetspass för medarbetare som önskar högre sysselsättningsgrad, och som inte har möjlighet att få detta tillgodosett inom den egna enheten. Förläggningen av dessa arbetspass sker i dialog mellan enhetschef, resursteam och medarbetare som önskar utökning. Långsiktigt kommer resursteamets roll som ansvarig för bokning av enstaka pass för medarbetare som har huvuddelen av sin anställning förlagd till en enskild enhet sannolikt att öka. Förvaltningen uppfattar att detta är strategiskt viktigt för att komma till rätta med deltidsanställningarna. Övertaglighet Resursteamet är en partner i enheternas arbete med övertalighet och strävan efter rätt bemanningsnivå. Vid övertalighet kontaktar enhetschef resursteamet, som bedömer i vilken möjlighet de har att placera övertaliga på längre vikariat eller tillsvidareuppdrag. Förfarandet regleras i gällande serviceavtal. För att på bästa sätt möta kundernas behov, inte bara på kort sikt, utan även långsiktigt, krävs intern omvärldsbevakning med syfte att kartlägga och analysera bemanningsläget och hotande övertaligheter. Resursteamets roll är att ha en helhetsbild av bemanning och övertalighet inom omvårdnadsområdet. De enhetschefer vars verksamheter är knutna till resursteamet ansvarar för att informera om förändringar i verksamheten som kan ha konsekvenser för resursteamets uppdrag och ansvarsområde, samt föra en dialog med resursteamet i god tid när verksamheten står inför förändring. Uppföljning Resursteamet följs upp i enlighet med styrkorten och modellen för ledar- och medarbetarkontrakt. Resursteamet genomför kundenkät en gång vartannat år som fungerar som underlag i enhetens förbättringsarbete. Styrgruppen och har ansvar för utveckling av verksamheten.

229 Bilaga 22 Socialförvaltningen 1 (6) Handlingstyp Avtal Datum Serviceavtal för bemanning Parter Detta avtal gäller mellan Resursteam och utförande verksamheter inom socialförvaltningen. Inledning För att uppnå målet i Region Gotlands styrkort om en attraktiv arbetsgivare vill förvaltningen arbeta med att kvalitetssäkra och säkerställa bemanning. Region Gotlands gemensamma värdegrund är Omtanke Delaktighet Förtroende. En väg in vid anställning av företrädesvis personal inom Kommunals avtalsområde är en framgångsfaktor. Socialförvaltningen inrättade 2009 ett förvaltningsövergripande resursteam som är en intern bemanningsorganisation. Resursteamet ansvarar för bemanning och rekrytering av medarbetare till vikariat vid korttidsfrånvaro, längre vikariat och vakanta tillsvidareanställningar. Resursteamet ansvarar för att rekrytera utbildad personal där så är möjligt och målet är att öka antalet utbildad personal. När medarbetare önskar byta arbetsplats eller få högre sysselsättningsgrad i förvaltningen administrerar resursteamet även det. Resursteamet är också en samarbetspartner vid övertalighet i verksamheterna. Enheten lämnar en beställning på uppdraget med beskrivning av önskad kompetens. Resursteamet avgör i vilken personal som anlitas för aktuellt uppdrag. Vid längre uppdrag har resursteamet en dialog med beställande chef. Resursteamet ska eftersträva största möjliga kontinuitet för brukare. Detta avtal förutsätter att bägge parter håller sig uppdaterade om varandras verksamheter via intranät och/eller andra kanaler. Syfte Syftet med avtalet är att klargöra ansvar och riktlinjer mellan parterna vara utgångspunkt för uppföljning av resursteamets verksamhet Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

230 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 2 (6) Samverkan/Styrning Styrgrupp Styrgrupp beslutar om resursteamets strategiska verksamhetsfrågor. HR-chef är ordförande och enhetschef resursteam adjungerad. Övriga ledamöter är delar av förvaltningsledningen. Ersättningsmodell Alla enheter betalar en abonnemangsavgift som bestäms av förvaltningsledningen. I abonnemangskostnaden ingår grunduppdraget enligt ovan som resursteamet inte tar betalt för via timpriset. Vid beställningar upp till tre månader tas ett förutbestämt timpris för vikarien de första fyra veckorna. Om beställningen är längre än tre månader för en vikarie läggs den faktiska kostnaden direkt på enhetschefen från dag 1. Resursteam Resursteamets personal Resursteamets personal är uppdelad i tre medarbetarkategorier. Tillsvidareanställd personal inom resursteamet som huvudsakligen används vid korttidsfrånvaro Tillsvidareanställd personal inom socialförvaltningen som inte har en fast placering. Erbjuds längre vikariat och vakanta tjänster. Timanställd personal som anlitas vid behov Resursteamets Öppettider/tillgänglighet Kontoret är bemannat Vardagar Lunchstängt Helger* Lunchstängt Telefontid bokningen Vardagar Lunchstängt Helger* Lunchstängt * helger omfattar lördag, söndag och helgdagar samt midsommar, jul- och nyårsafton Information om Resursteamet finns på Insidan/Socialförvaltningen/Resursteam.

231 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 3 (6) Bemanningsprocess Bemanningsprocess korttidsbemanning Med korttidsbemanning avses vikariat understigande fyra veckor. När personalbehov uppstår i verksamheten beställs vikarie från resursteamet via verksamhetssystemet Medvind, i undantagsfall görs beställning på annat sätt. Resursteamet garanterar att till 98 % lösa de uppdrag som bokas senast dagen innan vikariatet påbörjas. Om resursteamet inte kan lösa ett uppdrag skall återkoppling till beställaren ske snarast, dock senast dagen innan vikariatet påbörjas. Om det är dag före lördag eller helgdag ska resursteamet återkoppla till beställaren senast dagen innan vikariatet påbörjas. Avbokning/ändring av lagt uppdrag får ske senast kl dagen innan uppdraget ska genomföras. Sker avbokning senare debiteras kunden kostnaden om resursteamet inte kan omdisponera personalen. Avbokning sker direkt i Medvind om inte beställningen är i läge Pågår då sker avbokningen via telefon. Minsta bokningstid är fyra timmar, understigande tid får enheten själv lösa genom omdisponering av befintlig personal. Uppstår akut behov utanför resursteamets öppettider ska enheten i första hand bemanna med ordinarie personal. Om en korttidsvikarie blir sjuk ersätter resursteamet med en ny vikarie. Bemanningsprocess långtidsvikariat/tillsvidareanställningar (ex tjänstledighet, föräldraledighet) Beställning av längre vikariat eller tillsvidareanställningar görs via blankett på Insidan Teamledare inom resursteamet tar kontakt med ansvarig chef för planering av uppdraget. Vid beställning minst två veckor innan önskad bemanning garanterar resursteamet till 100 % att uppdraget kan lösas. Vid svårrekryterad kompetens kommer resursteamet att lösa uppdraget till 100 % när beställning lämnas in minst sex veckor innan önskad bemanning. Vid varje enskilt fall har enhetschef och resursteamet dialog för gemensam bedömning om det är svårrekryterad kompetens eller inte. Detta gäller främst inom verksamhetsområdet OOF och IFO. Om uppdraget upphör eller ändras ska detta meddelas resursteamet minst tre veckor innan uppdraget upphör eller förändras. Tjänstgöringsgrad för beställning får inte understiga 50 %. När enheten önskar göra en utökning av tjänstgöringsgrad på ett långtidsvikariat kan detta göras när resursteamet kontaktats om förändringen. Detta innebär inte en ny beställning. Kontakten med resursteamet är viktig så att vikarien inte bokas på andra uppdrag och riskerar övertidskostnader.

232 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 4 (6) Om långtidsvikarien blir sjuk lämnas en ny beställning på korttidsvikarie till resursteamet. Rekrytering Rekrytering till resursteamet Resursteamet tar fullt ansvar för samtlig rekrytering av personal inom ansvarsområdet. I första hand rekryteras alltid utbildad personal som ansetts lämplig att arbeta inom arbetsområdena. Rekrytering till vakant tjänst och långtidsvikariat Rekrytering till vakant tjänst eller långtidsvikariat sker via resursteamet. Resursteamet undersöker vid aktuellt tillfälle vilka anställda som begärt intern rörlighet eller är övertaliga. Beställande enhetschef deltar i processen. Tillsättningen av tjänster följer den arbetsrättsliga lagstiftningen vilket innebär att valmöjligheten om vilken person som rekryteras är begränsad. Resursteamet och beställande enhetschef samarbetar vid svårrekryterad kompetens. Resursteamet har ansvaret för processen men chefens delaktighet är viktig då dessa rekryteringar inte löses inom befintlig rekryteringsprocess. Detta gäller främst inom verksamheterna OOF och IFO. Övertagande av övertalig personal Vid övertalig personal görs en bedömning om resursteamet har möjlighet att placera medarbetaren på längre vikariat eller fasta tjänster. Om detta är möjligt tar resursteamet över personal från enhetschef. Den övertaliga medarbetaren ska innan övertagandet vara bedömd som fullt arbetsför/lämplig att arbeta inom förvaltningens arbetsområden av avlämnande enhetschef och PA-konsult. Tidplan för övertagande enligt överenskommelse. Debitering av obokad tid för övertalig personal sker till den enhet som lämnat personalen till resursteamet under motsvarande tid som medarbetaren hade haft uppsägningstid enligt avtal. Introduktion av övertalig personal på ny arbetsplats debiteras överlämnande enhet. Tidssaldo vid övertagandet regleras enligt kollektivavtal om årsarbetstid. Introduktion Nyanställda Resursteamet svarar för förvaltningsintroduktion och planerar för verksamhetsförlagd introduktion. Introduktionen varierar beroende på medarbetarens förkunskaper samt vilken tjänst som är aktuell. I normalfallet är introduktionen tre dagar vid utökat arbetsområde tillkommer 1-2 dagar. Vid verksamheter med individärenden som kräver introduktion utöver normalfallet belastas verksamheterna för kostnaden. Introduktionen omfattar följande: beställning av behörigheter, beställning av ID kort, utbildning i Treserva, Medvind och HR+, information om Insidan, mail, hygienrutiner, gåvor och testamenten, sekretess, Netikett samt rapportering av vårdavvikelser, fel och brister, arbetsskador och Lex Sarah i Flexite.

233 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 5 (6) Kostnaden för en nyanställd vikaries introduktion belastar Resursteamet. Om en längre introduktion behövs kommer enheten och resursteamet överens om kostnadsfördelningen. Verksamheten svarar för övrig introduktion samt utbildning i verksamhetssystem, arbetsplatsknuten information och handledningsmöten. Vikarie som får en ny längre placering (6 mån eller längre) Kostnaden för den arbetsplatsförlagda introduktionen belastar enheten. Övertalig personal Introduktionstiden är individuell för personen samt verksamheten vid övertalighet. Överlämnade enhet står för lönekostnaden vid introduktioner till nya verksamheter. Delegering Delegering utförd enligt vårdöverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen gäller oavsett utförare inom Region Gotland. Vid verksamhetsförlagd introduktion ansvarar enhetschefen för att den anställde får kontakt med sjuksköterska för ställningstagande till delegering av hälsooch sjukvårdsuppgifter. Överenskommelse om delegeringar mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen gäller. Verksamheternas ansvar Enhetschefen har ansvar för: arbetsmiljö på arbetsplatsen. att i god tid föra en dialog med resursteamet om förestående pensionsavgångar samt övriga kända längre bemanningsbehov. att återkoppla till resursteamet då en bokad vikarie inte fungerar i verksamheten. att attestera vikariens tidrapport i Medvind att meddela resursteamet adekvat information som rör bemanning t ex utbrott av smittsamma sjukdomar. Vid vikariat överstigande tre månader att det finns schema i Medvind att koppla personen till att personal i resursteamet ska delta i aktiviteter på arbetsplatsen t ex arbetsplatsträffar arbetsgivaransvar, där det kan ingå medarbetarsamtal och/eller lönesamtal efter överenskommelse med resursteamet.

234 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 6 (6) Beordring Under kontorstid sker beordring av personal av enhetschefen. Under resursteamets öppettider när enhetschef inte är på plats har resursteamets teamledare eller bemanningsassistent rätt att beordra in personal. Uppföljning av serviceavtal Avvikelser från detta avtal skall rapporteras i Excelfil som är tillgänglig för alla kunder. Chef för resursteam ansvarar för åtgärd, sammanställning och årlig rapport till styrgrupp. En kundenkät skickas ut ca 1 gång per år. Övrig avvikelse registreras via Flexite. Visby Therese Bendelin HR-chef Lena Andréasson Avdelningschef Therese Thomsson Avdelningschef Christina Godarve Avdelningschef Marit Lindgren Avdelningschef Agneta Nyström Avdelningschef

235 Bilaga 22 Socialförvaltningen 1 (5) Handlingstyp Avtal Datum Serviceavtal för bemanning - sjuksköterskor Parter Detta avtal gäller mellan Resursteam och utförande verksamheter inom socialförvaltningen. Inledning Socialförvaltningens resursteam är en del i arbetet med att kvalitetssäkra och säkerställa bemanningen, samt ett sätt att möjliggöra erbjudande om önskad sysselsättningsgrad för medarbetare och större kontinuitet i mötet med brukarna. Socialförvaltningen inrättade 2009 ett förvaltningsövergripande resursteam som är en intern bemanningsorganisation. Resursteamet är behjälpliga vid bemanning av sjuksköterskor till vikariat vid korttidsfrånvaro, max fyra veckor. Detta avtal förutsätter att bägge parter håller sig uppdaterade om varandras verksamheter via intranät och/eller andra kanaler. Syfte Syftet med avtalet är att klargöra ansvar och riktlinjer mellan parterna vara utgångspunkt för uppföljning av resursteamets verksamhet Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

236 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 2 (5) Samverkan/Styrning Styrgrupp Styrgrupp beslutar om resursteamets strategiska verksamhetsfrågor. Personalchef är ordförande och enhetschef resursteam adjungerad. Övriga ledamöter är delar av förvaltningsledningen. Kundråd Kundråd är rådgivande och har med sig synpunkter från kunder. Kundråd består av representanter från kunderna och enhetschef för resursteamet. Enhetschef för resursteamet är ordförande. Kundrådets representanter ansvarar för att vid behov informera vidare i sina ledningsgrupper och forum. Ersättningsmodell Kostnaden för sjuksköterska från resursteamet faktureras per timme. Resursteam Sjuksköterska i resursteamet Resursteamets sjuksköterskor är uppdelade i två medarbetarkategorier. Tillsvidareanställd personal inom resursteamet som huvudsakligen används vid korttidsfrånvaro Timanställd personal som anlitas vid behov Resursteamets primära uppgift gällande sjuksköterskebemanning är att bemanna sjukdom, vab, semester och utbildning för enheterna ej vakanta rader/tjänster. Dessa bör tillsättas av fast personal eller längre vikariat. Resursteamets Öppettider/tillgänglighet Kontoret är bemannat Vardagar Lunchöppet Helger* Lunchstängt Telefontid bokningen Vardagar Lunchstängt Helger* Lunchstängt * helger omfattar lördag, söndag och helgdagar samt midsommar, jul- och nyårsafton Information om Resursteamet finns på Insidan/Socialförvaltningen/Resursteam.

237 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 3 (5) Bemanningsprocess Bemanningsprocess korttidsbemanning Med korttidsbemanning avses vikariat understigande fyra veckor. När personalbehov uppstår i verksamheten beställs vikarie från resursteamet via verksamhetssystemet Medvind, i undantagsfall görs beställning på annat sätt. Beställning ska ske så snart som möjligt efter att behovet uppstått. Enheten anger behovet (hel dag eller del av dag) som beställningen avser. Om beställningen inte kan kombineras med andra uppdrag debiteras helt arbetspass cirka 8 timmar och sjuksköterskan arbetar hel dag på beställande enhet. Resursteamet ska registrera bemannat pass i Medvind inom fem arbetsdagar efter att beställningen gjorts, för att möjliggöra för beställande enhet att vidta andra åtgärder om passet inte kan bemannas. Om resursteamet inte kan lösa uppdraget så lämnas ansvaret tillbaka till beställande enhet. Resursteamet kontaktar inte bemanningsföretag. Avbokning/ändring av lagt uppdrag får ske senast 15 dagar innan uppdraget ska genomföras. Sker avbokning senare debiteras kunden kostnaden om resursteamet inte kan omdisponera personalen. Avbokning sker via telefon till bemanningsassistenterna. Uppstår akut behov utanför resursteamet öppettider ska enheten i första hand bemanna med ordinarie personal. Om en bokad vikarie blir sjuk (eller får andra giltiga förhinder) undersöker resursteamet möjligheten att ersätta sjuksköterskan med en timvikarie. Går detta ej att lösa så lämnas ansvaret tillbaka till beställande enhet. Bemanningsprocess långtidsvikariat/tillsvidareanställningar (ex tjänstledighet, föräldraledighet) Vid rekrytering av sjuksköterskor för längre vikariat ska enheten alltid kontakta resursteamet för att kontrollera tillgången på tillsvidareanställd (övertalig) personal samt vikarier med företrädesrätt. Resursteamet kan också vara behjälplig med kontakter med vikarier och andra sjuksköterskor som skulle kunna vara intresserade av det aktuella uppdraget. Övertagande av övertalig personal Vid övertalig personal görs en bedömning om resursteamet har möjlighet att placera medarbetaren på längre vikariat eller fasta tjänster. Om detta är möjligt tar resursteamet över personal från enhetschef. Den övertaliga medarbetaren ska innan övertagandet vara bedömd som fullt arbetsför/lämplig att arbeta inom förvaltningens arbetsområden av avlämnande enhetschef och PA-konsult. Tidplan för övertagande enligt överenskommelse. Debitering av obokad tid för övertalig personal sker till den enhet som lämnat personalen till resursteamet under motsvarande tid som medarbetaren hade haft uppsägningstid enligt avtal. Introduktion av övertalig personal på ny arbetsplats

238 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 4 (5) debiteras överlämnande enhet. Komp- och flextid ska vara reglerat innan övertagandet. Introduktion Nyanställda Resursteamet svarar för förvaltningsintroduktion och planerar för verksamhetsförlagd introduktion. Introduktionen varierar beroende på medarbetarens förkunskaper samt vilken tjänst som är aktuell. I normalfallet är introduktionen tre dagar vid utökat arbetsområde tillkommer 1-2 dagar. Introduktionen omfattar följande: beställning av behörigheter, beställning av ID kort, utbildning i IFS och Medvind, information om Insidan, mail, hygienrutiner, gåvor och testamenten, sekretess samt rapportering av vårdavvikelser, fel och brister, arbetsskador och Lex Sarah i Flexite. Kostnaden för en nyanställd vikaries introduktion belastar Resursteamet. Om ytterligare introduktion behövs, på grund av enhetens behov, kommer enheten och resursteamet överens om kostnadsfördelningen. Verksamheten svarar för övrig introduktion samt utbildning i verksamhetssystem och arbetsplatsknuten information. Vikarie som får en ny längre placering (6 mån eller längre) Kostnaden för den arbetsplatsförlagda introduktionen belastar enheten. Övertalig personal Introduktionstiden är individuell för personen samt verksamheten vid övertalighet. Överlämnade enhet står för lönekostnaden vid introduktioner till nya verksamheter. Delegering Delegering utförd enligt vårdöverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen gäller oavsett utförare inom Region Gotland. Vid verksamhetsförlagd introduktion ansvarar enhetschefen för att den anställde får kontakt med sjuksköterska för ställningstagande till delegering av hälsooch sjukvårdsuppgifter. Överenskommelse om delegeringar mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen gäller. Verksamheternas ansvar Enhetschefen har ansvar för: arbetsmiljö på arbetsplatsen. att i god tid föra en dialog med resursteamet om förestående pensionsavgångar samt övriga kända längre bemanningsbehov. att återkoppla till resursteamet då en bokad vikarie inte fungerar i verksamheten.

239 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 22 5 (5) att meddela resursteamet adekvat information som rör bemanning t ex utbrott av smittsamma sjukdomar. Vid vikariat överstigande tre månader att det finns schema i Medvind att koppla personen till att personal i resursteamet ska delta i aktiviteter på arbetsplatsen t ex arbetsplatsträffar arbetsgivaransvar, där det kan ingå medarbetarsamtal och/eller lönesamtal efter överenskommelse med resursteamet. Beordring Under kontorstid sker beordring av personal av enhetschefen. Under resursteamets öppettider när enhetschef inte är på plats har resursteamets teamledare eller bemanningsassistent rätt att beordra in personal. Uppföljning av serviceavtal Avvikelser från detta avtal skall lämnas till kundråd. Chef för resursteam ansvarar för åtgärd, sammanställning och årlig rapport till styrgrupp. En kundenkät skickas ut ca 1 gång per år. Övriga avvikelser registreras via Flexite. Visby Therese Bendelin Personalchef Lena Andréasson Avdelningschef

240 Bilaga 22 Bilaga 1 Överenskommelse om årsarbetstid mellan Gotlands kommun och Kommunal Gotland Förutsättningar 1. Beslut om årsarbetstid fastställs gemensamt av arbetsgivaren och facklig företrädare från respektive sektion efter de arbetstidsmått som gäller för respektive verksamhet enligt AB Årsarbetstiden inkluderar semester. 3. Grundbemanningen fastställs av representant för arbetsgivaren efter diskussion i samverkan på respektive arbetsplats, utifrån verksamhetens krav och behov. 4. Arbetsgivaren garanterar en lägsta sysselsättningsgrad om 90 %, om det inte finns särskilda önskemål om lägre sysselsättningsgrad från arbetstagaren. Blankett om önskad sysselsättningsgrad ifylls alltid i samband med träffande av årsarbetstidsavtal. Se bilaga Arbete på årsarbetstid kan vara både med och utan flytande tid. Den flytande tiden bokas ej i samband med schemaläggning utan används för att täcka korttidsfrånvaro upp till 14 dagar. 6. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per fyraveckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre begränsningsperiod. Det innebär vid fyraveckorsschema max 19 arbetsdagar och vid sexveckorsschema max 28 arbetsdagar. 7. Årsarbetstid möjliggörs då den ordinarie personalen ersätter varandra vid korttidsfrånvaro upp till 14 dagar. Arbete på årsarbetstidsavtalet kräver därför att arbetstagaren ställer sig till förfogande för arbete inom det egna verksamhetsområdet samt utanför den egna verksamheten/arbetsstället. 8. Vid schemaläggning skall ansvarig företrädare för verksamheten eftersträva en god balans mellan verksamhetens krav och arbetstagarens önskemål. Båda parter har ett gemensamt ansvar för inarbetande och uttag av plus- och minustid. 9. Företrädare för arbetsgivaren och arbetstagare har ett gemensamt ansvar för att gällande lagar och avtal följs och då särskilt arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. 10. Arbetstagaren har ansvar för att redovisa arbetad tid, ledigheter och frånvaro enligt gällande rutiner. Sjukfrånvaro skall alltid registreras, även om den tas ut inom ramen för årsarbetstiden. 11. Vid all tjänstledighet och sjukfrånvaro som omfattar minst 6 månader justeras timsaldot till noll och medarbetaren går tillbaka till fast schema. 12. Vid byte av arbetsplats (kontoansvarig) väljer medarbetaren hur han/hon vill reglera timsaldot. 1

241 Bilaga 22 Ersättningar 13. Anställda på årsarbetstid har ingen rätt till ersättning för övertid, fyllnadstid eller tillägg för förskjuten arbetstid. 14. Anställda på årsarbetstid som arbetar både inom och utanför den egna verksamheten/arbetsstället och har en flytande arbetstid om 5 % eller verksamheter där bedömning görs att variationer i schemat kräver flexibilitet motsvarande 5 % av arbetstiden erhåller en ersättning om 600 kr per månad. 15. OB-ersättning utgår för faktiskt fullgjord tid. 16. Arbetstagare som inte arbetar heltid får ersättning med 1/165 av aktuell månadslön per arbetad timme upp till heltid d v s full årsarbetstid. OB-ersättning utgår enligt punkt 15 ovan. 17. Vid tjänstledighet tillämpas följande ledighetsfaktor: Personalkategori Tjänstledighet Dagpersonal 1,4 18. Semester omvandlas till timmar från första semesterdagen enligt beräkningsmodell i AB 07. Semesterersättning utbetalas vid omvandling. Avstämning av årsarbetstid 19. Avstämning av årsarbetstid sker vid varje årsskifte. Plus/minus 40 timmar får överföras till nästa kalenderår. 20. För tid som understiger minus 40 timmar görs löneavdrag. För tid utöver full årsarbetstid plus 40 timmar utgår ersättning enligt AB 07 bilaga D punkt 4. Uppsägning/reglering av arbetstid 21. Uppsägningstiden är minst en månad. Parterna kan komma överens om annan uppsägningstid. 22. Vid uppsägning av anställning eller när någon av parterna väljer att säga upp avtalet sker slutlig avräkning av arbetstiden per sista dag för anställning på årsarbetstidsavtalet. 23. För det fall årsarbetstiden inte är nollställd vid sista arbetsdag på årsarbetstidsavtalet gör arbetsgivaren löneavdrag på minussaldo eller utbetalar innestående plussaldo på årsarbetstiden. 2

242 Bilaga 22 Bilaga 2 Önskad sysselsättningsgrad vid årsarbetstid Namn: Anställningsnummer eller personnummer Arbetsplats Nuvarande sysselsättningsgrad Önskad sysselsättningsgrad Datum Namnteckning 3

243 Bilaga 22 Bilaga 3 Årsarbetstid för nattpersonal Bilaga 1 Överenskommelse om årsarbetstid mellan Gotlands kommun och Kommunal Gotland gäller även för nattarbetande arbetstagare utom vad som sägs nedan. 1. Punkten ersätter punkt 4 i bilaga 1. Sysselsättningsgraden för nattarbetande arbetstagare på årsarbetstidsavtal fastställs av representant för arbetsgivaren efter diskussion i samverkan på respektive arbetsplats, utifrån verksamhetens krav och behov. 2. Punkten ersätter punkt 17 i bilaga 1. Vid tjänstledighet tillämpas följande ledighetsfaktor: Personalkategori Tjänstledighet Nattpersonal 2,21 4

244 Bilaga 22 Bilaga 4 Årsarbetstid vid önskad sysselsättningsgrad via Resursteamet Bilaga 1 Överenskommelse om årsarbetstid mellan Gotlands kommun och Kommunal Gotland gäller även för önskad sysselsättningsgrad via Resursteamet utom vad som sägs nedan. Förutsättningar 1. Arbetstagaren har sin grundtjänst med en viss sysselsättningsgrad i den ordinarie verksamheten. Arbetstagaren erhåller önskad sysselsättningsgrad via Resursteamet. 2. Utökningen möjliggörs genom att arbetstagaren arbetar på årsarbetstidsavtal både på sin grundtjänst och utökningen i Resursteamet. 3. Önskad sysselsättningsgrad via Resursteamet innebär att arbetstagaren ställer sig till förfogande för arbete utanför den egna verksamheten/arbetsstället. 4. Medarbetaren förbinder sig till innevarande års årsskifte att arbeta önskad sysselsättningsgrad via Resursteamet. För att säkra bemanningen på respektive enhet skall medarbetaren varje år senast den 1 oktober meddela om han/hon vill arbeta kvar på bilaga 4. Detta innebär att uppsägning enligt bilaga 1 punkt 21 faller i denna del. 5. Vid tjänstledighet tillämpas följande ledighetsfaktor: Personalkategori Tjänstledighet Dagpersonal 1,4 Nattpersonal 2,21 5

245 Bilaga 22 MEDBORGARFÖRSLAG Förslaget Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. l t r\ek/( s Änr REGION GOTLAND Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt..v- SGYVI Sv n peoortcxl. Doxr V Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering F Jag samtycker inte till internetpublicering l~1 Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress - n- Namntecljning Namnförtydligande en Postadress E-postadress Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

246 Bilaga 22 Avvskaffa Resursen och årsarbetstid I dag har Resursen avtal med regionen att skaffa fram personal året om till många arbetsgrupper. Äldreomsorgen är den största men även Haima och omsorgen. Det har nu blivit så stort att det inte fungerar så bra. Dom har svårt att få fram personal som är kompetenta och utbildade vilket medför att semestervikarier som dom finner lämpliga inte alltid är det. Det är en stor brist på undersköterskor. I Resursen finns det två grupper. Bemanning l och 2. det finns även timvikarier. Sommartid får timvikarier välja i stort sett vart dom vill jobba och tills vidareanställda blir utan jobb, dom får det som blir över om tex om nån blir sjuk. Det här medför att dom går back uppemot 70 timmar över sommaren som sen skall arbetas in på årsarbetstid på ett halvår. Den gruppen är hemma utan jobb under semester tid när dom skriker efter folk. Allt för att spara pengar tror vi men dom sparar inte en krona på det här. Arbetsplatser gick oftast kort med personal medans resurs satt hemma utan jobb. Det rimmer inte. Mycket stressande. Personalen mår mycket dåligt och man förlorar pengar under den tiden. Det här har tagits upp med facket och möte med Regionstyrelen men ingen respons. Det fortsätter strots att dom skulle se över rutinerna. Många väljer nu att att begära intern rörlighet vilket betyder att man väljer vart man vill jobba och kan då få ett vikariat där. Trots att själva jobbet i resursen är jätteroligt så orkar man inte helt enkelt. Arbetsplatserna får också många olika med eller utan utbildning som tär på den ordinarie personalen. Att hela tiden får jobba med personal som kanske aldrig varit där. Personal som inte kan språket. Förslår att man går tillbaka till att varje arbetsplats skaffar sin egen vikarier. Kanske att man kan gå halva vägen att Resursen har en del timvikarier som täcker upp där det inte går att lösa med sin egen vikariepol. Tanken med att ha Resurs och årsarbetstid var god och fungerade till en början bra men nu gör det inte det längre pga av att det är svårt att få vikarier som vill stanna. Vikarier väljer ställen där man inte jobbar lika många nätter som man gör i trygghetspatrullarna där man har LOV :en som ett aber./ lise-lotte

247 Socialförvaltningen Therese Thomsson Bilaga 23 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2017/ maj 2017 Socialnämnden Svar på brev till Hajdes ekonomiska förening Förslag till beslut Socialnämnden godkänner svaret till Hajdes ekonomiska förening. Sammanfattning Hajdes ekonomiska förening har inkommit till socialnämnden med en skrivelse om hur Skogsgården Hajdes ägs och drivs som verksamhet. Skrivningen ger en övergripande bild av verksamheten och dess utveckling som skett från starten 1987 tills nu. Brevet innehåller också några frågeställningar vilka socialförvaltningen besvarar nedan. Dagsläge Idag så har socialnämnden 11 brukare som lever bor och arbetar på Hajdes. Det vill säga merparten av de totalt 16 boendeplatser som finns. Förutom ett biståndsbeslut som beskriver behovet för varje individ så skrivs ett individavtal mellan socialförvaltningen och utföraren. De individavtal som nu är pågående går ut samma datum för ramavtalets utgång. Frågeställningar till socialnämnden Finns det anledning att känna en oro att Hajdes inte lyder under samma konkurrensvillkor som de verksamheter Region Gotland bedriver i egen regi? Socialnämnden har ett pågående ramavtal på enstaka platser med Hajdes. I ramavtalet garanterar socialnämnden inga volymer. Samtliga verksamheter som bedrivs och anlitas av socialnämnden när det gäller insatserna för bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS har att följa gemensamma uppdrag och kvalitetskrav. Oavsett om verksamhet bedrivs i egen eller enskild regi och oavsett upphandlingsform så gäller dessa krav. Socialnämnden fyller sina egna platser och entreprenadavtal först om det är möjligt utifrån matchning av behov och målgrupp. Är det andra faktorer än boendesökandes individuella behov som blir avgörande vid placering? Det är alltid den enskildes behov som beaktas vid en placering. Det kan även vara andra faktorer som spelar in t ex tillgång på lediga bostäder, önskemål om bostadens geografiska läge och matchning till målgrupp. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

248 Bilaga 23 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2017/147 Bostadsförsörjningsplan Socialförvaltningen har en bostadsförsörjningsplan för bostäder till personer med funktionsnedsättning. Planen revideras varje år. Planen bygger på en rad olika förutsättningar och antaganden. Som exempel kan nämnas att vi månadsvis följer statistik på antalet boendeplatser, antalet platser för gruppboende respektive serviceboende. Kortfattat beskrivet så ser förvaltningen att behovet av servicelägenheter gärna i tätort ökar. Målgruppen har förändrats över tid och enkelt uttryckt så ökar personer med neuropsykiatriska diagnoser och personer med grav/måttlig utvecklingsstörning minskar. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna Eriksson, Hajdes ekonomiska förening, Fröjel, Klintehamn Therése Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen 2 (2)

249 Bilaga 23 Till Socialnämnden, Region Gotland Skogsgården Hajdes drivs av Hajdes Ekonomisk Förening. Föreningens medlemmar representeras av legala företrädare, personer som stöder verksamhetens inriktning, anhöriga till boenden samt medarbetare REGION GOTLAND Hajdes är ett idé-buret företag vilket bl.a innebär att verksamhetens finansiella resurser är ett medel, och inte ett mål för att förverkliga idén och överskott skall återinvesteras i verksamheten. Vinstuttag är ett stadgebrott. Verksamheten har av egna medel utvecklats under 20 år och har idag 16 boendeplatser och är en arbetsplats för 50 personer (30 Å.A). Huvuddelen av medarbetarna bor i den närbelägna landsbygden. Inom föreningen har under det senaste åren börjat sprida sig en oro. Verksamheten har tomma platser samtidigt som intressenter vänder sig till verksamheten med frågor om boendeplaceringar. Inga placeringar sker dock från Region Gotland. Med tomma platser följer en vikande ekonomi och ledningen har börjat utvärdera konsekvenserna av en neddragning av verksamhetens storlek för att uppnå en bättre ekonomisk balans. Detta skulle innebära att några av dagens boendeplaceringar kommer att sägas upp liksom att ett antal jobb försvinner. Att Region Gotland skriver ett- eller två-åriga individuella placeringsavtal väcker ytterligare frågetecken. Verksamhetens renommé baserat på goda resultat av boendes utveckling vilket kan intygas av både legala företrädare och placerande förvaltning. Många faktorer bidrar till detta resultat men framför allt är en grundläggande förutsättning att jobba långsigtigt vilket omöjliggörs med de förutsättningar som nu ges. Hajdes Ekonomisk Förening ställer nu följande frågor till Socialnämnden, Region Gotland: Finns det anledning att känna en oro att Hajdes inte lyder under samma konkurrensvillkor som de verksamheter Region Gotland bedriver i egen regi? Är det andra faktorer än boendesökandes individuella behov som blir avgörande vid placering? Fröjel Anna Eriksson, ordförande Hajdes Ekonomisk Förening

250 Socialförvaltningen Hanna Ogestad, avdelningschef, ensamkommande barn och ungdomar och Ragnar Östermark, enhetschef beroendeenheten Bilaga 24 Tjänsteskrivelse SON 2017/ maj 2017 Socialnämnden RS-Remiss. Integrationsstrategi (RS 2016/146) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner och lämnar förvaltningens yttrande som svar på remiss gällande integrationsstrategi. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning En gemensam integrationsstrategi för Gotland har tagits fram med syfte att vara en betydelsefull och god hjälp i det fortsatta arbetet med att introducera personer till en ny tillvaro i det gotländska samhället. Strategin har tagits fram tillsammans med många olika aktörer som alla bidragit till att skapa en helhetssyn kring integrationsfrågor. Strategin är ett övergripande styrdokument för Gotlands arbete med integration och en delstrategi i den kommande regionala utvecklingsstrategin (RUS). Ärendebeskrivning På grund av kort remisstid har Integrationsstrategin inte kunnat beredas genom att samla in synpunkter från verksamheterna. Remissförslagets har skrivits av de medarbetare inom Socialförvaltningen som varit delaktiga i framtagandet av strategin. Bedömning Socialförvaltningen samtycker till den framtagna strategin men vill lämna följande synpunkter: - Området arbete bör kompletteras så att även ungdomar ska säkerställas få kvalitativa och tidiga etableringsinsatser. - Inom området utbildning bör det förtydligas vad som avses med det exempel där det framgår att asylsökande ungdomar ska få slutföra påbörjad gymnasieutbildning. Beslutsunderlag Förslag till remissversion. Integrationsstrategi för Gotland Remissvar. Tjänsteskrivelse daterad 15 maj (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

251 Bilaga 24 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/170 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Registrator RS- ärende 2016/146 Hanna Ogestad, avdelningschef BEU Ragnar Östermark, enhetschef beroendevården 2 (2)

252 Regionstyrelseförvaltningen Cecilia Krook Bilaga 24 Ärende RS 2016/146 5 april 2017 Integrationsstrategi för Gotland Vid regionstyrelsens sammanträde 30 mars 2017 beslutades om en remissversion av Integrationsstrategi för Gotland. Under framtagandet, där ansvaret legat gemensamt på Region Gotland och länsstyrelsen, har det varit en bred medverkan av olika aktörer. Vid regionstyrelsens sammanträde 14 december 2016 beslutades om en tidplan för framtagande och beslutsgång. Remisstiden är ändrad på grund av nämndernas sammanträdesplanering. Remisstiden sträcker sig fram till 22 juni Syftet med strategin är att ange övergripande mål och strategisk inriktning för det gotländska integrationsarbetet. Efter inhämtande av remissvar och beredning av dessa, färdigställer regionstyrelseförvaltningen tillsammans med länsstyrelsen förslag till beslut, vilket behandlas på regionstyrelsens sammanträde 31 augusti 2017för senare beslut i regionfullmäktige 25 september Remissfråga Regionstyrelsen önskar särskilt synpunkter på Integrationsstrategin som övergripande inriktningsdokument för den svarandes nämnds, myndighets, organisations egen verksamhetsplanering. Besluts- och remissunderlag Remissunderlaget bifogas tillsammans med tjänsteskrivelsen för ärendets beslut i regionstyrelsen. Vid ev frågor kontakta Cecilia Krook, cecilia.krook@gotland.se alt Med vänlig hälsning Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

253 Ledningskontoret Region Gotland Bilaga 24 2(2) Peter Lindvall Regiondirektör

254 Bilaga 24 Förslag till remissversion Integrationsstrategi för Gotland